Kategori: Byar och gårdar i Örsjö

http://kartor.eniro.se/m/jZtQY

Lästips: Rune Lidberg: Ett gammalt undantagskontrakt i Ramsjö i Hembygdskrönikan 1999 s 159.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet på Ramsjö är väl sammansatt av ”ram” korp- och sjö. Namnet bör således betyda ”korpsjön”. Hemmanet torde ha upptagits under senmedeltiden dvs slutet av 1400- och början av 1500-talet. Då pågick en väldig nyodlingsverksamhet i Smålands skogsbygder, som fortsatte hela 1500-talet och ett stycke in på 1600-talet. Ramsjö nämns som kronohemman 1533, då dess brukare ”Inge i Ramsiö” betalade 2 mark penningar i ”gärd”. I 1535 års städsleöresregister heter den nye brukaren ”Massze i Ramsiö”. Som städsleöre eller tillträdesavgift till hemmanet betalade han 1 oxe och 1 hud. I 1539 års fogderäkenskaper är Inge fortfarande ansvarig för avraden, som bestod i fodring för 2 hästar, 1 lispund smör, 1 öra och 1 packe näver. I 1541 års räkenskaper står ”Masse Hulte” för hemmanet. 1542 är brukarens namn ”Ingeller” vilket väl är en något vårdslös skrivning för ”Inge”. Som överallt var nu avradens storlek betydligt ökad. Nu var avraden penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, ”tåt”-1 klev, dagsverken-3 samt fodring.

Efter dackefejden strävade Gustav Vasa efter att bygga upp en inhemsk nationell här och värvade unga män med dackesympatier till denna. En sådan var tydligen Sven Ingesson i Ramsjö. Han var sannolikt son till Inge och finns med bland de 1545 värvade knektarna. Han fick 3 mark i värvningspengar. Fadern Inge fick samma år sin fodring höjd till att gälla 8 hästar. Han brukade Ramsjö t.o.m. 1556 och är i 1561 års fogderäkenskaper ersatt med ”Sonne Svenson”. Han följdes 1565 av Sten Månsson. Ramsjö var 1565 knekthemman och Sten Månsson var knekt. Han var därmed befriad från att utge hemmanets avrad, så länge han var i aktiv tjänst. Enligt 1565 års tionderäkenskaper erlade Sten Månsson i tionde till Kronan 1 skäppa råg och 2 skäppor korn, vilket motsvarar en skörd av 15 skäppor råg och 30 skäppor korn. Ramsjö räknades nu som ett helt hemman. Enligt den förteckning över knekt-hemman i Madesjö, som kyrkoherden gjorde upp och daterade d. 21 juni 1569 brukades Ramsjö av ”Sten Masse”. Det är samma namn som Sten Månsson. Fortfarande var Ramsjö knekthemman. Älfsborgs lösen 1571 erlades av en annan man: Per i Ramsjö men eftersom Sten Månsson även i fortsättningen brukade Ramsjö, var denne Per endast en tillfällig brukare, kanske en son till Sten Månsson.
Per redovisade betydande tillgångar: silver-10 lod, koppar-1 lispund, oxar-4, kor-7, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, får-12, svin-12, hästar för 15 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 1 lod silver och 18 mark 6 öre. Det var ett av de högsta beloppen i Madesjö och visar, att Per var förmögen. I en förteckning d. 15 juli 1571 över ödeshemman i Madesjö står åter Sten Månsson som brukare av Ramsjö vilket ökar sannolikheten av att Per var en son till honom. Sten Månsson brukade Ramsjö ända till slutet av 1500-talet. 1598 möter vi hans namn för sista gången. Han är då fortfarande knekt, men 1600 har han ersatts av Per som också är knekt. Ramsjö saknas i den s.k. rumpeskattlängden 1601, sannolikt därför att Per som knekt var befriad från den extraskatt, som skulle uttagas. I 1604 års knektrulla får vi Pers fullständiga namn: Per Stensson, som visar, att han var son till Sten Månsson. När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1613 hade Ramsjö fått en ny brukare, som hette ”Måns i Ramsjö”. Hans bidrag till Älfsborgs lösen var 3 silverdaler. Dessutom nämns två ”utfattiga” ”Byrie i Ramsjö” och ”Kerstin i Ramsjö”. De var utfattiga och behövde ej betala något.

Vi går fram till 1620. Nu heter brukaren av Ramsjö Håkan, som i 1622 års tionde-räkenskaper efterträtts av ”Gudmund i Ramsjö”. Han var knekt och heter i en knektrulla från 1623 ”Gumme Håkansson”. Han var tydligen son till Håkan. Efter ett tillfälligt avbrott 1625 av en Per i Ramsjö återkom Gumme som den officiellt ansvarige för Ramsjö. I 1628 års mantalslängd över boskapspenningen deklarerade Gumme följande tillgångar: 2½ tunna säd, ½ tunna svedjeråg, 2 kor, 1 kviga och 2 svin. Följande år, 1629, är Ramsjö förklarat för ödeshemman, men Gumme står som brukare och som vanligt betecknar ordet ”öde” oförmåga att betala avraden för året. Ramsjö betecknas nu som ½ hemman. I 1633 års jordebok står att Gumme brukar ½ hemman Ramsjö på frihet, dvs han slapp avrad och extra skatter fram till 1636. Mantalslängden för samma år 1633 upptager icke mindre än 4 brukare: Gumme, Håkan Broddesson, Per Svensson och Matz Stensson. Den särskilda mantals-längden över boskapspenningen nämner 2 brukare: ”Enkian i Ramsjö” som deklarerar för 2 tunnor säd, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 3 kvigor, 2 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Vems änka var hon? Den andre i denna längd nämnde heter ”Måns Sonesson” och han har endast 2 kor. I 1635 års jordebok står Gumme ensam för Ramsjö. Han brukar det fortfarande på frihet. Att det bodde andra i Ramsjö framgår av kyrkoräken-skaperna. Enligt dessa gav 1639 Per Månsson i Ramsjö 2 mark till kyrkan och Joens hustru 1 mark. I 1641 års mantalslängd upptages två brukare av Ramsjö: Gumme och ovannämnde Joen. Gumme är gift och har en piga. Hans tillgångar var: 1 föl, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, 2 får, 1 lamm, 1 ungsvin och 2½ tunnor utsäde. Joen var också gift och hade 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, och 2½ tunnor utsäde.

I 1644 års mantalslängd möter oss ett nytt namn: löjtnant Erik Svensson. Han står kvar 1646 som brukare. Erik Svensson var son till ”majoren på Ebbehult” Sven Håkansson. Ungefär samtidigt som Erik Svensson fick Ramsjö fick hans broder Håkan Svensson Gelebo. Kom de hem från krigstjänst samtidigt? (Om Erik Svensson se Madesjö sockens historia, del 1, sid. 175 f.) 1646 fanns utom Erik Svensson ännu en brukare i Ramsjö: Erik Joensson, ogift. Efter 1646 försvinner Erik Svensson från Ramsjö. Har han dött? Brukarna växlar under de närmaste åren. 1648 heter brukaren Sven Nilsson, 1649 Peer Nilsson, som var kvar även 1650. 1652 drabbades Ramsjö av den stora skogselden, som sommaren detta år förhärjande drog fram över Madesjö. I 1654 års mantalslängd heter det om Ramsjö: ”Avbränt, upptaget på frihet till 1656. ¼ förmedlat. Brode i Ramsjö”. Brode hade alltså åtagit sig att bruka Ramsjö mot några års skattebefrielse. Samtidigt hade hemmanet ”förmedlats” till ¼.

I 1660 års mantalslängd är utom Brodde en Anders upptagen som brukare. De brukade hemmanet hela 1660-talet tills 1669 Brodde ersatts av Per. 1667 gav Brodde 3 mark till Madesjö kyrka och 1669 gav Anders 2 mark. Brodde gav 1670 1 daler till kyrkans målning. 1669 heter brukarna ”Peer i Ramsjö” och ”Anders i samma gård”, men Brodde fanns kvar och är upptagen som brukare i 1682 års jordebok, i vilken den årliga avraden värderas till 6 dlr 25 öre 9 penningar. 1683 fick Brodde en dotter Ingrid och samma år fick en ”Sven i Ramsjö” en son Jon. I 1686 års jordebok får vi Broddes tillnamn Matzsson. Ramsjö räknas nu åter som ett helt hemman, men 1699 är det förmedlat till 5/8 mtl. Det är nu delat mellan ”Olof Broddesson” och ”Johan”. Var och en brukade 5/16 mtl. Dessutom har en utgård eller torp ”Ramsjömåla” skattlagts till 26 öre smt. Enligt 1706 års jordebok hade Ramsjö anslagits till ”K. Amiralitetet och Kronan”, dvs den årliga räntan gick till Karlskrona. Enligt 1717 års mantalslängd fanns det 3 brukare av Ramsjö: Olof Broddesson, Per Ingemansson och Per Nilsson. Av domboken 1728 framgår, att Per Nilsson kom från Otteskruf och var son till Nils Svensson därstädes.

Med husförhörslängderna ges utförligare uppgifter om hemmansägarna. Enligt den första husförhörslängden, som omfattar tiden 1728-1740, dvs i huvudsak 1730-talet fanns det fortfarande 3 hemmansägare i Ramsjö: Per Ingemarsson med hustru Kerstin, Per Nilsson med hustru Brita och Påfvel Larsson med hustru Maria. Påfvel Larsson hade en son Anders, som var gift med Brita. Båtsman var Nils Bult. I 1740 års vallängd har hemmansägarna ökats till 4: Påfvel Larsson, Per Jonsson, Anders Larsson och Per Ingemarsson. Var och en brukade 5/48 mtl. I husförhörslängden 1749-1754 är gårdarnas antal fortfarande 4 med följande ägare: Nils Andersson har övertagit den avlidne Per Ingemarssons gård, där dennes änka Kierstin Olofsdotter fortfarande bodde. Sonen Anders Nilsson uppges vara 24 år. Påfvel Larsson är död, 60 år gammal, men änkan Maria bor kvar. Anders Larsson är 50 år och h.h. Ingegärd 48 år. Hans första hustru Brita är död. Per Joensson är 31 år och h.h. Kierstin 25 år. 1755 köptes av Måns Joensson och h.h. Sigrid Påfvelsdotter från hennes bröder Anders Påfvelsson och Nils Påfvelsson hennes fädernegård för 200 dlr smt (domboken 1758). Redan 1757 drabbades Måns Joensson av en eldsvåda, vars skada vid häradsrätten bestämdes till 427 dlr, vilka häradsrätten beviljade Måns Joensson som brandskadeersättning.

Husförhörslängden 1755-1788 redovisar de förändringar, som under perioden skett i Ramsjö. Per Ingemanssons änka Kerstin Olofsdotter uppges i längden vara född 1698. Två barn vistades i hemmet: Brita född 1738 och Nils. Brita Persdotter blev senare gift med Per Svensson i Ramsjö, f. 1735. Nils var gift med Maria och bodde i Gelebo. Måns Joensson var född 1730. Han var först gift med Sigrid Påfvelsdotter och efter hennes död med Lisbeth Svensdotter, f. 1741. De gifte sig 1784. I det första äktenskapet föddes 4 barn: Brita 1756, Karin 1762, Jonas 1769 och Elin 1779. Jöns Svensson var född 1732 och gift med Brita Andersdotter, f. 1738. De fick 3 barn: Stina 1757, Jöns 1764 och Brita 1770. Per Joensson var född 1698. Hustrun hette Kierstin Håkansdotter (födelseåret ej angivet). De fick 1737 dottern Brita. Övriga boende var Jöns Persson, som 1785 gifte sig med Lisa Olofsdotter, född 1762. Anders Larsson innehade en tid en gård men flyttade snart till Kolfly. Olof Olofsson, f. 1729 och gift med Maria Andersdotter, f. 1722, flyttade till S:t Sigfrid. Vi har redan nämnt Per Svensson och Brita Persdotter. De fick 5 barn: Jöns 1762, Johan 1765, Per 1769, Karin 1774 och Jonas 1779. Nils Andersson var född 1736 och gift med Brita Persdotter, född 1739. De fick också 5 barn: Per 1764, Olof 1767, Peter 1770, Jonas 1775 och Stina 1780. Nils Anderssons fader Anders Nilsson var född 1723 och gift med Maria Persdotter, född samma år. De gifte sig 1753 och fick 5 barn: Nils, Maria, Gertrud, Ingeborg och Peter. Båtsman var Gumme Bult, som bodde i Mortorp. Torpare var Petter Persson, f. 1740, gift med Caisa Andersdotter. Deras dotter Brita Stina var född 1775.

Under perioden 1782-1801 avled Anders Nilsson som inhyses 1789 och hans hustru Maria Persdotter 1790. Av deras barn var Gertrud gift i Bällsjö, Ingeborg gift i Kroksjö och Peter sedan 1787 gift i Ramsjö. Nils Andersson och Brita Persdotter hade undantag. Sonen Jonas var båtsman i Ramsjö. Jöns Svensson avled 1789 liksom hans hustru Brita Andersdotter. Deras dotter Stina var gift i Algutsboda, sonen Anders gift i Ramsjö. Per Svensson och h.h. Brita Persdotter avled båda 1789. Alla deras 5 barn hade lämnat hemmet. Jöns Persson, född 1762, gifte sig 1786 med Lena Olofsdotter, f. 1761. De fick 1787 sonen Sven och 1790 dottern Brita Stina. Peter Andersson var född 1764 och gifte sig 1786 med Lena Olofsdotter, f. 1761. Han beviljades 1788 av tingsrätten 3:dje uppbud på sin nyinköpta hemmansdel i Ramsjö. De fick 4 barn: Nils 1788, Maria 1792, Peter 1794 och Jonas 1799. Olof Nilsson var född 1767. Hans hustru hette Ingjärd Olofsdotter, utan angivet födelseår. De fick 1794 dottern Maria och 1796 dottern Cajsa. Jöns Jönsson var född 1769 och gift med Stina Svensdotter, utan angivet födelseår. De fick 3 barn: Catharina 1794, Sven 1797 och Brita Stina 1799. Båtsman var Jonas Bult, född 1775. Torpare var Peter Svensson, f. 1740, och Sven Månsson, f. 1746. Han var gift med Karin Bengtsdotter. De hade 3 barn.

Under åren 1802-1814 avled Jöns Persson 1809. Han efterlämnade änkan Lisa Olofsdotter, f. 1761, och 4 barn. Äldste sonen Sven Jönsson, f. 1787, övertog de 5/32 som Jöns Persson brukat. Hans hustru hette Maria Olofsdotter, som var född 1794. De fick 1812 dottern Brita. Peter Andersson, f. 1764, gifte sig 1787 med Lena Petersdotter och fick 4 barn, samtliga födda före 1802. Även han brukade 5/32 mtl. Olof Nilsson, f. 1767, och Ingjärd Olofsdotter, f. 1764, fick 1805 sitt tredje barn, dottern Brita Stina. Jöns Jönsson, f. 1769, och Stina Svensdotter, f. 1775, fick ytterligare fyra barn: Maria 1802, Jonas 1805, Peter 1808 och Andreas 1811.

Under åren 1815-1821 fanns det 4 gårdar på 5/32 mtl vardera i Ramsjö. Peter Andersson och Lena Petersdotter tog nu undantag av Anders Jonsson, f. 1799 och ogift. Olof Nilsson och Ingjärd Olofsdotter tog också undantag. Det var deras dotter Cajsa Olofsdotter och hennes man Inge Nilsson, f. 1794, som övertog hemmans-delen. De fick 1819 sonen Peter. Sven Jönsson och Maria Olofsdotter fortsatte att bruka sin hemmansdel. De fick 1815 sitt andra barn, dottern Stina. Jöns Jönsson och Stina Svensdotter fick 1817 sitt åttonde barn, dottern Maja Lena. På ägorna bodde inhysesänkan Cajsa Andersdotter, f. 1740 och hennes dotter Brita Stina, f. 1778 samt inhysesänkan Lisbeth Svensdotter, f. 1741. Torpare var Jonas Olsson, f. 1767 och gift med Elin Johansdotter, f. 1775. På ägorna bodde också avskedade båts-mannen Jaen Blykula, som var ”blesserad” dvs sårad.

På 1820-talet gifte sig Anders Jonsson med Maria Petersdotter, f. 1792. De fick 3 barn: Jonas Peter 1824, Johannes 1825 och Andreas 1831. Peter Andersson bodde kvar på gården som undantagsman. Inge Nilsson och Cajsa Olofsdotter fick sitt andra barn, då dottern Stina Lena föddes 1822. Olof Nilsson och h.h. Ingjärd Olofsdotter avled under 1820-talet, den sistnämnda 1824. Sven Jönsson och Maria Olofsdotter fortsatte att bruka sina 1/3 mtl. Jöns Jönsson och Stina Svensdotter tog undantag, innan Jöns Jönsson avled 1831. Gården överläts till äldsta dottern Brita Stina Jönsdotter och hennes man Fredrik Olsson från Mortorp, född 1794. De hade från 1824 sonen Johan. Den näst äldsta dottern Maria Jönsdotter, f. 1802, blev gift med Magnus Ericsson, f. 1795, men de flyttade bort från Ramsjö. På ägorna bodde båtsmannen och torparen Staffan Hansson Trafvare från Vissefjärda, född 1790, och h.h. Stina Svensdotter, f. 1793. De hade sonen Ingemund. Torparen Jonas Olsson och h.h. Elin Johansdotter bodde kvar på ägorna en tid men flyttade därefter bort. Torparen och båtsmannen Jonas Snäll var född 1800 och hans hustru Anna Nils-dotter från Hagby 1797. De hade 3 barn. Torpare var Jonas Pettersson, f. 1802 och gift med Martha Lena Månsdotter, f. 1797.

Under 1830-talet avled Anders Jonsson men änkan Maria Petersdotter fortsatte att bruka gården tillsammans med de tre minderåriga barnen. Sven Jönsson och Maria Olofsdotter tog undantag av Jonas Peter Andersson, som var son till Anders Jonsson och Maria Petersdotter och var född 1824. Fredric Olsson och Brita Stina Jönsdotter tog också undantag av sonen Johan Fredricsson och h.h. Christina Petersdotter. Inge Nilsson avled och hans änka tog undantag av dottern Stina Lisa och hennes man Johannes Svensson från Södra Örsjö, f. 1817. Undantagsmannen Olof Nilsson avled 1831. Flera inhyses är strukna i kyrkoboken och alltså döda eller bortflyttade. Torparen Jonas Petersson betecknas som vanför. Om avskedade båtsmannen Adam Malm från Åseda, f. 1782 och h.h. Maria Håkansdotter, f. 1775 heter det, att han hade en byggnad i Ramsjö och att hustrun bodde på Kroksjö ägor.

Under åren 1841-1850 fanns det 14 män och 16 kvinnor i Ramsjö eller tillsammans 30 personer. På 5/32 mtl avled Anders Jonsson 1844. Änkan Maria Petersdotter tog undantag av sonen Jonas Peter Andersson, som redan 1846 gifte sig med Cajsa Lena Olofsdotter från Långåker, f. 1813. Hon dog redan 1848, varefter Johan Peter Andersson 1850 gifte om sig med Anna Gustava Håkansdotter från Toresbo, f. 1830. Hon avled redan samma år i kopporna, varpå han ånyo stod som änkeman. I första äktenskapet föddes 1846 sonen Johan. På nästa 5/32 mtl dräpte 1844 Sven Jönsson avskedade båtsmannen Trafvare i Olofsbo och blev därför av häradsrätten dömd till döden. K. M:t förvandlade straffet till två års fästning i Landskrona. Från detta straff hemkom Sven Jönsson 1846. Gården hade då övertagits av Carl Johan Petersson från Norra Otteskruf, född 1826. Han vigdes 1847 vid Stina Svensdotter, född i Ramsjö 1815 och dotter till Sven Jönsson. De fick 1848 dottern Wendla Johanna och 1850 dottern Hilda Christina. Fredric Olsson och Brita Stina Jönsdotter tog undantag av sonen Johan Fredricsson och h.h. Christina Petersdotter från Norra Örsjö, f. 1823. De fick 1846 sonen Frans. Brita Stina Jönsdotter avled 1844. På nästa 5/32 mtl avled Inge Nilsson 1842, efterlämnande änkan Cajsa Olofsdotter och sonen Peter, f. 1819 och dottern Stina Lena, f. 1822 och gift med Johannes Svensson från Södra Örsjö, f. 1817. De övertog gården. De fick 3 barn: Wendla Gustava, f. 1843, Frans Johan 1844 och Peter August 1847. Torpare var Peter Danielsson, född i Floahult 1811 och hitflyttad från Mellan-Örsjö 1830. Han var gift med Lena Axelsdotter, född i Södra Örsjö 1812. De hade 5 barn. Båtsman var från 1847 Andreas Petersson Rahm, född i Toresbo 1830.

Under 1850-talet flyttade änklingen Jonas Peter Andersson 1855 till Otteskruf med sin 1846 födde son Johan. Gården övertogs av Gustaf Petersson från Agebo, f. 1818 och h.h. Maria Petersdotter, f. 1814. De medförde 5 barn men flyttade 1856 till Olofsbo. Efterträdare blev Nils Petersson, född i Vissefjärda 1799, som dock avled redan 1857. Han efterlämnade änkan Gertrud Olofsdotter, född 1819, och 6 barn. Nästa 5/32 mtl brukades alltjämt av Carl Johan Petersson och Stina Svensdotter. På nästa 5/32 mtl sålde Johan Fredsson till Anton Holm i Stora Ebbehult och flyttade 1853 till Krumhall. Gården brukades från 1857 av Jonas Peter Andersson, som flyttade tillbaka hit från Södra Otteskruf, men han avstod gården redan följande år, 1858, till Gustaf Olsson, född 1825 i Virrmo men närmast kommande från Norra Persmåla. Han var gift med Christina Nilsdotter från Kolsbygd, f. 1817. De hade sedan 1849 dottern Johanna. Den fjärde gården på 5/32 mtl ägdes av Johannes Svensson och Stina Lena Ingelsdotter, som dock avled 1858. De hade 3 barn: Wendla Gustava, Frans Johan och Peter August.

Från Kolsbygd inflyttade 1860 undantagsmannen Zackris Nilsson, född i Kolsbygd 1810 och h.h. Ingrid Lena Gustava Petersdotter, född i Norra Örsjö 1832. De hade barnen Ida Mathilda, född i Mellan-Örsjö 1853 och Franz Elof, född i Kolsbygd 1858. Båtsman var Anders Petersson Rahm, född i Toresbo 1830 och gift med Cajsa Lena Jonsdotter från Norra Örsjö, född 1817. De hade 3 barn. Torpare var Johannes Svensson, född i Gränö 1811 och gift med Christina Johansdotter, född i Mortorp 1824. De hade 4 barn. Från St. Ebbehult kom 1858 nybyggaren Alfred Israelsson Molin, född i Björstorp 1836 och h.h. Helena Petersdotter, född i V. Agebo 1840. De hade 2 barn.

Under 1860-talet avled Carl Johan Peterssons hustru Stina Svensdotter 186? varpå han gifte om sig med Maria Gustava Jonsdotter, f. 1837. Han tog därefter undantag av dottern Hilda Christina Carlsdotter och hennes man Fredrik Nilsson, f. 1835. Han kom 1868 från Södra Säfsjö. På nästa gård tog Gustaf Olsson och Christina Nils-dotter undantag av dottern Johanna Gustafsdotter och hennes man Carl Petersson från Ljungby, född 1836. Det skedde 1867 och 1868 fick de dottern Emma Charlotta och 1870 dottern Anna Eugenia. Johannes Svensson utökade sin gård till 5/16 mtl. Han var änkling sedan 1858 och gifte 1866 om sig med Johanna Jonsdotter. I sitt första äktenskap hade han 3 barn: Wendla Gustafva, Frans Johan och Peter August. I sitt nya äktenskap fick han 1869 dottern Hilda Gustafva. 5/64 mtl ägdes av Olaus Nilsson, som var född i Vissefjärda 1838 och kom till Ramsjö 1869, då han gifte sig med Emma Charlotta Gustafsdotter, född 1849 i S:t Sigfrid. De fick 1870 dottern Carolina Sophia. Till Ramsjö inflyttade 1869 från Sillhöfda frånskilda hustrun Gertrud Olsdotter, f. 1813. På ägorna bodde undantagsmannen Zackris Nilsson med hustru Ingrid Lena Gustava Petersdotter, f. 1832, och barnen Johanna Mathilda, f. 1853, och Frans Elof, f. 1858. Båtsman var fortfarande Andreas Petersson Rahm. Med hustrun Cajsa Lena Jonsdotter hade han 4 barn. Backstugumannen Israel Håkansson Molin, f. 1811, hade en son skräddaren Otto Israelsson Molin, f. 1838 och gift med Johanna Gustava Petersdotter, som var född 1836. Han dömdes för lägersmål 1862, varefter han 1863 flyttade till Olofsbo. Från Bällsjö inflyttade 1867 skomakaren Peter Gustaf Jonsson, född 1843. Från Södra Agebo kom samma år nybyggaren Andreas Svensson, född i Arby 1832. Han var gift med Helena Olsdotter, som också var från Arby och född samma år. De hade 6 barn.

Vi går fram till åren 1871-1881. Fredrik Nilsson och h.h. Hilda Christina Carlsdotter fick 1876 sonen Carl Gustaf. Carl Petersson med hustru Johanna Josefina Gustafs-dotter och 3 barn flyttade 1875 till Kalmar. Gården övergick till Olaus Andersson i Toresbo. På 15/64 mtl fick Johannes Svensson och Johanna Jonsdotter fyra barn under 1870-talet: Clara Sophia 1871, Frans Oscar 1873, Carl Johan 1876 och Gerda Amanda 1879. På 5/64 mtl fick Olaus Nilsson och Emma Charlotta Gustafsdotter 6 barn under 1870-talet: Carolina Sophia 1870, Ida Charlotta 1872, avliden 1876, Carl Theodor 1874, avliden samma år, Emilia Ottilia 1875, Carl August 1878 och Ida Amanda 1880. Carl Johan Petersson och Christina Jonsdotter hade undantag. De fick 1877 sonen Johan Peter och 1879 sonen August Ferdinand.

Undantagsmannen Zackris Nilsson och h.h. Ingrid Lena Gustava Petersdotter hade 2 barn boende hos sig: Ida Mathilda, f. 1853, och Frans Elof, f. 1858. Den senare dömdes 1876 för mordbrand till 2 års fängelse. Undantagsmannen Gustaf Olsson och h.h. Christina Nilsdotter flyttade 1878 till Kalmar slottsförsamling. Undantags-änkorna Cajsa Olofsdotter, Maria Petersdotter och Maria Jönsdotter avled 1873, 1876 och 1880. Snickaren Carl Johan Nilsson, f. 1844 i Vissefjärda, flyttade 1873 till Stockholm. Skomakaren Peter Gustaf Jonsson flyttade 187? till Floahult. Snickaren Nils Peter Jonsson var född 1846 och gifte sig 1876 med Ida Sofia Gustafsdotter, f. 1856. Han kom till Ramsjö 1875 och hon 1876, då de gifte sig. Redan 1879 flyttade de bort. Snickaren Jonas Peter Jonsson var född 1843 och sedan 1864 gift med Christina Petersdotter, f. 1843. Han vistades i Stockholm. Båtsman var fortfarande Andreas Petersson Rahm. Han hade 5 barn. Torpare var Andreas Svensson från Arby. Han hade 8 barn. Från Norra Örsjö inflyttade 1877 skräddaren Carl Gustaf Israelsson Molin, f. 1850. Han flyttade bort 1880. År 1879 inflyttade lanthandlaren Gustaf Petersson, född 1818 och änkling från 1872. Han hade 3 barn. Folkmängden i Ramsjö var 1875 57 personer och taxeringsvärdet 23833 kr.

Vi övergår till perioden 1881-1891. Fredrik Nilsson sålde 1890 sina 5/32 mtl och emigrerade till USA. Familjen lämnade han tills vidare hemma. Köpare var Fredrik Adolfsson, född 1824. Han kom närmast från Mortorp. Han var änkling och medförde sonen Janne, född 1865 i Mortorp. 5/32 mtl förvärvades av Johan Emrik Lundin, f. 1862. Han gifte sig 1884 med Edla Sofia Petersson, född 1865. De fick 4 barn: Karl Emil 1884, Ester Viktoria 1886 och tvillingarna Viktor Fabian och Thure Valdemar 1890. Johannes Svensson avled 1881, efterlämnande änkan Johanna Jonsdotter, f. 1845, och 4 barn: Klara Sofia, f. 1871, Frans Oskar 1873, Karl Johan 1876 och Gerda Amanda 1879. Johanna Jonsdotter fick 1885 sonen Ernst Hjalmar Vilhelm, som således var född utom äktenskapet. Hon ägde den lägenhet, som lanthandlaren Gustaf Petersson förut ägt i Ramsjö. Olaus Nilsson och Emma Charlotta Gustafs-dotter fick på 1880-talet sonen Johan Hjalmar 1883 och dottern Anna Augusta Vilhelmina 1885.

Till 15/64 mtl inflyttade 1882 från Oskar Peter August Johansson, född 1846 i Madesjö och 1867 gift med Sofia Gustava Nilsson, född i Oskar 1851. Deras två äldsta barn Karl Viktor och Adolf Theodor emigrerade till USA 1887 och 1890. Från Oskar medförde Peter August Johansson och h.h. ytterligare 4 barn: Johan Ansgarius född 1873, Ida Mathilda 1877, Arvid Oskar 1880 och Axel Hjalmar 1881. I Ramsjö föddes ytterligare 3 barn: Albert Anders 1883, Hanna Ester Viktoria 1889 och Robert Hugo Abandon 1891. Undantag hade Karl Johan Petersson och Kristina Jonsdotter med två barn. Undantagsmannen Zackris Nilsson avled 1883 och h.h. Ingrid Lena Gustava Petersdotter 1885. Lanthandlaren Gustaf Petersson flyttade bort från Ramsjö 1885 och snickaren Jonas Peter Svensson med hustru och 5 barn 1881. F.d. båtsmannen Andreas Petersson Rahm med hustru och 3 barn bodde kvar på ägorna. Så gjorde ett flertal arbetare och inhyses.

Under åren 1891-1894 brukade Fredrik Adolfsson sina 5/32 mtl. Johan Emrik Lundin flyttade med hustru och 4 barn till Södra Otteskruf 1892. Gården köptes av Peter August Johansson, som förut ägde 15/64 mtl. Han sålde till Frans Johan Andersson, som 1894 kom hem från USA. 5/64 mtl brukades av Olaus Nilsson och Emma Charlotta Gustafsdotter. Deras dotter Karolina Sofia emigrerade 1893 till USA. Peter August Johansson och h.h. Sofia Gustava Nilsson såg äldste sonen Johan Ansgarius emigrera till USA 1893. De fick i stället 1894 sonen Josef Rudolf. De hade 8 barn tillsammans. Undantag hade Carl Johan Petersson med hustru och 2 barn och änkan Johanna Jönsdotter, som hade 5 barn. Fredrik Nilsson hade tidigare emigrerat till USA. Nu reste hela hans familj efter 1893. Det var hustrun Hilda Kristina Carlsdotter och barnen Karl Gustaf, Anna Kristina Albertina och Johan Mauritz. F.d. båtsmannen Andreas Rahm bodde kvar med sin hustru Cajsa Lena Jonsdotter. Dessutom fanns arbetaren Johan Petersson från Vissefjärda, f. 1847, som var änkling och hade 5 barn. Dessutom bodde flera änkor och arbetspigor på ägorna. Folkmängden var 1894 52 personer, varav 26 män och lika många kvinnor.

Under tiden 1887-1893 emigrerade 10 personer från Ramsjö. Märkligast är Fredrik Nilsson, som emigrerade 1890 och som 1893 fick över sin familj: hustru och 3 barn.

http://kartor.eniro.se/m/s0jbw

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Orrabäck har otvivelaktigt upptagits under medeltiden, men sannolikt under dess slutskede, alltså slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Det nämnes varken i 1533 års register över gärden eller i 1535 års städsleöreregister utan först i de fogderäkenskaper, som gjordes upp 1539. Orrabäck kan dock ej vara nyupptaget 1539 om man skall döma efter avradens storlek. Ett nyupptaget hemman fick till en början ”växa till sig” något årtionde, innan det överhuvud beskattades och när detta skedde, var avraden till en början obetydlig. Den avrad, som hemmanets förste kände brukare ”Lasse i Orrabeck” skulle prestera var ingalunda obetydlig. Den utgjordes av 1 lispund smör, 1 öra, 1 packe näver och fodring för 2 hästar. I fogde-räkenskaperna 1541-42 har avraden betydligt höjts. Den var nu 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken samt fodring. Efter dackefejden höjdes Lasses avrad till fodring för 8 hästar. Fodringen skulle lösas med 3 öre per häst. Lasse brukade Orrabäck ända in på 1560-talet. Enligt 1561 års fogderäken-skaper hade hans dagsverksskyldighet ökats till 4.

