http://kartor.eniro.se/m/jZtQY
Lästips: Rune Lidberg: Ett gammalt undantagskontrakt i Ramsjö i Hembygdskrönikan 1999 s 159.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Namnet på Ramsjö är väl sammansatt av ”ram” korp- och sjö. Namnet bör således betyda ”korpsjön”. Hemmanet torde ha upptagits under senmedeltiden dvs slutet av 1400- och början av 1500-talet. Då pågick en väldig nyodlingsverksamhet i Smålands skogsbygder, som fortsatte hela 1500-talet och ett stycke in på 1600-talet. Ramsjö nämns som kronohemman 1533, då dess brukare ”Inge i Ramsiö” betalade 2 mark penningar i ”gärd”. I 1535 års städsleöresregister heter den nye brukaren ”Massze i Ramsiö”. Som städsleöre eller tillträdesavgift till hemmanet betalade han 1 oxe och 1 hud. I 1539 års fogderäkenskaper är Inge fortfarande ansvarig för avraden, som bestod i fodring för 2 hästar, 1 lispund smör, 1 öra och 1 packe näver. I 1541 års räkenskaper står ”Masse Hulte” för hemmanet. 1542 är brukarens namn ”Ingeller” vilket väl är en något vårdslös skrivning för ”Inge”. Som överallt var nu avradens storlek betydligt ökad. Nu var avraden penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, ”tåt”-1 klev, dagsverken-3 samt fodring.
Efter dackefejden strävade Gustav Vasa efter att bygga upp en inhemsk nationell här och värvade unga män med dackesympatier till denna. En sådan var tydligen Sven Ingesson i Ramsjö. Han var sannolikt son till Inge och finns med bland de 1545 värvade knektarna. Han fick 3 mark i värvningspengar. Fadern Inge fick samma år sin fodring höjd till att gälla 8 hästar. Han brukade Ramsjö t.o.m. 1556 och är i 1561 års fogderäkenskaper ersatt med ”Sonne Svenson”. Han följdes 1565 av Sten Månsson. Ramsjö var 1565 knekthemman och Sten Månsson var knekt. Han var därmed befriad från att utge hemmanets avrad, så länge han var i aktiv tjänst. Enligt 1565 års tionderäkenskaper erlade Sten Månsson i tionde till Kronan 1 skäppa råg och 2 skäppor korn, vilket motsvarar en skörd av 15 skäppor råg och 30 skäppor korn. Ramsjö räknades nu som ett helt hemman. Enligt den förteckning över knekt-hemman i Madesjö, som kyrkoherden gjorde upp och daterade d. 21 juni 1569 brukades Ramsjö av ”Sten Masse”. Det är samma namn som Sten Månsson. Fortfarande var Ramsjö knekthemman. Älfsborgs lösen 1571 erlades av en annan man: Per i Ramsjö men eftersom Sten Månsson även i fortsättningen brukade Ramsjö, var denne Per endast en tillfällig brukare, kanske en son till Sten Månsson.
Per redovisade betydande tillgångar: silver-10 lod, koppar-1 lispund, oxar-4, kor-7, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, får-12, svin-12, hästar för 15 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 1 lod silver och 18 mark 6 öre. Det var ett av de högsta beloppen i Madesjö och visar, att Per var förmögen. I en förteckning d. 15 juli 1571 över ödeshemman i Madesjö står åter Sten Månsson som brukare av Ramsjö vilket ökar sannolikheten av att Per var en son till honom. Sten Månsson brukade Ramsjö ända till slutet av 1500-talet. 1598 möter vi hans namn för sista gången. Han är då fortfarande knekt, men 1600 har han ersatts av Per som också är knekt. Ramsjö saknas i den s.k. rumpeskattlängden 1601, sannolikt därför att Per som knekt var befriad från den extraskatt, som skulle uttagas. I 1604 års knektrulla får vi Pers fullständiga namn: Per Stensson, som visar, att han var son till Sten Månsson. När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1613 hade Ramsjö fått en ny brukare, som hette ”Måns i Ramsjö”. Hans bidrag till Älfsborgs lösen var 3 silverdaler. Dessutom nämns två ”utfattiga” ”Byrie i Ramsjö” och ”Kerstin i Ramsjö”. De var utfattiga och behövde ej betala något.
