Kategori: Byar och gårdar i Örsjö

http://kartor.eniro.se/m/r4PjN

Hemmanet Kroksjö omtalas första gången 1533, då brukaren ”Oluff Karlsson i Kroxiö” betalde 2 mark penningar till detta års extraskatt, gärden. Redan två år senare tillträdde en ny brukare ”Stora Pädher i Krosiö”, som i städsleöre erlade en hud. Han måste ha varit ovanligt lång till växten eftersom han även senare får tillnamnet ”store”. Enligt 1539 års fogderäkenskaper var avraden för ”Per i Kroxsiö” ”et kleff taat, en pakka näver, 1 öra” samt fodring för 2 hästar. 1541-42 hade avraden för Store Peder höjts till penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, näver och lin som förut men med 3 dagsverken. 1545 hade Store Peder avlösts av Jöns Folkesson, vars son Lasse Jönsson 1547 mönstrade som knekt och fick 2 mark örtug 2 öre i städsel. Redan 1551 är brukaren en annan: Oloff Persson, vars avrad ökats med ½ lispund smör. Fodringen var för 8 hästar. Redan 1556 hette brukaren något annat: Matz Knudtsson och 1561 Per Nilsson. 1565 har ännu en gång förändring skett. Nu heter brukaren ”Håkan i Kroksiöö” som i tionde lämnade endast ½ skäppa korn. Hemmanet måste ha varit mycket svagt att döma av den ringa tionden och de många bytena av brukare. 1568 heter brukaren ”Sven i Kroksiö”. Han hade bin och redo-visade 2 bistockar. 1569 var Kroksjö knekthemman. Knekten hette ”Nils Skreddare” och det var han som måste bidraga till Älfsborgs lösen 1571. Han deklarerade 1 mark koppar, 1 ko, 1 ettårsungnöt, 2 svin och häst för 5 mark. Det blev en skatt på 2 mark ½ öre, vilket är det lägsta bidraget i hela socknen. Men Nils Skräddare fortsatte åtminstone till 1575, då han i tionde gav ½ skäppa råg och ½ skäppa korn, ytterligare ett vittnesbörd om hemmanets svaghet.

1580 var det dags för nästa brukare. Han hette Matz men 1591 är Nils Skräddare åter officiell brukare av Kroksjö. Nu räknas det som helt hemman. Ändå var tionden endast ½ skäppa råg och intet korn 1591. Nils Skräddares son Per Nilsson står 1598 som brukare av Kroksjö. Enligt 1601 års rumpeskattlängd hade han 1 oxe, 3 kor, 1 häst och 3 tunnor säd. Per Nilsson var knekt i Sven Ebbes fänika 1604, men 1606 hette knekten ”Lasse i Kolfly och Kroksjö”, vilka tillsammans räknades som ett hemman. Älfsborgs lösen 1613 erlades av Måns i Kroksjö med 3 silverdaler. Måns var ej knekt. Med honom tycks Kroksjö äntligen fått en mera permanent brukare. Måns var den officielle brukaren av Kroksjö tom 1635. Men det fanns andra personer i Kroksjö. Enligt Södra Möre dombok 1615 den 21 nov. ”kom Bijrger i Kroksjö för rätten och vart anklagad för han är kommen i ryktet för en kona, som är rymd åt Danmark, Boel vid namn, vilket han nekade att aldrig hava legat med henne. Dock efter han var kommen i uppenbart rykte fäste han en 12-mannaed till nästa ting.” Måns deklarerade 1628 följande tillgångar: 4 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 8 kor, 3 kvigor, 8 får, 6 lamm, 2 svin och 3 ungsvin. Måns måste ha arbetat upp hemmanet betydligt! Det var ej heller ”öde” det svåra året 1629, då så många hemman i Madesjö var öde, dvs ej förmådde leverera sin avrad. Enligt mantalslängden 1633 hade Måns 4 tunnor säd, 1 tunna svedjeråg, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm, 1 svin och 2 ungsvin. Måns nämns sista gången 1644. I 1641 års mantalslängd får vi veta, att Måns var gift och att han hade följande tillgångar: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 5 får, 1 lamm, 3 ungsvin och 2 tunnor utsäde. Det fanns nu en andra brukare Per Svensson, som också var gift och hade 1 sto, 2 stutar, 4 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm, 2 ungsvin och 2 tunnor utsäde. Måns och hans hustru var ännu med 1644 men därefter blev Per Svensson och hans hustru ensamma att bruka Kroksjö. Enligt 1645 års dombok hade stortjuven Tuffwe i Ödevata stulit 1 kviga och 1 bistock från Per. De värderades till 7¼ dlr smt. Per Svensson brukade Kroksjö under resten av 1640-talet och står fortfarande för hemmanet 1650. 1655 är tillfälligt en ”Hemming” upptagen i mantalslängden som officiell brukare men 1660 står Sven åter ensam för hemmanet. 1668 har han sällskap med ”Ingemund i samma gård” liksom 1669.

I 1682 års jordebok meddelas, att Kroksjö 1660 förmedlats till ¼ mtl. Sven är fortfarande den officielle brukaren och den årliga räntan upptages till 5 dlr 27 öre 9 penningar. Den tidigare nämnde Ingemund måste ha bott kvar på hemmanet, ty 1686 står han ensam för Kroksjö. Hemmanet nämnes ej i 1697 års kvarn-kommissions protokoll men en notis i kyrkoräkenskaperna förmäler, att Sven Olofsson i Kroksjö skänkt 16 öre till kyrkan och i 1699 års jordebok är Sven Olsson en av de tre brukarna av ½ hemman Kroksjö. Det var delat mellan honom och Måns och Sven S. Av 1717 års mantalslängd framgår, att Måns hette Svensson i efternamn och Sven S. också hette Svensson. De var väl söner till Sven Olsson. Den tredje brukaren 1717 hette Nils Håkansson. Enligt vallängden 1740 var Kroksjö nu delat mellan fyra ägare: Måns Svensson 1/8, gamle Per Svensson 1/8, Ingemund Nilsson 1/8 och unge Per Svensson 1/8.

Den äldsta husförhörslängden omfattar åren 1728-1740 och gäller i första hand förhållandena under 1730-talet. Den uppräknar 4 bönder i Kroksjö. Var och en brukade 1/8 mtl. De var: Nils, som avled under perioden. Han var gift med Maria. Per Svensson den äldre var gift med Ingrid. Per Danielssons hustru hette Sissa. Per Svensson den yngre var gift med Kerstin. Båtsman för Kroksjö var Per Wiss, som var gift med Ingierd. En inhyses, som hette Sven är väl identisk med Sven S. i 1717 års mantalslängd. Han var gift med Brita. Utom de nu nämnda fanns det många inhyses som en kortare tid vistats på ägorna och därefter flyttat och följaktligen strukits i längden.

Redan i husförhörslängden 1749-1754, som återspeglar förändringarna under 1740-talet, har ägosplittringen ökat. Det fanns nu 5 bönder i Kroksjö. Hemmansdel nr 1 brukades av Ingemund Nilsson, 40 år och säkerligen son till ovannämnde Nils. Hans hustru hette Segrid. Nr 2 brukades av Måns Svensson, 47 år och gift med Martha, 40 år gammal. Nr 3 brukades av Nils Håkansson, 32 år och gift med Gertrud, 24 år. Nr 4 brukades av änkan Kierstin, sannolikt änka efter Per Svensson den yngre. Nr 5 brukades av Måns Erlandsson, 23 år. Hustrun hette Segrid och uppges vara 3 år yngre än Måns. De hade 2 barn: Stina var född 1751 och Sven 1752. Många strukna namn återfinnes i längden.

Först i husförhörslängden 1755-1788 finns det mera utförliga underrättelser om hemmansägarnas familjer. I Kroksjö fanns till en början 5 bönder, men antalet ökade längre fram under perioden. Ingemund Nilsson brukade fortfarande sin gård. Han uppges i längden vara född 1711 och gift med Ingrid Börjesdotter, född 1711. De fick 8 barn: Gertrud föddes 1735, Nils 1738, Olof 1745. Han blev bonde i Siggegärde. Sven föddes 1746 och blev bonde i Bällsjö. Maria, född 1749 blev gift i Vissefjärda. Elin föddes 1750, Segrid 1754 och Karin, för vilken intet datum anges. Enligt en senare husförhörslängd var hon född 1733 och alltså äldst. Hon blev gift med torparen Per Persson på Kroksjö ägor. Sven Persson var född 1732 och gift med Kerstin Månsdotter, född 1731. Hon var dotter till Måns Svensson. De hade 3 barn: Elin, född 1765, Peter 1763 och Maja 1766. Familjen flyttade till Råddemåla. Anders Persson var född 1722 och gift med Kerstin, född 1729. Efter hans död gifte hon om sig med Sven Håkansson, född 1741. Det fanns 5 barn: Per föddes 1745, Gertrud 1746, Gumme 1750, Peter 1757 och Anders 1762. Måns Erlandsson var född 1726 och hans hustru Segrid Persdotter 1729. De hade som redan nämnts 2 barn: Stina och Sven. Sven Carlsson var född 1736 och gift med Elin Ingemundsdotter, som var dotter till Ingemund Nilsson och Ingrid Börjesdotter. De fick 2 barn: Jonas och Kajsa, för vilka födelseåren ej är angivna.

Under periodens senare del skedde flera ombyten av ägare. Ny ägare var Sven Månsson, som var född i Kroksjö 1754 och son till Måns Svensson. Han var gift med Caisa Persdotter, f. 1756. De fick 1779 dottern Stina och 1785 dottern Brita Stina. Anders Persson var född 1751 och sedan 1776 gift med Segrid Ingemundsdotter, f. 1754 och dotter till Ingemund Nilsson. De hade 3 barn: Ingierd, f. 1777, Maria, f. 1780 och Brita Stina, f. 1787. Per Månsson var född 1745 och gift med Maria Jonsdotter, f. 1753. De hade 4 barn: Helena, f. 1773, Gumme, f. 1775, Ingrid Lena, f. 1780 och Stina, f. 1784. Måns Svensson brukade alltjämt sin gård. Han och hans hustru Martha fick 1750 dottern Brita. Nils Staffansson var änkling. Han hade hjälp med gårdens skötsel av systern Brita Staffansdotter. Berge Olofsson och Brita Jonsdotter fick 3 barn, för vilka födelseåren ej är angivna. Nils Månsson var född 1754 och hustrun Helena Svensdotter 1749. De ingick äktenskap 1774 och fick så småningom 6 barn. Det fanns en torpare Per Persson, f. 1732 och gift med Karin Ingemundsdotter, f. 1733 och dotter till Ingemund Nilsson och Ingrid Börjesdotter. De fick 3 barn.

Vi övergår till perioden 1782-1801. Anders Persson avled 1800. Han efterlämnade änkan Segrid Ingemundsdotter och 5 barn: Ingierd, född 1777 och gift i Buttetorp, Maria, f. 1780, Brita Stina, f. 1787, Segrid, f. 1792 och Jonas, f. 1???. Sven Månsson avled som undantagsman 1802. Änkan Caisa Persdotter var född 1756. De hade 3 barn: Brita Stina, f. 1785, Peter, f. 1788 och Maria, f. 1793. Per Månsson innehade en gård. Han var född 1745 och var först gift med Helena Svensdotter och efter hennes död med Maria Jonsdotter, f. 17??. Det fanns icke mindre än 8 barn: Helena, f. 1773 och gift i Mortorp, Gumme, f. 1775, Ingrid Lena, f. 1780, Stina, f. 1784, Brita Stina, f. 1787, Maria, f. 1789, Kaisa Lisa, f. 1791 och Maria 1794. Den äldre Maria hade tydligen dött ung. Nils Månsson och Helena Svensdotter var födda 1753 respektive 1749. De ingick äktenskap 1774 och fick 6 barn: Helena, Ingrid f. 1775, Jonas 1777, Måns 1780, Sven 1785 och Peter 1788. En gård innehades en tid av Måns Erlandsson och Maria Jonsdotter. På ägorna bodde 4 torpare. Per Persson var gift med Karin Ingemundsdotter. De hade 2 barn: Peter, f. 1762 och Nils, f. 1763 och sockenskräddare. Jonas Persson var född 1766 och ogift. Håkan Nilsson var född 1730 och gift med Brita Stina Svensdotter. De hade också 2 barn: Nils, f. 1796 och Brita Stina, f. 1798. Den fjärde torparen var Sven Svensson, som var gift med Ingeborg Andersdotter, f. 1766. De hade 4 barn. Båtsman var först Olof Andersson Wiss, som avled 1788, och därefter Olof Svensson Wiss, f. 1771 och gift med Maria Andersdotter, f. 1780. Båtsmannen Eric Båtshake, som var anställd för Kulla men som bodde på Kroksjö ägor, avled 1787, efterlämnande änka och 3 barn.

Under perioden 1802-1815 flyttade Nils Jonsson och Segrid Ingemundsdotter bort med sina hemmavarande 5 barn. Näst äldsta dottern Maria var nu gift i Käringskruf. Barnen härstammade från Segrids tidigare äktenskap med Anders Persson, som avlidit 1800. Olof Svensson och hans hustru innehade en tid en hemmansdel men bodde i Björstorp. Deras gård övertogs av Nils Jönsson, f. 1766, och Ingrid Anders-dotter, som fick 5 barn: Anders 1803, Olof 1806, Sven 1809, Stina Lena 1812 och Måns 1815. Per Månsson och Maria Jönsdotter lämnade sin gård och blev torpare på Kroksjö ägor. Ett ovanligt steg!! Av barnen var Gumme gift i Bosgård, Ingrid Lena i Vissefjärda. Yngsta dottern Maria, född 1794, blev 1812 avstängd från H.h. Nattvard på grund av bristande kunskaper i kristendomens elementa!! Efterträdare på gården blev Anders Ingesson, född 1774 och 1808 gift med Brita Israelsdotter, f. 1787. Tre barn föddes under perioden 1802-1815: Anna Stina 1809, Jonas 1811 och Kajsa Lena 1813. Jonas Jonsson var född 1778 och gifte sig 1806 med Margareta Svens-dotter, f. 1775. De fick 3 barn: Brita 1807, Johannes 1808 och Maria 1810. Sven Nilsson, f. 1785 och gift med Cajsa Lisa Persdotter, f. 1792. Efter hennes död gifte han om sig med Elin Persdotter, f. 1792. Dottern Stina Lena föddes 1813. Måns Nilsson var född 1780 och gift med Ingrid Nilsdotter, f. 1787. Deras 2 barn Peter och Stina Lena föddes 1814 och 1815. Sven Persson och Segrid Andersdotter brukade en hemmansdel. De var födda 1786 och 1792 och ännu barnlösa.

Torpare var f. bonden Nils Jonsson och Segrid Ingemundsdotter. Alla deras barn hade lämnat hemmet. Torparen Måns Persson, f. 1789, var ogift. Han var son till Per Månsson. Undantagsmannen Nils Månsson avled 1813. Hans hustru Helena Svens-dotter hade avlidit 1809.
Som framgår av ovanstående hade en omfattande hemmansklyvning skett under denna period. Den blir klarare under perioden 1815-1821. 1/16 mtl ägdes av Nils Jonsson och Ingrid Andersdotter, som 1820 fick sitt sjätte barn med dottern Ingrid Lena. En annan gård på 1/16 mtl brukades först av Sven Svensson, f. 1786 och Segrid Andersdotter, f. 1792. De fick 1815 dottern Christina. Familjen flyttade 1818 till Vissefjärda och gården övergick till Jonas Nilsson, f. 1769, och Nilla Larsdotter, f. 1786. De hade 4 barn: Ingrid, f. 1809, Anna Stina, f. 1815, Brita Stina, f. 1817 och Peter 1819. Familjen flyttade 1820 till Kopparfly. Gården övertogs av den från Vissefjärda återvändande Sven Svensson, som 1818 fått dottern Caisa Lotta och 1821 fick sonen Carl Gustaf. 1/8 mtl brukades alltjämt av Anders Ingesson och Brita Stina Persdotter. De hade förut 3 barn och fick under denna period ytterligare 3: Pehr 1816, Israel 1818 och Anders 1821. På 1/16 mtl satt Anders Svensson, f. 1772, och Brita Stina Jonsdotter, f. 1783. De hade 7 barn: Sara Lisa född 1802, Peter 1805, Sven 1807, Maria 1812, Adolph 1814, Stina Lena 1817 och Johan 1819. 1/32 mtl ägdes av Olof Svensson, f. 1778, och Stina Månsdotter, f. 1780. De hade barnen Johan och Peter, födda 1806 och 1809. 1/16 mtl ägdes av Sven Nilsson, f. 1785, och Elin Persdotter, f. 1792. De hade 2 barn: Stina Lena, f. 1813 och Peter, f. 1818. 1/16 mtl ägdes av Måns Nilsson, f. 1780, och Ingrid Nilsdotter, f. 1787. De hade 4 barn: Peter född 1811, Nicolaus 1817, Stina Lena 1819 och Jonas 1821. Samman-lagt fanns det således 7 gårdar på ½ mtl Kroksjö. Det skulle bli värre!

Sammanlagt 4 torpare bodde på ägorna: Anders Svensson med Brita Stina Håkans-dotter, Anders Nilsson med Maria Håkansdotter, Anders Gummesson, ogift, och Magnus Persson med Cajsa Lena Håkansdotter. Inhyses var Elias Petersson med Brita Stina Svensdotter. Båtsman var Peter Wiss, f. 1767 och änkling. Han hade två barn. Båtsman Karl Glader bodde på ägorna men var båtsman för Björstorp. Han var gift och hade två barn.

Under 1820-talet tog Nils Jönsson på 1/16 mtl undantag av sonen Anders Nilsson, f. 1803, och dennes hustru Stina Nilsdotter, f. 1809, som 1829 fick dottern Wendla. Nils Jönsson avled 1827. Samma år avled dottern Stina Lena, f. 1812. På nästa gård, på 1/16 mtl, fick Sven Svensson och Segrid Andersdotter sammanlagt 5 barn: Christina 1815, Cajsa Lena 1818, Carl Gustaf 1821, Anders Peter 1825 och Johan 1827. Därefter överläts gården till Olof Nilsson och Stina Börjesdotter, födda 1808 och 1809. På 1/8 mtl tog Anders Ingesson och Brita Stina Persdotter undantag av äldste sonen Jonas Andersson, f. 1811 och dennes hustru Lisa Petersdotter, f. 1810. Anders Ingesson hade ytterligare 4 barn: Cajsa Lena, f. 1813, Peter 1816, Israel 1818 och Anders 1821. På 1/16 mtl fortsatte Anders Svensson, f. 1772, och Brita Stina Jonsdotter, f. 1783. De hade sammanlagt 7 barn: Peter, Sven, Maria, Adolph, Stina Lena, Johan och Axel, f. 1822. På 1/32 mtl tog Olof Svensson och Stina Månsdotter undantag av sonen Johan Olofsson, f. 1806, och hans hustru Lena Stina Petersdotter, f. 1810. En annan gård på 1/32 mtl förvärvades av sjöartilleristen Jonas Jonsson Krook, f. 1778, och Margareta Svensdotter, f. 1775. De hade 2 barn: Brita Stina född 1817 och Anna Stina född 1821. 1/16 mtl brukades av Sven Nilsson d.ä., f. 1785, och Elin Persdotter, f. 1792. De fick på 1820-talet ytterligare 3 barn: Nils Gustaf 1824, Maria 1826 och Wendla 1831. Måns Nilsson och Ingrid Nilsdotter fick 1826 sitt femte barn, dottern Maria. Måns Persson, som förut varit torpare, blev nu till en tid hemmansägare till 1/16 mtl. Han var född 1789 och gift med Stina Petersdotter, född 1791. De hade 5 barn: Peter, född 1819, Johan Gustaf 1820, Sven 1823, Stina Cajsa 1825 och Olaus 1829. Gården avträddes därefter till Sven Nilsson d.y. och Stina Lena Svensdotter, födda 1809 resp. 1813. Bönderna var nu 9 till antalet.

Torparna var fyra: Anders Svensson med hustru Brita Stina Håkansdotter och 3 barn, Sven Nilsson med hustru Brita Adamsdotter och dottern Gustafva, Magnus Persson med hustru Cajsa Lena Håkansdotter och 4 barn och Måns Persson, som blev bonde. Båtsmannen Peter Wiss avled och ersattes av Johannes Wiss, f. 1797, som hade tre barn.

På 1830-talet fortsatte splittringen på allt flera och mindre hemmansdelar. Sven Nilsson d.ä. överlämnade sin gård till sonen Nils Gustaf Svensson 1842. Den äldre brodern Peter Svensson, f. 1818, och dennes hustru Lovisa Nilsdotter, f. 1826 blev inhyses på gården. Sven Nilsson d.y. och Stina Lena Svensdotter fick på 1830-talet 3 barn: Johanna Helena 1834, Nils Peter 1836 och Maria Christina 1838. 1/32 mtl brukades från slutet av årtiondet av Peter Nilsson, f. 1813 och Stina Andersdotter, f. 1817. De hade inga barn. Undantagsmannen Anders Ingessons dotter Anna Stina avled 1834 och hans hustru Brita Stina Petersdotter 1841. Gården hade delats i två delar, vardera på 1/16 mtl. Den ena delen på 1/16 mtl brukades av Jonas Andersson, f. 1811, och hans hustru Lisa Petersdotter från Algutsboda, f. 1810. De fick 3 barn: Johannes, f. 1834, Emma, f. 1838 och Peter August, f. 1842. Den andra delen på 1/16 mtl brukades av Peter Andersson, f. 1816, och Maria Petersdotter, f. 1821 i Mortorp. På ägorna bodde torparen Anders Nilsson med hustru Stina Nilsdotter och tre barn. Sven Svensson flyttade 1831 till Ljungby med hustru och fem barn. Efterträdare på 1/16 mtl blev Olof Nilsson, f. 1806, som 1832 flyttade till Kroksjö från Arby med hustrun änkan Stina Börjesdotter, född i Mortorp 1807. Deras första barn Helena föddes 1832. Sedan följde Johan August 1834, Nils Peter 1835, Johannes 1837, Jonas 1838 och Carl Fredrik 1840. Inhyses på denna gård var Adolph Axelsson, f. 1799. Anders Svenssons änka Brita Stina Jonsdotter avled 1838 och sonen Peter Andersson, f. 1805 brukade gården. Han var gift med Ingela Peters-dotter från Vissefjärda, f. 1799. De fick 3 barn: Anders 1832, Ingrid Lena 1834 och Johan 1835. Gården övertogs omsider av nybyggaren Johannes Gummesson Sand, f. 1801 och gift med Maria Olofsdotter, f. 1809. De fick två barn: Johan August 1835 och Peter Olaus 1838. 1/16 mtl brukades av Gustaf Petersson, f. 1807, och Lena Stina Pehrsdotter, f. 1810. De fick 4 barn: Helena 1832, Peter 1835, Carl 1837 och Emma Gustava 1839. 1/32 mtl brukades under större delen av 1830-talet av Johannes Jönsson, f. 1812, och Charlotta Axelsdotter, f. 1818. De fick 3 barn: Carl 1837, Johan Wilhelm 1839 och Adolph 1841. Familjen flyttade till Björstorp. I stället kom från Mortorp Daniel Olsson och Cajsa Lena Johansdotter, f. 1817. Från Mortorp medföljde som undantagsman Olof Månsson och Ingrid Gummesdotter, födda 1764 resp. 1775 och Daniels föräldrar.

En annan gård på 1/32 mtl brukades först av Peter Börjesson, f. 1813 och Maria Petersdotter, f. 1813, som sålde till Nils Andersson. Nästa 1/32 bytte ägare ett par gånger. Först brukades denna gård av sjöartilleristen Jonas Krook och Margareta Svensdotter. De sålde och tog undantag av Andreas Svensson, född i Vissefjärda 1791 och hans hustru Brita Stina Håkansdotter, f. 1798. De hade 4 barn: Maria, f. 1822, Helena 1827, Johanna 1833 och Sophia 1838. Gården övergick därefter till Johannes Ericsson, f. 1815, och hans hustru Maria Andersdotter, f. 1822. De var ännu barnlösa. En hemmansdel innehades av Peter Magnus Ericsson, f. 1812, och Anna Stina Jonsdotter, f. 1821, och en på 1/32 mtl av Sven Andersson, f. 1807, och Ingrid Andersdotter, f. 1788. Icke mindre än fem torparfamiljer flyttade på 1830-talet bort från Kroksjö, liksom många inhyses. Rörligheten bland dessa folkgrupper var stor.
På 1840-talet uppgick Kroksjös befolkning till 54 män och 47 kvinnor eller tillsam-mans till 101 personer. Kroksjö var därmed ett av de folkrikaste hemmanen i södra fjärdingen. På 1/16 mtl tog som redan nämnts Sven Nilsson den äldre 1847 undantag av sonen Nils Gustaf Svensson, f. 1824, och dennes hustru Walborg Carlsdotter, född 1827 i Bäckebo församling. De fick 1848 dottern Isa Sofia och 1850 dottern Emilia. På nästa 1/16 mtl satt Peter Andersson, född 1816 i Kroksjö, och h.h. Maria Petersdotter från Mortorp, f. 1821. De gifte sig 1842 och fick 2 barn: Johan 1844 och Nils Peter 1847. Brodern Johan Andersson, född i Kroksjö 1811, var gift sedan 1832 med Lisa Petersdotter från Algutsboda, född 1810. Tillbytte sig 1/16 mtl av Sven Nilsson d.y. mot de 1/32 mtl, som han förut brukat. De fick 4 barn: Johanna 1834, Emma 1838, Peter August 1842 och Maria Christina 1845. Jonas Andersson sålde därefter halva gården eller 1/32 mtl till Peter Magnus Eriksson från Algutsboda, född 1818 och gift med Anna Stina Jönsdotter, född i Kroksjö 1821. De fick 1847 dottern Johanna och 1849 dottern Emma Mathilda. Olof Nilsson på 1/16 mtl hittades den 16 april 1846 liggande död på sin vagn på vägen nära Karlskrona. Hans kropp obducerades och enligt läkarintyget hade han avlidit ”af brännvinssupande”. De efterlevande, änkan Stina Börjesdotter och 9 barn flyttade 1851 till Södra Örsjö.

1/32 mtl köptes av båtsmannen Carl Svensson Glader, f. i Algutsboda 1796, som kom från Oskar 1848. Han i sin tur sålde till sin måg Olaus Månsson, född i Högahult 1822, som kom hit från Oskar 1849. Han var gift med Sigrid Lena Carlsdotter, född i Oskar 1830. De fick 1850 dottern Emma Christina och 1851 dottern Johanna. På 1/32 mtl avled undantagsmannen Andreas Svenssons hustru Brita Stina Håkans-dotter 1843. Hon efterlämnade utom mannen 4 barn: Maria, f. 1822, Helena 1827, Johanna 1831 och Sophia 1839. Gården hade övertagits av Maria och hennes man Johannes Eriksson, född i Algutsboda 1815. De fick 3 barn: Carl Johan 1845, Augustina Mathilda 1847 och Emma 1850. Olof Nilssons 1/16 mtl köptes 1851 av Peter Johansson, född i Gränö 1823 och gift med Christina Axelsdotter från Högebo, f. 1821. Som redan tidigare nämnts tillbytte Sven Nilsson den yngre 1/32 mtl av Jonas Andersson mot 1/16, som denne fick. Nu lämnade Sven Nilsson sin gård och flyttade till Vargsmåla i Oskar, där han blev torpare. I stället kom Peter Svensson från Björstorp hit 1849. Han dog emellertid redan 1850, krossad av en kullblåst gran i Ödevata skog. Änkan Elin Germundsdotter, född i Oskar 1825, övertog gården. Hon hade 3 barn: Christina, född i Ljungby 1828, Johan, född i Oskar 1835 och John August, född i Oskar 1838 [frågetecken för födelseåren, modern kontra barnen]. På 1/32 mtl satt till en början Johannes Jonsson och Charlotta Axelsdotter. Förhållandet mellan de två var inte det bästa. Enligt anteckning i kyrkoboken vistades han mest i Mortorp. ”Han och hustru leva illa.” står det i boken. De hade i alla fall 4 barn: Carl, född 1837, Johan Wilhelm, född 1839, Adolph, född 1841 och Christina Charlotta, född 1842.

Mot slutet av 1840-talet övergick gården till Gustaf Andersson, född i Vissefjärda 1805, och hans hustru Maria Andersdotter, född i Högahult 1793. De kom närmast från Björstorp 1849. De medförde 3 barn: Andreas, född i Björstorp 1835, Johan född 1837 och Stina Cajsa född 1840. Nästa 1/32 mtl brukades från 1840 av Johan Carlsson från Mortorp, f. 1817, och Susanna Isaksdotter, född i Algutsboda 1814. De fick 1841 sonen Johannes och 1845 sonen Jonas Peter. Nästa 1/32 mtl brukades från 1847 av Nicolaus Nilsson, född i Högahult 1821 och gift med Lena Stina Petersdotter från Vissefjärda, född 1823. De efterträdde f.d. sjöartilleristen Jonas Krook, vars hustru Margareta Svensdotter 1846 anträffades död ej långt från sitt hem i Vargsmåla. Nicolaus Nilsson fick 2 barn: Nils Peter och Hilda Gustava. Brukaren av 1/16 mtl Johan Olsson, f. 1806, avled 1844. Änkan Lena Stina Petersdotter gifte om sig med Gustaf Petersson från Ljungby, född i Voxtorp 1817. I det nya äktenskapet föddes 1847 Ida Mathilda Gustafsdotter och 1850 Pehr August Gustafsson. I det första äktenskapet fanns det 4 barn. Slutligen brukades 1/32 mtl av Sven Andersson, född i Kroksjö 1807, och Ingrid Andersdotter, född i Mortorp 1788. De var barnlösa.

Torpare på ägorna var Peter Magnus Petersson, som flyttade hit 1851 och samtidigt gifte sig med Cajsa Petersdotter från Mortorp. Torparen Jonas Olofsson flyttade hit från Kristvalla 1847 och gifte sig samtidigt med Sara Lisa Petersdotter från Norra Persmåla. De flyttade emellertid snart till Dörby. Torparen Anders Nilsson var född i Kroksjö 1803 och gift med Stina Nilsdotter, född i Bällsjö 1809. De hade 6 barn. Från Tostetorp inflyttade 1849 båtsmannen Johannes Jonsson Ankare, född i Högebo 1814 och gift med Maja Stina Israelsdotter från Älghult, f. 1798. De flyttade med sina 2 barn till Olofsbo 1850.

På 1850-talet brukades 1/16 alltjämt av Nils Gustaf Svensson och Walborg Carlsdotter. Till deras tidigare 2 barn föddes under tiden till 1860 ytterligare 5: Hilda 1852, Carl 1855, Aron 1857, Anna Gustava och Stina Maria, tvillingar 1860. Peter Andersson och Maria Petersdotter brukade alltjämt sina 1/16 mtl. De fick ytterligare 2 barn på 1850-talet: Carl August 1852 och Aron 1860. Peter Magnus Eriksson och Anna Stina Jönsdotter fick 1853 sitt tredje barn, då dottern Helena föddes. De brukade 1/32 mtl. En annan gård på 1/32 mtl brukades från 1849 av Olaus Månsson, född i Högahult och Ingrid Lena Carlsdotter. De fick under 1850-talet 5 barn: Emma Christina 1850, Johanna 1854, Isa 1856, Carl August 1857 och Jonas Peter 1860. Från Stora Kolfly kom 1851 Peter Johansson, f. 1823 i Gränö. Han gifte sig samma år med Christina Axelsdotter från Högebo, f. 1821. De fick 3 barn: Emma 1852, Clara Mathilda 1855 och Ida Gustava 1858.

På 1/32 mtl avled 1854 Johannes Eriksson, född 1815 i Algutsboda. Hans änka Maria Andersdotter sålde gården till Johan Carlsson i Kolfly. Nästa 1/32 mtl övertogs 1852 av en annan Johan Carlsson, född i Mortorp 1817 och gift med Susanna Isaksdotter från Algutsboda, född 1814. De hade två barn: Johanna född 1841 och Jonas Peter född 1845. Gården övertogs sedan av Olof Larsson, född i Mortorp 1805 och gift med Ingrid Lena Nilsdotter från Bällsjö, född 1804. I Gelebo föddes 1843 deras son Jonas Peter och i Olofsbo sonen Carl Johan. På nästa 1/32 mtl fanns inhysesänkan Elin Germundsdotter, Peter Svenssons änka, med sina 3 barn. Hit kom 1855 Johan Carlsson och Maria Andersdotter. Han medförde 4 barn: Johanna, född 1841, Jonas Peter 1845, Helena Mathilda 1849 och Carl Magnus 1853. Hon hade 4 barn: Carl Johan, född 1845, Augustina Mathilda 1847, Emma 1850 och Franz Gustaf 1853. Tillsammans fick de 1859 Aron och 1860 Amanda. Det blev en barnskara på tio (10)!! Gustaf Andersson och h.h. Maria Andersdotter tog 1859 undantag av sonen Johan Gustafsson, f. 1832 i Björstorp. Han gifte sig samma år med Lena Stina Andersdotter, f. i Kroksjö 1834. De fick samma år dottern Ida Christina. Samma år dog Maria Andersdotter.

