Byar och gårdar i Örsjö – Sida 3

Lästips: Birger Lindholm: Eskilsryds station i Hembygdskrönikan 2017 s 215.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Eskilsryd betyder Eskils röjning. En man med namnet Eskil har röjt den mark, som skulle komma att uppkallas efter honom. Sannolikt har röjningen skett under senmedeltiden, dvs tiden från omkring 1300 till 1500-talets början. Hemmanet ingår i den stora röjnings- och nyodlingsvåg, som i Smålands skogstrakter sätter in mot medeltidens slut. Första gången Eskilsryd förekommer är i 1533 års register över den gärd, dvs den extraskatt, som upptogs detta år med anledning av inbördeskriget i Danmark. Joen Hold betalade som alla andra Madesjöbönder 2 mark penningar. I nästa källa, 1535 års städsleöreregister förekommer Eskilsryd ej, vilket måste innebära, att något skifte av brukare ej då skett. I 1539 års fogderäkenskaper heter brukaren ”Jöns i Eskilsryd”. Det förefaller sannolikt, att han är identisk med Joen Hold. Namnet Joen och namnet Jöns skrevs ibland för samma person. Jöns avrad var obetydlig, vilket styrker antagandet, att Eskilsryd var ett ganska nyupptaget hemman. Han skulle årligen erlägga fodring för 1 häst, medan den vanliga fodringen var för 2 hästar, ett kleff tått, dvs ett knippe lin eller bast, och en öra. Som sagt, den ringa avraden talar för att hemmanet var ganska nyupptaget.

1545 hette brukaren tillfälligt Olof. Hans fodring var fortfarande hälften mot den vanliga: fodring för 4 hästar i stället för 8. Redan 1547 är Jöns, som nu kallas Jöns Nilsson tillbaka. Han brukade Eskilsryd hela 1550-talet. Sista gången han före-kommer är i tiondelängden 1565, då ingen tionde kunde levereras. Då hade Jöns Nilsson redan i de ordinarie fogderäkenskaperna avlösts av ”Sven i Eskilsryd”, som tydligen var knekt, liksom Biörn 1566. Var de söner till Jöns? Sven kallas 1573 Swen Jonsson eller Jönsson och Björn kallas 1574 knekt. Det var Björn som deklarerade sina tillgångar inför Älfsborgs lösen 1571. Han hade 4 kor, 1 treårsungnöt, 1 tvåårs-ungnöt, 1 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 5½ mark – mycket obetydligt. Björn kallas 1574 Björn Jonsson eller Jönsson. Det verkar sannolikt, att han och Sven var bröder och söner till Jöns Nilsson. De tycks ha växlat under 1570-talet: Sven ansvarade 1575 för tionden men från 1580 var Björn den officielle brukaren.

Eskilsryd räknades 1580 som ½ hemman. Björn omtalas sista gången 1600, men 1601 är det ”husarmt och nu brennetompt”. Det nämnes ej i detta års rumpeskatt-längd. 1602 var det öde och utan brukare. Kort tid därefter anslogs det till underhåll av en knekt. Han heter 1606 ”Per Nilsson i Eskilsryd”. Per Nilsson överlevde kalmar-kriget, men fick 1614 hemmanet ”förmedlat” till ¼. Hans bidrag till Älfsborgs lösen 1613 var 3 silverdaler. Per brukade Eskilsryd till 1628, trots att tionden 1622 erlades av en viss ”Matthis”, som dock sedan försvann. I 1625 års fogderäkenskaper är det fortfarande Per Nilsson, som betecknas som brukare av hemmanet och det var han, som inför 1628 års boskapspenning deklarerade hemmanets tillgångar: 2 tunnor utsäde, 2 skäppor svedjeråg, 6 kor, 5 får, 4 lamm, 1 ungsvin. 1629 var Eskilsryd ”öde” men brukaren hette nu ”Suen i Eskilsryd”. I 1633 års jordebok finns ingen brukare nämnd och Eskilsryd betecknas som öde, men i mantalslängden samma år heter brukaren ”Gumme”, som endast hade 2 kor.

I 1635 års jordebok saknas brukare och ½ hemman Eskilsryd betecknas som öde. Det måste ha legat öde några år i slutet av 1630-talet. I 1641 års mantalslängd nämnes visserligen en ”blinde Suen i Eskillsry” men han saknade tillgångar. Följande år tycks dock en ny brukare ha kommit till hemmanet. Enligt Södra Möre dombok för 1643 begärde Sone Svensson i Eskilsryd att få hemmanet förmedlat till ¼. Han fick förmedling till ¼ på 6 år, men tycks ha gett upp efter dessa, ty 1649 heter brukaren ”Anderss i Eskilsrydt”. Han satt kvar 1650 men sedan försvinner Eskilsryd ur skatte-längderna till 1668, då ”Måns i Äskilsry” och ”Pär Räfs i samma gård” upptages och 1669 ”Swän i Eskildry” och ”Pär i s. gård”. Enligt 1682 års jordebok ”förmedlades” Eskilsryd d. 1 april 1661 till ¼ hemman men var 1682 åter betecknat som ½ hemman. Swän var fortfarande brukare 1682, och den årliga räntan värderades till 3 dlr 10 öre 9 penningar.

1686 nämnes en ny brukare: Erland Olofsson. Sven tycks dock ha funnits kvar, ty i 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”¼ Eskilsry. Erland och Swen. Vattnet kommer ur Skärsjö och ändas i Ödwata. Kan mala sin egen säd.” I 1699 års jordebok saknas Eskilsryd av någon okänd anledning. I 1706-1707 års jordebok upptages den årliga räntan från Eskilsryd till 3 dlr 26 öre 9 penningar. I denna jordebok nämnas inga brukare. 1717 är Eskilsryd fortfarande ¼ hemman och har 2 brukare: Måns Erlandsson och Håkan Börgesson, men 1740 brukas hela hemmanet av Anders Torsson. Denne var gift med Anna Ingesdotter. De fick 1744 sonen Inge Andersson, som 1771 gifte sig med Segrid Andersdotter, född 1753 och övertog hemmanet. De fick 4 barn: Anders 1774, Stina 1776, med tiden gift i Skäregärde, Peter 1781 och Jonas 1790. Båtsman var Peter Eriksson Lidberg, född 1748, och gift med Ingrid Persdotter, född 1749. De fick 6 barn. Torparen Peter Svensson från Algutsboda var gift och hade 2 barn. Torparen Jon Jonsson var född 1752. Han återflyttade 1791 med hustru och 2 barn till sin födelsesocken Vissefjärda. Den tredje torparen var Peter Nilsson, som var gift och hade en son.

Under perioden 1802-1814 tog Inge Andersson och Segrid Andersdotter undantag av sonen Peter Ingesson och hans hustru Sara Lisa Olofsdotter, född 1791. Torpare var nu Peter Jonsson, född 1739 och gift med Catharina Persdotter, född 1755. De hade 2 barn: Sara född 1792 och Johanna född 1794.

Under perioden 1815-1821 fick Peter Ingesson och Sara Lisa Olofsdotter 1817 sonen Johannes. Torparen Jon Svensson avled 1819 efterlämnande änkan Maria Jonsdotter och dottern Cajsa, född 1799. Andra torpare var Johannes Petersson, född 1799 och gift med Sara Petersdotter, född 1792, och Anders Nilsson, som var född 1770 och gift med Cajsa Lena Petersdotter, född 1791. Inhyses Anders Nilsson var född 1771 och gift med Maria Petersdotter, född 1786. De hade 2 barn.

På 1820-talet fick Peter Ingesson och Sara Lisa Olofsdotter ytterligare 2 barn: Gustaf 1825 och Jonas 1829. Inge Andersson avled 1823 och hans hustru Segrid Andersdotter 1826. Torpare var Johannes Jonsson med hustru Charlotta och Johan Hemmingsson, född 1780 i Ekeberga och ofärdig. Han var gift med Maria Peters-dotter, född 1792. De hade 8 barn. Inhyses Anders Nilsson och hans hustru Maria Petersdotter bodde kvar i Eskilsryd. De hade 2 barn.

Peter Ingesson avled 1840. Gården övertogs av äldste sonen Johannes Petersson. Han gifte sig med Lena Stina Olaidotter, född 1822. Båtsman var från 1840 Johan Fredrik Petersson Lidberg, född i Algutsboda 1820. Det fanns nu tre torpare på ägorna. Johan Hemmingsson med hustru och många barn, Gustaf Magnusson från Algutsboda, född 1801, som flyttade hit 1835 och Gustaf Jonsson, som var född 1805 och gift med Cajsa Andersdotter, född 1803 och med tre barn.

Vi går fram till 1850-talet. Johannes Petersson och Lena Stina Olaidotter brukade fortfarande sin gård. De fick 7 barn. Peter August föddes 1844, Carl Johan 1845, Maria Gustava 1847, Mathilda Christina 1849, Wendla Sofia 1853, Ida Charlotta 1856 och Johanna Amanda 1858. Torparna Johan Hemmingsson och Johannes Jonsson var nu inhyses, men det fanns ändå tre torpare. Olaus Magnusson var född i Vissefjärda och flyttade till Eskilsryd 1856. Han var gift med Gertrud Peters-dotter från Vissefjärda, född 1824. De hade två söner. Olaus Nilsson var född 1818 i Mortorp. Han var gift med Lisa Maria Jonsdotter från Kolsbygd, född 1819. De flyttade hit 1854. De hade tre barn. Peter Carlsson var född 1820 i Vissefjärda och gift med Ingrid Lena Gustafsdotter, född 1820. De flyttade hit 1860. De hade sju barn.

På 1860-talet ökade Johannes Peterssons barnskara med Johanna Amanda 1863 och Hulda 1866. Näst äldste sonen Carl Johan varnades 1866 i kyrkorådet för ”dåligt leverne”. Det fanns nu 5 torpare på ägorna: Johannes Petersson, född 1846, August Petersson, född 1846 i Vissefjärda och 1867 gift med Cajsa Lisa Jonasdotter från Algutsboda, född 1846, Peter Carlsson, som nu hade 9 barn, Peter Johansson, född 1836 och 1869 dömd för snatteri till tre månaders fängelse och två års förlust av medborgerligt förtroende. Torparen och arbetskarlen Johan Peter Nilsson var född 1824 i Oskars socken och gift med Maria Petersdotter, född 1819. De hade en son. Båtsmannen Carl Gustaf Petersson Lidberg flyttade 1868 till Kroksjö. Flera arbets-karlar bodde kortare tid på ägorna.

På 1870-talet köpte konsul Carl Hasselquist i Kalmar ¼ mtl i Eskilsryd av undantags-änkan Lena Stina Olsdotter, änka efter Johannes Petersson, som avled 1873. Gården sköttes av rättare. Den förste rättaren var Johan Lorentz Jacobsson, född i Ryssby 1823 och hitflyttad från Kalmar 1875. Han återflyttade till Kalmar 1876 och efterträddes som rättare av Franz Gustaf Johansson, född 1841 i Lenhofda. Han kom från Ellebäck 1876 och flyttade till Nättraby 1878. Efterträdaren kallades bokhållare. Han hette Per August Råberg, född 1852 i Kalmar. Till Eskilsryd kom han från Karlslunda. Det fanns mycket folk i Eskilsryd på 1870-talet. Båtsman var nr 212 Johan August Petersson Lidberg, född 1841 i Algutsboda. Han kom till Eskilsryd från Norra Örsjö 1871. Han var gift med Carolina Jonasdotter, född 1845 i Vissefjärda. De hade 2 döttrar. Från Ryssby inflyttade 1878 smeden Frans Elof Bergman, född i Algutsboda 1850. Han var gift med Ida Carolina Eklund, född 1858 i Ryssby. De fick 1878 dottern Hulda Terese innan de nästa år flyttade till Ryssby.

Icke mindre än 7 torpare fanns längre eller kortare tid i Eskilsryd på 1870-talet. Torparen Johannes Petersson var född 1846. Han gifte sig 1871 med Emma Beata Petersdotter från Vissefjärda, född 1851. De fick 4 barn innan de 1878 flyttade till Oskar. Torparen Peter Niclas Israelsson var född 1825 i Vissefjärda. Han var gift med Sara Lisa Petersdotter, född 1827 i Algutsboda. De hade 3 barn när de 1873 flyttade till Eskilsryd från Vissefjärda. Torparen August Nilsson var född 1846 i Vissefjärda. Han gifte sig 1867 med Cajsa Lena Jonasdotter från Algutsboda, född 1840. De hade 5 barn, när August Nilsson 1879 tog ut flyttningsbetyg till Kalmar slottsförsamling för att bli handlande. Torparen Gustaf Andersson Wisser var född 1830 i Vissefjärda. Han var gift med Lisa Sara Gustafsdotter, född 1844 i Vissefjärda. De flyttade 1876 till Eskilsryd från Kroksjö. De fick till 1880 4 barn. Torparen Johan Peter Nilsson var född 1824 i Oskar. Han var gift med Maria Petersdotter, även hon från Oskar och född 1819. De hade en son. Torparen Peter Gustaf Andreasson var från Vissefjärda och född 1849. Han gifte sig 1871 med Johanna Petersdotter från Oskar, född 1851. De fick på 1870-talet 5 barn. Torparen Peter Johansson var född 1876 [frågetecken för årtalet]. Han dömdes 1868 till 3 månaders fängelse för snatteri och för mordbrand till 2 års straffarbete och 1878 för andra resan snatteri till 6 månaders fängelse.

På 1880-talet sålde konsul Hasselquist 1887 gården i Eskilsryd till Karl Johan Gustafsson från Oskar, född i Madesjö 1848 och gift 1869 med Hilda Gustafva Niclasdotter, född i Madesjö 1848. De flyttade hit 1887 och hade då 8 barn: Per Olof, född 1870, Frans Ernst 1873, Johan August 1875, Gustaf Algot 1877, Anna Vilhelmina 1880, Ida Charlotta 1882, Axel Hjalmar 1885, Karl Rudolf 1887. I Eskilsryd föddes 1891 John Ragnar. Rättaren Peter Karlsson föddes i Vissefjärda 1857 och gifte sig 1880 med Johanna Kristina Niclasdotter, född 1858 i Vissefjärda. De kom till Eskilsryd 1884 och fick 5 barn: Frida Dorothea 1879, Jenny Charlotta 1881, Hilma Gunborg Augusta 1885, Anna Emilia Viktoria 1885 och Karl Edvard Hjalmar 1888. Lena Stina Olsdotter bodde kvar som undantagsänka. Dottern Ida Charlotta flyttade 1891 till Vissefjärda. Dottern Johanna Amanda fick 1885 ett barn utom äktenskapet.

Torparen Jonas Andersson inflyttade 1881 till Eskilsryd. Han var född i Oskar 1852 och gift med Lena Stina Petersdotter 1881. Hon var född i Vissefjärda 1859. Torparen Peter Niklas Israelssons yngste son John Aldo, f. 1865, emigrerade 1884 till USA. Torparen Gustaf Andersson fick tillsammans 8 barn. Torparen Peter Gustaf Andersson hade 9 barn. Hans torp ägdes av Karl Andersson Moberg i Vargsmåla i Oskar. Torparen Johan August Gustafsson, född 1839, gifte sig 1884 med Kristina Karlsdotter från Oskar, f. 1834. De fick 7 barn. Båtsmannen Johan August Petersson Lidberg flyttade 1889 till Älmeboda.

