http://kartor.eniro.se/m/B5diU
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Namnet på detta hemman skrevs på 1500-talet Olufsboda, vilket måste betyda de av Olof anlagda bodarna. Sannolikt rörde det sig om något slags fäbodar för boskaps-skötsel eller kanske fiskebodar – flera sjöar ligger ju i närheten. När hemmanet upp-tagits är omöjligt att närmare precisera, då inga källor finns, men det måste ha skett under medeltiden, kanske 1100-1200-talet. Namn på -boda hör i stor utsträckning till just dessa århundraden med deras folkökning. I 1533 års register över ”gärden” dvs den extraskatt som då upptogs nämnes en Truls Pauelsson utan att hans hemman nämnes, men han måste vara identisk med den i 1535 års städsleöreregister omnämnde Truls Blacker, som i städsleöre erlade 1 oxe och en hud och därmed förnyade arrendet av hemmanet. Städsleöre erlades vid tillträde av ett kronohemman och därefter vart sjätte år. Truls måste, om han är identisk med den 1533 omnämnde Truls, ha brukat hemmanet sex år före 1535. Den relativt stora städslan tyder på att Olofsboda var ett gammalt och upparbetat hemman.
I 1539 års fogderäkenskaper heter brukaren ”Erik i Olofzbodum”, vars avrad upptages till 1 lispund smör, 1 öre och 1 packe näver. Härtill kom fodring för 2 hästar, som borde lösas med pengar. 154? var Truls tillbaka som brukare. Avraden hade höjts betydligt. Den var nu 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken och fodring för 6 hästar. Inlösningen av fodringen hade därtill höjts – helt godtyckligt. Ännu i fogderäkenskaperna 1541-42 står Truls Blacker för hemmanet, men 1545 heter brukaren ”Nills i Oloffzbodum”. Han hette Nils Månsson och hans fodring hade höjts till 8 hästar. Han var ännu kvar 1551, då han kallas knekt och får 2 alnar grönt tyg i städsla eller värvningspengar. 1556 hade han efterträtts av Pauel Staffansson, som 1561 fick sin dagsverksskyldighet höjd till 4 dagsverken om året. Några år senare, 1565 heter brukaren ”Hindrich”, som detta år i tionde till Kronan erlade 1 skäppa råg och 1 skäppa korn. Det motsvarar en skörd av 15 skäppor av vardera sädesslaget. Hindrich var knekt. 1569 hade Olofsbo upphört att vara knekthemman. Brukaren heter nu Gudmund Karlsson. Hans avrad hade höjts med fodring för 2 s.k. lagmanshästar. Det var Gudmund som ansvarade för Älfsborgs lösen 1571. Han deklarerade då följande tillgångar: koppar-5 marker, kor-2, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, svin-4. Tio procent av värdet blev en skatt på 4 mark 1½ öre. Det var ganska obetydligt och tycks visa att Olofsbo var ett ganska svagt hemman. Men det hade ju bytt brukare ganska ofta under de föregående trettio åren!
Gudmund satt kvar i Olofsbo i varje fall t.o.m. 1580. I detta års räkenskaper kallas han ”Gumme”. I 1591 års fogderäkenskaper har han ersatts av ”Måns Råck”, som brukade Olofsbo hela 1590-talet. Enligt den s.k. ”rumpeskattlängden” 1601 hade Måns följande tillgångar: 2 oxar, 2 kor och 3 tunnor utsäde. Hur det gick för Olofsbo under det följande decenniet är icke bekant, men 1613 är det upptaget som ”ödes-hemman” och brukaren heter ”Pär i Olzboda”. Inför Älfsborgs lösen 1613 visade det sig, att det fanns två personer utom Per på hemmanet. Per skulle erlägga 3 silver-daler men två kvinnor med namnet ”Mariet i Olzboda” kallas utfattiga och slapp erlägga något.
Per brukade Olofsbo i varje fall till mitten av 1620-talet. Enligt 1620 års fogderäken-skaper hette han ”Per Suensson i Olzboda”. 1622 kallas han knekt men följande år har han ersatts av ”Sven Persson i Olsboda”, som säkerligen var en son. Per Svensson brukade dock Olofsbo hela tiden och står 1625 officiellt för hemmanet. Men det fanns andra på hemmanet. I en förteckning från år 1624 ”nyutskrivna knektars rotsäd och boskap” nämnes knekten ”Sven Nilsson i Olsboda”. Hans tillgångar var: utsäde-2½ tunna, stutar-2, kor-5, får-1, ungsvin-1. Han fanns i varje fall detta och följande år jämsides med Per Svensson. Möjligen har denne dött efter 1625. I 1628 års mantalslängd nämns två brukare: Sven Nilsson och Jöran Svensson. Den sistnämnde kan vara son till den förre. Jörans tillgångar var: säd-2½ tunnor, ungsto-1, kor-5, kvigor-2, får-4, lamm-4, ungsvin-1. Sven Nilsson redovisade mindre tillgångar: säd-2 tunnor, kor-3, får-2, svin-2. I 1629 års jordebok upptages Sven Nilsson ensam för Olofsbo. Han har hemmanet ”på frihet”, dvs befrielse för vissa år från att betala avraden. I 1633 års jordebok heter brukaren ”Oloff i Oloffsboda”. Även han brukar Olofsbo på frihet till 1636. Men vem var den ”Anders Hompesson i Olofsbo” som 1634 stod åtalad för enkelt hor och fick böta 80 dlr? Var det en annars ”anonym” huskarl? Samma år anklagades och dömdes ”Oluf Swänsson i Olufzbo” för ”mökränkning” med ”Elin Thufwes dotter i Ödhwatta”. Hans böter blev 40 mark kopparmynt. Hur stod det egentligen till med sexualmoralen i 1630-talets Olofsbo?!
