http://kartor.eniro.se/m/Ih53r
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Namnet Nässjömåla måste väl betyda ”nyodlingen på ett näs vid sjön”. Den sjö det gäller måste vara Virkesjön, som ligger i närheten. Hemmanet måste ha upptagits vid mitten av 1500-talet. Namnet förekommer för första gången i 1551 års fogde-räkenskaper. Där heter det: ”Joen Skreddare for Sijllemala obygt i Nissemåla.” Nässjömåla har alltså upptagits från gården Sillemåla i Algutsboda. Benämningen ”obyggt” anger det allra första ledet i ett hemmans tillblivelse. Det brukade följas av termerna ”utjord”, ”torp” och ”hemman”. Nästa gång Nässjömåla nämnes i urkunderna är i 1561 års fogderäkenskaper. Där heter det: ”obygt Lasse Nielsson for Nissemala-1 öre.” Som synes var skatten låg: 1 öre var en obetydlig summa. Ingen spannmåls- eller smöravrad var ännu möjlig, vilket visar hur outvecklat hemmanet var. I en s.k. avkortningslängd från 1565 heter det: ”Knecktar: Lasse Nisson for Nissemala-Obygd utjord-1 öre.” Knekten Lasse Nilsson var alltså befriad från att betala avraden, eftersom han var i tjänst, sannolikt i det s.k. nordiska 7-årskriget.
Under ett antal år därefter tycks Nässjömåla ha saknat brukare. Det saknas i förteckningen över Älfsborgs lösen 1571. Först 1574 förekommer det under rubriken: ”Crono Obygt: Joseph i Nissemala”. Näste brukare nämnes i 1586 års fogderäken-skaper: ”Obyggt: Anders i Nässiömåla”. Denne Anders stannade kvar t.o.m. 1592. Enligt 1591 års räkenskap var hans avrad höjd till 1 öre och 4 marker smör, dvs cirka 1,5 kg. Det var väl ett tecken på att det gått framåt med Nässiömåla! Ett annat tecken härpå är att Nässiömåla år 1600 kallas ½ hemman. Då fanns det t.o.m. två brukare: ”Joenn i Nijssemala och Nils, knekt”. I den s.k. rumpeskattlängden följande år heter brukaren ”Pelle i Nissemåla”. Han deklarerade sina tillgångar: 1 ko, ½ tunna säd. Det var ett svagt resultat och vittnar om att Nässjömåla efter ett halvt sekels brukande ännu var ett svagt hemman.
När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1613 fanns det ändå två brukare. Håkon i Nässjömåla skulle betala 3 silverdaler och Nils ibidem 2 koppardaler. Nils kom att bruka hemmanet under lång tid, även om andra namn då och då förekommer. I 1620 års räkenskaper står ”Nils i Nessiömåla” som officiell brukare, men i 1622 års tionderäkenskaper är han tillfälligt ersatt av ”Peder i Nässiömåla”. Det betecknas nu regelbundet som ½ hemman. Peder fanns dock kvar och dyker ånyo upp som brukare i 1628 års mantalslängd. Hans tillgångar var: 3 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 3 kor, 1 kviga, 4 får, 4 lamm, 2 svin och 2 ungsvin. Nils Hansson hade 1 tunna spannmål, ½ tunna svedjeråg och 4 kor. I 1633 års jordebok står dock Nils ensam för hemmanet, som fortfarande betecknas som ett halvt hemman. I 1633 års mantalslängd över boskapshjälpen är ”Håkan i Nässiömåla” den förnämste brukaren. Hans tillgångar var: säd-2½ tunna, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Nils Hansson hade 2 tunnor säd, 3 kor och 2 kvigor. I 1635 års jordebok står åter Nils ensam för hemmanet. Hans avrad var penningar-1 öre, smör-½ lispund, ved-2 lass, dagsverken-3 och fodring för 4 hästar.