I 1565 års tionderäkenskaper ansvarade en Håkan för tionden från Orrabäck. Han erlade 2 skäppor råg och 1½ skäppa korn i tionde till Kronan. Det motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 22½ skäppa korn år 1564. Följande år eller 1566 är Orrabäck underhållshemman för knekten ”Per i Orrabeck”, som säkerligen var son till Lasse. Orrabäck räknades nu som ett helt hemman. Det var Per Larsson som inför Älfsborgs lösen 1571 redovisade sina tillgångar: koppar-1½ lispund, kor-3, häst för 15 mark. Skatten härpå blev så ringa som 4 mark 7 öre, bland de lägsta i Madesjö. Per Larsson stod nästan oavbrutet för Orrabäck till 1580-talet. Endast år 1575 nämnes i räkenskaperna en annan brukare ”Masse i Orrabäck” och 1586 års knektrulla, som nämner knekten Per Håkan. I fogderäkenskaperna 1591 bestämmes Per Larssons årliga avrad till 1 öre 6 penningar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 4 dagsverken och fodring för 8 hästar. Samma år gav Per 1½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde till Kronan. 1598 står ”Enkian i Orrabäck” för hemmanet. Per Larsson är alltså nu död. Efterföljare till Per Larsson blev år 1600 ”Lasse i Orrabeck”, säkerligen en son. Det var alltså tredje generationen som nu trädde till. Lasses tillgångar var enligt 1601 års rumpeskattlängd 1 oxe, 1 ko, 1 tunna säd. Magert!!
Om det följande årtiondet vet vi inte något utom att Orrabäck icke var knekthemman 1604 och 1606. Enligt räkenskaperna 1612 hade en ny brukare tillträtt Orrabäck. Han hette Sven och hemmanet räknades nu som ½. Den årliga avraden hade höjts genom tillkomsten av två nya avgifter och var som följer: 15 penningar, städsle-pengar-½ mark, fodernötspengar-1½ mark, smör-½ lispund, korn-½ skäppa, näver-1 packe, 2 dagsverken och fodring för 3 hästar. Hemmanet räknades som ½. Det var ej ”öde”, vilket innebar, att Sven inlevererat sin avrad trots de svåra tiderna. När den andra Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas, fanns det två brukare i Orrabäck. ”Lasse i Orrabäck” skulle betala 3¾ silverdaler och ”knekten Swän” 3 silverdaler. Den egentlige brukaren var således fortfarande Lasse. Lasse svarade för hemmanet till några år in på 1620-talet, men i 1622 och 1623 års knektrullor hette brukaren ”Suen Elofzon i Åhrebäck”. Han står för hemmanet 1625 men i 1628 års boskapspennings-mantalslängd står 2 brukare: ”Enckian i Orrabeck” och ”Joen Åkesson, ibm”. Änkan var väl Lasses efterleverska, ty Sven återkom 1629, då han ensam nämnes som brukare av ½ hemman, som betecknas som ”öde”, något rätt så vanligt detta svåra år.

I 1633 års jordebok saknas brukare. Där står endast ”1 Orrebäck, ¾ på frihet-öde-½”. Hemmanet var utbjudet till hugade brukare, som fick löfte om frihet från ¾ av avraden till 1636. Boskapsmantalslängden 1633 visar däremot en annan bild. Där finns 3 brukare upptagna: ”Enckian i Orrabeck”, som hade ett ungsto, 1 ko och 1 kviga, Per Svensson ibm, som hade 1 tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 1 ko, 1 kviga, och Lasse Jonsson ibm, som hade 1 tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor och 2 svin. Enligt 1632 års dombok för Södra Möre anklagades Lasse Jonsson för att ha fällt en ek, och enligt 1634 års dombok anklagades Lasse Skräddare för att ha bränt 3 ekar. Ekar och bokar var reserverade för Kronans behov. Ovannämnde Lasse Jonsson eller Lasse Skräddare kan ej vara identisk med den tidigare nämnde Lasse i Orrabäck utan måste vara nykommen.

I 1635 års jordebok finns alltjämt ingen ordinarie brukare medtagen. Friheten från skatt gällde fortfarande till 1636. Men det fanns således människor på hemmanet, men de hade inte fastnat i skattemyndigheternas nät!

Från 1641 har nya brukare kommit till Orrabäck. ”Olof” är gift och har följande till-gångar: 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 5 får, 4 lamm, 2 ungsvin. ”Anders, ibm” var gift och hade 1 ko och 2 kvigor. Säd hade de gemensamt 3 tunnor. 1644 är Anders ersatt av Sone också han gift. Orrabäck räknas nu som ett helt hemman. Enligt kyrkoräkenskaperna gav Olof 1646 1 mark som bidrag till Madesjö kyrkas reparation. 1649 och 1650 heter brukarna Jöns, gift, och Hemming, ogift. 1655 hade byte skett. Nu brukades Orrabäck av Lasse i Orrabäck, ogift, och Per Biörnsson, gift. Lasse och Per stannade kvar till i varje fall slutet av 1660-talet. De sista två åren, dvs 1668 och 1669, står de i ordningen Per och Lars, vilket väl innebär, att Per var den främst ansvarige. Men i 1682 års jordebok är Lasse i Orrabäck ensam. Hans årliga ränta till Kronan är nu förvandlad i pengar: 6 dlr 13 öre och 9 penningar.

I kyrkoräkenskaperna förekommer Orrabäck ganska sällan men 1679 förekom följande notis: ”Den 9 Martij: een ung Herre i Orrebeck, Anders, -1 dlr 24 öre.” Vem var denne Herre? En adelsman på tillfälligt besök? Samma år gav brukaren Lars 16 öre till kyrkan. I 1686 års jordebok heter brukaren ”Nils Jönsson” och den årliga räntan är något höjd: 6 dlr 25 öre 9 penningar. I 1697 års kvarnkommissions protokoll nämns 2 brukare: Lars och Nils. De återkommer i 1699 års jordebok, i vilken Orrabäck fått nummer 157. Lars och Nils brukade ½ hemman vardera. I 1717 års mantalslängd har delningen gått ett steg längre. Nu fanns det 3 brukare: Lars Nilsson, Änkan och Håkan Månsson.

Vid sommartinget 1726 uppvisade Sven Jönsson i Virrmo det köpebrev som hans tillkommande svärföräldrar Lars Nilsson och Sissa Påvelsdotter i Orrabäck samt svågrar Påvel Larsson, Anders, Per och Nils Larssöner med systern Karin Larsdotter och Nils Jönsson i Södra Örsjö på sin hustrus Segrid Larsdotters vägnar honom givit tillika med sin fästekvinna pigan Sissa Larsdotter på halva hemmanet I Orrabäck. Sven Jönsson gifte sig alltså till halva Orrabäck genom äktenskap med Lars Nilssons dotter Sissa Larsdotter. Enligt husförhörslängden 1728-1740, som återger förhållan-dena på 1730-talet fanns det då 3 brukare i Orrabäck: Håkan Månsson, som tycks ha varit änkling, Håkan Nilsson med hustru Marta och Sven Jönsson med hustru Sissa Larsdotter. Båtsman var Mattis Malm med hustru Elin. Dessutom bodde som inhyses Lars (Nilsson) och hans son Nils jämte änkan Karin och änkan Kerstin. När kyrko-herde skulle väljas 1740 gjordes upp en röstlängd över röstberättigade hemmans-ägare i Madesjö. Hemmansägare var de enda som enligt en ny lag hade rösträtt vid prästval. Nu fanns det 4 hemmansägare i Orrabäck. Var och en brukade ¼ mtl. De var: Sven Jönsson, Nils Larsson, Håkan Månsson och Håkan Nilsson. På 1740-talet skedde den förändringen att Nils Larsson i Södra Bäckebo 1746 köpte ¼ mtl Orrabäck av en Månds Mattisson för 200 dlr smt. Enligt husförhörslängden 1749-1754 fanns det fortfarande 4 hemmansägare i Orrabäck. Håkan Nilsson uppges vara 54 år och hans hustru Elin 53 år. Sven Jönsson är 46 år och hans hustru Sissa Lars-dotter 53 år. Nils Larsson är 44 år och hans hustru Kerstin 32 år. Måns Mattisson var 31 år och hans hustru Carin 28 år.

Husförhörslängden för den långa perioden 1755-1788 visar flera förändringar. Senare delen av längden, som omfattar 1770- och 1780-talen visar nya namn. Under den tidigare delen brukade Sven Jönsson, f. 1703, och h.h. Sissa, född 1695, en hemmansdel. Dottern Segrid, 21 år, uppges vara gift. Med vem säges ej. Även sonen Jöns uppges vara gift med Elin Andersdotter och ha sonen Sven, som uppges vara född 1763. Nils Larsson, f. 1715, och Cherstin, f. 1714, brukar nästa hemmansdel. De fick 4 barn: Segrid, född 1741 och gift med Nils Bergesson, som skulle övertaga en hemmansdel i Orrabäck, Lars, f. 1744 och gift, ovisst med vem, Maja, f. 1748 och Kierstin, f. 1751. Den tredje gården brukades nu av Olof Andersson, född 1718 och gift först med Ingrid Håkansdotter och sedan med Elin Svensdotter, f. 1742 [fråge-tecken för årtalet]. De fick 7 barn: Lena, f. 1750, Sven 1751, Ingeborg 1753, Stina 1756, Ingrid 1760, Jonas 1763 och Elin 1766. Gård nr 4 innehades av Sacris Persson och Kierstin Persdotter, som hade dottern Ingeborg. Inga födelseår anges för dem. Gård nr 5 innehades nu av Per Persson och Karin Ingemarsdotter, den senare född 1753. De hade tre barn: Peter, Nils och Jonas. Den sjätte gården innehades nu av Jöns Svensson, f. 1735 och h.h. Elin Andersdotter. De fick 1765 sonen Sven. Båtsman var Nils Jonsson Malm, f. 1748.

Under periodens senare del övertogs Nils Larssons gård av mågen Håkan Bergesson, om vilken redan är talat. Han och Segrid Nilsdotter fick 6 barn: Peter, född 1763, Stina 1766, Maria 1769, Jonas 1771, Segrid 1775 och Ingrid 1777. Sven Olofsson var född 1737 och gift med Stina Svensdotter, f. 1756. De fick 4 barn: Olof 1776, Maria 1778, Anders 1781 och Sven, u.å. Gumme Svensson och Ingrid Erics-dotter stannade en kort tid innan de flyttade till Lenhofda. Båtsman var Jöns Malm, som var gift med Ingrid Olofsdotter. De hade 2 barn. Hustrun var dotter till Olof Andersson. Håkan Persson Blomma var född 1745 och gift med Karin Persdotter, f. 1746. De flyttade med sina 5 barn till Transtorp. Jöns Slög och Kerstin Håkans-dotter flyttade med sina 3 barn till Wargsmåla i Oskar.

Under perioden 1782-1801 tog Sven Jönssons son Jöns Svensson och Elin Anders-dotter undantag av sonen Sven Jönsson, f. 1763, och hans hustru Elin Nilsdotter, f. 1763. De hade gift sig 1785 och fick 4 barn: Petter 1788, Brita 1793, Stina 1799 och Johannes 1801. Ny i Orrabäck var Nils Nilsson, född i Vissefjärda 1760 och gift med Caisa Petersdotter från Gusemåla, som var född 1757. De fick 3 barn: Elin 1792, Christina 1794 och Niclas 1799. Håkan Bergesson var död och änkan Segrid Nilsdotter stod för hemmansdelen. Alla de tidigare nämnda 6 barnen vistades i hemmet. Olof Anderssons son Sven Olofsson, f. 1751 brukade nu gården. Han var gift med Maria Svensdotter, f. 1756. De hade 3 barn: Olof, f. 1776 och båtsman i Norra Säfsjö, Maria, f. 1778 och Anders, f. 1781. Jonas Persson var född 1739 och avled 1798. Han efterlämnade änkan Annica Larsdotter, f. 1748 och döttrarna Stina, f. 1765, och Stina, f. 1781. Anders Ericsson var född 1756 och gifte sig 1802 med Brita Jonsdotter. Håkan Persson och Karin Persdotter flyttade snart bort. Håkan Bergessons son Peter Håkansson var född 1763 och gifte sig 1789 med Ingeborg Israelsdotter, f. 1768. De fick 4 barn: Stina 1792, Elin 1794, Maria 1797 och Catharina 1799. Nils Nilsson, f. 1759, och Caisa Persdotter brukade en gård en kortare tid men flyttade senare till Stora Ebbehult. Torpare var under denna period Anders Johansson, f. 1745 och gift med Elin Nilsdotter, f. 1746. De hade 3 barn. Av övriga kan nämnas avskedade volontären Olof Håkansson, som var född 1728.

Under åren 1802-1815 fanns det 5 gårdar i Orrabäck. Nr 1 ägdes av Elias Månsson och Maria Carlsdotter, som avled 1806. De hade 1803 fått sonen Magnus. Elias var gammal, född 1744 och gården brukades av Peter Andersson, f. 1786 och gift med Stina Nilsdotter, f. 1788. De fick 1812 sonen Andreas. Lars Olofsson och h.h. Stina Svensdotter avled båda 1807, efterlämnande 3 barn: Olof, f. 1776, Anders 1781 och Maria 1797. På gården bodde också som inhyses Anders Svensson, f. 1781, som var förstärkningskarl under krigsåren 1808-1810. Gård nr 2 ägdes av Anders Ericsson, f. 1756, och h.h. Brita Jonsdotter, f. 1778. Deras son Jonas föddes 1805, dottern Stina 1806 och en ny Jonas 1812. Gård nr 3 innehades av Olof Svensson, f. 1776 och h.h. Elin Andersdotter, som var född 1790. De hade 2 barn: Stina Lena, född 1809, och Jonas, född 1812. På gård nr 4 avled Sven Jönsson 1814. Han efter-lämnade änkan Elin Nilsdotter, född 1763, och 4 barn: Peter, född 1789, bonde i St. Persmåla, Brita, f. 1793, Stina, f. 1794 och Johannes, f. 1801. Peter Håkansson och Ingeborg Israelsdotter, f. 1768, brukade gård nr 5. De hade 6 barn: Stina, f. 1790, Elin 1794, Maria 1797, Catharina och Håkan 1799 och Brita 1803. Undantags-mannen Jöns Svensson och h.h. Elin Andersdotter avled båda 1813. Det fanns nu 2 torpare. Åke Jonsson var född 1780 i Algutsboda och flyttade till Orrabäck 1813. Han var gift och hade en son. Anders Johansson var född 1745, var gift och hade 3 barn. Om inhyses Nils Jönsson, född 1750, heter det ”läser uselt”! Håkan Bergessons änka bodde kvar i Orrabäck med 4 barn, av vilka yngsta dottern Ingrid blev gift i Virrmo.

Vi går fram till åren 1815-1821. Antalet gårdar var 5. På nr 1, ¼ mtl, avled Elias Månsson 1818 och sonen Magnus 1820. Brukaren av gården Peter Svensson med hustru Cajsa Andersdotter och dottern Brita Stina flyttade bort. Ny brukare blev Sven Persson, f. 1776 och Brita Stina Månsdotter, f. 1780. De fick 1817 sonen Peter och 1821 dottern Maria Lena. ¼ mtl ägdes av Peter Carlsson, f. 1788 och h.h. Stina Svensdotter, f. 1794. De fick 1818 sonen Carl Johan. Sven Jönssons änka Elin Nilsdotter hade undantag. Nästa ¼ mtl ägdes av Olof Svensson, f. 1776 och Elin Andersdotter, f. 1790. De hade 2 barn: Stina Lena, född 1809, och Jonas, född 1812. 1/8 mtl ägdes av Anders Eriksson och Brita Jonsdotter. Anders Eriksson var blind och gården sköttes av brukare eller arrendatorer, först av Sven Persson och Brita Stina Månsdotter och sedan de köpt 1/8 mtl av Olaus Håkansson, f. 1799 och hans syster Brita Stina Håkansdotter, f. 1804. Den sista gården, på ¼ mtl, ägdes av Peter Håkansson, f. 1763 och död 1821. Han efterlämnade änkan Ingeborg Israelsdotter och 6 barn, som alla var skrivna i hemmet. Inhyses Segrid Nilsdotter avled 1817. Inhyses Jonas Månsson och h.h. Maria Svensdotter flyttade med 2 barn till Sjöahult. Det fanns nu 3 torpare på ägorna. Anders Johansson Bällman var född 1745 och gift med Elin Nilsdotter, f. 1746. Torparen och båtsmannen Peter Hult var född 1788 och sedan 1815 gift med Katharina Petersdotter, f. 1786. De fick 1816 dottern Cajsa Lena. Torparen Åke Jonsson flyttade med hustru Brita Stina Petersdotter och en son till Vissefjärda 1816. Båtsmannen för Nässjömåla Jonas Grof bodde på ägorna med hustru Maria Petersdotter och 2 barn.
På 1820-talet ägdes 1/8 mtl av tre på varandra följande ägare. Först av Sven Persson och Brita Stina Månsdotter, som 1821 fick sonen Peter och 182? dottern Maria Lena. De sålde till Jonas Ericsson, f. 1802 och h.h. Anna Olofsdotter. Efter Jonas Ericssons död flyttade änkan och dottern Maria till Ljungby. Gården köptes av Gustaf Jönsson, f. 1795, och h.h. Katharina Petersdotter, f. 1797. De fick 3 barn: Johannes 1822, Anna Maria 1824 och Lena Stina 1829. ¼ mtl ägdes alltjämt av Peter Carlsson, f. 1788 och hans hustru Stina Svensdotter, f. 1794 och död 1822, varefter Peter Carlsson gifte om sig med Maja Lisa Jonsdotter från Hälleberga, född 1796. I första äktenskapet föddes 1818 sonen Carl Johan, i det andra föddes 1826 Jonas Peter, 1827 Brita Stina och Johannes och 1829 Andreas. På nästa ¼ mtl tog Olof Svensson och Elin Andersdotter undantag av sonen Jonas Olofsson, f. 1812, ogift. På 1/8 mtl avled Anders Ericsson och sonen Jonas Andersson, f. 1816, övertog gården. Han gifte sig med Maria Petersdotter, f. 1810. Brukaren Peter Svensson och h.h. Cajsa Petersdotter bodde kvar efter det att Jonas Andersson övertagit gården. En gård innehades av Carl Persson, f. 1801 och h.h. Maria Andersdotter, f. 1810. De fick 1829 sonen Johan. Från Bällsjö inflyttade 1828 Jonas Johansson, f. 1796 och h.h. Brita Svensdotter. De medförde sin 1826 födda dotter Lena Stina. Torparen Anders Bällman dog 1830 och efterlämnade änkan Elin Nilsdotter och dottern Ingrid Andersdotter, f. 1789 och dennas utom äktenskapet födde son Johannes. Båtsman var Johannes Malm, f. 1810.

På 1830-talet tog Peter Carlsson och Maja Lisa Jonsdotter på ¼ mtl undantag av äldste sonen Carl Johan Petersson, född 1818. Han gifte sig med Christina Maria Persdotter, f. 1815. Carl Johan fick till 1837 7 syskon: Jonas Peter 1826, Johannes 1827, Andreas 1829, Johanna 1831, Daniel 1833, Abraham 1835 och Isaak 1837. På ägorna bodde undantagsänkan Elin Nilsdotter, f. 1763 och änka efter den 1814 avlidne Sven Jönsson. På 1/8 mtl avled Gustaf Jönsson och efterlämnade änkan Catharina Petersdotter och 4 barn: Johannes, f. 1822, Anna Maria 1824, Lena Stina 1829 och Johanna 1832. Gården övertogs 1830 av Jonas Eriksson, f. 1802. Han kom från Ljungby 1830. Hustrun avled 1832, varpå han 1834 återvände till Ljungby med dottern Maria, född 1828. På ¼ mtl satt Olof Svensson och Elin Andersdotter, bägge enligt anteckning i kyrkoboken ”bräckliga”. Gården övertogs av äldste sonen Jonas Olofsson, f. 1812. 1/8 mtl brukades först av Håkan Petersson och Catharina Svensdotter och därefter mellan 1833 och 1835 av Sven Magnusson från Alguts-boda, född 1798, och Lena Cajsa Mattisdotter, också från Algutsboda, född 1805. De flyttade 1835 tillbaka till Algutsboda och efterträddes av från Algutsboda kommande Carl Petersson, f. 1801, och h.h. Maria Andersdotter, född 1810 i Alguts-boda. De medförde vid inflyttningen 3 barn: Johan, född 1829, Johanna, f. 1831 och Carl, f. 1834. I Orrabäck föddes 1836 Lotta och 1840 Otto. 1/8 mtl brukades av Andreas Månsson, född 1802, och h.h. Catharina Petersdotter, f. 1799. Hon hade en utom äktenskapet född dotter Lena Stina Fredriksdotter, född 1826. På ¼ mtl avled 1834 undantagsmannen Anders Eriksson, f. 1746, och 1840 hans änka Brita Jonsdotter. Då hade gården övertagits av sonen Jonas Andersson, f. 1812, och h.h. Maria Petersdotter, f. 1813. De fick 3 barn: Lena Stina 1835, Johanna 1838 och Johannes 1840.

På 1840-talet bodde i Orrabäck 37 personer, 21 män och 16 kvinnor, enligt en anteckning i kyrkoboken. På ¼ mtl gifte sig Carl Johan Petersson med Christina Maria Petersdotter från Parismåla, född 1813. De fick 3 barn: Johan Peter 1842, Franz August 1845 och Pehr Olof 1851. På 1/8 mtl avled Carl Pehrssons hustru Maria Andersdotter 1848. Hon efterlämnade 3 barn födda i Orrabäck: Lotta, f. 1836, Otto, f. 1840 och Johannes, f. 1843. Jonas Olofsson sålde 1849 sina ¼ mtl till Jonas Andersson i Orrabäck, som därmed kom att innehava ½ mtl, och flyttade till Lindås. På 1/8 mtl satt Andreas Månsson från Södra Björnahult, f. 1802, och h.h. Catharina Petersdotter, född i Orrabäck 1799 och dotter till Peter Håkansson och Ingeborg Israelsdotter. De hade som enda barn Catharinas utom äktenskapet födda dotter Lena Stina Fredriksdotter, som var född 1826. Som redan ovan nämnts köpte Jonas Andersson ¼ mtl av Jonas Olofsson och ägde därefter ½ mtl. De hade sammanlagt 6 barn, av vilka följande 4 föddes i Orrabäck på 1840-talet: Johannes 1840, Wendla 1844, Peter August 1847 och Mathilda 1850. Jonas Anderssons hustru Maria Peters-dotter var född i Ellebäck 1813. Peter Carlsson hade nu undantag. Hustrun Maja Lisa Jonsdotter avled 1846. Olof Svensson och Elin Andersdotter hade också undantag. Sonen Gustaf, f. 1826, tilltalades 1846 för stöld men frikändes.

Under den period som omfattar åren 1851-1861 avled 1857 Carl Johan Petersson. Änkan Christina Maria Petersdotter brukade gården, 1/8 mtl, tillsammans med de 3 barnen: Johan Peter, f. 1842, Franz August, f. 1845 och Pehr Elof, f. 1851. På 1/8 mtl tog änklingen Carl Pehrsson undantag av äldsta dottern Johanna, f. 1831, som 1858 gifte sig med Sven Johan Petersson, som var från Algutsboda och född 1830. De fick 1859 sonen Franz August. Anders Månsson och Catharina Petersdotter tog också undantag av dottern Lena Stina Fredriksdotter och hennes man Gustaf Svensson, som var född 1824 i Tjukehall. De gifte sig 1854 och fick 2 barn: Ida Christina 1858 och Carl Ludvig 1859. ½ mtl brukades alltjämt av Jonas Andersson och Maria Peters-dotter. De fick på 1850-talet ytterligare 3 barn: Mathilda 1850, Ida Sophia 1854 och Charlotta 1856. Änklingen Peter Carlsson hade fortfarande undantag tillsammans med de tre barnen. Däremot avled Olof Svensson 1860. Änkan Elin Andersdotter bodde kvar på ägorna. Hemmanets nye båtsman Gustaf Petersson Malm kom från Arby och var född 1832. Han tillträdde 1853. Han var gift med Sofia Charlotta Jonsdotter från Oskar, född 1825. Avskedade båtsmannen Johannes Jonsson Lund var född i Orrabäck 1819 och gift med Brita Stina Andersdotter från Mellan-Örsjö, f. 1815. De hade 5 barn. Torparen och skomakaren Johan Jonsson var från N. Örsjö och född 1820. Han kom till Orrabäck 1857. Hustrun Inga Lisa Jonsdotter var född i Skräddaregärde 1824. De hade en dotter Emma Mathilda.

Vi fortsätter in på perioden 1861-1871. Carl Johan Peterssons änka Christina Maria Petersdotter överlät 1864 gården till sonen Johan Peter Carlsson, född 1842, och tog undantag. Han gifte sig samma år med Carolina Charlotta Israelsdotter från Alguts-boda, f. 1834. De fick 1866 dottern Mathilda Augusta. Sven Johan Petersson flyttade 1866 till Algutsboda med hustrun Johanna Carlsdotter och 3 barn. Han efterträddes på 1/8 mtl av Carl Johan Johansson, född i Algutsboda 1832 och sedan 1861 gift med Emma Christina Svensdotter, f. 1859 [frågetecken för årtalet]. Även den andra gården på 1/8 mtl bytte ägare. Gustaf Svensson och Lena Stina Fredriksdotter flyttade 1869 till Ebbehult. De efterträddes av Peter Eriksson från Ellebäck, f. 1815 och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter, f. 1824. De medförde från Ellebäck sina 6 barn: Mathilda, f. 1844, Pehr August, f. 1848, Ida Lovisa 1852, Carl Johan 1854, Carolina Sophia 1856 och Frans Adolf, f. 1865. På ½ mtl satt Jonas Andersson och Maria Petersdotter, som dock avled 1871. De hade 7 egna barn och 1867 ett fosterbarn: Franz August Gustafsson från Ellebäck. Dottern Johanna Jonsdotter gifte sig 1865 med Carl Peter Jonsson men han avled samma år. I övrigt kan nämnas, att undantagsmannen Peter Carlsson avled 1867. Målaren Otto Carlsson flyttade till Orrabäck 1870. På ägorna bodde båtsmannen Gustaf Petersson Malm med hustru och 2 barn samt smeden Johan Wilhelm Svensson som flyttade till Orrabäck från Virrmo 1868 med hustru och dotter. Skräddaren och backstugumannen Johan Jonsson avled 1868 efterlämnande hustru och 2 barn. Avskedade båtsmannen Johannes Jonsson Lund var gift och hade 5 barn. Från Södra Örsjö hitflyttade 1863 inhyses Peter Svensson med hustru och 5 barn. De kallas i kyrkoboken utfattiga.

På 1870-talet köpte Johan Peter Carlsson 1/8 mtl av Peter Carlssons måg och efter-trädare Nicolaus Andreasson och brukade därefter 3/8 mtl. J. P. Carlsson började under 1870-talet alltmer framträda i det kommunala livet. Han var den drivande kraften i Örsjöbornas strävan efter att få bilda egen församling och få egen kyrka. (Se härom Madesjö sockens historia, del 1, sid. 285 ff.) 1/8 mtl bytte ägare flera gånger. Carl Johan Johansson och Emma Christina Svensdotter sålde 1874 till Sven August Johansson från Bällsjö, f. 1844 och h.h. Christina Gustafsdotter, f. 1845. De hade 2 barn och flyttade 1878 till Algutsboda. De efterträddes samma år av Franz Gustaf Johannesson, född 1853, och h.h. från 1874 Mathilda Jonsdotter, f. 1847. De fick 3 barn: Johannes Aron 1876, Carl Emil 1878 och Anna Heliodora Matilda 1880. På den andra gården på 1/8 mtl flyttade Peter Eriksson 1877 till Kroksjö. Gården övertogs av dottern Matilda och hennes man Nicolaus Andreasson, född 1850 i Vissefjärda. De hade gift sig 1875 och fick 2 barn: Anna Ottilia 1875 och Helena Julia 1876. Som redan nämnts flyttade de 1878 bort från Orrabäck. Deras 1/8 mtl köptes av J. P. Carlsson. På ½ mtl hade Jonas Andersson från 187? undantag av sonen Johannes Jonsson, som samma år gifte sig med Emma Charlotta Svens-dotter, f. 1850. Den andre sonen Peter August Jonsson, f. 1847, gifte sig 1871 med Mariana Petersdotter, f. 1851, som dock avled redan 1873. Han gifte därpå om sig 1875 med Wendla Christina Gustafsdotter från Erengislahyltan, f. 1846. I första giftet föddes 1872 dottern Alma Josefina Marie, i det andra Emilia Charlotta 1875 och Carl Ernst 1878. Båtsman var Gustaf Petersson Malm, gift med Sophia Charlotta Jonsdotter och med 2 barn. Avskedad båtsman var Johannes Jonsson Lund, vars hustru Britta Stina Andersdotter avled 1879 efterlämnande 2 barn. Målaren Otto Carlsson gifte sig 1870 med Marta Charlotta Svensdotter. Smeden Johan Wilhelm Svensson flyttade 1878 med hustru och 5 barn. Folkmängden i Orrabäck var 1875 60 personer och hemmanets taxeringsvärde 20000 kr.

Under 1880-talet fortsatte J. P. Carlsson sitt arbete på att få en egen kyrka i Örsjö. Han måste anses vara den drivande kraften bakom ansträngningarna. (Se Madesjö sockens historia, del 1, sid. 285 ff.) Hans dotter Mathilda Augusta gifte sig 1887 och flyttade till Oskar. Från Fridlefstad kom 1881 fostersonen Sven August Jonsson, f. 1872. Rättare på gården var från 1885 Israel Andersson från Fridlefstad, född i Lenhofda 1841 och sedan 1880 gift med Hedvig Svensdotter, född 1855 i Lenhofda. De hade en dotter Emilia Viktoria. På 1/8 mtl satt Franz Gustaf Johansson och Matilda Jonsdotter, som på 1880-talet fick ytterligare 4 barn till de 2 de förut hade: Anna Heliodora Matilda föddes 1880, Hilma Sofia Viktoria 1884, Ellen Maria Constantina 1886 och Gustaf Tage Helfridius 1889. På ¼ mtl fick Johannes Jonsson och Emma Charlotta Svensdotter på 1880-talet ytterligare 4 barn: Anna Sofia 1881, Hilma Elisabet 1883, Selma Maria 1888 och Erik Albert 1890. Johannes Jonsson var suppleant i byggnadskommitten för Örsjö kyrka. På nästa ¼ mtl fick Peter August Jonsson och Wendla Christina Gustafsdotter 3 barn på 1880-talet: Anna Mathilda 1881, Hilda Augusta 1883 och Selma Viktoria 1886. Undantagsmännen Jonas Andersson och Carl Persson avled 1889 resp. 1881. Målaren Otto Carlsson flyttade bort 1884. Smeden Jonas Dahlström flyttade till Orrabäck 1886 men fortsatte till Långasjö 1887. Hit till Orrabäck inflyttade 1887 stenarbetaren Karl Johan Petersson, f. 1842 med hustru och 3 barn.