I 1641 års mantalslängd upptages under rubriken ”Ryttare och Knechtar” en Israel i Oloffzbo, ogift. Han hade en piga och hans tillgångar var: 1 ungsto, 2 stutar, 3 kor, 1 kviga, 3 får och 4 tunnor utsäde. Han var ännu kvar 1644 och var då gift. Hemmanet klassificeras som helt. I 1648 års mantalslängd har Israel försvunnit och ersatts av Nils Joensson som brukade hemmanet ännu 1655. Olofsbo tycks ej ha drabbats av den stora skogsbranden 1652, ty någon skattebefrielse förekom ej, som annars beviljades de hemman som drabbats. I 1660 års mantalslängd har nya brukare trätt till. Den upptager ”Truls i Olsboo, Birger i samma gård, Jesper i samma gård”. Men det fanns andra personer i Olofsbo. Enligt domboken för 1665 bötfälldes Jon Olofsson i Olofsbo för att han utan tillstånd bränt bokar. Samma år hade han med yxa tillfogat Jon Persson i Resby ett köttsår. 1666 hade han ”besovit” Maria Nilsdotter i Resby, varför han fick böta 20 mark och hon 10 mark. Samma år hade ”Nils Nilsson i Olsbo”, gift, begått hor med Kristina Nilsdotter, ibm. Det blev böter på 80 respektive 40 mark. Sexualmoralen var fortfarande låg i Olofsbo!
Ombyte av brukare hade skett, när mantalslängden för 1668 gjordes upp. De nya brukarna hette ”Pär Andersson i Olasbo och Pär Olofzon i samma gård”. En av dem, Per Olofsson var kvar ännu 1682, men Per Andersson försvann. Madesjö födelse- och doplängd vittnar dock om att det fanns andra människor på hemmanets ägor. 1677 döptes Måns’ son Måns, och Olofs son Daniel, 1683 föddes och döptes Olofs dotter, som fick namnet Karin, Daniels son Pehr och Pers son Anders. Jordeboken 1682 ger en intressant upplysning om vad som skett i Olofsbo. Den upptager först ”Pähr i Oluffzboo” och tillägger: ”halfparten öde och så legat uti 4 åhrs tid. Nu begär Johan Pehrsson få upptaga men berättas vara en tjuf och ingen vill bo ihop med honom i Byen, men som han hafver stedt hemmanet, ty blifver han derwedh och stäldt i borgen för sig Nils och Anders i Agebo. Niuter 2 års frihet. Till skatt 1683.” Denne Johan Pehrsson är borta 1686, liksom Per. Brukaren heter nu Inge Andersson och hans årliga avrad var 6 daler 23 öre och 9 penningar. Det är naturligtvis möjligt att Per och Johan fanns kvar inofficiellt, men för skattemyndigheterna var Inge Andersson den som ansvarade för avraden.
Nästa uppgift om Olofsbo finner vi i 1697 års kvarnkommissions protokoll. Där heter det: ”5/8 Olofsbo. Oluf, Jöns och Per. En ganska ringa bäck. Kommer ur den ena sjön och straxt rinner i den andra.” Det gällde eventuell skattläggning av hushålls-kvarnar. Eftersom Olofsbo brukare endast kunde mala för eget behov, slapp de skatt. De tre brukarnas fullständiga namn var enligt 1699 års jordebok Olof Persson, Jöns Nilsson och Per Andersson. Hemmanet var nu definitivt klassifierat som 5/8 hemman och har så förblivit. I 1717 års mantalslängd heter brukarna Olof Persson och Måns Nilsson, som brukade var sin hälft. Splittringen i mindre delar skulle emellertid snart ske. Vid sommartinget 1724 åtalades Olofsbo åbor Nils Andersson, Måns Nilsson och Per Jönsson för att de försummat att medtaga sina vargnät, när vargskall utlystes. Nu fanns det således 3 hemmansägare i Olofsbo. Det skulle bli fler. Ännu i husförhörslängden 1728-1740, som återspeglar förhållandena på 1730-talet, upptages 3 brukare: Magnus med hustru Ingrid, Nils Månsson med hustru Martha, Per Persson med hustru Maria, om vilka står antecknat, att de bodde i Toresbo. Båtsman var Elof Jonsson Lustig med hustru Ingeborg. Flera inhyses nämns: Olof med hustru Sara, Nils Andersson, som var bonde 1724 enligt en notis i domboken. Han var gift med Kerstin. Inhyses var också Brita Månsdotter, Sara Månsdotter och Erik Månsson. I 1740 års vallängd upptages 4 hemmansägare i Olofsbo: Per Lustig brukade 5/32, Erik Månsson, Nils Månsson och Gumme Ingelsson lika mycket.
I husförhörslängden 1749-1754 har antalet bönder stigit till 5. Nr 1 brukades av Erik Månsson, 34 år, med hustru Marja, 32 år, nr 2 av Anders Persson, 54 år, med hustru Ingrid, 37 år, nr 3 av Nils Månsson, 50 år, med hustru Martha, 46 år, nr 4 av Per Jönsson, 54 år, och Brita Nilsdotter, u.å. och nr 5 av Nils Håkansson, 36 år, och Gertrud, 28 år.
