Byar och gårdar i Oskar – Sida 2

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Lillaverke
Det finns från gammal tid två hemman Lillaverke. De fick med tiden benämningen Västra och Östra Lillaverke. Senare delen av namnet, -verke, betyder ”fångstan-ordning för fisk”. Tydligen har hemmansnamnet sitt ursprung i en dylik anordning i Hagbyån, som flyter förbi. Det antyder, att bebyggelsen är gammal, eftersom den sannolikt följt ån. Kanske är Lillaverke den äldsta bebyggelsen i Mortorps skogsbygd, det senare Oskar. Härför talar också avradens storlek, när hemmanet först framträder i det historiska källmaterialet. Vi börjar med Västra Lillaverke. I 1541 års fogderäkenskaper brukades detta hemman av ”Sissela” – sannolikt änka. Hon erlade årligen i avrad eller arrende till kronan i kontanter 6 fyrkar = 1½ öre, 1 spann mjöl (= cirka 50 liter), 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, ½ tolft bräder och 3 dagsverken samt fodring för 5 hästar. Fodringen utgick i pengar med 2 öre per häst. Denna avrad var stor i förhållande till andra hemman i trakten och detta styrker påståendet att Lillaverke var gammal bebyggelse.

I 1547 års fogderäkenskaper kallas brukaren ”Cecilia”. Det kan vara så, att hon är identisk med ovannämnda Sissela. Stavningen var inte så noga med för den tidens fogdeskrivare! Fodringen var nu höjd till att gälla 6 hästar. När den s.k. Älfsborgs lösen skulle uttagas genom en extra skatt 1571 hette brukaren ”Per Svensson”. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-5, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, får-4, svin-3, häst för 10 mark. Det blev med 10 % på värdet en skatt på 11 mark 3 öre, vilket är bland de högsta beloppen i Mortorps skogsbygd. Per Svensson brukade fortfarande hemmanet 1591. Hans avrad var i stort sett densamma som tidigare utom att dagsverkena höjts till 4 och fodringen till 8 hästar.

Vi går fram till 1620. Då uttogs på nytt en extraskatt, den s.k. boskapshjälpen, även den grundad på böndernas självdeklarationer. Brukaren av Västra Lillaverke hette nu Nils Öfre. Hans boskapspenning bestämdes till 3 dlr 21 öre, vilket var relativt högt och bekräftar att hemmanet var gott. Nils Öfre satt kvar hela 1620-talet och deklarerade 1628 inför den s.k. kvarntullen 4 tunnor råg och 6½ tunna malt och korn. Då fanns ännu en brukare Håkan Skräddare som hade 3 tunnor råg och 4 tunnor malt och korn. Enligt 1635 och 1638 års jordeböcker var Nils Öfre ensam på hemmanet men 1641 års mantalslängd säger, att V. Lillaverke är anslaget till underhåll av knekten Bengt Stensson, som deklarerade för 1 föl, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor och 2 svin samt tillsammans med en annan brukare Ingeborg hade 4 tunnor utsäde. Ingeborg hade 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 1 ko och 1 kviga. Nils Öfre måste ha varit kvar på hemmanet, ty 1645 nämnes han som änkling. 1646 brukas hemmanet av Nils Öfre och Måns Öfre. Den senare var ogift men hade en piga på gården. De var kvar 1649 men 1650 står Måns ensam för hemmanet. Han är nu gift. Nils är väl död. 1651 kallas Måns vid sitt efternamn Nilsson, vilket bekräftar, att han var son till Nils. I 1655 års mantalslängd är Lillaverke ”upptaget på frihet. Till skatt 1658”. Anledningen till att hemmanet befriats från att erlägga avrad under några år anges ej, men kan vara, att det drabbats av den svåra skogselden 1652. Under rubriken ”inhyses” upptages en Oluff Suensson, som betecknas som ”fattig”. I jordeboken 1663 står som brukare ”Nils” vars avrad anges vara 8 dlr 15 öre 25 penningar – ett ganska högt belopp. I 1682 års jordebok heter brukaren ”Gumme”. Avraden är oförändrad. I 1699 års jordebok upptages V. Lillaverke som 1 helt hemman. Det är nu delat mellan 4 brukare: Joen Carlsson, Per Börjesson, Gumme Nilsson och Börje M. Var och en brukade ¼ hemman. I 1717 års mantalslängd är hemmanet alltjämt delat på 4 brukare: Simon Larsson, Börje Pärsson, Måns Pärsson och Germund Gummesson. Hemmanets båtsman hette Nils Svahla. 1725 var brukarna reducerade till 3: Simon Larsson brukade ¼, Måns Pärsson ¼ och Germund Gummesson ½ hemman. Simon Larsson hade en son Lars, 12 år, Germund Gummesson hade en son Nils och en dotter. 1746 var antalet brukare åter fyra: Håkan Persson, Måns Persson med en son Gumme, Per Persson och Måns Gummesson.