Den 30 december 1889 hade Örsjö blivande församling beslutat att inköpa ¾ mtl Orrabäck till komministergård, om K. M:t beviljade 29000 kr ur Madesjö pastorats s.k. regleringsfond. Madesjö tillstyrkte d. 19 maj 1890 varpå K. M:t beviljade pengarna. Resultatet visar sig i kyrkoboken för åren 1891-1894. Där står Johan Peter Carlsson som arrendator av sin gamla gård som nu blivit utökad till ¾ mtl. Hans fosterson Sven August Jonsson emigrerade till USA 1892. Kvar var Peter August Jonsson på sina ¼ mtl. Folkmängden i Orrabäck var 1894, när Örsjö blev egen församling, 31 personer, varav 12 män och 19 kvinnor, som synes en kraftig minskning. Emigra-tionen från Orrabäck var obetydlig. Endast 2 personer emigrerade mellan 1868 och 1894: August Carlsson 1890 och Sven August Jonsson 1892.

http://kartor.eniro.se/m/B5diU

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet på detta hemman skrevs på 1500-talet Olufsboda, vilket måste betyda de av Olof anlagda bodarna. Sannolikt rörde det sig om något slags fäbodar för boskaps-skötsel eller kanske fiskebodar – flera sjöar ligger ju i närheten. När hemmanet upp-tagits är omöjligt att närmare precisera, då inga källor finns, men det måste ha skett under medeltiden, kanske 1100-1200-talet. Namn på -boda hör i stor utsträckning till just dessa århundraden med deras folkökning. I 1533 års register över ”gärden” dvs den extraskatt som då upptogs nämnes en Truls Pauelsson utan att hans hemman nämnes, men han måste vara identisk med den i 1535 års städsleöreregister omnämnde Truls Blacker, som i städsleöre erlade 1 oxe och en hud och därmed förnyade arrendet av hemmanet. Städsleöre erlades vid tillträde av ett kronohemman och därefter vart sjätte år. Truls måste, om han är identisk med den 1533 omnämnde Truls, ha brukat hemmanet sex år före 1535. Den relativt stora städslan tyder på att Olofsboda var ett gammalt och upparbetat hemman.

I 1539 års fogderäkenskaper heter brukaren ”Erik i Olofzbodum”, vars avrad upptages till 1 lispund smör, 1 öre och 1 packe näver. Härtill kom fodring för 2 hästar, som borde lösas med pengar. 154? var Truls tillbaka som brukare. Avraden hade höjts betydligt. Den var nu 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken och fodring för 6 hästar. Inlösningen av fodringen hade därtill höjts – helt godtyckligt. Ännu i fogderäkenskaperna 1541-42 står Truls Blacker för hemmanet, men 1545 heter brukaren ”Nills i Oloffzbodum”. Han hette Nils Månsson och hans fodring hade höjts till 8 hästar. Han var ännu kvar 1551, då han kallas knekt och får 2 alnar grönt tyg i städsla eller värvningspengar. 1556 hade han efterträtts av Pauel Staffansson, som 1561 fick sin dagsverksskyldighet höjd till 4 dagsverken om året. Några år senare, 1565 heter brukaren ”Hindrich”, som detta år i tionde till Kronan erlade 1 skäppa råg och 1 skäppa korn. Det motsvarar en skörd av 15 skäppor av vardera sädesslaget. Hindrich var knekt. 1569 hade Olofsbo upphört att vara knekthemman. Brukaren heter nu Gudmund Karlsson. Hans avrad hade höjts med fodring för 2 s.k. lagmanshästar. Det var Gudmund som ansvarade för Älfsborgs lösen 1571. Han deklarerade då följande tillgångar: koppar-5 marker, kor-2, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, svin-4. Tio procent av värdet blev en skatt på 4 mark 1½ öre. Det var ganska obetydligt och tycks visa att Olofsbo var ett ganska svagt hemman. Men det hade ju bytt brukare ganska ofta under de föregående trettio åren!

Gudmund satt kvar i Olofsbo i varje fall t.o.m. 1580. I detta års räkenskaper kallas han ”Gumme”. I 1591 års fogderäkenskaper har han ersatts av ”Måns Råck”, som brukade Olofsbo hela 1590-talet. Enligt den s.k. ”rumpeskattlängden” 1601 hade Måns följande tillgångar: 2 oxar, 2 kor och 3 tunnor utsäde. Hur det gick för Olofsbo under det följande decenniet är icke bekant, men 1613 är det upptaget som ”ödes-hemman” och brukaren heter ”Pär i Olzboda”. Inför Älfsborgs lösen 1613 visade det sig, att det fanns två personer utom Per på hemmanet. Per skulle erlägga 3 silver-daler men två kvinnor med namnet ”Mariet i Olzboda” kallas utfattiga och slapp erlägga något.

Per brukade Olofsbo i varje fall till mitten av 1620-talet. Enligt 1620 års fogderäken-skaper hette han ”Per Suensson i Olzboda”. 1622 kallas han knekt men följande år har han ersatts av ”Sven Persson i Olsboda”, som säkerligen var en son. Per Svensson brukade dock Olofsbo hela tiden och står 1625 officiellt för hemmanet. Men det fanns andra på hemmanet. I en förteckning från år 1624 ”nyutskrivna knektars rotsäd och boskap” nämnes knekten ”Sven Nilsson i Olsboda”. Hans tillgångar var: utsäde-2½ tunna, stutar-2, kor-5, får-1, ungsvin-1. Han fanns i varje fall detta och följande år jämsides med Per Svensson. Möjligen har denne dött efter 1625. I 1628 års mantalslängd nämns två brukare: Sven Nilsson och Jöran Svensson. Den sistnämnde kan vara son till den förre. Jörans tillgångar var: säd-2½ tunnor, ungsto-1, kor-5, kvigor-2, får-4, lamm-4, ungsvin-1. Sven Nilsson redovisade mindre tillgångar: säd-2 tunnor, kor-3, får-2, svin-2. I 1629 års jordebok upptages Sven Nilsson ensam för Olofsbo. Han har hemmanet ”på frihet”, dvs befrielse för vissa år från att betala avraden. I 1633 års jordebok heter brukaren ”Oloff i Oloffsboda”. Även han brukar Olofsbo på frihet till 1636. Men vem var den ”Anders Hompesson i Olofsbo” som 1634 stod åtalad för enkelt hor och fick böta 80 dlr? Var det en annars ”anonym” huskarl? Samma år anklagades och dömdes ”Oluf Swänsson i Olufzbo” för ”mökränkning” med ”Elin Thufwes dotter i Ödhwatta”. Hans böter blev 40 mark kopparmynt. Hur stod det egentligen till med sexualmoralen i 1630-talets Olofsbo?!
I 1641 års mantalslängd upptages under rubriken ”Ryttare och Knechtar” en Israel i Oloffzbo, ogift. Han hade en piga och hans tillgångar var: 1 ungsto, 2 stutar, 3 kor, 1 kviga, 3 får och 4 tunnor utsäde. Han var ännu kvar 1644 och var då gift. Hemmanet klassificeras som helt. I 1648 års mantalslängd har Israel försvunnit och ersatts av Nils Joensson som brukade hemmanet ännu 1655. Olofsbo tycks ej ha drabbats av den stora skogsbranden 1652, ty någon skattebefrielse förekom ej, som annars beviljades de hemman som drabbats. I 1660 års mantalslängd har nya brukare trätt till. Den upptager ”Truls i Olsboo, Birger i samma gård, Jesper i samma gård”. Men det fanns andra personer i Olofsbo. Enligt domboken för 1665 bötfälldes Jon Olofsson i Olofsbo för att han utan tillstånd bränt bokar. Samma år hade han med yxa tillfogat Jon Persson i Resby ett köttsår. 1666 hade han ”besovit” Maria Nilsdotter i Resby, varför han fick böta 20 mark och hon 10 mark. Samma år hade ”Nils Nilsson i Olsbo”, gift, begått hor med Kristina Nilsdotter, ibm. Det blev böter på 80 respektive 40 mark. Sexualmoralen var fortfarande låg i Olofsbo!

Ombyte av brukare hade skett, när mantalslängden för 1668 gjordes upp. De nya brukarna hette ”Pär Andersson i Olasbo och Pär Olofzon i samma gård”. En av dem, Per Olofsson var kvar ännu 1682, men Per Andersson försvann. Madesjö födelse- och doplängd vittnar dock om att det fanns andra människor på hemmanets ägor. 1677 döptes Måns’ son Måns, och Olofs son Daniel, 1683 föddes och döptes Olofs dotter, som fick namnet Karin, Daniels son Pehr och Pers son Anders. Jordeboken 1682 ger en intressant upplysning om vad som skett i Olofsbo. Den upptager först ”Pähr i Oluffzboo” och tillägger: ”halfparten öde och så legat uti 4 åhrs tid. Nu begär Johan Pehrsson få upptaga men berättas vara en tjuf och ingen vill bo ihop med honom i Byen, men som han hafver stedt hemmanet, ty blifver han derwedh och stäldt i borgen för sig Nils och Anders i Agebo. Niuter 2 års frihet. Till skatt 1683.” Denne Johan Pehrsson är borta 1686, liksom Per. Brukaren heter nu Inge Andersson och hans årliga avrad var 6 daler 23 öre och 9 penningar. Det är naturligtvis möjligt att Per och Johan fanns kvar inofficiellt, men för skattemyndigheterna var Inge Andersson den som ansvarade för avraden.

Nästa uppgift om Olofsbo finner vi i 1697 års kvarnkommissions protokoll. Där heter det: ”5/8 Olofsbo. Oluf, Jöns och Per. En ganska ringa bäck. Kommer ur den ena sjön och straxt rinner i den andra.” Det gällde eventuell skattläggning av hushålls-kvarnar. Eftersom Olofsbo brukare endast kunde mala för eget behov, slapp de skatt. De tre brukarnas fullständiga namn var enligt 1699 års jordebok Olof Persson, Jöns Nilsson och Per Andersson. Hemmanet var nu definitivt klassifierat som 5/8 hemman och har så förblivit. I 1717 års mantalslängd heter brukarna Olof Persson och Måns Nilsson, som brukade var sin hälft. Splittringen i mindre delar skulle emellertid snart ske. Vid sommartinget 1724 åtalades Olofsbo åbor Nils Andersson, Måns Nilsson och Per Jönsson för att de försummat att medtaga sina vargnät, när vargskall utlystes. Nu fanns det således 3 hemmansägare i Olofsbo. Det skulle bli fler. Ännu i husförhörslängden 1728-1740, som återspeglar förhållandena på 1730-talet, upptages 3 brukare: Magnus med hustru Ingrid, Nils Månsson med hustru Martha, Per Persson med hustru Maria, om vilka står antecknat, att de bodde i Toresbo. Båtsman var Elof Jonsson Lustig med hustru Ingeborg. Flera inhyses nämns: Olof med hustru Sara, Nils Andersson, som var bonde 1724 enligt en notis i domboken. Han var gift med Kerstin. Inhyses var också Brita Månsdotter, Sara Månsdotter och Erik Månsson. I 1740 års vallängd upptages 4 hemmansägare i Olofsbo: Per Lustig brukade 5/32, Erik Månsson, Nils Månsson och Gumme Ingelsson lika mycket.

I husförhörslängden 1749-1754 har antalet bönder stigit till 5. Nr 1 brukades av Erik Månsson, 34 år, med hustru Marja, 32 år, nr 2 av Anders Persson, 54 år, med hustru Ingrid, 37 år, nr 3 av Nils Månsson, 50 år, med hustru Martha, 46 år, nr 4 av Per Jönsson, 54 år, och Brita Nilsdotter, u.å. och nr 5 av Nils Håkansson, 36 år, och Gertrud, 28 år.

Under perioden 1755-1788 tycks omsättningen av bönder i Olofsbo ha varit stor. Icke mindre än tio namn är uppförda i husförhörslängden. Två stabila hemmansägare fanns dock i mångfalden. Eric Månsson med hustru Marje Nilsdotter, f. 1718, hade 6 barn: Elin var född 1742, Ingrid 1746, Maria 1749, Brita 1752, Jonas 1757 och Axel 1761. Den sistnämnde Axel Ericsson blev båtsman och gifte sig med Lisken Jacobs-dotter. De fick 1787 dottern Elin. 1774 fick Måns Bergesson från Nässjömåla uppbud vid tingsrätten på 5/16 mtl Olofsbo, som han bytt sig till mot Nässjömåla och 800 dlr smt. Han var född 1740 och gift med Brita Andersdotter, f. 1738. De fick icke mindre än 8 barn: Anders 1765, Nicolaus 1766, Matthis 1768, Peter 1770, Caisa 1772, Stina 1775, Ingrid 1777 och Berge 1780. De två nu nämnda hemmansägarna represen-terar kontinuiteten under denna period. Övriga hemmansägare under perioden var Nils Håkansson, f. 1716 och gift med Gertrud, f. 1721. De fick 7 barn: Sven 1746, Håkan 1749, Elin 1751, Stina 1753, Segrid 1758, Ingrid 1765 och Peter 1770. Johan Hemmingsson var född 1752 och gift med Elin Persdotter, f. 1756. De fick 3 barn: Hemming 1775, Samuel 1776 och Lena 1778. Per Jönsson Lustig brukade fort-farande sin hemmansdel. Hans hustru hette Ingeborg Olofsdotter. Sven Jonsson var född 1736 och hans hustru Cathrina Gummesdotter samma år. De hade 3 barn: Peter var född 1765, Zackris 1771 och Kerstin 1777. Sven Svensson var gift med Segrid Andersdotter. Deras födelseår är ej angivna. De fick 5 barn: Jonas 1770, Peter 1773, Olof 1775, Brita Stina 1779 och Joen 1781. Utom de nu nämnda bodde Axel Nilsson, f. 172? med hustru Brita Andersdotter och sonen Staffan, samt Carl Andersson, f. 17?? med hustru Ingrid Persdotter, f. 1742 på ägorna, men om de senare är antecknat ”borta”, vilket väl betyder, att de endast nominellt var bosatta i Olofsbo. Detsamma gäller en Peter Jonsson med hustru Brita och 6 barn.

Vi går fram i tiden till åren 1802-1815, varunder flera förändringar skedde. Måns Bergesson eller Börjesson avled 1814. Hans hustru Brita Andersdotter hade avlidit 1812. Av deras barn var Anders gift i Mortorp, Stina gift i Ölfvingstorp och Berge eller Börje gift i Ruskemåla. Det blev sonen Nicolaus Månsson, f. 1766, som övertog gården. Han var sedan 1793 gift med Maria Persdotter, f. 1765. De hade 4 barn: Cajsa Lena född 1794, Matthias 1797, Peter 1802 och Stina 1809. Gård nr 2 inne-hades av Joen Olofsson, som var född 1761. Hans hustru hette Ingrid Månsdotter, f. 1777 och dotter till Måns Börjesson och Brita Andersdotter. Joen Olofsson gifte sig således till gården. Gård nr 3 innehades nu av Daniel Danielsson, f. 1764, och h.h. Ingrid Svensdotter, f. 1772. De hade 4 barn: Sven var född 1798, Caisa 1802, Ingrid Lena 1803 och Elin 1809. På gård nr 4 tog Carl Persson, f. 1753, och Annika Nils-dotter, f. 1750, undantag av dottern Lena Carlsdotter, f. 1779 och 1806 gift med Gustaf Jönsson från Älghult, född 1769. Han kom närmast från Mortorp. De fick 3 barn: Martha Lena 1807, Peter 1810 och Carl 1815. Antalet hemmansdelar hade nu reducerats till dessa fyra. Det skulle med tiden bli flera! Båtsman för Olofsbo var denna tid Johan Olsberg, som emellertid bodde i Vissefjärda. Torpare var Sven Persson, f. 1742 och gift med Kierstin Larsdotter, f. 1738.

Under perioden 1815-1821 brukade Nicolaus Månsson sin gård. Så gjorde också Joen Olofsson, vars hustru Ingrid Månsdotter avled 1819. Han gifte om sig med Ingrid Nilsdotter, f. 1795. I första äktenskapet föddes 1816 sonen Gustaf och i det andra 1821 sonen Carl Fredric. På 5/32 mtl tog Daniel Danielsson och Maria Svensdotter undantag av dottern Stina Danielsdotter, f. 1794, och hennes man Sven Jönsson, f. 1797. De fick 1821 sonen Gustaf. På nästa 5/32 mtl satt Gustaf Jönsson, f. 1769, och Lena Carlsdotter, f. 1779. De hade 3 barn: Martha Lena, f. 1807, Peter 1810 och Carl 1815. På gården bodde Lenas föräldrar Carl Persson och Annika Nilsdotter som undantagsfolk. Torparen Sven Petersson avled 1819. Änkan Kjerstin Larsdotter bodde kvar. Ny torpare var Jonas Persson, f. 1788, med hustru Brita Jonsdotter, f. 1778. Sockenskräddaren Hinric Månsson med hustru Stina Nilsdotter bodde på ägorna liksom avskedade båtsmannen Eric Blomberg, född 1746.

Under 1820-talet tog Nicolaus Månsson och hans hustru undantag av sonen Matthias Nicolausson, som 1822 vigdes vid Cajsa Lena Petersdotter, f. 1798. De fick på 1820-talet 3 barn: Johannes 1824, Carl Gustaf 1826 och Jonas Petter 1829. Joen Olsson och Ingrid Nilsdotter överlämnade sin gård till sonen Gustaf Joensson, f. 1816. På 5/32 mtl avled Sven Jönsson. Änkan Stina Danielsdotter fortsatte att bruka gården för barnen: Gustaf, f. 1821, Carl Gustaf, f. 1822, Christina, f. 1825, Lovisa, f. 1827 och Johan Peter, f. 1831. Ny torpare var nu Jonas Andersson, f. 1796, och gift med Annica Persdotter, f. 1794. De fick 2 barn: Christina 1828 och Peter 1832. Undantagsmannen Daniel Danielsson dog 1824 och hans änka Maria Svensdotter 1827. De efterlämnade en sjuklig och vanför dotter Elin, f. 1809. Gustaf Jönsson och Lena Carlsdotter hade nu undantag av sonen Peter Gustafsson, f. 1810 och h.h. Cajsa Lena Jonsdotter, f. 1812. Inhyses var Ingrid Lena Hansdotter, f. 1801, och hennes dotter Gustafva, f. 1827. Undantag hade Carl Persson och Annika Nils-dotter. Avskedade båtsmannen Eric Blomberg dog 1825 och hans änka Maria Måns-dotter 1830. Inhyses var Olof Petersson, f. 1786, som vistades på Öland, samt änkan Kerstin Larsdotter, f. 1738 och död 1822. Inhyses änkan Kerstin Svensdotter var född 17?? och betecknas som ”utfattig”. Hon hade två barn. Torpare var Carl Fredriksson med hustru Ingrid Larsdotter och smeden Jacob Dahlström, f. 1789 i Algutsboda och gift med Sara Persdotter, f. 1787. Södra fjärdingens bönder ville hindra Dahlström från att bosätta sig inom dess område, då man fruktade att få underhålla honom och hans familj. Det lyckades inte. Dahlström blev bofast på Olofsbo ägor. En tid var sockenskräddaren Hinric Månsson bosatt på ägorna med hustru Stina Nilsdotter och 3 barn, men han flyttade snart bort.
På 1830-talet fick Peter Gustafsson och Cajsa Lena Jonsdotter 4 barn: Carolina föddes 1834, Anna Christina 1835, Gustaf 1837 och Emma 1839. På nästa gård på 5/32 mtl avled Joen Olsson 1839. Änkan Ingrid Nilsdotter skötte gården men sålde den snart till sonen Gustaf Jonsson, f. 1816 och hans hustru Christina Johansdotter från Mortorp, f. 1819. De fick 1841 dottern Inga Lena. På nästa gård, som var på 5/24 mtl fick Matthias Nicolausson och Cajsa Lena Petersdotter 1833 sitt fjärde barn, sonen Johan August. Nicolaus Månsson och Maria Petersdotter hade undantag av sonen.

På 5/96 mtl satt på 1830-talet Sven Jönsson och Stina Danielsdotter. Sven Jönsson dog 1840. De hade 6 barn, av vilka 3 var födda på 1830-talet: Johan Peter 1831, Gustava Maria 1835 och Anders 1839. På 5/48 mtl avled 1838 Jonas Nilsson, som var född 1768. Änkan Elin Danielsdotter flyttade samma år till Runsten på Öland. Gården övertogs av Johannes Danielsson, f. 1812 och broder till Elin. Han var gift med Maria Jonsdotter, f. 1810. De fick 2 barn: Anna Christina 1837 och Gustava 1839, innan Maria Jonsdotter 1840 avled. På ägorna fanns det 2 torpare: Jonas Andersson, f. 1796 och gift med Annica Persdotter, f. 1794 ”mycket sjuklig och sängliggande” enligt en anteckning i kyrkoboken. Den andre torparen hette Jonas Nilsson, f. 1768 och gift med Stina Jönsdotter, f. 1777. En annan gård på 5/48 mtl ägdes av Olaus Johansson, f. 1811 och h.h. Ingrid Lena Jonsdotter, f. 1813. De fick på 1830-talet 2 barn: Johan August 1837 och Christina 1839. Bland övriga i Olofsbo kan nämnas torparen och smeden Jacob Dahlström med hustru och många barn samt torparen och båtsmannen Jonas Jonsson Stor, född i Förlösa 1804 och båtsman för Norra Bondetorp. Hans hustru hette Catharina Svensdotter och var född i Algutsboda 1803. De hade 3 barn.

På 1840-talet bodde 30 män och 31 kvinnor i Olofsbo eller tillsammans 61 personer. Gårdarna var nu småbruk. En stark hemmansklyvning blev nu utmärkande för Olofsbo. De största hemmansdelarna var på 5/48 mtl och den minsta på 5/288 mtl. På 5/32 mtl avled Peter Gustafsson 1848. Änkan Cajsa Lena Jonsdotter var född i Lilla Idehult 1812. De hade 4 barn födda före 1840 och fick på 1840-talet ytterligare 3: Franz August 1842, Johan Gustaf 1845 och Mathilda Gustafva 1847. De flyttade 1849 till Gelebo. Från 1849 brukades en hemmansdel på 5/64 av Peter Johansson, född i Högebo 1807 och gift med Maria Olofsdotter från N. Otteskruf, f. 1812. Han köpte hälften av Jonas Nilssons gård. De hade redan 6 barn, när de flyttade till Olofsbo: Johannes, f. 1833, Carl Johan 1836, Emma Mathilda 1839, Peter August 1841, Lovisa 1843 och Petronella 1846. I Olofsbo föddes 1850 dottern Lotta. Gustaf Jaensson sålde 5/96 av sina 5/32 mtl till Matthias Nicolausson. Han gifte sig 1840 med Christina Johansdotter från Mortorp, f. 1818. De fick 6 barn: Ingrid Lena föddes 1841, Emma 1843, tvillingarna Franz Johan och Wendla Gustava 1847, Johanna 1850 och Pehr Johan 1851. Matthias Nicolausson köpte som nämnts 5/96 mtl av Gustaf Jaensson. Han drabbades av en fruktansvärd katastrof, då 1846 hans son Johannes häktades för mord och dömdes till 10 års straffarbete på Malmöhus fästning. En yngre son Carl Gustaf flyttade 184? till Dackebo. 5/48 mtl undergick växlande öden. Gården ägdes först av Olaus Jönsson, f. 1811, och Ingrid Lena Jönsdotter, f. 1813. De hade 3 barn: Johan August, född 1837, Christina 1839 och Carl Ludvig 1841. Gården övergick på 1840-talet till Jonas Pehrsson, f. 1778 och Stina Ericsdotter, f. 1785. De hade en dotter Brita Stina, född 1825. Efter några år sålde de till Gustaf Olofsson, född i Köl 1822 och Brita Stina Jonsdotter, född i M.-Örsjö 1825. Gustaf Olofsson och h.h. fick 1850 sonen Jonas Peter.

Nu återstår fyra verkliga småbruk. 5/144 mtl brukades från 1850 av Johan August Carlsson från Ekeberga, född 1828 och 1850 gift med Kerstin Månsdotter från Högahult, f. 1824. 5/288 mtl brukades från 1849 av Nils Petersson, f. 1818 och gift med Maria Börjesdotter från Mortorp, f. 1811. De hade 4 barn: Johan född 1837, Peter August född 1840, Ingrid Maria 1844 och Sven Gustaf 1847. 5/128 mtl brukades från 1845 av Olaus Svensson från Oskar, född i Vissefjärda 1801. Hans hustru hette Stina Svensdotter, född i Oskar 1812. Nästa småbruk på 5/128 mtl brukades från 1850 av Johannes Jonsson Ankare, född i Högebo 1814 och h.h. Maja Stina Israelsdotter från Älghult, född 1818. De hade 2 barn: Carl Petersson, född i Norra Persmåla 1831 och Johan August Johansson, född i Tostetorp 1843. De var alltså halvsyskon. Johannes Jonsson Ankare var båtsman för Jonsryd. Båtsman Jonas Jonsson Stor flyttade med hustru och 4 barn till Norra Bondetorp. Gustaf Jönsson avled som undantagsman 1843, Nicolaus Månsson 1851 och hans hustru Maria Pehrsdotter redan 1842. Torparen Jonas Andersson brukade fortfarande sitt torp. Hustrun Annika Pehrsdotter var sängliggande sjuk. De hade två barn födda 1828 och 1832. Torparen och nybyggaren Johan August Johansson var född i Riddaretorp 1825 och gift med Christina Jonasdotter född i Olofsbo 1828. De flyttade hit 1849. Smeden Jacob Dahlström avled 1850 och efterlämnade änka och fyra barn.

På 1850-talet fortsatte ”atomiseringen” av Olofsbo, dvs dess uppdelning på små enheter. Peter Johansson på 5/64 mtl flyttade 1856 med hustru och 6 barn till Ruskemåla. Efterträdaren Gustaf Petersson kom från Ramsjö. Han var dock född i Göttorp 1818 och gift med Maria Petersdotter från Östra Resebo, född 1819. De medförde vid inflyttningen 5 barn: Frantz, född 1846, Emma Mathilda 1849, Carl Johan 1851, Wendla Helena 1853 och Ida Sophia 1856. I Olofsbo föddes 1858 Amanda Alina. Olaus Svensson på 5/128 mtl hade kommit hit från Oskar 1849. Han tog nu 1859 undantag av Carl Gustaf Jonsson, född i Oskar 1831 och gift med Gustava Gustafsdotter också från Oskar och född 1833. De medförde barnen Ida Christina, f. 1856, och Johan, född i Mortorp 1858 och fick här sonen Elis 1860. Gustaf Jaensson och Christina Johansdotter på 5/48 mtl fick på 1850-talet ytter- ligare 3 barn: Peter Johan 1851, Joel 1855, Carl Elof 1858. På 5/128 mtl satt Carl Petersson, född i Norra Persmåla 1831. Han efterträdde sin styffader Carl Ankare, som flyttade till Oskar 1857. Carl Petersson var gift med Wendla Stina Johansdotter från Ljungby, född 1824. De gifte sig 1856 och fick två barn: Ida Christina 1857 och Emma Charlotta 1860.

På 5/24 mtl tog Matthias Nicolausson och Cajsa Lena Petersdotter undantag. Deras för mord till 10 års straffarbete dömde son Johannes frigavs från fängelset 1856 och kom hem med vackra vitsord om gott uppförande. Han flyttade samma år till Dackebo. Gården övertogs av brodern Jonas Peter Matthiasson, f. 1829 och gift 1856 med Emma Gustava Olofsdotter från Ruskemåla, f. 1831. De fick 1857 dottern Clara Charlotta och 1859 sonen Pehr Olof. De flyttade 1860 till Dackebo och efterträddes av brodern Carl Gustaf Matthiasson, f. 1826 och gift med Wendla Christina Håkansdotter från Toresbo, f. 1834. De medförde från Dackebo sina två barn: Ida Gustava född 1854 och Hulda Sofia född 1857. 5/48 mtl brukades alltjämt av Gustaf Olsson, född i Köl 1822, och hans hustru Brita Stina Jonsdotter från M.-Örsjö, f. 1825. De fick 4 barn: Jonas Peter föddes 1850, Franz Elof 1853, Carl Johan 1856 och Wendla Mathilda 1860. Till 5/144 mtl inflyttade 1851 Anders Petersson Sjöberg. Han var född i St. Granås 1817 men kom närmast från Hanemåla. Han var gift med Ingrid Maria Johansdotter, född i Hanemåla 1816. De hade vid flyttningen 2 barn: Mathilda född 1844 och Ida född 1847. I Olofsbo föddes 1851 sonen Johan och 1855 sonen Carl Fredrik. Familjen flyttade 1856 till Toresbo. 5/288 mtl ägdes mellan 1852 och 1855 av avskedade båtsmannen Peter Larsson, som dock bodde i Wargsmåla i Oskars socken. 1855 övertogs hemmans-delen av Jonas Magnusson Wider, född i Algutsboda 1806 och gift med Cajsa Lena Johannisdotter, född i Olofsbo 1808. De hade 4 barn: Emma Christina, född i Algutsboda 1844, Johanna, född där 1847, Charlotta Christina, som var äldre och född 1836 och Carl Gustaf, som var äldst och född 1832. Till nästa gård på 5/144 mtl inflyttade 1855 från Bäckebo socken Carl Johan Jonasson, född i Vissefjärda 1827 och gift med Christina Jacobsdotter, född i Olofsbo 1823. De medförde två barn men flyttade redan 1860 till Brokagärde. Gården övergick till Johan August Nilsson Molin från Stora Ebbehult, f. 1834 och gift med Clara Lovisa Samuelsdotter från Kristvalla, född 1834. De medförde 2 barn: Fina, född i Stora Ebbehult 1857 och Amanda Christina, född där 1859. Torparen och nybyggaren Johan August Johansson flyttade 1852 till Gelebo. I gengäld inflyttade 1853 från Mellan-Agebo båtsmannen August Johansson Olsberg, f. 1835. Han gifte sig 1857 med Johanna Petersdotter från Vissefjärda, f. 1820. Backstugumannen Sven Danielsson, f. 1797, fick 1838 undergå uppenbar skrift i Madesjö kyrka ”för fylleri i kyrkan”. Det var nog ett av de sista fallen av uppenbar skrift. Den avskaffades kort därefter.

Under åren 1861-1871 köpte Gustaf Petersson 5/128 mtl av Carl Gustaf Jonsson och ökade därmed sin gård till 15/128 mtl. Han fick 1864 sitt åttonde barn sonen Otto Theander. Carl Gustaf Jonsson kallas därefter arbetskarl och flyttade 1870 till Norra Örsjö. Han hade stor familj: åtta barn. På 5/48 mtl avled Gustaf Jaenssons hustru Christina Johansdotter 1863, varefter han sålde gården till Carl Gustaf Matthiasson och tog undantag. Av de 6 barnen tog äldste sonen värvning vid Svea Livgarde i Stockholm. På 5/128 mtl avled Carl Petersson 1869. Änkan Wendla Stina Johans-dotter och de två barnen Ida Christina och Emma Charlotta flyttade till Ljungby.

Daniel Jonsson brukade en hemmansdel på 185/1152 mtl. Han var född 1833 och gifte sig 1870 med Lena Stina Svensdotter, f. 1839. Hon var förut piga på gården. Daniel Jonsson köpte av Gustaf Olofsson dennes 5/48 mtl. Gustaf Olofsson och Britta Stina Jonsdotter hade på 1860-talet fått 3 barn: Wendla Mathilda 1860, Hilda Christina 1864 och Otto Amandus 1867. Gustaf Olofsson reste 1870 till Stockholm sedan han sålt sin gård. På 5/288 mtl satt i början Jonas Magnusson Wider och Cajsa Lena Johansdotter. Han bytte gård med Johan Nilsson Modin i Västra Agebo. Denne Modin dömdes 1865 till urbota straff ”svårt övervåld i person”. Härunder köptes gården av Daniel Jonsson. 5/16 mtl ägdes fortfarande av Carl Gustaf Matthiasson och Wendla Christina Håkansdotter. De fick 1862 sonen Johan Emrik och 1865 sonen Victor. På 5/144 mtl satt Johan August Israelsson Molin, f. 1834 och 1856 gift med Clara Lovisa Samuelsdotter, född i Kristvalla 1834. De hade sina 2 barn i hemmet: Fina, född 1857 och Amanda Christina, född 1859.

Nästa 5/144 mtl innehades en tid av bonden, torparen och arbetskarlen David Israelsson Molin, född 1840 och 1861 gift med Cajsa Lena Johansdotter från Vissefjärda, född 1828. De fick 1864 sonen Carl Gottfrid. David Israelsson Molin dömdes 1867 för slagsmål och utprångling av falskt mynt till 6 års straffarbete och 7 års förlust av medborgerligt förtroende. Han hade redan tidigare avträtt hemmans-delen till bonden och senare inhyses Peter Petersson från Hökahult, född 1820 och gift med Ingrid Stina Olofsdotter, f. 1823. De hade fyra barn. Peter Petersson dömdes 1867 till 1 månads fängelse för snatteri. Gården övergick 1867 till från Västra Agebo hitflyttande Jonas Magnusson Wider och h.h. Cajsa Lena Johansdotter, som var född i Gunnarsmo 1818. De medförde dottern Johanna, som var född 1847. Efter 2 år eller 1869 övertogs hemmansdelen av sonen Carl Gustaf Jonsson Wider, som flyttade hit från Västra Agebo och blev brukare. Fadern stod officiellt för gården. Carl Wider hade två barn: Amanda Christina, född 1864 och Mathilda, född 1866.

