Kopia från Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Accessionsnummer: ULMA 22566. S. Plaenge-Jacobson, Småland. Uppgift om sagesmän anges inom parentes efter varje stycke och refererar till sagesmansförteckningen sist i detta avsnitt.
Nybro stad och Madesjö socken 1948
Länk till Isof: Kopia från Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Accessionsnummer: ULMA 22566. S. Plaenge-Jacobson, Småland.
ISOF har genom välvilligt bemötande gett oss tillåtelse att använda den följande texten för publicering på vår hemsida. Texten har skapats genom optisk läsning (OCR) och kan innehålla läsfel.
Denna pärm med originaltexten finns i bibliotekets Nybrohörna
FÖRORD
När Landsmåls- och Folkminnesarkivet under krigsåren i början av 1940-talet tog initiativ till en uppteckningsverksamhet avseende de svenska städernas folkminnen, måste arkivet räkna med intresserat samarbete med organisationer och enskilda i de berörda städerna.
De förhoppningar om bistånd, varmed arbetet startade, ha ej kommit på skam. Förståelsen för en verksamhet, som avsåg att undan glömskan rädda något av den egna stadens folkliga traditioner, var i allmänhet påfallande stor. Efterhand kunde också uppteckningsarbete påbörjas i ett 50-tal städer med understöd från stadsfullmäktige eller föreningar och enskilda. Föreliggande samling uppteckningar från Nybro utgör resultatet av ett samarbete mellan arkivet och Nybroortens Hembygdsförening under ekonomisk medverkan av Nybro Stadsfullmäktige.
Uppteckningsarbetet, som utfördes av en arkivets medarbetare, fil.kand. Sigbrit Plaenge-Jacobson, utfördes i augusti 1946. De folkminnen som härvid samlades skilde sig till sin allmänna karaktär ej obetydligt från vanliga stadstraditioner, beroende framför allt därpå, att Nybro nyligen blivit stad och dessförinnan under en ej synnerligen lång tid varit köping. Det var sålunda för den jämförande forskningen värdefullt att finna, hur utvecklingen i Nybro från landsbygd till köping och stad givit sin prägel åt stadsbornas tradi¬tioner. Uppteckningsarbetet kom givetvis även att gälla Madesjö socken, varmed Nybro ännu senaste tider med sina traditioner hört nära samman.
Insamlingen av folkminnen underlättades i hög grad av det intresserade bistånd, som lämnades av många enskilda stadsbor, av vilka främst bör nämnas fabrikör och fru Enoch Nyvall, som sammanförde upptecknaren med en rad synnerligen minnesgoda sagesmän. Direktör S. Ljungdahl, handlare J. Alldén, urmakare R. Nyvall, riksdagsman A.W. Andersson och många andra ha bidragit med uppgifter och minnen efter självsyn och egna upplevelser.
Givetvis äro alla dessa uppteckningar att betrakta endast som primärmaterial, ett råstoff, vars bear¬betning, komplettering och sovring ej nu kunnat genom¬föras med de mycket begränsade tillgångar på arbetskraft, tid och penningmedel, som nu stått till buds. Likväl torde materialet ingalunda sakna kulturhistoriskt värde, då det ger en viss orientering beträffande arten av de lokala traditioner och folkminnen, som erbjuda sig omkring mitten av 1900-talet i Nybro stad och Madesjö socken. Med tack för ett synnerligen gott samarbete med alla för saken intresserade i Nybro samt för de anslagna penningmedlen ha vi härmed äran överlämna denna samling folkminnen till Nybroortens Hembygdsförening.
Uppsala i augusti 1948
Föreståndare för Landsmålsarkivets Folkminnesavdelning.
Innehållsförteckning med länkar
Bebyggelse och bosättning
Nybroortens sägner och Folktro
Högtid och fest
Kyrkan och det religiösa livet. Undervisning
Myndigheter och allmänna inrättningar
Samfärdsel och handel
Näringar och arbetsliv
Levnadssätt och hushållning
Sagesmansförteckning