Då husförhörslängden för senare delen av 1700-talet är förlorad måste vi gå fram till längden för 1805-1810. Den upptager följande ägare till hemmansdelar. Israel Månsson var 1805 58 år gammal men dog 1808. Hans hustru hette Kjerstin, 59 år gammal. Dottern Marja var 1805 21 år gammal och sonen Måns 16 år. Gården brukades efter Israel Månssons död av hemmansbrukaren Peter Olofsson, 28 år, och h.h. Stina Persdotter. De fick 2 barn: Mathis och Peter. Niclas Petersson, 25 år, till-trädde en hemmansdel 1809 då han var 26 år. Hans hustru hette Ingrid Olofsdotter. Sven Månsson var 61 år gammal. Han var gift med Walborg, 32 år. Dottern Cajsa Lena föddes 1806 och sonen Jonas 1807. Bonden Nils Andersson var 35 år gammal och gift med Stina, också 35 år gammal 1805. De hade 5 barn när de 1807 flyttade bort. Efterträdare blev bonden Peter Petersson, 34 år gammal vid tillträdet 1807. Hustrun Lena Nilsdotter var 34 år. De hade 3 barn: Maria 5 år, Kajsa Lena 3 år och Johanna, född 1807. Niclas Nilsson var 24 år och h.h. Kjerstin 20 år. Deras dotter Cecilia föddes 1806 och Christina 1808. Undantag hade Nils Pehrsson, 56 år, och h.h. Elin, 59 år. De hade 4 barn: Lena 24 år, Olof 15 år, Stina 12 år och Cajsa 10 år. Undantag hade också Måns Pehrsson 69 år och h.h. Catrina 55 år. Deras dotter Ingeborg var 13 år. Tre torpare bodde på ägorna. Avskedade båtsmannen och torparen Peter Rörström var 39 år och h.h. Kjerstin 44 år. De hade 3 barn. Torparen Peter Nilsson var 69 och h.h. Maja 56 år. De hade 3 barn. Torparen Sven Nilsson kom hit 1809 39 år gammal. Hustrun avled samma år.

Vi går fram till husförhörslängden 1830-1849. Hemmansklyvningen fortsatte. 1/8 mtl brukades i början av perioden av Magnus Pehrsson, f. 1789, och h.h. Kajsa Bengts-dotter, f. 1805. De hade 4 barn, när de överlät gården till Olaus Johansson från Madesjö, född 1803. Han var gift med Maria Svensdotter, f. 1795. De hade 3 barn: Anna Stina, född 1829, Gustafva, född 1831 och Sven Peter, född 1834. En gård brukades en tid av Karl Gustaf Olausson, f. 1826, och h.h. Stina Lisa Jonsdotter, född 1823. De hade en son, när de flyttade till Madesjö. Undantag hade Magnus Petersson, f. 1789, och h.h. Kajsa Svensdotter, f. 1805. De hade 3 barn: Ingrid Lena, född 1828, Maria, född 1831 och Sofia Christina, född 1837. Undantag hade också Peter Olsson, född 1781 och död 1832. Änkan Stina Persdotter var född 1782. De hade 2 barn: Ingrid Lena, f. 1812 och Christina, f. 1819. En gård ägdes av Olaus Håkansson, f. 1826 och gift med Maria Nilsdotter, f. 1817. Deras son Nils Peter föddes 1848. Inhyses Peter Gummesson var född 1807 och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter 1812. De fick 3 barn: Gustaf 1833, Peter 1838 och Nils Peter 1844. Bonden Peter Staffansson var född 1827 och vigdes 1849 vid Cajsa Lena Jonsdotter, f. 1816. I ett tidigare äktenskap hade hon två barn: Karolina Jonsdotter och Christina Jonsdotter. Bonden Peter Olaus Månsson var född 1819 och gift med Maria Månsdotter, f. 1823. De hade 4 barn, när de 1849 flyttade bort. Bonden Jonas Svensson var född 1807 och son till Sven Månsson. Han var gift med Maria Gummesdotter, f. 1812. De hade dottern Ingrid Lena, när de lämnade sin gård. Bonden Jonas Jonsson var född i Älghult 1823 och gift med Ingrid Lena Svensdotter, f. 1819. De hade 3 barn, när de flyttade till Östra Lillaverke. Undantag hade Peter Andersson, som var född 1802 och gift med Annika Håkansdotter, f. 1798. De hade en son Andreas, född 1827. Undantag hade Jonas Jonsson, f. 1788. Han var gift och hade 8 barn. Bonden Håkan Nilsson var född 1820 och h.h. Johanna Jonsdotter 1823. Bonden Nicolaus Petersson var född 1815 och h.h. Johanna Karlsdotter 1817. Hon medförde 2 söner från ett tidigare äktenskap: Per August M. och Frans Johan M. I sitt nya äktenskap med Nicolaus Petersson fick hon sonen Karl Alfred 1847 och sonen Nils Peter 1849. Bonden Johannes Jonsson var född 1817 och h.h. Maria Nicolaidotter 1823. De fick 2 barn: Emma Mathilda 1846 och Johanna Christina 1848.