På ägorna bodde denna tid många. Skräddaren Otto Israelsson var född 1838 och kom till Olofsbo från Ramsjö 1863. Han hade 1862 dömts för lägersmål. Han var gift med Johanna Gustafva Petersdotter, f. 1836. De hade 3 barn. Tre torpare bodde på ägorna. Carl Svensson flyttade från Norra Otteskruf till Olofsbo 1864. Var gift och hade en dotter. Carl Gustaf Gummesson var född i Mortorp 1840 och gifte sig 1862 med Emma Gustafsdotter, f. 1843. De flyttade hit 1862. Torparen och skomakaren Fredrik Petersson var född 18?? och gift med Johanna Petersdotter, f. 1830. Från Kroksjö hitflyttade 186? smeden Johan August Petersson, f. 1838 i Mortorp och gift med Christina Håkansdotter, f. 1835. Båtsman nr 147 var August Johansson Olsberg, född 1835 och gift med Johanna Petersdotter från Vissefjärda, född 1820. Deras son Jonas August föddes 1861. Undantagsmannen Olaus Svensson avled 1871. Matthias Nicolausson bodde kvar som undantagsman tillsammans med hustrun Cajsa Lena Petersdotter. Dessutom fanns en rad inhyses och backstugu-sittare, som i regel endast en tid vistades på ägorna och sedan flyttade och ströks ur kyrkoboken.

På 1870-talet avled Gustaf Peterssons hustru Maria Petersdotter 1872, varpå han tog undantag och flyttade bort. Av de 7 barnen blev det dottern Wendla Helena Gustafsdotter, som kom att behålla gården. Hon gifte sig 1877 med Frans Petersson från Stora Ebbehult, f. 1851. De fick 2 barn: Carl Conrad 1878 och Johan Emil 1879. En gård på 185/1152 eller 55/385 mtl brukades av Daniel Jonsson och Lena Stina Svensdotter. Det fanns en son i hans första äktenskap: Oscar August, f. 1856. Daniel Jonsson hade 1861 dömts för förfalskat köpebrev till straffarbete. Familjen flyttade bort från Olofsbo 1880. 5/128 mtl brukades av Peter August Magnusson, f. 1842 och Johanna Mathilda Petersdotter, född 1855. De fick på 1870-talet 2 barn: Carl Gottfrid 1878 och Anna Emilia 1880.

5/16 mtl brukades fortfarande av Carl Gustaf Matthiasson och Wendla Christina Håkansdotter. De fick på 1870-talet ytterligare 2 barn: Carl Algot 1871 och Axel Fritiof 1875. På 5/144 mtl tog Jonas Magnusson Wider undantag av dottern Johanna Jonsdotter, f. 1847 och 1875 gift med Frans Henricsson från Norra Säfsjö, född 1848. De fick 3 barn: Axel Hjalmar 1876, Carl Julius 1878 och Rikard Viktor 1879. 5/288 mtl brukades från 1871 av Ludvig Jonsson från Västra Agebo, f. 1845, och Helena Mathilda Petersdotter, f. 1849. De gifte sig 1877 men hade två barn före vigseln: Carl Victor, f. 1873 och Anna Mathilda, f. 1877. 5/48 mtl brukades av Pehr Edvard Johansson, född i Oskar 1855 och 1879 gift med Hilda Christina Danielsdotter, född 1858. Deras son Johan August Patrik föddes 1880. I övrigt kan nämnas, att undantagsmannen Gustaf Jonsson avled 1873 och Olaus Svensson 1871. Båtsman var Fredrik Svensson Sjö, född 1832, som flyttade hit från Sjöahult 1876. Han var gift med Brita Stina Danielsdotter, f. 1824. De hade 2 barn. Utom de nu nämnda fanns flera inhyses och arbetare på ägorna. Folkmängden i Olofsbo var 1875 89 personer.

Vi går nu fram till åren 1881-1891. På 5/32 mtl fick Frans Petersson och Wendla Helena Gustafsdotter under 1880-talet ytterligare 5 barn: Helena Augusta 1881, Emrik Theodor 1882, Oskar Hjalmar 1884, Ester Viktoria 1889 och Anna Ingeborg 1890. Peter August Magnusson och Johanna Mathilda Petersdotter på 5/128 mtl fick 1881 dottern Gerda Charlotta och 1884 sonen John Amandus. Samma år lämnade familjen Olofsbo. På 5/16 mtl avled Carl Gustaf Matthiassons hustru Wendla Kristina Håkansdotter 1889. Sonen Carl Algot, som var född 1871 hade 18?? emigrerat till USA. Han tycks därefter ha försvunnit ur sikte. Han blev officiellt dödförklarad av S. Möre häradsrätt d. 27 sept. 1945. Dödsdatum antogs vara d. 31 dec. 1918. Tre bröder fanns kvar i Sverige: Johan Emrik med tillnamnet Lundin, f. 1862, Viktor, f. 1865 och Axel Fridolf, f. 1875. Johan Emrik Lundin gifte sig 1884 med Edla Sofia Petersson, f. 1865. De fick 4 barn: K Emil 1884, Ester Viktoria 1886, Viktor Fabian och Ture Valdemar 1890. Samma år flyttade familjen bort från Olofsbo. Frans Henriksson och Johanna Jonsdotter på 5/144 mtl fick på 1880-talet sitt fjärde och femte barn: Johan Ernst 1883 och Helena Viktoria 1886. De flyttade 1887 bort från Olofsbo. Efterträdare under några år blev Frans Johan Sjöquist, f. 1855 och 1884 gift med Amanda Adelina Gustafsson, f. 1858. De fick 1885 dottern Helena Viktoria, 1886 sonen Hjalmar, 1888 dottern Ester Mariana och 1889 sonen Oskar Ferdinand. Familjen flyttade bort 1890. Den efterträddes av Gustaf Petersson, som var född 1818. På 5/288 mtl fick Carl Ludvig Jonsson och Helena Mathilda Petersdotter på 1880-talet ytterligare 3 barn: Axel Emrik 1881, Per Emrik 1882 och Johan Ludvig 1884. Sistnämnda år flyttade familjen bort. På 35/288 mtl gifte sig Pehr Edvard Johansson 1879 med Hilda Kristina Danielsdotter. De fick 1880 sonen Johan August Patrik, 1882 sonen Carl Oskar och 1887 dottern Hilma Maria.

Vi övergår nu till övrig befolkning i Olofsbo under 1880-talet. Många med undantag avled nu. Matthias Nicolausson och Cajsa Lena Petersdotter avled båda 1886, Jonas Magnusson Wider 1889 och hans hustru Cajsa Lena Johansdotter 1886. Deras fosterson Ludvig Eriksson Norderblad var nu student. Flera torpare fanns. Torparen och snickaren Nils Peter Jonsson var född 1846 och sedan 1876 gift med Ida Sofia Gustafsdotter, f. 1856. De hade 5 barn. Torparen Per Elof Nygren var född 1860 och gifte sig 1883 med Ida Kristina Lindberg, f. 1857. De hade 3 barn. Familjen flyttade hit 1881, men 1889 emigrerade han till USA. Familjen stannade kvar i Sverige. F.d. timmermannen Carl Petersson Molander, f. 1837 och hans hustru Kristina Fredriks-dotter och 2 barn flyttade 1885 till Katarina församling i Stockholm. På ägorna bodde fortfarande smeden Johan August Petersson med hustru och 6 barn. Skomakaren Fredrik Petersson, som var änkling sedan 1878, flyttade 1885 bort med sina 5 barn. Så gjorde 1890 skräddaren Otto Israelsson Molin med sina 6 barn. Modern hade avlidit 1884. En annan skräddare Viktor Conrad Lindell, f. 1862 och sedan 1884 gift med Amanda Kristina Petersson från Gelebo, född 1863, flyttade bort 1886. Båtsman Fredrik Svensson Sjös son Carl Gustaf, f. 1859, emigrerade 1888 till USA. Så gjorde 1891 Carl Gustaf Jonsson Widers son Gottfrid, f. 187?. Torparen, f.d. båtsmannen August Johansson Olsberg och h.h. var barnlösa men hade icke mindre än 4 foster-barn.

Under åren 1891-1894 fortsatte Frans Petersson och Wendla Helena Gustafsdotter på 5/32 mtl. De fick 1893 sitt åttonde barn, sonen Thure Ragnar. På 5/16 mtl tog Carl Gustaf Matthiasson 1892 undantag av Niklas Gustaf Gustafsson från Vissefjärda, f. 1849 och sedan 1873 gift med Wendla Sofia Johannisdotter, f. 1853. De medförde från Vissefjärda sina 3 barn: Karl Ernst Fridolf, f. 1879, Gerda, f. 1881 och Helena Amanda, f. 1886. På 5/144 mtl avled Gustaf Petersson 1891. Gården övertogs av Karl Gustaf Wider, som flyttade hit 1893. Hans hustru Gustava Karlsdotter avled 1894. De hade 3 barn: Matilda född 1866, Karl Oskar 1874 och Gerda Augusta 1879. På 35/288 mtl fick Per Edvard Johansson och h.h. 1892 sitt fjärde barn, dottern Ester Viktoria. På denna gårds ägor bodde frånskilda bondhustrun Maria Charlotta Olsdotter, som var född 1834. Torparen och förre båtsmannen August Olsbergs hustru Johanna Petersdotter avled 1894. Hon efterlämnade förutom maken 4 fosterbarn. Torparen Nils Peter Jonsson och Ida Sofia Gustafsdotter hade 6 barn. Båtsmannen Fredrik Sjös son Carl Gustaf Sjöquist kom hem från USA 1893 men reste samma år tillbaka till USA. Gustaf Olssons dotter Wendla Matilda, f. 1860, emigrerade också 1893 liksom Per Elof Nygrens hustru Ida Lindberg och deras 3 barn.

Folkmängden i Olofsbo var 1894 66 personer, fördelade på 36 män och 30 kvinnor. Det innebär en minskning på 23 personer sedan 1875. Emigrationen från Olofsbo omfattar till 18?? 11 personer. Den förste emigranten var bondsonen Karl Karlsson, som emigrerade 1888 och båtsmanssonen Carl Sjöquist, som följde samma år. Mest anmärkningsvärt är att Per Elof Nygren och hans hustru Ida Kristina Lindberg med 3 barn emigrerade 1893.

http://kartor.eniro.se/m/Ih53r

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Nässjömåla måste väl betyda ”nyodlingen på ett näs vid sjön”. Den sjö det gäller måste vara Virkesjön, som ligger i närheten. Hemmanet måste ha upptagits vid mitten av 1500-talet. Namnet förekommer för första gången i 1551 års fogde-räkenskaper. Där heter det: ”Joen Skreddare for Sijllemala obygt i Nissemåla.” Nässjömåla har alltså upptagits från gården Sillemåla i Algutsboda. Benämningen ”obyggt” anger det allra första ledet i ett hemmans tillblivelse. Det brukade följas av termerna ”utjord”, ”torp” och ”hemman”. Nästa gång Nässjömåla nämnes i urkunderna är i 1561 års fogderäkenskaper. Där heter det: ”obygt Lasse Nielsson for Nissemala-1 öre.” Som synes var skatten låg: 1 öre var en obetydlig summa. Ingen spannmåls- eller smöravrad var ännu möjlig, vilket visar hur outvecklat hemmanet var. I en s.k. avkortningslängd från 1565 heter det: ”Knecktar: Lasse Nisson for Nissemala-Obygd utjord-1 öre.” Knekten Lasse Nilsson var alltså befriad från att betala avraden, eftersom han var i tjänst, sannolikt i det s.k. nordiska 7-årskriget.

Under ett antal år därefter tycks Nässjömåla ha saknat brukare. Det saknas i förteckningen över Älfsborgs lösen 1571. Först 1574 förekommer det under rubriken: ”Crono Obygt: Joseph i Nissemala”. Näste brukare nämnes i 1586 års fogderäken-skaper: ”Obyggt: Anders i Nässiömåla”. Denne Anders stannade kvar t.o.m. 1592. Enligt 1591 års räkenskap var hans avrad höjd till 1 öre och 4 marker smör, dvs cirka 1,5 kg. Det var väl ett tecken på att det gått framåt med Nässiömåla! Ett annat tecken härpå är att Nässiömåla år 1600 kallas ½ hemman. Då fanns det t.o.m. två brukare: ”Joenn i Nijssemala och Nils, knekt”. I den s.k. rumpeskattlängden följande år heter brukaren ”Pelle i Nissemåla”. Han deklarerade sina tillgångar: 1 ko, ½ tunna säd. Det var ett svagt resultat och vittnar om att Nässjömåla efter ett halvt sekels brukande ännu var ett svagt hemman.

När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1613 fanns det ändå två brukare. Håkon i Nässjömåla skulle betala 3 silverdaler och Nils ibidem 2 koppardaler. Nils kom att bruka hemmanet under lång tid, även om andra namn då och då förekommer. I 1620 års räkenskaper står ”Nils i Nessiömåla” som officiell brukare, men i 1622 års tionderäkenskaper är han tillfälligt ersatt av ”Peder i Nässiömåla”. Det betecknas nu regelbundet som ½ hemman. Peder fanns dock kvar och dyker ånyo upp som brukare i 1628 års mantalslängd. Hans tillgångar var: 3 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 3 kor, 1 kviga, 4 får, 4 lamm, 2 svin och 2 ungsvin. Nils Hansson hade 1 tunna spannmål, ½ tunna svedjeråg och 4 kor. I 1633 års jordebok står dock Nils ensam för hemmanet, som fortfarande betecknas som ett halvt hemman. I 1633 års mantalslängd över boskapshjälpen är ”Håkan i Nässiömåla” den förnämste brukaren. Hans tillgångar var: säd-2½ tunna, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Nils Hansson hade 2 tunnor säd, 3 kor och 2 kvigor. I 1635 års jordebok står åter Nils ensam för hemmanet. Hans avrad var penningar-1 öre, smör-½ lispund, ved-2 lass, dagsverken-3 och fodring för 4 hästar.

I 1641 års mantalslängd möter vi tre brukare. Åke är gift och har 2 kor, 1 kviga och 4 tunnor spannmål. ”Enkan Karin” har 1 häst, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 3 får, 3 lamm, 3 ungsvin och 1 tunna spannmål. Hon var väl Håkans änka. Nils var nu änkling och hade endast 2 kor. I vilken relation Åke stod till Karin och Nils är omöjligt att gissa, eftersom inga efternamn förekommer i längden. Men Åke var framtidens man! Han brukade Nässjömåla ända till och med 1669. Han hade då en son Per mantalsskriven på gården. I 1682 års jordebok står ”Änkan i Nässiömåla” för den årliga avraden till Kronan: 3 dlr, 15 öre, 8 penningar. Nässjömåla saknas i 1686 års jordebok men i 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”Håkan och N. har half ström i en bäck, som kommer utur Uppvidinge härad och Algutsboda socken och en liten sjö vid namn Werckesiön. Kan mala sin egen säd. Ligger i skillnad med Cronobergs län. Mjölkvarn. Skatt 4 öre.” Brukarna hette alltså Håkan och N. vilket väl betyder Nils. I 1699 års jordebok heter brukarna just Håkan och Nils, som brukar ¼ vardera. Räntan är oförändrad. I 1717 års mantalslängd heter brukarna ”Håkans änka” och Nils Åkesson. I 1740 års vallängd står Olof Håkansson och Måns Persson upptagna för var sin fjärdedels hemman.

I husförhörslängden 1728-1740 upptages två bönder i Nässjömåla. Måns Persson med hustru Lisbeth, och Olof Håkansson, vars hustru Gertrud uppges vara död. Inhyses är Nils (Åkesson) med sonen Per samt änkan Anna. Enligt 1749-1754 års husförhörslängd är bönderna tre. Håkan Olofsson eller Olsson, Måns Persson med hustru Lisbeth och Nils Johansson med hustru Kierstin Månsdotter. Hon var sannolikt dotter till Måns Persson.
Vi går fram till 1755-1788 års husförhörslängd. Den upptager fortfarande tre bönder. Håkan Olofsson uppges vara född 1729 och hans hustru Sara Nilsdotter 1734. De hade tre barn: Peter född 1754, Nils 1758 och Olof född 1761. Den sistnämnde är gift med Brita Svensdotter, f. 1777 och står tydligen i begrepp att övertaga gården. Måns Persson uppges vara född 1700 och hans hustru Elisabet Nilsdotter 1702. De hade en son Gumme gift i Vissefjärda och en son Peter, född 1734. Nils Johansson och Kierstin Månsdotter hade 5 barn: Johan född 1758 och tydligen död i ungdomen, Elin, född 1762, Stina 1766, Per 1771 och Johan 1775. Hemmanets båtsman hette Håkan Nilsson Grof, född 1738. Han var gift och hade 5 barn.

Under perioden 1782-1801 tog Håkan Olofsson undantag av sonen Olof Håkansson och Brita Svensdotter. De fick 1789 sonen Jonas och 1790 sonen Peter. Håkan Olofssons äldre son Nils var gift i Södra Örsjö. Även Nils Johansson och Kierstin Månsdotter tog undantag av dottern Stina Nilsdotter och hennes man Jonas Gudmundsson, född 1775, De fick 1799 sonen Johannes. Av Nils Johanssons övriga barn var Elin gift i Orrabäck, Per gift i Södra Bondetorp och Johan gift i Högebo. Det fanns nu endast två gårdar i Nässjömåla. Ny båtsman blev Carl Grof, f. 1768. Måns Perssons änka Elisabet Nilsdotter avled 1791.

Under åren 1802-1815 inträdde ingen förändring i ägandeförhållandena i Nässjö-måla. Olof Håkansson och Jonas Gummesson brukade sina hemmansdelar. Olof Håkansson och Brita Svensdotter fick 8 barn, varav ett avled tidigt. De överlevande var: Jonas född 1789, Peter 1790, Håkan 1803, Maria 1806, Johannes 1809, Gertrud 1811 och Ingrid Lena 1814. Jonas Gummesson och hans hustru Martha Stina Jons-dotter från Algutsboda, f. 1785, hade fyra barn, av vilka de 2 äldsta var födda i Jonas Gummessons första äktenskap med Stina Nilsdotter. De hette Johanna, f. 1799 och Gustaf Magnus, f. 1804. I det senare äktenskapet föddes 1811 Peter Magnus och 1814 Jonas. Håkan Olsson dog 1804 och hans änka Sara Nilsdotter 1809. Båts-mannen Carl Grof bodde i Floahult.

Under perioden 1815-1821 fick Jonas Gummesson och Martha Lisa Jonsdotter sitt femte barn, sonen Samuel, född 1817. Ny båtsman var Jonas Grof, f. 1797 och gift med Maria Petersdotter, f. 1796. De hade 3 barn och bodde på Orrabäcks ägor. Under 1820-talet avled Olof Håkansson 1828 och hans hustru Brita Svensdotter blev blind. Gården övergick till sonen Håkan Olsson, f. 1803, och hans hustru Elin Håkansdotter, f. 1804. De fick 1830 dottern Lena Stina. Också Jonas Gummesson och Martha Lisa Jonsdotter tog undantag. De hade 8 barn: Johannes föddes 1799, Gustaf 1804, Peter Magnus 1811, Jonas 1814, Samuel 1817, Carl Niclas 1820, Johanna 1823 och Christina 1827. Gården delades så att sonen Peter Magnus tog en del och Johannes en del. Johannes gifte sig med Stina Persdotter och fick barnen Mara och Stina.

På 1830-talet fick Håkan Olsson och Elin Håkansdotter ytterligare 3 barn: Ingrid Sophia 1834, Carl Johan 1837 och Johannes 1841. Peter Magnus Jonsson lämnade Nässjömåla och brodern Johannes Jonsson och h.h. Stina Persdotter fick samman-lagt 6 barn: Maria 1828, Stina Cajsa 1831, Peter Johan 1833, Carl 1836, Fredrik 1838 och Jonas 1841. Det fanns nu åter endast två gårdar i Nässjömåla. Båtsman var Peter Magnus Grof.

På 1840-talet bodde 32 personer på ägorna, 14 män och 18 kvinnor. De båda gårdarna brukades som förut av Håkan Olsson och Johannes Jonsson. Den senare fick ytterligare 2 barn på 1840-talet: Sven August 1844 och Emma Mathilda 184?. Jonas Gudmundsson och Martha Lisa Jonsdotter hade undantag. Båtsman Jonas Olsson Grof flyttade 1849 till Knalltorp.

På 1850-talet brukade Håkan Olsson fortfarande sin hemmansdel. Johannes Jonsson tog däremot 1860 undantag av mågen Sven Johan Abrahamsson från Algutsboda, f. 1829, som 1860 gifte sig med dottern Fredrika Johansdotter. Hennes broder Carl Johansson blev dräng hos systern. En äldre broder Peter Johan Johansson fick en del av gården. Han var ogift och hade en annan broder Jonas Johansson som dräng. Undantagsmannen Jonas Gudmundsson avled 1853. Båtsman var från 1856 Peter Jonsson Grof, f. i Ramsjö 1834. Han var gift med Anna Maria Jonsdotter från Toresbo, f. 1834. De gifte sig 1858 och fick 1859 sonen Carl Elof. Företrädaren avskedade båtsmannen Peter Magnus … [resten av meningen oläsbar].

På 1860-talet tog Håkan Olsson och Elin Håkansdotter 1864 undantag av sonen Johannes Håkansson, f. 1841, och hans hustru Ida Mathilda Johannisdotter, f. 1846. Hon kom från Virrmo. De fick 2 barn: Carl Theodor 1866 och Emilia Augusta 1870. Sven Johan Abrahamsson och Fredrika Jonsdotter fick 3 barn: Frans Elof 1861, Aron Gottfrid 1863 och Johan August 1866. Familjen flyttade 1866 till Ljungby. Efterträdare blev Carl Johansson, f. 1836, som redan 1865 kom från Ljungby. Han var gift med Emma Johannisdotter, född i Algutsboda 1845. De fick 1866 dottern Amanda Sofia, men flyttade redan 1867 till Algutsboda. Efterträdare blev samma år Samuel Jonsson född 1828 i Algutsboda och hans hustru Stina Cajsa Johannisdotter, född 1831. De hade 4 barn: Aron Gottfrid, f. 1860 i Algutsboda, Johan August, f. 1861, Amanda Mariana, f. 1863 och Mathilda Lydia född 1867 i Nässjömåla. Den tredje gården innehades av Peter Johan Johansson, f. 1833 och Emma Nicolaidotter, f. 1841 i Oskar. De gifte sig 1862 och fick 3 barn: Jonas August f. 1864, Carl Oskar 1866 och Emilia Amanda, f. 1868. Johannes Jonsson och Stina Pehrsdotter hade undantag, under det att undantagsänkan Martha Lisa Jonsdotter avled 1863.

Under 1870-talet ökade Johannes Håkanssons barnaskara till 5 barn: Johan Emmerik föddes 1872, Aaron Gottfrid 1876 och Frans Oskar Wilhelm 1879. Samuel Jonsson hade avlidit 1869 men änkan Stina Cajsa Johannisdotter skötte gården på 1/8 mtl för barnen. På den tredje gården på 1/8 mtl gifte sig 1862 Peter Johan Johansson med Emma Nicolaidotter och de fick sammanlagt 5 barn, av vilka följande var födda på 1870-talet: Johan Amandus 1872 och Ida Mathilda 1875. Håkan Olsson och h.h. Elin Håkansdotter, Johannes Jonsson och h.h. Stina Pehrsdotter hade undantag. Avskedade båtsmannen Peter Jonsson Grof flyttade med hustru och två barn till Toresbo 1876. I Nässjömåla fanns en skomakare Pehr Elof Petersson, född 1851 och gift 1874 med Wendla Mathilda Ottesdotter, född 1854. Han hade 1868 dömts till 6 månaders straffarbete för första resan stöld.

På 1880-talet fanns fortfarande tre gårdar i Nässjömåla. På ¼ mtl avled Johannes Håkansson 1885. Han efterlämnade änkan Ida Mathilda Johannisdotter och 5 barn, alla födda före 1880. På 1/8 mtl överlät änkan Stina Cajsa Johansdotter halva gården till sonen Aron Gottfrid Samuelsson, född 1860, som lämnade den till Sven August Johansson, född 1844 och gift med Kristina Gustafsson, född 1845 och död 1887. Hon efterlämnade 4 barn: Ida Mathilda, f. 1869, Carl Johan 1873, Axel Viktor 1876 och Matilda Emilia 1881. 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Johan Johansson och Emma Niklasdotter. De hade 5 barn i hemmet, alla födda på 1860- och 1870-talen. Håkan Olsson och hans hustru avled 1881 resp. 1889, Johannes Jonsson och hans hustru båda 1891. Båtsmannen nr 149 Johan Elof Blomberg var född 1864 och sedan 1885 gift med Emilia Augusta Carlsson, f. 1858. De fick 3 barn.

Under åren 1891-1894 brukades alltjämt ¼ mtl av änkan Ida Matilda Johansdotter med sina 5 barn. 1/16 mtl brukades av änkan Stina Cajsa Johansdotter med 3 barn. Den andra gården på 1/16 mtl brukades av Sven August Johansson, som var änkling sedan 1887. Han hade sina fyra barn hemma. 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Johan Johansson och Emma Niklasdotter med 5 barn. Båtsmannen Per Elof Blomberg flyttade 1893 till Algutsboda med hustru och 4 barn. Skomakaren Per Elof Pehrsson bodde alltjämt kvar på ägorna med hustru och 5 barn.

Folkmängden i Nässjömåla varierade högst obetydligt. Som redan nämnts var den på 1840-talet 32 personer, varav 14 män och 18 kvinnor. Inför ansökan om att Örsjö skulle få bilda egen församling 1875 räknades folkmängden och befanns vara 35 personer. Nässjömålas taxeringsvärde var då 12000 kr. När Örsjö avskildes som egen församling 1894 var folkmängden 15 män och 16 kvinnor eller tillsammans 31 personer. Ingen emigration tycks ha förekommit från Nässjömåla.

http://kartor.eniro.se/m/VRIMc

Lästips: Annie Lidberg: Kroksjö – en by i Örsjö i Hembygdskrönikan 1999 s 151.

http://kartor.eniro.se/m/trWRe

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Korpahult betyder väl ”korpdungen”. Hemmanet finns ej medtaget i 1533 års register över ”gärden”, dvs den tillfälliga skatten, som då upptogs. Däremot nämnes ”Berge i Korpahult” i 1535 års städsleöreregister. Han tillträdde kronohemmanet genom att erlägga 1 oxe och 1 hud i arrende till Kronan. Det är möjligen första gången Korpa-hult skattlades, vilket betyder, att det upptagits tio till femton år tidigare. Så lång tid brukade det taga, innan ett nyupptaget hemman skattlades. Den ringa avrad Berge enligt 1539 års fogderäkenskaper skulle erlägga styrker antagandet, att det var nyupptaget. Avraden bestod av fodring för en häst, ”et klef taat” och 2 öre. Berge stod kvar som brukare 1542 men efterträddes 1545 av ”Paffuell”, för vilken fodringen höjts till att gälla två hästar. 1547 heter brukaren ”Pouell i Korpahullt”. Denne hade 1551 fått avraden höjd med två dagsverken och fodring till 4 hästar. Pouel hade 1556 avlösts av ”Esbjörn Benktsson”, som skulle bruka Korpahult under lång tid. 1561 hade antalet dagsverken höjts till 3. 1565 levererade han 1 skäppa råg och lika mycket korn i tionde. Skörden var alltså föregående år 15 skäppor av vardera sädesslaget – ett blygsamt resultat!

1569 värderades Korpahult till ½ hemman. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Esbjörn följande tillgångar: koppar-1 lispund, 4 oxar, 4 kor, 1 tvåårsungnöt, 1 ettårs-ungnöt, 6 får, 4 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 11 mark 7 öre – överraskande mycket för ett så nyupptaget hemman! I 1572 års tiondelängd, som återspeglar resultatet av föregående års skörd, är Esbjörn tillfälligt ersatt av ”Håkan i Korpahult”, som hade att erlägga 1½ skäppa korn i tionde, men redan följande år är Esbjörn tillbaka som officiell brukare. Han hade säkert funnits där även året förut. Han skulle stanna en avsevärd tid. Ännu 1591 brukade Esbjörn Korpahult. Han erlade detta år 1 skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde. Hemmanet räknades alltjämt som ett halvt. 1596 kallas Esbjörn ”husarm”, vilket väl måste tolkas så att han drabbats av eldsvåda. År 1600 hade Esbjörn avlösts av ”Påfwel”, som följande år deklarerade sina tillgångar: 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Det är påfallande, att tillgångarna nu var mindre än vid Älfsborgs lösen. Tiderna hade varit dåliga på 1590-talet, med missväxt och inbördeskrig.

När den nya Älfsborgs lösen 1613 skulle utkrävas, var Påfwel inte ensam på hemmanet. Han hade sällskap med ”Peer i Korpahult”. Tillsammans erlade de 4 daler kopparmynt, vilket kan tolkas så, att de var fader och son. Men det fanns fler människor på ägorna. Under rubriken ”utfattiga och inhyses” medtages en ”Elin i Korpahult” som betecknas som ”slätt uthfattig”. Hon bidrog ej med något till Älfsborgs lösen. 1620 står visserligen Per ensam för hemmanet, men Påfwel fanns där fortfarande och ansvarade 1622 för tionden och 1628 stod han som officiell brukare. Överraskande nog återkommer namnet Esbjörn i 1628 års mantalslängd. Det måste vara en son till den tidigare Esbjörn. Han var med i 1628 års mantals-längd, då hans tillgångar var 3 tunnor säd, 1 skäppa svedjeråg, 6 kor, 4 får och 4 lamm. Han var alltjämt kvar 1633, då han deklarerade 2½ tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 1 kviga, 5 får, 2 lamm, och 1641, då hans tillgångar var 1 häst, 2 kor, 1 kviga, 2 får och 3 tunnor säd.

I 1644 års mantalslängd är Korpahult delat mellan Esbjörn och ”änkan, ibm”. Var det hans moder? 1649 står en ”Peer” för hemmanet och 1650 en ”Jon” som var gift och hade en son hemma, men 1655 står åter Esbjörn för hemmanet. Han har säkert funnits där hela tiden. Han och hans hustru betecknas i mantalslängden som ”åldriga”. De hade en son och en dotter hemma. Esbjörn har troligen avlidit kort tid därefter, ty 1660 hette brukaren ”Swen i Korpahult” och 1668 ”Jon i Korpahult”. Den senare var kvar som brukare 1682, då hans avrad uppskattades till 2 dlr 11 öre och 9 penningar. Enligt 1686 års jordebok hette Jon Torbjörnsson i efternamn. I 1697 års kvarnkommissions protokoll saknas Korpahult, som alltså ej hade någon egen kvarn. Av kyrkoräkenskaperna framgår, att Per i Korpahult detta år skänkt 16 öre till Madesjö kyrka. Av 1699 års jordebok framgår, att Korpahult var ”K. Amiralitetet och det wissa Båtsmanshållet anslaget”, vilket innebar, att den årliga räntan gick till Karlskrona. Brukarna var Joen Jonsson och Per Carlsson med ¼ hemman vardera.

1717 hette brukarna Nils Jonsson och Håkan Nilsson, kanske far och son. 1740 hette brukarna Gumme Tysk och Per Jonsson. Om dessa upplyser husförhörslängden 1728-1740, att Per Jonssons hustru hette Elin och att Gumme Tysk egentligen hette Gumme Jacobsson. Han var gift med Inger. Båtsmannen hette Jöns Korp, som var gift med Segrid. I den husförhörslängd, som omfattar åren 1749-1754 har Gumme Jacobsson efterträtts av Esbjörn Gummesson, som uppges vara 29 år. Han var gift med Stina, 30 år gammal. Per Jonsson hade nu efterträtts av Jon Persson, 25 år gammal och gift med Anna, som var 28 år gammal. Esbjörn och Stina hade 3 barn: Petter 4 år, Karin 2 och Nils, vars ålder icke uppges. Jon och Anna hade 2 barn: Elin född 1750 och Samuel född 1751. Båtsmannen för Korpahult hette nu Joen Hult och hans hustru Brita.

