http://kartor.eniro.se/m/DlB8J
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Namnet på detta hemman kommer väl från den intilliggande sjön. Bällsjömåla är en utgård till Bällsjö. Moderhemmanet har upptagits under medeltiden, omöjligt att säga vid vilken tidpunkt. Bällsjömåla omtalas i de kamerala källorna först i början av 1600-talet och då som kronotorp, dvs ¼ hemman. Bällsjö nämnes för första gången i städsleörelängden 1535. ”Sune i Bälssiö” skulle erlägga 1 oxe och 1 hud i städsleöre. Det betydde antingen att han just tillträtt hemmanet eller att han förnyat arrendet av kronan efter 6 år. Sune återfinns fyra år senare i 1539 års fogderäkenskaper, de första fullständiga. Hans avrad eller årliga avgift upptages där till fodring för 2 hästar, vilken löstes med 2 öre per häst, 1 kleff tåt, dvs lin, 1 packe näver och 2 fyrkar. Det var en ganska blygsam avrad, vilket väl antyder, att hemmanet ej var så gammalt. Det skulle snart bli en större avrad! I 1541-42 års fogderäkenskaper finns Sunes full-ständiga namn: Sune Suensson. Nu har avraden kraftigt höjts till 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 1 kleff tåt, 3 dagsverken och fodring för 8 hästar. Sune brukade Bällsjö till ett stycke in på 1560-talet. Sista gången han före-kommer i de kamerala källorna är i 1565 års tiondelängd. Enligt denna erlade han 1 skäppa råg och lika mycket korn i tionde. Det motsvarar 15 skäppor i skörd av vardera sädesslaget. Det antyder, att hemmanet var rätt obetydligt.
Nästa källa är Älfsborgs lösen 1571. Då hette brukaren ”Erich i Belsiöö”. Han dekla-rerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, 2 oxar, 3 kor, 1 fyraårsungnöt, 3 tvåårs-ungnöt, 6 får, 4 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 9 mark 1 öre, något under medeltalet för Madesjöbönderna. Erik lämnade snart Bällsjö. Den som betalade tionde 1572 hette ”Suen Jonsson i Belgziöö” (sic!), som gav 1 skäppa råg och 1½ skäppa korn, motsvarande en skörd 1571 av 15 skäppor råg och 22½ skäppor korn. 1574 hette brukaren Gumme Suensson och 1575 Hans. Den sist-nämndes tionde var 1 skäppa av vardera sädesslaget. Under 1590-talet brukades Bällsjö av Jon Hermodsson, som 1591 i tionde erlade 1 skäppa råg och ½ skäppa korn. Av namnet att döma var han son till Hermod i Ebbehult och därmed farbror till Sven Håkansson, ”majoren på Ebbehult”. Sannolikt hade han en broder i Toresbo, Per Hermodsson. Jon Hermodsson hade år 1600 efterträtts av ”Swen i Belsiö”, som i 1601 års rumpeskattlängd deklarerade sina tillgångar: 2 kor och ½ tunna säd. Det var inte mycket!! Han brukade fortfarande Bällsjö 1604 och 1606 men som knekt, då Bällsjö räknades som ½ hemman. 1612 omtalas f.f.g. Bällsjömåla i källorna. Det räknades som ¼ hemman och brukaren hette Per. Hans avrad var: städslepengar -2 öre, fodernötspengar-6 öre, smör-5 marker (omkring 2 kg), 1 dagsverke och fodring för 1 häst. Även Per var knekt.
När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas, brukades Bällsjö av ”Bänckt”. Han hade en piga på gården och tycks ha varit välbärgad. Han erlade 2 koppardaler och ¾ silver-daler i lösen. Utom Bengt fanns nu en knekt Per i Bällsjö och ovannämnde knekten Per i Bällsjömåla. Den förre betecknas som ”utfattig”, den senare erlade 1 koppar-daler och 1 silverdaler. Dessutom förekommer under rubriken ”slätt uthfattige” en Ebbe, som ej bidrog med något. Från 1614 rapporterar Södra Möre dombok, att ”1 april kom manhaftig Suen Håkansson för rätten och gav tillkänna, att Sone Jonsson i Bällsjö hafwer ihiell slagitt Suen Andersson, ibm, och ähr nu förlichter med slechten. Begärde för den skuld att han måtte fåå festa med konungssaker (böter), hwilcket han också giorde och ummfasste pgr 16 dlr.” Tydligen var bägge knektar under Sven Håkansson. I 1613 års lista över underhållshemman för knektar förekommer ”Pär i Belsiöö ½ hemman” och ”Jon i Belziömåla”.
