Björstorp

http://kartor.eniro.se/m/RroBE

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Detta hemman hette på 1500-talet genomgående Björnstorp, vilket väl kan återges med Björns nyodling. En man vid namn Björn har under medeltiden tagit upp ny mark, som fick namn efter honom. Hur många som brukat hemmanet under medel-tiden är och kommer att förbli obekant, eftersom det inte finns några källor från tiden före 1533. I detta års register över gärden, dvs den extra skatt, som uttogs med an-ledning av inbördeskriget i Danmark, heter brukaren ”Karl Olsson i Biörnstorp”, men i nästa källa, 1535 års städsleöreregister heter brukaren ”Måns i Biörnstorp”. Han har tillträtt hemmanet detta år och i städja erlagt en oxe. Han stannade till i varje fall 1547. Enligt 1539 års fogderäkenskaper var hans avrad fodring för 2 hästar, ”et klef taat”, dvs en knippa lin, en packe näver och en öra. Denna avrad höjdes avsevärt 1541-42. Den bestämdes till 5 fyrkar, 1 skäppa korn, näver och lin som förut, 3 dags-verken och fodring för 8 hästar. När Måns 1551 efterträtts av ”Swen Olsson” tillkom ½ lispund smör årligen (= 3½ kg).

1556 och 1561 hette brukaren ”Matz Hulte”, men 1569 hette han Måns. Älfsborgs lösen utgavs av ”Suen i Biörnstorp”, som hade följande tillgångar: koppar-5 marker, kor-7, fyraårsungnöt-2, tvåårsungnöt-1, får-2, svin-1, häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 4 mark 6½ öre. Det var en rätt obetydlig summa, som angav Björstorp som ett hemman under medeltalet för Madesjö. Hemmanet betecknades också följande år som ”öde”, dvs oförmöget att leverera avraden till Kronan. Suen satt kvar som brukare tom 1574 men hade i 1575 års tiondelängd ersatts av ”Oluff i Biörnstorp”, som i tionde detta år levererade endast 1 skäppa korn men ingen råg. Olof satt kvar till 1601, då hans tillgångar enligt rumpeskattlängden utgjorde: 1 par oxar, 4 kor, 1 stut och 3 tunnor säd. Huruvida Olof överlevde kalmarkriget är ovisst. När den nya Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas, hette brukaren ”Påfwel”. Han hade en piga på gården och betalade 2 koppardaler och ¾ silverdaler. Han var ej knekt. Påfwel skulle bruka Björstorp under lång tid. I källorna nämns Påfwel i Björstorp ända tom 1669. Det verkar att vara en otroligt lång tid och kan vara så att en son med samma namn efterträtt fadern. Men härför finns inget bevis, då alla efternamn är utelämnade i mantalslängderna och jordeböckerna.

1628 hade Påfwel följande tillgångar: åker till 4 tunnor, svedjeland till 4 skäppor, 1 sto, 9 kor, 5 kvigor, 8 får, 7 lamm, 6 svin. Påfwel hade otvivelaktigt arbetat upp Björstorp. I 1633 års jordebok nämns en ”Thore i Biörstorp”, som också är med 1635, men i 1633 års mantalslängd över boskapspenningen är det Påfwel som deklarerar: 2½ tunna säd, 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 1 kviga, 5 får, 4 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. Förhållandena hade försämrats under de närmast föregående åren, som var nödår. Det fanns 1633 en andra brukare ”Påfwel Påfwelsson”, säkerligen en son. Han deklarerade 2½ tunna säd, 1 sto, 4 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 5 får, 4 lamm, 1 svin och 2 ungsvin. Hemmanet var alltså delat mellan fader och son. 1635 års jordebok upptager däremot endast Thore, vars avrad var 1¼ öre, 1 skäppa korn, näver och lin som förut, ved-4 lass, 4 dagsverken, fodring för 8 hästar. En Påfwel fanns dock kvar – antingen fader eller son. I 1641 års mantalslängd återkommer Påfwel. Han är gift och har en son hemma. Tillgångarna är 1 häst, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 3 kvigor, 5 får, 3 lamm, 2 ungsvin och 6 tunnor utsäde. 1644 tycks den yngre Påfwel definitivt ha övertagit hemmanet. I mantalslängden upptages en inhyses Påfwel – sannolikt identisk med den äldre Påfwel, som nu lämnat hemmanet åt sonen. Påfwel stod för hemmanet i samtliga mantalslängder tom 1669 och kanske längre, vilket vi ej kan veta, då inga mantalslängder finns kvar från 1670-talet.