Under decennierna som omfattas av husförhörslängden 1755-1788 efterträddes Esbjörn Gummesson av sonen Nils Esbjörnsson, född 1749 och 1781 vigd vid Elin Larsdotter, f. 1761. De fick 1783 dottern Caisa och 1784 dottern Maria. Jon Persson var född 1725 och gift med Anna Samuelsdotter. De fick 1751 sonen Samuel och hade 1748 fått dottern Elin, som blev gift med en båtsman. Jon Perssons son Samuel Jonsson gifte sig 1772 med Maria Axelsdotter, f. 1752. De fick åtta barn: Annica 1772, Peter 1776, Maria 1774, Anders 1779, Caisa 1781, Jonas 1784, Lena 1792 och Brita Stina 1796. Båtsman var Daniel Svensson Hult, f. 1762 i Hemmesjö. Gamle Per Jonsson och hans hustru Elin Nilsdotter levde ännu som undantagsfolk liksom sonen Jon Persson och Anna Samuelsdotter. En broder till Jon Persson hette Håkan Persson och var skräddare i Korpahult. En syster Ingrid Persdotter var gift med avskedade korporalen Johan Nilsson, också boende i Korpahult.

Under perioden 1782-1801 fortsatte Samuel Jonsson och Maria Axelsdotter att bruka sin hemmansdel. Deras åttonde barn Brita Stina föddes 1796. Nils Esbjörnsson avled 1800 och efterlämnade änkan Elin Persdotter och 4 barn: Maria, Ingiärd, Brita och Peter. Maria var född 1784, Ingiärd 1788, Brita 1790 och Peter 1794. De brukade tills vidare gården. På hemmanets ägor bodde avskedade korporalen Johan Nilsson med hustru Ingrid Persdotter, avskedade båtsmannen Sven Båtshake, f. 1759 med hustru Caisa Esbjörnsdotter, f. 1747 och deras 2 barn Johannes och Peter samt båtsmannen Daniel Svensson Hult, f. 1762.

Under 1800-talets första årtionde, som återspeglas i husförhörslängden 1802-1815 avled Samuel Jonssons hustru Maria Axelsdotter 1805, varpå han tog undantag av sonen Peter Samuelsson, född 1776, som ingick äktenskap med Maria Petersdotter, född 1780. De fick 1808 dottern Anna Maria och 1815 dottern Stina. På den andra gården gifte sig äldsta dottern till avlidne Nils Esbjörnsson Maria Nilsdotter 1806 med Simon Carlsson, född 1782. De fick 3 barn: Jonas 1807, Carl 1812 och Caisa Lena 1815. Maria Nilsdotter avled 1817, varefter Simon Carlsson överlät gården till en brukare eller arrendator Peter Börjesson, född 1770. Från Vissefjärda inflyttade 1810 torparen och båtsmannen Anders Tysk, f. 1762, och gift med Maria Samuelsdotter, f. 1774. De medförde 2 barn, Jonas född 1800 och Samuel född 1806 och fick ytterligare 2, Caisa Lena 1814 och Maja Stina 1816. Avskedade båtsmannen Sven Båtshake med hustru Caisa Esbjörnsdotter var också skrivna i Korpahult men bodde i Skräddaregärde. Torparen och båtsmannen Olof Hammare var född 1779 och gift med Caisa Samuelsdotter, f. 1781. De ingick äktenskap 1805 och fick 4 barn.

Under perioden 1815-1821 flyttade 1821 brukaren Peter Börjesson till Algutsboda med hustru och 2 barn. Gården på ¼ mtl övergick till Carl Johansson, född 1786, och hans hustru Cajsa Svensdotter, f. 1787. De hade två barn: Sara, som var född 1815 och Johannes, född 1817. Den andra gården på ¼ mtl brukades fortfarande av Peter Samuelsson och Maria Petersdotter. På Carl Johanssons gård bodde undantags-änkan Elin Persdotter, som betecknas som sjuklig.

Många torpare bodde längre eller kortare tid på ägorna under denna period. Olof Hammare flyttade 1816 till Algutsboda med hustrun Cajsa Samuelsdotter och dottern Maria. Olof Lindquist flyttade 1820 till Vissefjärda med hustrun Cajsa Nilsdotter och dottern Ingrid Lena. Jonas Månsson med hustru Anna Nilsdotter och Pehr Pehrsson med hustru Botel Andersdotter och fyra barn är i husförhörslängden strukna och måste ha flyttat till icke nämnd plats. Kvar fanns Peter Pehrsson, f. 1751 med hustrun Cajsa Petersdotter, f. 1759 och dottern Lotta, f. 1803. Om torparen Peter Jonsson, f. 1765, är antecknat, att han bevistade högmässan och H.h. Nattvard i Algutsboda kyrka, dit han tydligen hade kortare väg än till Madesjö. Samma anteckning är gjord om torparen Anders Jonsson, f. 1751, och hans hustru Stina Svensdotter, f. 1760, och dottern Lisa, f. 1815 [frågetecken för årtalen]. Peter Petersson, f. 1789, och hans hustru Maria Jaensdotter, f. 17??, och sonen Jonas, f. 1815, flyttade 1817 till Vissefjärda. Om torparen Måns Johansson, f. 1776, med hustru Cajsa Ericsdotter, f. 1774, och 5 barn, är antecknat att de bodde i Vissefjärda. Båtsmannen nr 223 Peter Hult bodde på Kopparflys ägor. Båtsmannen och torparen Olaus Hammare var född 1779, hans sjukliga hustru Cajsa Samuelsdotter 1781. De hade 3 barn: Maria, f. 1807, Anna Stina, f. 1813 och Anders, f. 1816. Som synes var Korpahult redan nu ganska folkrikt.
På 1820-talet avled Carl Johansson 1823. Hans hustru och de 3 barnen Sara, f. 1815, Johannes, f. 1817 och Peter, f. 1823 bodde kvar men avstod gården till Jonas Simonsson, f. 1807 och son till Simon Carlsson. Han var gift med Johanna Nilsdotter, f. 1807. De fick 1832 dottern Maria. På den andra gården tog Peter Samuelsson och Maria Petersdotter undantag av Jonas Ericsson, f. 1809, och hans hustru Stina Petersdotter, Peter Samuelssons dotter. Samma torpare och båtsman som under den tidigare perioden verkade under denna. Under 1830-talet fortsatte Jonas Simonsson och Jonas Ericsson att bruka sina gårdar. Jonas Simonsson och Johanna Nilsdotter fick på 1830-talet 5 barn: Maria, f. 1832, Ingrid Lovisa 1834, Lena Stina 1835, Sophia 1838 och Stina Cajsa 1839. Jonas Ericsson och Stina Peters-dotter fick 2 barn: Peter Fredrik 1835 och August 1839. Torparen och avskedade båtsmannen Petter Lindquist avstod sitt torp till svärsonen Zackris Nilsson, som flyttade hit 1831. Han gifte sig med dottern Ingrid Lena. De fick 2 barn: Maria Helena 1836 och Lena 1838. Torparen Nicolaus Carlsson var född i Algutsboda 1809 och flyttade hit 1832. Han var gift med Catharina Börjesdotter från Vissefjärda och fick 3 barn. Torparen Håkan Petersson var född 1798 och gift med Catharina Svens-dotter. De fick 3 barn. Från Mortorp inflyttade 1831 båtsmannen Jonas Jonsson Hult, f. 1810. Torparen Jonas Johansson var född i Algutsboda 1796 och gift med Brita Svensdotter, född samma år också hon i Algutsboda. De hade 3 barn.

På 1840-talet får vi en uppgift om hur många människor som bodde på Korpahults ägor. Det var 15 män och 26 kvinnor eller tillsammans 41 personer. Jonas Simonssons hustru Johanna Nilsdotter avled 1843, varpå han några år senare sålde sin gård och tog undantag. Köparen hette Magnus Håkansson, som var född i Algutsboda 1812. Han kom till Korpahult 1848 tillsammans med sin hustru Sara Lisa Nilsdotter, född i Algutsboda 1812, och 4 barn: August, född i Algutsboda 1840, Johanna, född 1843, Frantz 1844 och Lena Christina 1847. I Korpahult föddes 1850 Carl Gustaf. På den andra gården fick Jonas Eriksson och Stina Petersdotter ytter-ligare fyra barn till sina tidigare två: Emma Beata 1842, Alfred 1844, Wendla Gustafva 1847 och Mathilda 1850. Hemmanets båtsman Jonas Jonsson Hult flyttade 1849 till Kopparfly. Hans ersättare blev Gustaf Petersson Hult, född i Mortorp 1825 och anställd 1850. Han var gift och hade tre barn. Undantagsmannen Peter Samuelsson avled 1849. Han var född 1776. Det fanns fem torpare i Korpahult på 1840-talet. Torparen Zackris Nilsson var från Algutsboda och född 1802. Han var gift med Ingrid Lena Petersdotter, född i Algutsboda 1807. De hade 4 barn. Torparen Jonas Johansson var också från Algutsboda och född 1796, liksom hustrun Brita Svensdotter. De hade också 4 barn. Torparen Magnus Svensson var född i Alguts-boda 1792 och kom till Korpahult 1837, men han flyttade 1842 tillbaka till Algutsboda med hustru och 3 barn. Torparen och avskedade soldaten Peter Nilsson Wahlgren var född i Mortorp 1805 och flyttade till Korpahult från Algutsboda 1841. Han hade hustru och 4 barn. Torparen Erik Petersson Blad var från Älghult och född 1825. Han kom till Korpahult från Algutsboda 1841. Han var gift och hade 2 döttrar.

På 1850-talet fick Magnus Håkansson och Sara Lisa Nilsdotter ytterligare 3 barn till de tidigare 4. Carl Gustaf föddes 1850, Pehr Elof 1855 och Johan Alfred 1858. Jonas Eriksson på 3/8 mtl fick också tillökning i barnaskaran. Dottern Mathilda föddes 1850 och sonen Frantz Elof 1863. Båtsman var fortfarande nr 223 Gustaf Petersson Hult, gift med Christina Magnidotter från Vissefjärda och med 3 barn. Torparna Zackris Nilsson och Nicolaus Jonsson flyttade 1858 till Algutsboda, den senare efter endast fem års vistelse i Korpahult. Torparen och soldaten Peter Nilsson Wahlgren flyttade också till Algutsboda, men 1860. Torparen Eric August Petersson Blad flyttade 1857 till Östra Rismåla. Torparen Johan Svensson var född i Ljungby 1835 och flyttade hit 1856 men fortsatte 1858 till Södra Säfsjö. Det fanns två torpare med namnet Jonas Johansson. Den äldre var född i Algutsboda 1796 och gift med Brita Svensdotter, som också var född i Algutsboda 1796. De hade 5 barn. Den yngre Jonas Johansson var född i Korpahult 1824 och gift med Christina Petersdotter från Algutsboda, född 1829. Torparen Jonas Nilsson var född i Vissefjärda 1824, men kom hit närmast från Algutsboda 1859. Var gift och hade en dotter.

På 1860-talet fortsatte Magnus Håkansson att bruka 1/8 mtl men Jonas Eriksson tog undantag 1866, varpå hans hustru Stina Petersdotter 1867 avled. Gården övertogs av dottern Emma Beata Jonsdotter, f. 1843, och hennes man Otto Håkansson från Arby, som ingått äktenskap 1866. Äldste sonen Peter Fredrik gifte sig 1864 och flyttade bort liksom brodern August, som 1869 flyttade till Ellebäck. Otto Håkansson och Emma Beata Jonsdotter fick två barn: Carl Oskar 1867 och Hulda Christina 1870. Undantagsmannen Jonas Simonsson avled 1870. Han var änkling och efter-lämnade dottern Sophia, född 1838, som 1867 flyttade till Östra Madesjö, och Stina Cajsa, född 1839, som redan 1861 flyttat till Algutsboda.
Torparen Israel Petersson flyttade till Korpahult från Algutsboda 1867 och gifte sig med Johanna Petersdotter 1868. Torparen Per August Jonsson var gift med Ida Mathilda Carlsdotter från Algutsboda. De fick 1868 sonen Carl Johan. Torparen Jonas Nilsson flyttade 1868 till Oskar med hustru Johanna Johansdotter och 4 barn. Torparen Niclas Karlsson inflyttade 1862 från Vissefjärda men flyttade till Jämjö 1866. Avskedade båtsmannen och torparen Nils Peter Håkansson Löf var född i Mortorp 1820 och kom hit 1863 men flyttade till Vissefjärda 1864. Till Visse-fjärda flyttade även torparen Peter Svensson, f. 1819 i Mortorp och hitflyttad 1863. Nu lämnade han 1867. Avskedade båtsmannen Gustaf Petersson Hult flyttade till Vissefjärda 1866. Hans efterträdare som båtsman Carl Fredrik Carlsson Hult var född i Stockholm 1848. Han tillträdde sin tjänst 1866 men fick attest för utflyttning till Schleswig 1869. Han efterträddes i sin tur av Otto Svensson Hult, f. 1847, som kom från Kroksjö. Avskedade båtsmannen Gustaf Johansson Laggare var född 1823 i Vissefjärda och flyttade 1861 till Korpahult. Återstående torpare var Jonas Johansson d.y.

På 1870-talet blev det tre gårdar i Korpahult. Otto Håkansson sålde ¼ mtl av sina 3/8 mtl till Carl Johan Svensson, som flyttade hit 1871 från Ellebäck. Han var född 1833 och gift med Ingrid Sophia Håkansdotter, f. 1834. De medförde 3 barn: Ida Amanda f. 1865, Carolina 1867 och Hulda Mathilda 1870. I Korpahult föddes ytter-ligare 3 barn: Emilie Augusta 1872, Johanna Gustafva 1876 och Aron Gottfrid 1880. Otto Håkansson fick själv 4 barn på 1870-talet. Hulda Christina föddes 1870, Esther Charlotta 1873, Claes Victor 1875 och Ernst Alfred 1878. Magnus Håkansson och Sara Lisa Nilsdotter tog undantag på 1/8 mtl av Carl Gustaf Magnusson, född 1850 i Algutsboda och gift med Wendla Gustafva Olofsdotter, f. 1845. Han kom från Skäre-gärde 1873 och hon från Hökahult 1876. Deras dotter Ida Gerda Gustava föddes 1879. Magnus Håkanssons tre barn lämnade alla hemmet. Emma Christina flyttade 1871 till Sillhöfda, Pehr Elof 1875 till samma socken och Johan Alfred till Skäregärde 1874.

Bland de många torparna kan särskilt märkas soldaten August Thor, som enligt en anteckning i kyrkoboken var skriven i Rörshult i Algutsboda men som bodde på ett torp i Korpahult. Han dog 1878, varefter hans änka Mathilda Petersdotter stod skriven för torpet. Hon var född 1837 i Algutsboda och hade 2 barn skrivna hos sig på torpet: Carl Gottfrid Augustsson, f. 1865, och Anna Charlotta Augustsdotter, f. 1869. Mathilda Petersdotter var författaren Wilhelm Mobergs farmoder. Carl Gottfrid flyttade till Algutsboda och blev soldat. Han var Wilhelm Mobergs fader. För övrigt kan nämnas, att August Thors fader hette Nils Jonsson Thor och var son till torparen Jonas Nilsson på Göljemåla ägor, där Nybro torg nu ligger! Övriga torpare var på 1870-talet: Israel Petersson, Johan August Petersson, Peter August Jonsson, som flyttade till Toresbo 1873, Jonas Andersson, Jonas Johansson, Sven Gustaf Petersson, som flyttade in från Siggegärde 1872, och avskedade båtsmannen Otto Hult, som fick avsked 1873 och samma år emigrerade till USA. Från Skräddaregärde inflyttade 1876 skomakaren Frans Petersson, f. 1846, och gift med Johanna Nicolai-dotter, f. 1846. De hade 3 barn.

På 1880-talet dog Gustaf Magnussons hustru Wendla Gustafva Olsdotter, varefter han 1885 gifte om sig med Matilda Sofia Gustafsdotter, f. 1865. De fick 2 barn, som bägge dog. Carl Johan Svensson överlät 1890 sina ¼ mtl till Johan Algot Petersson, född 1857 i Algutsboda och 1880 gift med Emilia Svensdotter, f. 1859 i Algutsboda. De medförde 3 barn: Anna Emilia Beata, född 1883, Ester Matilda, född 1885 och Karl Erik, född 1889. Daniel Håkansson kom 1884 från Vissefjärda och övertog 1/8 mtl. Han var från Ljungby och född 182?. Han var gift med Hedda Vilhelmina Carlsson, född 1823 i Kråksmåla. Redan 188? flyttade de till Vissefjärda och överlät gården på Carl Johan Magnusson, som var född 1839 i Vissefjärda och sedan 1876 gift med Wendla Gustava Olsdotter, f. 1846 i Vissefjärda. De flyttade hit 1887 och medförde 4 barn: Carl August, f. 1877, Gerda Katarina 1882, Per Elof 1879 och Ture Hjalmar 1886. Undantagsmännen Magnus Håkanssons hustru och Jonas Eriksson avled 1887 resp. 1888.

Torparen Jonas Andersson avled 1887 och Johan August Petersson flyttade till Vissefjärda 1886. Båtsmannen Carl Oskar Johansson Patron flyttade hit 1890 med hustru och 3 barn. Wilhelm Mobergs farmor soldatänkan Matilda Petersdotter gifte 1883 om sig med Peter Magnus Johansson, f. 1845 i Långasjö. Sonen Carl Gustaf Moberg flyttade 1888 till Algutsboda och blev soldat. Övriga torpare var Jonas Johansson med hustru Kristina Petersdotter och 4 barn, Sven Gustaf Petersson med hustru Helena Svensdotter och 5 barn, Nils Gustaf Israelsson och Anna Petersdotter, som inflyttade 1886 med 2 barn, Israel Petersson med hustru Johanna Petersdotter, Johan August Petersson, som med hustru och 4 barn flyttade till Vissefjärda 1886 och Jonas Andersson, som avled 1887 och efterlämnade änkan Lena Stina Jonsdotter och sonen Carl Johan Hult, som blev soldat vid Kronobergs regemente.

Under åren 1891-1895 fanns det fortfarande tre gårdar i Korpahult. 1/8 mtl brukades av Carl Gustaf Magnusson och Matilda Sofia Gustafsdotter, som 1892 fick sonen Sture Albert. ¼ mtl brukades från 1890 av Johan Algot Petersson och Emilia Svens-dotter, som 1891 fick sitt fjärde barn, dottern Signe Ottilia Maria. 1/8 mtl brukades från 1887 av Carl Johan Magnusson och Wendla Gustava Olsdotter med fyra barn. Undantagsmannen Magnus Håkansson dog 1893. På ägorna bodde fem torpare: Israel Petersson, Jonas Johansson, Sven Gustav Petersson, Nils Gustaf Israelsson och Peter Magnus Johansson, som gift sig med avlidne soldaten Thors änka Matilda Petersdotter. Dennas dotter i första äktenskapet Anna Charlotta Thor emigrerade 1893 till USA. Två f.d. hemmansägare bodde kvar som arbetare: Otto Håkansson med hustru Emma Beata Jonsdotter och 5 barn samt Carl Johan Svensson med hustru Ingrid Sofia Håkansdotter och 7 barn. Båtsmannen Carl Oskar Patron flyttade 1892 bort från Korpahult med hustru och 3 barn. Soldaten Carl Johan Hult var soldat för nr 4 Ingemundehult i Algutsboda. Han tillhörde Konga kompani.

Folkmängden i Korpahult, när frågan 1875 väcktes om Örsjö som egen församling, var 36 personer och 1894, när församlingen skulle avskiljas från moderförsamlingen 49 personer, 23 män och 26 kvinnor. Endast tre emigranter är kända. År 1869 flyttade f. båtsmannen Carl Henrik Carlsson Hult till Schleswig, 1873 emigrerade f. båtsmannen Otto Hult till USA och 1893 emigrerade torpardottern Anna Charlotta Thor till USA.

http://kartor.eniro.se/m/UCIug

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Betydelsen av förleden ”koppar” i namnet Kopparfly är ett dialektord som betyder ungefär ”stenig mark”. Vad ordet ”fly” betyder är välkänt för varje Madesjöbo. Våt-markerna söder om Madesjö kyrka kallades i min barndom alltid ”flyet”. Hemmanet Kopparfly har upptagits under medeltiden, sannolikt ganska tidigt. Härför talar att det var ett folkrikt hemman redan under 1500-talet och att dess avrad till Kronan var förhållandevis stor redan 1539. I 1533 års register över den extraordinarie skatt, som kallades ”gärden” heter brukaren ”Per Ebbesson”. Han var kvar, när de första fogde-räkenskaperna gjordes upp 1539. Enligt dessa skulle ”Per Ebbesson i Kaaparaffly” årligen erlägga ett pund smör (cirka 7 kg), en spann malt (ungefär 80 liter), 2 öre, en packe näver och fodring för 2 hästar. Fodringen skulle lösas med pengar: 2 öre per häst. Den höjdes inom några år godtyckligt till 3 öre per häst. Fodringen var den mest betungande delen av avraden. 1541-42 ökades Per Ebbessons avrad till 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 pund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Några år senare, 1545, hette brukaren Matz Persson. Han var säker-ligen son till Per Ebbesson. Det fanns säkert fler människor i Kopparfly än Matz. När konungen 1546 rekryterade Madesjöbor till knektar värvade han bl.a. en ”Per i Kopparfly”, som i sold fick 2 mark örtug 2 öre. Matz brukade dock alltjämt hemmanet 1551, då avraden höjts till 9 fyrkar. 1556 står ”Enkian Matses”, dvs Matz’ änka, för hemmanets avrad. Samma år hette knekten ”Per Claesson”. Han fick 4/5 mark i sold.

Brukaren 1561 hette Matts. Han var väl son till Matz Persson. Hans avrad hade höjts med ett dagsverke till fyra dagsverken årligen. Hemmanet räknades detta år som ett halvt hemman. Trots detta måste det underhålla en knekt ”Elins son”. Var Elin Matz’ änka? Ansvarig för tionden var 1565 ”Björn i Kopparfly”. Han levererade detta år 4 skäppor råg och 1½ skäppa korn, vilket motsvarar en skörd på 60 skäppor råg och 22½ skäppa korn – ett bra skörderesultat. 1569 hette brukaren ”Oloff Mattsson”, men knekten hette fortfarande Björn. Det var Olof Mattsson som ansvarade för Älfsborgs lösen 1571. Han deklarerade följande tillgångar: ½ lispund koppar, 3 oxar, 9 kor, 3 tvåårsungnöt, 1 ettårsungnöt, 8 får, 8 svin, hästar för 20 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 17 mark, ett av de högre beloppen i Madesjö och ett vittnesbörd om att Kopparfly var ett gott hemman. Olof brukade Kopparfly hela 1570-talet. 1572 gav han 4 skäppor råg och 3 skäppor korn i tionde, motsvarande 45 skäppors skörd av vardera sädesslaget. 1573 beskattades han för en ”kronoutjord” dvs en nyodling. För denna måste han årligen lämna fodring för 2 hästar.

En ny brukare står för avraden från hemmanet 1580. Han hette ”Joen Matzsson” och var säkerligen son till ovannämnde Matz. Han var knekt i Abraham Nilssons fänika. Han brukade också den ovannämnda utjorden, eller snarare han var officiellt an-svarig för skattens utgörande. Den egentlige brukaren var säkerligen någon annan, kanske en broder. Det fanns andra personer på hemmanet. 1590 bötfälldes enligt saköreslängden en ”Oluff Biörn” i Kopparfly för hor till 16 mark och 4 oxar. Det var ovanligt höga böter och antyder väl, att Björn var välbeställd. 1591 års fogderäken-skaper upptager som brukare av ½ hemman Kopparfly dels en Birger Björnsson dels en Joen. Birger var väl broder till Olof Björnsson. Birger anges vara knekt. 1598 uppges som brukare ”Joen Mattsson”, som också var knekt. 1600 brukas Kopparfly av ”Börje i Koparfly” och utjorden av Joen. Börje har försvunnit 1604 då ”Jon Matzsson i Koperfly” ensam står som ansvarig, men Birger eller Börje fanns säkert kvar och dyker åter upp 1613, då Älfsborgs andra lösen skulle erläggas.

Det fanns nu 3 ”hjonelag” eller hushåll i Kopparfly. ”Byrie i Kopparfly” hade en dräng och erlade 3 koppardaler, Matz och Joen erlade tillsammans 4 koppardaler. De bildade var sitt hjonelag, dvs de var gifta. Kopparfly hade nu upphört att vara underhållshemman för en knekt. Men fortfarande fanns det mycket folk på ägorna. Enligt 1620 års fogderäkenskaper var Börje ansvarig för den årliga räntan. För den samtidigt uttagna extraskatten boskapspenningen svarade däremot 3 andra brukare: Joen i Kopparfly 2 dlr 29 öre, Matz och änkan 2 dlr 27 öre och Per Larsson 4 dlr. Här fanns således fyra gårdar eller hemmansdelar. I tiondelängden 1622 ansvarar Birie ensam för tionden. 1623 fanns en knekt Nils Månsson i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente. 1625 är en Maiitis i Koparfly ansvarig både för hemmanet och utjorden. 1628 åter är Peter Matzon och Sven Birgersson ansvariga för boskaps-penningen. Peter Matzons tillgångar var följande: 4 tunnor säd, 1 tunna svedjeråg, 1 ungsto, 6 kor, 4 kvigor, 12 får, 3 svin. Sven Birgersson deklarerade: 4 tunnor säd, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 4 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Enligt 1633 års jordebok brukade Sven både hemmanet och utjorden men enligt samma års mantalslängd över boskapspenningen var Sven och Nils Månsson ansvariga för denna. Sven deklarerade nu: 4½ tunna säd, 1 ungsto, 2 stutar, 4 kor, 3 kvigor. Nils Månsson deklarerade: 4½ tunna säd, 1 tunna svedjeråg, 2 oxar, 5 kor, 4 kvigor, 4 får, 3 lamm och 3 ungsvin. I 1635 års jordebok stod Sven fortfarande ensam för Kopparfly. I avraden har nu tillkommit 4 lass ved årligen. I övrigt är avraden den-samma som på 1560-talet. Samma avrad gällde också för utjorden: fodring för 2 hästar. I 1641 års mantalslängd är det Nils som står för hemmanet. Han har en dotter hemma och deklarerar följande tillgångar: 2 oxar, 2 stutar, 8 kor, 3 kvigor och 4 tunnor utsäde. Kanske heter hans hustru Karin, ty enligt 1639 års kyrkoräkenskaper gav en Karin detta år 1 mark till Madesjö kyrka. Men Karin kan också ha varit Svens hustru, ty Sven fanns kvar. Sven och Nils står tillsammans för hemmanet både 1649 och 1650 liksom 1655, då Nils har son, dotter och piga och Sven har en dotter hemma. Nils’ son hette Nils Nilsson. Han förekom 1654 vid tinget i Vassmolösa, anklagad för att ha avlat barn med Kierstin Petersdotter i Kopparfly.

Sven och Nils brukade Kopparfly hela 1660-talet, men 1668 tillkom som tredje man den ovan nämnde Nils Nilsson, som nu var gift. Någon gång under 1670-talet tillkom ännu en brukare, som hette Jacob. Han fick 1679 en dotter Sigrid och 1682 en dotter Brita. 1682 ansvarade officiellt Sven för hemmanet och den årliga räntan: 8:13:19 d. Utjorden kallas nu ”obyggt” och dess ränta var 16 öre 1 penning. I 1686 års jordebok står Swen Swensson för ett helt hemman Kopparfly. Räntan har nu sänkts till 6 dlr 12 öre 17 penningar och hemmanet är helt. Under 1690-talet delades hemmanet. I 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”1 Kopparfly. Nils och Nils Swensson med Jacob kunna mahla sin säd men intet mehra.” Redan 2 år senare, eller 1699 fanns det 4 brukare: Gamle Nils, unge Nils, Sven och Jacob. Var och en brukade ¼ hemman. Kopparfly förklarades vara ”K. Amiralitetet och det wissa båts-manshållet anslaget.” Avraden eller räntan gick alltså direkt till Karlskrona. Räntan var nu åter höjd till 8 dlr 12 öre 17 penningar. 1697 skänktes 16 öre till kyrkan efter en Lisbeth i Koparflymåla. Var detta den ofta omtalade utjorden? Den 5 juni 1704 hölls ett ”samkväm” hos Sven i Kopparfly. Därvid gjordes en insamling, som inbringade 45 dlr. I 1717 års mantalslängd är brukarnas antal 5: Pär Nilsson, Jöns Bengtsson, Börje Jacobsson, änkan Kierstin och änkan Ingeborg. De båda änkorna var väl efter Sven och Nils. Av en notis i domboken för år 1735 framgår, att Nils Nilsson friköpt halva Kopparfly till skatte d. 2 december 1703.

Grannsämjan var vid denna tid inte den bästa i Kopparfly. Vid hösttinget 1726 till-talade Joen Nilsson i Kopparfly sin farbroder Per Nilsson att svara för sin döde broder Johan Nilssons barn. Joen Nilsson tilltalade vidare sin ”gårdman”, som också hette Joen Nilsson i 5 punkter: 1. för att denne på olaga tid släppt ut kreatur i en kalvhage, ”varifrån de gått i sädesgärdet och kullrifvit 4 st. hökufvar och trampat i säden.” 2. ”för det han upkiört kärandens åkermark.” 3. ”för han skall brutit löf på kärandens äng.” 4. ”för en sönderslagen bössa.” 5. ”för ett röijslestycke.” Häradsrätten beslöt upp-skjuta målet tills laga syn skett. Sannolikt förliktes parterna, eftersom ingenting avhördes i fortsättningen.

Husförhörslängden 1728-1740 visar att Kopparfly var ett folkrikt hemman. Den upp-räknar Per Nilsson med hustru Kerstin, Börje Jacobsson med hustru Maria, Börje Svensson, vars hustru Elin uppges vara död, Jon Nilsson med hustru Maria. Dessa fyra var hemmansägare. Båtsman var Daniel Laggare med hustru Maria. Vidare bodde på ägorna inhysesänkorna Ingrid, Karin och Gunnil, Kerstin Carlsdotter, 18 år gammal, Marta, Sissa Jonsdotter, Segrid, Maria, Nils Persson, Swen Börgesson, Kerstin Börgesdotter, Bengt och Per Persson samt en del strukna, som alltså antingen avlidit eller flyttat. Enligt vallängden 1740, som återspeglar ett något senare skede fanns det 5 röstberättigade hemmansägare i Kopparfly: Per Nilsson 1/6 mtl, Per Jönsson 1/6 mtl, Sven Börgesson 1/4 mtl, Börje Svensson 1/4 mtl och Jon Nilsson 1/6 mtl.

Enligt husförhörslängden 1749-1754 fanns det 6 hemmansägare. Deras ålder är f.f.g. antecknad. Nr 1 ägdes av Börje Jacobsson, 63 år, och Segrid, vars ålder ej är angiven. Nr 2 ägdes av Jon Nilsson, 54 år, och Maria, 30 år, nr 3 av Per Jönsson och därefter av Sven Persson, 21 år, och Sissela, 33 år, nr 4 av Sven Börjesson den äldre, 39 år, och Elin, 25 år, nr 5 av Sven Börjesson den yngre, 26 år, och Segrid, nr 6 av Eric Persson, 32 år, och Sara, 20 år. Utom de nu nämnda fanns det en mängd tjänstehjon och inhyses på ägorna.

Under åren 1755-1788 ökade hemmansdelarna i antal. Jon Nilsson, född 1695 och hans hustru Maria Börgesdotter, f. 1719, brukade sin gård hela perioden, men han avled strax därefter. Sonen Olof Jonsson, f. 1752, och hans hustru Caisa Jonsdotter, f. 1749, övertog därefter gården. De fick 4 barn: Stina 1771, Olof 1776, Maria 1780 och Ingrid 1782. Av Jon Nilssons övriga barn drunknade den äldste, Nils, 1761, dottern Karin blev gift i Desemåla och sonen Berge blev båtsman för Kroksjö. Sven Persson var född 1724 och gift med Sissela, f. 1718. De fick 1743 sonen Nils, som blev gift i Holmen, och 1753 dottern Kierstin. Den sistnämnda blev gift med Sven Svensson, f. 1745. De fick 5 barn: Sven 1774, Petter 1777, Stina 1779, Jonas 1782 och Nils 1786. Sven Börjesson den yngre var född 1722 och var först gift med Segrid Jonsdotter och från 1784 med Ingeborg Gummesdotter, f. 1726. I det första äkten-skapet föddes 7 barn, av vilka 3 dog unga. Kvar blev Karin, f. 1744, Märta 1746, Elin 1748, Sven 1754. Eric Persson var född 1717 och först gift med Sara (efternamnet ej känt) och sedan med Stina Thoresdotter. Han fick i första äktenskapet 7 barn: Nils 1753, Anders 1756, Peter 1757, Sven 1760, Jonas u.å., Elin 1767 och Maja 1770. Anders Larsson var ny i Kopparfly. Han var född 1726 och gift med Elin Börjesdotter, f. 1725. De fick 5 barn: Maria 1755, Stina 1759, Jonas 1760, Peter 1764 och Caisa 1762. Det var väl Sven Börjesson den äldres gård han övertog genom giftermål med dennes dotter. Om Sven Svensson är redan talat. Under periodens senare del brukades en gård av Olof Jonsson, som var född 1732, och hans hustru Caisa Jonsdotter, f. 1749. De fick 4 barn: Stina föddes 1771, Olof 1776, Maria 1780 och Ingrid 1782. En annan gård brukades av Per Svensson, f. 1742, och Brita Svensdotter, u.å. De fick 5 barn: Caisa 1775, Nils 1777, Anders 1781, Abram 1783 och Berge 1785. Ännu en Sven Svensson, kallad den äldre, brukade en gård. Han kom från Algutsboda, där han 1782 vigdes vid Brita Persdotter, f. 1760. De fick samma år sonen Anders.