På 1890-talet fick Carl Johan Gustafsson och Hulda Gustafva Niklasdotter sitt nionde barn, sonen John Ragnar 1891. Rättaren Peter Carlsson kallas nu arbetare. Han fick 1891 sitt sjätte barn, Erik Vilhelm. Torparen Jonas Andersson och Lena Stina Peters-dotter fick 1891 sitt fjärde och 1893 sitt femte barn. Torparen Peter Niklas Israelssons hustru Sara Lisa Petersdotter avled 1892. Torparen Gustaf Andersson Wisser och Lena Stina Gustafsdotter hade 6 barn. Torparen Johan August Gustafsson och Kristina Karlsdotter hade 3 barn. 1891 inflyttade från Oskar torparen Carl Gustaf Andersson, född i Oskar 1850 och 1888 gift med Helena Niklasdotter, född 1849 i Vissefjärda. De fick 1889 dottern Anna Terese och 1891 sonen Per Oskar. Båtsman var nu Johan August Petersson Lidberg, född 1848 i Algutsboda och 1873 gift med Carolina Jonsdotter, född 1845 i Vissefjärda. De hade 5 barn. Slutligen kan nämnas arbetaren Peter Gustaf Andersson, född 1843 i Vissefjärda och gift med Johanna Petersdotter, född 1851 i Oskar. De hade 10 barn, av vilka sonen Carl Anders Petersson Berg var soldat för roten nr 72 Brännbo vid Konga kompani. Han fick namnet Berg som soldatnamn.

Ende emigranten från Eskilsryd var ovannämnde John Aldo Petersson, som 1884 utvandrade till USA.

Ellebäck

http://kartor.eniro.se/m/ArOf5

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Ellebäck torde betyda ”bäcken med alar”. Hemmanet har anlagts under medeltiden, ovisst när. Enligt 1533 års register hette brukaren då ”Peder Mattisson”, som skulle betala 2 mark penningar. Enligt de första fogderäkenskaperna skulle ”Per i Älebäck” leverera ”et klef taat”, en packe näver, ett öre och fodring för 2 hästar årligen i avrad. Fodringen kunde lösas med 2 öre per häst. I 1541-1542 års räkenskaper upptages ”Per Matzssons” avrad till penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, tåt-1 kleff, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Det var en avsevärd höjning. Den höjdes ytterligare 1551 med 2 skäppor malt och 1561 med ett dagsverke till 4. Hela tiden brukade Per Mattsson hemmanet. Enligt 1565 års tionderegister levererade Per detta år 3 skäppor råg och lika mycket korn i tionde. Det svarar mot en skörd av 45 skäppor av vardera sädesslaget – ett mycket bra resultat! När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas var Per Mattsson fortfarande ansvarig för Ellebäck. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-15 marker, oxar-2, kor-7, ettårsungnöt-1, får-5, svin-3, häst för 10 mark. Hans bidrag blev 12 mark 1½ öre – ett vittnesbörd om att hemmanet var bra. Från 1573 möter vi en ny brukare: ”Per Boosson”, som 1591 har efterträtts av Per Håkansson. Hans tionde 1591 var 2 skäppor råg och 1 skäppa korn. Det motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 15 skäppor korn. Det var dåliga skördar på 1590-talet.

1600 var Ellebäck underhållshemman för en knekt ”Ödge i Älebeck”. Hemmanet saknas i 1601 års rumpeskattlängd. Dess öden de närmaste åren är okända, men när Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas hette brukaren ”Swän i Älebäck”. Hans bidrag var 3 silverdaler. Sven brukade hemmanet till 1628, då han deklarerade följande tillgångar: 4 tunnor utsäde, 1 skäppa svedjeråg, 5 kor, 2 kvigor, 4 får, 1 lamm, 2 ungsvin – inte alltför imponerande. Följande år var han död och änkan stod för hemmanet både enligt mantalslängden och jordeboken. Ellebäck räknades för ½ hemman och ”öde”. Änkan fanns ännu kvar 1633, då hon redovisade följande tillgångar: 2½ tunna utsäde, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 1 kviga, 3 får, 1 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. I 1635 års jordebok är ingen brukare nämnd men 1641 nämnes bland ”ryttare och knektar” Lars i Ellebäck, som var gift och hade 2 kor och 2 tunnor utsäde. Som ”inhyses” nämnes ”Mariet i Ellebäck”. Var hon identisk med Svens änka?
I 1644 års mantalslängd upptages 3 brukare: ”Olof i Ellebäck”, som är gift, ”Lars Andersson, ibm, ogift” och ”änkan, ibm”. Av dessa blev det Lars Andersson som stannade kvar. 1649 är han gift, 1668 hade han en dotter hemma och 1669 hade han som medbrukare ”Oluf Skräddare i samma gård”. I 1682 års jordebok räknas Ellebäck som ett helt hemman med en årlig ränta av 5 dlr 24 öre och 4 penningar, vilken 1686 är sänkt till 5 dlr 21 öre 1 penning. Lars Andersson är fortfarande kvar, men 1697 heter brukaren Pehr Larsson, med all sannolikhet en son. Den 1 april 1692 döptes hans son Lars. Enligt kvarnkommissionens protokoll 1697 heter det: ”Pehr Larsson är ringa. Sqwalltan står i een Beck, som kommer uhr een lijten siö. Kan mahla sin säd.”

I 1699 års jordebok har Per Larssons årliga ränta ytterligare sänkts till 5 dlr 19 öre 1 penning. 1717 är Ellebäck delat mellan Per Larsson och Lars Persson. Den förre synes ha dött före 1722, ty i domboken för detta år skedde 2:dra uppbud av Lars Persson och Jon Persson av deras systers arvsandel i Ellebäck. De hade löst ut systern ur hemmanet. Några år senare ägdes en del av Ellebäck av Per Håkansson. Vid hösttinget 1726 tilltalades han av Hans Joensson i Buttetorp i en fråga som rörde Per Håkanssons förhållande under hans tid i Södra Örsjö, som han brukat i 3½ år, innan han kom till Ellebäck. Vid samma ting tilltalade Per Håkansson Hans Joensson i Göttorp för en rad åtgärder, 1. ”för det han åhr 1724 skall lockat kährandens tienstepiga Karin Nilsdotter at bekiänna osanning på honom, lika som han henne skola höfdat. 2. för återfående af 3 dlr smt på förlikningssumman, som slutades dh. 17 Dec. 1724. 3. för slagsmåhl på kärandens hustru. 4. för det hustru Kierstin föreg. höstting skall berättat at hennes man warit wid Upwidinge ting, der han likwähl samma ting skall warit hemma i sina hus. 5. för innestående 4 sk. korn och 3 sk. råg. 6. at bewisa huruledes käranden förbrutit sin trolofning och påbegynte Echtenskap med deras dotter.” Hans Joensson svarade angående punkt 6 ”så skall Pär Håkansson sielf först instämdt dem och deras dotter till Consistorium, der trolofningen uphäfwen blef, och kunde de intet twinga sin dotter, som war så ung.” En mängd vittnen hördes och rätten frikände de tilltalade från Per Håkanssons anklagelser. Man ser hur den uppslagna trolovningen var den egentliga orsaken till familjefejden.

Under 1730-talet skedde en del förändringar i Ellebäck. Per Håkansson efterträddes av Olof Håkansson, som 1740 ägde ¼ mtl vid sidan av Jon Persson ¼ mtl och Lars Persson ½ mtl. Vid vintertinget 1736 skedde 3:dje uppbud för Lars Persson på ½ mtl skattekrono Ellebäck, ”som han undfått af sin Fader Pär Larsson dh. 13 januarii 1720.” I husförhörslängden 1749-1754 upptages följande tre hemmansägare i Ellebäck. 1. Lars Pedersson med hustru Marja, 2. Joen Pedersson med hustru Segrid, 3. Olof Håkansson med hustru Karin.

I husförhörslängden 1755-1788 står Lars Persson för den första hemmansdelen. Han uppges vara född 1698. Sonen Per Larsson är född 1739 och är gift med Ingierd Erichsdotter, född 1743. De fick icke mindre än 8 barn: Peter 1762, Eric 1763, Karin 1765, Nils 1773, Segrid 1776, Olof 1778, Peter 1780, Jonas 1785. Den äldre Peter måste ha dött ung, eftersom han fick en broder med samma namn. Den andra hemmansdelen brukades av Olof Håkansson och hans hustru Karin. De fick 3 barn: Ingeborg, Håkan och Maria, alla tre utan angivet födelseår. Den tredje hemmans-delen brukades av Per Johansson, säkerligen en son till Joen Persson och Segrid. De fick 4 barn: Anders, Maria, Per 1766, Måns. En fjärde hemmansdel brukades nu av Per Hemmingsson och Kierstin Johansdotter, som 1778 fick dottern Cathrina och 1780 dottern Stina Caisa. Båtsman var Börge Urwäder, gift med Maria Thoresdotter. Deras son Nils Peter föddes 1763. Dessutom bodde flera inhyses på Ellebäcks ägor. Det kan nämnas, att Lars i Ellebäck var sexman och medlem av kyrkans nämnd 1731 och de följande åren.

Under perioden 1782-1801 fick Per Larsson och Ingierd Eriksdotter ytterligare ett barn, sonen Carl, född 1788. Olof Håkansson hade efterträtts av sonen Håkan Olofsson, f. 1748, och gift med Annica Nilsdotter, född 1761. De hade tre barn: Peter född 1779, Nils 1781 och Maria 1785. Familjen bodde i L. Kolfly. Per Hemmingsson avled 1798. Han efterlämnade änkan Kerstin Johansdotter och de två döttrarna Catharina och Stina Caisa, som bägge blevo gifta i Ellebäck. Catharina blev gift med bonden Peter Månsson, f. 1773. De flyttade till Algutsboda. Stina Caisa blev gift med bonden Olof Olsson, född 1772. De fick 1799 sonen Olof. Olof Olsson avled redan 1801. I stället för Peter Månsson inflyttade från Ljungby Olof Håkansson, f. 1775 och gift med Kierstin, f. 177?. En gård innehades av Jonas Månsson, f. 1777 och 1801 gift med Maria Persdotter från Mortorp, f. 1780. På ägorna bodde undantagsmannen Måns Persson, f. 1741 och hans hustru Lisa Gummesdotter, f. 1743. De hade ingått äktenskap 1770. De hade två barn: Peter, född 1779 och gift samt Gumme, född 1783.

Under perioden 1802-1814 avled Per Larsson. Det skedde 1813. Änkan Ingierd Eriksdotter och fyra barn fanns i hemmet. Av barnen var yngste sonen Olof, f. 1775, gift, men bodde på gården. Äldste sonen Eric Persson, f. 1770, brukade en annan hemmansdel i Ellebäck. Han var gift med Ingrid Persdotter, som var född 1781. De hade två barn: Jonas var född 1809, Cajsa Lena 1812. En gård ägdes av Jonas Larsson, född 1774 och gift med Cecilia Persdotter, född 1780. De hade 6 barn: Olof, född 1799, Nicolaus 1802, Stina 1804, Peter 1809, Brita Maria 1810 och Johannes 1814. Den fjärde gården brukades av Peter Månsson och Catharina Persdotter, som vänt tillbaka från Algutsboda. De hade fyra barn: Elin var född 1800, Johannes 1807, Brita 1810 och Peter 1813. En femte gård ägdes nu av Peter Persson, född 1780 och son till Per Larsson och Ingierd Eriksdotter. Han var gift med Stina Svensdotter, född 1793. De fick 1813 dottern Maria. Båtsman var till 1815 Peter Svala, född 1760. Han var gift och hade fyra barn.

Under perioden 1815-1821 fick Eric Persson och Ingrid Persdotter ännu ett barn. Sonen Peter föddes 1815. Peter Persson och Stina Svensdotter fick 1818 sitt andra barn, sonen Johannes. På 1/8 mtl fick Jonas Larsson och Cecilia Persdotter sitt sjunde barn, sonen Andreas, som föddes 1816. ¼ mtl brukades av Jonas Månsson, f. 177? och Brita Svensdotter, f. 1793. De hade tre barn: Peter, född 1814, Caisa Lena, född 1817 och Stina, född 1819. På 1/8 mtl tog brukaren Nils Jönsson Broman, f. 1762, och hans hustru Ingjerd Gummesdotter, f. 1768, under perioden undantag. Deras yngsta dotter Brita Nilsdotter, född 1797, gifte sig med Olof Petersson, f. 1794 och övertog gården.

Under 1820-talet inträffade inga större förändringar i Ellebäck. Eric Persson överlät gården till sonen Peter Ericsson, född 1815. Jonas Larsson avled och efterlämnade änkan Cecilia Persdotter och många barn, av vilka sonen Gustaf var yngst, född 1824. Peter Persson och Stina Svensdotter fick 1822 sonen Gustaf och 1827 sonen Petter. Jonas Månsson och Brita Svensdotter fick 1822 sonen Johannes och 1825 dottern Helena. Deras näst äldsta barn, dottern Caisa Lena avled 1824. Olof Petersson och Brita Nilsdotter fick 4 barn: Johannes föddes 1822, Gustaf 1825, Jonas 1827 och Peter Johan 1830. På ägorna fanns en torpare Peter Svensson, född 1789 och gift med Cajsa Andersdotter, född 1792. De hade 4 barn.

Under 1830-talet fick Petter Persson och Stina Svensdotter 1832 sitt femte barn, dottern Ingrid Lena. På deras gård bodde som undantagsman Sven Larsson, född i Algutsboda 1764. Eric Persson hade redan i slutet av 1820-talet tagit undantag av sonen Peter Ericsson, född 1815, som nu var gift med Ingrid Lena (efternamn ej angivet). Jonas Månsson och Brita Svensdotter hade nu undantag av sonen Johannes Jonsson, f. 1822, och hans hustru Christina (inget efternamn!). Jonas Larsson avled 1837 och efterlämnade undantagsänkan Cecilia Persdotter. Gården övergick till dottern Brita Maria Jonsdotter. 1834 inflyttade till Ellebäck Magnus Svensson, född i Algutsboda 1792. Han var änkling sedan 1831 och hade 3 barn. Han återvände till Algutsboda 1836. Den gård han brukade ägdes tidigare av Olof Petersson och Brita Nilsdotter och därefter av Nils Svensson och Maria Hemmings-dotter. 1/8 mtl ägdes slutligen av Andreas Olsson, född 1816, och Maria Petersdotter, f. 1813. De fick på 1830-talet två barn: Caisa Lena 1835 och Anna Gustava 1838. Först 1841 fick de en son Johan August. Torpare var fortfarande Peter Svensson, gift med Cajsa Andersdotter från Långasjö. De hade 6 barn.

