http://kartor.eniro.se/m/s0jbw
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Hemmanet Orrabäck har otvivelaktigt upptagits under medeltiden, men sannolikt under dess slutskede, alltså slutet av 1400-talet eller början av 1500-talet. Det nämnes varken i 1533 års register över gärden eller i 1535 års städsleöreregister utan först i de fogderäkenskaper, som gjordes upp 1539. Orrabäck kan dock ej vara nyupptaget 1539 om man skall döma efter avradens storlek. Ett nyupptaget hemman fick till en början ”växa till sig” något årtionde, innan det överhuvud beskattades och när detta skedde, var avraden till en början obetydlig. Den avrad, som hemmanets förste kände brukare ”Lasse i Orrabeck” skulle prestera var ingalunda obetydlig. Den utgjordes av 1 lispund smör, 1 öra, 1 packe näver och fodring för 2 hästar. I fogde-räkenskaperna 1541-42 har avraden betydligt höjts. Den var nu 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken samt fodring. Efter dackefejden höjdes Lasses avrad till fodring för 8 hästar. Fodringen skulle lösas med 3 öre per häst. Lasse brukade Orrabäck ända in på 1560-talet. Enligt 1561 års fogderäken-skaper hade hans dagsverksskyldighet ökats till 4.
I 1565 års tionderäkenskaper ansvarade en Håkan för tionden från Orrabäck. Han erlade 2 skäppor råg och 1½ skäppa korn i tionde till Kronan. Det motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 22½ skäppa korn år 1564. Följande år eller 1566 är Orrabäck underhållshemman för knekten ”Per i Orrabeck”, som säkerligen var son till Lasse. Orrabäck räknades nu som ett helt hemman. Det var Per Larsson som inför Älfsborgs lösen 1571 redovisade sina tillgångar: koppar-1½ lispund, kor-3, häst för 15 mark. Skatten härpå blev så ringa som 4 mark 7 öre, bland de lägsta i Madesjö. Per Larsson stod nästan oavbrutet för Orrabäck till 1580-talet. Endast år 1575 nämnes i räkenskaperna en annan brukare ”Masse i Orrabäck” och 1586 års knektrulla, som nämner knekten Per Håkan. I fogderäkenskaperna 1591 bestämmes Per Larssons årliga avrad till 1 öre 6 penningar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 4 dagsverken och fodring för 8 hästar. Samma år gav Per 1½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde till Kronan. 1598 står ”Enkian i Orrabäck” för hemmanet. Per Larsson är alltså nu död. Efterföljare till Per Larsson blev år 1600 ”Lasse i Orrabeck”, säkerligen en son. Det var alltså tredje generationen som nu trädde till. Lasses tillgångar var enligt 1601 års rumpeskattlängd 1 oxe, 1 ko, 1 tunna säd. Magert!!
Om det följande årtiondet vet vi inte något utom att Orrabäck icke var knekthemman 1604 och 1606. Enligt räkenskaperna 1612 hade en ny brukare tillträtt Orrabäck. Han hette Sven och hemmanet räknades nu som ½. Den årliga avraden hade höjts genom tillkomsten av två nya avgifter och var som följer: 15 penningar, städsle-pengar-½ mark, fodernötspengar-1½ mark, smör-½ lispund, korn-½ skäppa, näver-1 packe, 2 dagsverken och fodring för 3 hästar. Hemmanet räknades som ½. Det var ej ”öde”, vilket innebar, att Sven inlevererat sin avrad trots de svåra tiderna. När den andra Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas, fanns det två brukare i Orrabäck. ”Lasse i Orrabäck” skulle betala 3¾ silverdaler och ”knekten Swän” 3 silverdaler. Den egentlige brukaren var således fortfarande Lasse. Lasse svarade för hemmanet till några år in på 1620-talet, men i 1622 och 1623 års knektrullor hette brukaren ”Suen Elofzon i Åhrebäck”. Han står för hemmanet 1625 men i 1628 års boskapspennings-mantalslängd står 2 brukare: ”Enckian i Orrabeck” och ”Joen Åkesson, ibm”. Änkan var väl Lasses efterleverska, ty Sven återkom 1629, då han ensam nämnes som brukare av ½ hemman, som betecknas som ”öde”, något rätt så vanligt detta svåra år.