Det fanns vid denna tid ingen stabilitet i brukareförhållandena i Bällsjö. Redan 1620 möter vi en ny brukare ”Giöthe i Belsiöö”. Bällsjömåla tycks då sakna brukare. Göte stod kvar som brukare av Bällsjö i 1622 års tiondelängd, men Bällsjömåla saknade fortfarande brukare. 1623 är en Swen Götesson knekt i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente. Han var säkerligen son till Göte, som 1625 är upptagen i fogde-räkenskaperna som brukare både av Bällsjö och Bällsjömåla. Han har naturligtvis funnits där hela tiden, även när han inte omnämnts i de kamerala källorna. Vid mitten av 1620-talet överflyttade Göte definitivt till Bällsjömåla, under det att Bällsjö brukades av en Per eller Peder. I kvarntullsmantalslängden 1625-1627 taxeras Göte i Bällsjömåla till 8 öre 8 penningar i kvarntull, medan Peder i Bällsjö kommer undan med 4 öre 4 penningar. Av 1624 års dombok framgår, att Per hette Götesson i efternamn och alltså var son till Göte. Per anklagades inför rätten av Suen Suensson i Ramsjö för att ha slagit honom en blåna. Per Götesson erkände att han gjort detta i hastigt mod. Han slapp undan relativt lindrigt med 3 marks böter.
Per Götesson deklarerade 1628 följande tillgångar: 4 tunnor utsäde, ½ tunna svedje-råg, 1 ungsto, 3 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 svin och 2 ungsvin. Fadern Göte i Bällsjömåla deklarerade: 1½ tunna utsäde, 2 skäppor svedjeråg, 1 ungsto, 4 kor, 3 kvigor, 2 svin och 3 ungsvin. Följande år, det svåra året 1629, var Bällsjö men icke Bällsjömåla ”öde”. 1633 brukade Per eller Peder Bällsjö på ½ frihet. Göte kallas nu kronotorpare, dvs Bällsjömåla räknades som ¼ hemman.
I 1633 års boskapsmantalslängd deklarerar Per Göthesson i Bällsjö: 2 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 3 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 svin och 2 ungsvin. ”Göte i Målen” deklarerade: 2 tunnor utsäde, 1 tunna svedjeråg, 2 stutar, 2 kor, 3 kvigor, 1 ungsvin. Som synes var det ingen större skillnad mellan de båda hemmanen. I 1635 års jordebok är avraden för de båda hemmanen angiven. ”Päder i Bällssiö” hade att årligen erlägga till Kronan: penningar-1¼ öre, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver -1 packe, tåt-1 klef, ved-4 lass, 4 dagsverken och fodring för 8 hästar. Han brukade alltjämt Bällsjö på ½ frihet, dvs han var för tillfället befriad från halva avraden. Fadern, Göte kallas fortfarande torpare. Hans avrad var 5 marker smör, 1 lass ved, 1 dags-verke och fodring för 1 häst.