Under perioden 1755-1788 tycks omsättningen av bönder i Olofsbo ha varit stor. Icke mindre än tio namn är uppförda i husförhörslängden. Två stabila hemmansägare fanns dock i mångfalden. Eric Månsson med hustru Marje Nilsdotter, f. 1718, hade 6 barn: Elin var född 1742, Ingrid 1746, Maria 1749, Brita 1752, Jonas 1757 och Axel 1761. Den sistnämnde Axel Ericsson blev båtsman och gifte sig med Lisken Jacobs-dotter. De fick 1787 dottern Elin. 1774 fick Måns Bergesson från Nässjömåla uppbud vid tingsrätten på 5/16 mtl Olofsbo, som han bytt sig till mot Nässjömåla och 800 dlr smt. Han var född 1740 och gift med Brita Andersdotter, f. 1738. De fick icke mindre än 8 barn: Anders 1765, Nicolaus 1766, Matthis 1768, Peter 1770, Caisa 1772, Stina 1775, Ingrid 1777 och Berge 1780. De två nu nämnda hemmansägarna represen-terar kontinuiteten under denna period. Övriga hemmansägare under perioden var Nils Håkansson, f. 1716 och gift med Gertrud, f. 1721. De fick 7 barn: Sven 1746, Håkan 1749, Elin 1751, Stina 1753, Segrid 1758, Ingrid 1765 och Peter 1770. Johan Hemmingsson var född 1752 och gift med Elin Persdotter, f. 1756. De fick 3 barn: Hemming 1775, Samuel 1776 och Lena 1778. Per Jönsson Lustig brukade fort-farande sin hemmansdel. Hans hustru hette Ingeborg Olofsdotter. Sven Jonsson var född 1736 och hans hustru Cathrina Gummesdotter samma år. De hade 3 barn: Peter var född 1765, Zackris 1771 och Kerstin 1777. Sven Svensson var gift med Segrid Andersdotter. Deras födelseår är ej angivna. De fick 5 barn: Jonas 1770, Peter 1773, Olof 1775, Brita Stina 1779 och Joen 1781. Utom de nu nämnda bodde Axel Nilsson, f. 172? med hustru Brita Andersdotter och sonen Staffan, samt Carl Andersson, f. 17?? med hustru Ingrid Persdotter, f. 1742 på ägorna, men om de senare är antecknat ”borta”, vilket väl betyder, att de endast nominellt var bosatta i Olofsbo. Detsamma gäller en Peter Jonsson med hustru Brita och 6 barn.
Vi går fram i tiden till åren 1802-1815, varunder flera förändringar skedde. Måns Bergesson eller Börjesson avled 1814. Hans hustru Brita Andersdotter hade avlidit 1812. Av deras barn var Anders gift i Mortorp, Stina gift i Ölfvingstorp och Berge eller Börje gift i Ruskemåla. Det blev sonen Nicolaus Månsson, f. 1766, som övertog gården. Han var sedan 1793 gift med Maria Persdotter, f. 1765. De hade 4 barn: Cajsa Lena född 1794, Matthias 1797, Peter 1802 och Stina 1809. Gård nr 2 inne-hades av Joen Olofsson, som var född 1761. Hans hustru hette Ingrid Månsdotter, f. 1777 och dotter till Måns Börjesson och Brita Andersdotter. Joen Olofsson gifte sig således till gården. Gård nr 3 innehades nu av Daniel Danielsson, f. 1764, och h.h. Ingrid Svensdotter, f. 1772. De hade 4 barn: Sven var född 1798, Caisa 1802, Ingrid Lena 1803 och Elin 1809. På gård nr 4 tog Carl Persson, f. 1753, och Annika Nils-dotter, f. 1750, undantag av dottern Lena Carlsdotter, f. 1779 och 1806 gift med Gustaf Jönsson från Älghult, född 1769. Han kom närmast från Mortorp. De fick 3 barn: Martha Lena 1807, Peter 1810 och Carl 1815. Antalet hemmansdelar hade nu reducerats till dessa fyra. Det skulle med tiden bli flera! Båtsman för Olofsbo var denna tid Johan Olsberg, som emellertid bodde i Vissefjärda. Torpare var Sven Persson, f. 1742 och gift med Kierstin Larsdotter, f. 1738.
Under perioden 1815-1821 brukade Nicolaus Månsson sin gård. Så gjorde också Joen Olofsson, vars hustru Ingrid Månsdotter avled 1819. Han gifte om sig med Ingrid Nilsdotter, f. 1795. I första äktenskapet föddes 1816 sonen Gustaf och i det andra 1821 sonen Carl Fredric. På 5/32 mtl tog Daniel Danielsson och Maria Svensdotter undantag av dottern Stina Danielsdotter, f. 1794, och hennes man Sven Jönsson, f. 1797. De fick 1821 sonen Gustaf. På nästa 5/32 mtl satt Gustaf Jönsson, f. 1769, och Lena Carlsdotter, f. 1779. De hade 3 barn: Martha Lena, f. 1807, Peter 1810 och Carl 1815. På gården bodde Lenas föräldrar Carl Persson och Annika Nilsdotter som undantagsfolk. Torparen Sven Petersson avled 1819. Änkan Kjerstin Larsdotter bodde kvar. Ny torpare var Jonas Persson, f. 1788, med hustru Brita Jonsdotter, f. 1778. Sockenskräddaren Hinric Månsson med hustru Stina Nilsdotter bodde på ägorna liksom avskedade båtsmannen Eric Blomberg, född 1746.