I 1633 års jordebok saknas brukare. Där står endast ”1 Orrebäck, ¾ på frihet-öde-½”. Hemmanet var utbjudet till hugade brukare, som fick löfte om frihet från ¾ av avraden till 1636. Boskapsmantalslängden 1633 visar däremot en annan bild. Där finns 3 brukare upptagna: ”Enckian i Orrabeck”, som hade ett ungsto, 1 ko och 1 kviga, Per Svensson ibm, som hade 1 tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 1 ko, 1 kviga, och Lasse Jonsson ibm, som hade 1 tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor och 2 svin. Enligt 1632 års dombok för Södra Möre anklagades Lasse Jonsson för att ha fällt en ek, och enligt 1634 års dombok anklagades Lasse Skräddare för att ha bränt 3 ekar. Ekar och bokar var reserverade för Kronans behov. Ovannämnde Lasse Jonsson eller Lasse Skräddare kan ej vara identisk med den tidigare nämnde Lasse i Orrabäck utan måste vara nykommen.
I 1635 års jordebok finns alltjämt ingen ordinarie brukare medtagen. Friheten från skatt gällde fortfarande till 1636. Men det fanns således människor på hemmanet, men de hade inte fastnat i skattemyndigheternas nät!
Från 1641 har nya brukare kommit till Orrabäck. ”Olof” är gift och har följande till-gångar: 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 5 får, 4 lamm, 2 ungsvin. ”Anders, ibm” var gift och hade 1 ko och 2 kvigor. Säd hade de gemensamt 3 tunnor. 1644 är Anders ersatt av Sone också han gift. Orrabäck räknas nu som ett helt hemman. Enligt kyrkoräkenskaperna gav Olof 1646 1 mark som bidrag till Madesjö kyrkas reparation. 1649 och 1650 heter brukarna Jöns, gift, och Hemming, ogift. 1655 hade byte skett. Nu brukades Orrabäck av Lasse i Orrabäck, ogift, och Per Biörnsson, gift. Lasse och Per stannade kvar till i varje fall slutet av 1660-talet. De sista två åren, dvs 1668 och 1669, står de i ordningen Per och Lars, vilket väl innebär, att Per var den främst ansvarige. Men i 1682 års jordebok är Lasse i Orrabäck ensam. Hans årliga ränta till Kronan är nu förvandlad i pengar: 6 dlr 13 öre och 9 penningar.
I kyrkoräkenskaperna förekommer Orrabäck ganska sällan men 1679 förekom följande notis: ”Den 9 Martij: een ung Herre i Orrebeck, Anders, -1 dlr 24 öre.” Vem var denne Herre? En adelsman på tillfälligt besök? Samma år gav brukaren Lars 16 öre till kyrkan. I 1686 års jordebok heter brukaren ”Nils Jönsson” och den årliga räntan är något höjd: 6 dlr 25 öre 9 penningar. I 1697 års kvarnkommissions protokoll nämns 2 brukare: Lars och Nils. De återkommer i 1699 års jordebok, i vilken Orrabäck fått nummer 157. Lars och Nils brukade ½ hemman vardera. I 1717 års mantalslängd har delningen gått ett steg längre. Nu fanns det 3 brukare: Lars Nilsson, Änkan och Håkan Månsson.
Vid sommartinget 1726 uppvisade Sven Jönsson i Virrmo det köpebrev som hans tillkommande svärföräldrar Lars Nilsson och Sissa Påvelsdotter i Orrabäck samt svågrar Påvel Larsson, Anders, Per och Nils Larssöner med systern Karin Larsdotter och Nils Jönsson i Södra Örsjö på sin hustrus Segrid Larsdotters vägnar honom givit tillika med sin fästekvinna pigan Sissa Larsdotter på halva hemmanet I Orrabäck. Sven Jönsson gifte sig alltså till halva Orrabäck genom äktenskap med Lars Nilssons dotter Sissa Larsdotter. Enligt husförhörslängden 1728-1740, som återger förhållan-dena på 1730-talet fanns det då 3 brukare i Orrabäck: Håkan Månsson, som tycks ha varit änkling, Håkan Nilsson med hustru Marta och Sven Jönsson med hustru Sissa Larsdotter. Båtsman var Mattis Malm med hustru Elin. Dessutom bodde som inhyses Lars (Nilsson) och hans son Nils jämte änkan Karin och änkan Kerstin. När kyrko-herde skulle väljas 1740 gjordes upp en röstlängd över röstberättigade hemmans-ägare i Madesjö. Hemmansägare var de enda som enligt en ny lag hade rösträtt vid prästval. Nu fanns det 4 hemmansägare i Orrabäck. Var och en brukade ¼ mtl. De var: Sven Jönsson, Nils Larsson, Håkan Månsson och Håkan Nilsson. På 1740-talet skedde den förändringen att Nils Larsson i Södra Bäckebo 1746 köpte ¼ mtl Orrabäck av en Månds Mattisson för 200 dlr smt. Enligt husförhörslängden 1749-1754 fanns det fortfarande 4 hemmansägare i Orrabäck. Håkan Nilsson uppges vara 54 år och hans hustru Elin 53 år. Sven Jönsson är 46 år och hans hustru Sissa Lars-dotter 53 år. Nils Larsson är 44 år och hans hustru Kerstin 32 år. Måns Mattisson var 31 år och hans hustru Carin 28 år.