På 1850-talet ägdes ¼ av Peter Perssons son Gustaf Petersson, född 1822, och hans hustru Maria Lena Svensdotter från Skäregärde, född 1823. De hade 5 barn: Pehr Elof, född 1848, Augustinus Linus, född 1851, Carl Johan 185?, Ida Mathilda 1857 och Franz August 1858. Gustaf Petersson tog undantag 1860 av Carl Johan Svensson från Nässjömåla, f. 1831 och gift med Ingrid Sofia Håkansdotter, f. 1834. Nästa ¼ mtl ägdes fortfarande av Peter Ericsson och Ingrid Lena Petersdotter från Korpahult. De hade 5 barn: Mathilda, född 1844, Pehr August, född 1848, Ida Lovisa 1852, Carl Johan 1854 och Carolina Sofia 1856. Nästa gård, som nu omfattade 3/16 mtl, brukades av Johan Nilsson, född i Mortorp 1816 och hans hustru Brita Maria Jonsdotter, född 1811 och dotter till Jonas Larsson och Cecilia Persdotter. De fick 5 barn: Maria Christina 1842, Clara 1845, Nils Peter 1848, Johanna Mathilda 1851 och Carl Gustaf 1856. Nästa gård, 5/16 mtl, ägdes till 1856 av Aron Carlsson, född i Algutsboda 1826, och hans hustru Christina Carolina Petersdotter från Kolsbygd, f. 1826. De fick 3 barn: Carl Julius 1850, Frantz Rudolph 1853 och Augusta Amanda 1855. Familjen flyttade till Södra Örsjö 1856 och efterträddes av Jonas Petersson, född i Algutsboda 1818 och gift med Ingrid Stina Carlsdotter, född 1824. De kom närmast från Lindås och medförde därifrån 5 barn: Carl född 1844, Franz 1846, Johannes 1849, Peter August 1851 och Maria 1853. I Ellebäck föddes 1857 Emma Mathilda och 18?? Astrid.

På 1860-talet ägdes ¼ mtl av Carl Johan Svensson och Ingrid Sofia Håkansdotter. De fick på 1860-talet 3 barn: Ida Amanda 1865, Carolina 1867 och Hulda Mathilda 1870. På nästa ¼ mtl flyttade Peter Ericsson 1869 till Orrabäck med hustru Ingrid Lena Petersdotter och 6 barn, av vilka det yngsta, sonen Franz Adolf, var fött 1865. I stället kom från Orrabäck Gustaf Svensson, född 1824, och gift med Lena Stina Fredriksdotter, f. 1826. De medförde 4 barn: Ida Christina född 1858, Carl Ludvig 1859, Johan Alfred 1862 och Thure Oscar 1863. På nästa gård, 3/16 mtl, avled Johannes Nilsson 1867. Änkan Brita Maria Jonsdotter överlät gården till Gustaf Adolf Johansson från Lenhofda. Hon kallas därefter inhyses. Hon hade 5 barn, av vilka sonen Nils Peter Johansson, född 1848, kallas arbetskarl. Barnen tycks ha brukat gården. 5/16 mtl ägdes av Jonas Petersson och Ingrid Stina Carlsdotter. De fick 1863 sitt sjunde barn, Pehr August. I stället emigrerade 1868 näst äldste sonen Frans till USA. Gustaf Petersson blev änkling 1864 med deras 6 barn, av vilka det yngsta, dottern Adelina Sofia föddes 1861. Gustaf Petersson var nu undantagsman. Torpare var Sven Gustaf Petersson, f. 1834 och gift med Helena Svensdotter, f. 1836 i Algutsboda. De hade 4 barn. Båtsman var Sven Johan Elmgren, född 1838 i Algutsboda och gift med Maria Christina Johansdotter, född 1842. De hade 2 barn.

På 1870-talet bytte ¼ mtl ägare flera gånger. Carl Johan Svensson flyttade 1871 med hustru och 3 barn till Korpahult. Gården övertogs av Frantz Lorentz Johansson från Norketorp, f. 1843, som samma år, 1871, ingick äktenskap med Emma Christina Petersdotter från Stora Slät, f. 1853. De fick 4 barn: Emmy Mathilda 1872, Carl Hjalmar 1874, Frans Lage 1876 och Ester Viktoria Maria 1877, då familjen flyttade till Husby i Rekarne. Frantz Lorentz Johansson var vid sidan av bondeyrket även snickare. Gården hade 1874 övertagits av Frantz Gustaf Johannisson från Kroksjö, född 1853, och 1874 gift med Mathilda Jonsdotter från Skräddaregärde, född 1847. De fick 3 barn: Anna Esther Viktoria 1875, Johannes Aron 1876 och Carl Emil 1878. Samma år flyttade familjen till Orrabäck. Gården övertogs nu av Carl Johan Israelsson från Södra Örsjö, f. 1855. Han hade 1877 gift sig med Maria Ulrika Petersdotter, f. 1855. De fick 1878 sonen Carl Gustaf Manfred och 1880 sonen Johan Rickard.

På nästa ¼ mtl avled Gustaf Svensson 1874. Han efterlämnade hustru och barn, som behöll gården. ½/16 mtl brukades till 1875 av soldaten nr 64 vid Upvidinge kompani Gustaf Adolf Johannisson Hjelm, född 1835 i Lenhofda. Hans hustru hette Lisa Cajsa Johannisdotter. De hade till 1870 fått 3 barn och fick 1874 dottern Alma Carolina. Året efter flyttade familjen till Siggegärde. Gården övertogs 1874 av Samuel Petersson från Algutsboda, född 1832 och gift med Wendla Olofsdotter, född 1835. De hade med sig 3 barn: Johan Alfred, f. 1856, Amanda Charlotta 1863 och Carl Gustaf 1868. 5/16 mtl brukades fortfarande av Jonas Petersson med hustru och 6 barn.

Undantagsmannen Andreas Månsson blev änkling 1876. På ägorna bodde dövstumma undantagspigan Ingrid Lena Petersdotter, f. 1852. Det fanns 3 torpare: Sven Gustaf Petersson flyttade 1871 till Siggegärde, Gustaf Johannisson 1876 till Eskilsryd med hustrun Anna Sophia Johannisdotter och 3 barn. I stället inflyttade 1880 torparen och båtsmannen nr 149 Nicolaus Johannisson Blomberg, född i Algutsboda 1844 och 1874 gift med Gustava Gustafsdotter, född 1849. De hade med sig 2 barn. Båtsmannen nr 156 Sven Johansson Elmgren var född 1838. Han flyttade 1877 till torp i Södra Örsjö med hustrun Maria Charlotta Johansdotter och 5 barn.

På 1880-talet flyttade Carl Johan Israelsson 1882 med familj bort från Ellebäck. Gården övergick till Peter Magnus Henriksson från Algutsboda, f. 1828, och hans hustru Johanna Petersdotter, f. 1833. Med sina 3 barn flyttade de redan 1885 till-baka till Algutsboda. Ny ägare blev 1885 Per August Karlsson, född 1859 och 1885 gift med Klara Svensson, född 1858. De fick 1886 sonen Karl Harry Albin och 1888 dottern Ester Julia Johanna Ingeborg. Redan 1890 flyttade familjen bort från Ellebäck. På 1/8 mtl avled änkan Lena Stina Fredriksdotter 1881. Sonen Carl Ludvig Gustafsson övertog gården och gifte sig 1883 med Emilia Amanda Molin, född 1865. De fick 1884 dottern Hildur Emilia Helena. Året därefter flyttade familjen till Kalmar. ¼ mtl ägdes fortfarande av målaren Otto Carlsson, f. 1840, och hans hustru Maria Charlotta Svensdotter, f. 1837. De hade gift sig 1870 och fick till 1880 5 barn: Karl Emrik 1871, Hulda Augusta 1873, Johan Ernst 1875, Esther Serafia 1877 och Johannes Hjalmar 1880. 3/16 mtl ägdes till en början av Samuel Petersson och Wendla Olsdotter. De flyttade bort 1881 och efterträddes till en början av sonen Johan Alfred Samuelsson, f. 1856 och 1881 gift med Kristina Charlotta Carlsson, f. 1858. De fick 1882 sonen Carl Johan Ernst. Följande år avträdde de gården till systern Amanda Charlotta Samuelsson, som detta år gifte sig med Johannes Karlsson, född 1858. De fick 3 barn: Carl Ernst 1884, Wendla Mathilda 1885 och Ester Gunhild Maria 1889. På 5/16 mtl tog Jonas Petersson undantag 1883. Han hade under 1870-talet varit verksam i strävandena att få egen kyrka i Örsjö. Vid kyrkostämman d. 30 maj 1876 var han ensam representant för de sökande örsjö-borna. Sonen Per August, som var född 1863, emigrerade till USA 1886. Det blev brodern Alfred Jonsson, f. 1859, som övertog gården. Han gifte sig 1883 med Ida Amalia Petersson, född 1859. De fick på 1880-talet 4 barn: Carl Oskar 1884, John Wilhelm 1886, Erik Amandus 1888 och Anna Viktoria 1890.

Alfred Jonsson skulle i framtiden bli en av de mera betydande kommunalmännen i Örsjö. Han blev 1896 medlem av Örsjö första kommunalnämnd, var dess vice ordförande 1896-1904 och dess ordförande 1916-1920. Han blev 1897 medlem av den kommitté som skulle utreda möjligheten av att bygga fattiggård i Örsjö. Han blev slutligen nämndeman. 1/32 mtl ägdes av Ida Christina Gustafsson i Timrå. Hon var dotter till den 1881 avlidna Lena Stina Fredriksdotter. ¼ mtl ägdes av Elof Svensson, född 1861 i Algutsboda och 1883 gift med Augusta Amalia Modig. Elof Svensson emigrerade till USA, kom hem 1890 och återvände till USA 1891. Han hade 4 barn: Nanny Emilia föddes 1883, Jenny Maria 1885, Carl Hjalmar 1887 och Sven Erik Fabian 1890. Undantagsmannen Andreas Månsson bodde kvar. Han var änkling sedan 1876. Undantagspigan dövstumma Ingrid Lena Petersdotter bodde också kvar under 1880-talet. Undantagsmannen Samuel Petersson ägde lägenhet i Kopparfly. F.d. båtsmannen torparen Niklas Johansson Blomberg fick till 1891 7 barn.

Under åren 1891-1894 ägdes ¼ mtl fortfarande av Otto Carlsson och Maria Charlotta Svensdotter. Deras två äldsta barn Carl Emrik och Hulda Augusta emigrerade 1893 till USA. Otto Carlsson blev 1889 medlem av byggnadsnämnden för Örsjö kyrka. 3/16 ägdes fortfarande av Johannes Carlsson och Amanda Charlotta Samuelsson, som 1892 fick sitt fjärde barn, dottern Elsa Frideborg Charlotta. Alfred Jonsson på 5/16 mtl fick 1892 sitt femte barn, sonen Gustaf Ernst Julius. Elof Svensson vistades i USA. Hustrun och de fyra barnen flyttade 1891 till Erngislahyltan. Efterträdare på ¼ mtl blev Frans Gustaf Johansson, f. 1853 och sedan 1874 gift med Matilda Jonsdotter, f. 1847. De hade 6 barn med sig till Ellebäck: Johannes Aron, f. 1876, Carl Emil, f. 1878, Anna Heliodora Matilda, f. 1880, Hilma Sofia Viktoria, f. 1884, Esther Maria Constantia, f. 1886, och Gustaf Tage Helfridus, född 1889.

Torparen och förre båtsmannen Niclas Johannisson Blomberg fick sitt sjunde barn 1891 och sitt åttonde 1893. Undantagsmannen Jonas Petersson avled 1892 och Andreas Månsson 1894. Samuel Petersson och hans hustru hade fortfarande undantag liksom dövstumma pigan Ingrid Lena Petersdotter.

Emigrationen från Ellebäck har berörts i det föregående. Vi sammanfattar nu. Sammanlagt 5 personer emigrerade från Ellebäck under perioden 1868-1914. Först var drängen Frans Jonsson, som tillhörde den första gruppen emigranter till USA 1868. Sedan dröjde det till 1886, innan drängen Per Jonsson, f. 1863, följde efter. 1891 utvandrade Elof Svensson, f. 1861, 1893 syskonen Karl Emrik och Hulda Karlsson. Därefter finns ingen emigrant från Ellebäck registrerad.

Bällsjö Bällsjömåla

http://kartor.eniro.se/m/DlB8J

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet på detta hemman kommer väl från den intilliggande sjön. Bällsjömåla är en utgård till Bällsjö. Moderhemmanet har upptagits under medeltiden, omöjligt att säga vid vilken tidpunkt. Bällsjömåla omtalas i de kamerala källorna först i början av 1600-talet och då som kronotorp, dvs ¼ hemman. Bällsjö nämnes för första gången i städsleörelängden 1535. ”Sune i Bälssiö” skulle erlägga 1 oxe och 1 hud i städsleöre. Det betydde antingen att han just tillträtt hemmanet eller att han förnyat arrendet av kronan efter 6 år. Sune återfinns fyra år senare i 1539 års fogderäkenskaper, de första fullständiga. Hans avrad eller årliga avgift upptages där till fodring för 2 hästar, vilken löstes med 2 öre per häst, 1 kleff tåt, dvs lin, 1 packe näver och 2 fyrkar. Det var en ganska blygsam avrad, vilket väl antyder, att hemmanet ej var så gammalt. Det skulle snart bli en större avrad! I 1541-42 års fogderäkenskaper finns Sunes full-ständiga namn: Sune Suensson. Nu har avraden kraftigt höjts till 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 1 kleff tåt, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Sune brukade Bällsjö till ett stycke in på 1560-talet. Sista gången han före-kommer i de kamerala källorna är i 1565 års tiondelängd. Enligt denna erlade han 1 skäppa råg och lika mycket korn i tionde. Det motsvarar 15 skäppor i skörd av vardera sädesslaget. Det antyder, att hemmanet var rätt obetydligt.

Nästa källa är Älfsborgs lösen 1571. Då hette brukaren ”Erich i Belsiöö”. Han dekla-rerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, 2 oxar, 3 kor, 1 fyraårsungnöt, 3 tvåårs-ungnöt, 6 får, 4 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 9 mark 1 öre, något under medeltalet för Madesjöbönderna. Erik lämnade snart Bällsjö. Den som betalade tionde 1572 hette ”Suen Jonsson i Belgziöö” (sic!), som gav 1 skäppa råg och 1½ skäppa korn, motsvarande en skörd 1571 av 15 skäppor råg och 22½ skäppor korn. 1574 hette brukaren Gumme Suensson och 1575 Hans. Den sist-nämndes tionde var 1 skäppa av vardera sädesslaget. Under 1590-talet brukades Bällsjö av Jon Hermodsson, som 1591 i tionde erlade 1 skäppa råg och ½ skäppa korn. Av namnet att döma var han son till Hermod i Ebbehult och därmed farbror till Sven Håkansson, ”majoren på Ebbehult”. Sannolikt hade han en broder i Toresbo, Per Hermodsson. Jon Hermodsson hade år 1600 efterträtts av ”Swen i Belsiö”, som i 1601 års rumpeskattlängd deklarerade sina tillgångar: 2 kor och ½ tunna säd. Det var inte mycket!! Han brukade fortfarande Bällsjö 1604 och 1606 men som knekt, då Bällsjö räknades som ½ hemman. 1612 omtalas f.f.g. Bällsjömåla i källorna. Det räknades som ¼ hemman och brukaren hette Per. Hans avrad var: städslepengar -2 öre, fodernötspengar-6 öre, smör-5 marker (omkring 2 kg), 1 dagsverke och fodring för 1 häst. Även Per var knekt.