I 1682 års jordebok möter vi ett nytt namn: Swen. Hans avrad värderas till 6 dlr 25 öre 9 penningar. Björstorp räknas som ett helt mantal. I 1697 års kvarnkommissions protokoll nämnes två brukare. Det heter: ”Gumme och Nils. Ha sqwaltan i en bäck, som kommer ur Skiärsiön och löper åt Mortorp socken.” I 1699 års jordebok betecknas Björstorp som nr 163. Räntan är densamma. Gudmund och Nils brukar ½ hemman vardera. 1717 hade däremot ytterligare delning skett. Nu var brukarnas antal 3: Joen Gummesson, Abraham Påfwelsson och Swen Månsson. Jon Gummesson brukade ½ hemman, de andra två ¼ vardera.

Vi övergår nu till husförhörslängderna, som ger en fylligare bild av de olika hemmans-delarnas ägare och deras familjer. I husförhörslängden 1755-1788 står Jon Gummessons änka Ingrid Nilsdotter för gården. Hon uppges vara född 1696 och har 3 barn hemma: Gumme, Ingrid och Maria. Abraham Påfwelsson var född 1709 och gift med Ingeborg, f. 1719. De hade 3 barn: Elin, född 1744, Brita 1746 och Karin 1749. Änkan Elin Påfwelsdotter brukade en gård. Hon var född 1713. Hon hade 4 barn: Nils Svensson, född 1735, Brita 1737, Påfwel 1742 och Marja 1744. Sven Svensson, f. 1729, och Segrid Jönsdotter, f. 1734, hade 5 barn: Sven, f. 1754, Gumme 1757, Jonas 1761, Gertrud 1763 och Ingrid 1766. Båtsman var först Nils Jonsson Glad och senare Peter Jonsson Glader, f. 1746 och sedan 1779 gift med Sissa Persdotter. De fick 3 barn.

Under senare delen av perioden 1755-1788 skedde stora förändringar i Björstorp. Fem gårdar fanns där nu. Innehavare av den första gården var Gumme Jönsson, f. 1740, och hans hustru Karin Nilsdotter, f. 1744. De fick 4 barn: Maria, u.å., Lisken f. 1765, Ingrid 1768 och Lena 1775. Den andra gården innehades av Nils Svensson, f. 1735 och Elin Olofsdotter, f. 1745. De hade 5 barn: Ingrid, född 1770, Olof 1773, Stina u.å., Johannes 1779 och Peter 1782. Per Månsson ägde den tredje gården. Han var gift med Brita Abrahamsdotter född 1746 och dotter till Abraham Påfwelsson. De fick 4 barn: Måns 1771, Jonas 1778, Ingrid 1781 och Peter 1783. Peter Stefansson var född 1752 och gift med Maria Gummesdotter, f. 1762 och dotter till Gumme Jönsson och Karin Nilsdotter. De fick 1779 sonen Åke och 1781 sonen Gumme. Marias syster Lisken Gummesdotter blev gift med Nils Andersson, som ägde en gård. I övrigt bodde mycket folk i Björstorp under denna period.