Husförhörslängden för den långa perioden 1755-1788 visar flera förändringar. Senare delen av längden, som omfattar 1770- och 1780-talen visar nya namn. Under den tidigare delen brukade Sven Jönsson, f. 1703, och h.h. Sissa, född 1695, en hemmansdel. Dottern Segrid, 21 år, uppges vara gift. Med vem säges ej. Även sonen Jöns uppges vara gift med Elin Andersdotter och ha sonen Sven, som uppges vara född 1763. Nils Larsson, f. 1715, och Cherstin, f. 1714, brukar nästa hemmansdel. De fick 4 barn: Segrid, född 1741 och gift med Nils Bergesson, som skulle övertaga en hemmansdel i Orrabäck, Lars, f. 1744 och gift, ovisst med vem, Maja, f. 1748 och Kierstin, f. 1751. Den tredje gården brukades nu av Olof Andersson, född 1718 och gift först med Ingrid Håkansdotter och sedan med Elin Svensdotter, f. 1742 [fråge-tecken för årtalet]. De fick 7 barn: Lena, f. 1750, Sven 1751, Ingeborg 1753, Stina 1756, Ingrid 1760, Jonas 1763 och Elin 1766. Gård nr 4 innehades av Sacris Persson och Kierstin Persdotter, som hade dottern Ingeborg. Inga födelseår anges för dem. Gård nr 5 innehades nu av Per Persson och Karin Ingemarsdotter, den senare född 1753. De hade tre barn: Peter, Nils och Jonas. Den sjätte gården innehades nu av Jöns Svensson, f. 1735 och h.h. Elin Andersdotter. De fick 1765 sonen Sven. Båtsman var Nils Jonsson Malm, f. 1748.
Under periodens senare del övertogs Nils Larssons gård av mågen Håkan Bergesson, om vilken redan är talat. Han och Segrid Nilsdotter fick 6 barn: Peter, född 1763, Stina 1766, Maria 1769, Jonas 1771, Segrid 1775 och Ingrid 1777. Sven Olofsson var född 1737 och gift med Stina Svensdotter, f. 1756. De fick 4 barn: Olof 1776, Maria 1778, Anders 1781 och Sven, u.å. Gumme Svensson och Ingrid Erics-dotter stannade en kort tid innan de flyttade till Lenhofda. Båtsman var Jöns Malm, som var gift med Ingrid Olofsdotter. De hade 2 barn. Hustrun var dotter till Olof Andersson. Håkan Persson Blomma var född 1745 och gift med Karin Persdotter, f. 1746. De flyttade med sina 5 barn till Transtorp. Jöns Slög och Kerstin Håkans-dotter flyttade med sina 3 barn till Wargsmåla i Oskar.