Det bodde mycket folk i Kopparfly denna tid. Nämnas kan de avskedade båtsmännen Daniel Laggare och Nils Laggare, den förre med fyra, den senare med fem barn. Börje Jacobsson och hans hustru Ingrid Nilsdotter hade undantag. Flera änkor bodde på ägorna. Skomakaren Jon Bengtsson var född 1716. Hustrun hette Kerstin Nils-dotter och var född 1720. De hade fem barn.

Vi går fram till 1700-talets sista årtionden, som återspeglar förhållandena under åren 1782-1801. Sven Bergesson dog 1790. Alla de fyra barnen var gifta och hade flyttat från hemmet. Sven Svensson och Kerstin Svensdotter fick ytterligare tre barn till de fyra: Maria u.å., Johannes 1792 och Israel 1794. Olof Jonsson och Caisa Jonsdotter tog nu undantag av Israel Andersson från Vissefjärda, född 1778 och från 1802 gift med dottern Ingrid Olofsdotter, f. 17??. Den andre Sven Svensson och Brita Pers-dotter fick 5 barn: Anders 1782, Segrid 1786, Peter 1791, Stina 1793 och Sven 1799. Peter Andersson var född 1776. Han gifte sig 1794 med Brita Persdotter, f. 1776 men avled redan 1800 utan barn. En gård brukades av Olof Carlsson, f. 1752, och Elin Ericsdotter, f. 1767. De fick sonen Carl Magnus, som dock synes ha dött ung, och Stina, född 1793, och Johannes 1799. Bryniel Börgesson var född 1758 och gift med Stina Månsdotter, f. 1772. De fick 3 barn: Caisa Lena u.å., Börge 1793 och Olof 1794. Börje Svensson, f. 1759, var son till Sven Bergesson och Elin Nilsdotter och övertog föräldragården. Han var gift med Ingeborg Andersdotter, f. 1771. De fick två barn: Stina 1793 och Maria 1797. Eric Persson var nu inhyses. Alla barnen var gifta: Anders i Algutsboda, Peter i Norra Örsjö, Maja gift på ägorna med torparen och salpetersjudaren Sven Håkansson. Båtsman var Sven Nilsson Laggare, född 1780 och 1801 gift med Elsa Danielsdotter, f. 1775. Sven Bergesson och hans hustru Ingeborg Gummesdotter flyttade till Algutsboda. Det fanns nu en torpare, som hette Sven Börjesson, född 1744 och gift med Karin Jonsdotter från Södra Bondetorp, f. 1754.

Under perioden 1802-1815 fanns det i Kopparfly tre bönder med namnet Sven Svensson. Den äldste Sven Svensson var född 1745 och har förut nämnts. Den mellerste Sven Svensson var född 1754 och gift med Brita Persdotter. Även han har nämnts tidigare. Den yngste Sven Svensson var tidigare torpare på Kopparflys ägor men blev bonde. Han var född 1774 och son till Sven Svensson den äldste och Kjerstin Svensdotter. Han var gift med Cajsa Andersdotter, född 1767. De fick 1803 dottern Maria och 1807 sonen Jonas. Per Svensson och Brita Svensdotter överlät nu sin gård till sonen Börje Persson, f. 1785, som gifte sig med Maria Danielsdotter, f. 1786. De fick 1812 dottern Cajsa Lena och 1815 sonen Gustaf. Olof Carlsson och Elin Ericsdotter fick 1802 Jonas och 1809 dottern Maria och hade därmed 4 barn. Brynjel Börjesson och Stina Månsdotter tog undantag av sonen Börje Brynjelsson och hans hustru Ingierd Jonsdotter, f. 1790. Börje Svensson och Ingeborg Anders-dotter fick ytterligare 3 barn: Sven 1802, Brita Stina 1809 och Peter 1813. Olof Jonsson och Cajsa Jonsdotter hade nu undantag. Deras barn Ingrid och Peter hade lämnat hemmet. Det fanns nu två torpare i Kopparfly: Sven Håkansson, f. 1761 och gift med Maria Ericsdotter, hade 8 barn. Sven Börjesson var gift med Karin Jöns-dotter. De hade inga barn hemma. Flera änkor och inhyses bodde även på ägorna.

Under åren 1815-1821 fanns det 7 hemmansägare i Kopparfly: 4 på 1/8 mtl, 2 på 1/6 mtl och 1 på 1/16 mtl. Olof Carlsson, Börje Persson, Börje Svensson och Sven Svensson den yngre brukade var sitt 1/8 mtl. Den ena gården på 1/6 mtl brukades till en början av Jonas Mattsson, född 1769, och hans hustru Nilla Larsdotter, född 1786. De hade 4 barn: Ingrid, född 1809, Anna Stina 1815, Brita Maria 1817 och Peter 1819. Familjen flyttade under perioden till Gränö ägor och gården brukades en tid av Johannes Andersson och Cajsa Håkansdotter, som hade sonen Anders. Den andra gården på 1/6 mtl brukades först av Peter Svensson, f. 1777, och sedan av Johannes Svensson, f. 1792, och hans hustru Anna Petersdotter, f. 1795. De fick 3 barn: Maria 1817, Peter Johan 1819 och Israel 1821. Den ena gården på 1/12 mtl brukades först av Börje Brynjelsson och Ingrid Jonsdotter, som 1816 fick dottern Stina Cajsa. De flyttade därefter till Algutsboda och överlät gården till Håkan Håkansson, född 1780, och hans hustru Ingrid Olofsdotter, f. 1782. De hade 2 barn: Abraham, född 1810, och Maria, född 1814. Den andra gården på 1/12 mtl ägdes av Anders Svensson, f. 1782, som dock avled 1820. Änkan Stina Månsdotter behöll gården för de 3 barnens räkning: Lena Stina, f. 1811, Catrina Lisa, f. 1814 och Lotta, f. 1817.

Det fanns nu 6 torpare i Kopparfly. Daniel Persson, f. 1788, och Peter Persson, f. 1797, var bägge ogifta. Sven Håkansson var född 1761 och gift med Maria Erics-dotter, f. 1770. De hade fem barn. Sven Börjesson var född 1744 och hans hustru Karin Jonsdotter 1754. Hon dog 1821. Om henne är antecknat i kyrkoboken, att hon ej kunde läsa i bok. Det var tydligen sällsynt vid denna tid! Torparen Börje Brynjelsson är identisk med den bonde, som tidigare brukade 1/12 mtl. Han fick 1816 en dotter Stina Cajsa. Torparen och båtsmannen Axel Hvithår var född 1795 och gift med Elin Pehrsdotter, u.å. De hade 2 barn. Han var båtsman för Elmeberg men bodde på Kopparflys ägor. Båtsmannen för Korpahult Peter Hult bodde också på Kopparflys ägor. Han var född 1788 och gift med Catharina Petersdotter, f. 1786. De hade 2 barn. På ägorna bodde också avskedade båtsmannen Johannes Ekelund, född 1781 och gift med Stina Börjesdotter, f. 1793. De hade 5 barn. Sven Svensson den äldre bodde som undantagsman på ägorna med sin hustru Kjerstin Svensdotter, f. 1753. Dessutom fanns flera inhysespigor och änkor i Kopparfly.

På 1820-talet tog Olof Carlsson och Elin Ericsdotter undantag av sonen Johannes Olofsson, född 1799 och gift med Stina Petersdotter, f. 1796. De hade 3 barn: Olaus 1815, Carl Magnus 1823 och Lotta 1828. Även Börje Persson och Maria Daniels-dotter tog undantag. De hade 6 barn: Cajsa Lena, f. 1812, Johannes, f. 1819, Gustaf 1822, Daniel 1825, Jonas 1828 och Johanna, u.å. Håkan Håkansson dog 1823. Han efterlämnade änkan Ingrid Olofsdotter och 3 barn: Abraham, f. 1810, Nicolaus, f. 1817 och Maria 1819. Gården brukades en kort tid av Peter Olsson, f. 1787, och Maria Mattisdotter, f. 1787, tills de 1824 flyttade till Algutsboda. Ny ägare blev Peter Jonsson, som var född 1804 och gift med Maria Håkansdotter, f. 1814. Hon var dotter till Håkan Håkansson. Abraham Håkansson var torpare på ägorna. Även Börje Svensson och Ingeborg Andersdotter tog undantag av dottern Maria Börjesdotter, f. 1797, och hennes man Olaus Jonsson, f. 1798. De fick 4 barn: Johannes 1826, Johanna 1828, Lotta 1830 och Wendla, u.å. Sven Svensson den yngre och Cajsa Andersdotter tog undantag, i deras fall av dottern Maria Svensdotter, f. 1803, och hennes man Israel Axelsson, f. 1801. De fick 3 barn: Olaus 1825, Jonas 1827 och Lotta 1830. Johannes Svensson avled 1830. Änkan Anna Petersdotter brukade gården tillsammans med de 6 barnen, av vilka 4 var födda på 1820-talet: Israel 1821, Jonas 1823, Johanna 1826 och Carl Magnus 1828.

Icke mindre än 10 torpare fanns nu på Kopparflys ägor längre eller kortare tid. Redan nämnd är torparen Abraham Håkansson, född 1810 och ogift. Torparen Daniel Persson var född 1788 och gift med Maria Jonsdotter, f. 1798. Peter Holmberg var född 1777 och hans hustru Anna Katharina Petersdotter 1783. De hade en dotter. Sven Håkansson var född 1766 och gift med Maria Ericsdotter, född 1770. De hade fem barn. Peter Svensson var född 1796. Hans hustru dog 1827. Börje Brynjelsson var född 1793 och gift med Ingrid Jönsdotter, född 1790. De hade två barn. Peter Persson brukade ett torp, som kallades Mörelycka. Han var född 1797 och gift med Maria Nilsdotter, född 1803. De fick 1824 sonen Gustaf men flyttade sedan bort. Så gjorde torparen Axel Hvithår, hans hustru Elin Persdotter och deras tre barn. Torparen Jonas Månsson avled 1831, året efter hustruns död. De efterlämnade fyra barn. Båtsmannen Peter Hult flyttade med hustru och tre barn bort under 1820-talet. Bland inhyses kan nämnas Johannes Ekelund, f. 1781, med hustru Stina Börjes-dotter, f. 1783, och 6 barn. Kopparfly var mycket folkrikt på 1820-talet.

Vi går fram till 1840-talet. Nu finns det en uppgift på hur många människor som bodde på hemmanets ägor. Folkmängden uppgick till 81 personer, varav 30 var män och 51 kvinnor. Ett ovanligt stort överskott av kvinnor! 1846 flyttade Johannes Svenssons änka, undantagsänkan Anna Petersdotter till Moshult i Algutsboda. Gården på 1/6 mtl övertogs av mågen Andreas Månsson från Norra Björnahult, född 1817 och gift med dottern Maria Johansdotter. De fick 3 barn: Johanna Christina, f. 1841, Helena Beata 1843 och Johannes 1849. På 1/12 mtl dog Johannes Olssons änka Stina Petersdotter 1846. Gården övergick till sonen Carl Magnus Johansson, f. 1823 och 1847 gift med Lotta Andersdotter, f. 1817. De fick 1848 dottern Ida Mathilda och 1850 sonen Johan Elof. Nästa gård, som var på 1/6 mtl, brukades först av Peter Jonsson, f. 1804, och hans hustru Maria Håkansdotter, f. 1814. De hade fyra barn: Lena, f. 1832, Olaus 1836, Jonas 1838 och Emma 1842. Från år 1846 övertogs gården av Peter Johan Johansson, född 1819 i Kopparfly och son till Johannes Svensson och Anna Petersdotter från Algutsboda. Han ingick 1846 äktenskap med Ingrid Petersdotter, född 1827 i Algutsboda. Deras son Johannes Gustaf föddes 1848. 1/8 mtl brukades av Olaus Jonsson från Gränö, f. 1779, och Maria Börjesdotter, född i Kopparfly 1797. De hade 4 barn: Johanna, född 1818, Lotta 1830, Wendla 1835 och Emma 1838. Nästa gård på 1/8 mtl brukades från 1837 till 1846 av Samuel Petersson från Algutsboda, född 1800, och Cajsa Lena Börjes-dotter, f. 1812. De fick 1840 sonen Peter August och 1842 dottern Emma Christina. Gården övertogs 1846 av Peter Håkansson från Algutsboda, f. 1803, och hans hustru Maria Månsdotter, f. 1806. De fick 4 barn: Johanna född 1834, Johan August 1837, Frans Gustaf 1840 och Emma Mathilda 1849.

Den tredje gården på 1/8 mtl brukades av Israel Axelsson från Spaksmåla, f. 1801, och Maria Svensdotter, född i Kopparfly 1803 och dotter till Sven Svensson den yngre. De fick 6 barn: Olaus 1825, Jonas 1827, som 1849 flyttade till Nybro, Lotta 1830, Johannes 1833, Carl 1836 och Wendla. På nästa 1/8 mtl omkom 1850 Sven Nilsson efter ymnig brännvinsförtäring. Hans kropp obducerades och begravdes sedan ”i tysthet” vid [oläslig förled]-husets västra gavel på Madesjö kyrkogård. Änkan Lena Stina Andersdotter var född i Kopparfly och dotter till Anders Svensson och Stina Månsdotter. Hon behöll gården. Äldste sonen Johannes, f. 1832 inskrevs i Kalmar lärdomsskola 1848. Övriga barn var: Brita Stina, f. 1834, Maria Charlotta 1837, Emma Christina 1839 och Johanna 1848. Båtsman var på 1840-talet Gustaf Johansson Laggare, född i Virrmo 1823. Han gifte sig 1842 med Gustava Petersdotter från Algutsboda, f. 1822. De fick 1849 sonen Johan Elof.

Det fanns nu fem torpare på hemmanets ägor. Abraham Håkansson, f. i Kopparfly 1810. Han var nu gift med Johanna Svensdotter från Torhamn och hade med henne fyra barn. Daniel Persson var född i Kopparfly 1788 och gift med Maria Jönsdotter från Sjöahult, f. 1797. De hade fyra barn. Peter Danielsson var född 1826 och gift med Johanna Olofsdotter från Knappsmåla, f. 1817. De hade från 1849 sonen Carl. Torparen Sven Håkanssons hustru Maria Eriksdotter dog 1841 och han själv dog 1847. Torparen och skomakaren Gustaf Nilsson var född i Virrmo 1825. Med hustru och dotter flyttade han hit från Ellebäck 1849. Inhysesmannen Samuel Petersson, som tidigare varit hemmansägare, häktades 1847 för stöld och hustrun Cajsa Lena Börjesdotter undergick 1848 hemligt skriftermål för 1:sta resan snatteri. En familj i nedförsbacken! De bodde nu hos hennes fader Börje Pehrsson, vars hustru avlidit 1845. Flera undantagsänkor bodde på ägorna längre och kortare tid.

På 1850-talet fick Andreas Månsson ytterligare 3 barn: Mathilda 1852, Fredrika Charlotta 1854 och Wendla 1859. Carl Magnus Johansson fick ytterligare 2 barn: Jonas Peter 1855 och Johannes 1858. Peter Johan Johansson fick också 2 barn: Maria Christina 1853 och Ida Amalia 1859. Olaus Jonsson överlät 185? sina 1/8 mtl till mågen Sven Simonsson från Skäregärde, f. 1825, och gift med hans dotter Johanna Olaidotter, f. 1828. De fick 2 barn: Carl Simon 1857 och Johannes 1859. Peter Håkansson och Maria Månsdotter brukade sina 1/8 mtl hela 1850-talet. Israel Axelssons hustru Maria Svensdotter avled 1858. Sonen Olaus flyttade 1852 till Siggegärde och dottern Lotta blev 1861 gift till V. Hällasjö i Algutsboda. Sonen Jonas flyttade 1854 till Vissefjärda. Sven Nilssons änka Stina Andersdotter, som hittills skött hemmansdelen, tog 1860 undantag av mågen Carl Johan Håkansson från Nässjö-måla, f. 1837 och gift med dottern Brita Stina Svensdotter, f. 1834. Undantagsänkan Ingrid Olofsdotter, som var född i Kopparfly 1782, avled 1855. Undantagsänkan Ingeborg Andersdotter, född i Bällsjömåla 1791, avled 1856 och undantagsänklingen Börje Pehrsson, född i Kopparfly 1785, avled 1857. Torparna var nu 4. Peter Danielsson med hustru och 2 barn, Gustaf Nilsson, som återflyttat från Ellebäck 1849, med hustru och 3 barn, Gustaf Svensson, född i Algutsboda 1832, dog 1858 i den då grasserande svåra rödsotsepidemien och efterlämnade änkan Johanna Danielsdotter och ett barn. Skräddaren och torparen Jonas Johansson var född i Kopparfly 1806. Han återflyttade hit från Algutsboda 1858. Han var gift med Ingrid Andersdotter från Algutsboda, f. 1805.

Under åren 1861-1871 tog Andreas Månsson undantag av mågen Johan August Jonsson, f. 1840 och 1864 gift med dottern Helena Beata Andersdotter, som var född 1843. De fick 3 barn: Wilhelmina Viktoria 1865, Augusta Mathilda 1867 och Amanda Mariana 1870. På nästa 1/6 mtl avled Carl Magnus Johanssons hustru Lotta Anders-dotter 1869. Hon efterlämnade fyra barn. Peter Johan Johansson och Ingrid Peters-dotter på 1/6 mtl fick sitt fjärde barn med sonen Carl Amandus 1862. På 1/8 mtl fick Sven Simonsson och Johanna Olaidotter ytterligare 3 barn på 1860-talet: Johan Gottfrid föddes 1862, Ida Charlotta 1864 och Hulda Augusta 1867. Peter Håkansson och Maria Månsdotter tog 1864 undantag av sonen Frans Gustaf Petersson, f. 1840, som detta år gifte sig med Johanna Charlotta Jonsdotter, f. 1846. De fick 1867 sonen Carl Ernst och 1869 sonen Aron Amandus. På nästa 1/8 mtl avled Israel Axelsson 1868 som undantagsman. Gården hade redan övertagits av sonen Johannes Israelsson, f. 1833 och 1862 gift med Emma Mathilda Johansdotter från Algutsboda, f. 1842. De fick 3 barn: Carl Amandus 1866, Hulda Charlotta 1869 och Axel 1870. Carl Johan Håkansson och Britta Stina Svensdotter fick på 1860-talet 5 barn: Johan Gottfrid 1861, Amandus 1863, Johannes Vilhelm 1865, Hulda Amanda 1867 och August Emrik 1869. Undantagsmannen Olaus Jonsson avled 1862. Torpare var Peter Danielsson, Gustaf Nilsson, som 1863 flyttade till Kvarneslätt med hustru och 3 barn, Jonas Johansson, August Magnusson, som blev änkling 1861 och flyttade till Skälby vid Kalmar 1871 och Jonas Olsson, som blivit änkling 1866 och sedan 1868 flyttade till Kopparfly från Kristvalla. Båtsman var från 1861 Jonas Johansson Laggare, f. 1841. Han var gift med Emma Gustafva Jonsdotter, f. 1844 och hade 3 barn. Många inhyses och backstugusittare bodde på ägorna.

Under åren 1871-1881 fick Johan August Jonsson och Helena Beata Andersdotter ytterligare 3 barn: Algot Ferdinand 1873, Carl Hildemar 1876 och Ernst Emil 1878. Carl Magnus Johanssons dotter Ida Mathilda flyttade 1873 till Kolfly. Peter Johan Johansson och Ingrid Petersdotter tog 1875 undantag av sonen Johannes Gustaf Petersson, f. 1848 och 1875 gift med Johanna Johannisdotter, f. 1852. De fick 3 barn: Ida Mathilda 1876, Carl Bernhard 1877 och Johan Aron 1880. Sven Simonsson och Johanna Olaidotter brukade sina 1/8 mtl med sina 5 barn. Franz Gustaf Peterssons hustru Johanna Charlotta Jonsdotter avled 1873, varefter han gifte om sig med Hedda Amalia Andreasdotter från Västra Madesjö, f. 1853. I första äktenskapet föddes 3 barn: Carl Ernst 1867, Aron Amandus 1868 och Augusta Matilda 1871. I det andra föddes 1877 Hilma Erika och 1879 Selma Charlotta. Johannes Israelsson och Emma Mathilda Johansdotter fick ytterligare 2 barn efter 1870, nämligen Amanda 1874 och Ida Charlotta 1878. Carl Johan Håkansson avled 1880. Med hustrun Britta Stina Svensdotter hade han på 1870-talet fått ytterligare 2 barn: Emilia Serafia 1875 och Carl Algot 1877. Undantag hade Andreas Månsson, Peter Håkansson, änkan Lena Stina Andersdotter och änkan Anna Catharina Petersdotter.

Torpare var Peter Danielsson och Jonas Olsson. Det fanns nu två skomakare i Kopparfly: Gustaf Nilsson och Pehr August Samuelsson. Den senare flyttade 1880 till Tyskland. På ägorna bodde vidare tre avskedade båtsmän: Israel Petersson Stålbåge var född 1830 i Algutsboda och gift med Cajsa Lena Carlsdotter, f. 1821 i Mortorp. De flyttade från Tjukehall till Kopparfly 1875. Jonas Johansson Laggare flyttade 1879 till M-Örsjö med hustru och 4 barn. Den tredje båtsmannen var Jonas Jonsson Hult, f. 1814. Liksom tidigare bodde flera inhyses och backstugusittare på ägorna. Hela folkmängden i Kopparfly var 1875 93 personer. Hemmansdelarnas taxeringsvärde var 24000 kr.

På 1880-talet fick Johan August Jonsson och Helena Beata Andersdotter ytterligare 2 barn: Hildur Anna Eugenia 1881 och Esther Signe Beata 1882. Däremot avled dottern Augusta Mathilda 1886. Carl Magnus Johansson tog 1883 undantag av sonen Jonas Peter Carlsson, f. 1855, som var gift med Rosalia Amanda Svensson, f. 1858. Hon dog redan 1884, varefter han gifte om sig med Ida Helena Andreas-dotter, f. 1864. Hon var från Algutsboda. Av barnen dog Karl Aldo Alexius 1886. Sonen Karl Gustaf föddes 1887. Johannes Gustaf Petersson och Johanna Johans-dotter fick på 1880-talet två barn: Anna Victoria 1881 och Esther Emilia 1885. Sven Simonssons hustru Johanna Olsdotter avled 1891, sedan äldste sonen Carl Simon avlidit 1885. Sonen Johannes gifte sig och flyttade från hemmet 1886 varefter Sven Simonsson överlämnade gården till sonen Johan Gottfrid Svensson, f. 1862. Han gifte sig 1889 med Amanda Kristina Svensson, f. 1865. De fick 1890 sonen Erik Gustaf Simeon. Franz Gustaf Petersson avled 1885 liksom hustrun Hedda Amalia Andersdotter. Efterlevande var 2 barn i första äktenskapet: Carl Ernst, f. 1867 och Augusta Mathilda, f. 1871 samt 3 barn i det andra: Helena Erika, f. 1877, Selma Charlotta, f. 1879 och Hildur Sofia, f. 1885. Gården arrenderades av Johannes Svensson, f. 1859 och gift med Mathilda Charlotta Johannisdotter från Vissefjärda, f. 1860. De fick 1887 dottern Signe Gunhild Matilda. Han emigrerade 1888 till USA och lämnade hustru och barn kvar i Sverige. Johannes Israelsson och Emma Matilda Johansdotter fick på 1880-talet ytterligare 2 barn: Anna Matilda föddes 1882 och Ernst Hjalmar 1886. Carl Håkansson avled 1880 varefter änkan Brita Stina Svens-dotter, som var född 1834, brukade gården tillsammans med de 5 barnen. 1/16 mtl brukades av Carl Gustaf Samuelsson, född i Algutsboda 1868 och 1890 gift med Hulda Augusta Svensson, född 1867. 1/8 mtl brukades från 1890 av Carl Amandus Petersson, som var född 1862 och 1890 gifte sig med Almida Ottilia Johansson, f. 1868. De fick 1891 sonen John Gustaf Gunnar. Undantag hade följande: Andreas Månsson och Sven Nilssons änka Lena Stina Andersdotter. Undantagsmannen Peter Håkansson avled 1881 och hans hustru Maria Månsdotter 1883. Undantags-mannen Peter Johan Johanssons hustru Ingrid Petersdotter avled 1881.

De två torparna Jonas Olsson och Karl Petersson flyttade bort 1881 resp. 1889. Soldaten i Uppvidinge kompani Johan August Karlström flyttade 1885 till Kopparfly. Han var född 1864 och 1885 vigd vid Emma Mathilda Petersson, f. 1858. De hade 2 barn. Förre båtsman Peter Jonsson Pihl flyttade till Kopparfly 1889 och förre båtsman Nils Magnus Gustafsson Floman 1891. Den senare hade en dotter. Skomakare Gustaf Nilsson bodde kvar på ägorna med hustru och barn liksom f. båtsmannen Israel Petersson Stålbåge med hustru och 2 barn. Stationskarlen Johan Arfvid Petersson med hustru och dotter samt mjölnaren Jonas Samuelsson, f. 1828 i Ekeberga bodde på ägorna. Den sistnämnde var änkling sedan 1885 och flyttade till Kopparfly 1889.

Under åren 1891-1894 gifte sig Johan August Jonssons dotter Mariana 1894 till Oskar. Jonas Peter Carlsson och Ida Helena Andersdotter fick 1891 ytterligare en son Erik Gustaf. Johannes Gustaf Petersson på 1/6 mtl avled 1893. Han lämnade efter sig änkan Johanna Johansdotter och 5 barn födda före 1885. Johan Gottfrid Svensson och Amanda Kristina Svensson fick 1890 sonen Erik Gustaf Svensson och 1892 dottern Edit Ingeborg Constance. Johannes Israelssons och Emma Matilda Johansdotters äldste son Carl Amandus emigrerade 1892 till USA. Näst äldste sonen Axel gifte sig till Långasjö 1894. Systern Amanda gifte sig 1893 och flyttade bort. Kvar var Ida Charlotta, Anna Matilda och Ernst Hjalmar. Carl Håkanssons änka Brita Stina Svensdotter brukade fortfarande 1/8 mtl tillsammans med de fem barnen. 1/16 mtl brukades av Carl Gustaf Samuelsson och Hulda Augusta Svensson. De hade gift sig 1890 och fick 1894 sonen John Rickard. 1/8 mtl brukades av Carl Amandus Petersson, född 1862 och 1890 gift med Almida Ottilia Johansson, f. 1868. De fick 2 barn: John Gustaf Gunnar 1891 och Karl Hugo 1892. Andreas Månssons hustru Maria Johansdotter avled 1893. Undantagsänkan Lena Stina Andersdotter gick bort 1894. Undantagsmannen Peter Johan Johansson blev änkling 1891. Frans Gustaf Peterssons äldste son Carl Ernst Fransén, f. 1867, emigrerade till USA 1892. Undantagsmannen Sven Simonsson blev änkling 1891. Dottern Ida Charlotta gifte sig 1892 och flyttade bort. Bland övriga på ägorna kan nämnas skomakaren Gustaf Nilsson med hustru och 2 barn, mjölnaren Jonas Samuelsson, sjömannen Carl Olsson, förre soldaten Carlström, förre båtsmannen Stålbåge och förre båtsmannen Floman, som avled 1893. Befolkningen var 1894 45 män och 34 kvinnor eller totalt 79 personer.

Emigranternas antal från 1870 till 1892 var 6. Den förste var smedsdrängen Fredrik Johansson, som utvandrade till Tyskland. Sedan dröjde det tio år innan arbetaren Carl August Andersson och skomakaren Per Samuelsson utvandrade, den förre till USA, den senare till Tyskland. Arbetaren Johannes Svensson emigrerade 1888 till USA och följdes 1892 av bondsönerna Karl Ernst Fransén och Carl Amandus Johansson.

http://kartor.eniro.se/m/sR7eD

Lästips: Bengt Gustafsson: Ragnar Swanson från Kolfly – Världens äldste svensk-amerikan? i Hembygdskrönikan 2008 s 84.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

De båda hemman, som från 1600-talets mitt fick benämningen Stora och Lilla Kolfly tillhör sannolikt den äldsta bebyggelsen i den del av Madesjö som kom att kallas Kolfly fjärding. Den omfattade flera gårdar i Madesjö: Otteskruv, Svalehult, Ebbehult, Agebo, Gelebo, Hökahult och Humpagärde samt hela det senare Örsjö. Tydligen var Kolfly något slags centrum för denna bygd, innan den förenades med de övriga tre fjärdingarna och blev Madesjö socken. Namnet Kolfly är sammansatt av det gamla personnamnet Kol och -fly, som varje Madesjöbo vet vad det betyder. Båda hemmanen Kolfly har upptagits under medeltiden och tillhör den äldsta bebyggelsen i Örsjöområdet. De var gamla, när de f.f.g. omtalas i 1533 års register över gärden. Brukarna hette då ”Päder Andersson” och ”Lasse Andersson”. Av dem förnyade Per Andersson 1535 sitt ”arrende” genom att erlägga nytt städsleöre med en oxe. Enligt fogderäkenskaperna 1539 hade Peder och Lasse samma avrad: 1 lispund smör, 1 spann malt, 1 öre, 1 packe näver och fodring för 2 hästar. Det var en betydande avrad, som vittnar om att det var fråga om sedan gammalt odlade hemman. 1541-42 hade bådas avrad höjts till penningar 5 fyrkar från 1 öre, med 1 skäppa korn och med 3 dagsverken. 1545 hade den ytterligare höjts för Peder och en ny brukare på det andra hemmanet: Matz Biur till fodring för 8 hästar. Enligt saköreslängden för år 1547 hade Sven Bosson skjutit ett rådjur och därför påförts böter på en oxe. Han var nog ej brukare utan kanske husman hos Peder eller Matz.

Enligt 1551 års fogderäkenskaper brukades de två hemmanen av Lasse Andersson och Matz Biur, men 1553 var Per Larsson knekt och fick 2 alnar grönt kläde. Han var väl son till Lasse Andersson. 1561 hade han efterträtt Lasse Andersson, medan Matz Biur fortfarande brukade det ena hemmanet. Enligt 1565 års tionderäkenskaper er-lade Matz Biur detta år 3 skäppor råg och 2 skäppor korn i tionde, vilket motsvarar en skörd av 45 skäppor råg och 30 skäppor korn. Nils Larsson på det andra hemmanet erlade 1½ skäppa av vardera sädesslaget, svarande mot en skörd av 22½ skäppa råg respektive korn – en avsevärd skillnad i skörderesultat. 1569 betecknas Nils Larsson som knekt.

Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Nils i Kolfly följande tillgångar: 1 lispund koppar, 7 kor, 3 tvåårsungnöt, 4 ettårsungnöt, 9 får, 4 svin, häst för 5 mark. Hans skatt blev 12 mark 7 öre. Per Eriksson hette nu det andra hemmanets brukare. Han deklarerade följande: koppar-5 marker (= cirka 2 kg), silver-1 lod, 1 oxe, 3 kor, 2 tvåårsungnöt, 3 ettårsungnöt, 4 svin, häst för 5 mark. Hans skatt blev 8 mark 2 öre. Här framträder skillnaden klart mellan de två hemmanen. Nils tillgångar imponerar. Han var tydligen en för den tiden välbeställd bonde. Men båda hemmanen var välbeställda: inget fanns med på den omfattande lista över ödeshemman, som kyrkoherden i Madesjö gjorde upp 1571. Per Eriksson försvann snart. I 1572 års tionderegister förekommer utom Nils Larsson ”Enckian i Kolfly”. Hennes tionde var 1½ skäppa av vardera råg och korn, medan Nils’ tionde var 1½ skäppa råg och 2 skäppor korn. Båda stannade kvar de närmaste 2 åren, men i 1575 års tiondelängd heter brukarna ”Ingeborg i Kolfly” och ”Swen i Kolfly”. Ingeborg är väl identisk med ”änkan”. Var hon Per Erikssons änka? Enligt fogderäkenskaperna 1580 hette Swen Gise i efternamn. Han förekommer ensam i räkenskaperna av okänd anledning. 1591 brukades det ena hemmanet av en Karl Eskilsson, medan det andra var delat mellan knekten ”Ingefell” och ”Lasse Nilsson”. Det står annoterat i längden, att knekten brukade ½ hemman. 1598 är brukarna Karl Eskilsson och Lasse Nilsson. Den senare är nu knekt. Två år senare hade Karl Eskilsson efterträtts av en ”Knut i Kolfly” och året därpå hade Lasse Nilsson efterträtts av ”Inge i Kolfly”. Lasse Nilsson var ännu 1604 knekt.

Enligt 1601 års s.k. rumpeskattlängd redovisade Inge 1 par oxar, 2 kor och 2 tunnor säd, medan Knut hade 1 häst, 1 par oxar, 4 kor och 4 tunnor utsäde. Lasse Nilsson brukade ej längre något av hemmanen men fick avkastning från ett av dem. Under de följande åren måste ett av hemmanen bytt brukare. 1612 heter en brukare ”Nils i Kolfly” och han var så ansedd och betrodd att han satt i kyrkans nämnd detta år. Men han var inte ensam. Inför den nya Älfsborgs lösen 1613 fanns det följande brukare i de båda hemmanen: Tore i Kolfly, som hade att erlägga 2 koppardaler, Knut, som måste erlägga 2 koppardaler och ¾ silverdaler, Nils, vars bidrag var 3 silverdaler och ”Enckian, ibm”, som borde erlägga 1 daler kopparmynt och 1 daler silvermynt. Under rubriken ”knektar” är Håkan i Kolfly uppförd. Hans bidrag var 1½ silverdaler. Det fanns således 5 brukare av de båda hemmanen. Längden över Älfsborgs lösen är undertecknad av bl.a. Nils i Kolfly. Denne Nils tillsammans med Knut brukade under de följande åren de båda hemmanen. De är medtagna i 1620 års fogderäkenskaper och i 1622 års tiondelängd. Ovannämnde knekt Håkan är 1622 fortfarande knekt. Han tjänstgjorde i Sven Håkanssons kompani av Kalmar regemente. Niels, som hette Nilsson i efternamn och en Jöns brukade de båda hemmanen 1625. Jöns’ hemman räknades som ½ hemman och var väl Lilla Kolfly, fastän denna benämning ännu ej förekom i officiella handlingar. I 1628 års mantalslängd förekommer 3 brukare. Nils Larsson hade 6 tunnor utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 7 kor, 4 kvigor, 5 svin och 3 ungsvin. Nils Petersson hade 3 tunnor utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 7 kor, 3 kvigor, 3 får, 3 lamm, 1 svin och 6 ungsvin. Jöns Petersson hade 2 tunnor utsäde, 1 sto och 1 ko. Man kan antaga, att Nils Larsson brukade det hemman, som snart skulle kallas Stora Kolfly, och Nils Petersson Lilla Kolfly samt att Jöns Petersson var broder och ”husman” hos denne. Enligt 1629 års jordebok var det hemman som brukades av ”Nils i Kolfly” ½ öde och ½ på frihet, dvs han brukade det fritt från skatt under en viss tid.

I 1633 års jordebok dyker ett nytt namn upp: Gumme i Kolfly. Han brukar ett hemman och Nils ett halvt på frihet. Men i mantalslängden över boskapspenningen samma år heter brukarna Nils Ryttare och Nils Persson. Nils Ryttare deklarerade följande till-gångar: 5½ tunna utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 ungsto, 3 oxar, 1 stut, 8 kor, 5 kvigor, 3 lamm, 2 svin och 3 ungsvin. Nils Persson hade 4½ tunna utsäde, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 2 kvigor, 4 får och 2 ungsvin. Gumme fanns dock på plats och är med i 1635 års jordebok liksom Nils. Nils brukade fortfarande ett halvt hemman på frihet. Dessa båda Gumme och Nils brukade hemmanen 1641. Nils står upptagen i den vanliga förteckningen. Hans deklarerade tillgångar var 1 häst, 2 oxar, 2 kor, 6 kvigor, 3 får, 6 lamm, 2 ungsvin och 6 tunnor utsäde. Gumme står under rubriken ”Ryttare och Knechtar på Skatte och Crono”. Gummes tillgångar var 1 föl, 1 sto, 2 oxar, 1 tjur, 2 stutar, 7 kor, 4 kvigor, 6 får, 3 lamm, 4 svin, 2 ungsvin och 7 tunnor utsäde. Tre år senare eller 1644 delade ”Nils i Kolfly och Sven Persson, ibm” det ena hemmanet under det att Gumme Jonsson brukade det andra. Under något av de följande åren avled Gumme, ty 1649 heter brukarna ”Peer i Stora Kolfly och Swen, ibm”. Här möter vi för första gången benämningen Stora Kolfly. Motsvarande benämning Lilla Kolfly möter vi först senare. I mantalslängden 1655 förekommer Per i Kolfly, som är gift och har en piga, och Inge, ibm, som också är gift. De brukade Stora Kolfly. Lilla Kolfly brukades av Swen och Måns, bägge gifta. 1660 heter brukarna på det ena hemmanet Swen och Truls, på det andra Swen och Måns. Enligt kyrkoräkenskaperna gavs 1665 i testamente efter Per i Kolfly 2 dlr 2 mark, en ansenlig summa, som vittnade att Per varit välbeställd. 1666 skänkte Swen i Kolfly 2 mark till kyrkan liksom ”hustru Märta i Kolfly”. Enligt 1668 års mantalslängd fanns det 3 brukare av det ena hemmanet: Jons änka i Kolfly, som hade en dräng på gården, Swen och Nils och 2 brukare av det andra: Swen och Måns. Följande år hade Swen försvunnit från det första hemmanet, som nu alltså brukades av ”Änkian i Kolfly” och ”Nils i samma gård” under det att samma brukare fanns kvar på det andra hemmanet, som var Lilla Kolfly. 1679 avled Måns hustru i Lilla Kolfly, Kerstin. Detta är första gången benämningen Lilla Kolfly förekommer. Samma år föddes Swens son i Kolfly Gumme.

I 1682 års jordebok upptages endast två brukare som ansvariga för avraden: Nils skulle årligen betala 8 dlr 12 öre 17 penningar och Måns 6 dlr 16 öre 17 penningar. Måns i Lilla Kolfly begärde förmedling av hemmanet från 1 mantal till mindre. Den kom så småningom men inte med detsamma. I 1686 års jordebok heter brukarna Nils Hemmingsson och Måns Ingesson. Bägge brukade ett helt hemman vardera. Nils Hemmingsson var 1687 medlem av kyrkans nämnd. 1697 blev omsider Lilla Kolfly förmedlat till 3/8 mtl. I kvarnkommissionens protokoll heter det om de båda hemmanen: ”Swen och Nils har sqwalta i een lijten Beck som rinner i Örsiön, icke stort af werde,” ”3/8 dito i samma beck. Kan mahla till husbehof.”

I 1699 års jordebok är hemmanen numrerade. Stora Kolfly har nummer 154 och är delat mellan 3 brukare: Swän, Nils och Daniel, med 1/3 vardera. Lilla Kolfly har nummer 155 och är delat mellan 2: gamle Måns P. och unge Måns P. med 3/16 mtl vardera. Hemmanets avrad är nu sänkt till 3 dlr 11 öre 23 penningar årligen. Stora Kolfly hade kvar sin avrad på 8 dlr 12 öre 17 penningar.

1717 hade antalet bönder i Stora Kolfly stigit till fyra: Nils Pärsson, Daniel Pärsson, Änkian och Nils Pärsson. Var och en brukade ¼ mtl. Lilla Kolfly brukades av Pär Månsson och Måns Pärsson, tydligen far och son. Vid 1724 års häradsting var bl.a. dessa två åtalade för att de vid ett vargskall försummat att medföra vargnät. De fick böta 6 mark vardera.

I och med husförhörslängdernas tillkomst blir källmaterialet rikare. Vi tager därför i fortsättningen varje hemman för sig och börjar med

Stora Kolfly

Enligt husförhörslängden 1728-1740 fanns följande invånare i Stora Kolfly: Per Persson med hustru Karin, Nils Persson med hustru Brita, Anders Persson med hustru Sissa. Dessutom båtsmannen Lars Jonsson Krämare och inhyses Nils Persson senior med hustru Maria. Av de nu nämnda var Nils Persson medlem av kyrkans nämnd till 1742, då han avgick och efterträddes av Anders Persson, som fungerade till 1745. Enligt vallängden till kyrkoherdevalet 1740 fanns emellertid fyra brukare: Per Persson, Per Danielsson, Anders Persson och Nils Persson. Snart skulle emellertid förändringar ske i ägandeförhållandena i Stora Kolfly. I husförhörs-längden 1755-1788. Den första gården innehades till en början av Sven Nilsson och därefter av Olof Nilsson och hans hustru Maja. Innehavaren av nästa gård Anders Persson anges vara 65 år gammal. Hans hustru Sissa Påvelsdotter var född 1705 och avled 1776. De hade en son Carl och två döttrar Elin och Segrid hemma, under det att sonen Olof var gift i Korpahult. Nils Persson anges vara född 1730 och gift med Elin Andersdotter, tydligen identisk med den tidigare nämnda Elin, dotter till Anders Persson. De fick 1766 sonen Per. Olof Persson anges vara född 1716 och från 1755 gift med Kierstin Persdotter, f. 1733. De fick sonen Petter, dottern Kierstin, dottern Elin och sönerna Per och Olof. Mattis Persson var gift med Marja Håkans-dotter, född 1729. De fick 1748 sonen Per, 1750 dottern Maja, 1754 sonen Peter, 1763 sonen Jonas, 1766 dottern Stina och 1772 dottern Ingrid. Hemmanets båtsman hette Måns Krämare, men han bodde i Vissefjärda. Inhyses var Per Persson.

Under perioden 1782-1801 brukade Olof Nilsson och hans hustru Elin Abrahams-dotter en gård. De hade ingått äktenskap 1767, då de bägge var 23 år gamla. Deras förstfödde son hette Per Olsson, född 1769 och 1794 gift med Maria Persdotter. De fick 1799 dottern Maria. Nils Persson med familj flyttade under perioden bort från Stora Kolfly och efterträddes av Per Nilsson och Stina Petersdotter, f. 1759 och 1783 gift med Per Nilsson. De fick 5 barn, av vilka 2 dog i barndomen: Carl född 1788, tvillingen Jonas 1794 och Peter 1796. Peter Olofsson var född 1747 och son till Olof Persson. Han gifte sig 1777 med Elin Persdotter, född 1753. Hon avled 1800 och efterlämnade 4 barn: Maria, född 1780, Stina 1781, Jonas 1786 och Kaisa Lena 1791. Per Mattisson övertog fädernegården efter fadern Mattis Persson. Han avled snart och efterträddes av sin broder Peter Mattisson, f. 1754 och gift med Stina Petersdotter, f. 1769. De fick 5 barn: Jonas 1789, Maria 1792, Olof 1795, Caisa Lena 1798 och Sigrid 1800. Per Larsson var född 1742 och gift med Juliana, f. 1747. Deras son Nils Persson var född 1780. Båtsmannen hette nu Anders Krämare, f. 1737. Dessutom fanns en torpare Nils Persson Lindberg med hustru och 5 barn.

Under den period, som omfattas av åren 1802-1815 avled 1815 Olof Nilssons hustru Elin Abrahamsdotter, varefter Olof Nilsson tog undantag av dottern Maria, f. 1778 och hennes man Jonas Pettersson, född 1774 i Mortorp. De hade redan 1805 fått dottern Brita Stina och fick 1814 sonen Johannes. Per Ohlsson och hans hustru fick efter den 1799 födda Maria ytterligare en dotter Anna Stina. Per Nilssons hustru Stina Petersdotter avled 1805. Hon efterlämnade 4 barn: Carl, född 1788, Jonas 1794, Petter 1796 och Brita Stina 1809. Peter Olofsson och Maja Svensdotter tog undantag av dottern Maria Petersdotter, f. 1780, och hennes man Peter Persson, f. 1766. De fick 3 barn: Johan, Caisa och Ingrid Lena. Peter Mattisson och Stina Petersdotter fortsatte att bruka sin gård. De fick 7 barn: Jonas 1789, Maria 1792, Olof 1794, Caisa Lena 1798, Ingrid 1800, Johanna 1808 och Lena 1814. Flera torpare bodde en tid på ägorna men flyttade bort före periodens slut. Båtsmannen Anders Krämare, f. 1776, bodde vid Högahult med hustrun Ingierd Andersdotter.

Mellan 1815 och 1821 avled Per Nilsson som undantagsman. Sonen Carl Persson övertog gården. Han gifte sig med Annika Nilsdotter, f. 1777. De yngre barnen flyttade till förmyndarna: Brita Stina till Halltorp i Mortorp, Elin och Maria till Lisabo i Mortorp. Carl Persson och Annika Nilsdotter fick 1817 sonen Johannes. De brukade ¼ mtl. En andra gård på ¼ mtl brukades av Peter Mattisson, f. 1754 och Stina Nilsdotter, f. 1769. Den tredje gården brukades av Jonas Petersson och Maria Olofsdotter. På den fjärde gården satt till en början Per Olsson och Ingrid Persdotter, men de tog undantag av äldsta dottern Maria Persdotter, f. 1799 och hennes man Peter Nilsson, f. 1791. De fick 2 barn: Brita Stina 1818 och Johanna 1820. Olof Nilsson och Peter Olsson hade undantag. Torpare var Peter Persson och Maria Petersdotter. Peter Persson stod av okänd anledning under förmyndare och hustrun var ansvarig för huset och de 3 barnen.

På 1820-talet brukade Carl Petersson och Annika Nilsdotter sin gård. En tid brukades gården av Sven Nilsson, f. 1780 och Maria Olofsdotter, f. 1782. De fick 1828 dottern Ingrid Lena men flyttade därefter bort från gården. På den andra gården tog Peter Mattisson och Stina Nilsdotter undantag av sonen Jonas Petersson, f. 1789 och dennes hustru Maria Magnidotter från Algutsboda, f. 1805. De fick barnen Johannes 1828 och Lena Stina 1830. Året efter dog Peter Mattisson. Dottern Cajsa Lena, f. 1798, kom till Olsbo. Jonas Petersson, född 1774, avled 1829 och efterlämnade änkan Maria Olofsdotter, född 1778, och barnen Brita Stina, f. 1805, Johannes 1814 och Maja Stina, u.å. Peter Nilsson och Maria Persdotter fick sammanlagt 5 barn: Brita Stina 1818, Johanna 1820, Johannes 1822, Jonas 1824 och Gustaf 1827. 1/8 mtl brukades av Jonas Nilsson, född 1813, och Ingeborg Lisa Svensdotter, född 1804. De kom först 1833 och medförde sonen Samuel August, f. 1828. Undantags-mannen Olof Nilsson, som var född 1742, avled 1824. Båtsman var Carl Magnus Krämare, f. 1802 men boende i S. Sävsjö. Han var gift med Christina Sjögren, f. 1807. Torpare var alltjämt Peter Persson, under förmyndare.

På 1830-talet avled 1836 Jonas Petersson på ¼ mtl och efterlämnade änkan Maria Magnidotter och barnen Johannes, f. 1828, och Lena Stina, f. 1840. Härtill kom 1840 den utom äktenskapet födda dottern Johanna. På 1/8 mtl avled Johannes Jonsson 1832 varpå änkan Maria Persdotter med 6 barn 1834 flyttade till Mortorp. Gården övertogs redan 1833 av från Mortorp hitflyttade Jonas Pehrsson, född i Vissefjärda 1813. Han gifte sig 1835 med Ingeborg Lisa Svensdotter från Mortorp, född i Algutsboda 1804. Hon medförde från Mortorp ett barn från ett föregående äktenskap: Samuel August Samuelsson, f. 1829. I Kolfly föddes 1836 sonen Peter Johan. ½ mtl brukades av änkan Maria Olofsdotter, änka efter Jonas Petersson, tills gården över-togs av sonen Johannes Jonsson, f. 1814, som gifte sig med Maja Stina Nilsdotter från Mortorp, f. 1822. Hon kom till Kolfly 1840. 1/8 mtl brukades först av Olaus Petersson, f. 1805 och Ingrid Olofsdotter, f. 1813 och därefter av Carl Johansson, f. 1818. På ägorna bodde också avskedade soldaten Johannes Nilsson Mörk, f. 1788 och gift med Ingrid Nilsdotter, född samma år. De fick 1823 sonen Peter.

På 1840-talet bodde 16 män och 19 kvinnor i Stora Kolfly, eller tillsammans 35 personer. På 1/8 mtl bodde till en början Jonas Månsson, som dock flyttade till Lilla Kolfly. Efterträdare blev Håkan Nilsson, född 1808 och gift med Ingrid Lena Olofs-dotter från Nässiömåla, f. 1814. De hade två barn: Christina, född 1840, och Peter Nicolaus, f. 1847. Jonas Pehrsson och Ingeborg Lisa Svensdotter fick på 1840-talet ytterligare två barn: Sven Alfred 1842 och Peter Otto 1843. På 1/8 mtl bodde Carl Johansson från Gränö, f. 1818 och hans hustru Cajsa Lena Eriksdotter från Ellebäck, född 1812. De fick 1846 sonen Johan. ½ hemman brukades av Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter från Mortorp. De fick 4 barn: Johan 1842, Christina 1845, Peter 1846 och Mathilda 185?. Tre undantagsänkor avled på 1840-talet: Maria Olofsdotter 1841, Stina Nilsdotter 1843 och Ingrid Petersdotter 1847. Fortfarande bodde avskedade soldaten Johannes Nilsson Mörk på ägorna. Han var född i Buttetorp 1788. Hustrun Ingrid Nilsdotter var född samma år i Stora Kolfly.

På 1850-talet fanns det fem gårdar i Stora Kolfly. Fyra gårdar var på 1/8 mtl vardera och en på ½ mtl. Den senare brukades av Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter. De fick icke mindre än 7 barn: Johan född 1842, Christina 1845, Peter 1846, Mathilda 1850, Ida 1853, Emelie 1854 och Amanda 1860. 1/8 mtl ägdes av Håkan Nilsson, född i Lilla Kolfly 1808 och Ingrid Lena Olofsdotter, född i Nässiö-måla 1814. De fick 3 barn: Christina, född i Lilla Kolfly 1840, Peter Nicolaus, född i Stora Kolfly 1847 och Johanna Mathilda, född 1852. Nästa 1/8 mtl ägdes av Jonas Johansson, född i Västra Madesjö 1812, och Christina Carlsdotter, född i Kolsbygd 1811. De fick 6 barn: Helena Mathilda, född i Norra Rismåla 1840, Johanna Sophia, f. därstädes 1842, Augustina Charlotta, f. i Stora Kolfly 1845, Johan Peter, f. 1848, Carl August, f. 1851 och Elmina Amanda, f. 185?. Jonas Pehrsson och Ingeborg Lisa Svensdotter på 1/8 mtl tog 1859 undantag av sonen Peter Johan Jonsson, f. 1836, och hans hustru Christina Magnidotter, född i Bällsjö 1839. De fick 1859 sonen Carl Johan. Den sista gården på 1/8 mtl ägdes av Carl Johansson och Cajsa Lena Eriksdotter. De fick 2 barn: Johan född 1846 och August född 1854. Båtsman var Peter Johan Johansson Krämare, f. 1830 och gift med Lena Stina Johansdotter, f. 1836. Han flyttade 1854 hit från Björstorp. De hade en dotter. Fortfarande bodde avskedade soldaten Johannes Nilsson Mörk på ägorna. Han var gratialist, f.d. förstärkningssoldat vid 3:dje majorens kompani av Kalmar regemente och hade nummer 118. Han var gift med Ingrid Nilsdotter.

På 1860-talet tog Håkan Nilsson och Ingrid Lena Olofsdotter undantag av sonen Peter Nicolaus Håkansson, f. 1847, som 1870 gifte sig med Christina Mathilda Johannisdotter, f. 1847. Peters äldre syster Christina hade 1862 flyttat till Vissefjärda. På nästa 1/8 mtl satt alltjämt Jonas Johansson och Christina Carlsdotter. Äldsta dottern Helena Mathilda vigdes 1863 vid arbetskarlen Olaus Johansson från Visse-fjärda. Hennes yngre syster Johanna Sophia fick 1869 betyg att bli barnmorska. Hon flyttade till Norra Örsjö 1870. Övriga fyra barn vistades i hemmet. Bonden Peter Johan Jonsson varnades 1866 i kyrkorådet för ”orolig lefnad”!! Hustrun Christina Magnidotter och de 5 barnen skulle inom några år lämna honom. På nästa 1/8 mtl satt Carl Johansson med hustru och två barn. På ½ mtl satt Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter. De hade nio (9) barn, av vilka äldste sonen Johan 1863 flyttade till Karlskrona, dottern Christina samma år blev gift i Brantås och sonen Peter blev varnad av kyrkorådet ”för orolig lefnad” vid samma tillfälle som Peter Johan Jonsson. De tre yngsta barnen föddes 1860: Amanda, 1864: Hulda, och 1867: Carl. Jonas Pehrsson och Ingeborg Lisa Svensdotter hade undantag. Sonen Sven Alfred Jonsson flyttade 1871 till Algutsboda, sonen Otto, född 1843, kallade sig Sjöström och utbildade sig till organist. Som sådan vikarierade han i Madesjö kyrka 1874. Båtsman var Peter Johansson Krämare, född 1830 i Algutsboda och 1856 gift med Lena Stina Johansdotter, f. 1836. De hade 4 barn. Gratialisten Mörk avled 1864.

På 1870-talet sålde Peter Nicolaus Håkansson halva sin gård på 1/8 mtl till avskedade båtsmannen Carl Gustaf Petersson Lidberg från Kroksjö, som brukade denna 1/16 mtl från 1870 till 1875, då han flyttade tillbaka till Kroksjö. Den andra hälften sålde han till innehavaren av 1/8 mtl Johan Carlsson, som därmed kom att bruka 3/16 mtl. Peter Nicolaus Håkansson avled 1873, varefter änkan Christina Matilda Johansdotter 1875 flyttade till Lilla Idehult. På nästa 1/8 mtl tog Jonas Jonsson och Christina Carlsdotter undantag av sonen Johan Peter Jonsson, född 1848. På nästa 1/8 mtl gick det utför för Peter Johan Jonsson, om vilken står antecknat, att han ”saknar hemvist”. Gården ägdes nu av Peter Staffansson i Stora Ebbehult. Hustrun Christina Magnidotter flyttade 1872 till Lillaverke med deras 5 barn. Under ett år, mellan 1871 och 1872 ägdes gården av Gustaf Petersson, f. 1837. Han kom från Björstorp men flyttade 1872 till Västra Madesjö. Näste ägare blev Sven Alfred Jonsson. Han kom från Algutsboda 1872 tillsammans med hustrun Johanna Seraphia Petersdotter, f. 1852 i Algutsboda. De fick 3 barn: Jenny Elisabeth Christina 1874, Carl Oskar Anselm 1876 och Erick Arfvid Bruno 1879. Peter Staffanssons besittning av gården var således kortvarig. På nästa 1/8 mtl tog Carl Johansson undantag av sonen Johan Carlsson, f. 1846. Han gifte sig 1872 med Lovisa Christina Wilhelmina Jonasdotter, f. 1851. Hon kom från Östra Madesjö. de fick 3 barn: Carl Hildemar 1873, Adrian Wilhelm 1875 och Anna Eugenia Wilhelmina 1877. Som ovan nämnts köpte Johan Carlsson 1/16 mtl av Peter Nicolaus Håkansson och brukade därefter 3/16 mtl. På ½ mtl satt fortfarande Johannes Jonsson och Maja Stina Nilsdotter. Deras yngste son Carl, f. 1867, emigrerade 1879 till USA. Till Stora Kolfly inflyttade 1878 Sven Johansson Elmgren, född i Algutsboda 1838 och hans hustru Maria Charlotta Johansdotter, f. 1842. De hade 5 barn: Hulda Amanda, f. 1865, Ida Augusta 1871, Carl Gottfrid 1873, Edla Matilda 1876 och Johan August 1878. Elmgrens gård omfattade endast 1/40 mtl. Undantag hade Jonas Petersson och Håkan Nilsson. Den sistnämndes dotter Johanna Matilda, f. 1852, blev 1871 gift till Högahult. Båtsman för Stora Kolfly var nu Peter Johan Johansson Krämare, född i Algutsboda 1831 och sedan 1856 gift med Lena Stina Johansdotter, född 1836. De bodde på eget torp i Mellan-Örsjö. Arbets-karlarna Johannes Petersson och Andreas Petersson bodde på ägorna. Den sistnämnde var gift med Maria Helena Petersdotter och hade två barn. Gratialisten Mörks änka avled 1879.

Vi förflyttar oss fram i tiden till 1880-talet. På 1/8 mtl var Johan Peter Jonsson ogift. Han upptog en fosterson Carl Ferdinand Fernström, som var född i Katarina församling i Stockholm 1880. Han kom till Stora Kolfly från Kalmar 1883. 13/80 mtl ägdes av Sven Alfred Jonsson och Johanna Serafia Petersdotter. De fick under 1880-talet ytterligare 4 barn: Anna Ragnhild Annette 1881, Sven Hjalmar Fritiof 1884, Hildur Johanna Konstance 1887 och Gustaf Ragnar Fabian 1890. 3/16 mtl brukades alltjämt av Johan Carlsson. Pigan Emma Charlotta Johansson, f. 1863, emigrerade 1887 till USA. På ½ mtl avled Johannes Jonssons hustru Maja Stina Nilsdotter 1889. Sven Johansson Elmgren och hans hustru fick på 1880-talet ytterligare 3 barn: Ernst Victor 1881, Axel Amandus 1883 och Frans Oskar Hjalmar 1885. Jonas Johansson och Kristina Karlsdotter hade undantag, liksom Jonas Persson och Ingeborg Lisa Svensdotter. Undantagsmannen Carl Johansson avled 1888. Hans hustru Cajsa Lena Eriksdotter hade avlidit redan 1886. Undantagsmannen Håkan Nilsson avled 1887. Hans hustru Ingrid Lena Olsdotter hade avlidit 1883. Båtsmannen Peter Johan Johansson Krämare flyttade 1886 bort med hustru och 7 barn. Flyttade gjorde också 2 arbetarefamiljer.

Under åren 1891-1894 skedde inga förändringar ifråga om hemmansägarnas förhållanden. Undantagsmannen Jonas Håkansson avled 1893. Hans hustru Kristina Carlsdotter och de två barnen flyttade samma år bort. Jonas Petersson och hans hustru avled 1893. Samma år flyttade båtsman Lindström bort.

Lilla Kolfly

I husförhörslängden 1728-1740, som återspeglar förhållandena på 1730-talet upptages Per Månsson junior med hustru Anna och Per Månsson senior med hustru Martha, båtsmannen Kohl med hustru Karin samt inhyses Måns med hustru Elin. I 1740 års vallängd, som endast upptager de röstberättigade hemmansägarna återfinnes gamle Per Månsson och unge Per Månsson. Vardera brukade 3/16 mtl.

Under perioden 1755-1788 skedde förändringar i Lilla Kolfly. Per Månsson junior avled och efterlämnade änkan Anna och 4 barn: Per Persson, Måns Persson, Maria Persdotter och Segrid Persdotter. Båda döttrarna blev gifta, Segrid i Algutsboda. Sonen Måns Persson gifte sig 1770 med Lena Gummesdotter, f. 1745. De fick följande barn: Petter 1773, Elin 1775, Jonas 1777 och Gumme 1783. Den andra gården brukades av Sven Nilsson, f. 1736 och sedan 1766 gift med Maria Håkans-dotter, f. 1752 [frågetecken för årtalet]. De fick följande barn: Nils, f. 1766, Peter 1769, Olof 1772, Brita 1777, Stina 1784, Gertrud 1785, Maria 1790. Båtsman var Per Nilsson Kohl, som var gift med Lotta och hade två barn. Inhyses var Per Månsson senior med hustru Märtha och två gifta döttrar samt sonen Måns. Under perioden 1782-1801 flyttade Måns Persson till Ellebäck med hustru och fyra barn. I stället kom Håkan Olsson, f. 1748 och gift med Annika Nilsdotter, f. 1761. De fick följande barn: Peter 1779, Nils 1781, Maria 1785, Jonas 1789, Caisa Lena 1797, Olaus 1799 och Brita Stina 1804. Sven Nilsson satt kvar på sin gård. Båtsman var Jonas Kohl, f. 1760 och gift med Brita Svensdotter. De hade 2 barn. Inhyses Håkan Persson avled 1791. Dessutom bodde änkan Chierstin Nilsdotter, f. 1751, på ägorna.

Under åren 1802-1815 tog Sven Nilsson undantag och avled kort därefter 1804. Han efterlämnade änkan Maria Håkansdotter och 4 döttrar, som alla blev gifta på olika håll. Gertrud blev gift i Bällsjö, Brita i Nässiömåla, Stina i Hyltan och Maria, f. 1790, blev gift i gården med Eric Jonasson. Efter Håkan Olssons död övertogs gården av Nils Håkansson, f. 1781 och gift med Lena Petersdotter, f. 1784. De fick 4 barn: Håkan 1802, Maria 1810, Brita Stina 1812 och Jonas 1814. Eric Jonsson och Maria Svensdotter fick också 4 barn: Jonas 1807, Ingrid Lena 1810, Brita Stina 1812 och Caisa Lena 1815.

Under åren 1815-1821 inträffade inga förändringar utom att Nils Håkanssons barn-skara ökade. 1819 föddes Anna Maria, 1821 Peter. Tre inhysesänkor bodde på ägorna: Maria Håkansdotter, f. 1752, Annika Nilsdotter, f. 1761 och Kjerstin Nils-dotter, f. 1751. Av dessa avled Maria Håkansdotter 1825. På 1820-talet fick Eric Jonsson flera barn: Johanna 1818, Gustava 1820, Maria Beata 1822, Lotta 1824 och Ulrica 1826. Nils Håkansson fick 1826 dottern Helena. Båtsman var Olof Kohl, f. 1803 och gift med Christina Andersdotter, f. 1807.

På 1830-talet brukade Eric Jonsson och Maria Svensdotter sina 3/16 mtl. Barnskaran ökade med Johannes, f. 1832. På den andra gården tog Nils Håkansson undantag av äldste sonen Håkan Nilsson och sonen Jonas Nilsson, som delade gården och brukade 3/32 mtl vardera, tills Jonas Nilsson 1840 flyttade till Vissefjärda. Håkan Nilsson gifte sig med Ingrid Lena Olofsdotter och fick 1840 dottern Christina.

På 1840-talet var folkmängden i Lilla Kolfly 8 män och 13 kvinnor, tillsammans 21 personer. Eric Jonssons hustru Maria Svensdotter avled 1845. Följande år kom i stället dotterdottern Brita Maria Johannisdotter från Halltorp i Mortorp till Lilla Kolfly. Hon var född 1840. Håkan Nilsson fick 1843 sitt andra barn, sonen Peter August. Håkan Nilssons gård övergick för en tid till Jonas Månsson från Hökahult, f. 1811, och hans hustru Maria Magnidotter, född i Algutsboda 1805. De flyttade dock 1849 till Falebo i Vissefjärda. Gården övergick till Jonas Håkansson från Vissefjärda, född 1820 och gift med Helena Nilsdotter, f. 1826, och dotter till Nils Håkansson och Lena Petersdotter. Nils Håkansson och Lena Petersdotter åtnjöt undantag. Båtsman var fortfarande Olof Jonsson Kohl, född i Mellan-Örsjö 1808 och gift med Christina Andersdotter från Bällsjömåla, f. 1807. De hade 6 barn.