Under 1820-talet tog Nicolaus Månsson och hans hustru undantag av sonen Matthias Nicolausson, som 1822 vigdes vid Cajsa Lena Petersdotter, f. 1798. De fick på 1820-talet 3 barn: Johannes 1824, Carl Gustaf 1826 och Jonas Petter 1829. Joen Olsson och Ingrid Nilsdotter överlämnade sin gård till sonen Gustaf Joensson, f. 1816. På 5/32 mtl avled Sven Jönsson. Änkan Stina Danielsdotter fortsatte att bruka gården för barnen: Gustaf, f. 1821, Carl Gustaf, f. 1822, Christina, f. 1825, Lovisa, f. 1827 och Johan Peter, f. 1831. Ny torpare var nu Jonas Andersson, f. 1796, och gift med Annica Persdotter, f. 1794. De fick 2 barn: Christina 1828 och Peter 1832. Undantagsmannen Daniel Danielsson dog 1824 och hans änka Maria Svensdotter 1827. De efterlämnade en sjuklig och vanför dotter Elin, f. 1809. Gustaf Jönsson och Lena Carlsdotter hade nu undantag av sonen Peter Gustafsson, f. 1810 och h.h. Cajsa Lena Jonsdotter, f. 1812. Inhyses var Ingrid Lena Hansdotter, f. 1801, och hennes dotter Gustafva, f. 1827. Undantag hade Carl Persson och Annika Nils-dotter. Avskedade båtsmannen Eric Blomberg dog 1825 och hans änka Maria Måns-dotter 1830. Inhyses var Olof Petersson, f. 1786, som vistades på Öland, samt änkan Kerstin Larsdotter, f. 1738 och död 1822. Inhyses änkan Kerstin Svensdotter var född 17?? och betecknas som ”utfattig”. Hon hade två barn. Torpare var Carl Fredriksson med hustru Ingrid Larsdotter och smeden Jacob Dahlström, f. 1789 i Algutsboda och gift med Sara Persdotter, f. 1787. Södra fjärdingens bönder ville hindra Dahlström från att bosätta sig inom dess område, då man fruktade att få underhålla honom och hans familj. Det lyckades inte. Dahlström blev bofast på Olofsbo ägor. En tid var sockenskräddaren Hinric Månsson bosatt på ägorna med hustru Stina Nilsdotter och 3 barn, men han flyttade snart bort.
På 1830-talet fick Peter Gustafsson och Cajsa Lena Jonsdotter 4 barn: Carolina föddes 1834, Anna Christina 1835, Gustaf 1837 och Emma 1839. På nästa gård på 5/32 mtl avled Joen Olsson 1839. Änkan Ingrid Nilsdotter skötte gården men sålde den snart till sonen Gustaf Jonsson, f. 1816 och hans hustru Christina Johansdotter från Mortorp, f. 1819. De fick 1841 dottern Inga Lena. På nästa gård, som var på 5/24 mtl fick Matthias Nicolausson och Cajsa Lena Petersdotter 1833 sitt fjärde barn, sonen Johan August. Nicolaus Månsson och Maria Petersdotter hade undantag av sonen.
På 5/96 mtl satt på 1830-talet Sven Jönsson och Stina Danielsdotter. Sven Jönsson dog 1840. De hade 6 barn, av vilka 3 var födda på 1830-talet: Johan Peter 1831, Gustava Maria 1835 och Anders 1839. På 5/48 mtl avled 1838 Jonas Nilsson, som var född 1768. Änkan Elin Danielsdotter flyttade samma år till Runsten på Öland. Gården övertogs av Johannes Danielsson, f. 1812 och broder till Elin. Han var gift med Maria Jonsdotter, f. 1810. De fick 2 barn: Anna Christina 1837 och Gustava 1839, innan Maria Jonsdotter 1840 avled. På ägorna fanns det 2 torpare: Jonas Andersson, f. 1796 och gift med Annica Persdotter, f. 1794 ”mycket sjuklig och sängliggande” enligt en anteckning i kyrkoboken. Den andre torparen hette Jonas Nilsson, f. 1768 och gift med Stina Jönsdotter, f. 1777. En annan gård på 5/48 mtl ägdes av Olaus Johansson, f. 1811 och h.h. Ingrid Lena Jonsdotter, f. 1813. De fick på 1830-talet 2 barn: Johan August 1837 och Christina 1839. Bland övriga i Olofsbo kan nämnas torparen och smeden Jacob Dahlström med hustru och många barn samt torparen och båtsmannen Jonas Jonsson Stor, född i Förlösa 1804 och båtsman för Norra Bondetorp. Hans hustru hette Catharina Svensdotter och var född i Algutsboda 1803. De hade 3 barn.