På nästa 1/32 mtl flyttade Nicolaus Nilsson 1852 tillbaka till sin födelseby Högahult med hustrun Lena Stina Petersdotter och de två barnen Nils Peter, f. 1842 och Hilda Gustava, f. 1849. I stället kom 1852 från Oskar Jonas Petersson, född i Vissefjärda 1816 och hans hustru Brita Stina Jonsdotter, född i Kroksjö 1817. De medförde 4 barn och fick i Kroksjö ytterligare 3. Carl var född i Oskar 1843, Johan Peter 1845, Maria 1848, August 1850. Johanna var född 1854, Nicolaus 1857 och Franz Anders 1859. På 1/16 mtl satt alltjämt Gustaf Petersson, född i Voxtorp 1817 och gift med Lena Stina Petersdotter, född i Högahult 1816. Deras 7 barn var alla födda före 1850. 1/16 mtl brukades av Sven Andersson, född i Kroksjö 1807 och hans hustru, som var barnlösa. På ägorna bodde ett stort antal inhyses, backstugusittare och undantags-folk, de flesta flyttade efter längre eller kortare tid bort.

Under 1860-talet fick Nils Gustaf Svensson och Walborg Carlsdotter ytterligare två barn: Augusta Ottilia 1864 och Alina Charlotta 1867. Peter Andersson och Maria Petersdotter fortsatte att bruka 1/16 mtl. På 1/32 mtl tog Peter Magnus Eriksson efter hustru Anna Stina Jonsdotters död 1866 undantag av Carl Jonsson, född 1843 i Kroksjö, och hans hustru Ingrid Sophia Samuelsdotter, f. 1845. De gifte sig 1869. Olaus Månssons 1/32 mtl delades 1867 mellan Jonas Andersson från Göttorp, f. 1815 och gift med Cajsa Lena Jonsdotter, f. 1821, som övertog 1/64 mtl och deras son Pehr August Jonsson, född 1842 och ogift. Han hade sin syster Mathilda Christina Jonsdotter som hjälp på gården. Hon var född 1849. Nästa gård, på 1/16 mtl, brukades fortfarande av Peter Johansson och Christina Axelsdotter. De fick 1861 sitt fjärde barn, dottern Augustina Charlotta. Johan Carlsson och Maria Anders-dotter brukade 1/16 mtl och fick 1864 dottern Ida Augusta. På 1/64 mtl satt från 1863 Johannes Svensson, som detta år kom från Ramsjö med sin hustru Christina Johansdotter, född 1824 i Mortorp. Hon avled 1866. Hon efterlämnade utom maken 5 barn: Gustaf Emric, f. 1849, Jonas 1852, Carl Aron 1856, Emma Charlotta 1863 och Peter Amandus, f. 1865. 1869 tog Johannes Svensson undantag av Fredrik Svensson, f. 1809, som kom från Gränö och övertog halva gården, 1/128 mtl. Den andra halvan gick till bonden och båtsmannen nr 212 Carl Gustaf Petersson Lidberg, född 1835 i Vissefjärda och gift med Anna Maria Carlsdotter, född 1837 i Oskar. De hade fyra barn med sig

1/32 mtl brukades några år av Johan Gustafsson, född 1837, och hans hustru Lena Stina Andersdotter, f. 1834. De hade fyra barn, när de 1866 flyttade till Oskar. 1/32 mtl ägdes av Jonas Petersson, född 1816 i Vissefjärda, och h.h. Britta Stina Jonsdotter, född 1817. Hon avled 1868, varefter gården delades. Jonas Petersson behöll 1/64 mtl men överlät 1/64 mtl till Johan Peter Jonsson, född 1845 och gift med Emma Johansdotter, f. 1850. 1/32 mtl ägdes av Olof Larsson, född 1815 i Mortorp, och h.h. Ingrid Lena Nilsdotter, f. 1814. Deras äldste son Jonas Peter Olofsson f. 1843 gifte sig med Johanna Charlotta Carlsdotter från Vissefjärda och fick 1869 dottern Augusta Seraphia. 1/16 mtl tillträddes 1863 av Jonas Gustafsson från Bällsjö, född 1838, och h.h. Cajsa Lena Carlsdotter, f. 1843 i N. Säfsjö. De flyttade emellertid redan 1869 till Karlshamn med sina två barn. Gården övergick till Carl Edvard Adolfsson, f. 1842 och 1868 gift med Johanna Charlotta Petersdotter från Alguts-boda, f. 1843. Från Knappsmåla inflyttade 1863 Nils Peter Svensson, f. 1836 till en liten gård på 1/128 mtl. Han gifte sig samma år med Carolina Håkansdotter, född 1841 i Oskar. De fick 4 barn: Augusta, f. 1864, Carl August 1866, Pehr Victor 1868 och Johan 1870.

Torparen och avskedade båtsmannen Carl Gustaf Svensson Wisser var född 1827 i Oskar. Han gifte sig 1862 med Wendla Christina Eliaedotter från Vissefjärda, f. 1837. De flyttade 1863 till Oskar. Ny båtsman blev från 1864 Gustaf Andersson Wisser, f. 1838 i Vissefjärda. Han var gift med Lena Stina Gustafsdotter, f. 1844. De fick 1870 dottern Hulda Seraphia. Undantagsmannen Sven Anderssons hustru Ingrid Anders-dotter avled 1870 och undantagsmannen Anders Svensson 1871. Från Högahult inflyttade 1866 torparen Peter Gustaf Carlsson, f. 1840 och gift med Johanna Johansdotter, f. 1841. De hade två barn.

Vi går fram ett decennium till åren 1871-1881. På 1/16 mtl satt Nils Gustaf Svensson kvar. På nästa 1/16 mtl avled Peter Anderssons hustru Maria Petersdotter 1873. Då hade Peter Andersson redan året innan överlåtit gården på sonen Nils Peter Petersson, f. 1847, som gifte sig med Ida Julia Andreasdotter, född i Östra Persmåla 1849. De fick 5 barn: Anna och Carl, tvillingar, 1872, Alma Victoria 1874, Pehr Victor och Frans Hjalmar, tvillingar, 1878. På nästa 1/16 mtl satt Peter Johansson och Christina Axelsdotter kvar med 4 barn. På nästa gård på 1/16 mtl flyttade Carl Edvard Adolfsson och Johanna Charlotta Petersdotter till Floahult 1874. Gården delades i två delar. Den ena delen inköptes av från Algutsboda inflyttande avskedade soldaten vid Konga kompani Johan Andersson, f. 1819, och Ingeborg Lisa Petersdotter, född 1819 i Algutsboda. Den andra delen på 1/32 mtl köptes av Johan Elof Johansson, född 1850 i Algutsboda och son till Johan Andersson. Han gifte sig 1875 med Emma Lovisa Gustafsdotter från Oskar, f. 1849. De flyttade redan 1876 till Mortorp. På nästa 1/16 mtl tog Johan Carlsson och Maria Andersdotter 1876 undantag av mågen Johan Gustafsson från Karlslunda, född 1849. Han gifte sig med Augustina Mathilda Johansdotter, f. 1847. De fick 1878 sonen Gustaf Hjalmar Ferdinand. På 1/32 mtl tog änklingen Jonas Petersson (Hagtorn) 1870 undantag av Johan Peter Jonsson, född i Oskar 1845 och hans hustru Emma Johannisdotter, f. 1850. De fick fyra barn: Conrad Ferdinand 1872, Augusta Serafia 1874, Anna Almida 187? och Helena Teresia 1880.

På nästa gård på 1/32 mtl avled änklingen Olof Larsson 1876. Han hade då sedan 1875 undantag. Gården slogs samman detta år med Carl Gustaf Petersson Lidbergs 1/32 mtl till 1/16 mtl. Lidberg var född i Vissefjärda 1835 och sedan 1863 gift med Anna Maria Carlsdotter, född i Oskar 1837. De fick 8 barn: Johan August 1864, Per Elof 1865, Ida 1868, Amanda 1870, Aron 1872, Victor 1874, Jenny 1876, Selma 1879. På nästa 1/32 mtl avled Jonas Peter Olofssons hustru Johanna Charlotta Carlsdotter 1871, varefter han 1872 gifte om sig med Helena Andersdotter från Vissefjärda, f. 1839. I sitt första äktenskap hade han dottern Augusta Serafia, f. 1868. Peter August Jonsson, som brukade 1/64 mtl, flyttade bort 1872, varefter hans gård slogs ihop med Jonas Peter Johanssons 1/64 mtl till 1/32 mtl. Han gifte sig samma år med förra pigan på gården Mathilda Christina Jonasdotter, f. 1849. De fick 2 barn: Carl Ernst Theodor 1876 och Hjalmar Theander 1879. Jonas Andersson och Cajsa Lena Jonsdotter flyttade 1878 från sina 1/64 mtl till Vissefjärda. Gården på 1/32 mtl bytte ägare flera gånger. Slutlig ägare blev 1876 Carl August Petersson, född 1852, som 1876 gifte sig med Emma Bertha Andersdotter, född 1864 [frågetecken för årtalet] i Vissefjärda. De fick 2 barn: Helena Emilia Constance 1877 och Olga Dorothea 1879.

1/64 mtl tillträddes 1877 av Peter Eriksson från Orrabäck, f. 1815, och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter. De hade 5 barn: Peter August, som var född 1848, Carl Johan 1854, Carolina Sofia 1856, Franz Adolf 1865 och Ida Lovisa, född redan 1852 men placerad sist i kyrkoboken. Det fanns nu 2 småbruk på 1/128 mtl vardera. Det ena ägdes av Fredrik Svensson, f. 1809 och det andra av Nils Peter Svensson, f. 1836 och hans hustru Carolina Håkansdotter från Oskar, f. 1841. De fick 7 barn: Augusta 1864, Carl August 1866, Pehr Victor 1868, Johan 1870, Axel Magnus 1872, Frans Wilhelm 1875 och Anna Mathilda 1878. Peter Magnus Eriksson var nu änkling och hade undantag. Dottern Johanna Petersdotter gifte sig 1874 med skräddaren Peter August Israelsson från Riddaretorp, f. 1842. De flyttade 1876 från Riddaretorp till Kroksjö. 1/32 mtl brukades av förre torparen Peter Gustaf Carlsson, f. 1840 i Mortorp, och h.h. Johanna Johansdotter, f. 1841. De fick 3 barn: Hulda 1865, Carl Victor 1868 och Augusta 1871. Slutligen kan nämnas, att båtsmannen Gustaf Andersson Wisser 1876 flyttade till Eskilsryd med hustrun Lena Stina Gustafsdotter och 1 barn. Folkmängden i Kroksjö var 1875 109 personer. Hela hemmanets taxeringsvärde uppskattades till 32000 kronor.

På 1880-talet fortsatte Nils Gustaf Svensson sitt långvariga brukande av 1/16 mtl. Deras 5 barn bodde hemma. Nils Peter Petersson och Ida Julia Andersdotter fick ytterligare 3 barn på 1880-talet: Aron Ernst 1881, Viktor 1885 och Gideon 1889. På den tredje gården på 1/16 mtl tog Peter Johansson och Kristina Axelsdotter undantag av August Otto Lindholm från Ebbehult nr 2. Johan Gustafsson och Augustina Mathilda Johansdotter på den fjärde gården på 1/16 mtl sålde gården till Johan Jonsson i Stora Kolfly. De hade 6 barn, av vilka 5 var födda på 1880-talet: Helena Viktoria Mathilda 1881, Karl Anders 1883, Anna Adelina 1885, Hilda Elisabet 1887 och Ellen Sofia Maria 1890. På 1/32 mtl fick Johan Peter Jonsson och Emma Johansdotter ytterligare 2 barn: Albin Berne 1885 och Erik Reinhold 1890. Carl Gustaf Petersson brukade nu 1/48 mtl. Sonen Johan August emigrerade 1891 till USA. Han återvände till Sverige 1913 enligt en anteckning i kyrkoboken.

Nästa gård, som var på 1/32 mtl ägdes av Jonas Peter Olsson, f. 1843, och Helena Andersdotter, f. 1858. De hade en dotter, som var hans från ett tidigare äktenskap: Augusta Serafia född 1868. Nästa gård på 1/32 mtl ägdes av Jonas Peter Johansson, f. 1845, och Mathilda Kristina Jonsdotter, f. 1849. De fick 1889 sitt tredje barn: Erik Fritiof. Nästa 1/32 mtl ägdes av Carl August Petersson, f. 1852 och sedan 1876 gift med Emma Beata Andersdotter, f. 1854. De fick på 1880-talet 4 barn: Carl Ernst Bernhard 1882, Anna Gunhild 1884, Adolf Rudolf 1887 och Ebba Maria 1889. Peter Eriksson och Ingrid Lena Petersdotter flyttade 1884 bort från sina 1/64 mtl, som övertogs av Karl August Johansson Mur, f. 1842 i Algutsboda och 1866 gift med Sara Lisa Johansdotter, som också var född i Algutsboda, 1841. De medförde 5 barn vid inflyttningen.

På 1/128 mtl dog Fredrik Svensson 1882. Gården övergick till Carl Gustaf Svensson, född i Karlslunda 1860 och 1886 gift med Johanna Augusta Petersson, född 1859. De fick 1889 dottern Anna Ingeborg Maria. På det andra småbruket på 1/128 mtl flyttade 1882 Nils Peter Svensson med hustru och 8 barn bort. I stället kom från Algutsboda Andreas Petersson, född i Mortorp 1808 och gift med Anna Stina Olsdotter, född 1813 i Mortorp. En son till dem, Jon, utexaminerades 1883 från seminarium och flyttade 1884 till Kristvalla. På nästa gård, 1/32 mtl, fortsatte Peter Gustaf Carlsson och Johanna Johansdotter. De hade 4 barn, av vilka äldsta dottern Hulda, f. 1865, 1888 blev gift till Oskar. Carl Viktor var född 1868, Augusta 1871 och Gustaf Manfred 1885. 1/24 mtl slutligen ägdes från 1882 av John Ebbert Callin, född i Lenhofda 1841 och gift med Lena Kajsa Jonsdotter från Algutsboda, född 1831. Undantag hade Peter Andersson, som dog 1888, Johan Andersson, som flyttade bort 1882, Johan Carlsson med hustru Maria Andersdotter och Peter Magnus Eriksson. Snickaren Nicolaus Fagerblom flyttade till Kroksjö 1882 och snickaren Aron Nilsson Sjöberg flyttade till Lenhofda 1887. Muraren Johan Carlsson flyttade 1884 till Oskar med hustru och dotter. Flera arbetarefamiljer flyttade bort från Kroksjö efter några års vistelse där.

Under åren 1891-1895 fortsatte Nils Gustaf Svensson och Walborg Carlsdotter att bruka sin gård. Endast dottern Stina Maria, f. 1860, var bosatt i hemmet. Nils Peter Petersson och Ida Julia Andersson hade alla sina 8 barn hemma. Nästa gård på 1/16 mtl delades i tre delar. 1/32 ägdes av Johan Peter Jonsson i St. Kolfly, 1/64 mtl av Sven Alfred Jonsson i St. Kolfly och 1/64 mtl från 1892 av snickaren Niklas Fagerblom. 1/48 mtl ägdes alltjämt av Carl Gustaf Lidberg. Hans näst äldste son Aron emigrerade 1893 till USA. Nästa 1/32 mtl ägdes av Jonas Peter Olsson och Helena Andersdotter, nästa därpå av Jonas Peter Johansson och Matilda Kristina Jonsdotter. De fick sitt fjärde barn 1892: sonen Patrik Gustaf Napoleon.

Nästa gård på 1/32 mtl ägdes av Carl August Petersson och Emma Beata Andersdotter. De fick 1892 sitt sjunde barn: sonen Otto Sture Herman. 1/64 mtl ägdes av Carl August Mur och Sara Lisa Johansdotter. De hade tre barn. Det fanns nu 3 småbruk på 1/128 mtl i Kroksjö. Ett ägdes av Carl Gustaf Svensson och Johanna Augusta Petersson. De fick 1892 sitt andra barn, Johan Gustaf Bernhard, och 1894 sitt tredje, Hilda Matilda Frideborg. Det andra småbruket ägdes av Andreas Petersson och Lena Cajsa Jonsdotter och det tredje av Johan Ebbert Collin och Lena Kajsa Svensdotter. 1/32 ägdes av Carl Emrik Olsson från 1893 och 1/32 mtl av Peter Gustaf Carlsson och Johanna Johansdotter. Sonen Carl Viktor, f. 1868, emigrerade 1892 till USA. Undantag hade Johan Carlsson, Peter Johansson och Peter Magnus Eriksson, som dog 1891. Flera arbetarefamiljer bodde på ägorna. Folkmängden 1894 var 46 män och 46 kvinnor, summa 92 personer.

http://kartor.eniro.se/m/S8WEm

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96rsj%C3%B6,_Nybro_kommun

https://banvakt.se/emmaboda-nybro-kalmar/orsjo/

Lästips: Stina Rhudin: Minnesbilder från Örsjö järnvägsstation i Hembygdskrönikan 2002 s 167.

Lästips: Birger Lindholm: Örsjö järnvägsstation under 140 år i Hembygdskrönikan 2015 s 48.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Örsjö betyder ”grussjön”. Bebyggelsen på de 3 hemman, som senare kom att kallas Norra, Mellan- och Södra Örsjö är säkert gammal, kanske den äldsta inom bygden. Hemmanen har alltid jämte Kolfly utgjort centrum inom Kolfly fjärding. I den äldsta skriftliga källan, 1533 års lista över ”gärden”, förekommer redan tre hemman. De brukades av Peder Swensson, Oloff Biörnsson och Inge Joensson. Möjligen motsvarade ordningen den mellan Norra, Mellan- och Södra Örsjö. Två år senare eller 1535 erlade ”Per Suensson i Örsiöö” en oxe i städsleöre. Han hade brukat hemmanet minst 6 år och måste förnya arrendet från kronan. I 1539 års fogderäken-skaper nämnes först ”Per Suensson i Örsiö”. Han skall erlägga fodring för 2 hästar, ett lispund smör, en spann malt, ett öre och en packe näver. Det var en ganska stor avrad och vittnade om att hemmanet ansågs gott. Oloff Biörnsson erlade också fodring för 2 hästar, 1 lispund smör, 2 skäppor malt och ett öre. Han slapp undan med en skäppa malt mindre än Per Svensson. Om Inge Jonssons hemman är antecknat, att det var förlänt till Tyke Persson, vem nu denne kan ha varit. Det innebar, att Inge Jonsson levererade sin avrad till förläningstagaren. Han slapp fodring men betalade 1 lispund smör, 2 skäppor malt och ett öre.

I 1541-1542 års fogderäkenskaper hade avraden avsevärt höjts. Den var nu för Peder Svensson 5 fyrkar i stället för 1 öre, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver och 3 dagsverken. För Olof Björnsson var avraden nu 5 fyrkar, 2 skäppor malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver och 3 dagsverken. Inge Jonssons avrad var lika med Olof Björnssons. Denna höjning av avraden var en av anledningarna till dackefejden. Särskilt var det höjningen av fodringen till 2 foder-hästar och 4 fogdehästar och dess inlösen med 3 öre per häst som ökade missnöjet.

Efter dackefejdens slut värvade Gustav Vasa dackesympatisörer till en nationell svensk arme. Från Örsjöhemmanen nämnes i den första kontingenten knektar ”Giöte Andersson i Örsiö”, som i städsla fick 3 mark. Han är medtagen i 1545 års fogde-räkenskaper. I samma grupp fanns Joen Gertornsson i Södra Bondetorp, som torde ha varit Nils Dackes svåger. Inge Jonsson hade nu efterträtts av Abraham Svensson, som 1547 efterträtts av Abraham Börjesson. En son till denne, Bengt Abbe, värvades 1553 till knekt och fick i städsla 2 alnar grönt brabanttyg. Hans rotemästare var Hermod i Ebbehult. 1556 hade Olof Björnssons och Abraham Börjessons maltavrad höjts från 2 skäppor till 1 spann = 3 skäppor. 1561 hette brukarna Per Eriksson, Olof Björnsson och Abbe Birgersson. Maltavraden för alla tre var nu 5 skäppor och dags-verkena 4. Allt detta visar, att Örsjöhemmanen ansågs som utmärkta av kronan. Ett annat mått på dem var storleken av levererad tiondespannmål 1565. Abraham Birgersson levererade 4 skäppor råg och 2 skäppor korn, Gudmund 3½ skäppa av vardera sädesslaget och Per 4 skäppor råg och 4½ skäppa korn. Goda skördar på alla tre hemmanen.

1569 års fogderäkenskaper upptager ”Per i Örsjö, Birger Matsson, ibm, och Birger Abbe, ibm”. När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas, baserades den på böndernas av sockenprästen bestyrkta självdeklarationer. I Örsjö fanns nu följande tre hemmansbrukare: ”Per i Örsiöö” deklarerade följande tillgångar: silver-16 lod, koppar-12 lispund, oxar-4, kor-8, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, kalvar-2, får-8, svin-12, hästar för 20 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev silver-1 lod, penningar 23 mark 3 öre. ”Gudmund, ibm” deklarerade: silver-25 lod, koppar-2 lispund, oxar-7, fyraårsungnöt-1, kor-12, treårsungnöt-2, kalvar-4, får-12, svin-12, hästar för 15 mark. Bidrag: 2 lod silver, 31½ mark. ”Bijrge, ibm”: silver-2 lod, koppar-1 lispund, oxar-3, kor-14, treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-1, får-8, svin-4, hästar för 15 mark. Hans skatt blev 24 mark 6 öre. Man förvånas över den rikedom som fanns hos de tre brukarna av Örsjöhemmanen. De stod nästan i en klass för sig i Madesjö!

I 1573 års tiondelängd är brukarnas namn: Per Erichsson i Örsiöö, Gudmund Matzson, ibm, och Bijrger Abbe, ibm. Den sistnämnde var 1574 fjärdingsman för Kolfly fjärding och därmed befriad från dagsverken.

Enligt fogderäkenskaperna 1590 brukades ett hemman i Örsjö nu av ”Suenn Persson”, tydligen en son till tidigare nämnde Per i Örsjö. Det andra hemmanet brukades nu av ”Enkian, ibm”. Hon var tydligen Gudmunds efterleverska. På det tredje hemmanet satt fortfarande Birger Abrahamsson, som alltjämt var fjärdingsman. Deras tionde var respektive 3 skäppor råg och lika mycket korn för Sven och änkan samt 5 skäppor råg och 4 skäppor korn för Birger. Alla tre stod sig fortfarande gott!

1601 utskrevs en extra skatt. Den har fått namnet ”rumpeskatten” eftersom den var på antalet husdjur. Till grund lades en självdeklaration, bestyrkt av kyrkoherden Jacob Johannis. Brukarna på Örsjöhemmanen hade följande tillgångar: ”Enkian i Örsjiö”: häst-1, oxar-1 par, kor-4, säd-4 tunnor, Nils Gertornsson, ibm: häst-1, oxar-1 par, kor-4, sto-1, säd-4 tunnor, Gumme Birgersson: häst-1, oxar-1 par, kor-6, säd-4 tunnor. Tiderna var sämre nu än några årtionden tidigare! Birger Abrahamsson är fortfarande upptagen som fjärdingsman i 1602 års jordebok.

1610 var ett halvt hemman i Örsjö anslaget till knekten ”Anders i Örsjö”. Denne brukade 1612 ett halvt hemman sannolikt i Norra Örsjö. Hans avrad var 15 penningar, städslepenningar-1 mark, fodernötspenningar-1½ mark, korn-½ skäppa, malt-2 skäppor, näver-½ packe, dagsverken-2 och fodring för 3 hästar. Den slapp han att betala när kriget bröt ut. Det andra hemmanet brukades 1612 av Joen. Det värderades som ett helt hemman. Dess avrad var 1 öre 6 penningar, städsleöre -1 mark, fodernötspenningar-3 mark, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, lin-1 kleff, dagsverken-4 och fodring för 6 hästar. Det tredje hemmanet brukades 1612 av ingen. Det betecknas i fogderäkenskaperna ”Crono-½ Örsjö-öde ½”. Räntan var avkortad.

När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas, fanns det 4 brukare av hemmanen i Örsjö. Måns i Örsjö var gift och betalade 3 silverdaler till Älfsborgs lösen. Arfued Jönsson var också gift och hade en dräng och en piga. Han betalade 5¼ dlr silvermynt. Det tredje hemmanet var delat mellan 2 brukare: Gumme den äldre var gift och hade en dräng. Han betalade 2 dlr kopparmynt och 1½ dlr silvermynt. Gumme den yngre var också gift och betalade 2 dlr kopparmynt. Längden över Älfsborgs lösen är under-skriven av kyrkoherden Petrus Magni och kyrkans nämnd, i vilken ingick Gumme i Örsjö. Det var väl den äldre Gumme. Han hette Gumme Birgersson och var tydligen son till Birger Abrahamsson. I jordeboken 1613 var alla tre Örsjöhemmanen ”förmedlade” till ¼ hemman. De var dessutom förklarade för ”ödeshemman”, vilket innebar, att brukarna ej förmått leverera sin avrad, trots dess reducering.

1620 uttogs en ny extraskatt, den s.k. boskapspenningen, grundad på självdekla-rationer. De tre Örsjöhemmanen brukades nu av Måns, Pär och Gudmund eller Gumme, med tillnamnet Birgersson. Måns’ tillgångar var: säd-7 tunnor, sto-1, oxar-4, stutar-3, kor-8, kvigor-5, tjur-1, ungnöt-2, får-6, lamm-7, svin-6 och ungsvin-7. Dessa tillgångar renderade honom en skatt på 4 dlr 5½ öre. Pärs tillgångar var: säd-7 tunnor, svedjeråg-1 tunna, häst-1, oxar-2, stutar-2, kor-4, kvigor-6, ungnöt-5, får-8, lamm-5, getter-9, unga getter-4, svin-2, ungsvin-4. Hans skatt blev 3 dlr 14 öre 22 penningar. Gummes tillgångar var: säd-8 tunnor, svedjeråg-2 tunnor, häst-1, sto-1, ungsto-1, oxar-4, stutar-2, kor-9, kvigor-3, tjur-1, ungnöt-4, får-12, lamm-6, svin-2, ungsvin-2. Skatten blev 3 dlr 17 öre. Alla tre Örsjöbönderna torde ha räknats bland de rikaste i hela socknen. Säkerligen fanns det flera brukare på hemmanens ägor, men de ovannämnda var de officiella brukarna. Redan i tiondelängden 1622 var Gumme ersatt av en Inge, som hette Inge Gummesson och var en son. 1624 kallas ”Per i Örsiö” fjärdingsman och slipper därigenom 4 dagsverken.

Följande år har en förändring inträtt. I stället för Per brukas den mellersta gården av Truls Skräddare. Han deltog i den raid, som Sven Håkansson annandag påsk 1624 gjorde mot Jon Stims anhängare i Köl och blev därvid skottskadad och fick 1625 ett kungligt brev som gav honom skattefrihet ”på behaglig tid” och rätt att hålla en dräng som var fri från utskrivning – säkerligen en uppskattad förmån! Följande år var Inge Gummesson fjärdingsman. Per var sannolikt död. I kvarntullsmantalslängden 1625-1627 upptages Inge i Örsjö och Gumme, ibm, till en kvarntull som för vardera uppgick till 6 öre 6 penningar. De hade var sin kvarn. Sannolikt var de far och son. Därpå tyder mantalslängden 1628. I den upptages fyra brukare i Örsjö. Måns hade 5 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 1 ungsto, 6 kor, 2 kvigor, 2 får, 3 lamm, 1 svin, 6 ungsvin. Nils hade 6 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 1 sto, 7 kor, 1 kviga, 4 får, 4 lamm, 1 svin, 3 ungsvin. Inge Gudmundsson hade 3½ tunna säd, ½ tunna svedjeråg, 7 kor, 1 kviga, 3 får, 6 lamm, 3 svin, 2 ungsvin. Gudmund Birgersson hade 3½ tunna säd, ½ tunna svedjeråg, 2 ston, 7 kor, 2 kvigor, 8 får, 6 lamm, 2 svin. Tydligen hade far och son delat på hemmanet och tagit hälften var.

Det var hårda tider i slutet av 1620-talet. Antalet s.k. ödeshemman var stort, dvs hemman, vars brukare inte förmådde utgöra sin avrad. För att hjälpa dem beviljades de ”frihet” på ett visst antal år. Enligt 1633 års jordebok brukades alla tre Örsjö-hemmanen på frihet, dvs befrielse från avrad under några år. Enligt mantalslängden för samma år hade de följande tillgångar. Måns hade 3½ tunna säd, 1 oxe, 3 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 5 får, 3 lamm, 3 ungsvin. Per Sånesson eller Svensson: 5½ tunna säd, 1 ungsto, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm, 3 ungsvin. Gumme: 5 tunnor säd, 1 ungsto, 2 stutar, 4 får, 1 lamm, 3 ungsvin.

Två år senare brukades fortfarande alla tre hemmanen på frihet. Måns hade nu efterträtts av Sven, som väl var en son. Men det fanns flera brukare än som med-tagits i de officiella handlingarna. Det visade sig i 1641 års mantalslängd, i vilken icke mindre än 6 brukare medtagits. De hade sannolikt funnits där förut men ej medtagits i mantalslängden. ”Per Swensson i Örsiö” var gift och hade en häst, ett föl, fyra stutar, åtta kor, fyra kvigor, fyra får, tre lamm och sex tunnor utsäde. ”Enkan Kerstin, ibm” hade ett föl, två stutar, fyra kor, två kvigor, två får, ett lamm, två ungsvin och tre tunnor utsäde. Hon var väl Svens änka och Per Svensson var väl hennes son. Nils Håkansson var gift. Han hade ett föl, två stutar, tre kor, två kvigor, fyra får, ett ungsvin och tre tunnor utsäde. ”Swen i Örsiö” var också gift. Han hade två kor och en kviga. ”Gumme, ibidem” var gift och hade en piga. Han ägde ett sto, fyra stutar, fyra kor, två kvigor, fem får, tre lamm, två bockar, sex getter, fem unggetter, fyra ungsvin och sju tunnor utsäde. Per i Örsjö har som medlem av kyrkans nämnd undertecknat mantalslängden.

I 1644 års mantalslängd upptages sex brukare: Per Svensson, som anges bruka ett helt hemman, sannolikt Norra Örsjö, änkan, Nils och Sven, som tillsammans brukar ett hemman och Gumme och Jon, som brukar ett hemman, sannolikt Södra Örsjö. 1649 hade de officiella brukarnas antal minskat till 4. De hette Nils och Jöns, som tillsammans brukade ett hemman, Per Svensson och Anders, som brukade var sitt hemman. 1650 var situationen densamma, men Jöns hade nu en son mantalsskriven på hemmanet. 1652 drabbades Anders i Örsjö av den stora skogsbranden och blev som en följd därav befriad från skatt t.o.m. 1658. Per Svensson fick frihet t.o.m. 1655. Han hade tydligen ej drabbats lika hårt som Anders. I 1655 års mantalslängd är brukarnas namn desamma men 1660 heter brukarna Anders i Örsiöö, Per Andersson i samma gård, Trulls i Örsiöö, Måns i samma gård, Bror Stensson. 1668 heter brukarna ”Änkian i Öhrsiö, Måns son, Jöns i samma gård, Per Swensson, ibm, och Stephan i samma gård, Änkian, ibm, Ingemunds son, Truls i samma gård.” Måns änka brukade alltså en gård med hjälp av sonen Jöns, Per Svensson och Stephan brukade ett hemman, Ingemunds änka brukade en gård med hjälp av Truls. Per Svensson har som medlem av kyrkans nämnd underskrivit mantalslängden för år 1668. I 1669 års längd finns 6 brukare upptagna: Änkian i Örssiö, Jöns i s. gård, Pär Swensson och Staffan i s. gård, Änkian, ibm, Truls i s. gård. Tre hemman med två brukare … [resten av meningen saknas].

I 1682 års jordebok upptages endast 3 brukare. Anders’ årliga avrad anges till 8 dlr 12 öre 19 penningar. Han brukade ett helt hemman, som förklarades ”behållet” dvs skattemässigt oförändrat. Nästa hemman förklaras 1661 ha blivit ”förmedlat” till ¼ hemman ”uti visst och ovisst”, dvs reducerat till ¼. Brukaren hette 1682 Joen. Det tredje hemmanets brukare hette Jöns. Det förklarades ”behållet”. I 1686 års jordebok uppges brukarnas efternamn. De hette Jon Pehrsson, Jöns Månsson och Anders Mattsson. Var och en brukade ett helt hemman och ”förmedlingen” av det ena var nu således upphävd. Alla hade en avrad på 8 dlr 12 öre 17 penningar.

I 1697 års kvarnkommissions protokoll nämnes endast de brukare i Örsjö, som hade egen kvarn. Det heter: ”1 Öhrsiö. Anders tillförende kunnat hielpa andra med mälld men i åhr intet, effter dess damb af Floden är uthfluten. Mjölkvarn. Skatt 8 öre.” ”Samma gård: Ingemund hafver äfven och ensam. Kan åhrligen några tunnor mahla för Tull. Mjölkvarn. Skatt 8 öre.” Ingemund, som ej förekom i 1682 och 1686 års jordeböcker, brukade alltjämt en gård, som han tydligen delade med Anders. Det framgår av 1699 års jordebok, som avslöjar, att det fanns betydligt flera brukare än vad de tidigare jordeböckerna givit vid handen. Nr 158 Örsjö var ett helt hemman. Brukarna var fyra: Anders brukade ¼, gamle Per Andersson ¼, Ingemund ¼ och unge Per Andersson ¼. Nr 159 var också ett helt hemman. Brukarna var två: Oluff Nilsson och Måns Joensson. De brukade var sin halva. Nr 160 Örsjö var på ¾ mtl. Brukarna hette Joen P. och Pehr N. Vardera brukade 3/8 mtl. I 1706-1708 års jordebok är detta hemman anslaget till amiralitetet i Karlskrona, dit den årliga räntan på 8 dlr 28 öre 17 penningar gick.

