Åkrahällskolan

Om bygget av Åkrahäll, Nybros gymnasieskola

Bygget av Åkrahällskolan för mer än fyrtio år sedan är ett av de största byggprojekten i kommunens historia. Efter en långvarig kamp för att få ett gymnasium till Nybro, gav regeringen 1958 Nybro rätt att inrätta ett gymnasium. Tidigare var Nybros ungdomar tvungna att åka till Kalmar om de ville utbilda sig efter realskolan. Mer om Nybros kamp för att få ett gymnasium kan man läsa i boken om Runer Jonsson  Att skriva sin stad – och bevaka världen av Claes Evenäs (2006) s. 237.Till en början delade gymnasiet lokaler med realskolan som låg där nuvarande Paradisskolan ligger. Det blev snabbt mycket trångt, fler än 1000 elever trängdes på skolan i mitten av 60-talet och nya lokaler måste till. Förutom en diskussion om Nybro var lämpligt som gymnasieort så blev det också en strid om var gymnasieskolan skulle byggas, antingen i Joelskogen eller öster om Norra vägen där det redan fanns en yrkesskola. Det blev det senare alternativet som segrade och det kom att byggas ca 10 000 m2 yta för gymnasiet och för de skyddsrum som tiden, kalla kriget, krävde. Mer om bakgrunden till gymnasiet kan man läsa i boken Nybro historia 1924-1968, (1978), s. 198-213. Den nya skolan döptes till Åkrahällskolan och togs i bruk höstterminen 1969.

Tidtabell över gymnasiebygget i Nybro under 1960-talet: 22/9 1964 Ansökan om lokalbehovsprövning insändes.

8/10 1965 Första officiella beslutet om lokalbehovet (Skolstyrelsen fick i nov. 1964 en preliminär uppgift om lokalprogrammet.

14/1 1966 Skissritningar insändes till SÖ.

22/6 1966 Reviderade skissritningar insändes till SÖ (Skissritningarna hade reviderats efter överläggning den 13/5 19 avd Pb på SÖ.

5/9 1966 Skissritningarna godkändes av SÖ och samtidigt får skolstyrelsen ett nytt beslut om lokalbehovet, vilket överensstämmer med de preliminära uppgifterna som lämnades innan skissritningarna omarbetades.

28/11 1966 Stadsfullmäktige beslutar att uppföra gymnasieanläggningen till en beräknad kostnad av 16 miljoner kr. inkl. inventarier och undervisningsmaterial.

28/6 1967 SÖ fattar beslut om statsbidrag till skolanläggningen.

15/9 1967 Byggnadsarbetena påbörjas genom att planerings- och schaktningsarbetena påbörjas. Byggnads- arbetena på huvudbyggnaden påbörjas vid månadsskiftet nov-dec. 1967.

20/8 1969 Skolarbetet börjar i de nya lokalerna. Uppgifter om byggnadskostnader mm. Lokalbehovsprövad yta. 5.957 m² Total byggnadsyta inkl. skyddsrum 10.550 m² Total byggnadsvolym ca. 47.000 m³ Byggnaden har uppförts på betongplatta som vilar på komprimerad grusbädd. Ytterväggarna består av prefabricerade pelare och mellan pelarna fabrikstillverkade fönsterpartier. Glas och fasadplåtar har monterats på byggnadsplatsen. Innerväggen utgöres av fabrikstillverkade väggelement med ytbehandling av plasttapet. Samtliga mellanväggar är flyttbara. Golvbeläggning av plastmatta med PVC skumundersida utom i bottenvåningens kommunikationsytor, där golvbeläggningen består av pressade asfaltsplattor. Under huvudbyggnaden finns ett skyddsrum för 500 personer. Byggnadskostnaderna uppgår till följande belopp:

Planerings- och schaktningskostnader 2.034.972:91 Byggnadskostnader för hus A + B (huvudbyggnaden) 6.382.690:76 Byggnadskostnader för hus C (gymnastikhallen) 1.405.055:63 Projektering och kontroll 950.026:22 Övriga byggnadskostnader 57.546:34 Summa byggnadskostnader 10.830.291:86 Inventarier 1.149.271:96 Undervisningsmateriel (beräknad kostnad) 1.100.000:00 Beräknad totalkostnad 13.079.563:82

/sammanställt i Nybro den 22 januari 2009 av Birgitta Gustafsson

http://www.barometern.se/nybro/har-finns-konst-fran-fem-decennier-akrahall-firar-snart-50/

Webbplats

Ruskemåla skola och bygdegård

Lästips: Rune Karlsson: Ruskemåla skola i Hembygdskrönikan 2007 s 118.

Ruskemåla skola fungerade som undervisningslokaler från 1882 till 1960. Senare såldes skolan till Arne Bennarsten, som använde lokalerna som snickeriverkstad. Ruskemåla skola Intresseförening bildades 1983 och köpte in skolan som därefter används som samlingslokal.
1880 beslutades det att Ruskemåla skola skulle byggas år 1882 bestående av: skolsal, samlingsrum, 2 bostadsrum och kök på nedre botten, samt småskolesal och lärarinnebostad på 1 rum och kök på övre våningen. Olaus Svensson fick i uppdrag att bygga Ruskemåla skola för en kostnad av 6 700 kr. Den skulle byggas enligt storleken 62x31x16 fot.
En ny undervisningsplan för folkskolorna beslutades det om 1919. Detta medförde genomgripande förändringar bl.a. nya tillbyggnader av skolor. Ruskemåla skola fick då genom tillbyggnad ny småskolesal.
Under 1945 infördes slöjd för pojkar. Som slöjdlärare anställdes Henry Nilsson, Ruskemåla. Flickorna hade långt tidigare haft slöjd som frivilligt ämne.
Under 1950-talets början renoverades skolan, centralvärme installerades, fönster byttes och matsal inreddes. Eleverna i småskolan hade fått åka till Hanemålaskolan några år, men 1954 anställdes Gerd Gustavsson som småskollärare i den nyrenoverade skolan.
Elevunderlaget minskade sedan och 1959-1960 blev det sista läsåret för Ruskemåla skola. Rosa Olsson, som undervisade klass 1-2, och Marianne Evenäs blev de sista lärarna. De som skulle börja i klass 2 hösten 1960 fick fortsätta i Rismåla skola, medan klass 3 förflyttades till Kristvallabrunn.

http://www.ruskemala.se/

Lästips: Hembygdskrönikan 2019 s 176-186