Under perioden 1782-1801 tog Sven Jönssons son Jöns Svensson och Elin Anders-dotter undantag av sonen Sven Jönsson, f. 1763, och hans hustru Elin Nilsdotter, f. 1763. De hade gift sig 1785 och fick 4 barn: Petter 1788, Brita 1793, Stina 1799 och Johannes 1801. Ny i Orrabäck var Nils Nilsson, född i Vissefjärda 1760 och gift med Caisa Petersdotter från Gusemåla, som var född 1757. De fick 3 barn: Elin 1792, Christina 1794 och Niclas 1799. Håkan Bergesson var död och änkan Segrid Nilsdotter stod för hemmansdelen. Alla de tidigare nämnda 6 barnen vistades i hemmet. Olof Anderssons son Sven Olofsson, f. 1751 brukade nu gården. Han var gift med Maria Svensdotter, f. 1756. De hade 3 barn: Olof, f. 1776 och båtsman i Norra Säfsjö, Maria, f. 1778 och Anders, f. 1781. Jonas Persson var född 1739 och avled 1798. Han efterlämnade änkan Annica Larsdotter, f. 1748 och döttrarna Stina, f. 1765, och Stina, f. 1781. Anders Ericsson var född 1756 och gifte sig 1802 med Brita Jonsdotter. Håkan Persson och Karin Persdotter flyttade snart bort. Håkan Bergessons son Peter Håkansson var född 1763 och gifte sig 1789 med Ingeborg Israelsdotter, f. 1768. De fick 4 barn: Stina 1792, Elin 1794, Maria 1797 och Catharina 1799. Nils Nilsson, f. 1759, och Caisa Persdotter brukade en gård en kortare tid men flyttade senare till Stora Ebbehult. Torpare var under denna period Anders Johansson, f. 1745 och gift med Elin Nilsdotter, f. 1746. De hade 3 barn. Av övriga kan nämnas avskedade volontären Olof Håkansson, som var född 1728.
Under åren 1802-1815 fanns det 5 gårdar i Orrabäck. Nr 1 ägdes av Elias Månsson och Maria Carlsdotter, som avled 1806. De hade 1803 fått sonen Magnus. Elias var gammal, född 1744 och gården brukades av Peter Andersson, f. 1786 och gift med Stina Nilsdotter, f. 1788. De fick 1812 sonen Andreas. Lars Olofsson och h.h. Stina Svensdotter avled båda 1807, efterlämnande 3 barn: Olof, f. 1776, Anders 1781 och Maria 1797. På gården bodde också som inhyses Anders Svensson, f. 1781, som var förstärkningskarl under krigsåren 1808-1810. Gård nr 2 ägdes av Anders Ericsson, f. 1756, och h.h. Brita Jonsdotter, f. 1778. Deras son Jonas föddes 1805, dottern Stina 1806 och en ny Jonas 1812. Gård nr 3 innehades av Olof Svensson, f. 1776 och h.h. Elin Andersdotter, som var född 1790. De hade 2 barn: Stina Lena, född 1809, och Jonas, född 1812. På gård nr 4 avled Sven Jönsson 1814. Han efter-lämnade änkan Elin Nilsdotter, född 1763, och 4 barn: Peter, född 1789, bonde i St. Persmåla, Brita, f. 1793, Stina, f. 1794 och Johannes, f. 1801. Peter Håkansson och Ingeborg Israelsdotter, f. 1768, brukade gård nr 5. De hade 6 barn: Stina, f. 1790, Elin 1794, Maria 1797, Catharina och Håkan 1799 och Brita 1803. Undantags-mannen Jöns Svensson och h.h. Elin Andersdotter avled båda 1813. Det fanns nu 2 torpare. Åke Jonsson var född 1780 i Algutsboda och flyttade till Orrabäck 1813. Han var gift och hade en son. Anders Johansson var född 1745, var gift och hade 3 barn. Om inhyses Nils Jönsson, född 1750, heter det ”läser uselt”! Håkan Bergessons änka bodde kvar i Orrabäck med 4 barn, av vilka yngsta dottern Ingrid blev gift i Virrmo.