När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas, brukades Bällsjö av ”Bänckt”. Han hade en piga på gården och tycks ha varit välbärgad. Han erlade 2 koppardaler och ¾ silver-daler i lösen. Utom Bengt fanns nu en knekt Per i Bällsjö och ovannämnde knekten Per i Bällsjömåla. Den förre betecknas som ”utfattig”, den senare erlade 1 koppar-daler och 1 silverdaler. Dessutom förekommer under rubriken ”slätt uthfattige” en Ebbe, som ej bidrog med något. Från 1614 rapporterar Södra Möre dombok, att ”1 april kom manhaftig Suen Håkansson för rätten och gav tillkänna, att Sone Jonsson i Bällsjö hafwer ihiell slagitt Suen Andersson, ibm, och ähr nu förlichter med slechten. Begärde för den skuld att han måtte fåå festa med konungssaker (böter), hwilcket han också giorde och ummfasste pgr 16 dlr.” Tydligen var bägge knektar under Sven Håkansson. I 1613 års lista över underhållshemman för knektar förekommer ”Pär i Belsiöö ½ hemman” och ”Jon i Belziömåla”.

Det fanns vid denna tid ingen stabilitet i brukareförhållandena i Bällsjö. Redan 1620 möter vi en ny brukare ”Giöthe i Belsiöö”. Bällsjömåla tycks då sakna brukare. Göte stod kvar som brukare av Bällsjö i 1622 års tiondelängd, men Bällsjömåla saknade fortfarande brukare. 1623 är en Swen Götesson knekt i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente. Han var säkerligen son till Göte, som 1625 är upptagen i fogde-räkenskaperna som brukare både av Bällsjö och Bällsjömåla. Han har naturligtvis funnits där hela tiden, även när han inte omnämnts i de kamerala källorna. Vid mitten av 1620-talet överflyttade Göte definitivt till Bällsjömåla, under det att Bällsjö brukades av en Per eller Peder. I kvarntullsmantalslängden 1625-1627 taxeras Göte i Bällsjömåla till 8 öre 8 penningar i kvarntull, medan Peder i Bällsjö kommer undan med 4 öre 4 penningar. Av 1624 års dombok framgår, att Per hette Götesson i efternamn och alltså var son till Göte. Per anklagades inför rätten av Suen Suensson i Ramsjö för att ha slagit honom en blåna. Per Götesson erkände att han gjort detta i hastigt mod. Han slapp undan relativt lindrigt med 3 marks böter.

Per Götesson deklarerade 1628 följande tillgångar: 4 tunnor utsäde, ½ tunna svedje-råg, 1 ungsto, 3 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 svin och 2 ungsvin. Fadern Göte i Bällsjömåla deklarerade: 1½ tunna utsäde, 2 skäppor svedjeråg, 1 ungsto, 4 kor, 3 kvigor, 2 svin och 3 ungsvin. Följande år, det svåra året 1629, var Bällsjö men icke Bällsjömåla ”öde”. 1633 brukade Per eller Peder Bällsjö på ½ frihet. Göte kallas nu kronotorpare, dvs Bällsjömåla räknades som ¼ hemman.

I 1633 års boskapsmantalslängd deklarerar Per Göthesson i Bällsjö: 2 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 3 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 svin och 2 ungsvin. ”Göte i Målen” deklarerade: 2 tunnor utsäde, 1 tunna svedjeråg, 2 stutar, 2 kor, 3 kvigor, 1 ungsvin. Som synes var det ingen större skillnad mellan de båda hemmanen. I 1635 års jordebok är avraden för de båda hemmanen angiven. ”Päder i Bällssiö” hade att årligen erlägga till Kronan: penningar-1¼ öre, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver -1 packe, tåt-1 klef, ved-4 lass, 4 dagsverken och fodring för 8 hästar. Han brukade alltjämt Bällsjö på ½ frihet, dvs han var för tillfället befriad från halva avraden. Fadern, Göte kallas fortfarande torpare. Hans avrad var 5 marker smör, 1 lass ved, 1 dags-verke och fodring för 1 häst.

När 1641 års mantalslängd gjordes upp, hade Göte avlidit och Per brukade båda hemmanen. Han hade en son mantalsskriven hemma och ägde 1 häst, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 2 får, 2 lamm, 4 ungsvin och 6½ tunnor utsäde. 1644 brukades ¼ Bällsjömåla av en ”Mons”, medan Per Götesson fortfarande brukade Bällsjö, som nu räknades som 1 hemman. Per hade fortfarande en son mantals-skriven på gården. 1649 hade Måns efterträtts av ”Gumme” i Bällsjömåla, men endast hustrun är skriven på gården, vilket väl betyder, att Gumme var soldat i tjänst. Följande år uppges Bällsjömåla vara öde och utan brukare. Per Götesson brukade däremot fortfarande Bällsjö med hjälp av hustru och son. 1655 betecknas Per i Bällsjö som åldrig. Han har nu både son och dotter hemma. Kan denne son vara identisk med den dräng Lars Persson i Bällsjö, som 1659 var inblandad i ett fader-skapsmål med Ingrid Andersdotter från Agebo? Det förefaller sannolikt. Han nekade till en början och ålades värjemålsed men bekände till sist. Den tidigare nämnde Gumme måste ha bott kvar i Bällsjö, ty 1664 var en Botel Gummesdotter i Bällsjö inblandad i ett annat faderskapsmål. Officiellt stod dock Per ännu 1660 som brukare av Bällsjö och ansvarig för den årliga avraden. Bällsjömåla brukades nu av en Hemming. Det är möjligt att denne Hemming var son till Per, ty 1686 kallas han Hemming P. vilket väl är en förkortning av Persson. Han brukade Bällsjömåla från 1660 till i varje fall 1686. Per har däremot under 1660-talet efterträtts av en Lars, som nog är identisk med den ovan omtalade drängen Lars Persson. Lars var ännu 1668 ogift och hade en medbrukare på hemmanet: Holme, som var gift.

När 1683 års jordebok gjordes upp, hade Lars försvunnit från Bällsjö och Holme satt ensam som brukare, medan Hemming brukade Bällsjömåla. Värdet av Bällsjös årliga ränta var 5 dlr 27 öre och 9 penningar, medan värdet av avraden från Bällsjömåla var 1 dlr 8 öre 16 penningar – en avsevärd skillnad mellan de båda hemmanen.

1686 var Håkan Svensson ny brukare av Bällsjö, medan Hemming P. satt kvar i Bällsjömåla. I Bällsjö måste det dock ha funnits en ”silent partner” – Sven. Av födelse-längden för Madesjö framgår, att Sven i Bällsjö 1685 fick en dotter och i 1697 års kvarnkommissions protokoll nämnes Sven officiellt. Om 5/8 Bällsjö heter det: ”Sven och Håkan en ganska ringa (bäck). Få understundom mahla åt sig sielfwa men inga andra.” De blev fria från kvarntull. Samma år 1697 hölls gästabud hos Swen, varvid man gjorde en insamling till kyrkan, som inbringade 2 dlr 8 öre.

Enligt 1699 års jordebok brukades 5/8 mtl Bällsjö av ”Swen O.-5/16 mtl” och
”Håkan S.-5/16 mtl”. Den årliga räntan är nu reducerad till 4 dlr 13 öre. Håkan var sannolikt son till Sven, ty i 1716 års dombok heter det, att Håkan Svensson i Bällsjö gett 2:dra uppbud på 1/8 mtl Norra Örsjö, som han köpt av länsmannen Anders Andersson. Bällsjömåla brukades nu av en Per Åke(sson). Hans ränta var 1 dlr 9 öre.

Enligt 1717 års mantalslängd fanns det 3 bönder i Bällsjö. De hette Sven Larsson, Håkan Håkansson och Jöns Håkansson. Av efternamnen att döma var de två sistnämnda söner till ovannämnde Håkan. Bällsjömåla brukades fortfarande av Per Åkesson.

Röstlängden vid kyrkoherdevalet 1740 visar, att hemmansklyvningen i Bällsjö fort-skridit. Där fanns nu fyra bönder. Nils Svensson brukade [oläslig mantalsuppgift], Sven Svensson, Åke Jönsson och Håkan Håkansson lika stora delar av hemmanet. 1/8 mtl Bällsjömåla brukades av Nils Persson, som var son till Per Åkesson.

Vi övergår nu till husförhörslängderna, som ger fylligare upplysningar om hemmans-ägarna och deras familjer. I längden 1749-1754 står Nils. Härmed måste avses Nils Svensson. Hans hustru hette Kerstin. Håkan Håkansson var gift med Elin. Jöns är struken, sannolikt död. Änkan heter Brita. En gård innehades nu av Per Stephansson, 30 år gammal, och hans hustru Ingrid, 28 år. I husförhörslängden 1755-1788 upptages fortfarande fyra hemmansägare i Bällsjö. Håkan Johansson uppges vara född 1721 och gift med Gertrud Nilsdotter, född 1715. De hade 5 barn: Stina, f. 1742 och med tiden gift i Knappsmåla, Stina, född 1746, Nils 1749, Ingrid 1751 och Maria 1759. Per eller Peter Stephansson uppges vara född 1720 och gift med Ingrid Håkansdotter, f. 1717. De hade också 5 barn: Karin, född 1748, Ingeborg 1751, Jonas 1754, Stefan 1757 och Lena 1762. Den tredje hemmansdelen inne-hades av Åke Jonsson eller Jönsson, som var gift med Gunnil Andersdotter. De hade en son Håkan. Den fjärde gården slutligen tillhörde Nils Svensson och Brita Nils-dotter. De hade en son Peter Nilsson, född 1737 och gift med Johanna. En rad inhyses och tjänstefolk är strukna och har väl flyttat bort eller avlidit.

Under åren 1782-1801 avled Håkan Johansson. Peter Håkanssons gård övertogs av sonen Staffan Petersson, f. 1757, och hans hustru Gertrud Andersdotter, f. 1762. De fick 4 barn: Nils 1787, Maria 1790, Ingrid 1793 och Peter 1799. Nils Svensson avstod sin gård till sonen Peter Nilsson och hans hustru Helena Nilsdotter, f. 1746. De fick 4 barn: Nils, född 1766, Kierstin, född 1771 och så småningom gift i Blägdegärde, Brita Stina, född 1778 och Jonas 1781. Håkan Larsson, f. 1751, och Ingrid Matzdotter, f. samma år, brukade nästa gård. De hade 4 barn: Gertrud f. 1780, Maria 1784, Stina u.å. och Kaisa 1791. Nils Gummesson var född 1763 och gifte sig 1794 med Stina Persdotter, f. 1770. De fick 3 barn: Jonas 1797, Sven 1798 och Brita Stina 18??. Båtsman under denna period var Eric Månsson Blomberg med hustru Karin Nilsdotter.

Under åren 1802-1814 skedde en del förändringar. Petter Nilsson avled 1810. Hans hustru Johanna Nilsdotter hade avlidit redan 1806. Sonen Nils Pettersson hade redan före faderns död övertagit gården, men han avled redan 1807. Gården övergick till Nils Persson, f. 1774 och 1802 gift med Brita Stina Pettersdotter, f. 1776 och syster till avlidne Nils Pettersson. De fick 4 barn: Maria 1803, Johanna 1806, Stina 1809 och Ingrid Lena 1814. Åke Jonssons son Håkan Åkesson, född 1751, övertog fädernegården och gifte sig med Ingrid Mattisdotter, f. 1748. De fick 3 döttrar: Gertrud 1783, Maria 1784 och Caisa 1791. Staffan Petersson och Gertrud Anders-dotter fick nu ytterligare ett barn 1805 och ett barnbarn, då dottern Maria fick ett barn utom äktenskapet 1815. Det fick namnet Lena Stina. En hemmansdel förvärvades av Peter Andersson, f. 1777 och gift med Gertrud Håkansdotter, f. 1780 och dotter till Håkan Åkesson och Ingrid Mattisdotter. De fick 1814 dottern Brita Stina. Nils Gummesson och Stina Persdotter fick nu ytterligare 3 barn: Lena 1803, Olof 1808 och Anders 1813 och hade därmed 6 barn.

Åren 1815-1821 brukade Peter Andersson och Gertrud Håkansdotter sina 5/32 mtl. Inhyses var nu Håkan Åkesson och Ingrid Mattisdotter. Nils Gummesson och Stina Persdotter brukade sina 5/32 mtl. Inhyses var änkan Maria Svensdotter. Nästa 5/32 mtl ägdes nu av Nils Andersson, f. 1774, och hans hustru Brita Stina Persdotter, f. 1778 och dotter till Peter Nilsson. De fick 4 barn: Maria 1803, Johanna 1806, Stina 1809 och Ingrid Lena 1814. Staffan Petersson var nu sjuklig och hade undantag. Gården hade övertagits av sonen Nils Stefansson, f. 1787 och hans hustru Brita Jonasdotter, f. 1796. De fick 2 barn: Christina 1818 och Lovisa 1820. Torpare var Peter Johansson, f. 1789 och gift med Lena Andersdotter, f. 1786. Båtsman var Peter Blomberg, född 1795 och gift med Cajsa Håkansdotter, född 1796 och dotter till Håkan Åkesson och Ingrid Mattisdotter.

Vi går fram i tiden till 1840-talet. Enligt en anteckning i kyrkoboken var invånarantalet
i Bällsjö då 63 personer, varav 35 män och 28 kvinnor. 5/32 mtl brukades i början av 1840-talet av Gustaf Gudmundsson, f. 1812, och hans hustru Maria Olofsdotter, f. 1813. De hade 3 barn: Olaus, f. 1835, Wendla Maria, f. 1838, och Emma Christina, f. 1841. Familjen flyttade 1846 till Stora Idehult. Efterträdare blev samma år Gustaf Andersson från Arby, f. 1825 och hans hustru Sophia Jonsdotter, född i Mortorp 1827 och dotter till Jonas Nilsson, född i Mortorp 1788 och Anna Catharina Svensdotter, född i Mortorp 1804. De hade flyttat från Mortorp till Bällsjö 1842 och åtnjöt undantag. Gustaf Andersson fick 1847 dottern Anna Maria och 1849 sonen Johan. Nästa 5/32 mtl brukades till 1849 av Sven Danielsson, född i Södra Örsjö 1799, och hans hustru Lena Nilsdotter, född i Bällsjö 1803 och dotter till Nils Gummesson och Stina Persdotter. De flyttade detta år till Kroksjö i Oskars socken. Efterträdare blev Magnus Johansson, född i Vissefjärda 1809 men närmast kommande från Oskar. Han var gift med Sara Carlsdotter, f. 1815. De hade 5 barn: Christina var född 1839, Carl Johan 1842, Wendla Maria 1844, Peter August 1847. Dessa var födda i Oskars socken. I Bällsjö föddes 1849 Emma Gustava. Nästa gård på 5/32 mtl ägdes av Gustaf Johansson, född i Vissefjärda 1802 och gift med Brita Stina Nilsdotter, född i Vissefjärda 1800. De fick 6 barn: Johan Peter född i Bällsjö 1830, Cajsa Lena 1832, Nicolaus 1834, Carl Magnus 1836, Jonas 1838 och Christina 1845. Slutligen brukades 5/32 mtl av Nils Staffansson eller Stefansson, född i Bällsjö 1787, och Brita Jonsdotter, född i Lindås 1796. De fick 8 barn: Johannes, f. 1824, Gustaf och Maria, tvillingar, 1826, Peter 1831, Jonas 1834, Lena 1837, Olof 1842 och Christina.