På 1840-talet bodde 30 män och 31 kvinnor i Olofsbo eller tillsammans 61 personer. Gårdarna var nu småbruk. En stark hemmansklyvning blev nu utmärkande för Olofsbo. De största hemmansdelarna var på 5/48 mtl och den minsta på 5/288 mtl. På 5/32 mtl avled Peter Gustafsson 1848. Änkan Cajsa Lena Jonsdotter var född i Lilla Idehult 1812. De hade 4 barn födda före 1840 och fick på 1840-talet ytterligare 3: Franz August 1842, Johan Gustaf 1845 och Mathilda Gustafva 1847. De flyttade 1849 till Gelebo. Från 1849 brukades en hemmansdel på 5/64 av Peter Johansson, född i Högebo 1807 och gift med Maria Olofsdotter från N. Otteskruf, f. 1812. Han köpte hälften av Jonas Nilssons gård. De hade redan 6 barn, när de flyttade till Olofsbo: Johannes, f. 1833, Carl Johan 1836, Emma Mathilda 1839, Peter August 1841, Lovisa 1843 och Petronella 1846. I Olofsbo föddes 1850 dottern Lotta. Gustaf Jaensson sålde 5/96 av sina 5/32 mtl till Matthias Nicolausson. Han gifte sig 1840 med Christina Johansdotter från Mortorp, f. 1818. De fick 6 barn: Ingrid Lena föddes 1841, Emma 1843, tvillingarna Franz Johan och Wendla Gustava 1847, Johanna 1850 och Pehr Johan 1851. Matthias Nicolausson köpte som nämnts 5/96 mtl av Gustaf Jaensson. Han drabbades av en fruktansvärd katastrof, då 1846 hans son Johannes häktades för mord och dömdes till 10 års straffarbete på Malmöhus fästning. En yngre son Carl Gustaf flyttade 184? till Dackebo. 5/48 mtl undergick växlande öden. Gården ägdes först av Olaus Jönsson, f. 1811, och Ingrid Lena Jönsdotter, f. 1813. De hade 3 barn: Johan August, född 1837, Christina 1839 och Carl Ludvig 1841. Gården övergick på 1840-talet till Jonas Pehrsson, f. 1778 och Stina Ericsdotter, f. 1785. De hade en dotter Brita Stina, född 1825. Efter några år sålde de till Gustaf Olofsson, född i Köl 1822 och Brita Stina Jonsdotter, född i M.-Örsjö 1825. Gustaf Olofsson och h.h. fick 1850 sonen Jonas Peter.
Nu återstår fyra verkliga småbruk. 5/144 mtl brukades från 1850 av Johan August Carlsson från Ekeberga, född 1828 och 1850 gift med Kerstin Månsdotter från Högahult, f. 1824. 5/288 mtl brukades från 1849 av Nils Petersson, f. 1818 och gift med Maria Börjesdotter från Mortorp, f. 1811. De hade 4 barn: Johan född 1837, Peter August född 1840, Ingrid Maria 1844 och Sven Gustaf 1847. 5/128 mtl brukades från 1845 av Olaus Svensson från Oskar, född i Vissefjärda 1801. Hans hustru hette Stina Svensdotter, född i Oskar 1812. Nästa småbruk på 5/128 mtl brukades från 1850 av Johannes Jonsson Ankare, född i Högebo 1814 och h.h. Maja Stina Israelsdotter från Älghult, född 1818. De hade 2 barn: Carl Petersson, född i Norra Persmåla 1831 och Johan August Johansson, född i Tostetorp 1843. De var alltså halvsyskon. Johannes Jonsson Ankare var båtsman för Jonsryd. Båtsman Jonas Jonsson Stor flyttade med hustru och 4 barn till Norra Bondetorp. Gustaf Jönsson avled som undantagsman 1843, Nicolaus Månsson 1851 och hans hustru Maria Pehrsdotter redan 1842. Torparen Jonas Andersson brukade fortfarande sitt torp. Hustrun Annika Pehrsdotter var sängliggande sjuk. De hade två barn födda 1828 och 1832. Torparen och nybyggaren Johan August Johansson var född i Riddaretorp 1825 och gift med Christina Jonasdotter född i Olofsbo 1828. De flyttade hit 1849. Smeden Jacob Dahlström avled 1850 och efterlämnade änka och fyra barn.
På 1850-talet fortsatte ”atomiseringen” av Olofsbo, dvs dess uppdelning på små enheter. Peter Johansson på 5/64 mtl flyttade 1856 med hustru och 6 barn till Ruskemåla. Efterträdaren Gustaf Petersson kom från Ramsjö. Han var dock född i Göttorp 1818 och gift med Maria Petersdotter från Östra Resebo, född 1819. De medförde vid inflyttningen 5 barn: Frantz, född 1846, Emma Mathilda 1849, Carl Johan 1851, Wendla Helena 1853 och Ida Sophia 1856. I Olofsbo föddes 1858 Amanda Alina. Olaus Svensson på 5/128 mtl hade kommit hit från Oskar 1849. Han tog nu 1859 undantag av Carl Gustaf Jonsson, född i Oskar 1831 och gift med Gustava Gustafsdotter också från Oskar och född 1833. De medförde barnen Ida Christina, f. 1856, och Johan, född i Mortorp 1858 och fick här sonen Elis 1860. Gustaf Jaensson och Christina Johansdotter på 5/48 mtl fick på 1850-talet ytter- ligare 3 barn: Peter Johan 1851, Joel 1855, Carl Elof 1858. På 5/128 mtl satt Carl Petersson, född i Norra Persmåla 1831. Han efterträdde sin styffader Carl Ankare, som flyttade till Oskar 1857. Carl Petersson var gift med Wendla Stina Johansdotter från Ljungby, född 1824. De gifte sig 1856 och fick två barn: Ida Christina 1857 och Emma Charlotta 1860.