Vi går fram till åren 1815-1821. Antalet gårdar var 5. På nr 1, ¼ mtl, avled Elias Månsson 1818 och sonen Magnus 1820. Brukaren av gården Peter Svensson med hustru Cajsa Andersdotter och dottern Brita Stina flyttade bort. Ny brukare blev Sven Persson, f. 1776 och Brita Stina Månsdotter, f. 1780. De fick 1817 sonen Peter och 1821 dottern Maria Lena. ¼ mtl ägdes av Peter Carlsson, f. 1788 och h.h. Stina Svensdotter, f. 1794. De fick 1818 sonen Carl Johan. Sven Jönssons änka Elin Nilsdotter hade undantag. Nästa ¼ mtl ägdes av Olof Svensson, f. 1776 och Elin Andersdotter, f. 1790. De hade 2 barn: Stina Lena, född 1809, och Jonas, född 1812. 1/8 mtl ägdes av Anders Eriksson och Brita Jonsdotter. Anders Eriksson var blind och gården sköttes av brukare eller arrendatorer, först av Sven Persson och Brita Stina Månsdotter och sedan de köpt 1/8 mtl av Olaus Håkansson, f. 1799 och hans syster Brita Stina Håkansdotter, f. 1804. Den sista gården, på ¼ mtl, ägdes av Peter Håkansson, f. 1763 och död 1821. Han efterlämnade änkan Ingeborg Israelsdotter och 6 barn, som alla var skrivna i hemmet. Inhyses Segrid Nilsdotter avled 1817. Inhyses Jonas Månsson och h.h. Maria Svensdotter flyttade med 2 barn till Sjöahult. Det fanns nu 3 torpare på ägorna. Anders Johansson Bällman var född 1745 och gift med Elin Nilsdotter, f. 1746. Torparen och båtsmannen Peter Hult var född 1788 och sedan 1815 gift med Katharina Petersdotter, f. 1786. De fick 1816 dottern Cajsa Lena. Torparen Åke Jonsson flyttade med hustru Brita Stina Petersdotter och en son till Vissefjärda 1816. Båtsmannen för Nässjömåla Jonas Grof bodde på ägorna med hustru Maria Petersdotter och 2 barn.
På 1820-talet ägdes 1/8 mtl av tre på varandra följande ägare. Först av Sven Persson och Brita Stina Månsdotter, som 1821 fick sonen Peter och 182? dottern Maria Lena. De sålde till Jonas Ericsson, f. 1802 och h.h. Anna Olofsdotter. Efter Jonas Ericssons död flyttade änkan och dottern Maria till Ljungby. Gården köptes av Gustaf Jönsson, f. 1795, och h.h. Katharina Petersdotter, f. 1797. De fick 3 barn: Johannes 1822, Anna Maria 1824 och Lena Stina 1829. ¼ mtl ägdes alltjämt av Peter Carlsson, f. 1788 och hans hustru Stina Svensdotter, f. 1794 och död 1822, varefter Peter Carlsson gifte om sig med Maja Lisa Jonsdotter från Hälleberga, född 1796. I första äktenskapet föddes 1818 sonen Carl Johan, i det andra föddes 1826 Jonas Peter, 1827 Brita Stina och Johannes och 1829 Andreas. På nästa ¼ mtl tog Olof Svensson och Elin Andersdotter undantag av sonen Jonas Olofsson, f. 1812, ogift. På 1/8 mtl avled Anders Ericsson och sonen Jonas Andersson, f. 1816, övertog gården. Han gifte sig med Maria Petersdotter, f. 1810. Brukaren Peter Svensson och h.h. Cajsa Petersdotter bodde kvar efter det att Jonas Andersson övertagit gården. En gård innehades av Carl Persson, f. 1801 och h.h. Maria Andersdotter, f. 1810. De fick 1829 sonen Johan. Från Bällsjö inflyttade 1828 Jonas Johansson, f. 1796 och h.h. Brita Svensdotter. De medförde sin 1826 födda dotter Lena Stina. Torparen Anders Bällman dog 1830 och efterlämnade änkan Elin Nilsdotter och dottern Ingrid Andersdotter, f. 1789 och dennas utom äktenskapet födde son Johannes. Båtsman var Johannes Malm, f. 1810.