Under åren 1782-1801 brukade alltjämt Per Månsson och Brita Abrahamsdotter sin gård. Deras dotter Elin blev gift i Vissefjärda. Nästa hemmansdel brukades en tid av Sven Svensson, f. 1729, som 1752 ingått äktenskap med Segrid Jonsdotter. Han avled 1790, efterlämnande utom änkan 5 barn: Jonas, född 1761 och gift i Anebo, Ingrid, född 1766 och gift i Högahult, Sven, född 1769, Anders, u.å. och Gumme, född 1772 och gift i gården. Nils Svensson och Elin Olofsdotter tog nu undantag. Av barnen var Gertrud gift, och Olof båtsman. De återstående var Johanna, född 1779 och Peter, född 1782. Nils Andersson och Lisken Gummesdotter fick nu utöver dottern Brita, f. 1787 även sonen Olaus 1795. En gård brukades av Nils Jönsson Broman, f. 1762 och Ingrid Gummesdotter, f. 1768 och dotter till Gumme Jönsson och Karin Nilsdotter. De fick 1788 dottern Stina och 1794 sonen Jonas. Sven Nilsson var gift med Ingjärd Nilsdotter, f. 1770. De fick 1792 dottern Kajsa Lena, 1795 dottern Ingrid, 1798 sonen Jonas och 1801 dottern Stina. En hemmansdel ägdes av Sven Svensson den yngre, född 1769 och gift med Stina Svensdotter, f. 1771. De ingick äktenskap 1791 och fick 1793 dottern Gertrud och 1799 sonen Sven. Båtsmannen nr 153 Peter Jonsson Glader avled 1781, efterlämnande hustru och 4 barn, ”som gå på socknen”, dvs utfattiga. Abraham Påfwelsson avled 1801.

Under åren 1802-1814 avled Per Månsson 1806. Av barnen var dottern Ingrid född 1781, gift i Ellebäck, och sonen Måns, född 1770, gift i Mortorp. Nils Andersson och Lisken Gummesdotter fick 1804 sitt tredje barn, sonen Håkan, och 1807 sitt fjärde, dottern Maria. Sven Nilsson och Ingjerd Nilsdotter fick ytterligare 3 barn: Anna Maria 1803, Peter 1807 och Olaus 1811. Gumme Svensson var son till Sven Svensson och Segrid Jonsdotter. Han gifte sig 1792 med Maja Gummesdotter, f. 1773. De fick 4 barn: Stina 1796, Ingrid 1802, Petter 1808 och Catharina 1810. Peter Andersson innehade en tid en hemmansdel. Han var född 1787 och gift med Stina Nilsdotter, f. 1788. De fick 1812 sonen Anders. Familjen flyttade bort före periodens slut. Stina Nilsdotter var dotter till torparen Nils Jonsson Broman och Ingrid Gummesdotter. Denne Nils Jonsson Broman var född 1762 och gifte sig 1786 med Ingrid Gummes-dotter. De fick 5 barn: Stina, f. 1788, Kajsa 1792, Jonas 1794, Brita 1797 och Peter 1804. En annan torpare var Magnus Svala, född 1751 och gift med Maria Håkans-dotter. Båtsman var Olof Glader, född 1773 och gift med Botil Andersdotter, f. 1756. De hade 6 barn.