Vi går fram till 1620. Nu heter brukaren av Ramsjö Håkan, som i 1622 års tionde-räkenskaper efterträtts av ”Gudmund i Ramsjö”. Han var knekt och heter i en knektrulla från 1623 ”Gumme Håkansson”. Han var tydligen son till Håkan. Efter ett tillfälligt avbrott 1625 av en Per i Ramsjö återkom Gumme som den officiellt ansvarige för Ramsjö. I 1628 års mantalslängd över boskapspenningen deklarerade Gumme följande tillgångar: 2½ tunna säd, ½ tunna svedjeråg, 2 kor, 1 kviga och 2 svin. Följande år, 1629, är Ramsjö förklarat för ödeshemman, men Gumme står som brukare och som vanligt betecknar ordet ”öde” oförmåga att betala avraden för året. Ramsjö betecknas nu som ½ hemman. I 1633 års jordebok står att Gumme brukar ½ hemman Ramsjö på frihet, dvs han slapp avrad och extra skatter fram till 1636. Mantalslängden för samma år 1633 upptager icke mindre än 4 brukare: Gumme, Håkan Broddesson, Per Svensson och Matz Stensson. Den särskilda mantals-längden över boskapspenningen nämner 2 brukare: ”Enkian i Ramsjö” som deklarerar för 2 tunnor säd, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 3 kvigor, 2 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Vems änka var hon? Den andre i denna längd nämnde heter ”Måns Sonesson” och han har endast 2 kor. I 1635 års jordebok står Gumme ensam för Ramsjö. Han brukar det fortfarande på frihet. Att det bodde andra i Ramsjö framgår av kyrkoräken-skaperna. Enligt dessa gav 1639 Per Månsson i Ramsjö 2 mark till kyrkan och Joens hustru 1 mark. I 1641 års mantalslängd upptages två brukare av Ramsjö: Gumme och ovannämnde Joen. Gumme är gift och har en piga. Hans tillgångar var: 1 föl, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, 2 får, 1 lamm, 1 ungsvin och 2½ tunnor utsäde. Joen var också gift och hade 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, och 2½ tunnor utsäde.
I 1644 års mantalslängd möter oss ett nytt namn: löjtnant Erik Svensson. Han står kvar 1646 som brukare. Erik Svensson var son till ”majoren på Ebbehult” Sven Håkansson. Ungefär samtidigt som Erik Svensson fick Ramsjö fick hans broder Håkan Svensson Gelebo. Kom de hem från krigstjänst samtidigt? (Om Erik Svensson se Madesjö sockens historia, del 1, sid. 175 f.) 1646 fanns utom Erik Svensson ännu en brukare i Ramsjö: Erik Joensson, ogift. Efter 1646 försvinner Erik Svensson från Ramsjö. Har han dött? Brukarna växlar under de närmaste åren. 1648 heter brukaren Sven Nilsson, 1649 Peer Nilsson, som var kvar även 1650. 1652 drabbades Ramsjö av den stora skogselden, som sommaren detta år förhärjande drog fram över Madesjö. I 1654 års mantalslängd heter det om Ramsjö: ”Avbränt, upptaget på frihet till 1656. ¼ förmedlat. Brode i Ramsjö”. Brode hade alltså åtagit sig att bruka Ramsjö mot några års skattebefrielse. Samtidigt hade hemmanet ”förmedlats” till ¼.