När 1641 års mantalslängd gjordes upp, hade Göte avlidit och Per brukade båda hemmanen. Han hade en son mantalsskriven hemma och ägde 1 häst, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 2 får, 2 lamm, 4 ungsvin och 6½ tunnor utsäde. 1644 brukades ¼ Bällsjömåla av en ”Mons”, medan Per Götesson fortfarande brukade Bällsjö, som nu räknades som 1 hemman. Per hade fortfarande en son mantals-skriven på gården. 1649 hade Måns efterträtts av ”Gumme” i Bällsjömåla, men endast hustrun är skriven på gården, vilket väl betyder, att Gumme var soldat i tjänst. Följande år uppges Bällsjömåla vara öde och utan brukare. Per Götesson brukade däremot fortfarande Bällsjö med hjälp av hustru och son. 1655 betecknas Per i Bällsjö som åldrig. Han har nu både son och dotter hemma. Kan denne son vara identisk med den dräng Lars Persson i Bällsjö, som 1659 var inblandad i ett fader-skapsmål med Ingrid Andersdotter från Agebo? Det förefaller sannolikt. Han nekade till en början och ålades värjemålsed men bekände till sist. Den tidigare nämnde Gumme måste ha bott kvar i Bällsjö, ty 1664 var en Botel Gummesdotter i Bällsjö inblandad i ett annat faderskapsmål. Officiellt stod dock Per ännu 1660 som brukare av Bällsjö och ansvarig för den årliga avraden. Bällsjömåla brukades nu av en Hemming. Det är möjligt att denne Hemming var son till Per, ty 1686 kallas han Hemming P. vilket väl är en förkortning av Persson. Han brukade Bällsjömåla från 1660 till i varje fall 1686. Per har däremot under 1660-talet efterträtts av en Lars, som nog är identisk med den ovan omtalade drängen Lars Persson. Lars var ännu 1668 ogift och hade en medbrukare på hemmanet: Holme, som var gift.
När 1683 års jordebok gjordes upp, hade Lars försvunnit från Bällsjö och Holme satt ensam som brukare, medan Hemming brukade Bällsjömåla. Värdet av Bällsjös årliga ränta var 5 dlr 27 öre och 9 penningar, medan värdet av avraden från Bällsjömåla var 1 dlr 8 öre 16 penningar – en avsevärd skillnad mellan de båda hemmanen.
1686 var Håkan Svensson ny brukare av Bällsjö, medan Hemming P. satt kvar i Bällsjömåla. I Bällsjö måste det dock ha funnits en ”silent partner” – Sven. Av födelse-längden för Madesjö framgår, att Sven i Bällsjö 1685 fick en dotter och i 1697 års kvarnkommissions protokoll nämnes Sven officiellt. Om 5/8 Bällsjö heter det: ”Sven och Håkan en ganska ringa (bäck). Få understundom mahla åt sig sielfwa men inga andra.” De blev fria från kvarntull. Samma år 1697 hölls gästabud hos Swen, varvid man gjorde en insamling till kyrkan, som inbringade 2 dlr 8 öre.
Enligt 1699 års jordebok brukades 5/8 mtl Bällsjö av ”Swen O.-5/16 mtl” och
”Håkan S.-5/16 mtl”. Den årliga räntan är nu reducerad till 4 dlr 13 öre. Håkan var sannolikt son till Sven, ty i 1716 års dombok heter det, att Håkan Svensson i Bällsjö gett 2:dra uppbud på 1/8 mtl Norra Örsjö, som han köpt av länsmannen Anders Andersson. Bällsjömåla brukades nu av en Per Åke(sson). Hans ränta var 1 dlr 9 öre.
Enligt 1717 års mantalslängd fanns det 3 bönder i Bällsjö. De hette Sven Larsson, Håkan Håkansson och Jöns Håkansson. Av efternamnen att döma var de två sistnämnda söner till ovannämnde Håkan. Bällsjömåla brukades fortfarande av Per Åkesson.
Röstlängden vid kyrkoherdevalet 1740 visar, att hemmansklyvningen i Bällsjö fort-skridit. Där fanns nu fyra bönder. Nils Svensson brukade [oläslig mantalsuppgift], Sven Svensson, Åke Jönsson och Håkan Håkansson lika stora delar av hemmanet. 1/8 mtl Bällsjömåla brukades av Nils Persson, som var son till Per Åkesson.