Undantagsmännen Nils Gudmundsson och Peter Andersson avled 1845 resp. 1847. På ägorna bodde Peter Staffansson, som nu var änkling, och från 1843 båtsmannen nr 149 Peter Blomberg, född i Kroksjö 1810 och gift med Brita Stina Magnidotter, född i Vissefjärda 1811. De kom från Mortorp. Bland inhyses kan nämnas Jaen Gudmundsson, född i Vissefjärda 1776. Till Bällsjö kom han 1834. Hans hustru Carin Månsdotter, f. 1792, avled 1845.

Under 1850-talet avled 1858 Gustaf Andersson, varefter änkan Sofia Jonsdotter 1860 gifte om sig med Pehr Arvid Petersson från Mortorp, f. 183?. Han övertog gården och blev styffader för de 5 barnen: Anna Maria, född 1847, Johan, född 1849, Carolina, född 1852, Emma, född 1854 och Christina, född 1857. Magnus Johansson och Sara Carlsdotter fick på 1850-talet ytterligare 3 barn: Frantz Gustaf 1852, Per Elof 1854 och Swen Alfred 1857. Gustaf Johansson och Brita Stina Nilsdotter med sina 6 barn fortsatte att bruka 5/32 mtl. På nästa 5/32 mtl tillträdde 1860 Carl Magnus Gustafsson, född i Bällsjö [årtal saknas] och hans hustru Carolina Petersdotter, född samma år. På den sista gården tog Nils Staffansson och Brita Jonsdotter 1853 undantag av sonen Gustaf Nilsson, född 1826. Han flyttade redan bort 1854 och efterföljdes samma år av Peter Nilsson, född i Bällsjö 1834, och hans hustru Johanna Gustava Månsdotter, född 1823. Hon kom närmast från Getahult. De fick 4 barn: Johan Elof, född 1855, Hilda Mathilda 1857, Carl 1859 och August 1860. Undantag hade Jonas Nilsson med hustru och 3 barn och änklingen Peter Staffansson med vanföre sonen Gustaf, född 1830. Båtsman var Peter Månsson Blomberg, som var gift och hade 5 barn. Båtsmannen för Kölby, Peter Johan Carlsson Kock, bodde på ägorna. Han var född i Oskars socken 1838 och kom till Bällsjö 1858. Han hade hustru och en son. Flera backstuguänkor och arbetskarlar bodde också i Bällsjö på 1850-talet.

På 1860-talet flyttade 1864 Per Henrik Petersson och Sofia Jonsdotter till Oskar. De hade gift sig 1860. Han medförde från sitt första äktenskap 5 barn. Tillsammans hade de 2. Efter dem kom Johan Gottfrid Petersson från Algutsboda, född 1845 och 1868 gift med Ingrid Lovisa Jonsdotter från Vissefjärda, född 1840. De fick 1868 dottern Amanda Christina och 1870 sonen Peter Emil. På nästa gård, som brukades av Magnus Johansson och Sara Carlsdotter, överlämnades halva gården eller 5/64 mtl 1866 till äldste sonen Carl Johan Magnusson, som samma år gifte sig med Emma Mårtensdotter, född 1841. På nästa gård på 5/32 mtl lämnade Carl Magnus Gustafsson 1863 och flyttade till Algutsboda med hustrun Christina Petersdotter och sonen Gustaf Emrik. I stället kom Jonas Gustafsson, f. 1838, som emellertid samma år flyttade till Kroksjö. Han efterträddes av brodern Nicolaus Gustafsson, f. 1834 och sedan 1861 gift med Wendla Maria Magnidotter, f. 1844. Hon var dotter till Magnus Johansson och Sara Carlsdotter. De fick 2 barn: Hilda Adamina föddes 1866 och Ida Mathilda 1869. Peter Nilsson och Johanna Gustafva Månsdotter fick på 1860-talet 3 barn: August 1860, Emma Augusta 1863 och Alfred 1865.

En hemmansdel på 1/16 mtl fanns på 1860-talet. Den innehades först av Olaus Jonsson, född i Mortorp 1836 och hans hustru Anna Stina Gustafsdotter, född i Oskar 1835 och gifta 1858. De hade fyra barn. Olaus Jönsson sålde gården till Sven August Johansson, född 1844 och hans hustru Christina Gustafsdotter, född 1845. De fick 1869 dottern Ida Amanda. Christina Gustafsdotter var yngsta dotter till Gustaf Johansson och Brita Stina Nilsdotter. Dessa hade nu undantag. Så hade Nils Staffansson och Britta Jonsdotter liksom Jonas Nilsson, som dock avled 1866, efter-lämnande änkan Anna Katharina Svensdotter och sonen Joel Jonsson, arbetskarl. Båtsmannen Pehr Månsson Blomberg avled i Karlskrona 1864. Han efterlämnade änka och fyra barn. Ny båtsman blev samma år Nicolaus Johannisson Blomberg, född 1844 i Algutsboda. Båtsmannen för Kölby Peter Johan Carlsson Kock hade fått avsked men fick förnyat uppdrag 1867. Han flyttade till S:t Sigfrid 1868.

Vi går fram till 1880-talet. 5/64 mtl ägdes till en början av Johan Gottfrid Petersson och Ingrid Lovisa Jonsdotter, som hade 9 barn, men köptes av Frans Jonsson i Björnasjö i Oskars socken 1890. 5/32 mtl ägdes av Carl Jacob Magnusson, född 1842, som 1882 gifte om sig med Ingrid Stina Jonsdotter, född 1858. I sitt första äktenskap hade han 5 barn. I det nya föddes 1883 dottern Ida Augusta Viktoria, 1885 Edla Mathilda Christina, 1887 Carl Oskar och 1889 Gustaf Wilhelm. Tillsam-mans fanns det således 9 barn i familjen. Nicolaus Gustafsson och Wendla Maria Magnusdotter fick på 1880-talet ytterligare 2 barn. Amanda Viktoria föddes 1883 och Ellen Emilie 1885. Tillsammans blev det 6 barn i den familjen. Peter Nilsson och Johanna Gustava Månsdotter hade 6 barn, alla födda före 1870. På 1/16 mtl satt Carl Johan Jönsson och Charlotta Petersdotter. Han var född i Algutsboda 1837. Hon var född 1838 i Madesjö. De hade 6 barn: Frans Gustaf med tillnamnet Sjöqvist, född 1866, Anna Augusta, född 1869, Peter Emrik, född 1871, Johan Algot, född 1875, Emilia Charlotta, född 1877 och Ida Helena, född 1879. Anna Augusta emigrerade till USA 1888 och Pehr Emrik 1891. 1/64 mtl innehades från 1884 av Johannes Petersson, född 1841, som 1882 gifte sig med Fredrika Blomberg, född 1849 i Oskar. De fick 4 barn: Hilda Amanda 1884, Carl Herman 1886, Johan Alfred 1888 och Anna Edit Ingeborg 1891. Magnus Johansson och Sara Carlsdotter hade undantag. Arbetarna Anders Petersson och Jon Jonsson bodde på ägorna med sina familjer.

Under åren 1891-1894 ägde Frans Jonsson i Björnasjö fortfarande sin av Johan Gottfrid Petersson köpta hemmansdel. Han tog 1893 en fosterson: Karl Edvard Niklasson från Algutsboda, född 1879. 5/32 mtl ägdes av Carl Johan Magnusson och Ingrid Stina Jonsdotter, vilkas barnskara ökade med Erik Albin 1891 och Ester Johanna Maria 1893. I stället emigrerade sonen Johannes Viktor 1892 till USA. Han var född 1872. Niklas Gustafsson och Wendla Maria Magnusdotter brukade alltjämt sina 5/32 mtl. Dottern Ida Matilda flyttade 1894 till Landskrona. Peter Nilsson och Johanna Gustava Månsdotter brukade sin hemmansdel. Dottern Hilda Amanda emigrerade 1893 till USA. På 1/16 mtl satt fortfarande Carl Johan Jönsson och Charlotta Petersdotter. Sonen Johan Algot, f. 1875, emigrerade 1893 till USA. Johannes Petersson och Fredrika Blomberg fortsatte att bruka sin gård. Undantags-mannen Magnus Johansson och hans hustru Sara Carlsdotter avled med några månaders mellanrum samma år 1893. Arbetarna Anders Petersson och Jarl Jonsson bodde på ägorna. Anders Petersson hade 6 barn och Jarl Jonsson 4.

Bällsjömåla efter 1740
1740 brukades Bällsjömåla av Nils Persson, f. 1694 och hans hustru Botil, f. 1708. De hade 6 barn, av vilka äldsta dottern Märta, f. 1735, blev gift med Nils Thoresson, f. 1734, och tredje dottern Ingrid, f. 1747, med Nils Nilsson, f. 1746. Gården delades mellan de två svärsönerna. En tredje del övertogs av Anders Andersson, f. 1735, som blev gift med andra dottern, Kierstin Nilsdotter, f. 1741. Nils Persson fick således tre svärsöner på hemmanet! Nils Nilsson och Ingrid Nilsdotter fick 1769 sonen Peter och 1771 dottern Stina. Anders Andersson och Kierstin Nilsdotter fick 4 barn: Anders 1768, Ingeborg 1771, Nils 1774 och Anders 1777. Den förste Anders dog tydligen som barn. Båtsman var Olof Hindricksson Trafvare, f. 1750, men han bodde med hustru och son på Stora Ebbehults ägor.

Under åren 1801-1814 var Anders Andersson, f. 1777 och yngste son till ovan-nämnde Anders Andersson och Kierstin Nilsdotter, ensam brukare av Bälsmåla som hemmanet nu kallades. Han var gift ned Catharina Håkansdotter, f. 177?. De fick 6 barn: Peter 1803, Marje 1805, Christina 1807, Nils 1809, Lena 1811 och Caisa 1814. Brodern Nils Andersson, f. 1774 brukade en tid en hemmansdel men lämnade sedan Bälsmåla. Fadern Anders Andersson och modern Kierstin Nilsdotter hade undantag. Båtsman var nu Anders Trafvare, som bodde i Hälleberga. Under åren 1815-1821 var Anders Andersson och Katharina Håkansdotter enda brukare av Bälsmåla. De fick nu ytterligare 2 barn: Johanna 1818 och Lovisa 1821. Undantagsänkan Kierstin Nilsdotter, född 1741, avled 1819. Båtsman var nu Jonas Trafvare, född 1786.

Vi går fram till 1840-talet. 14 personer, 5 män och 9 kvinnor, bodde nu i Bälsmåla. Hela hemmanet, ¼ mtl, ägdes nu av Peter Olsson, född i Desemåla 1793. Hustrun Cajsa Carlsdotter från Högebo var född 1806 och avled 1851. Hon hade då fött nio (9) barn: Maja Lena, född i Desemåla 1825, Maria Christina, född i Bälsmåla 1829, Gustava 1830, Wendla 1834, Johanna Sophia 1837, Olof August 1839, Carl Johan 1842, Carolina Mathilda 1845 och Augustina Fredrika 1848. Båtsman var nu Johannes Petersson Trafvare, född i Västra Agebo 1817. Han var gift och hade tre barn.

Peter Olsson avled 1855. Gården övergick till äldsta dottern Maja Lena eller Maria Helena och hennes man Nils Jonsson Höglund, född i Högahult 1824 och hitflyttad 1852. De fick 1853 sonen Johan, 1855 dottern Ida och 1859 sonen Carl August. Nils Jonsson Höglund blev en känd kommunalman i Madesjö under de följande årtiondena. Bl.a. var han medlem av byggnadskommitten för Madesjö första skolhus vid kyrkan.

Under 1860-talet blev det ombyte av båtsman. Johannes Petersson Trafvare flyttade 1864 till Agebo och ersattes av Carl Nicolausson Trafvare, f. 1847. Nils Jonsson Höglund avled 1874, varefter sonen Johan Höglund övertog gården. Han gifte sig 1876 med Hilda Sofia Johansdotter från Olofsbo, f. 1857. Båtsmannen Carl Trafvare tog 1873 ut emigrationsattest till USA. Han tog därvid namnet Sjölander. Johan Höglund och hans hustru var barnlösa och tog 1885 en fosterson Albert Nils Anders Andersson, född 1880 i Oskars socken.

Emigration från Bällsjö
1888 emigrerade pigan Anna Augusta Karlsdotter, f. 1869 till USA.
1891 emigrerade bondsonen Per Emrik Carlsson, f. 1871 till USA.
1892 emigrerade bondsonen Johannes Karlsson, f. 1872 till USA.
1893 emigrerade hemmansägaresonen Johan Karlsson, f. 1875 till USA.
1893 emigrerade hemmansägaredottern Hilda Petersson, f. 1861 till USA.

Summa 5 emigranter.

Buttetorp

http://kartor.eniro.se/m/aYDQB

Lästips: Stern Gustafsson: Byvandring i Buttetorp i Hembygdskrönikan 2002 s 171.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet är sammansatt av orden Butte och -torp. Vad förleden betyder är oklart. Det kan vara ett öknamn på en person, använt som tillnamn. I vilket fall som helst betyder namnet Buttetorp ”Buttes nybygge”. Det tycks ha anlagts relativt tidigt under medel-tiden. Den först kände brukaren hette ”Berge i Buttetorp”. Han förekommer i 1533 års register över gärden detta år. Först i 1539 års fogderäkenskaper får vi ett begrepp om hemmanets ställning. Enligt dessa räkenskaper skulle Berge årligen leverera fodring för 2 hästar à 2 öre per häst, 1 lispund smör, 1 spann (= 4 skäppor) malt, 6 fyrkar och 1 packe näver. Avradens storlek antyder, att Buttetorp ansågs som ett bra hemman. I fogderäkenskaperna 1541-42 är avraden höjd. Berge skulle årligen erlägga 7 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver och fodring för 8 hästar samt utgöra 3 dagsverken. Avraden för Berge 1551 var oföränd-rad. Han brukade hemmanet hela 1550-talet men 1553 fanns en knekt Gumme Persson, som fick sitt underhåll från Buttetorp. 1561 var Berge eller Birger kvar på gården men även Gumme fanns kvar, ty tionden för 1565 ansvarade Gumme för. Den uppgick till icke mindre än 6½ skäppa råg och 5 skäppor korn. Det motsvarade en skörd av 92 skäppor råg och 75 skäppor korn – en enorm skörd efter den tidens förhållanden. Birger måste ha varit en av de rikaste bönderna i socknen. Vid denna tid tycks Gudmund eller Gumme ha övertagit hemmanet, ty 1569 står han för hem-manet och Birger har definitivt försvunnit. Gudmund ansvarade för Älfsborgs lösen och deklarerade i samband därmed sina tillgångar: silver-1 lod, koppar-1 lispund, oxar-2, kor-10, tvåårsungnöt-3, ettårsungnöt-4, får-6, svin-6, häst för 10 marker. Hans skatt blev 17 mark – ett ganska högt om än icke bland de högsta beloppen i Madesjö.