I 1660 års mantalslängd är utom Brodde en Anders upptagen som brukare. De brukade hemmanet hela 1660-talet tills 1669 Brodde ersatts av Per. 1667 gav Brodde 3 mark till Madesjö kyrka och 1669 gav Anders 2 mark. Brodde gav 1670 1 daler till kyrkans målning. 1669 heter brukarna ”Peer i Ramsjö” och ”Anders i samma gård”, men Brodde fanns kvar och är upptagen som brukare i 1682 års jordebok, i vilken den årliga avraden värderas till 6 dlr 25 öre 9 penningar. 1683 fick Brodde en dotter Ingrid och samma år fick en ”Sven i Ramsjö” en son Jon. I 1686 års jordebok får vi Broddes tillnamn Matzsson. Ramsjö räknas nu åter som ett helt hemman, men 1699 är det förmedlat till 5/8 mtl. Det är nu delat mellan ”Olof Broddesson” och ”Johan”. Var och en brukade 5/16 mtl. Dessutom har en utgård eller torp ”Ramsjömåla” skattlagts till 26 öre smt. Enligt 1706 års jordebok hade Ramsjö anslagits till ”K. Amiralitetet och Kronan”, dvs den årliga räntan gick till Karlskrona. Enligt 1717 års mantalslängd fanns det 3 brukare av Ramsjö: Olof Broddesson, Per Ingemansson och Per Nilsson. Av domboken 1728 framgår, att Per Nilsson kom från Otteskruf och var son till Nils Svensson därstädes.
Med husförhörslängderna ges utförligare uppgifter om hemmansägarna. Enligt den första husförhörslängden, som omfattar tiden 1728-1740, dvs i huvudsak 1730-talet fanns det fortfarande 3 hemmansägare i Ramsjö: Per Ingemarsson med hustru Kerstin, Per Nilsson med hustru Brita och Påfvel Larsson med hustru Maria. Påfvel Larsson hade en son Anders, som var gift med Brita. Båtsman var Nils Bult. I 1740 års vallängd har hemmansägarna ökats till 4: Påfvel Larsson, Per Jonsson, Anders Larsson och Per Ingemarsson. Var och en brukade 5/48 mtl. I husförhörslängden 1749-1754 är gårdarnas antal fortfarande 4 med följande ägare: Nils Andersson har övertagit den avlidne Per Ingemarssons gård, där dennes änka Kierstin Olofsdotter fortfarande bodde. Sonen Anders Nilsson uppges vara 24 år. Påfvel Larsson är död, 60 år gammal, men änkan Maria bor kvar. Anders Larsson är 50 år och h.h. Ingegärd 48 år. Hans första hustru Brita är död. Per Joensson är 31 år och h.h. Kierstin 25 år. 1755 köptes av Måns Joensson och h.h. Sigrid Påfvelsdotter från hennes bröder Anders Påfvelsson och Nils Påfvelsson hennes fädernegård för 200 dlr smt (domboken 1758). Redan 1757 drabbades Måns Joensson av en eldsvåda, vars skada vid häradsrätten bestämdes till 427 dlr, vilka häradsrätten beviljade Måns Joensson som brandskadeersättning.
Husförhörslängden 1755-1788 redovisar de förändringar, som under perioden skett i Ramsjö. Per Ingemanssons änka Kerstin Olofsdotter uppges i längden vara född 1698. Två barn vistades i hemmet: Brita född 1738 och Nils. Brita Persdotter blev senare gift med Per Svensson i Ramsjö, f. 1735. Nils var gift med Maria och bodde i Gelebo. Måns Joensson var född 1730. Han var först gift med Sigrid Påfvelsdotter och efter hennes död med Lisbeth Svensdotter, f. 1741. De gifte sig 1784. I det första äktenskapet föddes 4 barn: Brita 1756, Karin 1762, Jonas 1769 och Elin 1779. Jöns Svensson var född 1732 och gift med Brita Andersdotter, f. 1738. De fick 3 barn: Stina 1757, Jöns 1764 och Brita 1770. Per Joensson var född 1698. Hustrun hette Kierstin Håkansdotter (födelseåret ej angivet). De fick 1737 dottern Brita. Övriga boende var Jöns Persson, som 1785 gifte sig med Lisa Olofsdotter, född 1762. Anders Larsson innehade en tid en gård men flyttade snart till Kolfly. Olof Olofsson, f. 1729 och gift med Maria Andersdotter, f. 1722, flyttade till S:t Sigfrid. Vi har redan nämnt Per Svensson och Brita Persdotter. De fick 5 barn: Jöns 1762, Johan 1765, Per 1769, Karin 1774 och Jonas 1779. Nils Andersson var född 1736 och gift med Brita Persdotter, född 1739. De fick också 5 barn: Per 1764, Olof 1767, Peter 1770, Jonas 1775 och Stina 1780. Nils Anderssons fader Anders Nilsson var född 1723 och gift med Maria Persdotter, född samma år. De gifte sig 1753 och fick 5 barn: Nils, Maria, Gertrud, Ingeborg och Peter. Båtsman var Gumme Bult, som bodde i Mortorp. Torpare var Petter Persson, f. 1740, gift med Caisa Andersdotter. Deras dotter Brita Stina var född 1775.