I 1641 års mantalslängd möter vi tre brukare. Åke är gift och har 2 kor, 1 kviga och 4 tunnor spannmål. ”Enkan Karin” har 1 häst, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 3 får, 3 lamm, 3 ungsvin och 1 tunna spannmål. Hon var väl Håkans änka. Nils var nu änkling och hade endast 2 kor. I vilken relation Åke stod till Karin och Nils är omöjligt att gissa, eftersom inga efternamn förekommer i längden. Men Åke var framtidens man! Han brukade Nässjömåla ända till och med 1669. Han hade då en son Per mantalsskriven på gården. I 1682 års jordebok står ”Änkan i Nässiömåla” för den årliga avraden till Kronan: 3 dlr, 15 öre, 8 penningar. Nässjömåla saknas i 1686 års jordebok men i 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”Håkan och N. har half ström i en bäck, som kommer utur Uppvidinge härad och Algutsboda socken och en liten sjö vid namn Werckesiön. Kan mala sin egen säd. Ligger i skillnad med Cronobergs län. Mjölkvarn. Skatt 4 öre.” Brukarna hette alltså Håkan och N. vilket väl betyder Nils. I 1699 års jordebok heter brukarna just Håkan och Nils, som brukar ¼ vardera. Räntan är oförändrad. I 1717 års mantalslängd heter brukarna ”Håkans änka” och Nils Åkesson. I 1740 års vallängd står Olof Håkansson och Måns Persson upptagna för var sin fjärdedels hemman.
I husförhörslängden 1728-1740 upptages två bönder i Nässjömåla. Måns Persson med hustru Lisbeth, och Olof Håkansson, vars hustru Gertrud uppges vara död. Inhyses är Nils (Åkesson) med sonen Per samt änkan Anna. Enligt 1749-1754 års husförhörslängd är bönderna tre. Håkan Olofsson eller Olsson, Måns Persson med hustru Lisbeth och Nils Johansson med hustru Kierstin Månsdotter. Hon var sannolikt dotter till Måns Persson.
Vi går fram till 1755-1788 års husförhörslängd. Den upptager fortfarande tre bönder. Håkan Olofsson uppges vara född 1729 och hans hustru Sara Nilsdotter 1734. De hade tre barn: Peter född 1754, Nils 1758 och Olof född 1761. Den sistnämnde är gift med Brita Svensdotter, f. 1777 och står tydligen i begrepp att övertaga gården. Måns Persson uppges vara född 1700 och hans hustru Elisabet Nilsdotter 1702. De hade en son Gumme gift i Vissefjärda och en son Peter, född 1734. Nils Johansson och Kierstin Månsdotter hade 5 barn: Johan född 1758 och tydligen död i ungdomen, Elin, född 1762, Stina 1766, Per 1771 och Johan 1775. Hemmanets båtsman hette Håkan Nilsson Grof, född 1738. Han var gift och hade 5 barn.
Under perioden 1782-1801 tog Håkan Olofsson undantag av sonen Olof Håkansson och Brita Svensdotter. De fick 1789 sonen Jonas och 1790 sonen Peter. Håkan Olofssons äldre son Nils var gift i Södra Örsjö. Även Nils Johansson och Kierstin Månsdotter tog undantag av dottern Stina Nilsdotter och hennes man Jonas Gudmundsson, född 1775, De fick 1799 sonen Johannes. Av Nils Johanssons övriga barn var Elin gift i Orrabäck, Per gift i Södra Bondetorp och Johan gift i Högebo. Det fanns nu endast två gårdar i Nässjömåla. Ny båtsman blev Carl Grof, f. 1768. Måns Perssons änka Elisabet Nilsdotter avled 1791.
Under åren 1802-1815 inträdde ingen förändring i ägandeförhållandena i Nässjö-måla. Olof Håkansson och Jonas Gummesson brukade sina hemmansdelar. Olof Håkansson och Brita Svensdotter fick 8 barn, varav ett avled tidigt. De överlevande var: Jonas född 1789, Peter 1790, Håkan 1803, Maria 1806, Johannes 1809, Gertrud 1811 och Ingrid Lena 1814. Jonas Gummesson och hans hustru Martha Stina Jons-dotter från Algutsboda, f. 1785, hade fyra barn, av vilka de 2 äldsta var födda i Jonas Gummessons första äktenskap med Stina Nilsdotter. De hette Johanna, f. 1799 och Gustaf Magnus, f. 1804. I det senare äktenskapet föddes 1811 Peter Magnus och 1814 Jonas. Håkan Olsson dog 1804 och hans änka Sara Nilsdotter 1809. Båts-mannen Carl Grof bodde i Floahult.
