Thelin har varit präst i olika församlingar – bland annat kyrkoherde i Nybro. Han har publicerat tre böcker med Nybroankytning:
Berättelser från Badhusparken med omnejd, 2015, Jarls saga – en berättelse från Paradiset, 2016 och När man drack brunn i Nybro, 2020.
MJ
http://www.barometern.se/nybro/johan-thelin-samlar-berattelser-i-ny-bok/
Levnadstid: 5 januari 1743 – 3 augusti 1830
Ämbetstid: 1 maj 1794 – 3 augusti 1830
Kyrkoherde i Madesjö.
Johan Gabriel Berggren föddes i Kalmar som son till hattmakaren Jonas Berggren och hustrun Anna Elisabeth Lorensdotter Gudmunsson. Efter studierna i Uppsala blev han utsedd till bataljonspredikant i Kalmar regemente år 1769. Den 19 augusti 1792 valdes Johan Gabriel Berggren till kyrkoherde i Madesjö. På grund av ett nådår hade utlysts, kunde inte Berggren tillträda posten förrän den 5 maj 1794. I väntan på tillträdandet fick Berggren hederstiteln fältprost, en titel som han kom att använda i resten av sitt liv.
Johan Gabriel Berggren var en mycket sjuklig man. Han led av gikt och olika förkylningssjukdomar, mot slutet av sitt liv blev han även blind av grå starr. På grund av detta blev han tvungen att söka hjälp hos olika adjunkter under hela sin ämbetstid. Trots detta visade sig Johan Gabriel Berggren vara en kraft att räkna med, i en tid då mycket förändrades i Madesjö. Under Berggrens tid reformerades fattigvården och utbildningsväsendet i socknen. En skolmästare anställdes och en skola inrättades i det gamla fattighuset. Berggren låg själv bakom ett förslag att starta en särskild skola för de fattiga i socknen, ett förslag som inte godkändes av sockenstämman.
Johan Gabriel Berggren låg bakom en del förändringar angående kyrkobyggnaden i Madesjö. 1799 köptes en ny orgel och ungefär samtidigt införskaffades korpallar, så att äldre kunde inta nattvarden lättare. 1827 påbörjades byggnationen av kyrkotornet i Madesjö med vicepastorn Pehr Runbäck som initiativtagare. Tornet stod färdigt vid midsommaren 1830, knappt två månader efter invigningen dog Johan Gabriel Berggren.
Referenser
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
AP
Levnadstid: 28 januari 1708 – 26 september 1791
Ämbetstid: 1756 – 1791
Kyrkoherde i Madesjö.
Petrus Frigelius föddes i Åby som son till lantmätaren Samuel Frigelius. Efter studierna i Uppsala blev Petrus Frigelius lektor i Kalmar år 1742. Petrus Frigelius har blivit mycket ihågkommen och uppskattad för de resor han gjorde runtom Kalmar stift under 1740- och 50-talen. Syftet med de här resorna var att rita av kyrkorna och särskilda kyrkoinventarier i stiftet.
Petrus Frigelius efterträdde Petrus Näsman på posten som kyrkoherde i Madesjö. Därmed kom Frigelius att se över det avslutande skeendet av kyrkobyggnationen i Madesjö, vilket vållade en del konflikter då sockenstämman och Petrus Frigelius inte var överens om kyrkans interiör. Bland annat var de oense om hur bänkarna skulle placeras i kyrkorummet. Den 16 januari 1757 invigdes den nya kyrkan i Madesjö, vid samma datum installerades även Petrus Frigelius formellt som kyrkoherde.
Referenser
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
AP
Levnadstid: 1686 – 20 februari 1755
Ämbetstid: 1 maj 1741 – 20 februari 1755
Kyrkoherde i Madesjö.
Petrus Näsman (stavas ibland Naesman) föddes i Dalarna. Det bör tilläggas att vid denna tid tillhörde det ovanligheterna att en person blev kyrkoherde i en socken där man inte var född. Efter studierna i Uppsala blev Näsman bataljonspredikant i Västmanlands och Dala regementen. Näsman deltog i det Stora Nordiska kriget och var på fälttåg i både Polen och Ryssland. Vid tjänstgöringens slut belönades Näsman med posten som kyrkoherde i Hulterstad.
Efter Bechstadius död testpredikade Näsman för församlingen i Madesjö. Kyrkoherdevalet hölls den 9 mars 1740, vilket Petrus Näsman vann med en överväldigande majoritet av rösterna.
Petrus Näsman spelade en nyckelroll i genomdrivandet av beslutet att uppföra en ny kyrka av sten vid sockenstämman 1752. Näsman avled innan den nya kyrkan invigdes.