På 1830-talet tog Peter Carlsson och Maja Lisa Jonsdotter på ¼ mtl undantag av äldste sonen Carl Johan Petersson, född 1818. Han gifte sig med Christina Maria Persdotter, f. 1815. Carl Johan fick till 1837 7 syskon: Jonas Peter 1826, Johannes 1827, Andreas 1829, Johanna 1831, Daniel 1833, Abraham 1835 och Isaak 1837. På ägorna bodde undantagsänkan Elin Nilsdotter, f. 1763 och änka efter den 1814 avlidne Sven Jönsson. På 1/8 mtl avled Gustaf Jönsson och efterlämnade änkan Catharina Petersdotter och 4 barn: Johannes, f. 1822, Anna Maria 1824, Lena Stina 1829 och Johanna 1832. Gården övertogs 1830 av Jonas Eriksson, f. 1802. Han kom från Ljungby 1830. Hustrun avled 1832, varpå han 1834 återvände till Ljungby med dottern Maria, född 1828. På ¼ mtl satt Olof Svensson och Elin Andersdotter, bägge enligt anteckning i kyrkoboken ”bräckliga”. Gården övertogs av äldste sonen Jonas Olofsson, f. 1812. 1/8 mtl brukades först av Håkan Petersson och Catharina Svensdotter och därefter mellan 1833 och 1835 av Sven Magnusson från Alguts-boda, född 1798, och Lena Cajsa Mattisdotter, också från Algutsboda, född 1805. De flyttade 1835 tillbaka till Algutsboda och efterträddes av från Algutsboda kommande Carl Petersson, f. 1801, och h.h. Maria Andersdotter, född 1810 i Alguts-boda. De medförde vid inflyttningen 3 barn: Johan, född 1829, Johanna, f. 1831 och Carl, f. 1834. I Orrabäck föddes 1836 Lotta och 1840 Otto. 1/8 mtl brukades av Andreas Månsson, född 1802, och h.h. Catharina Petersdotter, f. 1799. Hon hade en utom äktenskapet född dotter Lena Stina Fredriksdotter, född 1826. På ¼ mtl avled 1834 undantagsmannen Anders Eriksson, f. 1746, och 1840 hans änka Brita Jonsdotter. Då hade gården övertagits av sonen Jonas Andersson, f. 1812, och h.h. Maria Petersdotter, f. 1813. De fick 3 barn: Lena Stina 1835, Johanna 1838 och Johannes 1840.
På 1840-talet bodde i Orrabäck 37 personer, 21 män och 16 kvinnor, enligt en anteckning i kyrkoboken. På ¼ mtl gifte sig Carl Johan Petersson med Christina Maria Petersdotter från Parismåla, född 1813. De fick 3 barn: Johan Peter 1842, Franz August 1845 och Pehr Olof 1851. På 1/8 mtl avled Carl Pehrssons hustru Maria Andersdotter 1848. Hon efterlämnade 3 barn födda i Orrabäck: Lotta, f. 1836, Otto, f. 1840 och Johannes, f. 1843. Jonas Olofsson sålde 1849 sina ¼ mtl till Jonas Andersson i Orrabäck, som därmed kom att innehava ½ mtl, och flyttade till Lindås. På 1/8 mtl satt Andreas Månsson från Södra Björnahult, f. 1802, och h.h. Catharina Petersdotter, född i Orrabäck 1799 och dotter till Peter Håkansson och Ingeborg Israelsdotter. De hade som enda barn Catharinas utom äktenskapet födda dotter Lena Stina Fredriksdotter, som var född 1826. Som redan ovan nämnts köpte Jonas Andersson ¼ mtl av Jonas Olofsson och ägde därefter ½ mtl. De hade sammanlagt 6 barn, av vilka följande 4 föddes i Orrabäck på 1840-talet: Johannes 1840, Wendla 1844, Peter August 1847 och Mathilda 1850. Jonas Anderssons hustru Maria Peters-dotter var född i Ellebäck 1813. Peter Carlsson hade nu undantag. Hustrun Maja Lisa Jonsdotter avled 1846. Olof Svensson och Elin Andersdotter hade också undantag. Sonen Gustaf, f. 1826, tilltalades 1846 för stöld men frikändes.
Under den period som omfattar åren 1851-1861 avled 1857 Carl Johan Petersson. Änkan Christina Maria Petersdotter brukade gården, 1/8 mtl, tillsammans med de 3 barnen: Johan Peter, f. 1842, Franz August, f. 1845 och Pehr Elof, f. 1851. På 1/8 mtl tog änklingen Carl Pehrsson undantag av äldsta dottern Johanna, f. 1831, som 1858 gifte sig med Sven Johan Petersson, som var från Algutsboda och född 1830. De fick 1859 sonen Franz August. Anders Månsson och Catharina Petersdotter tog också undantag av dottern Lena Stina Fredriksdotter och hennes man Gustaf Svensson, som var född 1824 i Tjukehall. De gifte sig 1854 och fick 2 barn: Ida Christina 1858 och Carl Ludvig 1859. ½ mtl brukades alltjämt av Jonas Andersson och Maria Peters-dotter. De fick på 1850-talet ytterligare 3 barn: Mathilda 1850, Ida Sophia 1854 och Charlotta 1856. Änklingen Peter Carlsson hade fortfarande undantag tillsammans med de tre barnen. Däremot avled Olof Svensson 1860. Änkan Elin Andersdotter bodde kvar på ägorna. Hemmanets nye båtsman Gustaf Petersson Malm kom från Arby och var född 1832. Han tillträdde 1853. Han var gift med Sofia Charlotta Jonsdotter från Oskar, född 1825. Avskedade båtsmannen Johannes Jonsson Lund var född i Orrabäck 1819 och gift med Brita Stina Andersdotter från Mellan-Örsjö, f. 1815. De hade 5 barn. Torparen och skomakaren Johan Jonsson var från N. Örsjö och född 1820. Han kom till Orrabäck 1857. Hustrun Inga Lisa Jonsdotter var född i Skräddaregärde 1824. De hade en dotter Emma Mathilda.