År 1701 utkom den kungliga förordning, som helt förändrade kronoböndernas ställning. De fick rätt att lösa in sina hemman till skatte, varigenom de fick full äganderätt till dem. Hemmanen kunde i fortsättningen säljas och delas. Det ledde till en omfattande hemmansklyvning. Man kan studera resultatet i Örsjö. Nr 1 Örsjö var 1740 delat mellan 5 brukare eller ägare: Per Andersson ägde ¼, Lars Svensson ¼, Per Olsson ¼, Pers änka 1/8 och Henning Bengtsson 1/8. Örsjö nr 2 var delat mellan 4 ägare: Jon Perssons änka ¼, Nils Håkansson ¼, Jöns Persson ¼ och Sven Svensson ¼. Nr 3 var på ¾ mtl. Det var delat mellan 3 ägare: Börje Jonsson 3/8, Nils Olsson 1/8 och Per Gummesson ¼ mtl.

Södra Möre domböcker ger oss några glimtar från Örsjö under 1720- och 1730-talen. Vid vintertinget 1723 anklagade länsman Wahlsten drängen Lars Persson i Norra Örsjö för att ha gått till H.h. Nattvard utan att först ha deltagit i skriftermålet, en allvarlig förseelse under religionslagstiftningens tid. Ärendet hade anmälts av kyrko-herde Nils Sandberg i en skrivelse till häradsrätten d. 26 februari. Han åberopade därvid kyrkovärden Joen Svensson i Idehult som vittne. Rätten beviljade svarandens begäran om uppskov för att skaffa vittnen. Vid hösttinget inställde sig svaranden och försökte hävda, att han deltagit i skriftermålet. Flera vittnen intygade dock, att så ej varit fallet, bl.a. klockaren Börje Persson. Rätten fann det styrkt att han gått till H.h. Nattvard oskriftad och dömde Lars Persson att böta 100 dlr smt till kyrkan och de fattiga samt att undergå uppenbar kyrkoplikt i Madesjö kyrka. Då han ej kunde betala böterna förvandlades bötesstraffet till avstraffning med 26 par spö, tre slag av vardera paret. Det var ett mycket strängt straff men ett uttryck för den karolinska statskyrkans stränga syn på religionssakerna.

Vid hösttinget 1725 tilltalade Per Håkansson Liten i Norra Örsjö sin hustru Elin Larsdotters f.d. förmyndare Per Gummesson i Östra Bondetorp för att han låtit sin dåvarande myndlings gård 1/8 hemman Brunnsryd ”af andra borttagas”. Hustruns morbror var Jon Eriksson i Idehult. Han hade av förmyndaren satts att bruka Brunns-ryd men hade sålt hemmanet till f.d. länsman Jonas Eriksson utan att först hembjuda gården till släkten. Häradsrätten tog ej ställning och avsade ingen dom i målet.

Vid sommartinget 1729 anklagade länsman Wahlsten Per Andersson i Norra Örsjö för att år 1728 ej besökt kyrkan någon gång och på lång tid ej besökt H.h. Nattvard. Per Andersson visade, att han tre gånger besökt gudstjänsten i Madesjö kyrka och hans hustru den fjärde, då han måste stanna hemma och vakta husen. Anledningen till att han ej besökt H.h. Nattvard var att han låg i tvist med Toresbo åbor, ”varför han tyckt sig till sådant verk ej varit skicklig, så länge processen pågår.” Rätten hade förståelse för hans anförda skäl och frikände honom med förmaning att hädanefter flitigt gå till nattvarden.

Vid hösttinget 1730 anklagade Wahlsten bonden Per Persson i Norra Örsjö ”för det han åtskilliga år skall försummat begå H.h. Nattvard, samt om det heliga sacramentet skall haft överdådigt och försmädeligt tal.” Per Persson erkände inför rätten, att han några år avhållit sig från nattvarden på grund av tvist med sina syskon om arv. Beträffande de utlåtelser om nattvarden han påstods ha haft ”hade han intet vidare sagt än det han i hastighet sig utlåtit för Sandberg.” Dennes brev till tingsrätten av d. 3 maj 1730 upplästes. Av detta framgick, att Per Persson d. 6 mars inställde sig till catechismi förhör i kyrkan, ”som eliest sällan bevistar slika förhör, men nu av fruktan för stockstraff efter så många års gjorda förmaningar sig infann.” Då han vid förhöret frågades om det straff Gud hotar att straffa de syndare med som överträda Guds bud, besynnerligen de som förakta gudstjänsten mm, svarade han sig intet rädas för ”hellwitet”. 2:do frågades vid det 5:te huvudstycket, om Herrens Nattvard ”hwij han tid efter annan försummar att komma till H.N., som ett härligt och kraftigt salighetsmedel är, och var och en kristen bör ju några resor om året, som ock KL. bjuder, begå H.N. eller anses för okristen, der han dock icke sedan A:o 1727 d. 4 stora böndagen begått H.N., fast han ofta förmants i enslighet och fleras närvaro i sakristian. Svarade han därpå sig hava trätor och oenighet med sina bröder om sitt hemman och lade därtill, att de som begå H.N. intet leva bättre än han. Föreställdes honom vidare, att bör han intet så tala om H.N., som den vore skulden till människors ogudaktighet eller hålla det för ett kraftlöst och onödigt salighetsmedel. Svarade: är bäst att var och en svarar för sin ort.” Tingsrätten dömde Per Persson till 50 dlr smt i böter eller i brist på penningar till 14 dagars fängelse vid vatten och bröd, samt till uppenbar kyrkoplikt. Obs! Han slapp löpa gatlopp!

Vid vintertinget 1736 skedde 2:dra uppbud på 1/8 hemmanet M.-Örsjö för Per Gummesson. Han hade fått gården av sin fader Gumme Svensson d. 10 sept. 1735.
Vid vintertinget 1737 skedde andra uppbud på ¼ kr-sk. hemmanet N. Örsjö för Lars Svensson och hans hustru Karin Joensdotter. De hade köpt gården av hans svärföräldrar Joen Jacobsson och Brita Ingemarsdotter i Säfsjö d. 9 jan. 1737 för 100 dlr smt.

Vid sommartinget 1744 skedde 1:sta uppbud på 1/8 hemmanet i N. Örsjö, som organisten i Madesjö Lars Sjöberg d. 19 maj köpt av änkan Görel Persdotter och hennes dotter Brita Persdotter för 150 dlr smt, varav 140 dlr inbetalats och resterande 10 dlr smt skulle betalas, när Sjöberg fått fastebrev på gården. Härmed inleddes ett gräl, som skulle vara flera år. Vid sommartinget 1745 hade änkan Karin Persdotter instämt Sjöberg med yrkande, att köpet skulle gå tillbaka. Karin Persdotter var dotter till Görel Persdotter och Per Andersson och syster till Brita Persdotter. Hennes yrkande ogillades och vid hösttinget samma år skedde uppbud på gården för Håkan Joensson, som köpt gården av Sjöberg d. 4 dec. 1744 för 200 dlr smt. Eftersom Sjöberg betalat 150 dlr smt gjorde han en god affär. Men tvisten var ej slut. Vid vintertinget 1746 behandlades ett från hösten uppskjutet mål mellan länsmannen Jonas Larsson och Görel Persdotter och Brita Persdotter ”om förövat sabbatsbrott och snatteri hos organisten Sjöberg, då han bodde i Örsjö.” De åtalade nekade till snatteri och förklarade sig. Rätten ålade dem värjemålsed till nästa ting men de infann sig ej och bötfälldes därför. Vid nästa ting på hösten 1746 avlade de eden och frikändes från anklagelsen för snatteri. Men Brita Persdotter gav sig ej. Till sommar-tinget 1748 hade hon instämt Sjöberg för skuldfordran. Hur det målet dömdes vet jag ej. Det blev uppskov.

Till sommartinget 1744 hade Nils Olofsson i M.-Örsjö instämt sin dotter Elin Nilsdotter för enkelt hor med gifte bonden Jacob Persson i Södra Säfsjö. Hon dömdes till 40 dlr smt i böter och att avlösas enskilt i sakristian. Hon kunde ej betala böterna och fick i stället 12 dagars fängelse vid vatten och bröd på Kalmar slott. Hon slapp dock ris-slitning, som tidigare varit vanligt, men som avskaffats genom en k. förordning 1741.

Vi övergår nu till att redogöra för ägandeförhållandena i de olika hemmanen i Örsjö och börjar med Norra Örsjö.

Norra Örsjö

Som vi sett var Örsjö nr 1 eller Norra Örsjö 1740 delat på 5 hemmansdelar, 3 på ¼ mtl och 2 på 1/8 mtl. Under 1700-talets senare del ökade delningen. Husförhörs-längden 1755-1788 upptager följande bönder. Hans Larsson och hans hustru Kierstin Petersdotter med dottern Stina, född 1763 och gift. Folke Knutsson, född 1726 och gift med Maria Persdotter, född 1726. Efter hennes död gifte han om sig med Kerstin Larsdotter, född 1732. Håkan Jonsson senior eller den äldre köpte 1/8 mtl av organisten Sjöberg. Han var gift med Kerstin Persdotter, född 1709. De hade 4 barn: Maja, gift i Algutsboda, Peter, född 1746, Kerstin 1749 och Johan 1754. Lars Persson var gift med Elin Nilsdotter. De hade 7 barn: Ingrid, f. 1741, Segrid 1743, Maria 1746, Karin 1749, Brita 1754, Stina 1756 och Sven, född 1759. Peter Johansson var född 1724 och gift med Elin Håkansdotter, född 1726. De hade 4 barn: Sven, Brita, Peter f. 1774 och Kierstin, född 1780. Håkan Jonsson den yngre eller junior var född 1737 och gift med Brita Håkansdotter, född 1739. De fick följande barn: Stina, född 1759, Segrid 1766, Brita 1768, Peter 1770 och Lena 1775, Håkan 1778, Cathrina 1781. Per Persson var gift med Ingrid Johansdotter, född 1729. De fick 1766 en dotter Stina. Nils Persson var född 1749 och gift med Kerstin Håkans-dotter, född 1749 och dotter till Håkan Jonsson senior. De fick 4 barn: Jonas 1776, Petter 1779, Sven 1784 och Segrid, u.å. Peter Håkansson var född 1746 och son till Håkan Jonsson senior. Han var gift med Stina Persdotter, född 1760. De fick 1779 sonen Nils och 1780 dottern Ingre. 1783 föddes dottern Maria. Per eller Petter Jacobsson var född 1752 och från 1779 gift med Stina Hansdotter, f. 1763. Deras dotter Ingrid föddes 1786. Peter Ericsson var gift med Stina Håkansdotter, född 1759 och dotter till Håkan Jonsson junior. De fick 1785 dottern Elin. Sven Mathisson var gift med Elin Persdotter och hade med henne 5 barn: Mathis, Per, Nils, Maria och Olof. Husförhörslängden uppger inga födelseår för dem.

Under perioden 1782-1801 skedde en del förändringar. Per Jacobsson fick ytterligare 3 barn: Kajsa Lena 1790, Peter 1793 och Brita Stina 1797. Håkan Håkansson, som var son till Håkan Jonsson Junior och Brita Håkansdotter, gifte sig 1800 med Ingrid Persdotter och tillträdde fädernegården. Folke Knutsson avled 1796 som inhyses. Mathis Svensson, f. 1776, som var son till Sven Mathisson och Elin Persdotter, var gift med Lena Håkansdotter, f. 1775 och dotter till Håkan Jonsson Junior. Han tillträdde nu hemmansdelen. Peter Håkansson gifte efter Stina Persdotters död om sig med Stina Håkansdotter 1793. I det nya äktenskapet föddes 3 barn: Sven 1794, Brita 1795 och Peter 1797. Han var son till Håkan Jonsson senior och hon dotter till Håkan Jonsson Junior. Sven Larsson var född 1759 och gift med Segrid Peters-dotter, född 1770. De fick 3 barn: Brita Stina 1795, Peter 1797 och Jonas 1801. En yngre Peter Håkansson var född 1772 och gift med Lena Persdotter från Alguts-boda, född 1779. De gifte sig 1798. Håkan Jonsson juniors hustru Brita Håkansdotter avled under nu behandlade period. Hon efterlämnade Håkan som undantagsman. Nils Persson flyttade nu med hustru och 6 barn till Ruskemåla. Sven Mathisson, född 1738 dog 1791 och efterlämnade hustrun Elin Persdotter och sonen Mathis, som dock avled samma år. Peter Ericsson avled under perioden och efterlämnade änkan Stina Håkansdotter och två döttrar: Elin, f. 1785 och Kajsa Lena, f. 1787. Stina Håkansdotter gifte om sig med Peter Håkansson. På ägorna bodde också inhyses Peter Svensson, född 1727 och blind, med hustru Elin Håkansdotter och 2 barn. Mjölnaren Jonas Nilsson var född 1776. Hans hustru hette Caisa Persdotter, född 1774. De hade en son Peter, född 1801. Torparna var tre: Jöns Andersson, Per Mattsson och Jonas Månsson. Den senare bodde vid St. Ebbehult. Båtsman med nummer 158 var Peter Börjesson Vitlock.

Under perioden 1802-1814 fortsatte Per Jacobsson och Stina Hansdotter att bruka sin hemmansdel. Sven Larsson och Segrid Petersdotter fick 1805 sitt fjärde barn, dottern Elin. Peter Håkansson dog 1805. Han efterlämnade änkan Stina Håkans-dotter och 6 barn: Elin, f. 1785 och gift i Dackebo, Brita, f. 1795, Peter 1797, Sven 1798, Stina 1803. Styfdottern Ingrid Petersdotter, som var född 1780 var gift i Ingemundsmåla. Anders Jonsson, som var född 1776 och gift med Segrid Svens-dotter, f. 1775, flyttade 1811 till Algutsboda. Sven Israelsson var född 1787 och gift med Maria Petersdotter, f. 1786. De hade 2 barn: Peter, f. 1811, och Brita Stina, f. 1813. Om familjen står antecknat i husförhörslängden: ”leva illa”. Israel Svensson, som möjligen var Svens fader var född 1761 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1756. De hade 3 barn på gården: Jonas, f. 1791, Peter 1794 och Johannes 1801. Om honom står: ”kan ej läsa i bok”. Peter Håkansson var född 1772 och gift med Lena Persdotter. Under perioden fick de ytterligare 3 barn: Cajsa Lena 1804, Ingärd 1806 och Jonas 1810. Håkan Håkanssons hustru Ingrid Persdotter avled 1809, varpå han gifte om sig med Stina Svensdotter, f. 1780. Detta skedde 1809. I sitt första äktenskap hade han två barn: Brita Stina, född 1803 och Peter 1808. Matthias Svensson var nu satt under förmyndare. Med hustrun Lena Håkansdotter hade han sedan 1805 dottern Maria Beata. Av övriga som bodde på hemmanets ägor kan nämnas mjölnaren Carl Svensson, som 1803 kom hit från Kristvalla men snart flyttade till Kronobergs län. Han hade hustru och 8 barn. Torpare var Nils Jönsson, f. 1747. Dessutom bodde en mängd inhyses och backstugusittare på ägorna. Norra Örsjö var redan nu tätt befolkat.

Under åren 1815-1821 var Norra Örsjö delat på 8 hemmansdelar, var och en på 1/8 mtl. Per Jacobsson var nu undantagsman och sonen Peter Persson, som var född 1793, hade övertagit gården. Han var gift med Brita Stina Jonasdotter, f. 1798. De fick 1820 sonen Jonas. Sven Larssons och Segrid Petersdotters dotter Christina blev gift i Förlösa. Peter Håkanssons hustru Lena Persdotter avled 1819. Hon efterlämnade 4 barn: Brita Stina, f. 1801, Cajsa Lena 1804, Ingerd 1806 och Sven 1810. Undantagsmannen Håkan Jonsson avled 1820. Han var född 1732. 1/8 mtl brukades av Peter Svensson, som dock bodde i Virrmo. Han var född 1781 och gift med Elin Petersdotter, f. 1785. De hade 4 barn. Håkan Håkansson och Stina Svensdotter fick 2 barn: Peter 1808 och Brita Stina 1813. På gården bodde som inhyses Peter Persson, f. 1774 och hans syster Kjerstin Persdotter, f. 1780. Undantagsänkan Stina Håkansdotter var sjuklig och överlät sin gård till sonen Peter Petersson, f. 1797, som gifte sig med Carin Håkansdotter, f. 1795. Sonen Peter Jonas föddes 1820. Matthias Svensson var nu undantagsman. Gården brukades av Jonas Nilsson, f. 1799 och ogift. Undantag hade också Israel Svensson. Sonen Jonas Israelsson hade övertagit den. Han var född 1791 och gift med Cajsa Lena Nilsdotter, f. 1795. De fick 1816 sonen Peter och 1819 dottern Brita Stina. Sven Israelsson hade nu lämnat sin gård. Hustrun avled 1820. Det fanns 4 barn: Peter född 1811, Christina 1813, Johannes 1815 och Anna Maria 1819. Torpare var Peter Olofsson, Peter Holmberg, Olof Jonsson Fager och Johannes Nilsson. Avskedade båtsmannen Sven Småkopp var född 1759. Volontären Jaen Löfgren var gift och hade 4 barn.

På 1820-talet fick Peter Persson och Brita Stina Jonsdotter ytterligare 3 barn: Christina 1823, Ingrid Lovisa 1826 och Gustaf 1829. 1/8 mtl brukades av Peter Svensson, f. 1798 och h.h. Brita Stina Olsdotter, f. 1805. De fick 2 barn: Brita Stina Lovisa 1830 och Vendla Sophia u.å. På 1/8 mtl tog Peter Håkansson undantag men avled 1821. Hans hustru Lena Persdotter hade avlidit 1819. De tre barnen hade alla lämnat hemmet. Gården brukades nu av Israel Pettersson, f. 1810 och gift med Johanna Pettersdotter, f. 1806. Deras dotter Helena Christina var född 1831. Håkan Håkansson och Stina Svensdotter tog undantag av sonen Peter Håkansson, född 1808 och gift med Cajsa Olsdotter, f. 1811. De fick 1829 dottern Ingrid Christina och sedan Anna Stina, u.å. Peter Petersson fick med sin andra hustru Maria Svensdotter 1831 sonen Johannes. I sitt första äktenskap hade han 3 barn: Peter Jonas, f. 1820, Andreas 1824 och Lena Stina 1826. Jonas Petersson och Beata Matthisdotter överlät sin gård till Peter Persson och Stina Jonsdotter. Här hade Mathis Svensson och Lena Håkansdotter undantag. En gård brukades av Jonas Israelsson och Cajsa Lena Nilsdotter, som 1821 fick sitt tredje barn, sonen Johan Peter. Sven Israelsson kallas nu inhyses med hustrun Stina Petersdotter och 7 barn. Icke mindre än 6 båtsmän och torpare fanns nu på ägorna. Fungerande båtsman var Jonas Widman, född i Mortorp 1790 och gift med Cecilia Petersdotter, född 1804 i Långasjö.

Vi går fram i tiden till 1840-talet. Nu bodde icke mindre än 61 män och 75 kvinnor i Norra Örsjö. Tillsammans gör det 136 personer. Norra Örsjö var därmed det folk-rikaste hemmanet i hela Madesjö församling. Gårdarnas antal var 7. 1/8 mtl brukades av Jonas Svensson, som var född i Virrmo 1816 och kom till Norra Örsjö 1841, varpå han följande år gifte sig med Johanna Johansdotter från Algutsboda, född 1820. De fick 1846 sonen August och 1849 dottern Emma. Jonas Israelsson, som var född i Markustorp 1791, tog nu undantag av äldste sonen Peter Jonsson, född 1816 och gift med Ingrid Nilsdotter, som var född i Mortorp 1795. Peter hade 4 syskon: Brita Stina född 1818, Johan Peter 1821, Carl Gustaf 1834 och Carolina 1837. Peter Pehrssons hustru Brita Stina Jonsdotter avled 1850. Då hade Peter Pehrsson redan tagit undantag av sonen Jonas Petersson, född 1820. Han gifte sig 1851 med Christina Jonsdotter, född 1835 i Stora Ebbehult. Peter Pehrssons dotter Ingrid Lovisa Peters-dotter, född 1826 gifte sig 1849 med bonden Johan Peter Nilsson från Oskar, född 1826. Hon avled redan 1851.

1/8 mtl brukades fortfarande av Israel Petersson, född i N. Örsjö 1810, och hans hustru Johanna Petersdotter, född i St. Kolfly 1806. De fick 6 barn: Helena Christina, f. 1831, Anna Gustava 1834, Wendla Maria 1837, Carolina 1840, Emma Mathilda 1844 och Johan Peter 1849. Om Israel Petersson står antecknat, att han 1850 ”tilltalades för enkelt hor”. Det står tilltalad, icke dömd, vilket väl får tolkas så att han frikändes. Som gästgivare hitflyttade 1846 från Kråksmåla Anders Billquist, född i Skövde, och h.h. Johanna Ingelberg, med 7 barn. De flyttade redan 1850 till Broka-gärde för att därefter slå sig ner i Bidalite. 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Håkansson och Cajsa Olofsdotter. De fick under 1840-talet ytterligare tre barn: Wendla Mathilda 1843, Håkan Frans Oscar 1844 och Carl 1847. På nästa 1/8 mtl avled Peter Svensson 1846. Hans hustru Brita Stina Olofsdotter hade dött redan 1842. Gården övergick till Johannes Petersson från Jonsryd, f. 1820 och gift med Peter Svenssons dotter Brita Stina Petersdotter, f. 1830. De fick sonen Peter Jonas 1849, varpå modern avled 1850.

Av de många övriga invånarna i Norra Örsjö på 1840-talet kan nämnas båtsmannen nr 158 Jonas Nilsson Widman, född i Mortorp och gift med Cecilia Petersdotter, samt båtsmannen och torparen Anders Lund, som också var från Mortorp och gift med Ingrid Petersdotter. Båtsmannen och torparen Johannes Olsson Hammare var född i Sjöahult 1794 och gift med Maria Andersdotter, f. 1790. Båtsmannen Peter Svensson Gers var född i Södra Säfsjö 1793. Hans hustru avled 1847. Båtsmannen Jonas Nilsson Båtshake var född i Erengislahyltan 1794 och gift med Cajsa Börjesdotter från Otteskruf, f. 1791. Båtsman Jonas Jonsson Widman var född i Norra Örsjö 1826 och blev båtsman för hemmanet 1849.

Vi går fram till 1860-talet. På 1/8 mtl tog nu Jonas Israelsson undantag av sonen Carl Gustaf Jonsson, född 1834 och 1868 gift med Gustafva Johansdotter från N. Örsjö, född 1839. Deras son Johan Emrik föddes 1870. Då hade Carl Gustaf Jonsson avstått från gården och blivit torpare. Gården delades på två på vardera 1/16 mtl. Ägare till 1/16 mtl blev 1868 Frans Johan Olsson från Ö. Resebo, född 1839. Han gifte sig 1868 med Johanna Olsdotter från N. Örsjö, född 1842. Deras son Axel Julius föddes 1869 och dottern Hulda Augusta 1870. Den andra delen på 1/16 mtl övertogs 1868 av Johan Peter Jonsson från Stora Idehult, född 1821, och h.h. Christina Jonsdotter, född 1818. De medförde 4 barn: Carl Ludvig, född i St. Idehult 1848, Jonas Peter f. 1853, Frans Gustaf f. 1859 och Clara Sophia f. 1846. Hon gifte sig 1870 med Carl Edvard Olofsson från Svartbäcksmåla, f. 1840. Han sålde omedelbart hemmansdelen och blev torpare hos sin broder Adolf Olofsson i Svartbäcksmåla.

1/16 mtl brukades alltjämt av Jonas Petersson och Christina Jonsdotter. De hade nu 6 barn: Carl Peter, född 1854, Pehr August, född 1857, Ida Mathilda 1860, Amanda Lovisa 1862, Emma Sophia 1867 och Anna Josephina 1870. 3/32 mtl ägdes av ogifte Carl Fredrik Petersson, f. 1837. 1/16 mtl ägdes av Gustaf Nilsson, f. 1836 och 1860 gift med Ingrid Lena Svensdotter, f. 1834. De kom från Oskars församling 1869. De hade 2 barn: Amanda Christina, f. 1861 och Carl Amandus, f. 1864. 1/8 mtl ägdes av Anders Nilsson, född 1839 i Oskar och gift med Helena Christina Israelsdotter, född 1831. De fick 4 barn: Ida Carolina 1859, Pehr August 1862, Hulda Christina 1864 och Anna Josephina 1868. På 1/8 mtl tog Peter Håkansson och Cajsa Olofsdotter undantag av näst äldste sonen Johan August Petersson, f. 1839 och gift med Anna Cajsa Johannisdotter, född 1839 i Algutsboda, De fick 1867 sonen Carl Algot. Peter Håkanssons äldste son Olaus Petersson, f. 1834 blev byggmästare och tog namnet Sjöström.

1/8 ägdes av Jonas Jonsson, född 1816 och h.h. Ingrid Christina Petersdotter, född 1829. Hon kom till N. Örsjö 1864. Han hade i sitt första äktenskap 5 barn. I det andra äktenskapet föddes 3 barn: Amandus 1865, Wilhelm 1867 och Johanna Mathilda 1870. 1/16 ägdes av Johannes Petersson, f. 1820, och h.h. Lotta Ericsdotter, f. 1834. Hon var hans andra hustru. I sitt första äktenskap hade han sonen Peter Johan, f. 1849. I det andra äktenskapet föddes 5 barn: Johanna 1852, Carl Henrik 1856, Emma Sophia 1857, Ida Mathilda 1859 och Pehr August 1863. Israel Petersson hade nu undantag tillsammans med hustrun Johanna Petersdotter och dottern Emma Mathilda. Båtsman var nr 159 Pehr Otto Nicolausson Widman, född 1851 i Stora Agebo. Han kom som båtsman till Norra Örsjö 1868. Avskedad båtsman var torparen Peter Gustafsson Zirath, f. 1817. Torpare var Johan Jonsson och Joseph Johansson. Dessutom bodde många inhyses och arbetare på ägorna.

På 1870-talet blev Örsjö järnvägsstation 1874. Den förste stinsen i Örsjö hette Max Gillis Röing, född i Malmö. Han var från 1876 gift med Maria Lovisa Mårtensson från Malmö. Frans Johan Olsson flyttade 1875 från 1/16 mtl till Stora Ebbehult. Carl Ludvig Johansson flyttade 1876 till Hökahult. Deras hemmansdelar köptes av handlanden Carl Johan Bladh, med tiden känd politiker och riksdagsman. Jonas Petersson och Christina Jonsdotter fick på 1870-talet ytterligare 2 barn: Jenny Charlotta 1875 och Johan Viktor 1878. Carl Fredrik Petersson gifte sig 1873 med Clara Gustava Jonsdotter, f. 1848. De fick 2 barn: Johan Algot 1873 och Pehr Oskar 1874. Efter hans död 1877 gifte änkan om sig med Carl Johan Gustafsson, född 1851. I det nya äktenskapet föddes 1879 dottern Helena Emilia Maria. Anders Nilsson och Helena Christina Israelsdotter fick 1871 sitt femte barn, dottern Mathilda. Johan August Petersson och Anna Cajsa Johannisdotter fick på 1870-talet 5 barn: Johan Ferdinand 1871, Jenny Charlotta 1873, Axel Rudolf 1875, Gerda Mathilda 1878 och Frida Christina 188?. På 1/8 mtl avled Jonas Jonsson 1873. Han efterlämnade änkan Sigrid Christina Petersdotter. På 5/16 mtl fortsatte Johannes Petersson och Lotta Eriksdotter. De hade 5 barn hemma. Nils August Petersson på 1/8 mtl var född 1837 och gift med Ebba Mathilda Andersdotter, f. 1847. De fick 5 barn: Hulda Sofia 1868, Almida Lovisa 1871, Anna Alfrida Mathilda 1873, Gerda Gustafva 1875 och Carl Oskar 1879. Undantagsmannen Jonas Israelsson avled 1876. Torpare var Joseph Johansson från Hälleberga, Johan Peter Israelsson, Carl Peter Svensson, som var född i Rödeby och kom från Fridlefstad till Norra Örsjö 1873. Peter Magnus Jonsson kom från Algutsboda. Carl Elof Jonsson var född 1849. Torpare var också avskedade båtsmannen Fredrik Johan Pehrsson Werre, född 1831 och gift med Cajsa Lena Petersdotter, f. 1846. Massor av människor bodde nu på Norra Örsjös område. 1875 var folkmängden 213 personer och hemmanets taxeringsvärde 83833 kr 33 öre. Norra Örsjö var avgjort det folkrikaste hemmanet i Madesjö.

På 1880-talet stod handl. Bladh för 1/8 mtl. Han fick till slut icke mindre än 10 barn! Jonas Petersson och Kristina Jonsdotter hade 8 barn. Karl Johan Gustafsson och Klara Gustafva Jonsdotter fick på 1880-talet ytterligare 3 barn: John Wilhelm 1881, Ida Esther Mathilda 1885 och Erik Theodor Hjalmar 1888. De föddes i det andra äktenskapet. Anders Nilssons och Helena Kristina Israelsdotters äldste son Pehr August, f. 1862, emigrerade 1885 till USA. Enligt en anteckning i kyrkoboken återvände han hem till Norra Örsjö 1921. Johan August Petersson och Anna Kajsa Johansdotter fick 1882 sitt sjätte barn, dottern Ida Emilia. Äldste sonen Karl August, född 1867, emigrerade 1890 till USA. På 5/16 mtl blev Johannes Petersson och Lotta Eriksdotter undantagsfolk. Äldste sonen Karl Henrik Johannesson, född 1856, övertog gården. Han gifte sig med Amanda Petersson, f. 1861. De fick 3 barn: Signe Julia Constance 1884, Ester Hildegard 1887 och Edit Mathilda, som dog 1892. På 1/8 mtl flyttade Nils August Petersson och Ebba Mathilda Andersdotter bort. Gården övertogs av handlanden August Jonsson, f. 1846 och 1877 gift med Ida Johannis-dotter, född 1853. De fick 6 barn: Anna Augusta 1878, Karl Ragnar Erhard 1880, Signe Gunhild Maria 1881, Gundla Göta Maria 1884, Ester Ida Elisabet 1887 och August Hugo Laurentius 1890.

I övrigt kan nämnas, att båtsman Werres son Johan Algot emigrerade till USA 1885. En ny stins på järnvägsstationen tillsattes 188? efter den förstes död. Han hette Nils August Ehorat, född 1844 i Kalmar. Han var gift med Hilda Augusta le Grand, född i Södra Möckleby 1852. De hade tre barn. Bland övriga invånare i Norra Örsjö kan nämnas virkeshandlare Frans Elof Jonsson, f. 1858. Han var gift med Amanda Helena Eriksson, f. 1858 och hade 4 barn. Garvare Elias Rosberg var född 1845 i Algutsboda och gift med Johanna Johansdotter, född 1845 i Algutsboda. De hade 7 barn.

1891-1894. Fortfarande innehades gårdar av Bladh, Jonas Petersson, Carl Johan Gustafsson, Anders Nilsson. Ny var Johan August Jonsson född i Ryssby 1860 och 1887 gift med Hulda Kristina Andersson, f. 1860. De fick 3 barn: Gunnar Hjalmar 1887, Carl August Linus 1889 och Ernst Hildemar Valentin 1891. Johan August Peterssons äldste son Johan Fredrik, f. 1871, emigrerade till USA 1891. Dottern Jenny Charlotta gifte sig 1892 och flyttade bort. Handlanden August Jonsson och Ida Johansson fick 1892 sitt sjunde barn: Syster Ruth Gabriela. Carl Henrik Johansson och Amanda Petersson fick 1894 sitt fjärde barn, som döptes till Edit Ingeborg. Undantagsmannen Johannes Peterssons hustru Lotta Carlsdotter avled 1892. Utom 6 torpare bodde gästgivare Peter Carlsson, urmakare Peter Fredrik Jonsson och byggmästare Olaus Sjöström i Norra Örsjö. Folkmängden var 1894 120 män och 140 kvinnor eller tillsammans 260 personer. Hemmanet Norra Örsjö hade blivit en ”tätort”.

Till sist en sammanfattning av emigrationen från Norra Örsjö mellan 1868 och 1894, då Örsjö blev egen kommun. Redan i den första gruppen, som 1868 under nödåret emigrerade var en man från Norra Örsjö: bokbindaregesällen Pehr Petersson, som emigrerade till USA. Han följdes 1870 av ”gossen” Frantz Frantzen. Därpå dröjde det till 1885 innan Per Andersson, f. 1862, emigrerade. Pigan Ida Sofia Andersson, född 1866, emigrerade 1889. Två personer från Norra Örsjö emigrerade till USA 1890: Karl Johansson och Emanuel Karlsson. Den senare emigrerade till Brasilien!! Följande år emigrerade Johan Ferdinand Johansson till USA. Han var född 1871. Under 1892 utvandrade Per Viktor Fredriksson, född 1875, och bryggaren Ture Oskar Carlsson Fredin, f. 1862. Sammanlagt emigrerade 9 personer under åren 1868-1894 – en ganska låg siffra, om man betänker hur folkrikt Norra Örsjö var.
Mellan-Örsjö

Mellan-Örsjö var det minsta av de tre Örsjö-hemmanen. Det räknades som ¾ mtl. I vallängden över kyrkoherdevalet 1740 var hemmanet delat mellan 3 bönder: Börje Jonsson 3/8 mtl, Nils Olsson 1/8 mtl och Per Gummesson ¼ mtl. Den sistnämnde fick vid h.-tingen 1736 2:dra uppbud på 1/8 mtl av hemmanet, som han d. 10 sep-tember 1735 fått av sin fader Gumme Svensson. Enligt husförhörslängden 1728-1740 var Börje Jönsson gift med en Segrid, Nils Olsson med Ingre. Per Gummesson var då ännu ogift. Fadern Gumme är upptagen som inhyses. Han är gift med Ingeborg.