Icke mindre än 8 torpare bodde nu på ägorna. Torparen Måns Petersson var född 1786 och dog 1835. Han efterlämnade änkan Ingrid Petersdotter, f. 1800 och 5 barn. På torpet bodde inhyses Karl Persson, f. 1794 och h.h. Rebecka Gummesdotter, f. 1802. De hade 3 barn. Torparen Peter Svensson var född i Vissefjärda 1818 och gift med Ingrid Christina Månsdotter, f. 1825. De hade 2 barn. Avskedade båtsmannen Sven Björk var född 1790 och h.h. Catharina Jonsdotter 1783. Där bodde också torparänkan Gertrud Petersdotter, f. 1802, med 4 barn. Torparen Peter Andersson Mållberg var född 1776 och h.h. Stina Petersdotter 1782. Torparen Sven Hoffman var skriven i Lillaverke men bodde i Besagöl. Torparen Daniel Petersson var född 1789 och gift med Catrina Nilsdotter, f. 1771. De hade 5 barn. Torparen Olaus Nilsson var född 1808 och h.h. Maja Olsdotter 1798. De flyttade till Runtorp. Torparen Hendrik Håkansson var född 1779 och h.h. Cajsa Petersdotter 1783. De flyttade till Östra Lillaverke med sina 5 barn. Båtsmannen Olof Sundman och h.h. Ingeborg (inget efternamn!) hade 4 barn, när de flyttade till Madesjö. Utom de nu nämnda bodde kortare tid flera inhyses på ägorna.

Under perioden 1849-1860 bodde 52 män och 52 kvinnor i Västra Lillaverke, eller totalt 104 personer. Olaus Johanssons hustru Maria Svensdotter avled 1853, varpå han samma år flyttade till Alsjö. De tre barnen hade lämnat hemmet. Hemmansdelen, 1/8 mtl, övertogs av Sven Gustaf Olsson, född i Arby 1830. Han kom närmast från Torsås och gifte sig samma år med Kristina Petersdotter, född i Oskar 1834. De flyttade redan 1856 till Torsås. Från Anebo hitflyttade 1857 till 1/16 mtl Peter Nilsson, född 1827. Han gifte sig samtidigt med Vendla Gustafva Nilsdotter från Madesjö, f. 1835. De fick 1858 sonen Nils och 1860 sonen Carl Johan. 1/16 mtl ägdes först av Johan Peter Magnusson, född i Oskar 1821 och gift med Christina Nikolaidotter, född 1818. Deras son Josef föddes 1855, varefter de lämnade gården. De efterträddes av Johannes Olsson. Han var född i Madesjö 1801 och gift med Brita Stina Petersdotter från Oskar, född 1808. De fick 5 barn: Johannes 1833, Karl Johan 1835, Karolina Kristina 1838, Frans Ludvig 1841 och Gustaf Fredrik 1844. Johannes Olsson hade tidigare dömts till 2 års fästning för utprångling av falska sedlar. Familjen flyttade till Madesjö 1857. Bonden Peter Olaus Johansson flyttade hit 1852 men flyttade till Kroksjö 1854. Han var gift med Maria Magnidotter och hade sonen Johan Gustaf, f. 1852. Från Besagöl inflyttade till 1/16 mtl Carl Johan Månsson 1854. Han var gift med Katrina Staffansdotter, f. 1823. De fick 1855 dottern Emma Christina. Familjen flyttade 1857 till Madesjö. Bonden Anders Petersson flyttade hit 1856 från Madesjö, sedan han köpt gården av Johannes Olsson. Hans hustru hette Brita Stina Carls-dotter. De fick 1858 dottern Ingrid Sofia och 1859 Anna Mathilda. Från Madesjö hitflyttade 1849 till 1/8 mtl bonden Jonas Petersson, född i Madesjö 1816 och gift med Lisa Beata Petersdotter, född i Madesjö 1818. De fick 4 barn: Peter August 1843, Karl Johan 1845, Jonas Alfred 1848 och Karolina Mathilda 1850. Familjen flyttade tillbaka till Madesjö 1853. I stället kom 1853 bonden Karl Johan Nilsson, född i Arby 1827 och gift med Johanna Sofia Johansdotter, född i Oskar 1828. De fick 4 barn: Johanna Mathilda 1849, Nils Johan 1852, Ida Sofia 1857 och Carl Victor 1859.