Vi fortsätter in på perioden 1861-1871. Carl Johan Peterssons änka Christina Maria Petersdotter överlät 1864 gården till sonen Johan Peter Carlsson, född 1842, och tog undantag. Han gifte sig samma år med Carolina Charlotta Israelsdotter från Alguts-boda, f. 1834. De fick 1866 dottern Mathilda Augusta. Sven Johan Petersson flyttade 1866 till Algutsboda med hustrun Johanna Carlsdotter och 3 barn. Han efterträddes på 1/8 mtl av Carl Johan Johansson, född i Algutsboda 1832 och sedan 1861 gift med Emma Christina Svensdotter, f. 1859 [frågetecken för årtalet]. Även den andra gården på 1/8 mtl bytte ägare. Gustaf Svensson och Lena Stina Fredriksdotter flyttade 1869 till Ebbehult. De efterträddes av Peter Eriksson från Ellebäck, f. 1815 och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter, f. 1824. De medförde från Ellebäck sina 6 barn: Mathilda, f. 1844, Pehr August, f. 1848, Ida Lovisa 1852, Carl Johan 1854, Carolina Sophia 1856 och Frans Adolf, f. 1865. På ½ mtl satt Jonas Andersson och Maria Petersdotter, som dock avled 1871. De hade 7 egna barn och 1867 ett fosterbarn: Franz August Gustafsson från Ellebäck. Dottern Johanna Jonsdotter gifte sig 1865 med Carl Peter Jonsson men han avled samma år. I övrigt kan nämnas, att undantagsmannen Peter Carlsson avled 1867. Målaren Otto Carlsson flyttade till Orrabäck 1870. På ägorna bodde båtsmannen Gustaf Petersson Malm med hustru och 2 barn samt smeden Johan Wilhelm Svensson som flyttade till Orrabäck från Virrmo 1868 med hustru och dotter. Skräddaren och backstugumannen Johan Jonsson avled 1868 efterlämnande hustru och 2 barn. Avskedade båtsmannen Johannes Jonsson Lund var gift och hade 5 barn. Från Södra Örsjö hitflyttade 1863 inhyses Peter Svensson med hustru och 5 barn. De kallas i kyrkoboken utfattiga.