Vi går fram till husförhörslängden 1755-1788. I den upptages först änkan Segrid Månsdotter. Hon måste vara änka efter Börje Jonsson. Hon har en dotter på gården – Elin Bergesdotter. Därjämte fanns en bonde Per (utan efternamn), gift med Karin Nilsdotter, f. 1756. Hon hade barnen Segrid, f. 1773, Stina, f. 1776 och Berge, som var gift med Lisbeth Persdotter. De hade 5 barn: Peter, f. 1760, Stina 1769, Maria 1770, Sven 1774 och Catarina, f. 1780. Nästa hemmansdel innehades av Per Nilsson, som dock bodde i Södra Örsjö. Han var gift med Bodil Nilsdotter, född 1741. De fick 7 barn: Ingrid, Nils, gift i Mortorp, Jon, Peter, Sven, Marta och Stina. Den tredje gården innehades av Per Gummesson och Karin Johansdotter. De fick många barn: Ingeborg, Karin, Sven, Anders, Marta, gift i Högebo, Per, Nils, Maria, Johannes, Jonas, Ingrid och Daniel. På gårdens ägor bodde hemmanets båtsman Nils Lustig, född 1737. Undantagsänkan Ingrid var född 1704 och hade tre barn: Karin, gift i Kalmar, Maria, gift i Gelebo, och Sara.

I husförhörslängden 1782-1801 möter vi en mångfald familjer. Per Gummesson avled 1789. Han efterlämnade änkan Karin Jonsdotter och fyra barn: Johannes, gift i gården, Jonas, f. 1765, Ingierd, f. 1768, gift i Norra Örsjö, och Daniel, f. 1774. Jon Bergesson dog 1791 och hans änka Lisbeth Persdotter 1801. De efterlämnade 5 barn: Stina, f. 1764, gift i gården, Maria, f. 1770, Sven, f. 1774, Cathrina, f. 1780 och Segrid, f. 1784. Änkan Karin Nilsdotter var född 1750 och änka efter bonden Per (efternamn ej angivet). Hon hade 5 barn hemma: Segrid Persdotter, f. 1773, Stina Persdotter, f. 1775, Jonas Persson, f. 1779, Nils Persson, f. 1781 och Peter, oäkta, dvs avlad efter mannens död. Vem som var barnafadern säges ej. Per Nilsson brukade en gård. Han var född 1730 och gift med Bodil Nilsdotter. Han tycks ha flyttat från Södra till Mellan-Örsjö. Han hade 6 barn: Jon, gift i Knapramåla, Peter, f. 1771, Sara 1774, Maria 1778, Stina 1782, Nils, gift i Mortorp. Efter Per Gummessons död delades hans hemmansdel mellan två av hans söner. Johannes Persson var född 1763. Han gifte sig med Elin Carlsdotter, född 1771 och fick 1790 dottern Kajsa Lena. Jonas Persson var född 1765 och gift med Stina Jonsdotter, född 1772. De fick 1793 dottern Ingrid Lena. Jon Bergessons dotter Stina Jonsdotter, f. 1764 blev gift med Nils Ericsson, f. 1753, och brukade en hemmansdel. De fick 1791 sonen Sven. Hemmanets båtsman var nr 159 Peter Lustig.

Under perioden 1802-1814 tog änkan Karin Nilsdotter undantag. Gården övertogs av sonen Jonas Persson, f. 1779. Han ingick äktenskap med Stina Ericsdotter, född 1785. De fick 3 barn: Brita Stina 1808, Maria 1810 och Ingrid Lena 1813. Pehr Nilsson och Bodil Nilsdotter fortsatte på sin gård. De hade 4 barn hemma: Sara, f. 1774, Sven 1776, Maria 1780 och Stina 1782. Den tredje gården innehades av Peter Persson, f. 1771, som 1810 gifte sig med Ingrid Petersdotter, f. 1784. De var barnlösa. Nils Ericsson och Stina Jonsdotter hade undantag. Deras söner Sven och Peter lämnade hemmet under perioden. Båtsmannen Peter Lustig avled 1813. Ganska många inhyses bodde nu på ägorna.

Under åren 1815-1821 brukade Nils Ericssons son Sven Nilsson 3/16 mtl. Han var född 1791 och gifte sig 1818 med Maria Jonsdotter, född 1797. De fick 1821 dottern Christina. 1/8 mtl brukades av Jonas Persson den äldre, som var född 1765 och son till Per Gummesson och Karin Jonsdotter, som i sin tur var dotter till Jon Bergesson. Deras dotter Ingrid Lena, f. 1793, fick 181? en son utom äktenskapet och kallas i fortsättningen enligt tidens sed ”kvinnfolket”. Sonen fick namnet Peter. 3/16 mtl brukades av Jonas Persson den yngre, född 1779 och son till Karin Nilsdotter och Per. Han gifte sig med Stina Ericsdotter, f. 1785. De fick 5 barn: Brita Stina född 1808, Maria 1810, Ingrid Lena 1812, Johannes 1816 och Stina Cajsa 1821. På 1/8 mtl tog Johannes Persson och Elin Carlsdotter undantag av sonen Olaus Johansson, f. 1803. Han var ogift. Den återstående gården på 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Persson och Ingrid Petersdotter. Deras son Johannes föddes 1816 och Olaus 1819. På hemmanets ägor bodde torparen Anders Svensson, f. 1788 och h.h. Cajsa Lena Johansdotter, f. 1790, med 5 barn, samt socken-skräddaren Jonas Petersson, f. 178? med sin hustru Maria Nilsdotter, f. 1781. Dessutom en mängd inhyses och backstugusittare.

På 1820-talet avled Sven Nilsson. Han efterlämnade änkan Maria Jonsdotter och 3 barn: Christina, f. 1825, Helena 1828 och Johanna Gustafva, f. 1830 straxt före faderns död. Gården övertogs av Anders Svensson, född 1809 och h.h. Johanna Petersdotter, f. 1808. Jonas Persson den äldre tog nu undantag av Jonas Petersson, f. 1797. Jonas Persson den yngre och Stina Ericsdotter hade vid 1820-talets slut 5 barn, det sista, dottern Brita Stina föddes 1825. Familjen tycks därefter ha lämnat Mellan-Örsjö. Den är struken i husförhörslängden. Olaus Johansson brukade nu en gård. Han var född 1803 och var nu gift med Maria Svensdotter, f. 1795. De fick på 1820-talet två barn: Fredrica 1827 och Carl Gustaf 1828. Peter Persson tog nu undantag och avled 1826. Han hade en son Johannes, född 1816.

På 1840-talet bodde 25 män och 27 kvinnor eller totalt 52 personer i Mellan-Örsjö. 1/8 mtl brukades nu av Peter Svensson, född 1793 i Västra Säfsjö och gift med Sara Håkansdotter, f. 1790. De fick 3 barn: Sven Gustaf, född 1824, Maria Christina, född 1826 och Ingrid Lena, född 1828. Peter Svensson tog undantag av Jonas Peter Petersson, född i Sjöahult 1821 och gift med Christina Svensdotter, född i Mellan-Örsjö 1825. De fick 1848 dottern Clara Gustafva. Torpare på gården var från 1849 Israel Petersson Österström, född i Södra Agebo 1816. Hans hustru hette Maja Lena Johannisdotter. Hon var född i Mortorp 1814. På 3/8 mtl satt Johannes Carlsson, född 1814. Han var sjuk och återfanns d. 31 maj 1848 drunknad. Änkan hette Christina Svensdotter, född 1825. Hon gifte snart om sig och lämnade därvid gården. Den övertogs av Zackarias Nilsson från Kolsbygd, f. 1810 och ogift. Änkan gifte om sig med förut nämnde Jonas Peter Petersson. 1/8 mtl brukades av Olof Nilsson, född 1796 i Södra Örsjö. Hans hustru hette Stina Johansdotter från Transtorp, född 1807. De hade 3 barn: Gustaf, född 1837, Johan 1838 och Eli 1840. Nästa 1/8 mtl brukades av Jonas Svensson, född i Köket 1827 och gift med Lena Stina Carlsdotter från Högebo, född 1821. De hade 5 barn: Carl Gustaf, född i Lilla Ebbehult 1841, Emilia, född därstädes 1842, Johanna Gustafva, född därstädes 1845, Peter August, född här 1848 och Johan, född här 1850. Sven Nilssons änka Maria Jonsdotter hade undantag med sina två barn Helena och Jonas.

Vi går fram i tiden till åren 1861-1872. Det fanns nu 3 bönder i Mellan-Örsjö. ¼ mtl brukades fortfarande av Jonas Peter Petersson och Christina Svensdotter. De fick på 1860-talet ytterligare 2 barn: Ottilia Sofia 1864 och Carl Johan 1868. 3/8 mtl brukades av Gustaf Andersson, f. 1831 och sedan 1856 gift med Charlotta Catharina Magnidotter, f. 1837. De fick på 1860-talet ytterligare 4 barn: Adelina Mathilda 1861, Emilia Johanna 1863, Hulda Maria 186? och Johan Gottfrid 1869. 1/8 mtl brukades av Sven Peter Petersson, f. 1835 och 1864 gift med Carolina Petersdotter, f. 1834. De fick 2 barn: Amanda Sofia 1866 och Carl August 1870. På ägorna bodde två undantagsänkor. Jonas Svenssons änka Lena Stina Carlsdotter gifte 1863 om sig och flyttade till Norra Persmåla. Hon tog med sig sina fyra barn. Sven Nilssons änka Maria Jonsdotter bodde kvar tillsammans med sonen Jonas Svensson, f. 1834, om vilken står antecknat, att han ej kunde tala. Båtsman var nr 159 Carl Fredrik Jonsson Öberg, f. 1846, vilken kom till hemmanet från Mortorp 1866. Han gifte sig 1870 med Fredrika Johansdotter från Hälleberga, f. 1844. Avskedade båtsmannen Daniel Johansson Öberg bodde kvar på ägorna. Han var född 1839 och gift med Anna Maria Jaensdotter, f. 1830. F.ö. kan nämnas skräddaren Carl Gustaf Jonsson och skomakaren Gustaf Olsson, som bägge bodde på ägorna.

På 1870-talet skedde ingen förändring med Jonas Peter Petersson på ¼ mtl. Gustaf Andersson flyttade 1878 från 3/8 mtl till Mortorp. Gården övertogs av August Carlsson, f. 1854 och 1878 gift med Maria Christina Jonsdotter, som var född 1860. Sven Peter Petersson och Carolina Petersdotter på 1/8 mtl fick på 1870-talet ytterligare 3 barn: Johan Gottfrid 1872, Frans Oskar 1875 och Anna Ottilia 1878. Torparen Jonas Johansson Laggare kom från Kopparfly 1871 med hustru och fyra barn. Familjen flyttade 1877 till Stora Ebbehult. Skräddaren Carl Gustaf Jonsson flyttade 1875 till Toresbo. Båtsmannen Carl Fredrik Jonsson Öberg flyttade 1876 till Ebbehult. Till Mellan-Örsjö inflyttade 1879 båtsmannen nr 200 Frans Johansson Spak, f. 1841. Han gifte sig 1867 med Emma Petersdotter, f. 1843. De fick 7 barn.

På 1880-talet var situationen på ¼ mtl oförändrad. August Carlsson sålde 3/8 mtl till J. A. Jonsson i Lilla Kolfly, som arrenderade ut gården till Frans Johan Johansson Blomdell, f. 1855 och 1890 gift med Amanda Kristina Johansson, f. 1860. De fick 1891 sonen Frans Erik Vilhelm. På 1/8 mtl skedde ingen förändring för Sven Peter Petersson. F.ö. kan nämnas, att undantagsänkan Maria Jonsdotter avled 1884. Ny var snickaren Karl Gustaf Andersson, f. 1845 och gift med Olivia Nilsdotter, f. 1855. De fick 8 barn. Avskedade båtsmännen Gustaf Johansson Laggare och Peter Johan Johansson Krämare med familjer bodde på ägorna. Krämares son Karl August antog namnet Söderberg. Han gifte sig 1889 med Johanna Gustafsdotter och fick en son.

Under åren 1891-1894 skedde ingen förändring på ¼ mtl. 3/8 mtl ägdes fortfarande av J. A. Jonsson i L. Kolfly men arrendatorn flyttade bort 1893. På 1/8 mtl avled Sven Peter Petersson 1892. Han efterlämnade änkan Carolina Petersdotter och 5 barn. De behöll gården. Skomakare Gustaf Olssons barn kallade sig Nyblom. Frans Ernst Nyblom f. 1873 blev sjöman och inskrevs 1890 på sjömanshuset i Kalmar. Inga mera betydande förändringar i bebyggelsen inträffade under dessa år. Folkmängden i Mellan-Örsjö var 1894 35 män och 35 kvinnor eller tillsammans 70 personer.

Från Mellan-Örsjö emigrerade endast en person under tiden 1868-1894. Johan Fredriksson, född 1871, utvandrade 1885 till USA.
Södra Örsjö

I husförhörslängden 1755-1788 upptages som första namn Jöns Persson, död 1760, hans hustru Marja Nilsdotter, f. 1717, och 6 barn: Peter, f. 1740 och gift, Nils, f. 1747, Segrid 1751, gift, Kierstin, f. 1754 och gift i Algutsboda, Anders och Jonas 1757. Sönerna Peter Jönsson och Nils Jönsson återkommer senare i samma längd. En hemmansdel brukades av Per Nilsson den äldre, f. 1722, och hans hustru Brita Svensdotter, f. 1734. De hade 3 barn: Sven, f. 1752 och gift i Algutsboda, Brita, f. 1762, och Sara, f. 1767. Per Nilsson den yngre var född 1730. Han var gift med en Maria, vars efternamn ej är angivet. Hon var född 1722. De hade 6 barn: Segrid, u.å., Håkan, f. 1740, Marta, f. 1745, Maria 1751, Nils 1753 och Jon 1757. Olof Johansson var född 1730 och gift med Brita Larsdotter, f. 1728. Deras äldsta barn, dottern Segrid, f. 1757 blev gift i Långasjö med Nils Persson. De flyttade snart till Södra Örsjö. Övriga barn var Johan 1761 och Annica 1766. Jöns Perssons son Nils Jönsson blev gift med Elin Petersdotter, f. 1760 och brukade en hemmansdel. De fick döttrarna Segrid och Stina. Peter Jönsson blev gift med Ingrid Jacobsdotter, f. 1747. Mot periodens slut brukade Håkan Nilsson, f. 1738, och Segrid Johansdotter, f. 1747 en hemmansdel. Deras tre barn Nils, Brita Stina och Maria föddes respektive 1769, 1779 och 1789. På hemmanets ägor fanns en torpare Per Karlsson, som var båtsman för Ingemundsmåla. Han var gift med Stina Svensdotter. Hemmanets egen båtsman var Måns Svensson Nykommen, gift med Ingrid Olofsdotter och med 2 döttrar. De bodde emellertid i Mellan-Agebo.

Under perioden 1782-1801 avled 1787 Per Nilsson den äldre och två år senare hans änka Brita Svensdotter. De båda döttrarna Brita och Stina blev båda gifta 1786. Gården övergick till Håkan Nilsson och Segrid Johansdotter. På gården bodde som inhyses undantagsfolk Peter Jönsson och Ingrid Jacobsdotter. Håkan Nilssons dotter Brita Stina, född 1779 gifte sig 1801 med Sven Persson från Algutsboda, född 1774. Nils Jönsson, son till Jöns Persson och född 1747 brukade en hemmansdel. Han var gift med Elin Persdotter och fick med henne 5 barn: Segrid 1781, Stina 1784, Gösta 1787, Maria 1793 och Peter 1797. På ägorna bodde som inhyses Nils Persson, som dog 1802 och h.h. Segrid Olofsdotter. Deras son Peter var båtsman för Transtorp. På ägorna bodde även salpetersjudaren Johan Olofsson. Nästa hemmansdel brukades av Per Svensson, f. 1764. Han var gift med Annika Jonsdotter, f. 1766. De hade en dotter Brita Stina, född 1788. Nils Håkansson brukade en hemmansdel. Han var född 1758 och gifte sig 1786 med Brita Persdotter, f. 1762 och dotter till Per Nilsson d.ä. De fick 5 barn: Peter 1787, Johannes 1790, Maria 1793, Olof 1796 och Sven 1801. I övrigt kan nämnas, att båtsmannen Måns Nykommen avled 1789, efterlämnande änkan Ingrid Olofsdotter och 3 barn. Ny båtsman blev Nils Nykommen, gift med Maria Johansdotter, f. 1769.

Under perioden 1802-1814 tog Per Svensson undantag och flyttade till Norra Örsjö. Hans hustru Annika Jonsdotter avled 1811. Av de tre döttrarna blev den äldsta, Brita Stina, gift i gården med Axel Ericsson, f. 1781. De fick 4 barn: Peter 1806, Jonas 1810, död ung, Jonas 1812 och Johannes 1814. Nils Håkansson fortsatte att bruka sin gård. Han och Brita Persdotter fick 4 barn: Johannes 1790, Maria 1793, Olof 1796 och Sven 1801. Peter Jönsson och Ingrid Jacobsdotter hade fortfarande undantag. Deras 5 barn hade alla lämnat hemmet. Håkan Nilsson avled 1808 och änkan Segrid Johansdotter flyttade till Toresbo. Barnen hade alla lämnat hemmet. Sven Persson, f. 1774 och sedan 1804 gift med Stina Persdotter, f. 1775, hade endast en dotter Elin, f. 1803, som vistades i hemmet. Nils Jönsson och Elin Petersdotter med 7 barn bodde nu i Ellebäck. Jonas Pettersson var född 1774 i Algutsboda och kom därifrån 1805 för att gifta sig med Ingeborg Lisa Gummesdotter, f. 1777. De fick 3 barn: Peter 1804, Johannes 1808 och Olaus 1810. Båtsmannen för Buttetorp bodde på ägorna. Han hette Johan Kling och var född 1792 och gift med Maria Nilsdotter. De hade två barn. Hemmanets egen båtsman Nils Nykommen ersattes av Johan Nykommen, f. 1787 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1773. De fick 1815 sonen Peter.

Vi går fram till perioden 1815-1821. Nu tog Nils Håkansson och Brita Persdotter undantag och överlämnade sin gård på ¼ mtl till Peter Nilsson, som var född 1787 och gift med Ingrid Jonasdotter, f. 1797. De fick under innevarande period 2 barn: Gustaf 1816 och Maria 1818. Från nästa gård flyttade Jonas Petersson, f. 1774, och Ingeborg Lisa Gummesdotter till Wirrmo. De fick 1816 sitt fjärde barn, Jonas. Sven Persson och Stina Persdotter fick nu ytterligare 2 barn: Jonas 1809 och Johannes 1817. Axel Ericssons och Stina Persdotters barnskara ökade till 7. Barnen var Peter, f. 1806, Jonas 1809, Christina 1810, Lena 1812, Johannes 1814, Gustav 1817 och Fredric 1819. Den sista hemmansdelen på ¼ mtl var nu delad på två. 3/16 mtl ägdes av Måns Persson, född 1770 och gift med Sara Lisa Carlsdotter, f. 1760. Han avled 1821. Den andra hemmansdelen på 3/16 mtl innehades av Jonas Jönsson, f. 178? och Brita Pehrsdotter, f. 1783. De fick 1804 dottern Maria, 1807 sonen Olof, 1811 Nicolaus och 1816 Cajsa Lena. Båtsman var nu Johannes Palm, f. 1787 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1773. De fick 1810 sonen Peter.

På 1820-talet avled undantagsmannen Nils Håkansson. Han efterlämnade änkan Brita Svensdotter och sonen Johannes Nilsson, född 1790. Peter Nilsson och Ingrid Jonasdotter fick ytterligare 4 barn på 1820-talet: Johannes 1823, Jonas 1825, Olof 1828 och Gustava 1831. Sven Persson och Stina Persdotter tog nu undantag, men hon avled 1822. Gården övergick till Eric Petersson, som var född 1800 och gift med Elin Larsdotter, f. 1803. De fick 1828 dottern Maria Sophia och 1830 sonen Carl Gustaf. Olaus Nilsson, född 1795 och Christina Axelsdotter brukade en gård. Hon var född 1810. De fick 1822 sonen Jonas. Olaus Nilsson var från Björstorp.

Vi går fram till 1840-talet. Den allmänna folkökningen under 1800-talets första hälft var märkbar även i Södra Örsjö. Enligt en anteckning i husförhörslängden för 1840-talet uppgick folkmängden i Södra Örsjö till 44 män och 48 kvinnor eller tillsammans 92 personer. De flesta var inhyses, tjänstefolk och liknande. På ¼ mtl avled Olaus Nilsson 1850. Han efterlämnade änkan Christina Axelsdotter och 7 barn: Jonas, f. 1822, Christina 1831, Anna Gustava 1835, Johannes 1837, Carl Peter 1842, Emma Charlotta 1845 och Wendla 1848. På gårdens ägor bodde torparen Peter Göransson, född i Stora Agebo 1819 och inflyttad 1850 då han köpte ett torp från Sven Nilsson. Han var gift med Carin Petersdotter från Algutsboda, född 1819 och fick 2 barn. Undantag tog på ¼ mtl Erik Petersson, som var född i Erengislahyltan 1800 och gift med Elin Svensdotter, som avled 1843. De hade 7 barn: Maria Sophia, f. 1828 i Erengislahyltan, Carl Gustaf 1830, Frantz Johan 1832, Peter Fredrick 1835, Johanna Christina 1838, Gustava 1840 och Jonas 1843.

Gården övertogs av Olof Petersson från Jonsryd, f. 1817, som gifte sig med äldsta dottern Maria Sophia. De fick 1851 dottern Johanna Mathilda. Gården hade en tid brukats av Olof Nilsson, f. 1796 och hans hustru Stina Johansdotter, f. 1807. De hade 3 barn: Gustaf, f. 1837, Johan 1838 och Ester 1840. ¼ ägdes till en början av Peter Nilsson, f. 1787 och hans hustru Ingrid Jonsdotter, som dock avled 1842. Gården såldes så småningom till Jonas Carlsson i Mellan-Agebo, som står upptagen som ägare i husförhörslängden. Den övertogs sedan av Israel Carlsson, som var född 1828 i Algutsboda men som kom hit från Mellan-Örsjö 1846. Han gifte sig 1849 med Cajsa Lena Jonsdotter från Västra Madesjö, född 1826. 1/8 mtl ägdes mellan 1841 och 1848 av Nicolaus Jonasson, född i Vissefjärda 1814. Han flyttade till Mortorp 1848. Gården övergick då till Gustaf Månsson från Södra Björnahult, född 1816 och gift med Lovisa Månsdotter från samma hemman. De flyttade emellertid redan 1850 till Lindås, varpå gården köptes av Johannes Nilsson från S. Örsjö, född 1790 och ogift. 1/16 mtl ägdes av Nicolaus Jonsson, född 1811 och gift med Stina Bergesdotter från Mortorp, född 1817. I familjen fanns 7 barn: Nils Peter (Olsson) född 1845, Johannes 1837, Jonas 1839, Carl Fredrik 1840, Emma Christina 1842, Teresia 1844 och Olaus 1846. Båtsman var nu Johannes Jonsson Malm från Erengislahyltan, född 1810 och gift med Maria Svensdotter från Kopparfly, f. 1800. På ägorna bodde vidare avskedade båtsmannen Johannes Petersson Palm, född i Norra Örsjö 1787 och gift med Elin Nilsdotter från Mortorp, f. 1808.

Vi går fram i tiden till åren 1861-1872. Hemmansklyvningen hade nu fortskridit och resulterat i flera gårdar på 1/8 mtl. 1/8 mtl brukades till en början av Johannes Olofsson, född 1867 och gift med Emma Helena Jonsdotter, född 1837. De fick 1860 dottern Ida Josephina. Peter Andersson kom 1866 hit från Mellan-Agebo. Han var gift med Emma Charlotta Johansdotter, f. 1841. De fick 1868 dottern Emilia Amanda. 1/8 mtl ägdes av Olof Petersson den äldre som var född 1817 och 1860 gifte sig med Christina Olofsdotter, f. 1835. Han hade förut varit gift och hade dottern Johanna Mathilda, f. 1851. I sitt nya äktenskap fick han 6 barn: Johan Peter 1861, Amanda 1862, Carl 1864, Jonas 1866, Clara 1868 och Johannes 1870. På nästa 1/8 mtl fick Magnus Petersson och Emma Charlotta Johansdotter, som gift sig 1860, 3 barn: Johan Elof 1862, Hulda Sofia 1865 och Alma Lovisa 1870. ¼ mtl brukades av Israel Carlsson och Lena Jonsdotter, som på 1860-talet fick ytterligare 3 barn till de tidigare födda 4. Johan August föddes 1861, Johanna 1864 och Otto Alfred 1866.

På 1/8 mtl bodde Olof Petersson den yngre, f. 1828 och Lovisa Jonsdotter, f. 1831. De fick till den tidigare födda Ida ytterligare 4 barn på 1860-talet: Mathilda 1861, Carl Gustaf 1864, Johan August 1866 och Franz Oscar 1869. Nästa gård på 1/8 mtl brukades av Peter Johan Olofsson, f. 1830, och Johanna Petersdotter, f. 1834. De hade inga barn. De hade ingått äktenskap 1860. På 1/32 mtl satt till en början änklingen Fredrik Olsson, som avled 1869. Carl Johansson, född 1831 och h.h. Lena Cajsa Danielsdotter, f. 1835, flyttade till Mellan-Örsjö 1867. Sven Gustaf Johansson, född 1840 och hans hustru avled båda 1870 och efterlämnade 2 barn. Johannes Petersson, f. 1816, och Christina Gustafsdotter, f. 1824, brukade 1/32 mtl. De hade 4 barn: Emma Undine, dövstum, född 1844, Pehr August, f. 1851, fick betyg till att bli båtsman 1868 och blev samma år båtsman under namnet Blomster, Carl Fredrik, f. 1854, följde i broderns fotspår 1871, Otto var född 1857. På 1/16 mtl tog Cajsa Olofsdotter, f. 1805 i Ljungby, undantag 1863 och överlät gården på Carl Fredrik Gustafsson Pihl, f. 1828 och gift med Johanna Jonsdotter, f. 1829. Båtsman var Carl Johan Håkansson Palm, f. 1831 och 1861 gift med Emma Jonsdotter.

Under 1870-talet flyttade Olof Petersson den äldre 1875 bort från sina 1/8 mtl till annan bostad i Södra Örsjö. Efterträdare blev Carl Leander Petersson, f. 1855 och ännu ogift. På nästa 1/8 mtl tog Carl Magnus Petersson och Emma Charlotta Johansdotter undantag. De fick 1873 sitt fjärde barn, sonen Carl Algot. Gården köptes av Johannes Petersson i Erengislahyltan. 1/8 mtl brukades fortfarande av Carl Gustaf Svensson och Lena Stina Jonsdotter. De fick 1872 dottern Maria Mathilda och 1876 sonen Joel Theodor. 3/8 mtl brukades alltjämt av Israel Carlsson och Cajsa Lena Jonsdotter. De hade fyra barn sedan 1860-talet. Olof Petersson den yngre och Lovisa Jonsdotter brukade alltjämt sina 1/8 mtl. De fick 1874 sitt sjunde barn, sonen Ernst Gottfrid. Dottern Ida, f. 1855, blev gift med brukaren av nästa 1/8 mtl Peter Johan Olofsson i dennes andra äktenskap, sedan hans första hustru Johanna Petersdotter avlidit. Tre barn föddes i det senare äktenskapet: Johan August 1877, Carl Anders 1878 och Aron Hjalmar 1880.

1/32 mtl brukades av Sven Gustaf Johansson, född 1840 och från 1875 gift med Mathilda Ottosdotter Allgurén, född 1839. Det var hans andra äktenskap. Från det första hade han 2 barn: Amanda Christina, född 1865 och Emilia, född 1870. Nästa 1/32 mtl brukades av Johannes Petersson, f. 1816, och Christina Gustafsdotter, f. 1824. De hade 4 barn från 1850- och 1860-talen. 1/16 mtl slutligen brukades av avskedade båtsmannen Carl Fredrik Gustafsson, som nu avlagt sitt båtsmansnamn Pihl. Båtsmannen Karl Krämares änka, som hade undantag, Cajsa Olofsdotter, avled 1877. Undantag hade också Johan Peter Petersson och h.h. Christina Axelsdotter. På ägorna bodde också f. h.-äg. Peter August Johansson, f. 1844 i Vissefjärda, med hustru och tre barn. Torparen Johannes Gustaf Petersson, f. 1845 i Algutsboda, flyttade 1878 till Stora Kolfly. Båtsman var fortfarande Carl Johan Håkansson Palm med hustru Emilia Jonsdotter och 3 barn. Folkmängden i Södra Örsjö var 1875 74 personer och hemmanets taxeringsvärde 28 333,33 kronor.

På 1880-talet gifte sig 1881 Carl Leander Petersson med Charlotta Jonsson, född 1856. De fick 4 barn: Ester Maria 1882, Oskar Hilmer 1884, Erik 1886 och Amy Edit Frideborg 1890. Karl Gustaf Svensson tog undantag av äldste sonen Johan August Karlsson, som 1881 gifte sig med Elisa Maria Johansdotter, född i Mortorp 1862. De fick 7 barn: Hilda Sofia, född 1880 (!), Karl Edvard 1882, Jonas Axel 1884, Frans Eudoxus 1885, Johan Gottfrid 1886, Ester Ingeborg Kristina 1888 och Per Olof 1890. En piga på gården, Hilda Karlsson, f. 1866, emigrerade 1886 till USA. ¼ brukades av Israel Karlsson och Kajsa Lena Jonsdotter. Dottern Johanna Sofia, född 1857, vigdes 1885 vid Johannes Fredriksson, f. 1856. De nygifta bodde kvar på gården och fick år 1890 dottern Nanny Maria Elisabet. På nästa 1/8 mtl bodde Olof Petersson och Lovisa Jonsdotter kvar med sina 6 barn. Nästa 1/8 mtl brukades av Peter Johan Olsson och Ida Olsdotter. De fick ytterligare 5 barn på 1880-talet till de tidigare 3: Ester Ida Mathilda 1882, Jenny Lovisa 1883, John Helgot 1885, Gustaf Oskar 1888 och Anna Ottilia Charlotta 1890. 1/32 mtl brukades av Sven Gustaf Johansson och Mathilda Ottosdotter Allgurén. Han hade 2 döttrar i ett tidigare äktenskap. På nästa 1/32 mtl avled Johannes Petersson 1889 och h.h. Kristina Gustafsdotter 1891.

Ny ägare blev 1890 Johan Alfred Hult, född 1860 i Lenhofda och 1881 gift med Amanda Johansdotter, f. 1862 i Lenhofda. De medförde 2 barn: Hulda Konstantia Maria, född 1885, och Helfrid Kristina Elisabet, född 188?. 1/16 mtl brukades av Karl Fredrik Gustafsson och Johanna Jonsdotter. De hade inga barn och bodde i Stora Idehult. Gården arrenderades av Carl Fredrik Jonsson Öberg, f. 1846 och Fredrika Johansdotter, f. 1848 i Hälleberga. De tillträdde arrendet 1886 och flyttade bort 1887. Pigan Lovisa Nilsdotter, f. 1859, emigrerade 1889 till USA. På 1/8 mtl inflyttade 1882 Karl Johan Israelsson, född 1855 och 1877 gift med Maria Ulrika Petersdotter, född 1855. De medförde 3 barn: Karl Gustaf Manfred, f. 1878, John Rickard, f. 1880 och John Hjalmar, f. 1881. I Södra Örsjö föddes ytterligare 6 barn: Helfrid Maria 1883, Anna Viktoria 1885, Janne Herman 1886, Erik Ragnar 1888, Gottfrid Julius 1889 och Ernst Gunnar 1891. Av övriga boende på Södra Örsjö ägor kan nämnas banvakten Karl Johan Karlsson, som flyttade från Ljungby 1889 och efterträdde banvakten Herman Ludvig Ljung, som flyttade till Ljungby samma år. Båtsmannen och torparen August Johansson Mur, f. 1842 i Algutsboda, flyttade 1884 bort. I stället kom samma år torparen Peter Eriksson med hustru och 3 barn.

Under åren 1891-1894 föddes för Carl Leander Petersson och Charlotta Jonsson ytterligare ett barn, Elsa Edit Frideborg 1893. Johan August Carlsson och Elisa Maria Johansdotter fick ytterligare 3 barn på 1890-talet: Per Olof 1890, Gustaf Erik 1892 och Ida Adelina 1893. Israel Carlssons måg Johannes Fredriksson fick 1890 dottern Nanny Maria Elisabet och 1892 Erik Herman Julius. Olof Petersson och Lovisa Jons-dotter hade 2 barn hemma från 1860- och 1870-talen. Peter Johan Olsson och Ida Olsdotter hade tidigare fått 7 barn. Nu fick de ytterligare 2: Anna Ottilia Charlotta 1890 och Erik Herman Vallentin 1892. På 1/32 mtl fick Johan Alfred Hult 1893 sonen Thure William. 1/16 ägdes sedan tidigare av Carl Fredrik Gustafsson i Idehult. Han flyttade nu hit 1893. Men samma år tillträdde Frans Gustaf Lindström från Långasjö. Han var född 1848 och gift med Helena Petersdotter, f. 1842. De medförde en son Frans Ernst Hjalmar, född i Vissefjärda 1883. På 1/8 mtl emigrerade 1891 Carl Johan Israelsson, hans hustru och en son till USA.

Folkmängden i Södra Örsjö var 1894 51 män och 38 kvinnor eller tillsammans 89 personer.