Enligt 1572 års tionderegister erlade Gudmund i Buttetorp 4 skäppor råg och 4½ skäppa korn i tionde, vilket motsvarar en skörd av 60 skäppor råg och 64 skäppor korn – åter bland de bästa resultaten i Madesjö. Gudmund är död våren 1575, då årets tionderegister lades upp. ”Enkan i Buttetorp” kunde endast leverera 1½ skäppa råg och 2½ skäppa korn i tionde. Det svarar mot 22½ skäppa råg och 37½ skäppa korn i skörd. År 1574 efter vars skörd tionden beräknades var ett dåligt år i Madesjö.

1580 hette brukaren ”Håkan i Buttetorp”, men 1591 hette han ”Måns i Buttetorp”. Hans fullständiga namn var Måns Jonsson. Han deklarerade 1601 sina tillgångar i den s.k. rumpeskattlängden. Enligt denna hade han 1 häst, 1 par oxar, 4 kor och 4 tunnor säd. Det var något över medeltalet för bönder i Madesjö denna nödtid. Hur länge Måns Jonsson brukade hemmanet är ej känt, men när den nya Älfsborgs lösen skulle betalas hette brukaren ”Oloff i Buttetorp”, som erlade 1 koppardaler och 1½ silverdaler. Därjämte upptages i listan över bidrag ”Enckan, ibm”, som erlade 1 silverdaler. Hon var sannolikt Måns Jonssons änka.

Från 1620 till 1644 brukades Buttetorp av en Per eller Peder. Enligt 1628 års man-talslängd deklarerade ”Peder i Botetorp” åker till 2 tunnors utsäde, ½ tunna svedje-råg, 1 sto, 7 kor, 4 kvigor, 7 får, 3 lamm, 6 ungsvin. 1633 var tillgången 7 tunnor, 1 ungsto, 2 oxar, 4 stutar, 5 kor, 4 kvigor, 8 får, 2 ungsvin. Enligt 1635 års jordebok var ”Peders i Båttetorp” årliga avrad: penningar-1 öre, 1 skäppa korn, 4 skäppor malt, 1 lispund smör, 1 packe näver, 4 lass ved, 4 dagsverken, fodring för 8 hästar. Det var i stort sett samma avrad som fastställts redan på Gustav Vasas tid. Enligt en notis i domboken 1636 hette Peder Nilsson i efternamn. Han hade köpt Måns Månssons gård. Denne Måns var sannolikt son till förre brukaren Måns.

Enligt 1641 års mantalslängd fanns det då två brukare i Buttetorp. Per hade 1 sto, 2 stutar, 1 ko, 3 kvigor, 2 får, 3 lamm, 1 ungsvin. Nils Persson, som väl var en son, var gift och hade en piga. Han ägde 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, 2 får och 2 lamm. Utom dessa upptages i längden ”Corporal Sven Larsson” men han tycks ej ha några tillgångar. I 1644 års mantalslängd är däremot ”Corporalen Sven i Bottetorp” samt ”Enkian, ibm” de båda brukarna. Per är väl död och Nils Persson har lämnat hemmanet. Från 1649 har Buttetorp en ny brukare: ”Oloff i Buttetorp”, som skulle stanna till 1669. Enligt domboken 1662 sökte han få hemmanet ”förmedlat” dvs nedvärderat ifråga om avraden. Han motiverade sin begäran med att hemmanet lidit stora skador av 1652 års skogsbrand. Om han fick förmedling, kan denna endast ha varit tillfällig, ty i fortsättningen förblev Buttetorp ett helt hemman.

I 1682 års jordebok heter brukaren ”Håkan i Buttetorp”. Hans årliga ränta värderades till 8 dlr 12 öre 19 penningar. Av 1686 års jordebok framgår, att hans fullständiga namn var Håkan Oloffsson. Han var säkerligen en son till Olof. Enligt 1697 års kvarnkommissions protokoll fanns det 2 brukare av Buttetorp. Det heter: ”Håkan och Esbjörn kunna något mehra mahla än sin säd. Mjölkvarn. Skatt 16 öre.” Två år senare, 1699, har Esbjörn avlösts av Olof. Håkan och Olof brukade var sin halva av hemmanet. Nu börjar hemmansklyvningen. I 1717 års mantalslängd är Buttetorp delat mellan 4 brukare: Hans Joensson, Håkan Persson, Håkan Esbjörnsson och Lars Håkansson. 1740 hade antalet reducerats till 3: Hans Jonsson brukade ¼ mtl, Håkan Esbjörnsson ½, Lars Håkansson ¼.

Vid tinget 1720 anklagade länsman Jonas Eriksson Buttetorps åbor för försumlighet i att underhålla Buttetorps åbro. Härmed måste avses en bro över Hagbyåns övre lopp. Över denna bro gick Kopparflys och Buttetorps kyrkväg. Tingsrätten beslöt, att underhållsplikten skulle delas mellan Buttetorps och Erengislahyltans åbor och att Kopparflys åbor borde bidraga. Vid hösttinget 1726 tilltalade Håkan Persson Hans Jönsson i Buttetorp för överfall och skällsord. Den senare hade kallat den förre ”rotetjuv” och det hade skett på en söndag! Det blev böter för Hans Jonsson! Vid vintertinget 1735 hade Håkan Esbjörnsson instämt sin styffader Håkan Persson ”om resterande arvspersedlar”. Hans fordran uppgick till 18 dlr smt. Esbjörnsson ansåg sig ha anspråk på 1/8 av Buttetorp ”helst som Håkan Persson var blefven ingift i gården och intet har med den att göra.” Håkan Persson uppvisade ett testamente, daterat d. 2 maj 1726, i vilket hans avlidna hustru Karin Nilsdotter lämnade honom 1/8 av gården och den andra 1/8 för de 58 dlr smt, som han tagit utur sin första gård. Håkan Esbjörnsson protesterade mot testamentet. Någon tingsrättens resolution saknas i protokollet, varför målet tydligen avgjorts i godo. Men Håkan Persson saknas 1740, då antalet bönder i Buttetorp reducerats till tre.

I husförhörslängden 1728-1740, som avser förhållandena under 1730-talet är Håkan Persson med. Hans hustru Karin är struken och dog sannolikt 1735. Håkan Esbjörnssons hustru hette Ingrid, Hans Jönssons Kerstin och Lars Håkanssons hustru Elin. Hemmanets båtsman hette Nils Klinga, hans hustru Botil och hans dotter Brita.

I husförhörslängden 1755-1788 får vi mera utförliga uppgifter. Håkan Esbjörnssons hustru Ingrid uppges vara född 1703. De hade 5 barn: sönerna Per och Olof och döttrarna Ingeborg, Karin och Marja, den sistnämnda född 1746. Vid nästa gård möter vi ett nytt namn Måns Månsson, född 1724. Hustrun hette Maria Johansdotter från Södra Örsjö. De hade 3 barn: Elin, Segrid och Johan. Nästa gård innehades av Lars Håkanssons änka Elin. Hon var född 1697. Sonen Olof Larsson var född 1725 och gift. Dessutom fanns dottern Ingeborg och sonen Nils. Olof Larsson övertog gården. Hustruns namn är struket, tydligen var hon död, men de 4 barnen hette i tur och ordning Elin, Jonas, Stina och Ingrid Helena. Den sistnämnda var född 1770. För de äldre anges inget födelseår. Måns Månssons son Johan Månsson blev gift med Lars Håkanssons dotter Ingeborg, f. 1735. De fick sonen Lars. En fjärde hemmansdel brukades av Peter Danielsson, f. 1746 och hans hustru Märta Håkansdotter, född samma år. De hade gift sig 1773 och fick 4 barn: Stina 1776, Daniel 1779, Peter 1781 och Ingrid 1784. Den sista gården innehades av Jonas Jacobsson, född 1764 och Elin Håkansdotter. De fick 3 barn: Ingrid 1780, Stina 1783 och Håkan 1788.

Husförhörslängden 1782-1801 visar, att ägosplittringen snarast ökat. Håkan Esbjörnsson, f. 1755, var gift med Brita Larsdotter, f. 1767. De hade 3 barn: Peter, född 1791, Stina 1794 och Lena 1799. Peter Danielsson och Märta Håkansdotter fick 1789 sitt sista barn, dottern Lena. Jonas Jacobsson och Elin Håkansdotter brukade fortfarande sin hemmansdel med sina 3 barn. En hemmansdel brukades nu av Jonas Jonsson, f. 1759 och sedan 1782 gift med Segrid Månsdotter, född 1763. En annan hemmansdel brukades av Jonas Olofsson, f. 1777 och gift med Stina Petersdotter, född 1776. Olof Larsson avled 1786 och änkan Ingrid Jonsdotter, f. 1744, blev inhyses med barnen Elin, f. 1762, Stina 1768, Ingrid Helena 1770 och Maria född 1784. Även Johan Månsson kallas nu inhyses. Han var född 1736 och sedan 1762 gift med Ingeborg Larsdotter, f. 1735. Deras dotter Karin, född 1771, blev gift i gården. Bonden Nils Jonsson var född 1766. Han gifte sig 1787 med Ingiärd Anders-dotter. De fick 1788 sonen Johannes och 1793 sonen Magnus. Båtsman var Peter Knutsson Klinga, f. 1753 och gift med Brita Jonsdotter, f. 1753. De hade 3 barn.

Under perioden 1802-1814 avled Håkan Esbjörnsson 1814. Äldste sonen Peter Håkansson är antecknad som skriven för gården. En gård brukades av Petter Petersson, f. 1781, och Stina Danielsdotter, f. 1785. Han var son till Peter Danielsson, född 1746 och nu undantagsman, sedan hustrun Ingrid Håkansdotter avlidit 1802. Även Jonas Jacobsson hade nu undantag, sedan hans hustru Elin Håkansdotter avlidit 1806. Sonen Håkan Jonsson brukade nu gården. Han gifte sig ej under denna period utan var ungkarl. Peter Svensson, f. 1793, och Sara Håkans-dotter, född 1790 fick 1813 sonen Jonas. Jonas Ohlsson, f. 1777, och Stina Peters-dotter, f. 1776, hade 2 barn: Brita Stina, född 1804 och Maria som föddes 1811. Båtsman var nu Sven Moberg, född 1769 och gift med Elin Månsdotter. De hade 2 barn.

Åren 1815-1821 fanns det 6 bönder i Buttetorp. 1/8 mtl brukades av Håkan Jonsson, f. 1788. Jonas Jacobsson var undantagsman. ¼ mtl brukades av Peter Håkansson, född 1791 och 1816 gift med Ingrid Petersdotter, f. 1796. De fick 2 barn: Lena 1817 och Catharina 1820. 1/8 mtl brukades av Jonas Jonsson, f. 1759, och Segrid Måns-dotter, f. 1763. 1/8 mtl brukades av Jonas Ohlsson, f. 1777 och Stina Petersdotter, f. 1776. De hade två döttrar: Brita Stina, f. 180? och Maria, f. 1811. 1/8 mtl brukades av Peter Petersson, f. 1781, och Stina Danielsdotter, f. 1795. Deras dotter Cajsa Lena föddes 1820. 1/8 mtl brukades av Peter Svensson, f. 1793, och Sara Håkans-dotter, f. 1790. De hade 3 barn: Jonas född 1813, Stina 1817 och Cajsa Lena 1819. Båtsman var Håkan Klinga, född 1792 och gift med Maria Nilsdotter. De hade 3 barn. Båtsman Sven Moberg var född 1761 och gift med Elin Månsdotter, f. 1758. Deras dotter Ingrid föddes 1792.

Under 1820- och 1830-talen fick Håkan Jonsson och Lena Stina Månsdotter 3 barn: Carl Magnus föddes 1826, Maria 1829 och Carolina 1833. Undantagsmannen Jonas Jacobsson avled under perioden. Peter Håkansson, f. 1791, var gift med Ingrid Petersdotter, f. 1796. De fick 5 barn: Lena 1817, Catharina 1820, Maria 1823 och tvillingarna Fredrik och Fridolph 1827. En anteckning i kyrkoboken meddelar, att Peter Håkansson ”super och lever illa med hustrun.” Peter Håkanssons moder Brita Larsdotter flyttade 1827 till Algutsboda. Var det hennes reaktion på sonens superi? Jonas Jonsson avled 1824 och efterträddes på gården av Peter Brynjelsson, född i Kopparfly 1802. Hans hustru hette Sigrid Månsdotter. På nästa gård tog Jonas Olsson och Stina Petersdotter undantag av en yngre Jonas Olsson, född 1802 och gift med Brita Stina Jonsdotter, f. 1804. De fick 2 barn på 1820-talet: Christina 1826 och Johanna 1829 samt Carolina 1836. Peter Petersson och Stina Danielsdotter tog undantag av Olaus Petersson från Kolsbygd, f. 1807, och hans hustru Cajsa Lena Petersdotter, som var född i Buttetorp 1820. En hemmansdel innehades av Peter Svensson, som var född 1793 och Sara Håkansdotter, f. 1790. De fick 6 barn: Jonas 1813, Stina 1817, Caisa Lena 1819, Sven Gustaf 1824, Maria Christina 1826 och Ingrid Lena 1828. De båda båtsmännen Sven Moberg och Erik Klinga bodde kvar på ägorna.

På 1840-talet var 47 personer bosatta i Buttetorp, 19 män och 28 kvinnor. 1/8 mtl ägdes fortfarande av Olaus Petersson och Kajsa Lena Petersdotter. Deras dotter Mathilda föddes 1832, sonen Johan August 1842, dottern Emma 1844, Carl 1847 och Johanna Sophia 1850. På nästa 1/8 mtl avled Peter Brynjelssons hustru Segrid Månsdotter 1842, varefter han sålde sin gård till Håkan Jonsson och flyttade till Algutsboda 1848. Han var då sedan en tid omgift med Maria Johansdotter från Virrmo, född 1816. De fick 3 barn: Christina föddes 1843, Gustafva 1844 och Johan August 1847. ¼ mtl brukades fortfarande av Peter Håkansson och Ingrid Peters-dotter. De hade sina 6 barn hemma tills äldsta dottern Lena 1849 flyttade till Stora Kolfly. Peter Håkanssons moder Brita Larsdotter flyttade tillbaka till Buttetorp från Algutsboda, dit hon flyttat tidigare. På 1/8 mtl avled Jonas Petersson 1842, endast 24 år gammal. Han var relativt nygift. Hans hustru Anna Lena Jonsdotter hade kommit till Buttetorp från Älghult 1839. Gården övergick till Johannes Jonsson, som var född i Norra Björnahult 1817. Han var gift med Maria Nicolaidotter från Mortorp, född 1823. De flyttade redan 1848 till Oskar. De hade då 2 barn. Samma år övergick gården till Johannes Petersson, född i Sjöahult 1823 och 1848 gift med Helena Svensdotter från Mellan-Örsjö, född 1828. 1/8 mtl ägdes av Jonas Olsson, född i Kopparfly 1802. Hans hustru Brita Stina Jonsdotter avled 1846. Det fanns 5 barn: Carolina, född 1826, Johanna 1829, Christina 1836, Johannes 1841 och Maria Gustafva 1844. Som redan tidigare omtalats köpte Håkan Jonsson 1/8 mtl av Peter Brynjelsson. Han brukade därefter 3/8 mtl. Han var änkling med 5 barn. Båtsman var Erik Jonsson Klinga, som var född i Södra Säfsjö 1811 och gift med Maria Jonsdotter från Norra Svalehult, född 1809. Peter Persson och Stina Danielsdotter levde som undantagsfolk liksom Jonas Jonsson, som var änkling.