Under perioden 1782-1801 avled Anders Nilsson som inhyses 1789 och hans hustru Maria Persdotter 1790. Av deras barn var Gertrud gift i Bällsjö, Ingeborg gift i Kroksjö och Peter sedan 1787 gift i Ramsjö. Nils Andersson och Brita Persdotter hade undantag. Sonen Jonas var båtsman i Ramsjö. Jöns Svensson avled 1789 liksom hans hustru Brita Andersdotter. Deras dotter Stina var gift i Algutsboda, sonen Anders gift i Ramsjö. Per Svensson och h.h. Brita Persdotter avled båda 1789. Alla deras 5 barn hade lämnat hemmet. Jöns Persson, född 1762, gifte sig 1786 med Lena Olofsdotter, f. 1761. De fick 1787 sonen Sven och 1790 dottern Brita Stina. Peter Andersson var född 1764 och gifte sig 1786 med Lena Olofsdotter, f. 1761. Han beviljades 1788 av tingsrätten 3:dje uppbud på sin nyinköpta hemmansdel i Ramsjö. De fick 4 barn: Nils 1788, Maria 1792, Peter 1794 och Jonas 1799. Olof Nilsson var född 1767. Hans hustru hette Ingjärd Olofsdotter, utan angivet födelseår. De fick 1794 dottern Maria och 1796 dottern Cajsa. Jöns Jönsson var född 1769 och gift med Stina Svensdotter, utan angivet födelseår. De fick 3 barn: Catharina 1794, Sven 1797 och Brita Stina 1799. Båtsman var Jonas Bult, född 1775. Torpare var Peter Svensson, f. 1740, och Sven Månsson, f. 1746. Han var gift med Karin Bengtsdotter. De hade 3 barn.
Under åren 1802-1814 avled Jöns Persson 1809. Han efterlämnade änkan Lisa Olofsdotter, f. 1761, och 4 barn. Äldste sonen Sven Jönsson, f. 1787, övertog de 5/32 som Jöns Persson brukat. Hans hustru hette Maria Olofsdotter, som var född 1794. De fick 1812 dottern Brita. Peter Andersson, f. 1764, gifte sig 1787 med Lena Petersdotter och fick 4 barn, samtliga födda före 1802. Även han brukade 5/32 mtl. Olof Nilsson, f. 1767, och Ingjärd Olofsdotter, f. 1764, fick 1805 sitt tredje barn, dottern Brita Stina. Jöns Jönsson, f. 1769, och Stina Svensdotter, f. 1775, fick ytterligare fyra barn: Maria 1802, Jonas 1805, Peter 1808 och Andreas 1811.
Under åren 1815-1821 fanns det 4 gårdar på 5/32 mtl vardera i Ramsjö. Peter Andersson och Lena Petersdotter tog nu undantag av Anders Jonsson, f. 1799 och ogift. Olof Nilsson och Ingjärd Olofsdotter tog också undantag. Det var deras dotter Cajsa Olofsdotter och hennes man Inge Nilsson, f. 1794, som övertog hemmans-delen. De fick 1819 sonen Peter. Sven Jönsson och Maria Olofsdotter fortsatte att bruka sin hemmansdel. De fick 1815 sitt andra barn, dottern Stina. Jöns Jönsson och Stina Svensdotter fick 1817 sitt åttonde barn, dottern Maja Lena. På ägorna bodde inhysesänkan Cajsa Andersdotter, f. 1740 och hennes dotter Brita Stina, f. 1778 samt inhysesänkan Lisbeth Svensdotter, f. 1741. Torpare var Jonas Olsson, f. 1767 och gift med Elin Johansdotter, f. 1775. På ägorna bodde också avskedade båts-mannen Jaen Blykula, som var ”blesserad” dvs sårad.