På 5/24 mtl tog Matthias Nicolausson och Cajsa Lena Petersdotter undantag. Deras för mord till 10 års straffarbete dömde son Johannes frigavs från fängelset 1856 och kom hem med vackra vitsord om gott uppförande. Han flyttade samma år till Dackebo. Gården övertogs av brodern Jonas Peter Matthiasson, f. 1829 och gift 1856 med Emma Gustava Olofsdotter från Ruskemåla, f. 1831. De fick 1857 dottern Clara Charlotta och 1859 sonen Pehr Olof. De flyttade 1860 till Dackebo och efterträddes av brodern Carl Gustaf Matthiasson, f. 1826 och gift med Wendla Christina Håkansdotter från Toresbo, f. 1834. De medförde från Dackebo sina två barn: Ida Gustava född 1854 och Hulda Sofia född 1857. 5/48 mtl brukades alltjämt av Gustaf Olsson, född i Köl 1822, och hans hustru Brita Stina Jonsdotter från M.-Örsjö, f. 1825. De fick 4 barn: Jonas Peter föddes 1850, Franz Elof 1853, Carl Johan 1856 och Wendla Mathilda 1860. Till 5/144 mtl inflyttade 1851 Anders Petersson Sjöberg. Han var född i St. Granås 1817 men kom närmast från Hanemåla. Han var gift med Ingrid Maria Johansdotter, född i Hanemåla 1816. De hade vid flyttningen 2 barn: Mathilda född 1844 och Ida född 1847. I Olofsbo föddes 1851 sonen Johan och 1855 sonen Carl Fredrik. Familjen flyttade 1856 till Toresbo. 5/288 mtl ägdes mellan 1852 och 1855 av avskedade båtsmannen Peter Larsson, som dock bodde i Wargsmåla i Oskars socken. 1855 övertogs hemmans-delen av Jonas Magnusson Wider, född i Algutsboda 1806 och gift med Cajsa Lena Johannisdotter, född i Olofsbo 1808. De hade 4 barn: Emma Christina, född i Algutsboda 1844, Johanna, född där 1847, Charlotta Christina, som var äldre och född 1836 och Carl Gustaf, som var äldst och född 1832. Till nästa gård på 5/144 mtl inflyttade 1855 från Bäckebo socken Carl Johan Jonasson, född i Vissefjärda 1827 och gift med Christina Jacobsdotter, född i Olofsbo 1823. De medförde två barn men flyttade redan 1860 till Brokagärde. Gården övergick till Johan August Nilsson Molin från Stora Ebbehult, f. 1834 och gift med Clara Lovisa Samuelsdotter från Kristvalla, född 1834. De medförde 2 barn: Fina, född i Stora Ebbehult 1857 och Amanda Christina, född där 1859. Torparen och nybyggaren Johan August Johansson flyttade 1852 till Gelebo. I gengäld inflyttade 1853 från Mellan-Agebo båtsmannen August Johansson Olsberg, f. 1835. Han gifte sig 1857 med Johanna Petersdotter från Vissefjärda, f. 1820. Backstugumannen Sven Danielsson, f. 1797, fick 1838 undergå uppenbar skrift i Madesjö kyrka ”för fylleri i kyrkan”. Det var nog ett av de sista fallen av uppenbar skrift. Den avskaffades kort därefter.
Under åren 1861-1871 köpte Gustaf Petersson 5/128 mtl av Carl Gustaf Jonsson och ökade därmed sin gård till 15/128 mtl. Han fick 1864 sitt åttonde barn sonen Otto Theander. Carl Gustaf Jonsson kallas därefter arbetskarl och flyttade 1870 till Norra Örsjö. Han hade stor familj: åtta barn. På 5/48 mtl avled Gustaf Jaenssons hustru Christina Johansdotter 1863, varefter han sålde gården till Carl Gustaf Matthiasson och tog undantag. Av de 6 barnen tog äldste sonen värvning vid Svea Livgarde i Stockholm. På 5/128 mtl avled Carl Petersson 1869. Änkan Wendla Stina Johans-dotter och de två barnen Ida Christina och Emma Charlotta flyttade till Ljungby.
Daniel Jonsson brukade en hemmansdel på 185/1152 mtl. Han var född 1833 och gifte sig 1870 med Lena Stina Svensdotter, f. 1839. Hon var förut piga på gården. Daniel Jonsson köpte av Gustaf Olofsson dennes 5/48 mtl. Gustaf Olofsson och Britta Stina Jonsdotter hade på 1860-talet fått 3 barn: Wendla Mathilda 1860, Hilda Christina 1864 och Otto Amandus 1867. Gustaf Olofsson reste 1870 till Stockholm sedan han sålt sin gård. På 5/288 mtl satt i början Jonas Magnusson Wider och Cajsa Lena Johansdotter. Han bytte gård med Johan Nilsson Modin i Västra Agebo. Denne Modin dömdes 1865 till urbota straff ”svårt övervåld i person”. Härunder köptes gården av Daniel Jonsson. 5/16 mtl ägdes fortfarande av Carl Gustaf Matthiasson och Wendla Christina Håkansdotter. De fick 1862 sonen Johan Emrik och 1865 sonen Victor. På 5/144 mtl satt Johan August Israelsson Molin, f. 1834 och 1856 gift med Clara Lovisa Samuelsdotter, född i Kristvalla 1834. De hade sina 2 barn i hemmet: Fina, född 1857 och Amanda Christina, född 1859.
Nästa 5/144 mtl innehades en tid av bonden, torparen och arbetskarlen David Israelsson Molin, född 1840 och 1861 gift med Cajsa Lena Johansdotter från Vissefjärda, född 1828. De fick 1864 sonen Carl Gottfrid. David Israelsson Molin dömdes 1867 för slagsmål och utprångling av falskt mynt till 6 års straffarbete och 7 års förlust av medborgerligt förtroende. Han hade redan tidigare avträtt hemmans-delen till bonden och senare inhyses Peter Petersson från Hökahult, född 1820 och gift med Ingrid Stina Olofsdotter, f. 1823. De hade fyra barn. Peter Petersson dömdes 1867 till 1 månads fängelse för snatteri. Gården övergick 1867 till från Västra Agebo hitflyttande Jonas Magnusson Wider och h.h. Cajsa Lena Johansdotter, som var född i Gunnarsmo 1818. De medförde dottern Johanna, som var född 1847. Efter 2 år eller 1869 övertogs hemmansdelen av sonen Carl Gustaf Jonsson Wider, som flyttade hit från Västra Agebo och blev brukare. Fadern stod officiellt för gården. Carl Wider hade två barn: Amanda Christina, född 1864 och Mathilda, född 1866.