Under perioden 1815-1821 fick Jonas Gummesson och Martha Lisa Jonsdotter sitt femte barn, sonen Samuel, född 1817. Ny båtsman var Jonas Grof, f. 1797 och gift med Maria Petersdotter, f. 1796. De hade 3 barn och bodde på Orrabäcks ägor. Under 1820-talet avled Olof Håkansson 1828 och hans hustru Brita Svensdotter blev blind. Gården övergick till sonen Håkan Olsson, f. 1803, och hans hustru Elin Håkansdotter, f. 1804. De fick 1830 dottern Lena Stina. Också Jonas Gummesson och Martha Lisa Jonsdotter tog undantag. De hade 8 barn: Johannes föddes 1799, Gustaf 1804, Peter Magnus 1811, Jonas 1814, Samuel 1817, Carl Niclas 1820, Johanna 1823 och Christina 1827. Gården delades så att sonen Peter Magnus tog en del och Johannes en del. Johannes gifte sig med Stina Persdotter och fick barnen Mara och Stina.
På 1830-talet fick Håkan Olsson och Elin Håkansdotter ytterligare 3 barn: Ingrid Sophia 1834, Carl Johan 1837 och Johannes 1841. Peter Magnus Jonsson lämnade Nässjömåla och brodern Johannes Jonsson och h.h. Stina Persdotter fick samman-lagt 6 barn: Maria 1828, Stina Cajsa 1831, Peter Johan 1833, Carl 1836, Fredrik 1838 och Jonas 1841. Det fanns nu åter endast två gårdar i Nässjömåla. Båtsman var Peter Magnus Grof.
På 1840-talet bodde 32 personer på ägorna, 14 män och 18 kvinnor. De båda gårdarna brukades som förut av Håkan Olsson och Johannes Jonsson. Den senare fick ytterligare 2 barn på 1840-talet: Sven August 1844 och Emma Mathilda 184?. Jonas Gudmundsson och Martha Lisa Jonsdotter hade undantag. Båtsman Jonas Olsson Grof flyttade 1849 till Knalltorp.
På 1850-talet brukade Håkan Olsson fortfarande sin hemmansdel. Johannes Jonsson tog däremot 1860 undantag av mågen Sven Johan Abrahamsson från Algutsboda, f. 1829, som 1860 gifte sig med dottern Fredrika Johansdotter. Hennes broder Carl Johansson blev dräng hos systern. En äldre broder Peter Johan Johansson fick en del av gården. Han var ogift och hade en annan broder Jonas Johansson som dräng. Undantagsmannen Jonas Gudmundsson avled 1853. Båtsman var från 1856 Peter Jonsson Grof, f. i Ramsjö 1834. Han var gift med Anna Maria Jonsdotter från Toresbo, f. 1834. De gifte sig 1858 och fick 1859 sonen Carl Elof. Företrädaren avskedade båtsmannen Peter Magnus … [resten av meningen oläsbar].
På 1860-talet tog Håkan Olsson och Elin Håkansdotter 1864 undantag av sonen Johannes Håkansson, f. 1841, och hans hustru Ida Mathilda Johannisdotter, f. 1846. Hon kom från Virrmo. De fick 2 barn: Carl Theodor 1866 och Emilia Augusta 1870. Sven Johan Abrahamsson och Fredrika Jonsdotter fick 3 barn: Frans Elof 1861, Aron Gottfrid 1863 och Johan August 1866. Familjen flyttade 1866 till Ljungby. Efterträdare blev Carl Johansson, f. 1836, som redan 1865 kom från Ljungby. Han var gift med Emma Johannisdotter, född i Algutsboda 1845. De fick 1866 dottern Amanda Sofia, men flyttade redan 1867 till Algutsboda. Efterträdare blev samma år Samuel Jonsson född 1828 i Algutsboda och hans hustru Stina Cajsa Johannisdotter, född 1831. De hade 4 barn: Aron Gottfrid, f. 1860 i Algutsboda, Johan August, f. 1861, Amanda Mariana, f. 1863 och Mathilda Lydia född 1867 i Nässjömåla. Den tredje gården innehades av Peter Johan Johansson, f. 1833 och Emma Nicolaidotter, f. 1841 i Oskar. De gifte sig 1862 och fick 3 barn: Jonas August f. 1864, Carl Oskar 1866 och Emilia Amanda, f. 1868. Johannes Jonsson och Stina Pehrsdotter hade undantag, under det att undantagsänkan Martha Lisa Jonsdotter avled 1863.