Under åren 1815-1821 var Peter Persson, f. 1785, ägare av ¼ mtl. Han var gift med Maria Jonasdotter, f. 1800. De fick 1820 sonen Peter. På nästa gård, 1/8 mtl, hade Sven Nilsson och Ingrid Nilsdotter undantag. Av de många barnen blev det sonen Jonas Svensson, f. 1798, som övertog gården. Han sålde den snart till Hans Petersson, f. 1800 och hans hustru Maria Andersdotter, f. 1800. På 3/16 mtl hade Gumme Svensson och Maria Gummesdotter undantag. Deras dotter Catharina var född 1810. Gården övertogs av Peter Petersson, född 1794, och Ingrid Gummes-dotter, som var född 1802. På nästa gård, 1/8 mtl, hade Nils Andersson och Lisken Gummesdotter undantag från Olaus Håkansson, f. 1795, och Stina Svensdotter, f. 1796. De fick 1818 sonen Johannes. På den andra gården på 1/8 mtl hade änkan Stina Svensdotter, f. 1769, undantag. Hon betecknas som sjuklig. Sonen Jonas Svensson, f. 1799, övertog gården. Han var gift med Maria Svensdotter, f. 1796. De fick 1821 dottern Cajsa Lena. 1/8 mtl ägdes av Per Andersson i Skräddaregärde. Där bodde undantagsänkan Brita Abrahamsdotter, född 1846.

Torparen Nils Jönsson Broman flyttade med hustru och 3 barn till Ebbehult. Torparen Olof Nilsson Glader ägde sitt torpställe i Björstorp. Hans äldsta dotter Brita Stina flyttade till Ebbehult. Båtsman var Peter Blomberg. Han var båtsman för Bällsjö men ägde ett torpställe i Björstorp. Han var född 1795 och gift med Cajsa Håkansdotter, född 1791. De hade 2 döttrar. En annan båtsman var Peter Wendt, född 1798 och gift med Brita Stina Olsdotter, f. 1796. Båtsman Carl Glad, född 1796 var skriven i Björstorp men bodde på Kroksjö ägor, där han ägde torpställe. Flyttade under perioden till Mortorp. Torparen Magnus Månsson avled 1816. Han lämnade efter sig änkan Maria Håkansdotter, född 1759. Slutligen kan nämnas kopparslagaregesällen Håkan Modin, som var född 1786 och gift med Brita Stina Olofsdotter, f. 1780. De fick sonen Israel 1814. Som synes fanns det vid denna tid mycket folk på Björstorps ägor.

Under åren 1822-1840 fick Peter Persson och Maria Jonasdotter på ¼ mtl ytterligare 3 barn: Jonas 1823, Brita Stina 1827 och Cajsa Lena 1831. Hans Petersson och Maria Andersdotter med dottern Gustafva, född 1822, flyttade till Stora Persmåla. Peter Petersson och Ingrid Gummesdotter lämnade 3/16 mtl och flyttade med sina 3 barn. Efterträdare blev Håkan Nilsson, född 1804, och hans hustru Anna Catharina Johansdotter, f. 1806. De fick 1830 dottern Lena Stina. Undantag hade Gumme Svensson och Maria Gummesdotter med dottern Catharina, f. 1810. Olaus Nilsson, f. 1795, och Stina Svensdotter, f. 1796, var andra nykomlingar. De fick 1822 sonen Jonas och 1825 sonen Peter. På ägorna bodde som undantagsman Nils Andersson, f. 1759 med gifta dottern Maria, född 1807. Jonas Larsson, f. 1799, och Maria Svens-dotter, f. 1796 i Ljungby, fick 4 barn: Cajsa Lena 1821, Maja Stina 1823, Christina 1826 och Peter 1830. De hade dessutom en fosterdotter Elin, född 1823. Torpare var smeden Israel Håkansson, född 1814 och gift med Maria (inget efternamn nämnt). De hade 2 barn. Torparen Jonas Terna var gift med Sara. De hade 2 döttrar. Båts-man var Peter Blomberg, f. 1795 och gift med Cajsa Håkansdotter. De flyttade till Bällsjö. Kopparslagaren Håkan Modin flyttade under perioden till Ljungby, men skulle på 1830-talet etablera sig på lägenheten Nybro, som den andre hantverkaren där efter garvare Nyberg. Utom de nu nämnda bodde många inhyses längre eller kortare tid på ägorna.