Under 1850-talet inträffade den förändringen, att Eric Jonsson 1853 överlämnade sina 3/16 mtl till sonen Jonas Ericsson, f. 1807 och hans hustru Cajsa Abrahams-dotter, född i Vissefjärda 1819. De kom till Lilla Kolfly från Vissefjärda och hade då 3 barn: Johan August, f. 1844, Peter Erik, f. 1846, Johanna Maria, f. 1849. I Kolfly föddes ytterligare 2 barn: Carl Fredrik 1856 och Emma Christina 1860. På den andra gården fick Jonas Håkansson och Helena Nilsdotter ytterligare 4 barn: Johanna Mathilda 1852, Peter Elof 1855, Frans Oskar 1857 och Josephina 1860. Undantags-mannen Nils Håkanssons hustru Lena Petersdotter avled 1854, båtsmannen Olof Jonsson Kohl 1853 i kolera i Karlskrona. Han efterlämnade änkan Christina Anders-dotter och 7 barn. Ny båtsman blev från 1855 Johan August Johansson Kohl, f. 1839 i Örsjö.

På 1860-talet brukade Jonas Ericsson 3/16 mtl. Jonas Håkansson brukade 3/16 mtl. Äldsta dottern Carolina blev 1864 gift till [oläsligt gårdsnamn], Karlslunda. Undan-tagsmannen Nils Håkansson avled 1862 och Eric Jonsson 1866. Avskedade båtsmannen Johan August Johansson Kohl dömdes 1868 till 2½ års straffarbete för utprångling av falska sedlar. Båtsman i hans ställe blev 1868 Carl Ludvig Jonsson Kohl, f. 1845.

På 1870-talet tog Jonas Ericsson undantag av sonen Johan August Jonsson, f. 1844 i Vissefjärda. Han gifte sig 1879 med Ida Matilda Carlsdotter. Samma år avled Jonas Ericsson. Av hans övriga barn flyttade Peter Erik 1873 till Kristvalla, Johanna Maria 1874 till Mortorp, Emma Christina 1878 och Carl Fredrik 1876 till Kalmar. På den andra gården flyttade Jonas Håkansson och Helena Nilsdotter 1872 till Karlslunda. Gården övertogs 1874 av Frans Petersson från Södra Otteskruf, f. 1847, som gifte sig med äldsta dottern Stina Cajsa Jonsdotter, f. 1852. De fick 3 barn: Jenny Mathilda 1875, Axel Hjalmar 1876 och Ingrid Emilia Kristina 1878. Avskedade båtsmannen Carl Ludvig Jonsson Kohl … [oläslig rad] … flyttade 1873 till Agebo. Förre båts-mannen Johan August Johansson Kohl, som 1868 fick 2½ års straffarbete för utprångling av falska sedlar, flyttade efter frigivningen till Örsjö 1871.

På 1880-talet fick Johan August Jonsson och Ida Matilda Karlsdotter ytterligare 2 barn: Selma Elisabet Annette 1881 och Erik August 1884. Drängen Carl Fredrik Jonsson, f. 1856 tog 1881 ut flyttningsbetyg till Australien men anteckningen är struken. Kanske kom han aldrig iväg. Frans Petersson och Stina Kajsa Jonsdotter fick 4 barn på 1880-talet: Anna Vilhelmina 1881, Gerda Helena 1885, Karl Julius 1887 och Gustaf Adolf Fritiof 1890. Undantagsänkan Cajsa Abrahamsdotter avled 1884. Arbetaren Andreas Petersson med hustru och 2 barn flyttade hit 1886.

Under åren 1891-1895 skedde den förändringen att Frans Petersson med hustru Stina Cajsa Jonsdotter och 7 barn 1891 flyttade till Knappsmåla. Efterträdare på 3/16 mtl blev Per August Karlsson, f. 1859, som 1885 gift sig med Clara Jonsson, f. 1858. De fick 4 barn: Carl Harry Albin 1886, Ester Julia Johanna Ingeborg 1888, Elsa Clara Elin Viktoria 1890, Ruth Ellen Frideborg 1892. Arbetaren Andreas Peterssons och Maria Helena Petersdotters andre son Per Viktor emigrerade 1893 till USA. Den äldre sonen Johan August Sjölin gifte sig 1892 med Ida Mathilda Svensdotter, f. 1866. De flyttade samma år bort från Lilla Kolfly.

Emigrationen från de båda hemmanen i Kolfly är obetydlig. Endast 5 emigranter är kända, varav en tvivelaktig. 1879 emigrerade bondsonen Johan Cardell och 1882 drängen Johan Karlsson, f. 1862, till USA. Arbetaren Carl Fredrik Jonsson, f. 1856, tog 1887 ut flyttningsbetyg till Australien, men anteckningen härom i kyrkoboken är struken. Det är därför möjligt, att han ångrade sig och aldrig reste. Samma år emigrerade pigan Emma Charlotta Johansson, f. 1863, till USA. Arbetaren Per Andersson, f. 1873, emigrerade 1893 till USA. Han var från Lilla Kolfly.

http://kartor.eniro.se/m/bkjbe

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Högahult omtalas för första gången i 1533 års register över den extra skatt eller gärd, som Gustav Vasa detta år utlyste för att få medel till rustningar med anledning av inbördeskriget i Danmark. Brukaren hette ”Peder Andhersson”. Hur gammalt hemmanet då var är omöjligt att säga. Man kan endast konstatera, att det anlagts någon gång under medeltiden. Enligt 1539 års fogderäkenskaper var Pers avrad ”et kleff tåt, en pakke näfwer, en öra” samt fodring för 2 hästar. 1541-42 hade avraden höjts till penningar-5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 packe näver, 1 bunt lin, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Per eller Peder brukade Högahult under lång tid. Han förekommer i fogderäkenskaperna sista gången 1575. 1551 höjdes hans avrad med ½ lispund smör och 1561 med ett dagsverke till 4 dagsverken. 1565 gav han i tionde 2½ skäppa råg och 2 skäppor korn, svarande mot en skörd av 37½ skäppa råg och 30 skäppor korn. Men året innan, från vilket tionden beräknades, var ett gott år i Madesjö. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Per sina tillgångar: koppar-1 lispund, oxar-2, kor-4, treårsungnöt-4, får-8, svin-8 och häst för 15 mark. Hans skatt blev 12 mark, vilket är något över genomsnittet. 1575 var Pers sista år. Då var hans tionde endast 1 skäppa råg och 1 skäppa korn. Men året före var ett dåligt år.

1580 heter brukaren Anders i Högahult. Han var sannolikt en son till Per. Han avlöstes 1591 av Ebbe Simonsson som brukade Högahult till 1601. I rumpeskatt-längden detta år deklarerade Ebbe Simonsson 1 par oxar, 4 kor, 1 sto och 3 tunnor utsäde. 1606 är Högahult anslaget till underhåll av en knekt, som hette Anders Andersson. Var han son till förut nämnde Anders och sonson till Per Andersson? När Älfsborgs andra lösen skulle utgivas hette brukaren ”Byrge i Högahult”, som erlade 3 koppardaler i skatt. Denne Börge eller Birger brukade hemmanet i stort sett oavbrutet till 1644. 1623 nämnes en knekt i de Lavals kompani av Kalmar regemente, som hette Suen Suensson och 1625 nämnes en Bengt, men Birger måste hela tiden ha funnits i Högahult, ty han nämnes i den kvarntullsmantalslängd, som upprättades 1625-1627. Han har där sällskap med en Per eller Peder Olsson. Bägge hade att betala 4 dlr 4 öre i kvarntull. Det var hälften av vad de mera välsituerade hemmans-brukarna hade att betala. Birger och Peder Olsson brukade 1628 var sin hälft av Högahult. Birger deklarerade: 2 tunnor utsäde, 2 skäppor svedjeråg, 3 kor, 2 kvigor, 2 får, 3 lamm, 3 ungsvin. Peder Olsson deklarerade 2 tunnor utsäde, 3 kor, 4 kvigor, 1 lamm och 5 ungsvin. 1633 har Peder försvunnit och i stället har en Måns kommit vid sidan av Birger. Nu har Birger 4½ tunna säd, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm och 2 ungsvin. Måns hade endast en ko. 1633 förekommer en Bengt och en ryttare Håkan och 1635 återkommer Peder men 1641 är det Börje i Högahult, som åter står för hemmanet. Han har nu en piga och redovisar 1 sto, 2 kor, 3 kvigor, 2 får och 3 tunnor utsäde. Håkan redovisar nu 2 kor, 3 kvigor, 2 får och 3 tunnor utsäde. Håkan var väl en son till Birger. De står ännu tillsammans 1644 som brukare av 1 hemman Högahult, men därefter försvinner Birger. Han har troligen dött något år efter 1644. Vid häradsrätten 1644 anklagades en beryktad stortjuv ”Tufwe i Ödewata” för en rad stölder. Bl.a. hade han från Håkan i Högahult stulit 2 galtar och 6 dlr smt. Tufwe dömdes ”till green och galge” dvs till att avrättas genom hängning.

Håkan brukade ensam Högahult t.o.m. 1660, men har i 1668 års mantalslängd fått sällskap med ”Påfwel i Högahult”. Båda fanns kvar 1669. Högahult ”förmedlades” till ¼ hemman d. 1 april 1661. Enligt 1682 års jordebok brukades gården detta år av ”Joen i Högahult”. Hans årliga ränta var 5 dlr 27 öre 9 penningar. Men Påfwel med tillnamnet Nilsson är i 1686 års jordebok angiven som ende brukare, men i 1699 års jordebok är Högahult delat mellan 3 brukare, samtidigt som hemmanet är förmedlat till 5/8. Brukarna heter nu Börge-5/16, Håkan-5/32 och Per Påfwelsson-5/32. Den årliga räntan var nu sänkt till 4 dlr 13 öre. I 1717 års mantalslängd är brukarna desamma. Håkans tillnamn anges nu. Han hette Håkan Månsson. I vallängden 1740 anges som röstberättigade 4 brukare: Jon Börgesson, Jonas Andersson, Nils Bult och Per Kulle. Var och en brukade 5/32 mtl.

I den äldsta husförhörslängden, som omfattar förhållandena på 1730-talet, nämns som hemmansägare i Högahult Per Håkansson med hustru Kierstin, Jon Börgesson med hustru Sissa, Måns med hustru Karin och Per Påfwelsson med hustru Elin. Dessutom flera inhyses. Några uppgifter om födelseår finns ej i denna längd. Hustrurnas efternamn är utelämnade.

Under perioden som omfattas av husförhörslängden 1755-1788 växlade gårdarna ägare. En gård ägdes fortfarande av Jonas Andersson och hans hustru Märta Ingrid Danielsdotter, som var född 1715. De fick 4 barn: Peter 1735, Sara 1740, Anders 1741 och Måns. Nästa gård ägdes av Gumme Germundsson, som var född 1721 och gift med Märta Jonsdotter, född 1723. De fick 5 barn: Marja 1752, Per 1761, Kierstin 1764, Anders 1767 och Jonas 1770. Gården övertogs mot slutet av perioden av Sven Svensson, f. 1751 och 1781 gift med Marja Germundsdotter, född 1752. De fick 5 barn: Nilla 1782, Ingrid 1785, Sissela 1784, Nils 1790 och Jonas 1793. Peter Nilsson var född 1734 och gift med Stina Esbjörnsdotter, född 1752. De fick 4 barn: Nils 1785, Kierstin 1787, Maria 1789 och Elin 1792. Per Olofsson var född 1726 och gift med Segrid, född 1732. De fick 5 barn: Maja 1751, Per 1753, Sven 1756, Stina 1759 och Olof 1772. Nils Persson var född 1738 och gift med Ingeborg Nilsdotter, f. 1730. De fick 7 barn: Stina 1750, Måns 1753, Peter 1755, Caisa 1761, Johannes 1763, Abraham 1765 och Lena 1767. Olof Andersson var född 1756 och gift med Lena Johansdotter, f. 1761. Båtsman var Nils Andersson Rulle, f. 1726 och gift med Gertrud Nilsdotter. De hade fem barn. Båtsmannen Olof Nilsson Rulle var född 1751 och ogift.

Under perioden 1782-1801 fanns det 5 hemmansdelar i Högahult. Sven Svensson brukade fortfarande sin gård. Olof Andersson avled 1786 och hans hustru Lena Johansdotter 1789. De efterlämnade 2 barn: Christina och Anders. Efterträdare blev Peter Svensson från Mortorp, som var född 17?2 och med tiden blev gift med Christina. Per eller Peter Nilsson och Stina Esbjörnsdotter fortsatte på sin gård. Nästa gård brukades av Håkan Jonsson född 1744 och 1764 gift med Segrid Svensdotter, född 1745. De fick 2 barn: Stina, född 1773 och Maria 1775. Sven Andersson var född 1769 och 1787 gift med Ingrid Svensdotter, född 1766. De fick 4 barn: Brita föddes 1789, Gertrud 1791, Stina 1792 och Maria 1798. Hemmanets båtsman hette Anders Rulle, f. 1757. Avskedad båtsman var Nils Andersson Rulle, f. 1726. Hans hustru hette Gertrud Nilsdotter, f. 1732. De hade 6 barn. Gumme Germundsson levde på ägorna som inhyses. Så gjorde änkan Ingeborg Nilsdotter, född 1736. Det fanns 2 torpare på hemmanet: torparen och f. båtsmannen Jöns Goliath, f. 1738 med hustru Maria Jonsdotter och 5 barn, samt Jonas Månsson med hustru Maja Nilsdotter och dottern Caisa.

Under perioden 1802-1815 gifte sig Sven Svenssons äldsta dotter Nilla till Mortorp och dottern Ingrid till Västra Alsjö. Olof Anderssons gård övergick till dottern Christina Olofsdotter och hennes man Petter Svensson, född 1772. De fick 3 barn: Olaus 1807, Lena 1810 och Anna Maria 1813. Per Nilsson avled som undantagsman 1812. Av de fyra barnen blev dottern Kierstin gift till Mortorp 1808. Sven Andersson och Ingrid Svensdotter fick 1802 sitt fjärde barn, sonen Peter. Håkan Jonsson och Segrid Svensdotter bodde kvar på sin gård med sina två döttrar. Båtsman var nr 152 Anders Rulle, men han bodde i Kroksjö. Torpare var Anders Trafvare, f. 1770. Hustrun Brita Svensdotter avled 1814. Äldsta dottern Stina var gift i Mortorp sedan 1807. Jöns Goliaths hustru Annica Jonsdotter avled 1805 och efterlämnade 4 barn, av vilka yngsta dottern Maja var gift i Vissefjärda.

Under åren 1815-1821 fanns det 4 gårdar i Högahult, vardera på 5/32 mtl. Sven Svensson tog nu undantag av sonen Jonas Svensson, f. 1793, och dennes hustru Lena Jonasdotter, f. 1793. De fick 1818 dottern Maria och 1821 dottern Christina. Sven Svenssons hustru Maria Gummesdotter avled 1817. På nästa gård på 5/32 fortsatte Peter Svensson och Christina Olsdotter. De fick 1817 sitt fjärde barn, dottern Gertrud och 1819 sitt femte, dottern Lovisa. Sven Andersson och Ingrid Svensdotter tog undantag av dottern Stina Svensdotter och hennes man Måns Olofsson, f. 1786. De fick 1819 dottern Ingrid Lena. Den sista gården på 5/32 mtl innehades av Nils Jonsson, f. 1785 och hans hustru Brita Stina Danielsdotter, f. 1791. De fick 4 barn: Peter 1813, Stina Lena 1816, Jonas 1818 och Nicolaus 1821. På gården bodde undantagsänkan Stina Esbjörnsdotter, född 1752. Hemmanets båtsman hette nu Olof Rulle, född 1797 och gift med Maja Lisa Nilsdotter, född 180?. Det fanns nu tre torpare på hemmanets ägor. Anders Nilsson Trafvare var född 1770, båtsmannen och torparen Peter Johansson Lindström 1795 med hustru Maria Andersdotter, f. 1793. Anders Krämare var född 1776 och gift med Ingrid Andersdotter, född 1788. De hade 4 barn.

På 1820-talet avled Nils Jonsson 1827. Han efterlämnade änkan Brita Stina Daniels-dotter, f. 1791, och 5 barn: Peter född 1813, Stina Lena 1816, Jonas 1818, Nicolaus 1821 och Joseph 1824. Stina Esbjörnsdotter, som bodde på gården, avled 1824. Peter Svensson och Christina Olofsdotter tog undantag av sonen Olaus Petersson, f. 1807, och dennes hustru Maria Andersdotter från Kristvalla, född 1800. Måns Olofsson och Stina Svensdotter fick på 1820-talet 4 barn efter dottern Ingrid Lena 1819: Maja Stina 1822, Gustava 1824, Olaus 1827 och Christina 1830. Ingrid Lena gifte sig på 1830-talet med Nicolaus Håkansson, f. 1817. På ägorna bodde Sven Andersson och hans hustru Ingrid Svensdotter. Sven Andersson avled 1825. Jonas Svensson och Lena Jonasdotter fick på 1820-talet 2 barn: Nils 1824 och Johanna 1826. Undantagsmannen Håkan Jonsson avled 1826 och hans hustru 1833. Av övriga kan nämnas båtsmannen Olof Rulle med hustru och 3 barn, torparen och båtsmannen Peter Johansson Lindström, som dog 1822 efterlämnande änkan Maria Andersdotter och sonen Lorentz, båtsmannen och torparen Anders Krämare, död 1824. Hans änka Ingrid Andersdotter avled 1826 och barnen utauktionerades på olika familjer. Torparen Anders Svensson med hustru och 3 barn samt Petter Jonsson med hustru och son. Torparen Carl Glader hade hustru och 2 barn. Som inhyses betraktades avskedade båtsmannen Carl Grof med vanföra systern Stina Nilsdotter och Petter Staffansson med hustru och 3 barn.

På 1830-talet tog Jonas Svensson och Lena Jonasdotter undantag av äldsta dottern Maria Jonsdotter och hennes man Gustaf Svensson, f. 1821. Han kom från Stora Idehult. Måns Olsson, född i Mortorp 1786, och hans hustru Stina Svensdotter, född 1792, tog också undantag av dottern Ingrid Lena Månsdotter och hennes man Nicolaus Håkansson, f. 1817. Sedan dessa flyttat till Algutsboda övertogs gården av Carl Petersson från Vissefjärda och Christina Andersdotter, född 1816. De fick på 1830-talet 3 barn: Peter Olaus 1833, Cajsa Maria 1836 och Johanna 1839. På gården bodde undantagsänkan Ingrid Svensdotter, f. 1766. Peter Svensson och Christina Olsdotter tog undantag av sonen Olaus Petersson, f. 1807, och Maria Andersdotter, f. 1800, som dock flyttade till Vissefjärda 1839. Samma år övertogs gården av Olaus’ syster Gertrud Petersdotter, f. 1811, men hon avled samma år, varefter yngsta systern Lovisa Petersdotter 1840 ingick äktenskap med Johan Peter Jonsson från Mortorp, som kommit till Högahult 1839. De övertog gården. 5/32 mtl ägdes av Jonas Nilsson, f. 1818, och hans hustru Brita Stina Petersdotter, f. 1821. De var barnlösa. En gård på 5/64 mtl ägdes några år från 1839 av Peter Nilsson och Stina Andersdotter från Vissefjärda, men de sålde redan 1842 till Jonas Nilsson, varefter de flyttade till Mortorp. Peter Nilsson var son till Nils Jonsson och Brita Stina Danielsdotter. Fadern var död, men modern levde som undantagsänka.

Det fanns nu 4 torpare på ägorna. Carl Johan Gabrielsson var född 1807 och gift med Ingrid Petersdotter, född 1804. De hade 2 barn. Peter Jonsson var från Algutsboda och född 1800. Hans hustru hette Ingalöf Persdotter och var från Långasjö. De hade 4 barn. Båtsmannen och torparen Johan Carlsson Propp var född 1807 i Mortorp. Hustrun hette Susanna Isacsdotter från Algutsboda, född 1814. Olof Larsson var född 1805 och hans hustru Ingrid Lena Nilsdotter 1814. Inhyses var Anders Rulle med hustru och änklingen Nils Andersson.

På 1840-talet bodde 59 personer i Högahult, 28 män och 31 kvinnor. Vissa förändringar inträffade. Undantagsmannen Jonas Svenssons hustru Lena Jonas-dotter avled 1842. Gustaf Jonsson och Jonas Svenssons dotter Maria Jonsdotter brukade gården. De fick på 1840-talet 4 barn: Petronella Mathilda 1843, Carl Edvard 1844, Peter 1846 och Johan Leander 1849. Från nästa gård på 5/32 mtl flyttade 1845 Nicolaus Håkansson och Ingrid Lena Månsdotter med sina två barn till Kroksjö. Carl Petersson och Christina Andersdotter fick på 1840-talet 3 barn till sina tidigare 3: Emma Gustava 1842, Helena Mathilda 1847 och Wendla Charlotta 1850. Som redan omtalats sålde Peter Nilsson och Stina Andersdotter sina 5/64 mtl till Jonas Nilsson, född 1818 och gift med Brita Stina Petersdotter från Mortorp. De övertog gården 1842 och 1846 föddes deras son Gustaf Wilhelm. Nästa gård på 5/32 mtl ägdes av Johan Peter Jonsson, född i Mortorp 1821 och hitflyttad 1839. Hans hustru hette Lovisa Petersdotter, som var dotter till avlidne Peter Svensson och som kom hit 1840. De fick 1843 dottern Johanna Gustava och 1848 dottern Christina Mathilda. Båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle flyttade 1850 till Toresbo med hustru och 3 barn. Avskedade båtsmannen Carl Grof bodde på ägorna tillsammans med sin vanföra syster Stina Nilsdotter. Han var gratialist men kallas trots detta fattighjon. En annan avskedad båtsman var Anders Rulle, f. 1763 med hustru som hette Stina Nilsdotter.

Torparen Jonas Nilsson kom hit 1850 men flyttade redan 1851 till Vissefjärda. En annan torpare var Olof Larsson från Mortorp, f. 1805 och gift med Ingrid Lena Nilsdotter från Bällsjö, född 1814. De hade tre barn. Från Mortorp inflyttade 1845 torparen Carl Johan Gabrielsson, f. 1807, med hustru och 4 barn. Hustrun avled 1850. Torparen Peter Jonsson och hans hustru Ingalöf Pehrsdotter hade vid 1840-talets utgång 7 barn. Undantagsmannen Måns Olssons hustru Stina Svensdotter avled 1849 och efterlämnade utom maken 3 barn. Från Mortorp inflyttade 1842 undantagsmannen Peter Pehrsson, född i Vissefjärda 1783. Hans hustru Brita Stina Danielsdotter var född i Gelebo 1791.

Under 1850-talet flyttade 1852 Gustaf Jonsson och Maria Jonsdotter till Östra Persmåla. De hade då 5 barn. Gården på 5/32 övergick till Niclas Nilsson, född i Högahult 1821. Han kom från Kroksjö. Hustrun Lena Stina Petersdotter var född i Vissefjärda 1823. De medförde 2 barn: Nils Peter, född i Oskar 1842 och Hilda Gustava, född i Kroksjö 1849. Carl Petersson överlät 1856 sina 5/32 mtl till sonen Peter Olaus Carlsson, född 1833, och dennes hustru Stina Lotta Jonsdotter från Käringskruf, f. 1833. De fick 1859 dottern Hilda Sophia. Jonas Nilsson och Brita Stina Petersdotter fick sitt tredje barn, dottern Hilda Christina, 1854 och sitt fjärde, sonen Carl Johan, 1859. Två barn dog 1853 och 1854. Familjen hade tre myndlingar: August Johansson …

[Här fattas del av anteckningarna, bl a en inledning till 1860-talet.]

… Gränö. Han var gift med Charlotta Gustafsdotter, född 1845. De fick 1868 dottern Hilda Emilia. 5/64 mtl ägdes av Frans Ottosson i Skräddaregärde, medan 1/64 mtl köptes av den tidigare torparen Carl Petersson, som var gift med Christina Anders-dotter från Mortorp, född 1816. De hade 5 barn. 1/64 mtl ägdes från 1870 av Carl Johan Jonsson, född 1836 i Vissefjärda och samma år gift med Carl Peterssons dotter Helena Mathilda Carlsdotter, f. 1847. Som synes skedde en viss ägosplittring mot slutet av 1860-talet.

En rad undantagsmän och -kvinnor avled eller flyttade bort under 1860-talet. Flyttade gjorde också torparen Carl Gustaf Jonsson, som flyttade hit från Arby 1863 med hustrun Helena Håkansdotter och 3 barn. Torparen Carl Johan Gabrielssons son Peter Gustaf Carlsson var skräddare men flyttade 1866 till Kroksjö. Torparen Anders Petersson var född 1816 i Vissefjärda och hustrun Britta Stina Nilsdotter 1811 i Oskar. Båtsman var fortfarande Peter Nicolausson Rulle, född 1839 i Vissefjärda och gift med Emma Andreasdotter, född 1840 i Oskar. De hade 5 barn. En annan båtsman var Johan Peter Svensson Köl, som kom hit 1867. Han var född 1848.

På 1870-talet fick Carl Johan Gustafsson och Hilda Gustafva Niclasdotter 5 barn: Pehr Elof 1870, Frans Emil 1873, Johan August 1875, Gustaf Algot 1877 och Anna Wilhelmina 1880. Gustaf Vilhelm Jonsson gifte sig 1871 med Johanna Mathilda Håkansdotter från Stora Kolfly, född 1852. De fick 4 barn: Hulda Amanda 1872, Alma Viktoria 1874, Helena Augusta Constance 1876 och Anna Fanthefyra (!) Kristina 1879. Då hade gården redan 1875 överlåtits till John Peter Andersson, född i Oskar 1828 och 1857 gift med Anna Maria Nicolaidotter från Vissefjärda, född 1835. De fick sammanlagt 5 barn på 1870-talet: Hedda Josefina 1865, Amalia Sofia 1870, Amanda 1872, Ida Mathilda 1875 och Aron Victor 1879. Samma år såldes gården till Carl Johan Johannisson, född 1848 och 1874 gift med Emma Petersdotter, f. 1852. De hade tre barn: Per Ingemund Theodor, född 1876, Jenny Sally Charlotta f. 1878 och Frans Adolf Domalde f. 1880. Nils Peter Jonsson och Emma Sophia Olsdotter brukade 3/16 mtl. De fick 2 barn: Anna Josefina Carolina, f. 1877 och Karl Konrad, f. 1880. Då hade de 1879 sålt gården till Carl Vilhelm Allgurén, född 1841 i Alguts-boda. Han tillträdde 1879. Han var ogift. Carl Johan Jonsson d.y. sålde 1872 sina 3/64 mtl till Carl Johan Gustafsson. Han var gift med Charlotta Gustafsdotter och hade 2 barn: Hilda Emilia, f. 1868, och Johan Aron, f. 1871.

1/16 mtl ägdes av Frantz Oscar Ottosson Allgurén i Skräddaregärde och 1/16 av Alfred Ottosson Allgurén, som flyttade hit 1875. Han hade då 1874 gift sig med Lena Stina Jonsdotter från Vissefjärda, f. 1849. De fick 3 barn: Carl Vilhelm 1874, Anna Victoria 1876 och Amandus Teodor 1879. 1880 övergick gården till Olof Petersson, f. 1817 och 1860 gift med Kristina Olsdotter, f. 1835. De hade med sig 6 barn och fick 1876 sitt sjunde, sonen Gustaf Henrik. 1/128 mtl brukades av Carl Johan Jonsson d.ä. från Vissefjärda, född 1836 och sedan 1870 gift med Helena Mathilda Carls-dotter, dotter till Carl Petersson, och född 1847. De fick 4 barn: Pehr Victor 1871, Edla Justina 1874, Clara Antoinette 1877 och John Ferdinand Theodor 1879. Båtsmannen Johan Peter Rulle flyttade 1872 till Vissefjärda och båtsmannen för Binga Johan Peter Svensson Köl 1875 till Siggegärde. Undantag hade Niclas Nilsson med hustru, Jonas Nilsson med hustru, Carl Petersson, som avled 1873, och från-skilda hustrun Catharina Lisa Månsdotter med 6 barn. Flera torpare bodde en tid på ägorna men flyttade efter en tid. Dessutom kan nämnas skräddaren och torparen Johan Carlsson, som gifte sig 1872 och fick 3 barn.

På 1880-talet skedde flera förändringar. Carl Johan Gustafsson flyttade 1883 till Oskar med hustru och 6 barn. I stället kom från Vissefjärda Peter Magnus Gustafsson, född 1849 och 1879 gift med Ida Matilda Petersdotter från Algutsboda, f. 1850. De fick 3 barn: Carl Hjalmar, född 1880 i Vissefjärda, Emma Fredrika Matilda, f. 1885, och Anna Augusta, f. 1888. Deras gård var på 13/64 mtl. 5/32 mtl innehades av Carl Johan Johansson, f. 1845 och sedan 1879 gift med Emma Petersdotter, f. 1852. De hade tillsammans 6 barn: Per Ingemund Teodor, f. 1876, Jenny Sally Charlotta, f. 1878, Frantz Adolf Domalde, f. 1880, Johan Arthur Fritiof, f. 1882, Gustaf Rudolf, f. 1885 och Edla Elise Beata, f. 1887. Carl Vilhelm Allgurén överlät 1883 sin gård till Carl Olof Olsson från S:t Sigfrid, född 1842 i Madesjö och sedan 1871 gift med Matilda Jonsson, född 1847. De medförde från S:t Sigfrid 5 barn: Alfred, f. 1871, Anna Teresia, f. 1874, Johan Gottfrid, f. 1876, Ida Matilda, f. 1880, och Ester Amanda, f. 1882. I Högahult föddes 1887 Karl Emil. Olof Petersson tog 1888 undantag på 1/16 mtl av Gustaf Petersson från Vissefjärda, f. 1852 och 1880 gift med Emma Carlsdotter, f. 1860. De medförde 3 barn: Emma Augusta, f. 1881, Per Konstantin, f. 1883, Gustaf Hjalmar, f. 1885. I Högahult föddes 1891 sonen Janne Vilhelm. Av Olof Peterssons barn emigrerade fyra till USA: sonen Carl med tillnamnet Höglund 1889, Klara och Johanna Höglund 1888 och Gustaf Höglund 1889. Carl Johan Jonsson på 1/128 mtl flyttade 1882 till Oskar. 1/64 mtl ägdes nu av Peter Edvard Lagerqvist, född 1842 och gift med Matilda Johansdotter från Alguts-boda, f. 1841. De hade 4 barn: Alexander Georg, f. 1865 i Danmark och 1891 emigrant till USA, Augusta Sofia, f. 1867, Ida Adelina Teresia, f. 1870 och Amy Jenny Constantia, f. 1873.

Undantag hade Niclas Nilsson med hustru, Jonas Nilsson med hustru och Carl Peterssons änka Kristina Andersdotter, som dock avled 1890. Dottern Amanda Ottilia hade 1887 flyttat till Oskar. Torpare var Peter Johan Jonsson, f. 1846 i Vissefjärda med hustru och 6 barn, Carl Gustaf Nilsson, f. 1835 med hustru och 5 barn, och skräddaren och torparen Johan Carlsson, f. 1845, med hustru och 5 barn. Dessutom fanns flera arbetarefamiljer bosatta tidvis på ägorna.

Under åren 1890-1894 inflyttade till 5/32 mtl Johan Emil Olsson, f. 1863 och 1890 gift med Hulda Johansson, f. 1866. De kom till Högahult 1894. På de övriga gårdarna inträffade inga större förändringar. Peter Magnus Gustafsson fick 1892 sitt fjärde barn, Gustaf John, Carl Johan Johansson samma år sitt sjunde, Ida Ruth Ingeborg, Carl Olof Olsson 1894 sitt sjunde, Erik Axel Manne, Gustaf Petersson 1893 sitt femte, Anna Gunhild. Undantagsmannen Olof Petersson emigrerade 1892 till USA, sannolikt till sonen Karl Höglund.

Befolkningen uppgick 1875 till 75 personer och 1894 till 74 personer, av vilka 38 var män och 36 kvinnor.

Från Högahult emigrerade mellan 1868 och 1892 endast 6 personer.

1884 Amandus Olsson, f. 1862
1887 Alexander Georg Lagerqvist, f. 1865
1888 bondsonen Pehr Höglund, f. 1870
1888 systern Klara Höglund, f. 1869
1889 Gustaf Höglund, f. 1876
1892 undantagsmannen Olof Petersson, f. 1817

Samtliga emigrerade till USA.

http://kartor.eniro.se/m/LwEbm