På 1850-talet tog Olaus Petersson och Cajsa Lena Petersdotter undantag. De hade 5 barn i livet, sedan 3 dött unga. Johan August var född 1842, Emma 1844, Johanna Sophia 1850, Carl Emrik 1855 och Ida Charlotta 1858. Gården övergick till Johannes Jonsson, född i Krumhall 1832. Han kom närmast från Norra Björnahult. Han var ogift vid tillträdet 1860. Peter Håkansson och Ingrid Petersdotter tog också undantag av sonen Fredrik Petersson, som tillträdde 1860. Även han var ogift vid tillträdet 1860. 1/8 mtl brukades alltjämt av Johannes Petersson och Helena Svensdotter. De fick på 1850-talet 3 barn: Carl August 1854, Ida 1857 och Amanda 1860. På nästa 1/8 mtl tog änklingen Jonas Olsson d.y. 1858 undantag av dottern Christina Jonsdotter, f. 1826, och hennes man Peter August Petersson, som var född i Parismåla 1824. Undantag tog också 1857 änklingen Håkan Jonsson av äldste sonen Carl Magnus Håkansson, född 1826. Han var ogift men hade två systrar som pigor på gården. Ännu en undantagsänkling fanns i Buttetorp: Jonas Olsson d.ä., som var född 1777. Torparen Johannes Börjesson var från Kopparfly och född 1815. Han var gift med Stina Håkansdotter från Stora Ebbehult, f. 1818. De hade 5 barn. Båtsman var från 1856 Peter August Olsson Klinga, född i Västra Säfsjö 1834. Hans hustru Christina Johansdotter var född i Eskilsryd 1826. De hade 2 barn. Flera inhyses och back-stugufolk bodde på ägorna.

Under 1860-talet flyttade Johannes Jonsson 1863 till Appleryd. Gården hade redan året förut övertagits av David Nilsson, född i Linneryd 1839 och samma år gift med Gustafva Magnidotter från Algutsboda, f. 1836. De flyttade 1870 till Linneryd, varefter gården, 1/8 mtl, övertogs av Carl Petersson, som var född 1834 i Södra Örsjö. Han var gift med Maria Gustafva Jonsdotter, född 1844. De fick 1870 sonen Johan Viktor. På ¼ mtl satt alltjämt Fredrik Petersson, ogift. På 1/8 mtl fick Johannes Petersson och Helena Svensdotter på 1860-talet ytterligare 3 barn: Amanda 1860, Johan Oskar 1863 och Hulda Amalia 186?. På nästa 1/8 mtl fick Peter August Petersson och Christina Jonsdotter på 1860-talet 2 söner: Carl Gustaf 1861 och Johan Peter 1867. 3/8 mtl ägdes av Carl Magnus Håkansson, som emellertid flyttade till Ljuder 1862. Gården delades då så att systern Carolina Håkansdotter fick 3/16 mtl och Gustaf Danielsson från Floahult 1863 förvärvade 3/16 mtl. Han var född 1835 och gifte sig 1865 med den andra systern Mathilda Håkansdotter, f. 1837. De fick 1865 sonen Carl Ernst, 1867 dottern Aulina och 1870 sonen Frantz Elof. Carolina Håkansdotter gifte sig 1864 med Johannes Jonsson från Krumhall, f. 1832. De fick 1865 sonen Carl Johan och 1866 dottern Ida Amalia. Sonen Alfred föddes 1869. Många med undantag levde på 1860-talet i Buttetorp. Dit hörde Olaus Petersson med hustru och 4 barn, Peter Håkansson, som avled 1869, samma år som hustrun, efterlämnande 3 vuxna barn, Jonas Olsson d.y. med en vuxen dotter, Håkan Jonsson och Jonas Olsson d.ä. Peter Peterssons änka Stina Danielsdotter avled 1870. Torpare var Johannes Börjesson med hustru Stina Håkansdotter och 6 barn. Båtsman var Johan August Carlsson Klinga, f. 1847. Han kom från Mortorp 1868. Avskedade båts-mannen Peter August Olsson Klinga var gift med Christina Johansdotter. De hade 4 barn. Avskedade båtsmannen Olaus Jonsson Elmgren flyttade bort 1862, då han blev änkling.

Vi går fram till 1880-talet. Carl Petersson, som gift sig med Maria Gustafva Jons-dotter flyttade 1887 med hustru och 6 barn till Algutsboda. Hans gård övertogs samma år av Per Elof Johansson, född i Algutsboda 1852 och sedan 1877 gift med Emma Mathilda Gustafsdotter, född 1856 i Madesjö. De fick 4 barn: Carl Johan 1878, Axel Linus 1880, Gustaf Amandus 1885 och Jenny Mathilda 1888. På 1/4 mtl gifte sig 1882 Fredrik Petersson med Wilhelmina Kristina Andersdotter, f. 1846. De fick 1888 tvillingarna Annie Ester Marie och Signe Cajsa Lisa Hedvig Charlotta. På 1/8 mtl satt fortfarande Johannes Petersson och Helena Svensdotter med sina 6 barn. På nästa 1/8 mtl satt Peter August Petersson och Christina Jonsdotter med sina 2 barn. 3/16 mtl brukades alltjämt av Gustaf Danielsson och Mathilda Håkansdotter. De fick 1876 sitt fjärde barn Algot Ferdinand och 1880 sitt femte, dottern Anna Josefina. På nästa 3/16 mtl satt alltjämt svågern Johannes Jonsson och Karolina Håkansdotter med 4 barn, det sista, sonen Pehr August var fött 1872. På den sista gården på 1/8 mtl tillträdde 1890 Carl Magnus Johansson från Långasjö, född där 1855 och sedan 1876 gift med Ingrid Maria Olsdotter, f. 1856 i Sillhöfda i Blekinge. De medförde 5 barn och fick 1890 det sjätte, som fick namnet Hilma Eva Maria. Torpare var fortfarande Johannes Börjesson och hans hustru Stina Håkansdotter. Dottern Johanna for 1885 till Köpenhamn.

Åren 1891-1894 skedde den förändringen att Peter August Petersson och Christina Jonsdotter tog undantag av sonen Johan Peter Petersson med tillnamnet Dahl, gift med Jenny Elisa Helena Petersson, f. 1870. De fick 1891 dottern Jenny Gunhild Ingeborg. Samma år, 1892, flyttade Carl Magnus Johansson och Ingrid Maria Ols-dotter bort från Buttetorp. Deras gård köptes av handlanden August Jonsson i Norra Örsjö. Övriga hemmansägare satt kvar på sina gårdar. Torparen Johannes Börjesson avled 1892. På ägorna bodde förre båtsmannen Peter August Olsson Klinga med hustru och 2 barn liksom arbetaren Per Elof Johansson, som lämnat sin gård.

Emigration

1873 utvandrade arbetskarlen Joh. August Petersson till Stralsund i Tyskland, 1877 drängarna Vilhelm och Carl Johansson till Danmark och 1885 pigan Johanna Johansdotter till Danmark. Om de till Danmark utresta sedan fortsatte till USA är obekant.

Björstorp

http://kartor.eniro.se/m/RroBE

Så här skriver Folke Pettersson:

Detta hemman hette på 1500-talet genomgående Björnstorp, vilket väl kan återges med Björns nyodling. En man vid namn Björn har under medeltiden tagit upp ny mark, som fick namn efter honom. Hur många som brukat hemmanet under medel-tiden är och kommer att förbli obekant, eftersom det inte finns några källor från tiden före 1533. I detta års register över gärden, dvs den extra skatt, som uttogs med an-ledning av inbördeskriget i Danmark, heter brukaren ”Karl Olsson i Biörnstorp”, men i nästa källa, 1535 års städsleöreregister heter brukaren ”Måns i Biörnstorp”. Han har tillträtt hemmanet detta år och i städja erlagt en oxe. Han stannade till i varje fall 1547. Enligt 1539 års fogderäkenskaper var hans avrad fodring för 2 hästar, ”et klef taat”, dvs en knippa lin, en packe näver och en öra. Denna avrad höjdes avsevärt 1541-42. Den bestämdes till 5 fyrkar, 1 skäppa korn, näver och lin som förut, 3 dags-verken och fodring för 8 hästar. När Måns 1551 efterträtts av ”Swen Olsson” tillkom ½ lispund smör årligen (= 3½ kg).

1556 och 1561 hette brukaren ”Matz Hulte”, men 1569 hette han Måns. Älfsborgs lösen utgavs av ”Suen i Biörnstorp”, som hade följande tillgångar: koppar-5 marker, kor-7, fyraårsungnöt-2, tvåårsungnöt-1, får-2, svin-1, häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 4 mark 6½ öre. Det var en rätt obetydlig summa, som angav Björstorp som ett hemman under medeltalet för Madesjö. Hemmanet betecknades också följande år som ”öde”, dvs oförmöget att leverera avraden till Kronan. Suen satt kvar som brukare tom 1574 men hade i 1575 års tiondelängd ersatts av ”Oluff i Biörnstorp”, som i tionde detta år levererade endast 1 skäppa korn men ingen råg. Olof satt kvar till 1601, då hans tillgångar enligt rumpeskattlängden utgjorde: 1 par oxar, 4 kor, 1 stut och 3 tunnor säd. Huruvida Olof överlevde kalmarkriget är ovisst. När den nya Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas, hette brukaren ”Påfwel”. Han hade en piga på gården och betalade 2 koppardaler och ¾ silverdaler. Han var ej knekt. Påfwel skulle bruka Björstorp under lång tid. I källorna nämns Påfwel i Björstorp ända tom 1669. Det verkar att vara en otroligt lång tid och kan vara så att en son med samma namn efterträtt fadern. Men härför finns inget bevis, då alla efternamn är utelämnade i mantalslängderna och jordeböckerna.

1628 hade Påfwel följande tillgångar: åker till 4 tunnor, svedjeland till 4 skäppor, 1 sto, 9 kor, 5 kvigor, 8 får, 7 lamm, 6 svin. Påfwel hade otvivelaktigt arbetat upp Björstorp. I 1633 års jordebok nämns en ”Thore i Biörstorp”, som också är med 1635, men i 1633 års mantalslängd över boskapspenningen är det Påfwel som deklarerar: 2½ tunna säd, 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 1 kviga, 5 får, 4 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. Förhållandena hade försämrats under de närmast föregående åren, som var nödår. Det fanns 1633 en andra brukare ”Påfwel Påfwelsson”, säkerligen en son. Han deklarerade 2½ tunna säd, 1 sto, 4 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 5 får, 4 lamm, 1 svin och 2 ungsvin. Hemmanet var alltså delat mellan fader och son. 1635 års jordebok upptager däremot endast Thore, vars avrad var 1¼ öre, 1 skäppa korn, näver och lin som förut, ved-4 lass, 4 dagsverken, fodring för 8 hästar. En Påfwel fanns dock kvar – antingen fader eller son. I 1641 års mantalslängd återkommer Påfwel. Han är gift och har en son hemma. Tillgångarna är 1 häst, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 3 kvigor, 5 får, 3 lamm, 2 ungsvin och 6 tunnor utsäde. 1644 tycks den yngre Påfwel definitivt ha övertagit hemmanet. I mantalslängden upptages en inhyses Påfwel – sannolikt identisk med den äldre Påfwel, som nu lämnat hemmanet åt sonen. Påfwel stod för hemmanet i samtliga mantalslängder tom 1669 och kanske längre, vilket vi ej kan veta, då inga mantalslängder finns kvar från 1670-talet.

I 1682 års jordebok möter vi ett nytt namn: Swen. Hans avrad värderas till 6 dlr 25 öre 9 penningar. Björstorp räknas som ett helt mantal. I 1697 års kvarnkommissions protokoll nämnes två brukare. Det heter: ”Gumme och Nils. Ha sqwaltan i en bäck, som kommer ur Skiärsiön och löper åt Mortorp socken.” I 1699 års jordebok betecknas Björstorp som nr 163. Räntan är densamma. Gudmund och Nils brukar ½ hemman vardera. 1717 hade däremot ytterligare delning skett. Nu var brukarnas antal 3: Joen Gummesson, Abraham Påfwelsson och Swen Månsson. Jon Gummesson brukade ½ hemman, de andra två ¼ vardera.

Vi övergår nu till husförhörslängderna, som ger en fylligare bild av de olika hemmans-delarnas ägare och deras familjer. I husförhörslängden 1755-1788 står Jon Gummessons änka Ingrid Nilsdotter för gården. Hon uppges vara född 1696 och har 3 barn hemma: Gumme, Ingrid och Maria. Abraham Påfwelsson var född 1709 och gift med Ingeborg, f. 1719. De hade 3 barn: Elin, född 1744, Brita 1746 och Karin 1749. Änkan Elin Påfwelsdotter brukade en gård. Hon var född 1713. Hon hade 4 barn: Nils Svensson, född 1735, Brita 1737, Påfwel 1742 och Marja 1744. Sven Svensson, f. 1729, och Segrid Jönsdotter, f. 1734, hade 5 barn: Sven, f. 1754, Gumme 1757, Jonas 1761, Gertrud 1763 och Ingrid 1766. Båtsman var först Nils Jonsson Glad och senare Peter Jonsson Glader, f. 1746 och sedan 1779 gift med Sissa Persdotter. De fick 3 barn.

Under senare delen av perioden 1755-1788 skedde stora förändringar i Björstorp. Fem gårdar fanns där nu. Innehavare av den första gården var Gumme Jönsson, f. 1740, och hans hustru Karin Nilsdotter, f. 1744. De fick 4 barn: Maria, u.å., Lisken f. 1765, Ingrid 1768 och Lena 1775. Den andra gården innehades av Nils Svensson, f. 1735 och Elin Olofsdotter, f. 1745. De hade 5 barn: Ingrid, född 1770, Olof 1773, Stina u.å., Johannes 1779 och Peter 1782. Per Månsson ägde den tredje gården. Han var gift med Brita Abrahamsdotter född 1746 och dotter till Abraham Påfwelsson. De fick 4 barn: Måns 1771, Jonas 1778, Ingrid 1781 och Peter 1783. Peter Stefansson var född 1752 och gift med Maria Gummesdotter, f. 1762 och dotter till Gumme Jönsson och Karin Nilsdotter. De fick 1779 sonen Åke och 1781 sonen Gumme. Marias syster Lisken Gummesdotter blev gift med Nils Andersson, som ägde en gård. I övrigt bodde mycket folk i Björstorp under denna period.