På 1820-talet gifte sig Anders Jonsson med Maria Petersdotter, f. 1792. De fick 3 barn: Jonas Peter 1824, Johannes 1825 och Andreas 1831. Peter Andersson bodde kvar på gården som undantagsman. Inge Nilsson och Cajsa Olofsdotter fick sitt andra barn, då dottern Stina Lena föddes 1822. Olof Nilsson och h.h. Ingjärd Olofsdotter avled under 1820-talet, den sistnämnda 1824. Sven Jönsson och Maria Olofsdotter fortsatte att bruka sina 1/3 mtl. Jöns Jönsson och Stina Svensdotter tog undantag, innan Jöns Jönsson avled 1831. Gården överläts till äldsta dottern Brita Stina Jönsdotter och hennes man Fredrik Olsson från Mortorp, född 1794. De hade från 1824 sonen Johan. Den näst äldsta dottern Maria Jönsdotter, f. 1802, blev gift med Magnus Ericsson, f. 1795, men de flyttade bort från Ramsjö. På ägorna bodde båtsmannen och torparen Staffan Hansson Trafvare från Vissefjärda, född 1790, och h.h. Stina Svensdotter, f. 1793. De hade sonen Ingemund. Torparen Jonas Olsson och h.h. Elin Johansdotter bodde kvar på ägorna en tid men flyttade därefter bort. Torparen och båtsmannen Jonas Snäll var född 1800 och hans hustru Anna Nils-dotter från Hagby 1797. De hade 3 barn. Torpare var Jonas Pettersson, f. 1802 och gift med Martha Lena Månsdotter, f. 1797.
Under 1830-talet avled Anders Jonsson men änkan Maria Petersdotter fortsatte att bruka gården tillsammans med de tre minderåriga barnen. Sven Jönsson och Maria Olofsdotter tog undantag av Jonas Peter Andersson, som var son till Anders Jonsson och Maria Petersdotter och var född 1824. Fredric Olsson och Brita Stina Jönsdotter tog också undantag av sonen Johan Fredricsson och h.h. Christina Petersdotter. Inge Nilsson avled och hans änka tog undantag av dottern Stina Lisa och hennes man Johannes Svensson från Södra Örsjö, f. 1817. Undantagsmannen Olof Nilsson avled 1831. Flera inhyses är strukna i kyrkoboken och alltså döda eller bortflyttade. Torparen Jonas Petersson betecknas som vanför. Om avskedade båtsmannen Adam Malm från Åseda, f. 1782 och h.h. Maria Håkansdotter, f. 1775 heter det, att han hade en byggnad i Ramsjö och att hustrun bodde på Kroksjö ägor.
Under åren 1841-1850 fanns det 14 män och 16 kvinnor i Ramsjö eller tillsammans 30 personer. På 5/32 mtl avled Anders Jonsson 1844. Änkan Maria Petersdotter tog undantag av sonen Jonas Peter Andersson, som redan 1846 gifte sig med Cajsa Lena Olofsdotter från Långåker, f. 1813. Hon dog redan 1848, varefter Johan Peter Andersson 1850 gifte om sig med Anna Gustava Håkansdotter från Toresbo, f. 1830. Hon avled redan samma år i kopporna, varpå han ånyo stod som änkeman. I första äktenskapet föddes 1846 sonen Johan. På nästa 5/32 mtl dräpte 1844 Sven Jönsson avskedade båtsmannen Trafvare i Olofsbo och blev därför av häradsrätten dömd till döden. K. M:t förvandlade straffet till två års fästning i Landskrona. Från detta straff hemkom Sven Jönsson 1846. Gården hade då övertagits av Carl Johan Petersson från Norra Otteskruf, född 1826. Han vigdes 1847 vid Stina Svensdotter, född i Ramsjö 1815 och dotter till Sven Jönsson. De fick 1848 dottern Wendla Johanna och 1850 dottern Hilda Christina. Fredric Olsson och Brita Stina Jönsdotter tog undantag av sonen Johan Fredricsson och h.h. Christina Petersdotter från Norra Örsjö, f. 1823. De fick 1846 sonen Frans. Brita Stina Jönsdotter avled 1844. På nästa 5/32 mtl avled Inge Nilsson 1842, efterlämnande änkan Cajsa Olofsdotter och sonen Peter, f. 1819 och dottern Stina Lena, f. 1822 och gift med Johannes Svensson från Södra Örsjö, f. 1817. De övertog gården. De fick 3 barn: Wendla Gustava, f. 1843, Frans Johan 1844 och Peter August 1847. Torpare var Peter Danielsson, född i Floahult 1811 och hitflyttad från Mellan-Örsjö 1830. Han var gift med Lena Axelsdotter, född i Södra Örsjö 1812. De hade 5 barn. Båtsman var från 1847 Andreas Petersson Rahm, född i Toresbo 1830.