Emigration

Redan 1869 emigrerade timmermannen Johan Olsson Sjögren till USA. Han följdes 1871 av arbetaren Elof Lundström. Sedan dröjde det tio år, innan näste emigrerade. Det var gossen Karl Algot Karlsson, född 1873. Han måste ha haft någon att fara till i USA. 1882 emigrerade Alma Lovisa Karlsson, född 1870, 1883 arbetaren Karl Petersson och hans hustru Emma. Samma år emigrerade Lovisa Nilsson, född 1859. 1884 reste målaren Per Carlsson, f. 1863 och 1886 Hilda Karlsson, f. 1866. Drängen Johan Gustafsson tillhörde den stora skaran under rekordåret 1888. 1891 for som redan sagts h.-äg. Carl Israelsson med hustru och en son. Tillsammans emigrerade 13 personer från Södra Örsjö till USA under åren 1869-1893.

http://kartor.eniro.se/m/aZdkR

Lästips: Per Carlsson: Ärngislahyltan i Hembygdskrönikan 1998 s 121.

Lars-Erik och Kerstin Fridholm: Ärngisslahyltan till Madesjö kyrka i Hembygdskrönikan 2007 s 53.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Detta hemman heter i de äldsta källorna Erngislahyltan. Namnet är sammansatt av det gamla svenska personnamnet Erngisle och ”hyltan”, en diminutiv form av -hult, som betyder skogsdunge, skog. Namnet Erngislahyltan bör därför betyda den av Erngisle uppodlade skogen. Namnet Gisle i Gislatorp och Sigisle i Sigislaryd är besläktade med namnet Erngisle. Denne bör ha varit den förste brukaren av hemmanet. När denna första uppodling skett är omöjligt att avgöra, eftersom det inte finns några medeltida källor, men det bör ha upptagits någon gång under medeltiden, kanske på 1200-talet. Den förste kände brukaren av hemmanet är den i 1533 års register omnämnde ”Haakon Gudmesson”. Han förnyade 1535 sin brukningsrätt genom att betala 1 oxe i städsleöre. Denna förnyelse måste ske vart sjätte år. I 1539 års fogderäkenskaper anges avraden. ”Haakon i Erengislahilto” skulle årligen leverera 1 lispund smör, 1 spann malt, 1 öre, 1 packe näver och fodring för 2 hästar.

Avradens storlek vittnar om att det brukats längre tid och att det ansågs vara ett gott hemman. I 1541 års fogderäkenskaper har avraden avsevärt ökats. Haakon måste nu betala 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 spann malt, 1 lispund smör, 1 packe näver, göra 3 dagsverken och betala fodring för 8 hästar. Håkan avlöstes 1545 av sonen Jöns Håkansson, som 1551 tillfälligt avlöstes av Per Håkansson, säkerligen en broder. 1556 är emellertid Jöns tillbaka. Han är den officielle brukaren av hemmanet till 1575, vilket ej utesluter att brodern under tiden brukat en del av Erngislahyltan. Det var emellertid Jöns som fick ansvara för Älfsborgs lösen 1571. Han deklarerade 1 lod silver, 1½ lispund koppar, 2 oxar, 12 kor, 2 fyraårsungnöt, 3 treårsungnöt, 3 tvåårsungnöt, 1 årsungnöt, 11 får, 6 svin, häst för 10 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev så stort som 23 mark – ett av de största bidragen i Madesjö. Att hemmanet var ett av de bästa visar tiondelängden 1565, då Jöns i tionde till Kronan erlade 5 skäppor råg och 3½ skäppa korn. 1568 redovisade Jöns 2 bistockar. Det sista år Jöns förekommer i räkenskaperna är 1575, då hans tionde var 2 skäppor råg och 3½ skäppa korn.

Nästa gång Erngislahyltan förekommer i källorna är 1591, då Håkan Jönsson betalade 3 skäppor råg och 2 skäppor korn i tionde. 1601 redovisade Håkan 1 par oxar, 4 kor, 1 sto och 4 tunnor säd. Ännu 1613, när den nya Älfsborgs lösen skulle uttagas, var det Håkan som erlade 2 koppardaler och 1½ silverdaler. Han hade en dräng som hjälp på hemmanet. Håkan försvinner därefter ur källorna. I 1620 års mantalslängd över boskapspenningen heter brukaren Jöns. Fastän inget efternamn anges, är det sannolikt att Jöns var son till Håkan. Jöns’ deklarerade tillgångar var: åker till 4 tunnor, svedjeråg-3 skäppor, 1 häst, 2 oxar, 2 stutar, 7 kor, 2 kvigor, 3 ungnöt, 6 får, 2 lamm, 16 gamla getter, 4 unggetter, 1 svin och 3 ungsvin. Jöns’ skatt blev 3 dlr 14 öre – ett av de högsta beloppen i Madesjö. Jöns var fortfarande kvar 1622 men 1625 hade han efterträtts av ”Oluf i Erengislahylto”. Denne Olof deklarerade 1628 följande tillgångar: 4 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 1 ungsto, 6 kor, 1 kviga, 6 får, 5 lamm, 1 svin, 6 ungsvin. Ännu en brukare Måns fanns nu på hemmanet. Han deklarerade: 4 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 5 kor, 2 kvigor, ? får, 3 lamm, 3 ungsvin. Erngislahyltan var således nu delat mellan två ungefär jämn-starka brukare. Om de var släkt svävar vi i okunnighet.

Redan 1633 hade de avlösts av en ”Bröniel i Ärnegisslahyltan”. Han redovisade detta år sina tillgångar: 6 tunnor säd, 1 sto, 2 oxar, 4 stutar, 1 tjur, 8 kor, 4 kvigor, 8 får, 4 lamm, 1 svin och 4 ungsvin. Brönjel var kvar 1641. Då hade han en piga på gården och redovisade följande tillgångar: 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 9 kor, 4 kvigor, 6 får, 4 lamm, 4 ungsvin och 6 tunnor säd. Erngislahyltan var som synes alltjämt ett av de bättre hemmanen i Madesjö. Bröniel stod som brukare t.o.m. 1655. Detta år betecknas hans hustru som åldrig. Han hade nu en son och en dotter på hemmanet. 1660 hade Bröniel efterträtts av Måns, som kan vara identisk med den ovan omtalade sonen. Måns var gift och hade en dräng. Brönjel levde ännu 1666, då han skänkte pengar till prästgårdens reparation. Som officiella brukare av hemmanet stod 1668 ”Måns i Erengislahyltan och Påwel i samma gård”. Redan följande år, 1669, hade Påwel ersatts av en ”Daniel i samma gård”. Daniel och Måns bidrog bägge 1669 med 2 mark vardera till Madesjö kyrkokassa. Av 1686 års jordebok framgår, att Måns hette Påfwelsson i efternamn och alltså var son till Påfwel. Han är nu officiellt ensam brukare och den årliga räntan var 8 dlr 12 öre 17 penningar. Enligt 1697 års kvarnkommissions protokoll var brukarnas antal 4. Det heter: ”Joen, Pehr, Börge och Jöns mala allenast för sig sielfwa och intet mer. Mjölkvarn. Skatt-8 öre.” Två år senare i 1699 års jordebok har Jöns försvunnit. Hemmanet är nu delat mellan Johan, Per och Börge, som vardera brukade 1/3 hemman. 1717 har den stora hemmans-klyvningen drabbat Erngislahyltan. Det fanns nu 4 brukare: Johan, Per Börgesson, Nils Jönsson och Jöns Håkansson. 1740 fanns det fortfarande fyra brukare: Knut Persson, Per Larsson, Gumme Persson och Nils Jönsson.

Under 1700-talet fortsatte hemmansklyvningen. Under perioden 1755-1788 ökade antalet hemmansdelar till 6. Knut Persson ägde en gård. Han var född 1710 och var gift med Ingrid, född 1723. De fick 5 barn: Nils föddes 1740, Catharina 1749, Peter 1753, han blev båtsman för Buttetorp, Märta 1755 och Maria 1758. Truls Jonsson innehade nästa gård. Han var född 1712 och gift med Maria, född 1710. De fick 3 barn: Gertrud 1739, Per 1743 och Håkan 1745. På den tredje gården satt Joseph Svensson, som var född 1718 och gift med Lisbeth, född 1715. De hade 5 barn: Anna föddes 1742, Nils 1743, Gumme 1750, Daniel 1752 och Stina 1755. Gumme Nilsson var född 1728 och gift med Margareta Persdotter, född 1725. De fick 6 barn: Peter 1746, Jonas 1748, Ingrid 1755, Sven 1757, Cathrina 1760 och Marta 1763. Nästa gård ägdes av Aron Carlsson, som var född 1725 och gift med Susanna Pehrsdotter, född 1734. De hade 4 barn: Helena var född 1755, Cathrina 1757, Maria 1758 och Ingrid 1772. Den sjätte gården innehades av Bryniel Larsson, född 1739 och hans hustru Gertrud Trulsdotter, född 1739 och dotter till Truls Jonsson. De fick 6 barn: Stina 1763, Caisa 1766, Jonas 1768, Brita Stina 1773, Ingrid 1778 och Cathrina 1785.

Under periodens senare del efterträddes Truls Jonsson av sonen Pär Trulsson. Hans hustru hette Maria. De fick 5 barn: Maria 1763, Caisa 1765, Lena 1769, Stina Lisa 1777, Johannes 1773. Nils Knutsson efterträdde Knut Persson. Hans hustru hette Lena Månsdotter, född 1741. De fick 6 barn: Cathrina 1764, Jonas 1769, Elin 1771, Magnus, Knut och Johannes utan födelseår angivna. Nils Gummesson var född 1756 och gift med Maria Jonasdotter, född 1757. De fick 3 barn: Annica född 1775, Brita Stina 1786 och Gumme 1792. Jacob Andersson var gift med Magdalena, född 1750. De fick 4 barn: Anders 1777, Sven utan angivet födelseår, Stina 1782 och Maria utan årtal angivet. Gumme Josephsson var född 1750. Hustrun hette Maria Jonsdotter och var född 1755. De fick 4 barn: Stina 1775, Joseph 1781, Elin 1783 och Sven 1785. På ägorna bodde avskedade båtsmännen Anders Zirath med hustru Elin Svensdotter och 2 barn samt Olof Höök med hustru Anna. Dessutom bodde många inhyses längre eller kortare tid på ägorna.

Under perioden 1782-1801 avled Gumme Nilsson 1799. Äldsta styfdottern Ingrid Danielsdotter, född 1755, var gift med Nils Svensson, född 1752, som dock avled redan 1801, varefter systern Marta Danielsdotter gifte sig med Johannes Persson och övertog gården. Hon var född 1763 och tio år äldre än sin man, som var född 1773. Gumme Josephsson och Maria Jonsdotter fick under perioden ytterligare 2 barn: Annika och Cathrina, bägge utan födelseår angivna. Nils Gummesson fortsatte att bruka sin gård under perioden. Bryniel Larsson efterträddes av sonen Jonas Brynielsson, född 1768, som var gift med Stina Andersdotter. De fick barnen Annika och Per. Den förra var född 1798, för den senare är intet födelseår angivet. Sven Larsson var gift med Lena Månsdotter, född 1741. De fick 1767 dottern Cathrina, 1769 sonen Jonas, 1771 dottern Elin, 1779 sonen Magnus, 1787 sönerna Knut och Johannes och 1793 dottern Stina. Nils Svensson var född 1753 och 1789 gift med Cathrina Nilsdotter, som var född 1769. De fick 3 barn: Inga 1791, Stina 1792 och Israel 1794. Båtsman under dessa år var nr 178 Peter Jonsson Zirath. Det fanns 3 torpare: Olof Petersson, Jonas Jonsson och Daniel Larsson, som dock avled 1788. Dessutom många änkor och inhyses.

Under åren 1802-1814 fortsatte Gumme Josephsson, Nils Gummesson, Sven Larsson, Jonas Brynjelsson och Nils Svensson att bruka sina gårdar. Nya bönder var Jonas Nilsson, f. 1783, med hustru Marta Danielsdotter, Nils Gummessons son Gumme Nilsson, f. 1792, med hustru Maja Stina Persdotter, f. 1792, Magnus Nilsson, f. 1779, med hustru Cathrina Petersdotter, f. 1785. Torpare var Olof Petersson.

Under perioden 1815-1821 brukade Gumme Josephsson 1/8 mtl med hjälp av sina fyra barn Joseph, Elin, Katharina och Sven. Den sistnämnde flyttade 1816 till Ljungby. Nästa 1/8 mtl brukades fortfarande av Gumme Nilsson och Maja Stina Pers-dotter. De fick 2 barn: Jonas 1817 och Christina 1819. Här levde Nils Gummesson och Maria Jonsdotter som undantagsfolk. På nästa 1/8 mtl levde Jonas Nilsson och Katharina Petersdotter med sina 4 barn Brita Stina, Peter, Cajsa Lena och Johannes Gustaf, den senare född 1817. Nils Svensson och hans hustru Katharina Nilsdotter fick 1814 en son, Peter. ¼ mtl brukades av Knut Nilsson och Marta Danielsdotter. De hade sina två barn hemma på gården. På 1/8 mtl fortsatte Jonas Brynjelsson och Stina Andersdotter. Deras dotter Annika ingick 1819 äktenskap, men Håkan och Gertrud vistades i hemmet. På nästa 1/8 mtl fortsatte Johannes Persson och Stina Svensdotter. De fick 1816 sitt femte barn, dottern Gertrud. Torpare var Olof Petersson och Peter Jonsson, den senare född 1798 och gift med Ingrid Lena. Båtsman var Peter Zirath, född 1779 och gift med Elin Börjesdotter, f. 1790. Avskedade båtsmännen Nils Zirath, född 1759 och Jonas Res, född 1777 bodde på ägorna medan båtsmannen Gumme Frimodig flyttade till Göttorp.

Under perioden 1820- och 1830-talen tog Gumme Josephsson undantag av sonen Joseph Gummesson, f. 1781 och gift med Elin, f. 1783. De hade två barn: Catharina född 1791 [frågetecken för årtalet] och Sven. En gård ägdes en tid av Peter Persson, f. 1791, och hans hustru Maria Nilsdotter. De hade två barn men flyttade efter en kort tid bort. Efterträdare blev Sven Nilsson, född 1797, och hans hustru Lena Cajsa Jonsdotter, f. 1791. De hade med sig 2 barn: Peter, född 1829 och Johan August, född 1831, när de 1833 tillträdde gården. De kom från Algutsboda. I Erngislahyltan föddes 1835 sonen Carl, 1838 sonen Frantz och 1840 dottern Stina Lena. På 1/8 mtl satt fortfarande Gumme Nilsson och Maja Stina Persdotter, som var född i Ruske-måla 1797. De hade 3 barn: Jonas född 1817, Christina 1819 och Ingrid Helena 1825. En annan Gumme Nilsson var född 1795 [frågetecken för årtalet, jfr barnens födelseår]. Hans hustru Catharina Persdotter avled 1825. De hade fyra barn: Brita Stina, född 1806, Peter 1809, Cajsa Lena 1813 och Gustaf 1817. På 1/8 mtl avled Johannes Petersson 1838, endast tjugonio år gammal. Han efterlämnade änkan Ingrid Lena Petersdotter, född 1814 och sonen Johan Gustaf. Nils Svensson och Catharina Nilsdotter avled båda 1829. De efterlämnade sonen Peter, född 1814.

Gården övergick till Johannes Petersson, född 1798, och Anna Stina Pehrsdotter, född 1799. Knut Nilsson avled 1830, efterlämnande hustru och två söner. Gården övergick till Johannes Petersson, född 1798 och från honom till Daniel Persson, född 1788 och hans hustru Maria Jonsdotter, född 1796. De hade två barn men bodde i Floahult. Jonas Brynjelssons hustru Stina Andersdotter avled 1828 och han blev undantagsman. Gården övertogs av Håkan Jonsson, f. 1798 och hans hustru Lena Olsdotter, f. 1805. De hade två barn: Olaus föddes 1826 och Stina Brita 183?. Johannes Persson d.ä. var född 1778. Hans hustru Stina Svensdotter var född 1781. Hon avled 1828. De hade 6 barn: Peter född 1803, Jonas 1807, Sven 1810, Gustaf 1813, Gertrud 1816 och Fredrik 1822. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Peter Zirath, f. 1815, med hustru Maria Svensdotter, f. 1810. Båtsmannen Jonas Båtshake var född 1795 och gift med Cajsa Börjesdotter, f. 1792. De hade 3 barn. Torparen Peter Jonsson flyttade 1829 till Mortorp.

På 1840-talet hade Erngislahyltan en folkmängd av 80 personer, varav 42 män och 38 kvinnor, enligt en anteckning i kyrkoboken, och var därmed en av de mest folkrika byarna i Madesjö. På 3/16 mtl fortsatte den 1833 från Algutsboda inflyttade Sven Nilsson och hans hustru Lena Cajsa Jonsdotter. De fick på 1840-talet ytterligare tre barn: Gustaf 1843, Johannes 1845 och Emma Mathilda 1848. Nästa 3/16 mtl brukades av Johannes Petersson d.ä., född 1798 och hans hustru Cajsa Lena Magnidotter, f. 1813. Åt dem föddes 1844 dottern Emma Christina och 1848 dottern Carolina. På gården bodde som inhyses den 1850 från Toresbo inflyttade änkan Brita Stina Magnidotter, född här 1806 och syster till Cajsa Lena. 1/8 mtl brukades av Johannes Petersson d.y., född i Ellebäck 1818 och gift med Ingrid Lena Petersdotter, född i Lilla Gangsmad 1814. De fick 7 barn: Carl Magnus 1838, Christina 1841, Hilda Lovisa 1843, Carolina Charlotta 1844, Peter August 1847, Ottiliana Elmina 1849 och Frans Elof 1851. Nästa gård på 1/8 mtl brukades av Joseph Gudmundsson, född i Erngislahyltan 1781. Han var ogift men hade till hjälp systern Cathrina Gudmunds-dotter, född 1791.

1850 tillträddes 1/8 mtl av Johan Magnus Svensson, född i Algutsboda 1815. Han var gift med Stina Lisa Nilsdotter, född i Högahult 1816. De hade och fick 3 barn: August född 1843, Johanna Augusta 1848 och Tilda Erica 1851. Nästa 1/8 mtl brukades av Gumme Nilsson och Maja Stina Pehrsdotter. 1848 övertogs gården av sonen Jonas Gummesson, f. 1817, och hans hustru Johanna Sofia Jonasdotter, född i Algutsboda 1829. De fick 1850 sonen Johan August. Nästa 1/8 mtl brukades av Håkan Jonsson och Ulrica Månsdotter, född i Södra Björnahult 1809. Deras barnaskara på fyra ökade på 1840-talet med sönerna Andreas 1844 och Carl Johan 1847. Den sista gården på 1/8 mtl brukades av Gustaf Johansson, född i Erngislahyltan 1813 och hans hustru Brita Stina Magnidotter från Mortorp, född 1819. Hon kom hit 1842. Följande år föddes dottern Emma Mathilda, 1846 dottern Wendla Christina, 1849 sonen Pehr Elof och 1851 sonen Carl Alfred.

På ägorna bodde torparen och båtsmannen Johannes Gustafsson Hammare, född i Holmen 1819. Hans hustru avled 1851 och efterlämnade sönerna Carl Johan och Franz Elof, födda 1848 och 1850. Avskedade båtsmannen och torparen Axel Johansson Pipare var född i Gislatorp 1784. Hans hustru Cajsa Danielsdotter var från Olofsbo och född 1801. De hade 4 barn. Avskedade båtsmannen Peter Magnusson Zirath var född i Spaksmåla 1815. Han hade hustru Maria Svensdotter och 4 barn. Avskedade båtsmannen Peter Jonsson Pihl var född på platsen 1819 och gift med Johanna Danielsdotter, född i Kopparfly 1817. De hade 2 barn. Ordinarie båtsman var nu Peter Axelsson Zirath, född 1828. Undantagsmannen Jonas Bryngelsson var född i Erngislahyltan 1768 och undantagsmannen Johannes Persson 1778. Backstugumannen Gustaf Petersson var född i Holmen 1792 och hans hustru Stina Nilsdotter var från Östra Bondetorp och född 1793.

På 1850-talet tog Sven Nilsson och Lena Cajsa Jonsdotter undantag. De hade då fått ytterligare två barn: Charlotta 1856 och Johan Alfred 1860. Tillträdande bonde var Peter Svensson, född i Algutsboda 1829, och hans hustru Wendla Sophia Jonsdotter, född 1842. Nästa 3/16 mtl brukades alltjämt av Johannes Petersson d.ä. och Cajsa Lena Magnidotter. De fick 1852 sitt tredje barn, dottern Johanna Mathilda. På 1/8 mtl fick Johannes Petersson d.y. och Ingrid Lena Petersdotter på 1850-talet 4 barn: Frans Elof 1851, Theodolina Sofia 1853, Johan Alrik 1856 och Gustaf Teander 1859. Nästa 1/8 mtl ägdes av Joseph Gummesson, som tog undantag av en arrendator Johan Magnus Svensson, född i Algutsboda 1815 och hans hustru Stina Lena Nilsdotter från Högahult, född 1816. Hon avled 1852, varefter maken flyttade till Algutsboda 1853. Gården övertogs samma år av från Göttorp kommande Johannes Svensson, född 1804 i Norra Björnahult. Hans hustru hette Maria Andersdotter, född 1813 i Södra Björnahult. De medförde 1853 två barn från Göttorp: Christina, född 1844, och Emma, född 1851. I Erngislahyltan föddes 1854 det tredje barnet, dottern Johanna.

På nästa 1/8 mtl satt fortfarande Jonas Gummesson och Johanna Sophia Jons-dotter. De fick 2 barn: Johan Peter August 1854 och Ida Helena 1855. På nästa 1/8 mtl avled Håkan Jonsson 1858. Änkan Ulrika Månsdotter flyttade 1859 till Sjöahult med sina yngsta barn Andreas, f. 1844, och Carl Johan, f. 1847. Äldsta dottern Stina Beata, född 1832, hade redan 1857 flyttat till Västra Säfsjö, sonen Peter Fredrik, f. 1836, 1858 till Buttetorp. Dottern Lena Stina, f. 1839, flyttade 1859 till Vissefjärda. Äldste sonen Olaus Håkansson, född här 1826, övertog 1858 gården. Han var då gift i Lindås med Maria Nilsdotter, född i Siggegärde 1817, och hade med henne 4 barn: Nils Peter, född i Oskar 1848, Carl Gustaf, född i Lindås 1851, Johan Edvard, född i Lindås 1854, Per August, född där 1855. I Erngislahyltan föddes efter tillträdet 1859 sonen Franz Lorenz. På nästa 1/8 mtl satt Gustaf Johansson, född i Erngislahyltan 1813. Han hade 1842 gift sig med Brita Stina Magnidotter från Mortorp, född 1819. De fick på 1850-talet sitt fjärde barn, sonen Carl Alfred 1851 och sitt femte, sonen Johan August 1857. En sista gård, på 1/16 mtl, brukades från 1859 av Håkan Jonssons son Peter Fredrik Håkansson. Han gifte sig detta år med Cajsa Lena Svensdotter från Agebo. De fick 1860 sonen Carl August.

Det fanns på 1850-talet icke mindre än 8 torpare på ägorna. Torparen och avskedade båtsmannen Johannes Gustafsson Hammare var född i Holmen 1809. Han var änkling och hade 2 söner. Torparen och avskedade båtsmannen Axel Johansson Pipare var född i Gislatorp 1784 och gift med Cajsa Danielsdotter från Olofsbo, född 1801. De hade 3 barn. Torparen Peter Jonsson var född i Hyltan 1798 och gift med Ingrid Lena Nilsdotter från Norra Örsjö, född 1796. Torparen Jonas Fredriksson var född 1836 och ogift. Torparen Gustaf Petersson Lindquist var född här 1825 och gift med Lena Stina Petersdotter från Algutsboda, född 1834. Torparen Johan August Svensson var född i Sjöahult 1826. Han flyttade hit 1860. Han var gift med Maria Gustava Petersdotter, född här 1833. Torparen Peter Axelsson flyttade hit 1860 från Algutsboda med hustru Sara Lisa Petersdotter, född 1827, och sonen Johan August, f. 1859. Torparen Peter Danielsson var född i Floahult 1811. Han inflyttade därifrån 1860 med hustru Lena Axelsdotter, f. i Södra Örsjö 1812. De hade 4 barn. Ny båtsman kom 1855, då Carl Johan Danielsson Zirath, född i Hälleberga flyttade hit och gifte sig med Carolina Axelsdotter, född här 18??. De fick en son Johan Ludvig.

På 1860-talet flyttade 1863 Peter Svensson och Wendla Sophia Jonsdotter till Oskar. Då hade redan 1861 Sven Petersson från Algutsboda, f. 1830, och hans hustru Johanna Gustafsdotter, f. 1813 [frågetecken för årtalet], övertagit gården. De fick 1862 dottern Ida Elisa och 1868 dottern Emilia Mathilda. Nästa gård på 3/16 mtl ägdes fortfarande av Johannes Petersson d.ä. och Cajsa Lena Magnidotter. Av deras barn flyttade Emma Christina 1863 till Persmåla och Carolina blev gift i Skärfsjö 1869. På 1/8 mtl fortsatte Johannes Petersson d.y. och Ingrid Lena Petersdotter. Äldsta dottern Christina, f. 1841, blev 1863 gift i Hälleberga. Fyra barn föddes på 1850-talet: Frans Elof 1851, Theodolina Sophia 1853, Johan Alrik 1856 och Gustaf Teander 1859. På nästa 1/8 mtl fick Johannes Svensson och Maria Andersdotter dottern Emma 1851 och Johanna 1854. Emma ingick 1871 äktenskap med Carl Gustaf Petersson från Algutsboda.

På 1/8 mtl fortsatte Jonas Gummesson och Johanna Sophia Jonsdotter med sina två barn. Olaus Håkansson på nästa gård flyttade däremot 1863 till Toresbo med hustru och 6 barn. Gården övertogs av Pehr August Gudmundsson från Toresbo, f. 1835 och 1863 gift med Wendla Christina Gustafsdotter, f. 1843. De fick på 1860-talet 2 barn: Hilda Sofia 1865 och Anna Emilia 1870. Den sista gården på 1/8 mtl brukades fortfarande av Gustaf Johansson, som blev änkling 1863, då hustrun Brita Stina Magnidotter avled. Äldsta dottern Emma Mathilda hade då blivit gift i Holmen 1867. De övriga fyra barnen stannade i hemmet. På 1/16 mtl flyttade Peter Fredrik Håkansson 1868 till Sjöahult med hustrun Cajsa Lena Svensdotter och de två barnen Carl August, född 1866 och Emma Christina, född 1868. Drängen Jonas Petersson, som var född 1837 i Algutsboda, emigrerade 1868 till USA.

Flera undantagsmän bodde kvar på ägorna. Sven Nilsson med hustru Lena Cajsa Jonsdotter hade 7 barn, av vilka dottern Johanna 1870 blev gift till Algutsboda. Joseph Gummesson och Gustaf Johansson Blom bodde på ägorna. Den senare flyttade hit från Toresbo 1863. Ordinarie båtsman var Carl Johan Davidsson Zirath, född 1834 i Hälleberga och gift med Carolina Axelsdotter, född 1834. De hade 3 barn. Avskedade båtsmannen Axel Johansson Pipare var född 1784 och dog 1861. Dottern giftes 1869 till Vissefjärda. Avskedade båtsmannen och mjölnaren Peter Axelsson Zirath var född 1828 och gift med Sara Lisa Petersdotter från Algutsboda, f. 1827. De hade 3 barn. Avskedade båtsmannen Peter Jonsson Pihl var född 1817 och hans hustru Maria Svensdotter 1810. De hade 5 barn. Torparna var fem på 1860-talet. Johannes Gustafsson Hammare, Gustaf Petersson Lindquist, Johan August Svensson, Peter Danielsson och Johan Peter Axelsson. Härtill kom skräddaren och nybyggaren Carl Magnus Petersson, som flyttade hit 1865. Han var född 1834 och gift med Lena Petersdotter. De hade två barn: Per Elof var född 1861 och Johan August 1864. Han hade som lärling Frantz Emrik Erlandsson från Älghult, född 1855 och hitflyttad 1870.

Vi går fram till 1870-talet. Sven Petersson och hans hustru Johanna Gustafsdotter fick 1871 sitt tredje barn, dottern Anna Amanda Christina och 1876 sitt fjärde, dottern Jenny Augusta. Johannes Petersson d.ä. avled 1873. Hans gård övertogs av dottern Johanna Matilda och hennes man Jonas Petersson, född 1844 i Södra Säfsjö. Hustrun och enda barnet avled redan 1873, varefter han flyttade till Högemåla 1874. En rättare Carl Gustaf Carlsson skötte gården. Han var född i Hälleberga 1848 och sedan 1873 gift med Johanna Johansdotter från Algutsboda, född 1845. De fick på 1870-talet 5 barn: Emilia Christina 1874, Anna Fredrika 1875, Hanna Charlotta 1876, Aron Gottfrid 1878 och Carl Johan Alfred 1880. Johannes Petersson d.y. och Ingrid Lena Petersdotter brukade sin gård med hjälp av sina 6 barn.

Johannes Svensson och Maria Andersdotter tog undantag 1871. Dottern Emma Johannisdotter var från detta år gift med Carl Gustaf Petersson från Algutsboda, född 1833. De fick 4 barn: Anna Emilia 1872, Adelina Maria 1874, Pehr Julius 1877 och Mathilda Charlotta 1880. Även Jonas Gummesson tog undantag av sonen Johan Peter August och dennes hustru Ida Mathilda Petersdotter, f. 1859. De gifte sig 1878. Två år senare eller 1880 avled Jonas Gummessons hustru Johanna Sofia Jons-dotter. 1879 föddes sonen Carl August. Peter August Gudmundsson och Wendla Christina Gustafsdotter fick på 1870-talet 3 barn: Anna Emilia 1870, John Theander 1874 och Carl Emrik 1878. Gustaf Johansson, som var änkling, tog undantag av dottern Wendla Christina, f. 1846, och hennes man Pehr Elof Gustafsson, född 1849 och gift 1875. Wendla Christinas broder Johan August Gustafsson, f. 1857, emigre-rade till USA 1880.

Undantag hade Sven Nilsson, Joseph Gummesson, död 1871, Gustaf Johansson Blom och Peter Jonsson, som avled 1880. Torparna var under 1870-talet 7: Johannes Gustafsson Hammare med hustru och 5 barn, Gustaf Petersson Lindquist med hustru, Johan August Svensson med hustru och 2 barn, Peter Danielsson med hustru, Frans Johan Gustafsson Ekström med hustru och 6 barn, Johan Peter Axelsson med hustru och 7 barn, av vilka sonen Axel Bernhard var sjöman och Carl Ludvig soldat i Algutsboda. Som sådan hette han Prim. 1880 inflyttade Carl Petersson med hustru och 6 barn. Hustrun hette Kristina Vallentin. Torparen Gustaf Johansson flyttade 1875 till Tjukehall med hustru och 3 barn. I stället inflyttade 1880 torparen Carl Magnus Petersson med hustru och 3 barn. Torparen och snickaren Johan August Nilsson var född 1846 och hade hustru och son. Flera andra hant-verkare bodde på 1870-talet på Erngislahyltans ägor. Två skräddare fanns där: Frans Olof Jonsson och Karl Gustaf Molin samt Carl Magnus Petersson. Från Norra Örsjö inflyttade 1872 mjölnaren Sven Gustafsson, född 1842 i Vissefjärda och gift med Johanna Danielsdotter från Älghult, född 1834. De hade 4 barn. Torparen Johan August Nilsson var också snickare. Han var född 1846 och hade hustru och en son. De avskedade båtsmän, som bodde på hemmanets ägor på 1860-talet, fanns kvar även under 1870-talet. Hemmanet hade 1875 inte mindre än 118 personer och var näst Norra Örsjö det mest folkrika hemmanet i den blivande Örsjö församling.

Sven Peterssons 3/16 mtl arrenderades från 1885 till 1888 av Elof Svensson och Augusta Amalia Modig från Algutsboda. De hade 3 barn. Elof Svensson emigrerade 1888 till USA. Den andra gården på 3/16 mtl tillträddes 1890 av Carl Magnus Petersson, född 1840, och hans hustru Emma Kristina Petersdotter, f. 1845. De fick 1887 sitt fjärde barn Signe Ester Emilia. Förre rättaren Carl Magnus Karlsson blev nu torpare. Han fick på 1880-talet ytterligare tre barn: Carl Johan Alfred 1880, Emma Viktoria Serafia 1883 och Hilma Lydia Augusta 1885. På 1/8 mtl tog Johannes Petersson d.y. och hans hustru undantag av sonen Johan Alrik Johansson, f. 1856. Denne gifte sig 1881 med Augustina Karlsson, som var född 1856. De fick 4 barn: Ernst Rickard 1882, Herman Oskar Fritiof 1883, Carl Hjalmar 1886 och Elin Ester Augusta 1889. Johannes Peterssons hustru Ingrid Lena Petersdotter avled 1886. Johan Alriks broder Gustaf Teander emigrerade till USA 1881. Carl Gustaf Petersson och Emma Johansdotter fick på 1880-talet 4 barn: Mathilda Charlotta 1880, Gerda Augusta 1884, Ester Emeretia 1887 och Ellen Viktoria 1890. Johan August Jonsson och Ida Matilda Petersdotter, som ingått äktenskap 1878, fick 1879 sonen Carl August, 1882 sonen Johan Wilhelm och 1888 dottern Agnes Helfrida Mathilda. Peter August Gudmundsson och Wendla Christina Gustafsdotter fick på 1880-talet sonen August Emil 1881 och dottern Hulda Augusta 1884. Per Elof Gustafsson och Wendla Gustafva Andersdotter fick på 1880-talet ytterligare 5 barn till de tidigare 3: Anna Matilda Viktoria 1881, Hilda Gustava 1883, Gunhild Maria 1885, Gustaf Ernst 188? och Johannes Elof Leonard 1890.
Undantagsmannen Johannes Svensson avled 1889, undantagsmannen Sven Nilsson samma år. Hans hustru hade dött redan 1881. Gustaf Johansson Bloms hustru Elin Petersdotter avled likaledes 1891. Följande torpare bodde på ägorna: Carl Alfred Lindahl, född 1863, emigrerade till USA 1891, torparen Johan August Svensson var gift med Maria Gustava Petersdotter och hade 2 barn. Torparen Johan August Nilsson Berg, f. 1856, emigrerade till USA 1884. Övriga torpare var Carl Petersson, f. 1846 och gift med Kristina Vallentin, f. 1839, med 8 barn, och Johan Ludvig Carlsson, f. 1859 och gift 1884. Det fanns 2 mjölnare: Peter Axelsson och Sven Gustafsson, skräddaren Carl Magnus Petersson och snickaren Aron Alfred Fridholm samt 2 murare: Johannes Jonsson och Frans Gustaf Johansson. F.d. båtsmannen Peter Jonsson Pihl flyttade 1884 bort, men hans kolleger Johan Peter Gustafsson Blomqvist och Peter Magnusson Zirath stannade kvar. Dessutom fanns ett antal arbetare och inhyses längre eller kortare tid på ägorna. Hemmanet var fortfarande mycket folkrikt.