Under åren 1782-1801 brukade alltjämt Per Månsson och Brita Abrahamsdotter sin gård. Deras dotter Elin blev gift i Vissefjärda. Nästa hemmansdel brukades en tid av Sven Svensson, f. 1729, som 1752 ingått äktenskap med Segrid Jonsdotter. Han avled 1790, efterlämnande utom änkan 5 barn: Jonas, född 1761 och gift i Anebo, Ingrid, född 1766 och gift i Högahult, Sven, född 1769, Anders, u.å. och Gumme, född 1772 och gift i gården. Nils Svensson och Elin Olofsdotter tog nu undantag. Av barnen var Gertrud gift, och Olof båtsman. De återstående var Johanna, född 1779 och Peter, född 1782. Nils Andersson och Lisken Gummesdotter fick nu utöver dottern Brita, f. 1787 även sonen Olaus 1795. En gård brukades av Nils Jönsson Broman, f. 1762 och Ingrid Gummesdotter, f. 1768 och dotter till Gumme Jönsson och Karin Nilsdotter. De fick 1788 dottern Stina och 1794 sonen Jonas. Sven Nilsson var gift med Ingjärd Nilsdotter, f. 1770. De fick 1792 dottern Kajsa Lena, 1795 dottern Ingrid, 1798 sonen Jonas och 1801 dottern Stina. En hemmansdel ägdes av Sven Svensson den yngre, född 1769 och gift med Stina Svensdotter, f. 1771. De ingick äktenskap 1791 och fick 1793 dottern Gertrud och 1799 sonen Sven. Båtsmannen nr 153 Peter Jonsson Glader avled 1781, efterlämnande hustru och 4 barn, ”som gå på socknen”, dvs utfattiga. Abraham Påfwelsson avled 1801.

Under åren 1802-1814 avled Per Månsson 1806. Av barnen var dottern Ingrid född 1781, gift i Ellebäck, och sonen Måns, född 1770, gift i Mortorp. Nils Andersson och Lisken Gummesdotter fick 1804 sitt tredje barn, sonen Håkan, och 1807 sitt fjärde, dottern Maria. Sven Nilsson och Ingjerd Nilsdotter fick ytterligare 3 barn: Anna Maria 1803, Peter 1807 och Olaus 1811. Gumme Svensson var son till Sven Svensson och Segrid Jonsdotter. Han gifte sig 1792 med Maja Gummesdotter, f. 1773. De fick 4 barn: Stina 1796, Ingrid 1802, Petter 1808 och Catharina 1810. Peter Andersson innehade en tid en hemmansdel. Han var född 1787 och gift med Stina Nilsdotter, f. 1788. De fick 1812 sonen Anders. Familjen flyttade bort före periodens slut. Stina Nilsdotter var dotter till torparen Nils Jonsson Broman och Ingrid Gummesdotter. Denne Nils Jonsson Broman var född 1762 och gifte sig 1786 med Ingrid Gummes-dotter. De fick 5 barn: Stina, f. 1788, Kajsa 1792, Jonas 1794, Brita 1797 och Peter 1804. En annan torpare var Magnus Svala, född 1751 och gift med Maria Håkans-dotter. Båtsman var Olof Glader, född 1773 och gift med Botil Andersdotter, f. 1756. De hade 6 barn.

Under åren 1815-1821 var Peter Persson, f. 1785, ägare av ¼ mtl. Han var gift med Maria Jonasdotter, f. 1800. De fick 1820 sonen Peter. På nästa gård, 1/8 mtl, hade Sven Nilsson och Ingrid Nilsdotter undantag. Av de många barnen blev det sonen Jonas Svensson, f. 1798, som övertog gården. Han sålde den snart till Hans Petersson, f. 1800 och hans hustru Maria Andersdotter, f. 1800. På 3/16 mtl hade Gumme Svensson och Maria Gummesdotter undantag. Deras dotter Catharina var född 1810. Gården övertogs av Peter Petersson, född 1794, och Ingrid Gummes-dotter, som var född 1802. På nästa gård, 1/8 mtl, hade Nils Andersson och Lisken Gummesdotter undantag från Olaus Håkansson, f. 1795, och Stina Svensdotter, f. 1796. De fick 1818 sonen Johannes. På den andra gården på 1/8 mtl hade änkan Stina Svensdotter, f. 1769, undantag. Hon betecknas som sjuklig. Sonen Jonas Svensson, f. 1799, övertog gården. Han var gift med Maria Svensdotter, f. 1796. De fick 1821 dottern Cajsa Lena. 1/8 mtl ägdes av Per Andersson i Skräddaregärde. Där bodde undantagsänkan Brita Abrahamsdotter, född 1846.

Torparen Nils Jönsson Broman flyttade med hustru och 3 barn till Ebbehult. Torparen Olof Nilsson Glader ägde sitt torpställe i Björstorp. Hans äldsta dotter Brita Stina flyttade till Ebbehult. Båtsman var Peter Blomberg. Han var båtsman för Bällsjö men ägde ett torpställe i Björstorp. Han var född 1795 och gift med Cajsa Håkansdotter, född 1791. De hade 2 döttrar. En annan båtsman var Peter Wendt, född 1798 och gift med Brita Stina Olsdotter, f. 1796. Båtsman Carl Glad, född 1796 var skriven i Björstorp men bodde på Kroksjö ägor, där han ägde torpställe. Flyttade under perioden till Mortorp. Torparen Magnus Månsson avled 1816. Han lämnade efter sig änkan Maria Håkansdotter, född 1759. Slutligen kan nämnas kopparslagaregesällen Håkan Modin, som var född 1786 och gift med Brita Stina Olofsdotter, f. 1780. De fick sonen Israel 1814. Som synes fanns det vid denna tid mycket folk på Björstorps ägor.

Under åren 1822-1840 fick Peter Persson och Maria Jonasdotter på ¼ mtl ytterligare 3 barn: Jonas 1823, Brita Stina 1827 och Cajsa Lena 1831. Hans Petersson och Maria Andersdotter med dottern Gustafva, född 1822, flyttade till Stora Persmåla. Peter Petersson och Ingrid Gummesdotter lämnade 3/16 mtl och flyttade med sina 3 barn. Efterträdare blev Håkan Nilsson, född 1804, och hans hustru Anna Catharina Johansdotter, f. 1806. De fick 1830 dottern Lena Stina. Undantag hade Gumme Svensson och Maria Gummesdotter med dottern Catharina, f. 1810. Olaus Nilsson, f. 1795, och Stina Svensdotter, f. 1796, var andra nykomlingar. De fick 1822 sonen Jonas och 1825 sonen Peter. På ägorna bodde som undantagsman Nils Andersson, f. 1759 med gifta dottern Maria, född 1807. Jonas Larsson, f. 1799, och Maria Svens-dotter, f. 1796 i Ljungby, fick 4 barn: Cajsa Lena 1821, Maja Stina 1823, Christina 1826 och Peter 1830. De hade dessutom en fosterdotter Elin, född 1823. Torpare var smeden Israel Håkansson, född 1814 och gift med Maria (inget efternamn nämnt). De hade 2 barn. Torparen Jonas Terna var gift med Sara. De hade 2 döttrar. Båts-man var Peter Blomberg, f. 1795 och gift med Cajsa Håkansdotter. De flyttade till Bällsjö. Kopparslagaren Håkan Modin flyttade under perioden till Ljungby, men skulle på 1830-talet etablera sig på lägenheten Nybro, som den andre hantverkaren där efter garvare Nyberg. Utom de nu nämnda bodde många inhyses längre eller kortare tid på ägorna.

På 1840-talet bodde enligt anteckning i kyrkoboken 48 personer, varav 25 män och 23 kvinnor i Björstorp. Gårdarnas antal var nu mindre. 5/16 mtl brukades av Jonas Svensson, född i Björstorp 1799, och Maria Svensdotter, född i Ljungby 1796. Äldsta dottern Maja Stina, född 1823, blev 1847 gift i Spaksmåla. 1/16 brukades av sonen Peter Jonsson, född 1830. Torpare under denna gård var Jonas Petersson, född i Vissefjärda 1820 och gift med Christina Magnidotter från samma socken, född 1826. De fick 1850 dottern Carolina Gustava. Jonas Petersson och hans hustru kom till Björstorp 1847. Peter Pehrsson avled 1846 och änkan Maria Jonsdotter 1851. Äldste sonen Peter, som var född 1820, avled samma år som fadern. Det blev den andre sonen Jonas Petersson, född 1823, som 1849 övertog gården. Han köpte samtidigt 1/8 av Peter Svensson, som 1850 flyttade till St. Slät. Peter Svensson, f. 1815, hade tillträtt 3/16 mtl 1848, då han kom från Algutsboda. Håkan Nilsson, som brukat 3/16 mtl från 1833, flyttade 1845 till Vissefjärda. Han hade hustru och 7 barn.

Torparen och båtsmannen Jonas Ferm flyttade 1849 till Vissefjärda med sin hustru Sara Petersdotter och 2 döttrar. Från Ellebäck inflyttade 1845 torparen Johannes Petersson, född 1822 i Stora Kolfly. Han gifte sig 1845 med Brita Stina Petersdotter, f. 1818 och fick två barn. Den tredje torparen var Israel Håkansson. Han flyttade till Olofsbo, sedan han sålt sitt torp till Peter Andersson. Hustrun Maria Pehrsdotter var från Långasjö och född 1811. De hade fyra barn.

På 1850-talet tog Jonas Svensson och Maria Svensdotter undantag. Jonas Petersson gifte sig 1851 med Christina Fredrika Johannisdotter från Hälleberga, född 1814. De fick 3 barn: Peter Johan 1853, Carl Gustaf 1856 och Frans August 1860. Jonas Peterssons fyra syskon bodde en tid kvar på fädernegården. Brodern Gustaf Petersson flyttade 1853 till Toresbo, systern Johanna Petersdotter följde efter dit 1856 och systern Cajsa Lena Petersdotter till Högahult 1859. Kvar blev yngste brodern Johannes. På 3/8 mtl satt Peter Jonsson, som var född i Björstorp 1830. Han gifte sig 1854 med Lena Stina Håkansdotter, född i Nässjömåla 1830. Hon avled redan 1860 efterlämnande sonen Carl Leander, född 1855 och dottern Emma Mathilda, född 1857. Tre torpare fanns på 1850-talet i Björstorp. Gustaf Nilsson kom från Vissefjärda 1846. Han gifte sig 1847 med Cajsa Lena Petersdotter, född i Ellebäck 1822. Närmast kom hon från Korpahult. De fick 3 barn. Torparen Jonas Petersson den yngre var född i Oskar och kom till Björstorp 1855. Han var gift med Maria Petersdotter, född 1824. De fick 5 barn, av vilka 4 avled i rödsot. Torparen Peter Petersson var född 1819. Han flyttade till Björstorp 1859 från Oskars socken. Han var gift med Ingrid Lena Staffansdotter, f. 1825. De fick 3 barn. 1859 inflyttade båtsman Johannes Petersson Glader från Vissefjärda, där han var född 1837. Flera backstusittare och inhyses bodde under 1850-talet på ägorna.

Vi går fram i tiden till 1870-talet. Under detta årtionde öppnades järnvägen Kalmar -Emmaboda, som fick en hållplats på Björstorps ägor. Den kallades till en början Björstorp men fick senare namnet Eskilsryd. Att få en järnvägsstation på ägorna måste ha betytt mycket för befolkningen. Jonas Petersson avled varefter änkan Christina Fredrika Johannisdotter 1875 gifte om sig med Joab Petersson från Gränö, känd oxuppfödare i Madesjö. Peter Jonsson fortsatte att bruka sina 3/8 mtl. Hans första hustru hade dött 1860, varefter han 1861 gift om sig med Lovisa Olsdotter från Oskars socken, f. 1840. De fick tillsammans 5 barn: Johan Elof 1852, Hulda Carolina 1865, Johanna Vilhelmina 1867, Lydia Serafia 1871 och Ernst Ferdinand 1876.

Torparen och smeden Gustaf Nilsson flyttade 1879 till Vissefjärda med hustru och 5 barn men ersattes av torparen och smeden Elof Johansson, som 1878 gift sig med Wendla Christina Fredriksdotter. De fick 1880 dottern Gerda Elvira Vilhelmina. Det fanns under 1870-talet 6 torpare i Björstorp: Nicolaus Nilsson med hustru och 3 barn, Carl Johan Jonsson med hustru och 4 barn, Peter Petersson med hustru och 2 döttrar – familjen flyttade 1874 till Oskar -, Johan August Petersson med hustru och 2 barn flyttade bort 1880. Torparen Johannes Carlsson hade gift sig 1867 och fick under 1870-talet tillsammans 5 barn. Torparen Gustaf Leonard Johansson avled 1877, efterlämnande änka och 3 barn. Båtsman var Jonas Johannisson Glader, född 1835 i Oskar och gift med Ulrika Christina Johansdotter, född 1835 i Algutsboda. De fick 3 barn. Bland övriga på ägorna kan nämnas f.d. marinsoldaten Peter Johan Niklasson Björk, som 1853 dömts till års arbete [frågetecken för uttrycket] för våld mot förman, och handlanden Lars Vilhelm Larsson med hustru och 10 (tio!) barn. Han flyttade hit 1880 och efterträdde handlanden Jon Matsson, som kommit från Oskar 1879 och flyttade tillbaka dit 1880.

Under 1890-talets första hälft brukade Joab Petersson sin gård, som han gift sig till. 5/32 mtl ägdes av avlidne Jonas Peterssons barn, varav 5/96 brukades av sonen Axel Ferdinand Jonsson och 5/48 av Peter Johan Jonsson. 3/8 mtl ägdes av Peter Jonsson och Lovisa Olsdotter. De fick 1882 ännu en son Konrad Ansgarius. 5/32 mtl ägdes från 1886 av Carl Gustaf Jonsson, f. 1856 och 1887 gift med Johanna Amanda Johansson, f. 1863. De hade en dotter Susanna Viktoria Else. Torparen och smeden Konrad Teodor Karlsson från Algutsboda flyttade till Björstorp 1889 med hustru och 3 barn. En ny handlare Carl Oskar Håkansson flyttade 1888 hit från Rök i Östergötland men återvände dit 1891. Efterträdare blev samma år August Alfred Ljungdahl från Vissefjärda, född 1863. Han var gift med Ida Charlotta Svensson och hade två barn. En snickare Otto Johansson Sandqvist med hustru och 7 barn fanns på gårdens ägor. Banvakt var Peter Johan Israelsson, född 1843 i Vissefjärda och 1880 gift med Adelina Sofia Gustafsdotter, f. 1861. De hade 3 barn. Från 1891 var Jonas Johansson Glader båtsman för Björstorp. Han var född 1835 i Oskars socken och sedan 1870 gift med Ulrika Kristina Johansdotter från Algutsboda, född 1835. De hade en dotter.

Emigration

Fyra emigranter är kända från Björstorp. 1875 utvandrade drängen Peter G. Jonsson, 1890 Johan August Gustafsson, f. 1866, 1891 Martina Håkansson, f. 186? och 1893 torparsonen Per Johansson, f. 1864. Samtliga emigrerade till USA.