Referenser
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
AP
Levnadstid: 8 januari 1690 – 20 november 1739
Ämbetstid: 1739
Utsedd till kyrkoherde i Madesjö.
Carl Bechstadius utsågs till Nils Sandbergs efterföljare vid dennes död, men avled själv innan han hann tillsättas på posten. Dessförinnan hade Carl Bechstadius tjänstgjort som amiralitetspastor i Det Stora Nordiska krigets slutskede.
Referenser
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
AP
Levnadstid: 4 maj 1684 – 11 november 1738
Ämbetstid: 16 februari 1712 – 11 november 1738
Kyrkoherde i Madesjö.
Nils Sandberg föddes i Persnäs och var son till kyrkoherden Gustaf Passenius och dennes hustru Maria Stolpe, vilken var Aron Petri Stolpes yngsta dotter. Nils hette från början Passenius efter sin far, men svärfadern Haquinus Svenonis Sandberg lovade att finansiera hans utbildning om Nils tog svärfaderns efternamn. År 1710 erlade Nils Sandberg en magisterexamen i Lund och skickades därefter till Madesjö för att ersätta den avgående kyrkoherden Nicolaus Braun. Nils Sandberg blev på kort tid mycket omtyckt i socknen, vilket ledde till att han prästvigdes i Madesjö den 18 augusti 1711 och fick fullmakt den 16 februari 1712.
Under Nils Sanbergs ämbetstid i Madesjö grundades järnbruket i Flerohopp. Enligt traditionen var det Nils Sandbergs idé att ta de första bokstäverna i initiativtagarnas namn (Fleetwood, Rothlieb och Hoppenstedt) och bilda namnet Flerohopp.
Referenslista
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
AP
Levnadstid: 1 augusti 1658 – 10 september 1729
Ämbetstid: 1693 – 1711
Kyrkoherde I Madesjö och sedermera biskop i Kalmar stift. Son till företrädaren Nicolaus Brodderi Braun och dennes hustru Christina Larsdotter Walleria.
Nicolaus Braun föddes i Fagerhult. År 1670 började han skolan i Kalmar, och han började studera i Uppsala 1676. Efter att ha avlagt magisterexamen år 1685 begav sig Nicolaus Braun ut på olika studieresor runtomkring i Europa. År 1691 blev han hushållspräst hos Maria Kurck.
Som kyrkoherde
Vid faderns död i maj 1693 utsågs Nicolaus Braun till efterträdare på posten som kyrkoherde i Madesjö. På grund av att Brodderi Braun hade dött tidigt under kyrkoåret, samt att änkan efter fadern Elisabeth Månsdotter Alandria tog ut ett nådår, kunde Nicolaus Braun inte installeras förrän påsken 1695.
Som kyrkoherde är Nicolaus Braun mest känd för sin beslutsamhet och handlingskraft gällande ombyggnationer av kyrkobyggnaden och prästgården. Däribland konstruerades en läktare i kyrkan och nya altartavlor införskaffades. Nicolaus Braun tog även initiativet under sockenstämman år 1708 att köpa in en orgel samt att anställa en organist.
Vid biskop Henning Schüttes död på nyårsafton 1707 utsågs Nicolaus Braun, efter omfattande förhandlingar, till interimsbiskop år 1709. Nicolaus Braun utsågs till fullvärdig biskop den 21 april 1711.
Som biskop
Nicolaus Brauns första tid som biskop präglades av svårigheter. För att täcka de kostnader som orsakades av det Stora Nordiska kriget tog staten kyrkokassorna i beslag. År 1711 drog en pestepidemi genom Kalmarregionen. Epidemin var så allvarlig att skolor tvingades stänga, bröllop upphörde och människor fick inte längre begravas inne i Kalmar utan hänvisades till områden utanför staden. I kontrast till den första tiden av kaos, rådde det stabilitet under Nicolaus Brauns senare tid som biskop med relativt få tvister med domkapitlet.
Referenser
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
AP
Levnadstid: 29 april 1617 – dog 18 maj 1693
Ämbetstid: 6 juni 1676 – 18 maj 1693
Kyrkoherde i Madesjö.
Nicolaus Brodderi Braun (andra stavningar såsom Brun och Bruun förekommer) föddes i Fagerhult i en relativt enkel bakgrund. År 1630 rekommenderades Brodderi, av kyrkoherden i Fagerhult, Petrus Simonis, att påbörja studier i Kalmar. Brodderi fortsatte sina studier i Königsberg, för att sedan erlägga magisterexamen i Uppsala år 1649. Efter studierna innehade Brodderi diverse kyrkliga ämbeten, däribland slottspredikant och kyrkoherde i Fagerhult.