Under åren 1891-1894 skedde inga större förändringar beträffande hemmansägarna i Erngislahyltan. Johan Alrik Johansson och hans hustru fick sitt sjätte barn 1892, sonen Erik Linus Bernhard. Carl Gustaf Petersson fick 1890 dottern Ellen Viktoria och 1893 dottern Ruth Katarina Vilhelmina. Per Elof Gustafsson fick 1890 sitt åttonde barn, sonen Johannes Elof och 1892 sitt nionde, dottern Signe Ester Kristina. Av övriga förändringar kan nämnas att mjölnaren Sven Gustafsson 1892 flyttade bort, att snickaren Aron Alfred Fridholm 1891 gifte sig med Ida Augusta Carlsson, f. 1867 och fick 2 barn de följande åren, att en ny mjölnare Carl Albin Stjernqvist, född 1863 i Ryssby och 1893 gift med Emma Kristina Gustafsson, f. 1860, flyttade till Erngisla-hyltan. De fick en dotter. F.d. båtsmannen Peter Blomqvist emigrerade 1893 till USA och följdes 1894 av hustrun Hulda Sofia Nilsson och två barn. Folkmängden var fortfarande stor. Vid den folkräkning som anställdes när Örsjö skulle bli egen församling befanns folkmängden i Erngislahyltan vara 118 personer eller lika stor som tjugo år tidigare. Hemmanet var fortfarande näst Norra Örsjö det folkrikaste inom församlingen. Frapperande är det stora kvinnoöverskottet: 66 kvinnor mot 52 män.

Emigrationen från Erngislahyltan var förhållandevis liten om man tager hänsyn till folkrikheten. Den omfattar till 1894 tjugo personer. Redan 1868 emigrerade smeden Jonas Petersson Rydell till USA. Han följdes nästa år av pigan Emma Svensdotter. Därefter dröjde det till 1880, innan arbetarna Frans Johansson och Jonas Fredrik Petersson samt bonden Joh. Gustafsson följde efter. Bondsonen Gustaf Teander Johansson, f. 1854, emigrerade 1881. Smeden Johan Berg, f. 1856, emigrerade 1884 med hustru och två barn. 1888 emigrerade arbetaren Elof Svensson och 1890 Emilia Engström, födda 1861 resp. 1867. 1891 såg tre emigranter: arbetarna Johan Engstrand, f. 1865, och Johan Svensson, f. 1869 samt Gottfrid Amandus Ekström, f. 1869. 1892 utvandrade Johan August Svensson, född 1869 och 1893 f.d. båts-mannen Johan Blomqvist, f. 1860. Han följdes 1894 av hustrun Hilda Sofia Blomqvist och de två barnen.

http://kartor.eniro.se/m/gAjRN

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Betydelsen av namnet på detta hemman är oviss. Formen Virrmo är sen. Den äldsta namnformen, som är belagd i källorna är ”Hueruehmo” i 1539 års fogderäkenskaper. 1569 förekommer namnformen ”Huerffuemoo” och så sent som 1633 namnformen ”Huerhuemo” och 1669 ”Werfuemo” men 1699 ”Wirremo”. Efterleden är ”mo”, sand, barrskog på sandmark, men vad betyder förleden? Hemmanet omtalas f.f.g. i 1539 års fogderäkenskaper, då brukaren heter ”Anders Hulte”. Hans avrad var obetydlig: fodring för en häst, ”et kleff tååt” och 2 fyrkar = ½ öre. Det antyder, att hemmanet anlagts under senmedeltiden eller början av 1500-talet, då stor nyodlingsverksamhet rådde i Möres skogsbygd. Anders brukade hemmanet hela 1540-talet men hade 1551 ersatts av ”Sven Skreddare” vars avrad var densamma som Anders’ plus 2 dagsverken, som 1569 utökades till 3. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Sven följande tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-6, fyraårsungnöt-1, treårsungnöt-3, tvåårsungnöt-4, svin-6, hästar för 20 mark. Det resulterade i en skatt på 14 mark 5½ öre – en överraskande hög siffra! Sven stod sig bra! Det bekräftas av att hans tionde 1572 var så hög som 2 skäppor råg och 3 skäppor korn, vilket motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 45 skäppor korn. Hemmanet klassificerades dock som ett halft.

Sven tycks ha brukat hemmanet under 1570- och 1580-talen men hade 1591 efter-trätts av Gumme, som detta år levererade 1½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde. Enligt 1601 års rumpeskattlängd hade han följande tillgångar: 1 par oxar, 4 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Älfsborgs lösen 1613 blev 3 silverdaler för den nye brukaren ”Nils i Huerhuemo”. Nils kom att bruka hemmanet under lång tid. Han omtalas sista gången i 1635 års jordebok. Enligt 1628 års boskapspenningslängd hade han följande tillgångar: 3½ tunna säd, 4 skäppor svedjeråg, 5 kor, 3 kvigor, 7 får, 1 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Det var inte så dåligt! Nils fick trots detta enligt 1633 års jordebok frihet från skatt några år. Enligt samma års mantalslängd hette han Nils Håkansson och hade 4 tunnor säd, 1 ungsto, 1 oxe, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm och 1 ungsvin. Det fanns nu en knekt på hemmanet. Han hette Nils och han hade 2 kor, 1 kviga och 1 får. Enligt domboken 1633 fanns en dräng Sven Nilsson i Virrmo. Han var väl son till Nils. Nils åtnjöt fortfarande frihet från avraden 1635 men hade 1641 efterträtts av Sven, som väl är identisk med den nyss nämnde sonen. Svens till-gångar var: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 4 kvigor, 4 får, 2 lamm och 3 tunnor utsäde. Hemmanet räknades som ett halft. Sven ersattes 1649 och 1650 av Jacob, som var gift och hade en son hemma, men återkom 165? då hans hustru kallas ”åldrig”. Han brukade fortfarande Virrmo 1661, då hans son Nils Svensson var huvudpersonen i en rättegång i Vassmolösa. Så här börjar protokollet: ”Samma dag (d. 29 oktober 1661) trädde för Rätten änkan Kerstin Månsdotter i Ljunga socken i Sunnerbo, klageligen gav tillkänna, att en hennes son om 15 eller 16 år gammal i förledne vår (1661) tjänte Sven i Huerhuemo för getpojke och omsider uti skogen är funnen död liggandes, och misstänker hans son Nils Svensson skall hava slagit honom å hufvudet med en byssa, så att han därav skall vara död blefven. Häremot Nils Svensson nekade och bevisade, att han då som länge tillförene haft en beckhuva på till att låta bota huvudet med.” Det blev förhör med en 10-årig kamrat till den döde, som gick vall med Svens granne Olofs i Buttetorp getter. Dennes berättelse tyder på att den döde pojken varit sjuk. Målet uppsköts till d. 8 augusti följande år, då ytter-ligare vittnesförhör anställdes. ”Flera vittnen funnos för denna gången intet. Därför befalldes länsmannen Israel Olsson samt dem som vederbör och bo i nejden att de med flit skola rannsaka och fråga efter sann baneman. Sedan pålades åklaganden det samma såsom ock vara tillstädes eller någon hennes fullmäktige å nästa ting.”

Jag har ej följt målets vidare utveckling, men sannolikt blev Nils Svensson frikänd från tilltalet, ty i 1668 års mantalslängd står han som brukare av Virrmo tillsammans med en Jon. Denne Jon brukade hemmanet t.o.m. 1682, då den årliga räntan angavs till 2 dlr 27 öre 9 penningar. I 1686 års jordebok står Nils Svensson ensam för hemmanet, som anges som ett halft hemman. I 1699 års jordebok är Virrmo delat mellan Nils, ¼ mtl, och Jöns, ¼ mtl. I 1740 års vallängd slutligen är brukarna 3: Bryniel Jönsson, 1/6 mtl, Nils Olsson, 1/6 mtl, och Eskil Nykommen, 1/6 mtl. De återfinns i 1728-1740 års husförhörslängd, som dessutom nämner en Olof med hustru Botil. Nils Olssons hustru hette Ingre, Eskil Nykommens hustru Segrid och Bryniel Jönssons hustru Maria. Dessutom bodde inhysesänkan Elin och inhyses Nils Ingesson med hustru Kierstin på ägorna. I husförhörslängden 1749-1754 nämnas Nils Olofsson 41 år med hustru Segrid 34 år, Bryniel Jönsson 56 år med hustru Kierstin 30 år och Anders Persson 30 år med hustru Brita Eskilsdotter 24 år. Anders Persson hade genom giftermål med Eskil Nykommens dotter Brita kommit i besittning av 1/6 mtl Virrmo.

Under perioden 1755-1788 brukades till en början de tre hemmansdelarna av Nils Olofsson, Bryniel Jönsson och Anders Persson. Nils Olofsson uppges vara född 1708 och gift med Segrid, född 1722. De hade 4 barn: Nils född 1744, Sven 1747, Karin 1750 och Petter 1752. Nils Olofsson utsågs 1753 till sexman för sin fjärding och behöll detta förtroendeuppdrag till d. 18 juni 1758. Han var således med i ledningen av uppbyggandet av Madesjö kyrka, som invigdes 1757. Bryniel Jönsson var född 1692 och gift med Kierstin Persdotter. De fick 6 barn: Sven, f. 1731, Nils 1738, Jöns 1747, Elin 1751, Karin 1753 och Kierstin 1755. Anders Persson var född 1717 och hans hustru Brita Eskilsdotter 1725. De hade 5 barn: Per, u.å., Segrid 1750, Ingeborg 1752, Kierstin 1755 och Nils 1759. Jon Andersson innehade en tid en hemmansdel. Han var född 1723 och gift med Ingeborg Håkansdotter, född 1733. De hade 3 barn: Nils, född 1761, Johanna 1765 och Segrid 1769. Senare under perioden övertog Nils Brynjelsson faderns gård. Han gifte sig med Lisbet Nilsdotter, f. 1743. De fick 7 barn: Ingjerd 1766, Peter 1768, Sven 1772, Jonas 1776, Stina 1778, Johannes 1782 och Bryniel 1785. En hemmansdel innehades av Anders Jonsson och h.h. Cathrina Nilsdotter. Anders Jonsson var son till Jon Andersson och var född 1761. Cathrina Nilsdotter var från Brixslät och var född 1768. De fick dottern Caisa. Torpare var under denna period Jöns Brynjelsson, gift med Elin Svensdotter. Båtsman var Jonas Werre. Avskedad båtsman var Daniel Werre, som hade hustru och tre barn.

Under perioden 1782-1801 avled inhyses Jon Anderssons hustru Ingeborg Håkans-dotter 1799. Sonen Anders Jonsson brukade gården, dottern Johanna var gift i Norra Bondetorp. Sven Nilsson på en hemmansdel var sjuklig och avled 1796. Han efter-lämnade änkan Brita Svensdotter, f. 1764 och två barn: Segrid, f. 1791 och Nils 1793. Nils Brynjelsson dog 1790 och änkan Lisbet Nilsdotter flyttade till Stora Ebbehult. Äldsta barnet Ingierd hade avlidit 1790 och de andra barnen tjänade på olika håll. Jonas Persson, f. 1743, innehade en hemmansdel till sin död 1796. Hans hustru Caisa Persdotter hade avlidit 1792. De hade två söner: Johan, f. 1776 och Sven, f. 1782. Johan Jonsson övertog gården efter föräldrarna. Han var tillsvidare ogift. Måns Svensson, f. 1749, och sedan 1780 gift med Brita Svensdotter, f. 1764. Hon var hans andra hustru. I de båda äktenskapen föddes 7 barn: Caisa, född 1781, Olof 1784, Ingrid 1790, Stina 1792, Catharina, Segrid och Nils u.å. Båtsman var Jonas Werre, om vilken står antecknat ”går ej i kyrkan”.

Under perioden 1802-1815 tog Måns Svensson undantag och avled 1812. Av barnen var äldsta dottern Caisa gift i Floahult och äldste sonen Olof Månsson, f. 1784, över-tog gården. Han var gift med Lena Jönsdotter, f. 1780. De fick 5 barn: Johanna 1806, Jonas 1807, Caisa 1807, Johannes 1812 och Cajsa Lena 1814. Jonas Olsson var född 1782 och från 1804 gift med Ingrid Jonsdotter, född 1780. De fick 1805 dottern Caisa Lena. Nils Svensson var född 1793 och son till Sven Nilsson och Brita Svens-dotter. Han gifte sig med Maria Hemmingsdotter, f. 1795. De fick 1805 sonen Peter [frågetecken för årtalet]. Brukaren Johan Månsson var från Algutsboda och född 1760. Han flyttade till Virrmo 1815. Han var gift med Annica Gummesdotter, f. 1775. De fick 4 barn: Abraham 1798, Johan 1802, Magnus 1806 och Pehr Samuel 1813.

Under perioden 1815-1821 flyttade Olof Månsson med hustru Lena Jönsdotter och 6 barn till Södra Örsjö. 1/6 mtl ägdes av Jonas Petersson, f. 177? och Ingeborg Lisa Gudmundsdotter, f. 1777. De kom från Södra Örsjö och hade 5 barn: Peter född 1804, Johannes 1808, Olaus 1810, Jonas 1816 och Gustav 1818. På gården bodde inhyses hustrun Lena Jonsdotter, f. 1780 med 6 barn. Mannen Olof Nilsson kallas volontär och var tydligen skriven annorstädes. 1/6 mtl ägdes fortfarande av Nils Svensson och Maria Hemmingsdotter. Brukaren Johan Månsson flyttade 1816 till Algutsboda. 1/6 mtl ägdes till en början av Olof Petersson och Brita Nilsdotter, som kom från Hälleberga. På ägorna bodde torpareänkan Segrid Håkansdotter, ”sjuklig och fattig” med sonen Jonas, född 1814. Båtsmannen hette Johan Werre, gift med Caisa Nilsdotter, f. 1792 och med 2 barn.

Under 1820-talet tog Jonas Petersson och Ingeborg Lisa Gudmundsdotter undantag. De hade 5 barn: Peter född 1804, Johannes 1808, Olaus 1810, Gustaf 1818 och Sven 1823. Det blev Olaus Jonsson, som övertog gården. Han gifte sig med Stina Cajsa Jonsdotter. Bröderna Gustaf och Sven var till en början drängar hos Olaus. Nils Svensson avstod sin gård till Olof Petersson och Brita Nilsdotter. De hade 4 barn: Johannes, f. 1822, Gustaf 1825, Jonas 1827 och Peter Johan 1830. En gård innehades nu av Jonas Olsson från Östra Resebo, född 1790. Han gifte sig med Cajsa Lena Johansdotter, f. 1805 och dotter till den förre Jonas Olsson och Ingrid Jonsdotter. De fick 1829 sonen Carl Peter. Ingrid Jonsdotter bodde kvar på gården. På hemmanets ägor bodde också undantagsänkan Segrid Håkansdotter med sonen Jonas och båtsmannen Johan Werre med hustru Cajsa Nilsdotter och 5 barn.

På 1830-talet dog Jonas Petersson som undantagsman 1841. Sonen Olaus Jonsson och hans hustru Stina Cajsa Jonsdotter brukade 1/6 mtl. På nästa 1/6 mtl fick Jonas Olsson och Cajsa Lena Johansdotter 4 barn: Carl Peter 1829, Maria Sophia 1833, Johannes Franz 1837 och Johan August 1840. Som undantagsänka bodde Ingrid Jonsdotter kvar på gården. På den tredje gården på 1/6 mtl satt i början Nils Svensson och Maria Hemmingsdotter med 6 barn. Deras gård övergick till Olof Petersson, som redan nämnts. Olof Petersson avled och änkan Brita Nilsdotter brukade till en början gården, tills sonen Johannes Olofsson f. 1822 kunde övertaga den. Han gifte sig med Stina Jonsdotter, f. 1819. På ägorna bodde båtsmannen och sjökorporalen Johan Werre med hustru och 5 barn, backstugumannen och förre bonden Nils Svensson, f. 1793, och hans hustru Maria Hemmingsdotter med 6 barn och inhysesänkan Segrid Håkansdotter. Hennes son Jonas, f. 1814, flyttade 1830 till Mortorp.

Under 1840-talet bodde 35 personer i Virrmo, därav 17 män och 18 kvinnor. Jonas Olsson avled 1853 efterlämnande änkan Cajsa Lena Johansdotter och 4 barn: Carl Peter, född 1829, Johannes Frantz 1837, Johan August 1840 och Johanna Charlotta 1846. Olaus Jonsson och Stina Cajsa Jonsdotter fick 4 barn: Clara föddes 1841, Wendla 1844, Ida Maria 1847 och Jonas 1850. Olof Petersson avled 1844. Änkan Brita Nilsdotter och barnen tog undantag av äldste sonen Johannes Olofsson, född 1822. Dennes hustru Stina Jonsdotter avled 1848, efterlämnande dottern Ida Mathilda, f. 1846. Johannes Olofsson gifte därefter om sig med Fredrika Johans-dotter från Kåtterås, född 1832. Det skedde 1850. Sjökorporalen Johannes Svensson Werre, f. 1794 med hustru Cajsa Nilsdotter och 5 barn bodde fortfarande på ägorna. Så gjorde förre bonden, backstugumannen Nils Svensson med hustru och 5 barn samt undantagsänkan Ingrid Jonsdotter. Undantagsmannen Jonas Petersson avled 1841, efterlämnande änkan Ingeborg Lisa Gudmundsdotter.

På 1850-talet avled, som redan nämnts, Jonas Olsson 1853. Hans änka Cajsa Lena Johansdotter följde honom 1854. Gården på 1/6 mtl övertogs av äldste sonen Carl Peter Jonsson, f. 1829. Han gifte sig med Lena Stina Jonsdotter från Orrabäck, född 1835. De fick 2 döttrar: Hilda Mariana 1858 och Adelina Sophia 1860. På den andra hemmansdelen på 1/6 mtl fick Olaus Jonsson och Stina Cajsa Jonsdotter ytterligare 3 barn på 1850-talet: Jonas 1850, Emma 1854 och Adelina Charlotta 1857. På den tredje gården på 1/6 mtl fick Johannes Olofsson och Fredrika Johansdotter 3 barn på 1850-talet. Johan August föddes 1854, Emma Charlotta 1857 och Amanda Christina 1860. Undantagsänkorna Ingrid Jönsdotter och Ingeborg Lisa Gudmundsdotter avled båda i rödsot 1858. Sjökorporalen Johannes Svensson Werre avled 1853 på sjuk-huset i Karlskrona i kolera. I stället kom som båtsman Fredrik Johan Petersson Werre, f. 1831. Han kom 1854 från Ramsjö. Hans hustru hette Wendla Jonsdotter, f. 1839. Backstugumannen Nils Svensson avled 1855. Han efterlämnade änkan Maria Hemmingsdotter, född 1795 i Pukeberg, och 3 barn. Utfattiga.

Under perioden 1861-1871 avled Carl Peter Jonsson 1871. Han hade då 4 barn med hustrun Lena Stina Jonsdotter: Hilda Mariana, född 1858, Adelina Sophia 1860, Thure Oscar 1862 och Lydia Eugenia 1864. Hans syskon flyttade bort. Johannes Frantz till Algutsboda 1864, Johan August 1861 och Johanna Charlotta till Kopparfly 1864. Olaus Johansson avled också 1871. Han efterlämnade änkan Stina Cajsa Jonsdotter och 6 barn: Clara, född 1841, flyttade till Parismåla 1869, Ida Maria gift till Ljungby 1870, Jonas, Emma, Adelina Charlotta och Pehr August. Gården övertogs av mågen Johan August Petersson, född 1837 i Kopparfly och gift med dottern Clara. Johannes Olsson och Fredrika Johansdotter brukade sin gård. De fick på 1860-talet ytterligare 3 barn: Carolina Dorothea 1862, Carl Alfred 1865 och Ottilia Augusta 1870. Undantagsänkan Brita Nilsdotter bodde på ägorna med sin sonson Carl Johan Jonsson, född 1865 i Kristvalla. Båtsman var Fredrik Johan Petersson Werre, som var född 1831 och gift med Wendla Jonsdotter, f. 1839. De hade 2 barn. Smeden Johan Wilhelm Svensson var född i Dörby 1842, kom därifrån till Virrmo 1866, gifte sig 1867 med Johanna Gustava Johansdotter från Ljungby, f. 1845, och flyttade till Orrabäck 1868.

Under perioden 1871-1881 avled som redan nämnts Carl Peter Jonsson 1871. Änkan Lena Stina Jonsdotter gifte 1875 om sig med August Nilsson, f. 1851. De fick 1876 sonen Aron Martin. Johan August Petersson och Clara Olausdotter fick på 1870-talet 4 barn: Carl Wilhelm 1871, Mathilda Dorothea 1873, Aron Amandus 1877 och Johan August 1880. Johannes Olofsson och Fredrika Johansdotter fick 1873 sitt sjunde barn, dottern Hilda Erika. Sonen Johan August Johansson övertog gården 1879 samtidigt som han gifte sig med Josefina Albertina Petersdotter, född 1859. De fick 1881 sonen Carl Wilhelm. Undantagsmannen Olaus Jonsson avled 1871. Han efterlämnade änkan Stina Cajsa Jonsdotter och 4 barn, som alla lämnade Virrmo under 1870-talet.

Under åren 1881-1891 skedde ingen förändring i ägandeförhållandena i Virrmo. Lena Stina Jonsdotters dotter i det första äktenskapet Adelina Sofia Carlsdotter, f. 1860 emigrerade till USA 1891. Johan August Petersson och Klara Olsdotter fick 4 barn under 1870-talet och alla bodde hemma. Johannes Olofssons och Fredrika Johansdotters äldste son Karl Alfred, f. 1861, emigrerade till USA 1891. Johan August Johansson var nu snickare och flyttade 1881 bort från Virrmo. Undantags-änkan Brita Nilsdotter avled 1885. Undantagsänkan efter Olaus Jonsson, Stina Kajsa Jonsdotter, bodde kvar på ägorna med sin dotter Adelina Charlotta.

Under åren 1891-1894 skedde den förändringen att Johannes Olsson och Fredrika Johansdotter tog undantag av Frans Johan Johansson Blomdell, f. 1855 och 1890 gift med Amanda Kristina Johansson, född 1860 och dotter till Johannes Olofsson. De fick 1891 sonen Frans Erik Valdemar. Johannes Olssons dotter Ottilia Augusta, f. 1870, emigrerade 1892 till USA. Systern Hilda Erika flyttade 1893 till Stockholm. Undantagsänkan Stina Kajsa Jonsdotter avled 1893. Hon var Olaus Jonssons änka. Sonen Per August, f. 1861, emigrerade till USA 1892.

Folkmängden var 1875 28 personer och hemmanets taxeringsvärde 15000 kr. 1894 hade folkmängden sjunkit till 17 personer, varav 11 män och 6 kvinnor.

Emigrationen från Virrmo omfattade 4 personer under tiden 1868-1894. 1868 emigrerade smeden Appelqvist med dotter till Danmark. Han är identisk med smeden Johan Wilhelm Svensson, som kom till Virrmo från Dörby 1866. Det dröjde till 1891 innan nästa emigrant lämnade Sverige. Det var Adelina Karlsson, f. 1860 och bondsonen Carl Alfred Johansson, f. 1865 och de följdes 1892 av bonddottern Ottilia Johansson, f. 1870. Alla dessa emigrerade till USA.

http://kartor.eniro.se/m/pSbkl

Lästips: Ingvar Andersson: Toresbo kvarn i Hembygdskrönikan 1999 s 162.

Birgit Gustafsson: Slåttervisa från Toresbo I Hembygdskrönikan 1998 s 119.

Inger Kvillner: Min barndom och uppväxt i Toresbo i Hembygdskrönikan 2009 s 140.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Toresbo hette ursprungligen Toresboda, vilket torde betyda de av Tore uppförda bodarna. Hemmanet har upptagits under medeltiden. Namnet Toresboda användes till omkring 1630, varefter den kortare benämningen slog igenom. Hemmanet finns med i den förteckning, som gjordes upp 1533 med anledning av den extraskatt, den s.k. gärden, som togs upp detta år med anledning av inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. Enligt detta register har Karl Eijlofsson i Toresbo att utge 2 mark penningar till denna gärd. Denne Karl Eijlofsson eller Eloffson kallas i övriga källor för Karl Kraak. Namnet Kraak eller Kråk måste betyda, att han var släkt med Hermod i Ebbehult, som egentligen hette Hermod Elofsson. Var de kanske bröder? Det verkar sannolikt. I så fall var Karl Kråk farfars broder till Sven Håkansson Kråk, ”majoren på Ebbehult”. Enligt de äldsta fogderäkenskaperna av år 1539 skulle ”Karl Kraak i Toresboda” i avrad erlägga fodring för 2 hästar, 3 lispund smör, en öra och en packe näver. Denna avrad höjdes de följande åren. Enligt 1541-1542 års fogderäkenskaper var den 5 fyrkar, dvs 1¼ öre, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dags-verken och fodring för 6 hästar. Som synes en kraftig höjning. Det var den kraftiga höjningen av framför allt fodringen, som var en av orsakerna till dackefejdens utbrott. Karl Kråk brukade länge Toresbo. Han återkommer i fogderäkenskaperna ända fram till tionderäkenskaperna 1575. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade han följande tillgångar: koppar-1 lispund (= ungefär 7,5 kg), oxar-2, kor-7, treårsungnöt-2, ettårs-ungnöt-6, får-3, svin-10. Tio procent härpå renderade Karl Kråk en skatt på 17 mark 1 öre, vilket gör, att han måste räknas till de mera välmående bönderna i Madesjö. Hans brorson Karl Hermodsson i Stora Ebbehult hade 5 mark 1½ öre i skatt till Älfsborgs lösen.

I 1580 års fogderäkenskaper har Karl Kråk efterträtts som brukare av Toresbo av Per Hermodsson, vilken att döma av efternamnet var son till Hermod i Ebbehult. Han hade tidigare brukat ett hemman i Madesjö men efter farbrodern övertagit Toresbo. Enligt 1591 års fogderäkenskaper var hans avrad 1 öre 6 penningar, 1 skäppa korn, 2 lispund smör, 1 packe näver, 1 kleff tåt (lin eller bast), 4 dagsverken och fodring för 8 hästar. Per Hermodsson var ännu kvar 1601, då han inför den s.k. rumpeskatten deklarerade sina tillgångar: 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 3 tunnor säd. Det verkar litet om man jämför med Karl Kråks tillgångar 1571, men flera nödår hade inträffat strax före, vilket kan förklara minskningen i tillgångar.

Hur länge Per Hermodsson brukade Toresbo är ovisst, men 1613 hade han efterträtts av Anders Persson, som sannolikt var en son. Han betalade till Älfsborgs lösen 1 koppardaler och 1½ silverdaler. Vem den ”utfattiga” änka var, som är upp-tagen i längden och som ej bidrog med något till Älfsborgs lösen är omöjligt att säga. Kanske var det Per Hermodssons änka? Dessutom upptages under rubriken ”utfattiga och inhyses” en ”Peer i Torssbomåla” som ej heller ansågs kunna bidraga till Älfsborgs lösen. Om honom heter det ”slätt uthfattig”. Anders Persson står som brukare av Toresbo ett stycke in på 1620-talet. 1623 är han knekt i Claude de Lavals kompani av Kalmar regemente, men 1625 hette brukaren Per, som kanske var hans son. I detta års kvarntullmantalslängd står Per upptagen för en kvarntull av 6 öre 6 penningar men i 1628 års mantalslängd upptages två brukare i Toresbo och en i Toresbomåla. ”Swen i Toresboda” hade 2 tunnor säd, 6 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. ”Olof, ibm” hade 1 tunna säd, 1 ko och 4 kvigor. ”Birger i Toresbomåla” hade ½ tunna säd, 1 gammalt sto, 1 ko. När vi går fram till 1629 står Per på nytt för Toresbo. I den längd, som upptager ödeshemman i Madesjö 1629 står ”Per i Torssboda” för ½ hemman.

Per fanns kvar in på 1630-talet och fick 1633 frihet från avrad till 1636, men detta år måste han ha avlidit eller lämnat hemmanet, ty 1633 års jordebok nämner en Bo i Toresbo som brukare av hemmanet. Hans tillgångar var: 2½ tunna säd, 1 ungsto, 2 stutar, 2 kor och 1 kviga. Det var vad man kunde vänta av en nyetablerad brukare. Börje eller Birger i Toresbomåla hade ½ tunna säd, 1 ungsto och 3 kor. Bo hette Jonsson i efternamn och han övertog Pers frihet till 1636. Börge i Toresbomåla tycks ha avlidit 1633, ty hans namn är överstruket i mantalslängden och ersatt av ”Enkian i Toresbomåla”. I 1641 års mantalslängd är Bo ersatt av ”hustru Maria i Torsbo” som hade 1 ko, 1 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Bland inhyses nämnes ”Simon i Torsbomåla”. För övrigt saknas hemmanet i denna mantalslängd. Bo Jonsson har sannolikt dött, ty hans hustru nämnes som ensam på hemmanet i 1644 års mantalslängd. I mantalslängderna för 1648, 1649 och 1650 nämnes ”änkan i Toresbo”. Hon brukade följaktligen hemmanet efter mannens död.

Det fanns fler människor i Toresbo vid denna tid, som framgår av kyrkoräken-skaperna. 1646 gav en Mårten i Toresbo 1 mark till kyrkan och 1650 gav Simon och Johan 6 öre till prästgårdens renovering. Denne Johan hette Persson i efternamn och var sannolikt son till ovannämnde Per i Toresbo. Han brukade hemmanet 1655, men innan dess hade Toresbo drabbats av den stora skogsbranden 1652. Toresbo blev avbränt och förmedlades till ¼ hemman. Brukaren fick frihet från avrad åren 1654-1660. Johan brukade hemmanet hela 1660-talet och in på 1680-talet. Enligt 1682 års jordebok var hemmanet då förmedlat till ½ hemman från 1661.

Johan vittnade i en uppmärksammad rättegång 1678 mellan Anders Trälod i Stora Ebbehult och sexmannen Jacob i Säfsjö. Han var även medlem av kyrkans nämnd 1685 och 1687. Det vittnar om att han var en ansedd man i socknen. Han står som brukare av Toresbo senast i 1686 års jordebok, där hans årliga ränta anges till 8 dlr 21 öre 9 penningar. I 1697 års kvarnkommissions protokoll heter brukaren Sven Johansson, om vilken det heter: ”kan mala för tull”. Hans kvarntull sattes till 3 dlr 8 öre. I 1699 års jordebok är Toresbo kvarn och ålfiske särskilt uppfört och skatten satt till 3 dlr 8 öre. Sven Johansson var säkert en son till Johan, som tydligen levde ännu 1697, då han skänkte pengar till kyrkan. Tidigare nämnda Toresbomåla återfinns 1699. Dess årliga avrad var låg: 26 öre. Toresbo blev från 1699 uppvärderat till 3/8 hemman. I 1717 års mantalslängd är Toresbo delat mellan Sven Johansson och Åke Svensson, som vardera brukade 3/16 mtl. Åke Svensson var säkerligen son till Sven Johansson. I en notis i 1714 års dombok talas också om en båtsman Olof Säll i Toresbo. 1740 fanns det fortfarande två brukare: Jon Svensson och Åke Svensson.

Uppdelningen mellan två brukare bestod under 1700-talet. I husförhörslängden 1755-1788 upptages som brukare av 3/16 mtl Åke Svensson, som uppges vara född 1686 och gift med Maria Nilsdotter. De hade 5 barn: Segrid, f. 1740, Stina 1749, Ingeborg 1751, Kerstin 1757 och Johannes 1764. Den andra hemmansdelen brukades av Johan Svensson, som var född 1716 och säkerligen son till Sven Johansson. Han var gift med Kierstin, född 1720. De hade 3 barn: Segrid, född 1747, Olof 1750 och Sven. Båtsman för Toresbo var Nils Andersson Snäll, som var gift med Åke Svenssons dotter Segrid Åkesdotter. De hade 4 barn. Dessutom fanns det redan nu ganska många inhyses, som för längre eller kortare tid bodde på ägorna.