På ägorna bodde denna tid många. Skräddaren Otto Israelsson var född 1838 och kom till Olofsbo från Ramsjö 1863. Han hade 1862 dömts för lägersmål. Han var gift med Johanna Gustafva Petersdotter, f. 1836. De hade 3 barn. Tre torpare bodde på ägorna. Carl Svensson flyttade från Norra Otteskruf till Olofsbo 1864. Var gift och hade en dotter. Carl Gustaf Gummesson var född i Mortorp 1840 och gifte sig 1862 med Emma Gustafsdotter, f. 1843. De flyttade hit 1862. Torparen och skomakaren Fredrik Petersson var född 18?? och gift med Johanna Petersdotter, f. 1830. Från Kroksjö hitflyttade 186? smeden Johan August Petersson, f. 1838 i Mortorp och gift med Christina Håkansdotter, f. 1835. Båtsman nr 147 var August Johansson Olsberg, född 1835 och gift med Johanna Petersdotter från Vissefjärda, född 1820. Deras son Jonas August föddes 1861. Undantagsmannen Olaus Svensson avled 1871. Matthias Nicolausson bodde kvar som undantagsman tillsammans med hustrun Cajsa Lena Petersdotter. Dessutom fanns en rad inhyses och backstugu-sittare, som i regel endast en tid vistades på ägorna och sedan flyttade och ströks ur kyrkoboken.
På 1870-talet avled Gustaf Peterssons hustru Maria Petersdotter 1872, varpå han tog undantag och flyttade bort. Av de 7 barnen blev det dottern Wendla Helena Gustafsdotter, som kom att behålla gården. Hon gifte sig 1877 med Frans Petersson från Stora Ebbehult, f. 1851. De fick 2 barn: Carl Conrad 1878 och Johan Emil 1879. En gård på 185/1152 eller 55/385 mtl brukades av Daniel Jonsson och Lena Stina Svensdotter. Det fanns en son i hans första äktenskap: Oscar August, f. 1856. Daniel Jonsson hade 1861 dömts för förfalskat köpebrev till straffarbete. Familjen flyttade bort från Olofsbo 1880. 5/128 mtl brukades av Peter August Magnusson, f. 1842 och Johanna Mathilda Petersdotter, född 1855. De fick på 1870-talet 2 barn: Carl Gottfrid 1878 och Anna Emilia 1880.
5/16 mtl brukades fortfarande av Carl Gustaf Matthiasson och Wendla Christina Håkansdotter. De fick på 1870-talet ytterligare 2 barn: Carl Algot 1871 och Axel Fritiof 1875. På 5/144 mtl tog Jonas Magnusson Wider undantag av dottern Johanna Jonsdotter, f. 1847 och 1875 gift med Frans Henricsson från Norra Säfsjö, född 1848. De fick 3 barn: Axel Hjalmar 1876, Carl Julius 1878 och Rikard Viktor 1879. 5/288 mtl brukades från 1871 av Ludvig Jonsson från Västra Agebo, f. 1845, och Helena Mathilda Petersdotter, f. 1849. De gifte sig 1877 men hade två barn före vigseln: Carl Victor, f. 1873 och Anna Mathilda, f. 1877. 5/48 mtl brukades av Pehr Edvard Johansson, född i Oskar 1855 och 1879 gift med Hilda Christina Danielsdotter, född 1858. Deras son Johan August Patrik föddes 1880. I övrigt kan nämnas, att undantagsmannen Gustaf Jonsson avled 1873 och Olaus Svensson 1871. Båtsman var Fredrik Svensson Sjö, född 1832, som flyttade hit från Sjöahult 1876. Han var gift med Brita Stina Danielsdotter, f. 1824. De hade 2 barn. Utom de nu nämnda fanns flera inhyses och arbetare på ägorna. Folkmängden i Olofsbo var 1875 89 personer.