På 1840-talet bodde enligt anteckning i kyrkoboken 48 personer, varav 25 män och 23 kvinnor i Björstorp. Gårdarnas antal var nu mindre. 5/16 mtl brukades av Jonas Svensson, född i Björstorp 1799, och Maria Svensdotter, född i Ljungby 1796. Äldsta dottern Maja Stina, född 1823, blev 1847 gift i Spaksmåla. 1/16 brukades av sonen Peter Jonsson, född 1830. Torpare under denna gård var Jonas Petersson, född i Vissefjärda 1820 och gift med Christina Magnidotter från samma socken, född 1826. De fick 1850 dottern Carolina Gustava. Jonas Petersson och hans hustru kom till Björstorp 1847. Peter Pehrsson avled 1846 och änkan Maria Jonsdotter 1851. Äldste sonen Peter, som var född 1820, avled samma år som fadern. Det blev den andre sonen Jonas Petersson, född 1823, som 1849 övertog gården. Han köpte samtidigt 1/8 av Peter Svensson, som 1850 flyttade till St. Slät. Peter Svensson, f. 1815, hade tillträtt 3/16 mtl 1848, då han kom från Algutsboda. Håkan Nilsson, som brukat 3/16 mtl från 1833, flyttade 1845 till Vissefjärda. Han hade hustru och 7 barn.

Torparen och båtsmannen Jonas Ferm flyttade 1849 till Vissefjärda med sin hustru Sara Petersdotter och 2 döttrar. Från Ellebäck inflyttade 1845 torparen Johannes Petersson, född 1822 i Stora Kolfly. Han gifte sig 1845 med Brita Stina Petersdotter, f. 1818 och fick två barn. Den tredje torparen var Israel Håkansson. Han flyttade till Olofsbo, sedan han sålt sitt torp till Peter Andersson. Hustrun Maria Pehrsdotter var från Långasjö och född 1811. De hade fyra barn.

På 1850-talet tog Jonas Svensson och Maria Svensdotter undantag. Jonas Petersson gifte sig 1851 med Christina Fredrika Johannisdotter från Hälleberga, född 1814. De fick 3 barn: Peter Johan 1853, Carl Gustaf 1856 och Frans August 1860. Jonas Peterssons fyra syskon bodde en tid kvar på fädernegården. Brodern Gustaf Petersson flyttade 1853 till Toresbo, systern Johanna Petersdotter följde efter dit 1856 och systern Cajsa Lena Petersdotter till Högahult 1859. Kvar blev yngste brodern Johannes. På 3/8 mtl satt Peter Jonsson, som var född i Björstorp 1830. Han gifte sig 1854 med Lena Stina Håkansdotter, född i Nässjömåla 1830. Hon avled redan 1860 efterlämnande sonen Carl Leander, född 1855 och dottern Emma Mathilda, född 1857. Tre torpare fanns på 1850-talet i Björstorp. Gustaf Nilsson kom från Vissefjärda 1846. Han gifte sig 1847 med Cajsa Lena Petersdotter, född i Ellebäck 1822. Närmast kom hon från Korpahult. De fick 3 barn. Torparen Jonas Petersson den yngre var född i Oskar och kom till Björstorp 1855. Han var gift med Maria Petersdotter, född 1824. De fick 5 barn, av vilka 4 avled i rödsot. Torparen Peter Petersson var född 1819. Han flyttade till Björstorp 1859 från Oskars socken. Han var gift med Ingrid Lena Staffansdotter, f. 1825. De fick 3 barn. 1859 inflyttade båtsman Johannes Petersson Glader från Vissefjärda, där han var född 1837. Flera backstusittare och inhyses bodde under 1850-talet på ägorna.