Under 1850-talet flyttade änklingen Jonas Peter Andersson 1855 till Otteskruf med sin 1846 födde son Johan. Gården övertogs av Gustaf Petersson från Agebo, f. 1818 och h.h. Maria Petersdotter, f. 1814. De medförde 5 barn men flyttade 1856 till Olofsbo. Efterträdare blev Nils Petersson, född i Vissefjärda 1799, som dock avled redan 1857. Han efterlämnade änkan Gertrud Olofsdotter, född 1819, och 6 barn. Nästa 5/32 mtl brukades alltjämt av Carl Johan Petersson och Stina Svensdotter. På nästa 5/32 mtl sålde Johan Fredsson till Anton Holm i Stora Ebbehult och flyttade 1853 till Krumhall. Gården brukades från 1857 av Jonas Peter Andersson, som flyttade tillbaka hit från Södra Otteskruf, men han avstod gården redan följande år, 1858, till Gustaf Olsson, född 1825 i Virrmo men närmast kommande från Norra Persmåla. Han var gift med Christina Nilsdotter från Kolsbygd, f. 1817. De hade sedan 1849 dottern Johanna. Den fjärde gården på 5/32 mtl ägdes av Johannes Svensson och Stina Lena Ingelsdotter, som dock avled 1858. De hade 3 barn: Wendla Gustava, Frans Johan och Peter August.
Från Kolsbygd inflyttade 1860 undantagsmannen Zackris Nilsson, född i Kolsbygd 1810 och h.h. Ingrid Lena Gustava Petersdotter, född i Norra Örsjö 1832. De hade barnen Ida Mathilda, född i Mellan-Örsjö 1853 och Franz Elof, född i Kolsbygd 1858. Båtsman var Anders Petersson Rahm, född i Toresbo 1830 och gift med Cajsa Lena Jonsdotter från Norra Örsjö, född 1817. De hade 3 barn. Torpare var Johannes Svensson, född i Gränö 1811 och gift med Christina Johansdotter, född i Mortorp 1824. De hade 4 barn. Från St. Ebbehult kom 1858 nybyggaren Alfred Israelsson Molin, född i Björstorp 1836 och h.h. Helena Petersdotter, född i V. Agebo 1840. De hade 2 barn.