Vi övergår nu till husförhörslängderna, som ger fylligare upplysningar om hemmans-ägarna och deras familjer. I längden 1749-1754 står Nils. Härmed måste avses Nils Svensson. Hans hustru hette Kerstin. Håkan Håkansson var gift med Elin. Jöns är struken, sannolikt död. Änkan heter Brita. En gård innehades nu av Per Stephansson, 30 år gammal, och hans hustru Ingrid, 28 år. I husförhörslängden 1755-1788 upptages fortfarande fyra hemmansägare i Bällsjö. Håkan Johansson uppges vara född 1721 och gift med Gertrud Nilsdotter, född 1715. De hade 5 barn: Stina, f. 1742 och med tiden gift i Knappsmåla, Stina, född 1746, Nils 1749, Ingrid 1751 och Maria 1759. Per eller Peter Stephansson uppges vara född 1720 och gift med Ingrid Håkansdotter, f. 1717. De hade också 5 barn: Karin, född 1748, Ingeborg 1751, Jonas 1754, Stefan 1757 och Lena 1762. Den tredje hemmansdelen inne-hades av Åke Jonsson eller Jönsson, som var gift med Gunnil Andersdotter. De hade en son Håkan. Den fjärde gården slutligen tillhörde Nils Svensson och Brita Nils-dotter. De hade en son Peter Nilsson, född 1737 och gift med Johanna. En rad inhyses och tjänstefolk är strukna och har väl flyttat bort eller avlidit.
Under åren 1782-1801 avled Håkan Johansson. Peter Håkanssons gård övertogs av sonen Staffan Petersson, f. 1757, och hans hustru Gertrud Andersdotter, f. 1762. De fick 4 barn: Nils 1787, Maria 1790, Ingrid 1793 och Peter 1799. Nils Svensson avstod sin gård till sonen Peter Nilsson och hans hustru Helena Nilsdotter, f. 1746. De fick 4 barn: Nils, född 1766, Kierstin, född 1771 och så småningom gift i Blägdegärde, Brita Stina, född 1778 och Jonas 1781. Håkan Larsson, f. 1751, och Ingrid Matzdotter, f. samma år, brukade nästa gård. De hade 4 barn: Gertrud f. 1780, Maria 1784, Stina u.å. och Kaisa 1791. Nils Gummesson var född 1763 och gifte sig 1794 med Stina Persdotter, f. 1770. De fick 3 barn: Jonas 1797, Sven 1798 och Brita Stina 18??. Båtsman under denna period var Eric Månsson Blomberg med hustru Karin Nilsdotter.
Under åren 1802-1814 skedde en del förändringar. Petter Nilsson avled 1810. Hans hustru Johanna Nilsdotter hade avlidit redan 1806. Sonen Nils Pettersson hade redan före faderns död övertagit gården, men han avled redan 1807. Gården övergick till Nils Persson, f. 1774 och 1802 gift med Brita Stina Pettersdotter, f. 1776 och syster till avlidne Nils Pettersson. De fick 4 barn: Maria 1803, Johanna 1806, Stina 1809 och Ingrid Lena 1814. Åke Jonssons son Håkan Åkesson, född 1751, övertog fädernegården och gifte sig med Ingrid Mattisdotter, f. 1748. De fick 3 döttrar: Gertrud 1783, Maria 1784 och Caisa 1791. Staffan Petersson och Gertrud Anders-dotter fick nu ytterligare ett barn 1805 och ett barnbarn, då dottern Maria fick ett barn utom äktenskapet 1815. Det fick namnet Lena Stina. En hemmansdel förvärvades av Peter Andersson, f. 1777 och gift med Gertrud Håkansdotter, f. 1780 och dotter till Håkan Åkesson och Ingrid Mattisdotter. De fick 1814 dottern Brita Stina. Nils Gummesson och Stina Persdotter fick nu ytterligare 3 barn: Lena 1803, Olof 1808 och Anders 1813 och hade därmed 6 barn.