Vi går nu fram till åren 1881-1891. På 5/32 mtl fick Frans Petersson och Wendla Helena Gustafsdotter under 1880-talet ytterligare 5 barn: Helena Augusta 1881, Emrik Theodor 1882, Oskar Hjalmar 1884, Ester Viktoria 1889 och Anna Ingeborg 1890. Peter August Magnusson och Johanna Mathilda Petersdotter på 5/128 mtl fick 1881 dottern Gerda Charlotta och 1884 sonen John Amandus. Samma år lämnade familjen Olofsbo. På 5/16 mtl avled Carl Gustaf Matthiassons hustru Wendla Kristina Håkansdotter 1889. Sonen Carl Algot, som var född 1871 hade 18?? emigrerat till USA. Han tycks därefter ha försvunnit ur sikte. Han blev officiellt dödförklarad av S. Möre häradsrätt d. 27 sept. 1945. Dödsdatum antogs vara d. 31 dec. 1918. Tre bröder fanns kvar i Sverige: Johan Emrik med tillnamnet Lundin, f. 1862, Viktor, f. 1865 och Axel Fridolf, f. 1875. Johan Emrik Lundin gifte sig 1884 med Edla Sofia Petersson, f. 1865. De fick 4 barn: K Emil 1884, Ester Viktoria 1886, Viktor Fabian och Ture Valdemar 1890. Samma år flyttade familjen bort från Olofsbo. Frans Henriksson och Johanna Jonsdotter på 5/144 mtl fick på 1880-talet sitt fjärde och femte barn: Johan Ernst 1883 och Helena Viktoria 1886. De flyttade 1887 bort från Olofsbo. Efterträdare under några år blev Frans Johan Sjöquist, f. 1855 och 1884 gift med Amanda Adelina Gustafsson, f. 1858. De fick 1885 dottern Helena Viktoria, 1886 sonen Hjalmar, 1888 dottern Ester Mariana och 1889 sonen Oskar Ferdinand. Familjen flyttade bort 1890. Den efterträddes av Gustaf Petersson, som var född 1818. På 5/288 mtl fick Carl Ludvig Jonsson och Helena Mathilda Petersdotter på 1880-talet ytterligare 3 barn: Axel Emrik 1881, Per Emrik 1882 och Johan Ludvig 1884. Sistnämnda år flyttade familjen bort. På 35/288 mtl gifte sig Pehr Edvard Johansson 1879 med Hilda Kristina Danielsdotter. De fick 1880 sonen Johan August Patrik, 1882 sonen Carl Oskar och 1887 dottern Hilma Maria.
Vi övergår nu till övrig befolkning i Olofsbo under 1880-talet. Många med undantag avled nu. Matthias Nicolausson och Cajsa Lena Petersdotter avled båda 1886, Jonas Magnusson Wider 1889 och hans hustru Cajsa Lena Johansdotter 1886. Deras fosterson Ludvig Eriksson Norderblad var nu student. Flera torpare fanns. Torparen och snickaren Nils Peter Jonsson var född 1846 och sedan 1876 gift med Ida Sofia Gustafsdotter, f. 1856. De hade 5 barn. Torparen Per Elof Nygren var född 1860 och gifte sig 1883 med Ida Kristina Lindberg, f. 1857. De hade 3 barn. Familjen flyttade hit 1881, men 1889 emigrerade han till USA. Familjen stannade kvar i Sverige. F.d. timmermannen Carl Petersson Molander, f. 1837 och hans hustru Kristina Fredriks-dotter och 2 barn flyttade 1885 till Katarina församling i Stockholm. På ägorna bodde fortfarande smeden Johan August Petersson med hustru och 6 barn. Skomakaren Fredrik Petersson, som var änkling sedan 1878, flyttade 1885 bort med sina 5 barn. Så gjorde 1890 skräddaren Otto Israelsson Molin med sina 6 barn. Modern hade avlidit 1884. En annan skräddare Viktor Conrad Lindell, f. 1862 och sedan 1884 gift med Amanda Kristina Petersson från Gelebo, född 1863, flyttade bort 1886. Båtsman Fredrik Svensson Sjös son Carl Gustaf, f. 1859, emigrerade 1888 till USA. Så gjorde 1891 Carl Gustaf Jonsson Widers son Gottfrid, f. 187?. Torparen, f.d. båtsmannen August Johansson Olsberg och h.h. var barnlösa men hade icke mindre än 4 foster-barn.
Under åren 1891-1894 fortsatte Frans Petersson och Wendla Helena Gustafsdotter på 5/32 mtl. De fick 1893 sitt åttonde barn, sonen Thure Ragnar. På 5/16 mtl tog Carl Gustaf Matthiasson 1892 undantag av Niklas Gustaf Gustafsson från Vissefjärda, f. 1849 och sedan 1873 gift med Wendla Sofia Johannisdotter, f. 1853. De medförde från Vissefjärda sina 3 barn: Karl Ernst Fridolf, f. 1879, Gerda, f. 1881 och Helena Amanda, f. 1886. På 5/144 mtl avled Gustaf Petersson 1891. Gården övertogs av Karl Gustaf Wider, som flyttade hit 1893. Hans hustru Gustava Karlsdotter avled 1894. De hade 3 barn: Matilda född 1866, Karl Oskar 1874 och Gerda Augusta 1879. På 35/288 mtl fick Per Edvard Johansson och h.h. 1892 sitt fjärde barn, dottern Ester Viktoria. På denna gårds ägor bodde frånskilda bondhustrun Maria Charlotta Olsdotter, som var född 1834. Torparen och förre båtsmannen August Olsbergs hustru Johanna Petersdotter avled 1894. Hon efterlämnade förutom maken 4 fosterbarn. Torparen Nils Peter Jonsson och Ida Sofia Gustafsdotter hade 6 barn. Båtsmannen Fredrik Sjös son Carl Gustaf Sjöquist kom hem från USA 1893 men reste samma år tillbaka till USA. Gustaf Olssons dotter Wendla Matilda, f. 1860, emigrerade också 1893 liksom Per Elof Nygrens hustru Ida Lindberg och deras 3 barn.
Folkmängden i Olofsbo var 1894 66 personer, fördelade på 36 män och 30 kvinnor. Det innebär en minskning på 23 personer sedan 1875. Emigrationen från Olofsbo omfattar till 18?? 11 personer. Den förste emigranten var bondsonen Karl Karlsson, som emigrerade 1888 och båtsmanssonen Carl Sjöquist, som följde samma år. Mest anmärkningsvärt är att Per Elof Nygren och hans hustru Ida Kristina Lindberg med 3 barn emigrerade 1893.