Under 1860-talet avled Carl Johan Peterssons hustru Stina Svensdotter 186? varpå han gifte om sig med Maria Gustava Jonsdotter, f. 1837. Han tog därefter undantag av dottern Hilda Christina Carlsdotter och hennes man Fredrik Nilsson, f. 1835. Han kom 1868 från Södra Säfsjö. På nästa gård tog Gustaf Olsson och Christina Nils-dotter undantag av dottern Johanna Gustafsdotter och hennes man Carl Petersson från Ljungby, född 1836. Det skedde 1867 och 1868 fick de dottern Emma Charlotta och 1870 dottern Anna Eugenia. Johannes Svensson utökade sin gård till 5/16 mtl. Han var änkling sedan 1858 och gifte 1866 om sig med Johanna Jonsdotter. I sitt första äktenskap hade han 3 barn: Wendla Gustafva, Frans Johan och Peter August. I sitt nya äktenskap fick han 1869 dottern Hilda Gustafva. 5/64 mtl ägdes av Olaus Nilsson, som var född i Vissefjärda 1838 och kom till Ramsjö 1869, då han gifte sig med Emma Charlotta Gustafsdotter, född 1849 i S:t Sigfrid. De fick 1870 dottern Carolina Sophia. Till Ramsjö inflyttade 1869 från Sillhöfda frånskilda hustrun Gertrud Olsdotter, f. 1813. På ägorna bodde undantagsmannen Zackris Nilsson med hustru Ingrid Lena Gustava Petersdotter, f. 1832, och barnen Johanna Mathilda, f. 1853, och Frans Elof, f. 1858. Båtsman var fortfarande Andreas Petersson Rahm. Med hustrun Cajsa Lena Jonsdotter hade han 4 barn. Backstugumannen Israel Håkansson Molin, f. 1811, hade en son skräddaren Otto Israelsson Molin, f. 1838 och gift med Johanna Gustava Petersdotter, som var född 1836. Han dömdes för lägersmål 1862, varefter han 1863 flyttade till Olofsbo. Från Bällsjö inflyttade 1867 skomakaren Peter Gustaf Jonsson, född 1843. Från Södra Agebo kom samma år nybyggaren Andreas Svensson, född i Arby 1832. Han var gift med Helena Olsdotter, som också var från Arby och född samma år. De hade 6 barn.
Vi går fram till åren 1871-1881. Fredrik Nilsson och h.h. Hilda Christina Carlsdotter fick 1876 sonen Carl Gustaf. Carl Petersson med hustru Johanna Josefina Gustafs-dotter och 3 barn flyttade 1875 till Kalmar. Gården övergick till Olaus Andersson i Toresbo. På 15/64 mtl fick Johannes Svensson och Johanna Jonsdotter fyra barn under 1870-talet: Clara Sophia 1871, Frans Oscar 1873, Carl Johan 1876 och Gerda Amanda 1879. På 5/64 mtl fick Olaus Nilsson och Emma Charlotta Gustafsdotter 6 barn under 1870-talet: Carolina Sophia 1870, Ida Charlotta 1872, avliden 1876, Carl Theodor 1874, avliden samma år, Emilia Ottilia 1875, Carl August 1878 och Ida Amanda 1880. Carl Johan Petersson och Christina Jonsdotter hade undantag. De fick 1877 sonen Johan Peter och 1879 sonen August Ferdinand.
Undantagsmannen Zackris Nilsson och h.h. Ingrid Lena Gustava Petersdotter hade 2 barn boende hos sig: Ida Mathilda, f. 1853, och Frans Elof, f. 1858. Den senare dömdes 1876 för mordbrand till 2 års fängelse. Undantagsmannen Gustaf Olsson och h.h. Christina Nilsdotter flyttade 1878 till Kalmar slottsförsamling. Undantags-änkorna Cajsa Olofsdotter, Maria Petersdotter och Maria Jönsdotter avled 1873, 1876 och 1880. Snickaren Carl Johan Nilsson, f. 1844 i Vissefjärda, flyttade 1873 till Stockholm. Skomakaren Peter Gustaf Jonsson flyttade 187? till Floahult. Snickaren Nils Peter Jonsson var född 1846 och gifte sig 1876 med Ida Sofia Gustafsdotter, f. 1856. Han kom till Ramsjö 1875 och hon 1876, då de gifte sig. Redan 1879 flyttade de bort. Snickaren Jonas Peter Jonsson var född 1843 och sedan 1864 gift med Christina Petersdotter, f. 1843. Han vistades i Stockholm. Båtsman var fortfarande Andreas Petersson Rahm. Han hade 5 barn. Torpare var Andreas Svensson från Arby. Han hade 8 barn. Från Norra Örsjö inflyttade 1877 skräddaren Carl Gustaf Israelsson Molin, f. 1850. Han flyttade bort 1880. År 1879 inflyttade lanthandlaren Gustaf Petersson, född 1818 och änkling från 1872. Han hade 3 barn. Folkmängden i Ramsjö var 1875 57 personer och taxeringsvärdet 23833 kr.