Åren 1815-1821 brukade Peter Andersson och Gertrud Håkansdotter sina 5/32 mtl. Inhyses var nu Håkan Åkesson och Ingrid Mattisdotter. Nils Gummesson och Stina Persdotter brukade sina 5/32 mtl. Inhyses var änkan Maria Svensdotter. Nästa 5/32 mtl ägdes nu av Nils Andersson, f. 1774, och hans hustru Brita Stina Persdotter, f. 1778 och dotter till Peter Nilsson. De fick 4 barn: Maria 1803, Johanna 1806, Stina 1809 och Ingrid Lena 1814. Staffan Petersson var nu sjuklig och hade undantag. Gården hade övertagits av sonen Nils Stefansson, f. 1787 och hans hustru Brita Jonasdotter, f. 1796. De fick 2 barn: Christina 1818 och Lovisa 1820. Torpare var Peter Johansson, f. 1789 och gift med Lena Andersdotter, f. 1786. Båtsman var Peter Blomberg, född 1795 och gift med Cajsa Håkansdotter, född 1796 och dotter till Håkan Åkesson och Ingrid Mattisdotter.
Vi går fram i tiden till 1840-talet. Enligt en anteckning i kyrkoboken var invånarantalet
i Bällsjö då 63 personer, varav 35 män och 28 kvinnor. 5/32 mtl brukades i början av 1840-talet av Gustaf Gudmundsson, f. 1812, och hans hustru Maria Olofsdotter, f. 1813. De hade 3 barn: Olaus, f. 1835, Wendla Maria, f. 1838, och Emma Christina, f. 1841. Familjen flyttade 1846 till Stora Idehult. Efterträdare blev samma år Gustaf Andersson från Arby, f. 1825 och hans hustru Sophia Jonsdotter, född i Mortorp 1827 och dotter till Jonas Nilsson, född i Mortorp 1788 och Anna Catharina Svensdotter, född i Mortorp 1804. De hade flyttat från Mortorp till Bällsjö 1842 och åtnjöt undantag. Gustaf Andersson fick 1847 dottern Anna Maria och 1849 sonen Johan. Nästa 5/32 mtl brukades till 1849 av Sven Danielsson, född i Södra Örsjö 1799, och hans hustru Lena Nilsdotter, född i Bällsjö 1803 och dotter till Nils Gummesson och Stina Persdotter. De flyttade detta år till Kroksjö i Oskars socken. Efterträdare blev Magnus Johansson, född i Vissefjärda 1809 men närmast kommande från Oskar. Han var gift med Sara Carlsdotter, f. 1815. De hade 5 barn: Christina var född 1839, Carl Johan 1842, Wendla Maria 1844, Peter August 1847. Dessa var födda i Oskars socken. I Bällsjö föddes 1849 Emma Gustava. Nästa gård på 5/32 mtl ägdes av Gustaf Johansson, född i Vissefjärda 1802 och gift med Brita Stina Nilsdotter, född i Vissefjärda 1800. De fick 6 barn: Johan Peter född i Bällsjö 1830, Cajsa Lena 1832, Nicolaus 1834, Carl Magnus 1836, Jonas 1838 och Christina 1845. Slutligen brukades 5/32 mtl av Nils Staffansson eller Stefansson, född i Bällsjö 1787, och Brita Jonsdotter, född i Lindås 1796. De fick 8 barn: Johannes, f. 1824, Gustaf och Maria, tvillingar, 1826, Peter 1831, Jonas 1834, Lena 1837, Olof 1842 och Christina.
Undantagsmännen Nils Gudmundsson och Peter Andersson avled 1845 resp. 1847. På ägorna bodde Peter Staffansson, som nu var änkling, och från 1843 båtsmannen nr 149 Peter Blomberg, född i Kroksjö 1810 och gift med Brita Stina Magnidotter, född i Vissefjärda 1811. De kom från Mortorp. Bland inhyses kan nämnas Jaen Gudmundsson, född i Vissefjärda 1776. Till Bällsjö kom han 1834. Hans hustru Carin Månsdotter, f. 1792, avled 1845.