På 1870-talet köpte Johan Peter Carlsson 1/8 mtl av Peter Carlssons måg och efter-trädare Nicolaus Andreasson och brukade därefter 3/8 mtl. J. P. Carlsson började under 1870-talet alltmer framträda i det kommunala livet. Han var den drivande kraften i Örsjöbornas strävan efter att få bilda egen församling och få egen kyrka. (Se härom Madesjö sockens historia, del 1, sid. 285 ff.) 1/8 mtl bytte ägare flera gånger. Carl Johan Johansson och Emma Christina Svensdotter sålde 1874 till Sven August Johansson från Bällsjö, f. 1844 och h.h. Christina Gustafsdotter, f. 1845. De hade 2 barn och flyttade 1878 till Algutsboda. De efterträddes samma år av Franz Gustaf Johannesson, född 1853, och h.h. från 1874 Mathilda Jonsdotter, f. 1847. De fick 3 barn: Johannes Aron 1876, Carl Emil 1878 och Anna Heliodora Matilda 1880. På den andra gården på 1/8 mtl flyttade Peter Eriksson 1877 till Kroksjö. Gården övertogs av dottern Matilda och hennes man Nicolaus Andreasson, född 1850 i Vissefjärda. De hade gift sig 1875 och fick 2 barn: Anna Ottilia 1875 och Helena Julia 1876. Som redan nämnts flyttade de 1878 bort från Orrabäck. Deras 1/8 mtl köptes av J. P. Carlsson. På ½ mtl hade Jonas Andersson från 187? undantag av sonen Johannes Jonsson, som samma år gifte sig med Emma Charlotta Svens-dotter, f. 1850. Den andre sonen Peter August Jonsson, f. 1847, gifte sig 1871 med Mariana Petersdotter, f. 1851, som dock avled redan 1873. Han gifte därpå om sig 1875 med Wendla Christina Gustafsdotter från Erengislahyltan, f. 1846. I första giftet föddes 1872 dottern Alma Josefina Marie, i det andra Emilia Charlotta 1875 och Carl Ernst 1878. Båtsman var Gustaf Petersson Malm, gift med Sophia Charlotta Jonsdotter och med 2 barn. Avskedad båtsman var Johannes Jonsson Lund, vars hustru Britta Stina Andersdotter avled 1879 efterlämnande 2 barn. Målaren Otto Carlsson gifte sig 1870 med Marta Charlotta Svensdotter. Smeden Johan Wilhelm Svensson flyttade 1878 med hustru och 5 barn. Folkmängden i Orrabäck var 1875 60 personer och hemmanets taxeringsvärde 20000 kr.
Under 1880-talet fortsatte J. P. Carlsson sitt arbete på att få en egen kyrka i Örsjö. Han måste anses vara den drivande kraften bakom ansträngningarna. (Se Madesjö sockens historia, del 1, sid. 285 ff.) Hans dotter Mathilda Augusta gifte sig 1887 och flyttade till Oskar. Från Fridlefstad kom 1881 fostersonen Sven August Jonsson, f. 1872. Rättare på gården var från 1885 Israel Andersson från Fridlefstad, född i Lenhofda 1841 och sedan 1880 gift med Hedvig Svensdotter, född 1855 i Lenhofda. De hade en dotter Emilia Viktoria. På 1/8 mtl satt Franz Gustaf Johansson och Matilda Jonsdotter, som på 1880-talet fick ytterligare 4 barn till de 2 de förut hade: Anna Heliodora Matilda föddes 1880, Hilma Sofia Viktoria 1884, Ellen Maria Constantina 1886 och Gustaf Tage Helfridius 1889. På ¼ mtl fick Johannes Jonsson och Emma Charlotta Svensdotter på 1880-talet ytterligare 4 barn: Anna Sofia 1881, Hilma Elisabet 1883, Selma Maria 1888 och Erik Albert 1890. Johannes Jonsson var suppleant i byggnadskommitten för Örsjö kyrka. På nästa ¼ mtl fick Peter August Jonsson och Wendla Christina Gustafsdotter 3 barn på 1880-talet: Anna Mathilda 1881, Hilda Augusta 1883 och Selma Viktoria 1886. Undantagsmännen Jonas Andersson och Carl Persson avled 1889 resp. 1881. Målaren Otto Carlsson flyttade bort 1884. Smeden Jonas Dahlström flyttade till Orrabäck 1886 men fortsatte till Långasjö 1887. Hit till Orrabäck inflyttade 1887 stenarbetaren Karl Johan Petersson, f. 1842 med hustru och 3 barn.
Den 30 december 1889 hade Örsjö blivande församling beslutat att inköpa ¾ mtl Orrabäck till komministergård, om K. M:t beviljade 29000 kr ur Madesjö pastorats s.k. regleringsfond. Madesjö tillstyrkte d. 19 maj 1890 varpå K. M:t beviljade pengarna. Resultatet visar sig i kyrkoboken för åren 1891-1894. Där står Johan Peter Carlsson som arrendator av sin gamla gård som nu blivit utökad till ¾ mtl. Hans fosterson Sven August Jonsson emigrerade till USA 1892. Kvar var Peter August Jonsson på sina ¼ mtl. Folkmängden i Orrabäck var 1894, när Örsjö blev egen församling, 31 personer, varav 12 män och 19 kvinnor, som synes en kraftig minskning. Emigra-tionen från Orrabäck var obetydlig. Endast 2 personer emigrerade mellan 1868 och 1894: August Carlsson 1890 och Sven August Jonsson 1892.