Under 1700-talets två sista decennier ökade antalet hemmansdelar till 3. Johan Svenssons son Olof Johansson var född 1750 och från 1776 gift med Ingrid Svens-dotter, som var född 1752. De var barnlösa. Jonas Jönsson var född 1752 och gift med Maria Jonasdotter, född 1770. De fick fram till 1802 fyra barn: Segrid 1793, Gustaf 1795, Jonas 1796 och Ingrid 1799. En tredje hemmansdel innehades av Per Johansson, född 1734 och gift med Kierstin Danielsdotter, född 1735. Han hade två döttrar Stina född 1776 och Ingrid född 1779. Han tog undantag av Nils Håkansson, född 1769, och Caisa Lena Nilsdotter, f. 1782, som gifte sig 1802. Undantag hade också Jonas Persson, f. 1738, och Stina Åkesdotter, född 1744. Jonas Persson avled emellertid redan 1789. Båtsman var Nils Snäll. Det fanns två torpare Sven Svensson, gift med Segrid Andersdotter, och Håkan Andersson, gift med Stina Nilsdotter.

Under perioden 1802-1814 fanns det fortfarande tre hemmansägare i Toresbo. Olof Jonsson eller Johansson och Ingrid Svensdotter fick nu sonen Petter. Jonas Jönsson gifte sig nu för andra gången. Den nya hustrun hette Stina Persdotter, född 1783. I det nya äktenskapet föddes 3 barn: Maja 1804, Olof 1807 och Nicolaus 1811. Nils Håkansson och Cajsa Lena Nilsdotter fick 3 barn: Håkan 1804, Brita Stina 1808 och Ingrid Lena 1810.

Under åren 1815-1821 avträdde Jonas Jönsson och hans hustru sin hemmansdel till äldsta dottern Segrid, f. 1793, och hennes man Staffan Olsson, f. 1785. De brukade 3/32 mtl medan brodern Gustaf Jonsson till en tid brukade den andra halvan eller 3/32 mtl. Nils Håkansson och Cajsa Lena Nilsdotter brukade 3/16 mtl. De fick 5 barn: Håkan 1804, Brita Stina 1808, Ingrid Lena 1810, Maria 1815 och Sven 1818. 3/32 mtl brukades en tid av Jöns Persson, född 1780 och gift med Segrid Jonsdotter, f. 1790. Om honom står antecknat: ”lever gudlöst och är elak mot hustrun”. Inte rekommen-derande!! Han var vid periodens slut undantagsman. Undantagsmannen Per Jonsson avled 1818. Undantagsman var nu också Olof Jonsson, f. 1750, och gift med Ingrid Svensdotter, f. 1752. Stina Åkesdotter, f. 1744 bodde också som undan-tagsänka på ägorna. Torparna Jonas Svensson och Olof Frimodig flyttade under perioden från Toresbo. Den senare bosatte sig på Stora Ebbehults ägor. Övriga torpare var Sven Nilsson, f. 1780, med hustru Maria Olofsdotter, f. 1782, Olof Nilsson, f. 1778, med hustru Stina Håkansdotter, f. 1766 och dottern Inga Lena, f. 1811, Jaen Olsson, f. 1792, med hustru Brita Stina Petersdotter, f. 1796, och sonen Jonas Peter, f. 1820, Peter Israelsson, f. 1790, med hustru Brita Stina Månsdotter, f. 1784. Utom de nu nämnda bodde flera inhyses på Toresbo ägor.

Under 1820- och 1830-talen fick Staffan Olsson och Segrid Jonsdotter fyra barn: Peter föddes 1822, Maria Christina 1824, Helena 1828 och Carl Johan 1835. Nils Håkansson och Cajsa Lena Nilsdotter avstod sin hemmansdel till dottern Ingrid Lena Nilsdotter och hennes man Peter Jonsson, f. 1806. De överlät i sin tur gården till Nils Håkanssons äldste son Håkan Nilsson. Den tredje hemmansdelen ägdes nu av Nils Svensson, f. 1794, och hans hustru Stina Jonsdotter, f. 1803. De fick 1824 dottern Johanna, 1826 dottern Karin och 1829 dottern Christina. Undantagsmannen Olof Joensson avled 1826. Torparna Sven Nilsson och Olof Nilsson flyttade bort liksom Peter Israelsson, alla med hustru och barn. Kvar som torpare var Jonas Olsson, f. 1767 och gift med Elin Johansdotter, f. 1775. Avskedade båtsmannen Olof Svartman var född 1775. Han var gift och hade 6 barn. Flera inhyses bodde på ägorna.

Vi går fram i tiden till 1840-talet. På 1/8 mtl avled Håkan Nilsson 184? och efter-lämnade änkan Cajsa Greta Malmquist och 5 barn: Anna Gustafva, f. 1830, Wendla Christina, f. 1834, Carl Johan, f. 1836, Emma, f. 1840 och Sofia, f. 1848. På nästa hemmansdel, 3/32, avled Stephan Olsson 1842. Änkan Segrid Jonsdotter tog undantag av sonen Peter Staffansson, f. 1822. Han gifte sig 1845 med Brita Stina Petersdotter från Björstorp, f. 1827. De fick 1848 dottern Emma och 1849 sonen Carl. Peter Staffanssons syster Helena blev 1851 gift i Stora Idehult. Nils Svensson på 3/32 mtl avled hastigt under slåtter 1844. Änkan Stina Jonsdotter, f. 1803 i Käringskruf, tog undantag och överlät gården på arrende till Peter Staffansson tills dottern Christina Nilsdotter, f. 1828, och hennes man Peter Jonsson, född i Oskars socken 1819, kunde övertaga den 1849. De fick 1850 dottern Wendla Lovisa. Av övriga boende på ägorna kan nämnas torparen och båtsmannen Jonas Olsson Snäll, som var född i Käringskruf 1800 och gift med Anna Nilsdotter från Hagby, född 1797. De hade 7 barn. Torparen och båtsmannen Olof Wästerberg var född i Södra Örsjö 1803. Hustrun Maria Petersdotter, född i Gangsmad 1804, hittades 1850 död i Toresbo hage. De hade 2 fosterbarn. Båtsman nr 257 Peter Petersson Råberg var född 1816 och gift med Catharina Magnidotter från Vissefjärda, f. 1816. De hade 4 barn. Han var båtsman för Råddemåla men bodde i Toresbo. Torparen och båts-mannen Nils Petersson Modin var född i Västra Agebo 1812 och gift med Maja Lisa Nilsdotter, född i Björstorp 1801. Han var båtsman för Hökahult. Torparen Olaus Danielsson var från V. Agebo och född 1820. Han kom till Toresbo från Holmen 1850, då han gifte sig med Maria Danielsdotter från V. Säfsjö, född 1825.

På 1850-talet tog änkan Cajsa Gretha Fredriksdotter Malmquist undantag av Peter Staffansson och Brita Stina Petersdotter. De fick på 1850-talet ytterligare 3 barn: Mathilda 1852, Johan 1855 och Carl Vilhelm 1859. Peter Jönsson på nästa 3/32 mtl sålde 1853 till Johannes Svensson i Ramsjö och flyttade till Oskars socken. Johannes Svensson sålde i sin tur till Carl Johan Staffansson, yngre broder till Peter Staffansson. Han tillträdde 1856 och gifte sig samma år med Johanna Petersdotter från Björstorp, född 1839. Hon avled redan 1859 och efterlämnade 2 barn: Ida Lovisa född 1857 och Peter August född 1859. På den tredje gården på 3/32 mtl tillträdde Carl Johan Håkansson 1858 och gifte sig följande år med Wendla Maja Gustafsdotter från Lilla Ebbehult, född 1838. Samma år 1859 flyttade de till Bäckebo.

På ägorna bodde många båtsmän. De flesta var kvar från 1840-talet. Ny var torparen och avskedade båtsmannen Gustaf Johansson Blom, född i Norra Örsjö 1817 och gift med Elin Persdotter från Södra Säfsjö, född 1818. Ny var också båtsmannen och torparen Gustaf Axelsson Wittenberg, född i Erngislahyltan 1825 och gift med Magdalena Mattisdotter från Oskars socken, född 1828. De kom 1852 från Kåtterås till Toresbo. Ny var också avskedade båtsmannen Olof Westerling, f. 1802. Båts-mannen Nils Peter Jonsson Ny var född 1826. Han var gift med Lovisa Johansdotter från Floahult, född 1819. De kom till Toresbo 1857. De hade 3 barn.

Från Södra Örsjö inflyttade 1853 torparen Nicolaus Jönsson, född 1811. Han var gift med Stina Börjesdotter och hade 6 barn. Från Olofsbo inflyttade 1856 torparen Anders Petersson Sjöberg, född i Lilla Granås 1817. Han var gift med Ingrid Maria Johansdotter, född 1818. De hade 4 barn. Från Ryssby kom 1860 mjölnaren Carl Johansson, född i Madesjö 1833 och 1860 gift med Helena Olofsdotter, född i Kroksjö 1842.

På 1860-talet lämnade Peter Staffansson med familj Toresbo och flyttade 1870 till Stora Ebbehult, som han 1867 köpt på exekutiv auktion efter Anton Holm för 135 000 rdr rmt. Peter Staffansson var då en betrodd man i Madesjö. Bl.a. var han nämndeman åren 1862-1867. Sin gård i Toresbo arrenderade han ut till Nils August Petersson, född 1832 i Kristvalla. Han var gift med Edla Mathilda Andersdotter, född 1847. De fick 1868 dottern Hulda Sophia. Innan de tillträdde brukades Peter Staffanssons gård av svärsonen Johannes Jonsson, som var gift med äldsta dottern Emma Petersdotter. Den tredje gården på 3/32 mtl brukades alltjämt av Peter Staffanssons yngre broder Carl Johan Staffansson, som blivit änkling 1859. De tidigare nämnda båtsmännen bodde kvar i Toresbo. Ny var avskedade båtsmannen och torparen Johan Axelsson Roth, född 1832 i Erngislahyltan, som inflyttade från Norra Björnahult 1867. Olaus Andersson och Emma Håkansdotter fick på 1860-talet fyra barn: Amanda föddes 1861, Amandus Viktor 1863, Hulda Sofia 1865 och Olga Dorothea 1868.

På 1880-talet flyttade Olaus Andersson med hustru och 8 barn till Kalmar. Det skedde 1888. Gården övergick till C. G. Mattiasson i Olofsbo. Nästa gård på 3/32 mtl hade stannat i Peter Staffanssons ägo, när han 1870 flyttade till Stora Ebbehult. När han 1885 gjorde konkurs och flyttade till Karlslunda skingrades familjen. Hustrun hade dött 1882. Gården i Toresbo ägdes av konkursboet, tills sonen Frans Emil Petersson kom hem 1887. Det kan nämnas, att systern Helena Augusta Petersson också flyttade hit men att hon 1888 emigrerade till USA. En äldre broder Karl Vilhelm Petersson flyttade 1887 till Stockholm. Hans 3/32 mtl arrenderades från 1889 av Gustaf Fredriksson, som kom från S:t Sigfrid. Han var gift med Peter Staffanssons dotter Mathilda Petersdotter, f. 1852. De hade 9 barn! Den tredje gården brukades av Peter Johansson, f. 1846, och Ida Lovisa Carlsdotter, f. 1857. De hade 5 barn: Gerda Mathilda, f. 1878, Johanna Erika, f. 1880, Carl Ragnar, f. 1881, Signe Gunhild, f. 1883 och Nils Gustaf Jarl Robert, f. 1885. Karl Johan Staffansson hade nu undantag.

4 torpare bodde på ägorna under 1880-talet. Karl Gustaf Jonsson var född 1834 och sedan 1868 gift med Gustafva Johansdotter, f. 1839. Han ägde jord och hade 4 barn. Pehr August Jonsson var född 1842 och gifte sig 1867 med Ida Mathilda Karlsdotter, f. 1840. De hade också 4 barn. Karl Johansson var född 1833 och sedan 1860 gift med Helena Olsdotter, f. 1832. Av deras 5 barn emigrerade döttrarna Ida Mathilda och Amanda Sofia 1881 till USA. Den övriga familjen flyttade samma år bort från Toresbo. Erik Petersson var född 1811 och gift med Kristina Jonsdotter, född 1817. De hade en son Jonas Peter som var född 1862. Mjölnaren Sven Gustaf Kristoffersson var född i Hofmantorp 1862, kom 1887 till Toresbo men emigrerade till USA 1889. Hans företrädare mjölnaren Johan Gustaf Jonsson var född 1845 i Oskars socken och flyttade 1885 till Algutsboda. Båtsmannen Ny avled 1886 och hans änka 1889. Snickaren Johan Amandus Gustafsson var född 1858 i Algutsboda och gifte sig 1886 med Charlotta Nilsson, f. 1860, men avled redan 1887. Två f.d. båtsmän bodde på ägorna. Johan Axelsson Roth var född 1832 och gift med Kerstin Fredriksdotter som var född 1830. De hade 6 barn. Joel Svensson Österman var född 1835 och gift med Ingrid Maria Johansdotter, f. 1830. De hade en dotter Anna Sofia som var född 1865. Många arbetare med familjer bodde på 1880-talet på ägorna. De flesta flyttade snart bort. Till USA emigrerade 1881 pigan Lovisa Josefsdotter, f. 1849 med sonen Karl Henning, f. 1873. År 1888 hade torparen Gustaf Peterssons son Otto Theander Högsten emigrerat till USA.

Vi går fram till 1890-talets första hälft. Ägareförhållandena är nu helt förändrade. 3/32 brukas nu av Peter Johansson, f. 1846 och sedan 1877 gift med Ida Lovisa Carlsdotter. De hade 5 barn. Nästa gård på 3/32 mtl ägdes av Gustaf Fredriksson, f. 1854 och sedan 1877 gift med Matilda Petersdotter, född 1852. De fick på 11 år icke mindre än 10 barn! Carl Amandus föddes 1878, Hilma Helfrid 1879, Gerda Ester Maria 1881, Gustaf Richard 1883, Agnes Viktoria 1884, Olga Ragnhild Constance 1886, Henrik Fabian Vilhelm 1887, Oskar Fredrik Eugen 1888, Johan Ernst Thorsten 1890 och Bertha Mathilda Charlotta 1892. Carl Johan Staffansson hade nu undantag och hans gård brukades av Carl Gustaf Jonsson, född 1834 och 1868 gift med Gustava Johansdotter, f. 1839. De hade 4 barn: Johan Emrik, f. 1870, Axel Robert, f. 1873, Anna Vilhelmina, f. 1878, och Gustaf Adolf, f. 1884.

Endast en torpare fanns nu på ägorna: Carl Johan Petersson, född 1865 i Vissefjärda och 1891 gift med Charlotta Nilsson, f. 1860. Han kom från Oskars socken 1891. Hans syster Karolina Petersson, f. 1872, kom till Toresbo från Karlslunda 1892. Snickaren Johan August Lindell var född 1858 och sedan 1885 gift med Emma Johanna Jonsdotter från Skirö, född 1863. De fick 1887 sonen Carl Oskar. Mjölnaren Karl Gustaf Karlsson var från Hälleberga och född 1841. Han var gift med Mathilda Sofia Jonsdotter, född i Hälleberga 1851. De flyttade till Toresbo 1894. De hade 6 barn. Två f.d. båtsmän bodde på ägorna: Johan Nilsson Roth och Joel Österman. Den senare var från Arby och född 1835. Hans hustru var också från Arby och född 1830. Flera arbetarefamiljer bodde på ägorna. En arbetare Frans Johan Sjöqvist vistades i USA från 1891 men hade lämnat hustru och 3 barn hemma.

Till sist frågan om emigrationen från Toresbo fram till 1894. 1868 emigrerade pigan Carolina Johannisdotter till Sydamerika. Därefter dröjde det till 1881, innan vi hör talas om någon utvandring därifrån. Men detta år emigrerade pigorna Ida Mathilda Karlsson, Amanda Sofia Karlsson och Lovisa Josefsdotter med en son till USA. Torparen Gustaf Peterssons son Otto Theander Högsten emigrerade 1888. Han följdes 1889 av mjölnaren Sven Gustaf Kristoffersson och 1891 av arbetaren Johannes Sjöqvist. Totalt åtta personer emigrerade således från Toresbo fram till 1890-talets början.

http://kartor.eniro.se/m/ISQqf

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Skäragärde torde betyda ”den inhägnade platsen vid Skärsjön”. Hemmanet har sannolikt upptagits under medeltidens slutskede och var ett led i den stora nyodlingsvågen som började då och som fortsatte hela 1500-talet och in på 1600-talet. Skäragärde omtalas i registret över 1533 års gärd. ”Suen i Skerde” hette den förste kände brukaren. I 1535 års städsleöreregister förekom han och erlade 1 oxe och 1 ko för att få sitt arrende av hemmanet förnyat. Eftersom detta skulle ske vart sjätte år, måste Sven ha brukat hemmanet från 1529. Kanske hade han brukat det även dessförinnan. Härför talar, att städsleöret var ovanligt stort. Enligt 1539 års fogderäkenskaper var Svens avrad fodring för en häst, ”et kleff taat”, en öra. Avradens ringa storlek talar för att hemmanet var relativt nyanlagt. I 1541-1542 års räkenskaper är Sven avlöst av Håkan, som i sin tur 1545 avlösts av Gumme. Hans fodring var höjd till att gälla 4 hästar. 1551 hette brukaren Per Jonsson, som pålagts 2 dagsverken utöver den tidigare avraden. Per Jonsson ersattes 1556 tillfälligt av Lars Jonsson men återkom och brukade Skäragärde ännu 1565.

1561 hade hans dagsverksskyldighet höjts till 4. I tionde erlade han 156? 1 skäppa råg och 1 skäppa korn, vilket visar att han föregående år skördat 15 skäppor råg och lika mycket korn, ett vittnesbörd om hemmanets litenhet. 1569 var Skäragärde underhållshemman för en knekt och brukades av ”Mons i Skeregerde”. Älfsborgs lösen 1571 redovisades dock av en ”Håkan i Skeregerde”. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-5 marker, kor-3, svin-1. Skatten härför blev 3 mark 2½ öre – en av de minsta i Madesjö! Vem var denne Håkan? Möjligen var han en son till Måns, som fått rycka in ett år, ty följande år har Måns kommit tillbaka i fogderäkenskaperna. Hans tionde detta år var 1 skäppa råg men inget korn. Skäragärde angavs nu vara ½ hemman och förklarades därjämte som ”ödeshemman”, dvs oförmöget att erlägga avraden. Måns nämnes sista gången 1574 och är i 1580 års räkenskaper ersatt av ”Jon i Skeriegerde”. I rullan över Abraham Nilssons knektar 1586 förekommer en ”Håkan Månsson i Skeriagerde”, som säkert är identisk med den tidigare nämnde Håkan och därmed son till Måns. Håkan brukade Skäragärde t.o.m. 1591, då hans tionde endast var ½ skäppa råg men inget korn. Hemmanet var svagt! 1600 hette brukaren ”Oloff i Skeriagerde”, som 1601 enligt rumpeskattlängden hade 1 par oxar, 2 kor och 2 tunnor säd. Hur länge Olof brukade hemmanet är obekant, men 1613 ansvarade en Germund för att bidraget till Älfsborgs lösen, 2 koppardaler, erlades.

Skäragärde räknades 1620 som ½ hemman, vars brukare hette ”Jon i Skärigärde”. I 1622 års tionderegister hette brukaren ”Lars i Schäregerde”, men 1625 anges ”Jöns i Skäregärde” som brukare av ½ hemman Skäragärde. I 1628 års mantalslängd över boskapshjälpen heter brukaren ”Niels i Skäragärde” som deklarerade 2 tunnor säd, 4 kor, 3 kvigor, 7 får, 5 lamm, vilket var rätt obetydliga tillgångar. 1633 års jordebok upptager en Gumme som ansvarig för avraden, men i mantalslängden samma år är brukarna två: Germund, som deklarerade 2½ tunna säd, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 4 får och 3 lamm. Gumme hade endast 4 tunnor säd. I jordeboken 1635 står Gumme fortfarande för avraden, som var densamma som på 1550-talet plus 2 lass ved årligen. Klart är att flera brukare fanns på hemmanet men att Gumme var så att säga den officiellt ansvarige. Också 1641 står Gumme för hemmanets avrad. Hans tillgångar var nu: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 5 kvigor, 3 får, 3 lamm, 2 svin, 2 ungsvin och 3 tunnor utsäde. Gumme avled något av åren efter, ty 1644 upptages ”änkan i Skäragärde” som ansvarig för avraden. 1649 heter brukaren Måns. Han är väl identisk med den Måns Olsson, som redan 1635 omtalas i ett mål i domboken. Han står som brukare även 1650. Hur det var under 1650-talet förmäler ej källorna. Skäragärde saknas nämligen i 1655 års mantalslängd.

1660 heter brukaren ”Nilss i Skäregärde”. Om han är släkt till 1628 års brukare är omöjligt att avgöra. Från 1668 brukades hemmanet av Matthis, som ännu var kvar 1682. Hemmanets ränta uppskattas i detta års jordebok till 2 dlr 17 öre 9 penningar – ett lågt belopp. 1686 hade Skäragärde ”förmedlats” till 1/8 mtl. Brukaren hette nu Lars Nilsson. Var han son till ovannämnde Nils? Skäragärde hade tydligen ingen egen kvarn, eftersom det saknas i 1697 års kvarnkommissions protokoll. I 1699 års mantalslängd är ”Skieragerde” förmedlat till 3/8 mtl, vilket skulle bli definitivt. Det är nu delat mellan två officiella brukare: ”Sven L.” och ”Håkan”. Vardera brukade 3/16 mtl. Den årliga räntan var nu 2 dlr 20 öre 9 penningar. Enligt 1717 års mantalslängd var Skäragärde delat mellan Håkan Månsson och Åke Håkansson, sannolikt fader och son.

I husförhörslängden 1728-1740, som återger förhållandena på 1730-talet, står Åke Håkansson med hustru Agda för den ena hemmansdelen och Pär Swensson med hustru Kierstin för den andra. Åke har sonen Håkan och döttrarna Ingierd och Margareta. I 1740 års vallängd har Åke Håkansson efterträtts av Lars Håkansson. Per Svensson brukade fortfarande sina 3/16 mtl. I husförhörslängden för åren 1749-1754 anges Lars Håkanssons ålder till 66 år och hans hustru Kerstins till 46 år. Per Svensson var gift med Ingierd och efterträddes något av åren mellan 1749 och 1754 av sonen Sven Persson med hustru Maria. Båtsman var Eric Båtshake.

Husförhörslängden 1755-1788 upplyser, att Lars Håkansson avled 1788, efter-lämnande änkan Kierstin Svensdotter, född 1704, och dottern Elin Larsdotter, född 1745 och gift med Jonas Svensson, född 1732. De fick 4 barn: Måns 1762, Håkan 1768, Lars 1769 och Stina 1772. Sven Persson var född 1734 och gift med Maria Persdotter, född 1734. De fick 1756 sonen Peter men flyttade därefter till Vissefjärda. Gården övertogs av Jon Persson, född 1724 och gift först med Caisa Carlsdotter, född 1730 och efter hennes död med Brita Abrahamsdotter, född 1747. Det senare giftermålet ingicks 1772. Följande barn föddes i de båda äktenskapen: Stina 1763, Peter 1774, Jonas 1778, Stina 1781 och Håkan 1784. På ägorna bodde änkan Brita Jonsdotter med fyra barn: Carl, född 1751 och gift, Kaisa 1754, Simon, född 1757 och båtsman, och Sven, född 1759. Båtsman för Skäragärde var nu Eric Båtshake, född 1734 och gift med Brita Månsdotter. De bodde på Kroksjö ägor. Per Svensson levde ännu. Han bodde tillsammans med en son Per, född 1745. Åke Håkanssons änka Agda bodde på ägorna med sonen Per Åkesson.

Under perioden 1782-1801 tog Jonas Svensson och Elin Larsdotter undantag. Elin Larsdotter avled. De hade två barn: Maria och Håkan. Jon Persson dog 1785 och hans hustru Brita Abrahamsdotter 1801. Äldste sonen Peter var gift i Mortorp och det blev äldsta dottern Stina Jonsdotter, som 1802 gifte sig med Sven Nilsson, f. 1784, varefter de övertog gården. En broder Håkan, f. 1784, blev båtsman för Eskilsryd. En hemmansdel innehades av Carl Jonsson, f. 1751, och h.h. Elin Ingesdotter, f. 1774. De fick 1778 sonen Jonas och 1782 sonen Simon [frågetecken för moderns kontra barnens födelseår]. En hemmansdel innehades av Håkan Jonsson, f. 1765, och 1794 gift med Stina Ingesdotter, f. 1776. De fick 1795 sonen Sven och 1799 dottern Anna Stina. Båtsman var först Sven Jonsson Båtshake, f. 1759 och 1787 gift med Karin Esbjörnsdotter. De hade två söner: Johannes och Petter. Ny båtsman blev Nils Båtshake, född 1772 och 1795 gift med Maja Andersdotter, född 1777. De fick 1796 sonen Peter, varefter modern 1801 avled.

Under perioden 1802-1815 överlämnade Carl Jonsson och Elin Ingesdotter sin hemmansdel till sonen Simon Carlsson, som gifte sig med Caisa Lena Nilsdotter. De fick 1807 sonen Jonas, 1812 sonen Carl och 1815 dottern Caisa Lena. Håkan Jonssons hustru Stina Ingesdotter avled under perioden. En hemmansdel innehades av Sven Svensson, f. 1774, och h.h. Ingeborg Andersdotter, f. 176?. De hade 4 barn: Sven, född 1796, Måns, född 1798, Ingeborg Lisa, född 1804 och Stina, född 1808.

Under perioden 1815-1821 flyttade Sven Svensson 1819 till Mortorp med hustru och 6 barn. Hemmansdelen på 3/16 mtl övertogs av Simon Carlsson. Håkan Jonsson överlämnade sina 3/16 mtl till sonen Sven Håkansson och hans hustru Brita Nils-dotter, f. 1790. De fick 4 barn: Peter 1815, Stina 1817, Johannes 1819 och Nils 1821. Sven Håkanssons syster Elin Håkansdotter, f. 1804, var piga på gården. Båtsman var Måns Båtshake, f. 1798. Undantagsmannen Jonas Svensson avled 1816. På ägorna bodde även inhysesänkan Lena Persdotter, född 1763 med sonen Peter, född 1796 och dottern Maria, född 1804.

På 1820-talet brukades de två hemmansdelarna av Simon Carlsson och Sven Håkansson. Simon Carlsson och Cajsa Lena Nilsdotter hade nu tillsammans 7 barn: Jonas, f. 1807, Carl 1812, Cajsa Lena 1815, Johannes 1822, Sven 1825, Maria 1826 och Johanna 1828. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter hade 8 barn: Peter, f. 1815, Stina 1817, Johannes 1819, Nils 1821, Maria Lena 1823, Israel 1826, Johanna 1828 och Lovisa 1831. Båtsman var fortfarande Måns Båtshake. Inhysesänkan Lena Persdotter flyttade nu till Vissefjärda.

På 1830-talet skedde ingen förändring i ägandeförhållandena. Simon Carlsson och Sven Håkansson brukade sina hemmansdelar. Sven Håkansson fick 1833 ännu en son, Carl Johan. Undantagsmannen Håkan Jonsson avled 1839.

På 1840-talet var folkmängden i Skäragärde 7 män och 5 kvinnor eller tillsammans 12 personer. Simon Carlsson och Cajsa Lena Nilsdotter tog undantag av sonen Johannes Simonsson, född 1822, som 1851 gifte sig med Dorothea Israelsdotter från Ljungby, född i Madesjö 1829. Simon Carlsson avled 1848. Johannes Simonssons syskon Sven Simonsson och Maria Simonsdotter stannade på gården som dräng och piga. Den äldre brodern Carl hade 1842 flyttat till Algutsboda. På den andra hemmansdelen satt Sven Håkansson och Brita Nilsdotter kvar under 1840-talet. Deras dotter Maria Lena blev gift till Ellebäck och sonen Israel avled 1848.

På 1850-talet avled Johannes Simonssons hustru Dorothea Israelsdotter 1859 liksom äldste sonen Ingemund, som var född 1852. Kvar var dottern Ida Maria, född 1854. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter tog nu undantag av äldste sonen Johannes Svensson, född 1819. Han var tillsvidare ogift. Han hade sina syskon Nils Svensson och Lovisa Svensdotter som dräng och piga. Brodern Carl Johan Svensson, f. 1833, gifte sig med Sigrid Sofia Håkansdotter från Nässjömåla, född 1834, och flyttade till Nässjömåla. En torpare etablerade sig nu på ägorna: Nils Daniel Petersson, född i Algutsboda 1835. Han flyttade till Skäragärde 1860.

Under 1860-talet gifte Johannes Simonsson 1863 om sig med Fredrika Jonsdotter, född 1834. Han avled snart eller 1869. Från sitt första äktenskap hade han dottern Ida Maria, född 1854, som 1870 flyttade till N. Björnahult. I det andra äktenskapet föddes 4 barn: Amanda Dorothea 1864, Carl och Charlotta, tvillingar, 1866, och Mathilda 1869. Johannes Svensson avstod sin hemmansdel på 3/16 mtl till Peter Fredrik Jönsson, f. 1835, som 1864 gifte sig med Johannes’ syster Lovisa Svens-dotter, f. 1831. Peter Fredrik Jönsson kom från Korpahult. De fick 2 barn: Johannes Lorentz 1864 och Carl Emrik 1866. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter hade undantag liksom änkan Cajsa Lena Nilsdotter, Simon Carlssons änka. Torparen och nybyggaren Nils Daniel Petersson från Algutsboda bodde kvar på ägorna.

Under perioden 1871-1881 gifte änkan Fredrika Jonsdotter 1875 om sig med Jon Andersson, född 1835 i Vissefjärda. De fick 1877 dottern Anna Mathilda. Peter Fredrik Jönsson och Lovisa Svensdotter fick 1871 sitt tredje barn, sonen Frantz Gottfrid. Torparen Nils Daniel Petersson flyttade 1875 till Nässjömåla. Sven Håkansson avled 1875. Skollärarinnan Johanna Josefina Holmqvist var född i Kalmar. Hon blev lärarinna i Madesjö 1874 men flyttade 1877 till Mjällby.

Under perioden 1881-1891 blev Fredrika Jonsdotter för andra gången änka, då hennes andre man Karl Andersson avled. Peter Fredrik Jönsson avled 1887 och efterlämnade änkan Lovisa Svensdotter och de tre barnen Johannes Lorentz, född 1864, Karl Emrik och Frans Gottfrid, födda respektive 1866 och 1871. Undantags-änkan Cajsa Lena Petersdotter flyttade med sina 4 barn 1889. Båtsmannen Johan August Petersson Lidberg, som var född 1848 i Algutsboda kom till Skäragärde 1881 med hustru Karolina Jonsdotter och 3 barn men flyttade bort redan 1882. I stället inflyttade 1883 soldaten Johan August Hjelm, född 1843 i Madesjö men närmast kommande från Algutsboda. Han var gift med Gustava Jonsdotter, född 1841 i Madesjö och hade 5 barn. Äldsta barnet dottern Hulda Emilia, född 1871, emigrerade 1889 till USA. Övriga barn var Gottfrid Nicolaus, f. 1875, John Fritiof, f. 1877, Helena Augusta, f. 1880 och Nanny Elise Marie, f. 1884.

Under åren 1891-1894 tog Fredrika Jonsdotters äldsta dotter Amanda Dorothea Johansson 1893 ut flyttningsattest till USA men återlämnade samma år attesten och tycks sålunda ha ångrat sig. Den andra gården på 3/16 mtl brukades av Lovisa Svensdotter, änka efter Peter Fredrik Jönsson. Hon hade sina tre barn hemma. Soldaten Johan August Hjelm bodde kvar med sin hustru och 4 barn.

Folkmängden i Skäragärde var 1875 15 personer och hemmanets taxeringsvärde 9000 kr. År 1894 var folkmängden 8 mankön och 8 kvinnkön eller tillsammans 16 personer.

Under åren fram till 1894 emigrerade 3 eller eventuellt 4 personer från Skäragärde, alla till USA. Drängen Frans Gustafsson var född 1858 och emigrerade 1883. Hulda Emilia Hjelm emigrerade 1889 och Charlotta Johansson 1891. Huruvida Amanda Johansson verkligen reste är ovisst. Hon har enligt en anteckning i kyrkboken lämnat tillbaka sin utreseattest.

http://kartor.eniro.se/m/60eJC

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet bör väl tolkas som ”den av en skräddare inhägnade platsen”. Hemmanet har sannolikt tillkommit under medeltidens slutskede. Härför talar den ringa avraden, som är upptagen i de äldsta fogderäkenskaperna 1539. Men Skräddaregärde nämnes redan i registret över den extraskatt, som uttogs 1533 med anledning av inbördes-kriget i Danmark. Enligt detta register skulle ”Anders Gijsson” erlägga 2 mark penningar till gärden. Denne Anders skulle bruka hemmanet till första hälften av 1550-talet. Hans avrad var enligt de första fogderäkenskaperna 1539 ”ett klef tååt”, en öra och fodring för 1 häst. Det var lika med avraden för flera sannolikt nyupptagna hemman i trakten som Skäragärde och Siggegärde. Anders fick sin avrad höjd efter dackefejden. 1545 var den höjd till fodring för 4 hästar, hälften mot vad mera upp-odlade hemman måste leverera. Fodringen löstes med 3 öre per häst. 1547 före-kommer 2 namn i Skräddaregärde: Anders och Håkan Ömundsson. Denne Håkan hade året förut dömts att böta en oxe till Kronan för att ha fällt en grön ek. Ekar och bokar var reserverade för Kronan. Han nämnes ej vidare och var väl en tillfällig brukare. 1551 hade Anders’ avrad ökats med två dagsverken och denna avrad måste ”Enkian Anderses” betala 1556. Hon efterträddes 1561 av ”Per Thoresson”, vars dagsverksskyldighet ökades till 3 dagsverken. 1569 var Skräddaregärde anslaget till underhåll av en knekt, som hette ”Pelle Bosa”. Han kan vara identisk med ovannämnde Per Thoresson. Följande år hette knekten ”Sven i Skreddare-gerde”. Hans avrad hade höjts med fodring för 2 s.k. lagmanshästar.