Under 1850-talet avled 1858 Gustaf Andersson, varefter änkan Sofia Jonsdotter 1860 gifte om sig med Pehr Arvid Petersson från Mortorp, f. 183?. Han övertog gården och blev styffader för de 5 barnen: Anna Maria, född 1847, Johan, född 1849, Carolina, född 1852, Emma, född 1854 och Christina, född 1857. Magnus Johansson och Sara Carlsdotter fick på 1850-talet ytterligare 3 barn: Frantz Gustaf 1852, Per Elof 1854 och Swen Alfred 1857. Gustaf Johansson och Brita Stina Nilsdotter med sina 6 barn fortsatte att bruka 5/32 mtl. På nästa 5/32 mtl tillträdde 1860 Carl Magnus Gustafsson, född i Bällsjö [årtal saknas] och hans hustru Carolina Petersdotter, född samma år. På den sista gården tog Nils Staffansson och Brita Jonsdotter 1853 undantag av sonen Gustaf Nilsson, född 1826. Han flyttade redan bort 1854 och efterföljdes samma år av Peter Nilsson, född i Bällsjö 1834, och hans hustru Johanna Gustava Månsdotter, född 1823. Hon kom närmast från Getahult. De fick 4 barn: Johan Elof, född 1855, Hilda Mathilda 1857, Carl 1859 och August 1860. Undantag hade Jonas Nilsson med hustru och 3 barn och änklingen Peter Staffansson med vanföre sonen Gustaf, född 1830. Båtsman var Peter Månsson Blomberg, som var gift och hade 5 barn. Båtsmannen för Kölby, Peter Johan Carlsson Kock, bodde på ägorna. Han var född i Oskars socken 1838 och kom till Bällsjö 1858. Han hade hustru och en son. Flera backstuguänkor och arbetskarlar bodde också i Bällsjö på 1850-talet.
På 1860-talet flyttade 1864 Per Henrik Petersson och Sofia Jonsdotter till Oskar. De hade gift sig 1860. Han medförde från sitt första äktenskap 5 barn. Tillsammans hade de 2. Efter dem kom Johan Gottfrid Petersson från Algutsboda, född 1845 och 1868 gift med Ingrid Lovisa Jonsdotter från Vissefjärda, född 1840. De fick 1868 dottern Amanda Christina och 1870 sonen Peter Emil. På nästa gård, som brukades av Magnus Johansson och Sara Carlsdotter, överlämnades halva gården eller 5/64 mtl 1866 till äldste sonen Carl Johan Magnusson, som samma år gifte sig med Emma Mårtensdotter, född 1841. På nästa gård på 5/32 mtl lämnade Carl Magnus Gustafsson 1863 och flyttade till Algutsboda med hustrun Christina Petersdotter och sonen Gustaf Emrik. I stället kom Jonas Gustafsson, f. 1838, som emellertid samma år flyttade till Kroksjö. Han efterträddes av brodern Nicolaus Gustafsson, f. 1834 och sedan 1861 gift med Wendla Maria Magnidotter, f. 1844. Hon var dotter till Magnus Johansson och Sara Carlsdotter. De fick 2 barn: Hilda Adamina föddes 1866 och Ida Mathilda 1869. Peter Nilsson och Johanna Gustafva Månsdotter fick på 1860-talet 3 barn: August 1860, Emma Augusta 1863 och Alfred 1865.
En hemmansdel på 1/16 mtl fanns på 1860-talet. Den innehades först av Olaus Jonsson, född i Mortorp 1836 och hans hustru Anna Stina Gustafsdotter, född i Oskar 1835 och gifta 1858. De hade fyra barn. Olaus Jönsson sålde gården till Sven August Johansson, född 1844 och hans hustru Christina Gustafsdotter, född 1845. De fick 1869 dottern Ida Amanda. Christina Gustafsdotter var yngsta dotter till Gustaf Johansson och Brita Stina Nilsdotter. Dessa hade nu undantag. Så hade Nils Staffansson och Britta Jonsdotter liksom Jonas Nilsson, som dock avled 1866, efter-lämnande änkan Anna Katharina Svensdotter och sonen Joel Jonsson, arbetskarl. Båtsmannen Pehr Månsson Blomberg avled i Karlskrona 1864. Han efterlämnade änka och fyra barn. Ny båtsman blev samma år Nicolaus Johannisson Blomberg, född 1844 i Algutsboda. Båtsmannen för Kölby Peter Johan Carlsson Kock hade fått avsked men fick förnyat uppdrag 1867. Han flyttade till S:t Sigfrid 1868.