Vi går fram i tiden till 1870-talet. Under detta årtionde öppnades järnvägen Kalmar -Emmaboda, som fick en hållplats på Björstorps ägor. Den kallades till en början Björstorp men fick senare namnet Eskilsryd. Att få en järnvägsstation på ägorna måste ha betytt mycket för befolkningen. Jonas Petersson avled varefter änkan Christina Fredrika Johannisdotter 1875 gifte om sig med Joab Petersson från Gränö, känd oxuppfödare i Madesjö. Peter Jonsson fortsatte att bruka sina 3/8 mtl. Hans första hustru hade dött 1860, varefter han 1861 gift om sig med Lovisa Olsdotter från Oskars socken, f. 1840. De fick tillsammans 5 barn: Johan Elof 1852, Hulda Carolina 1865, Johanna Vilhelmina 1867, Lydia Serafia 1871 och Ernst Ferdinand 1876.

Torparen och smeden Gustaf Nilsson flyttade 1879 till Vissefjärda med hustru och 5 barn men ersattes av torparen och smeden Elof Johansson, som 1878 gift sig med Wendla Christina Fredriksdotter. De fick 1880 dottern Gerda Elvira Vilhelmina. Det fanns under 1870-talet 6 torpare i Björstorp: Nicolaus Nilsson med hustru och 3 barn, Carl Johan Jonsson med hustru och 4 barn, Peter Petersson med hustru och 2 döttrar – familjen flyttade 1874 till Oskar -, Johan August Petersson med hustru och 2 barn flyttade bort 1880. Torparen Johannes Carlsson hade gift sig 1867 och fick under 1870-talet tillsammans 5 barn. Torparen Gustaf Leonard Johansson avled 1877, efterlämnande änka och 3 barn. Båtsman var Jonas Johannisson Glader, född 1835 i Oskar och gift med Ulrika Christina Johansdotter, född 1835 i Algutsboda. De fick 3 barn. Bland övriga på ägorna kan nämnas f.d. marinsoldaten Peter Johan Niklasson Björk, som 1853 dömts till års arbete [frågetecken för uttrycket] för våld mot förman, och handlanden Lars Vilhelm Larsson med hustru och 10 (tio!) barn. Han flyttade hit 1880 och efterträdde handlanden Jon Matsson, som kommit från Oskar 1879 och flyttade tillbaka dit 1880.

Under 1890-talets första hälft brukade Joab Petersson sin gård, som han gift sig till. 5/32 mtl ägdes av avlidne Jonas Peterssons barn, varav 5/96 brukades av sonen Axel Ferdinand Jonsson och 5/48 av Peter Johan Jonsson. 3/8 mtl ägdes av Peter Jonsson och Lovisa Olsdotter. De fick 1882 ännu en son Konrad Ansgarius. 5/32 mtl ägdes från 1886 av Carl Gustaf Jonsson, f. 1856 och 1887 gift med Johanna Amanda Johansson, f. 1863. De hade en dotter Susanna Viktoria Else. Torparen och smeden Konrad Teodor Karlsson från Algutsboda flyttade till Björstorp 1889 med hustru och 3 barn. En ny handlare Carl Oskar Håkansson flyttade 1888 hit från Rök i Östergötland men återvände dit 1891. Efterträdare blev samma år August Alfred Ljungdahl från Vissefjärda, född 1863. Han var gift med Ida Charlotta Svensson och hade två barn. En snickare Otto Johansson Sandqvist med hustru och 7 barn fanns på gårdens ägor. Banvakt var Peter Johan Israelsson, född 1843 i Vissefjärda och 1880 gift med Adelina Sofia Gustafsdotter, f. 1861. De hade 3 barn. Från 1891 var Jonas Johansson Glader båtsman för Björstorp. Han var född 1835 i Oskars socken och sedan 1870 gift med Ulrika Kristina Johansdotter från Algutsboda, född 1835. De hade en dotter.

Emigration

Fyra emigranter är kända från Björstorp. 1875 utvandrade drängen Peter G. Jonsson, 1890 Johan August Gustafsson, f. 1866, 1891 Martina Håkansson, f. 186? och 1893 torparsonen Per Johansson, f. 1864. Samtliga emigrerade till USA.