Vi övergår till perioden 1881-1891. Fredrik Nilsson sålde 1890 sina 5/32 mtl och emigrerade till USA. Familjen lämnade han tills vidare hemma. Köpare var Fredrik Adolfsson, född 1824. Han kom närmast från Mortorp. Han var änkling och medförde sonen Janne, född 1865 i Mortorp. 5/32 mtl förvärvades av Johan Emrik Lundin, f. 1862. Han gifte sig 1884 med Edla Sofia Petersson, född 1865. De fick 4 barn: Karl Emil 1884, Ester Viktoria 1886 och tvillingarna Viktor Fabian och Thure Valdemar 1890. Johannes Svensson avled 1881, efterlämnande änkan Johanna Jonsdotter, f. 1845, och 4 barn: Klara Sofia, f. 1871, Frans Oskar 1873, Karl Johan 1876 och Gerda Amanda 1879. Johanna Jonsdotter fick 1885 sonen Ernst Hjalmar Vilhelm, som således var född utom äktenskapet. Hon ägde den lägenhet, som lanthandlaren Gustaf Petersson förut ägt i Ramsjö. Olaus Nilsson och Emma Charlotta Gustafs-dotter fick på 1880-talet sonen Johan Hjalmar 1883 och dottern Anna Augusta Vilhelmina 1885.
Till 15/64 mtl inflyttade 1882 från Oskar Peter August Johansson, född 1846 i Madesjö och 1867 gift med Sofia Gustava Nilsson, född i Oskar 1851. Deras två äldsta barn Karl Viktor och Adolf Theodor emigrerade till USA 1887 och 1890. Från Oskar medförde Peter August Johansson och h.h. ytterligare 4 barn: Johan Ansgarius född 1873, Ida Mathilda 1877, Arvid Oskar 1880 och Axel Hjalmar 1881. I Ramsjö föddes ytterligare 3 barn: Albert Anders 1883, Hanna Ester Viktoria 1889 och Robert Hugo Abandon 1891. Undantag hade Karl Johan Petersson och Kristina Jonsdotter med två barn. Undantagsmannen Zackris Nilsson avled 1883 och h.h. Ingrid Lena Gustava Petersdotter 1885. Lanthandlaren Gustaf Petersson flyttade bort från Ramsjö 1885 och snickaren Jonas Peter Svensson med hustru och 5 barn 1881. F.d. båtsmannen Andreas Petersson Rahm med hustru och 3 barn bodde kvar på ägorna. Så gjorde ett flertal arbetare och inhyses.
Under åren 1891-1894 brukade Fredrik Adolfsson sina 5/32 mtl. Johan Emrik Lundin flyttade med hustru och 4 barn till Södra Otteskruf 1892. Gården köptes av Peter August Johansson, som förut ägde 15/64 mtl. Han sålde till Frans Johan Andersson, som 1894 kom hem från USA. 5/64 mtl brukades av Olaus Nilsson och Emma Charlotta Gustafsdotter. Deras dotter Karolina Sofia emigrerade 1893 till USA. Peter August Johansson och h.h. Sofia Gustava Nilsson såg äldste sonen Johan Ansgarius emigrera till USA 1893. De fick i stället 1894 sonen Josef Rudolf. De hade 8 barn tillsammans. Undantag hade Carl Johan Petersson med hustru och 2 barn och änkan Johanna Jönsdotter, som hade 5 barn. Fredrik Nilsson hade tidigare emigrerat till USA. Nu reste hela hans familj efter 1893. Det var hustrun Hilda Kristina Carlsdotter och barnen Karl Gustaf, Anna Kristina Albertina och Johan Mauritz. F.d. båtsmannen Andreas Rahm bodde kvar med sin hustru Cajsa Lena Jonsdotter. Dessutom fanns arbetaren Johan Petersson från Vissefjärda, f. 1847, som var änkling och hade 5 barn. Dessutom bodde flera änkor och arbetspigor på ägorna. Folkmängden var 1894 52 personer, varav 26 män och lika många kvinnor.
Under tiden 1887-1893 emigrerade 10 personer från Ramsjö. Märkligast är Fredrik Nilsson, som emigrerade 1890 och som 1893 fick över sin familj: hustru och 3 barn.