Vi går fram till 1880-talet. 5/64 mtl ägdes till en början av Johan Gottfrid Petersson och Ingrid Lovisa Jonsdotter, som hade 9 barn, men köptes av Frans Jonsson i Björnasjö i Oskars socken 1890. 5/32 mtl ägdes av Carl Jacob Magnusson, född 1842, som 1882 gifte om sig med Ingrid Stina Jonsdotter, född 1858. I sitt första äktenskap hade han 5 barn. I det nya föddes 1883 dottern Ida Augusta Viktoria, 1885 Edla Mathilda Christina, 1887 Carl Oskar och 1889 Gustaf Wilhelm. Tillsam-mans fanns det således 9 barn i familjen. Nicolaus Gustafsson och Wendla Maria Magnusdotter fick på 1880-talet ytterligare 2 barn. Amanda Viktoria föddes 1883 och Ellen Emilie 1885. Tillsammans blev det 6 barn i den familjen. Peter Nilsson och Johanna Gustava Månsdotter hade 6 barn, alla födda före 1870. På 1/16 mtl satt Carl Johan Jönsson och Charlotta Petersdotter. Han var född i Algutsboda 1837. Hon var född 1838 i Madesjö. De hade 6 barn: Frans Gustaf med tillnamnet Sjöqvist, född 1866, Anna Augusta, född 1869, Peter Emrik, född 1871, Johan Algot, född 1875, Emilia Charlotta, född 1877 och Ida Helena, född 1879. Anna Augusta emigrerade till USA 1888 och Pehr Emrik 1891. 1/64 mtl innehades från 1884 av Johannes Petersson, född 1841, som 1882 gifte sig med Fredrika Blomberg, född 1849 i Oskar. De fick 4 barn: Hilda Amanda 1884, Carl Herman 1886, Johan Alfred 1888 och Anna Edit Ingeborg 1891. Magnus Johansson och Sara Carlsdotter hade undantag. Arbetarna Anders Petersson och Jon Jonsson bodde på ägorna med sina familjer.
Under åren 1891-1894 ägde Frans Jonsson i Björnasjö fortfarande sin av Johan Gottfrid Petersson köpta hemmansdel. Han tog 1893 en fosterson: Karl Edvard Niklasson från Algutsboda, född 1879. 5/32 mtl ägdes av Carl Johan Magnusson och Ingrid Stina Jonsdotter, vilkas barnskara ökade med Erik Albin 1891 och Ester Johanna Maria 1893. I stället emigrerade sonen Johannes Viktor 1892 till USA. Han var född 1872. Niklas Gustafsson och Wendla Maria Magnusdotter brukade alltjämt sina 5/32 mtl. Dottern Ida Matilda flyttade 1894 till Landskrona. Peter Nilsson och Johanna Gustava Månsdotter brukade sin hemmansdel. Dottern Hilda Amanda emigrerade 1893 till USA. På 1/16 mtl satt fortfarande Carl Johan Jönsson och Charlotta Petersdotter. Sonen Johan Algot, f. 1875, emigrerade 1893 till USA. Johannes Petersson och Fredrika Blomberg fortsatte att bruka sin gård. Undantags-mannen Magnus Johansson och hans hustru Sara Carlsdotter avled med några månaders mellanrum samma år 1893. Arbetarna Anders Petersson och Jarl Jonsson bodde på ägorna. Anders Petersson hade 6 barn och Jarl Jonsson 4.