När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1571 brukades Skräddaregärde av 2 bönder, som visade sig vara överraskande välmående. ”Germund i Skreddaregerde” deklarerade följande tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-3, treårsungnöt-2, kalv-1, får-3, svin-2, häst för 5 mark. Hans skatt blev 12 mark 3½ öre. ”Bijrger, ibm” var betydligt förmögnare. Han redovisade: silver-2 lod, koppar-1 lispund, oxar-3, kor-14 (!), treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-1, får-8, svin-4, hästar för 15 mark. Hans skatt blev 24 mark 6 öre, vilket torde vara den näst största i Madesjö. Varifrån han kom och vart han tog vägen, därom tiger källorna. Möjligen är han identisk med Birger i Örsjö, som också var välsituerad. Birger försvann från Skräddaregärde-räkenskaperna efter 1571, men Germund stannade kvar. Han erlade 1572 1½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde till Kronan, vilket motsvarade en skörd av 22½ skäppor råg och 15 skäppor korn. 1575 var skörden sämre. Germund kunde endast lämna ½ skäppa råg och ½ skäppa korn. Han brukade hemmanet t.o.m. 1601, då han deklarerade 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 3 tunnor säd.

När Älfsborgs lösen 1613 skulle betalas hade Germund försvunnit. Sannolikt var han död. Brukaren hette nu ”Joenn i Skräddaregärde”. Han betalade 3 dlr till Älfsborgs lösen. Dessutom upptages i registret 2 kvinnor ”slätt uthfattige” Kharin och Signe, som ej erlade något. Jon brukade hemmanet till 1625 även om en Anders ansvarade för tionden 1622. Men Anders stod från 1628 för avraden från Skräddaregärde. Han skulle göra det i nära trettio år. Enligt 1628 års mantalslängd över boskapspenningen hade Anders följande tillgångar: 3 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 6 kor, 2 kvigor, 6 får, 4 lamm, 3 svin och 4 ungsvin. Hemmanet räknades som ett halvt. Enligt 1633 års mantalslängd hade Anders 3½ tunna säd, 1 tunna svedjeråg, 2 oxar, 6 kor, 4 kvigor, 5 får, 4 lamm, 1 ungsvin. Anders förefaller ganska välbärgad. 1641 hade Anders 1 häst, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 5 kor, 4 kvigor, 5 får, 4 lamm, 2 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Sista gången Anders nämnes som brukare av Skräddaregärde var 1655, då han kallas ”åldrig”. Han hade nu en son skriven på hemmanet. Det var väl denne son som 1660 tagit över gården. Han hette Nils Andersson. Han brukade hemmanet till 1699. Redan 1669 hade han en ”Anders i samma gård”, som säkerligen var en son. Enligt 1682 års jordebok var den årliga räntan till Kronan 3 dlr 8 öre 9 penningar. Den var oförändrad i 1699 års jordebok, i vilken Skräddaregärde fått nr 222. 1717 är hemmanet delat mellan Pär och Anders Nilsson och i husförhörslängden 1728-1740 heter brukarna Anders Nilsson, Per och Anders Persson. Anders Nilsson uppges vara gift med Kierstin, Per Nilsson med Martha och Anders Persson med Ingrid. Båtsmannen för hemmanet hette Philippus Awalopp.

1740 års vallängd har också tre brukare: Anders Persson, 1/8 mtl, Jon Nilsson, 1/8 mtl, och Gumme Persson, ¼ mtl. Under perioden 1755-1788 förändrades hemmans-delarnas storlek, så att en blev på 1/12 mtl och två på 5/24 mtl vardera. Till en början hette brukarna Gumme Persson, Anders Persson och dennes son Nils Andersson. Anders Persson fick följande barn: Anders, Nils, född 1744, Sven, född 1747, Petter, född 1750, Jacob, född 1753, och Elin. Om Jacob är antecknat, att han längre fram bodde vid Hyltan, varmed väl menas Erengislahyltan. Nils Andersson brukade en hemmansdel. Han fick 4 barn: Maria, född 1767, Anders 1770, Jonas 1772 och Sven 1780.

Gumme Persson efterträddes av Pär Andersson och hans hustru Maria Andersdotter. De fick 1778 dottern Ingjärd, 1780 sonen Olof och 1785 dottern Catharina. Efter Anders Persson följde Peter Svensson och hans hustru Kerstin. De fick 1785 sonen Magnus. En hemmansdel innehades en tid av Johan Olofsson, född 1748 och gift med Stina Gummesdotter från Elmeberg, född 1735. De fick 4 barn: Karin, Peter, Brita Stina och Maria, den senare enligt uppgift född 1777. Båtsman var först Per Persson Svala, född 1737, därefter Magnus Månsson Svala, född 1753 och sist Petter Mattson Svala, född 1766.

Vi förflyttar oss fram i tiden till perioden 1815-1821. 1/12 mtl brukades av Nils Persson Lindberg, som var född 1755 och gift med Stina Persdotter, född 1768. De hade två döttrar: Stina, född 1794 och 1821 bortflyttad till Vissefjärda, och Sara, född 1800. 7/24 mtl ägdes nu av änkan Katharina Persdotter, född 1765 och hennes tre barn: Sven Månsson, född 1797, Peter Månsson, född 1800 och Elin, född 1805. 1/8 mtl ägdes av Gise Jonsson, född 1791 och hans hustru Ingrid Lena Persdotter, född 1780. De fick 1814 sonen Sven men flyttade 1817 till Vissefjärda. Gården övergick till Pehr Andersson, född 1762 och hans hustru Lena Pehrsdotter, född 1772. De fick 5 barn. De tre äldsta sönerna Magnus, född 1798, Andreas 1802 och Jöns 1813 flyttade 1821 till Vissefjärda. Kvar var döttrarna Maria, född 1811 och Ingrid, född 1800. Inhyses var Peter Svensson, f. 1789, med hustru Cajsa Anders-dotter och två barn: Brita Stina, född 1818, och Jonas, född 1820. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Sven Båtshake, född 1757 med hustru Cajsa Esbjörns-dotter, född 1747 och sjuklige sonen Peter, som var född 1789. Båtsmannen Peter Petersson Svala var född 1796. Han flyttade 1821 till Mortorp.

Under åren 1821-1829 avled 1824 Nils Persson Lindberg som undantagsman. Han efterlämnade änkan Stina Persdotter och dottern Sara Nilsdotter, född 1800, som 1822 gift sig med Peter Jonsson, född 1798. De övertog gården och fick 1823 sonen Johan Peter och 1825 dottern Brita Stina. 5/24 mtl ägdes av Sven Nilsson, född 1800 och h.h. Maria Olofsdotter, född år 1802. Deras dotter Ingrid Lena föddes 1822. På nästa gård på 5/24 mtl avled Catharina Andersdotter som undantagsänka 1828. Gården hade då övergått till Sven Månsson, född 1797 och h.h. Christina Gustafs-dotter från Vissefjärda, född samma år. De fick 1824 sonen Peter Magnus och 1829 dottern Anna Katharina. Undantag hade Per Andersson, född 1762, och h.h. Lena Persdotter, född 1772 i Algutsboda. Deras yngsta dotter Stina Persdotter, född 1805, blev gift med bonden Johannes Jonsson, född 1799. De fick 1828 dottern Stina. Familjen flyttade efter några år bort från Skräddaregärde.

På 1830-talet tog Sven Nilsson och Maria Olofsdotter på 1/12 mtl undantag av dottern Ingrid Lena Svensdotter, född 1822, och hennes man Olaus Petersson, född 1819. 5/24 mtl brukades av Jonas Svensson och Elin Månsdotter. De fick 4 barn: Helena Gustava 1825, Catharina 1828, Peter Magnus 1835 och Sven August 1838. Den andra gården på 5/24 mtl brukades alltjämt av Sven Månsson och Christina Gustafsdotter, som hade 3 barn: Petter Magnus, född 1824, Anna Catharina, född 1829, och Ingrid Lena, född 1834. Båtsman var Peter Pehrsson Svanström, född 1796. Hans hustru avled 1828, varefter han gifte om sig med Anna Maria Svens-dotter, född 1803.

På 1840-talet bodde 10 män och 10 kvinnor i Skräddaregärde, alltså totalt 20 personer, enligt en anteckning i husförhörslängden. På 1/12 mtl avled Sven Nilsson 1848. Gården övergick till dottern Ingrid Lena Svensdotter, född 1822, och hennes man Olaus Petersson. De fick på 1840-talet 3 barn: Johan 1846, Sven August 1848 och Johannes 1851. 5/24 mtl brukades av Jonas Svensson och Elin Månsdotter. De fick ytterligare 2 barn: Carl Johan 1842 och Mathilda 1847. Den andra gården på 5/24 mtl ägdes av Sven Månsson och Christina Gustafsdotter med deras 3 barn. Båtsman var Olof Johansson Svanström, född i Toresbo 1827 och gift med Anna Lena Jonsdotter från Ramkvilla, född 1821. De fick 184? dottern Mathilda. Avskedade båtsmannen Peter Pehrsson Svanström var född i Stora Kolfly 1796. Hans hustru Anna Maria Svensdotter var född i Björstorp 1803. Undantagsmannen Peter Andersson avled 1848.

Vi går fram till åren 1861-1871. Gården på 1/12 mtl ägdes nu av Frans Oscar Ottosson Allgurén, som var född 1833 i Algutsboda. Han ägde dessutom 1/16 mtl i Högahult. Han var gift med Cajsa Lena Petersdotter, född 1831. De hade 4 barn: Ida Mathilda, född 1861, Wilhelmina Catharina 1864, Erika Amelia 1867 och Hulda Carolina 1870. 5/24 mtl brukades av Peter Magnus Jonsson, som var född 1835 och ogift. Han var son till Jonas Svensson och Elin Månsdotter. Den andra gården på 5/24 mtl brukades av Peter Magnus Svensson, f. 1824 och son till Sven Månsson. Han var gift sedan 1852 med Carolina Petersdotter, född 1829. De fick 6 barn: Emma Christina föddes 1855, Carl Gustaf 1858, Ida Sophia 1861, Johan Amandus 1863, Pehr August 1867 och Hilda Augusta 1870. Jonas Svenssons hustru Elin Månsdotter avled 1861 och han själv 1869. Deras dotter Mathilda var född 1847. Båtsmannen Olof Johansson Svanström avled 1866 och efterlämnade änkan Anna Lovisa Jonsdotter och 4 barn. Ny båtsman blev 1867 Johan Ulric Abrahamsson Svanström, född 1845. Han kom från Rås. Avskedade båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle bodde på ägorna med hustru och 5 barn.

Under perioden 1871-1881 bytte 1/12 mtl ägare flera gånger. Frans Allgurén avled 1875, varefter änkan Cajsa Lena Petersdotter 1877 flyttade till Skäregärde. Gården övertogs 1877 av Carl Johan Johannesson från Kroksjö, som 1874 gift sig med Emma Petersdotter, f. 1852. De fick 1876 sonen Peter Ingemund Theodor och 1878 dottern Jenny Sally Charlotta. Familjen flyttade redan 1879 bort från Skräddaregärde. Efterträdare blev Daniel Danielsson, född 1821 i Nättraby och hans hustru Anna Maria Olsdotter, född 1822 i Vissefjärda. De hade två barn: Peter Gustaf, född 1856, och Ingrid Matilda, född 1858. Peter Magnus Jonsson överlät 1877 sina 5/24 mtl till Jonas Peter Nilsson från Granhult, född 1829 och gift med Charlotta Jonasdotter från Lenhofda, född 1832. De hade 4 barn: Nils Johan var född 1855 i Lenhofda och student i Uppsala, Elise Marie, född 1859, Emilia Christina, född 1866, och Carl August, född 1872. På den andra gården på 5/24 mtl satt Peter Magnus Svensson och Carolina Petersdotter. Äldsta dottern Emma Christina, född 1855, flyttade 1875 till Norra Säfsjö.

En hel del människor flyttade till Skräddaregärde på 1870-talet. Bland dem var snickaren Sven Magnus Petersson, som var född 1821 i Algutsboda, och f.d. marinsoldaten Peter Johan Niklasson Björk från Kroksjö med hustru Maria Christina Jonasdotter, f. 1845. Avskedade båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle var född 1812 och gift med Stina Lisa Petersdotter, född 1814. De flyttade från Bällsjö till Skräddaregärde med 5 barn: Johanna, född 1846, Per August 1853, båtsmannen Johannes Niklasson Pihl, f. 1858, som tillträdde 1877, inhyses arbetspigorna Emma Gustava Nicolaidotter och Mathilda Wilhelmina Nicolaidotter. Båtsmannen Johan Ulrik Svanström avled 1874.

På 1880-talet tog Daniel Danielsson och hans hustru undantag 1882 och flyttade 1883 till Vissefjärda. Gården på 1/12 mtl övertogs av dottern Ingrid Mathilda, född 1858 och hennes man från 1882 Peter August Johansson, född 1858 i Oskar. De flyttade redan 1883 bort från Skräddaregärde och efterträddes av Peter Magnus Jonsson, född 1835 och ogift. 5/24 mtl brukades av Jonas Peter Nilsson och Charlotta Jonsdotter. Deras son Karl August avled 1881. Den andra gården på 5/24 mtl brukades till en början av Peter Magnus Svensson och Karolina Peters-dotter. De flyttade 1882. Äldste sonen Karl Gustaf Petersson, född 1858, övertog gården. Han gifte sig 1883 med Jenny Charlotta Petersson, född 1857. De fick på 1880-talet tre barn: Ester Augusta 1884, Helga Henrika 1886 och Janne Gunnar 188?. I övrigt kan nämnas, att avskedade båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle avled 1882.

Åren 1891-1894 medförde den förändringen att Carl Gustaf Petersson avled 1893. Han efterlämnade änkan Jenny Charlotta Petersson och 4 barn, av vilka sonen Gustaf Bernhard var född 1891. Av övriga på ägorna kan nämnas arbetaren Johan August Sjölin, född 1864 och 1892 gift med Ida Matilda Svensdotter, född 1866. De fick samma år sonen Karl Anton. Arbetaren Johan Peter Nilsson var född 1824 i Oskar och gift med Maria Petersdotter, född 1819. Deras son Nils Peter var född 1861. Snickaren Sven Magnus Petersson var född 1827 i Algutsboda. F.d. marin-soldaten Peter Johan Niklasson Björk blev änkling redan 1882. Från Ryssby inflyttade 1893 folkskollärarinnan Agnes Cordelia Charlotta Lindell, som var född i Ryssby 1865.

Fram till 1/5 1894 hade ingen emigrerat från Skräddaregärde.

http://kartor.eniro.se/m/c7s7M

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Siggegärde torde betyda ”Sigges inhägnad, det av Sigge inhägnade och uppodlade området”. Hemmanet saknas i 1533 års register över gärden och i 1535 års städsleöreregister. Sannolikt har det upptagits under decennierna före. Härpå tyder den obetydliga avrad som lagts på Siggegärde i de äldsta fogderäkenskaperna 1539. Ett nyupptaget hemman skattlades först efter någon ”nådatid”, i regel ett eller två decennier och då var avraden till en början obetydlig. Avraden 1539 var ”1 kleff tåt” dvs en knippa lin, 2 fyrkar dvs ½ öre samt fodring för 1 häst. Brukaren hette ”Per Larsson i Siggegärde”. Han satt kvar några år men hade i 1541-1542 års räkenskap ersatts av ”Ebbe i Siggegärde”, som hade samma avrad. När Gustav Vasa efter dackefejden började rekrytera en inhemsk här av f.d. dackeanhängare värvades 1545 ”Nils Dubbra i Siggegärde” till knekt. Han fick 3 mark i värvningspengar. Han måste vara identisk med den Nils Dubbra i Agebo, som fick böta 2 oxar ”for han röffuade på Öland.” Som knekt tillhörde han den grupp som anfördes av Jon Gerthon i Södra Bondetorp, som sannolikt var Nils Dackes svåger men som tog värvning efter upprorets slut. Nils Dubbra stod kvar som knekt 1546. Efterträdare i Siggegärde blev ”Per Ohlsson”, som nämnes 1547 och var kvar ännu 1551, då hans avrad höjts till 2 dagsverken och fodring för 4 hästar. 1556 hette brukaren ”Esbiörn Trolle”. Han satt kvar i Siggegärde t.o.m. 1569. När Älfsborgs lösen 1571 skulle utkrävas var det emellertid ”Jon i Siggegärde” som var ansvarig. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-5, treårsungnöt-6, får-8, svin-6 och häst för 5 mark. Hans skatt blev 13 mark 1 öre – överraskande hög. Jon hette Helge i efternamn enligt 1573 års tionderegister. Hans tionde detta år var 2 skäppor råg och 3 skäppor korn, vilket motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 45 skäppor korn – en överraskande hög siffra!

Hur länge Jon Helge brukade Siggegärde är ovisst. Från 1591 heter brukaren Anders Håkansson. Hans avrad eller årliga avgift till Kronan var fortfarande obetydlig: ½ öre, 1 kleff tåt, 3 dagsverken och fodring för 4 hästar. Siggegärde räknades som ½ hemman. Enligt 1601 års rumpeskattlängd hade Anders följande tillgångar: 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 2 tunnor säd.

När den nya Älfsborgs lösen skulle uttagas 1613 hette brukarna ”Lars och Anders”, som tillsammans skulle erlägga 4 koppardaler. Var det son och fader? Enligt 1620 års fogderäkenskaper hette brukaren då ”Swen i Siggegärde”, men för 1622 års tionde svarade ”Peder i Siggegärde”. Efter ett mellanspel 1625 av ”Håkan i Sigge-gärde” återkom Peder 1628. Han deklarerade då 3 tunnor säd, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 1 ungsto, 10 kor, 2 kvigor, 8 får, 8 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Peder var välbärgad! Det visade sig följande år, då Siggegärde icke tillhörde de hemman, som förklarades ”öde” dvs att brukarna icke förmådda betala avraden.

I 1633 års jordebok heter brukaren ”Per i Siggegärde”. Han redovisade 4 tunnor säd, 1 sto, 1 oxe, 3 stutar, 1 tjur, 5 kor, 3 kvigor, 5 får, 3 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. Fortfarande synes brukaren vara ganska välmående! I jordeboken nämnes ”Peder i samma gård”. Var det fråga om far och son? I 1635 års jordebok står Peder ensam för hemmanets avrad men under slutet av 1630-talet sker förändring av brukarna. I 1641 års mantalslängd heter brukaren Esbjörn. Han är gift och har ett barn. Han hade 1 föl, 1 sto, 2 oxar, 1 tjur, 5 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 3 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Siggegärde räknades alltjämt för ½ hemman. Esbjörn förekommer i kyrkoräkenskaperna. Han bidrog 1650 till kyrkans målning med 6 öre. Han brukade Siggegärde ända till 1682. I mantalslängden 1669 finns dessutom ”Måns i samma gård” upptagen. Räntan från Siggegärde upptages 1682 till 2 dlr 11 öre 21 penningar – förvånansvärt låg! I födelse- och doplängden 1678 anges, att Håkans son i Sigge-gärde döpts till namnet Esbjörn. Det tyder på, att Håkan var son till Esbjörn den äldre. I 1686 års jordebok heter brukaren Pehr Esbjörnsson. Han var alltså son till Esbjörn och bör ha varit broder till Håkan. I 1699 års jordebok är hemmanet officiellt delat mellan Håkan och Pehr Esbjörnssöner. I 1717 års mantalslängd heter brukarna Håkan och Inge Persson. Håkan hette väl Esbjörnsson i efternamn. Inge Persson var väl son till Pehr Esbjörnsson.

Husförhörslängden 1728-1740, som återspeglar 1730-talets förhållanden, upptager Per Andersson, struken och alltså avliden under perioden, hans hustru Ingrid, Nils Håkansson, struken, och hans hustru Kerstin, båtsmannen Per Håkansson, inhyses Håkan med hustru Ingeborg, inhysesänkan Karin med dottern Segrid. Vallängden 1740 upptager däremot Per Andersson och Inge Persson.

Husförhörslängden 1755-1788 återspeglar flera förändringar i Siggegärde. Gård nr 1 innehades till en början av Per, vars efternamn är okänt. Han var gift med Karin Johansdotter, vars födelseår ej är angivet, och hade med henne följande barn: Anders 1751, Sissa 1754, Elin 1760, Johan 1763 och Kajsa 1767. Den andra gården innehades av Nils Jonsson, född 1731 och vigd 1755 vid Karin Ingesdotter, född 1736 och dotter till Inge Persson. De fick 7 barn: Peter 1757, Nils 1760, Per 1763, Maria 1765, Jonas 1770, Stina 1773 och Segrid 1776. En tredje gård förvärvades av Olof Ingemundsson, f. 1743 och gift med Sissa Persdotter, f. 1754 och dotter till ovannämnde Per och Karin Johansdotter. De fick 4 barn: Jonas 1774, Petter 1777, Maria 1782 och Ingiärd 1784. På Siggegärdes ägor bodde också inhysesänkan Ingrid Håkansdotter med sina barn Nils, Elin och Anders. Inhyses Nils Nilsson var född 1698 och var gift med Maria Månsdotter. De hade många barn. Socken-skräddaren Sven Svensson var skriven i Siggegärde men var bonde i Högahult.

Under perioden 1782-1801 tog Nils Jonsson och Karin Ingesdotter undantag. Olof Ingemundsson avled 1794 och efterlämnade änkan Sissa Persdotter och 6 barn, utom de fyra som tidigare nämnts även Segrid och Jon. Nils Nilsson och h.h. Kerstin Gudmundsdotter, födda 1760 och 1787 övertog gården. Båtsman var nu Nils Jeansson Planka, född 1774, som efterträdde Carl Johansson Planka, som var född 1743 och sedan 1773 gift med Ingierd. De hade 5 barn.

Under åren 1802-1815 avstod Sissa Persdotter sin gård till Jonas Olsson, som var född 1779 och sedan 1806 gift med Lena Håkansdotter. De fick 1807 sonen Olof, 1809 dottern Maria, 1812 dottern Catharina och 1815 sonen Sven. Nils Nilsson och Kerstin Gudmundsdotter fick 4 barn: Brita Stina 1805, Lena 1807, Ingrid Lena 1810 och Jonas 1813. Båtsman var Nils Planka, född 1788. På ägorna bodde även sjudaren Johan Persson med sin dräng Anders Ingesson. Från Algutsboda inflyttade 1815 bonden Carl Johansson, f. 1786, och h.h. Caisa Svensdotter, f. 1787.

Under perioden 1815-1821 flyttade Carl Johansson och hans familj till Korpahult. Kvar var två bönder. 3/8 mtl ägdes av Nils Nilsson och Kerstin Gudmundsdotter, som nu fick ytterligare 3 barn till de tidigare 3: Maria f. 1817, Jonas 1813 (obs!) och Peter 1821. 1/8 mtl ägdes av Jonas Olofsson eller Olsson och h.h. Lena Håkansdotter, som 1820 fick sitt fjärde barn, dottern Christina. Båtsman var nu Peter Planka, f. 1788 och gift med Katharina, f. 1776. De hade 2 barn. Änkan Cajsa Ingesdotter avled 1821.

Under perioden 1821-1829 avled 1824 Nils Nilsson, varefter änkan Kerstin Gudmundsdotter tog undantag och gården delades. Dottern Cajsa Lena gifte sig med Johannes Petersson och övertog 1/8 mtl. De fick 1833 sonen Jonas. Cajsa Lenas broder Jonas Nilsson var för ung att omedelbart övertaga resterande ¼ mtl, varför denna gård en tid brukades av Olof Nilsson, f. 1778 och h.h. Maria Håkans-dotter, f. 1766. De hade en dotter Ingrid Lisa född 1811. Om dem är antecknat i kyrkoboken ”skall avflytta med det första”. Jonas Nilsson gifte sig så småningom med Ingeborg Lisa Svensdotter från Algutsboda, född 1816. Jonas Olsson och Lena Håkansdotter brukade sin gård hela 1820-talet. De fick 1824 sitt femte barn, dottern Ingrid Lena. Båtsmannen Peter Planka som var från Vissefjärda bodde nu på Nässjömåla ägor. Han var gift med Catharina Jonsdotter, f. 1776, och hade två barn.

På 1830-talet tog Kerstin Gudmundsdotter 1836 undantag av sonen Jonas Nilsson och dennes hustru Ingeborg Lisa Svensdotter. De gifte sig 1836 och fick 2 barn: Maria Gustava 1837 och Sven Johan 1839. Johannes Petersson och Cajsa Lena Nilsdotter överlämnade sina 1/8 mtl till Johannes Jönsson från Mortorp, född i Madesjö 1805. Han tillträdde 1840 tillsammans med sin hustru Maria Olofsdotter, f. 1807. De hade då 3 barn: Johan Peter, född i Mortorp 1833, Olaus, född ibidem 1835 och Carl, född ibidem 1837. Jonas Olsson och Lena Håkansdotter tog undan-tag av sonen Olof Jonsson, f. 1807. Han vigdes 1838 vid Stina Cajsa Jonasdotter, f. 1819. De fick 1839 sonen Johan. Brukaren Otto Allgurén var född 1810. Han brukade gården en kortare tid men flyttade sedan bort. Torparen och båtsmannen P. Planka och hans hustru Catharina Jonsdotter bodde på ägorna. De hade två barn.

På 1840-talet bodde enligt en anteckning i kyrkoboken 18 män och 10 kvinnor eller tillsammans 28 personer i Siggegärde. ¼ mtl brukades av Jonas Nilsson och Ingeborg Lisa Svensdotter. Familjen flyttade 1848 till Lindås men behöll gården, som därefter brukades av Sven Håkansson i Skäregärde. 1/8 mtl ägdes av Olof Jonsson och Stina Lisa Jonasdotter, som 1842 fick sitt andra barn, dottern Helena, och 1845 sitt tredje, sonen Sven. Jonas Andersson från Kroksjö, född 1811 och h.h. Lisa Petersdotter, född i Algutsboda 1810 brukade en gård. De hade 5 barn: Johanna född 1834, Emma 1838, Pehr August 1842, Maria Christina 1845 och Hilda Lovisa 1849. 1840 inflyttade Johannes Jönsson från Mortorp, född i Södra Björnahult 1805 och gift med Maria Olofsdotter från Korpahult. De medförde 3 barn och fick 1842 sitt fjärde, sonen August. Jonas Olsson och Lena Håkansdotter hade nu undantag. Båtsman var Peter Petersson Planka, född i Ljungby 1825. Han inflyttade 1849 från Kroksjö. Avskedad båtsman var en äldre Peter Petersson Planka, född i Vissefjärda 1788. Han var gift med Catharina Jonsdotter från Ekeberga, född 1776. Torpare och nybyggare var Israel Andersson från Kroksjö, född 1818 och gift med Sigrid Anders-dotter, född i Transtorp 1820. De flyttade hit från Transtorp 1849. De hade tre barn. Undantagsänkan Kjerstin Germundsdotter dog 1848. Hennes dotter Ingrid Lena var gift i Spaksmåla.

På 1850-talet ägdes från 1852 ¼ mtl av Olaus Israelsson, som var född i Kopparfly 1825. Han var gift med Johanna Jönsdotter, född i Siggegärde 1834. De fick 2 barn: Ida Josephina 1857 och Augusta Mathilda 1859. Olaus Israelsson köpte 1/8 mtl av Jonas Andersson och Lisa Petersdotter, som med sina 5 barn 1852 flyttade till Södra Örsjö. På 1/8 mtl avled Olof Jonsson 1852 efter endast tio dagars sjukdom. Änkan Stina Lisa Jönsdotter gifte 1856 om sig med Carl Magnus Johansson, född i Kopparfly 1828. De fick 1856 sonen Johannes Elof Carlsson. På nästa 1/8 mtl bodde fortfarande Johannes Jönsson och Maria Olofsdotter med sina fyra barn. Undantags-mannen Jonas Olsson dog 1852 efter endast två timmars sjukdom. Änkan Lena Håkansdotter avled 1860. Båtsman var alltjämt Nils Peter Petersson Planka, vars hustru avled 1859. Avskedade båtsmannen Peter Petersson Plankas hustru Catharina Jonsdotter avled också 1859. En båtsman nr 197 Johannes Petersson Boglina var född i S. Örsjö 1837 och kom till Siggegärde 1857. Han hade hustru och 2 barn. Inhyses Otto Allgurén flyttade till Nybro 1852 men återvände 1853 till Siggegärde.

Under 1860-talet sålde Olaus Israelsson sin gård på ¼ mtl till Johan Fredrik Petersson i Ubbemåla i Algutsboda. Carl Magnus Johansson och Stina Lisa Jons-dotter tog undantag av Stina Lisas äldste son i hennes första äktenskap Johan Olsson, f. 1839. Han var tillsvidare ogift. Johannes Jönsson och Maria Olofsdotter tog också undantag av äldste sonen Johan Peter Johansson, som 1865 gifte sig med Carolina Håkansdotter, f. 1836. De fick 3 barn: Mariana 1866, Carl Emil 1868 och Amandus Elof 1870. Johannes Jönsson med familj flyttade 1868 till Algutsboda.

Under åren 1871-1881 ägdes ¼ mtl till en början av Fredrik Petersson i Ubbemåla men inköptes 1872 av Frantz Alfred Johansson från Algutsboda, som emellertid redan följande år med sin familj flyttade till Älmeboda. Gården inköptes nu av soldaten nr 64 i Uppvidinge kompani av Kalmar regemente Gustaf Adolf Johannisson Hjelm, född i Lenhofda 1835 och 1858 gift med Lisa Cajsa Johansdotter, f. 1838. De kom från Ellebäck. De fick 4 barn: Anna Maria, född i Lenhofda 1865, Johannes Gottfrid, född i Madesjö 1870, Alma Carolina 1874 och Gustaf Robert 1878. 1/8 mtl innehades av Johan Olsson, som 1871 gifte sig med Mathilda Jonsdotter, f. 1850. Hon kom från Korpahult. De fick 1872 dottern Anna Augusta. Nästa 1/8 mtl inne-hades av Johan Peter Johansson och Carolina Håkansdotter, som 1875 fick sitt fjärde barn, sonen Johannes Theodor. Undantagsmannen Carl Magnus Johanssons son Johannes Elof, f. 1856, emigrerade 1878 till USA. Undantagsmannen Johannes Jönsson avled 1875 och efterlämnade änkan Maria Olofsdotter. Undantagsmannen Jonas Andersson och Lena Stina Jonsdotter hade två barn hemma. Båtsmannen nr 96 Johan Peter Svensson Köl var född 1848 i Vissefjärda och gifte sig 1873 med Wendla Jonsdotter, f. 1848. De flyttade till Siggegärde 1875 från Högahult. Det fanns två torpare. Israel Andersson med hustru Sigrid Andersdotter och 4 barn, Samuel Jonsson med hustru Johanna Sofia Olofsdotter och 3 barn. I övrigt kan nämnas arbetaren Olaus Israelsson med hustru Kajsa Johanna Jonsdotter och 4 barn. Folkmängden i Siggegärde var 1875 56 personer och hemmanets taxeringsvärde 11333 kr.

Under 1880-talet brukade f.d. soldaten Gustaf Adolf Hjelm sina ¼ mtl. Johan Olsson flyttade bort från sina 1/8 mtl. Efterträdare blev Nils Peter Svensson, f. 1836 och h.h. Karolina Håkansdotter, född 1841 i Oskars församling. De hade 9 (!) barn: Augusta född 1864, Carl August 1866, Per Viktor 1866, Johan 1870, emigrerade 1890 till USA, Axel Magnus 1873, Frans Vilhelm 187?, Anna Matilda 1878, Ottilia Karolina 1881 och Gottfrid 1885. Drängen Amandus Olsson emigrerade till USA 1881. 1/8 mtl brukades av Johan Peter Johansson och Karolina Håkansdotter, född 1836 i Madesjö. Han var från Vissefjärda och född 1833. De hade 4 barn. Undantag hade Karl Magnus Johansson och hans hustru Stina Lisa Jonsdotter samt änkan Maria Olofsdotter. Från Lenhofda inflyttade 1887 gratialisten Johannes Hjelm. Han dog dock redan 1888. 1888 inflyttade husaren nr 24 Axel Gottfrid Lord, f. 1864 i Algutsboda. Han var gift med en dotter till torparen Israel Andersson, som hette Ida Gustava Andersson, född 1859. Torparen Samuel Jonsson avled 1885, efter-lämnande änkan Johanna Sofia Olofsdotter och 4 barn. Det fanns icke mindre än 4 båtsmän i Siggegärde under 1880-talet. Peter Svensson Köl med hustru och 7 barn, Nils Petersson Planka med hustru och 1 barn, Johannes Petersson Boglina med hustru och 6 barn och Nils Gustaf Jonsson Sandqvist med hustru och 2 barn.

Under åren 1891-1894 inträffade inga förändringar ifråga om hemmansägarna. De var desamma som förut. Detsamma gäller undantagsfolket. Endast en torpare fanns nu: Israel Andersson med hustru Sigrid Andersdotter. Arbetaren Olaus Israelsson blev änkling 1882. En arbetare August Johansson Tillberg bodde nu på ägorna. Båtsmännen Sandqvist, Boglina, Planka och Köl bodde kvar. Från Karlsborg i Västergötland inflyttade 1892 kopparslagaren och f.d. sappören Karl Amandus Samuelsson, f. 1867.

Folkmängden i Siggegärde 1894 var 46 personer, varav 27 män och 19 kvinnor. Emigrationen till 1894 omfattar 5 personer. 1874 emigrerade snickaren Sven Olsson, 1878 bonden Elof Carlsson, 1881 drängen Karl Amandus Olsson, 1885 drängen Frans Olsson och 1890 drängen Johan Nilsson. Samtliga emigrerade till USA.