Efter en extremt utdragen konflikt om kyrkoherdeämbetet i Madesjö efter Aron Petri Stolpes bortgång, tillsattes Nicolaus Brodderi Braun av domkapitlet i Kalmar år 1676. Då hade Madesjö varit utan kyrkoherde i närmare tre år.
Nämnvärda händelser under Nicolaus Brodderi Brauns ämbetstid var att Madesjö kyrka utsattes för ett inbrott den 23 april 1685. Inbrottstjuven lyckades ta sig in i sakristian där denne kom över en ansenlig summa pengar.
Nicolaus Brodderi Braun var far till kyrkoherden och sedermera biskopen i Kalmar stift Nicolaus Braun.
Referenser
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
Rekommenderade länkar
http://www.geni.com/people/Nicolaus-Brodderi-Braun/6000000012499194419
AP
Levnadstid: Födelsedatum är okänt – dog den 28 april 1673
Ämbetstid: 1643 – 1673
Äldste son och efterträdare till Petrus Magni Stolpe. Efter studierna i Uppsala återvände Aron Petri till Madesjö, där han hjälpte sin far i allehanda sysslor. Aron Petri Stolpe efterträdde sin far som kyrkoherde i Madesjö 1643 och installerades officiellt året därpå.
En viktig händelse under Aron Petri Stolpes ämbetstid var den stora skogsbrand som år 1652 drog fram genom socknen. Prästgården och den medeltida träkyrkan totalförstördes i lågorna. Prästgården återuppbyggdes inom en relativt kort tid och gudstjänsterna hölls i dess sädeslada, medans den nya kyrkan byggdes.
Aron Petri Stolpe var en mycket ivrig och nitisk kyrkoherde. Han var emot diverse osedligheter och onyttigheter. Bland annat motsatte han sig ”det förargerliga tobaksförsäljandet och rökandet” i socknen. Aron Petri Stolpe var även en mycket populär kyrkoherde. På ålderns höst lät socknen stå för alla kostnader för de ombyggnationer som krävdes för att kunna göra ett sittplats åt Aron Petri Stolpe i predikstolen. 1672 utnämndes Aron Petri Stolpe till prost över Södra Möre, men han avled den 28 april 1673 och hann därmed uträtta ytterst lite som prost.
Aron Petri Stolpe och hans hustru Elisabeth Månsdotter Alandria var även finansiärer bakom den dopfunt, som år 1655 skänktes till den nybyggda kyrkan i Madesjö. Dopfunten används än idag.
Källor
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
AP
Levnadstid: 15??-1643
Ämbetstid: 1605-1643
Petrus Magni Stolpe härstammade ifrån byn Stolpabäck i Vissefjärda, vilket ger förklaringen till tillnamnet Stolpe. Efter studierna i Uppsala åkte Petrus Magni Stolpe till Wittenberg i Tyskland, där han blev magister år 1600. Under sin tid i Tyskland kom Petrus Magni Stolpe i kontakt med flertalet betydelsefulla svenskar, däribland den framtida rikskanslern Axel Oxenstierna, med vilken Petrus Magni Stolpe blev nära vän med.
En betydelsefull händelse i Madesjö socken under Petrus Magni Stolpes ämbetstid var Sveriges krig mot Danmark, det så kallade Kalmarkriget. Ett krig som kom att att drabba bygden mycket hårt och Petrus Magni personligen. Under kriget axlade Petrus Magni ledarrollen i socknen och ledde befolkningen i motståndet mot danskarna, vilket gjorde att danskarna flera gånger försökte infånga honom. Första gången var år 1611 då prästgården i Madesjö plundrades och brändes, men Petrus Magni lyckades undkomma och kunde söka sin tillflyktsort till ett oidentifierat hemman i den norra delen av Madesjö socken. Året därefter jagades Petrus Magni återigen av danskarna. Den här gången lyckades Petrus Magni undkomma ”uti bara tröjan med sin fattiga hustru”, medans danskarna beslagtog det mesta av Petrus Magnis ägodelar.
Nämnvärda händelser efter kriget är att Petrus Magni Stolpe var upphovsman till Madesjö sockens äldsta bevarade kyrkobok ifrån 1639. Det måste nämnas att det med all sannolikhet kan ha funnits en äldre kyrkobok, för Petrus Magni Stolpe baserar sin statistik på information ifrån tidigare kyrkoböcker. Petrus Magni Stolpe dog tidigt på året 1643 och begravdes den 23 april.
Petrus Magni Stolpe är far till Aron Petri Stolpe.
Källor
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
AP