Under 1870-talet ökade Johannes Håkanssons barnaskara till 5 barn: Johan Emmerik föddes 1872, Aaron Gottfrid 1876 och Frans Oskar Wilhelm 1879. Samuel Jonsson hade avlidit 1869 men änkan Stina Cajsa Johannisdotter skötte gården på 1/8 mtl för barnen. På den tredje gården på 1/8 mtl gifte sig 1862 Peter Johan Johansson med Emma Nicolaidotter och de fick sammanlagt 5 barn, av vilka följande var födda på 1870-talet: Johan Amandus 1872 och Ida Mathilda 1875. Håkan Olsson och h.h. Elin Håkansdotter, Johannes Jonsson och h.h. Stina Pehrsdotter hade undantag. Avskedade båtsmannen Peter Jonsson Grof flyttade med hustru och två barn till Toresbo 1876. I Nässjömåla fanns en skomakare Pehr Elof Petersson, född 1851 och gift 1874 med Wendla Mathilda Ottesdotter, född 1854. Han hade 1868 dömts till 6 månaders straffarbete för första resan stöld.
På 1880-talet fanns fortfarande tre gårdar i Nässjömåla. På ¼ mtl avled Johannes Håkansson 1885. Han efterlämnade änkan Ida Mathilda Johannisdotter och 5 barn, alla födda före 1880. På 1/8 mtl överlät änkan Stina Cajsa Johansdotter halva gården till sonen Aron Gottfrid Samuelsson, född 1860, som lämnade den till Sven August Johansson, född 1844 och gift med Kristina Gustafsson, född 1845 och död 1887. Hon efterlämnade 4 barn: Ida Mathilda, f. 1869, Carl Johan 1873, Axel Viktor 1876 och Matilda Emilia 1881. 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Johan Johansson och Emma Niklasdotter. De hade 5 barn i hemmet, alla födda på 1860- och 1870-talen. Håkan Olsson och hans hustru avled 1881 resp. 1889, Johannes Jonsson och hans hustru båda 1891. Båtsmannen nr 149 Johan Elof Blomberg var född 1864 och sedan 1885 gift med Emilia Augusta Carlsson, f. 1858. De fick 3 barn.
Under åren 1891-1894 brukades alltjämt ¼ mtl av änkan Ida Matilda Johansdotter med sina 5 barn. 1/16 mtl brukades av änkan Stina Cajsa Johansdotter med 3 barn. Den andra gården på 1/16 mtl brukades av Sven August Johansson, som var änkling sedan 1887. Han hade sina fyra barn hemma. 1/8 mtl brukades fortfarande av Peter Johan Johansson och Emma Niklasdotter med 5 barn. Båtsmannen Per Elof Blomberg flyttade 1893 till Algutsboda med hustru och 4 barn. Skomakaren Per Elof Pehrsson bodde alltjämt kvar på ägorna med hustru och 5 barn.
Folkmängden i Nässjömåla varierade högst obetydligt. Som redan nämnts var den på 1840-talet 32 personer, varav 14 män och 18 kvinnor. Inför ansökan om att Örsjö skulle få bilda egen församling 1875 räknades folkmängden och befanns vara 35 personer. Nässjömålas taxeringsvärde var då 12000 kr. När Örsjö avskildes som egen församling 1894 var folkmängden 15 män och 16 kvinnor eller tillsammans 31 personer. Ingen emigration tycks ha förekommit från Nässjömåla.