Bällsjömåla efter 1740
1740 brukades Bällsjömåla av Nils Persson, f. 1694 och hans hustru Botil, f. 1708. De hade 6 barn, av vilka äldsta dottern Märta, f. 1735, blev gift med Nils Thoresson, f. 1734, och tredje dottern Ingrid, f. 1747, med Nils Nilsson, f. 1746. Gården delades mellan de två svärsönerna. En tredje del övertogs av Anders Andersson, f. 1735, som blev gift med andra dottern, Kierstin Nilsdotter, f. 1741. Nils Persson fick således tre svärsöner på hemmanet! Nils Nilsson och Ingrid Nilsdotter fick 1769 sonen Peter och 1771 dottern Stina. Anders Andersson och Kierstin Nilsdotter fick 4 barn: Anders 1768, Ingeborg 1771, Nils 1774 och Anders 1777. Den förste Anders dog tydligen som barn. Båtsman var Olof Hindricksson Trafvare, f. 1750, men han bodde med hustru och son på Stora Ebbehults ägor.
Under åren 1801-1814 var Anders Andersson, f. 1777 och yngste son till ovan-nämnde Anders Andersson och Kierstin Nilsdotter, ensam brukare av Bälsmåla som hemmanet nu kallades. Han var gift ned Catharina Håkansdotter, f. 177?. De fick 6 barn: Peter 1803, Marje 1805, Christina 1807, Nils 1809, Lena 1811 och Caisa 1814. Brodern Nils Andersson, f. 1774 brukade en tid en hemmansdel men lämnade sedan Bälsmåla. Fadern Anders Andersson och modern Kierstin Nilsdotter hade undantag. Båtsman var nu Anders Trafvare, som bodde i Hälleberga. Under åren 1815-1821 var Anders Andersson och Katharina Håkansdotter enda brukare av Bälsmåla. De fick nu ytterligare 2 barn: Johanna 1818 och Lovisa 1821. Undantagsänkan Kierstin Nilsdotter, född 1741, avled 1819. Båtsman var nu Jonas Trafvare, född 1786.
Vi går fram till 1840-talet. 14 personer, 5 män och 9 kvinnor, bodde nu i Bälsmåla. Hela hemmanet, ¼ mtl, ägdes nu av Peter Olsson, född i Desemåla 1793. Hustrun Cajsa Carlsdotter från Högebo var född 1806 och avled 1851. Hon hade då fött nio (9) barn: Maja Lena, född i Desemåla 1825, Maria Christina, född i Bälsmåla 1829, Gustava 1830, Wendla 1834, Johanna Sophia 1837, Olof August 1839, Carl Johan 1842, Carolina Mathilda 1845 och Augustina Fredrika 1848. Båtsman var nu Johannes Petersson Trafvare, född i Västra Agebo 1817. Han var gift och hade tre barn.
Peter Olsson avled 1855. Gården övergick till äldsta dottern Maja Lena eller Maria Helena och hennes man Nils Jonsson Höglund, född i Högahult 1824 och hitflyttad 1852. De fick 1853 sonen Johan, 1855 dottern Ida och 1859 sonen Carl August. Nils Jonsson Höglund blev en känd kommunalman i Madesjö under de följande årtiondena. Bl.a. var han medlem av byggnadskommitten för Madesjö första skolhus vid kyrkan.
Under 1860-talet blev det ombyte av båtsman. Johannes Petersson Trafvare flyttade 1864 till Agebo och ersattes av Carl Nicolausson Trafvare, f. 1847. Nils Jonsson Höglund avled 1874, varefter sonen Johan Höglund övertog gården. Han gifte sig 1876 med Hilda Sofia Johansdotter från Olofsbo, f. 1857. Båtsmannen Carl Trafvare tog 1873 ut emigrationsattest till USA. Han tog därvid namnet Sjölander. Johan Höglund och hans hustru var barnlösa och tog 1885 en fosterson Albert Nils Anders Andersson, född 1880 i Oskars socken.
Emigration från Bällsjö
1888 emigrerade pigan Anna Augusta Karlsdotter, f. 1869 till USA.
1891 emigrerade bondsonen Per Emrik Carlsson, f. 1871 till USA.
1892 emigrerade bondsonen Johannes Karlsson, f. 1872 till USA.
1893 emigrerade hemmansägaresonen Johan Karlsson, f. 1875 till USA.
1893 emigrerade hemmansägaredottern Hilda Petersson, f. 1861 till USA.
Summa 5 emigranter.