Olaus Håkansson flyttade till Madesjö 1850 med hustru Maria Nilsdotter och sonen Nils Peter. I stället kom från Mortorp till 1/8 mtl Jonas Axelsson, f. i Madesjö 1808 och h.h. Gertrud Johansdotter, född i Madesjö 1816. De fick 6 barn: Johan August 1832, Johanna 1834, Emma Gustafva 1840, Helena 1843, Frans August, f. i Mortorp 1846 och Ida Mathilda i Oskar 1855. Peter Staffansson och Kajsa Lena Jonsdotter flyttade 1851. Karl Johan Petersson flyttade hit till 1/8 mtl från Arby 1854. Han var född där 1824 och h.h. Charlotta Ottosdotter i Mortorp 1829. Dottern Emma Mathilda föddes 1855 och sonen Pehr Lorentz 1859. På 1/8 mtl satt Håkan Nilsson, född i Arby 1820 och Johanna Jonsdotter, född i Oskar 1823. Undantag hade där Jonas Jonsson, f. 1781 och h.h. Cecilia, f. 1806 och värkbruten. Dottern Stina Lena var född 1820 [frågetecken för årtalen]. Från 1/8 mtl flyttade Nikolaus Petersson med hustru och 6 barn 1858 till Madesjö. 1861 inflyttade bonden Pehr August Jonsson till 1/8 mtl. Han gifte sig samma år med Ingrid Stina Jonsdotter, född i Oskar 1846. Ett tillfälligt gästspel gjorde bonden Olof Petersson, född i Mortorp 1819. Han kom 1850 från Mortorp med hustru Maria Gummesdotter, f. i Oskar 1824, och 3 barn. Familjen återvände redan 1851 till Mortorp. Till 1/16 mtl inflyttade 1859 från Mortorp bonden Johan Larsson, född i Arby 1817 och gift med Anna Maria Jonsdotter, född i Mortorp 1821. De hade 3 barn: Christina Mathilda, född i Arby 1844, Peter August, född i Arby 1847 och Emma, född där 1850. Från Mortorp inflyttade 1851 bonden Johan Peter Nilsson, född i Mortorp 1829. Han vigdes följande år vid Brita Stina Olsdotter, född i Mortorp 1832. De fick 3 barn: Maria Christina 1854, Nils Peter 1856 och Olaus 1858. 1/16 mtl ägdes av Peter Svensson, född i Vissefjärda 1818. Han sålde 1858 1/48 mtl till Adolf Magnus Magnusson, född i Oskar 1834, och h.h. Anna Catharina Jonsdotter, född i Madesjö 1828.

Följande torpare bodde på ägorna under 1850-talet. Torparen Nils Peter Jonsson, född i Oskar 1830 flyttade hit 1850. Torparen Johan Peter Petersson var född 1824 i Mortorp. Han flyttade hit 1853 och vigdes 1854 vid Johanna Andersdotter från Mortorp, född 1828. Torparen Gustaf Svensson var född i Oskar 1829. Hustrun hette Kristina Nilsdotter, född samma år. De hade 4 barn. Torparen Johan Peter Magnusson var född i Oskar 1821 och h.h. Christina Nicolaidotter 1809. De fick en son 1851. Båtsman var Nils Peter Björk, född i Mortorp 1835. Hustrun Maria Gustafva Jonsdotter var född i Madesjö 1833. Skomakaren Joseph Petersson var född i Madesjö 1821 och gift med Carolina Charlotta Petersdotter, född i Madesjö 1826. De kom till Västra Lillaverke 1858. Många inhyses bodde dessutom på ägorna.

Vi går fram i tiden till åren 1871-1881. Hemmansklyvningen har fortsatt. Det fanns nu icke mindre än 13 gårdar i V. Lillaverke. På 1/16 mtl satt fortfarande Peter Nilsson och h.h. Wendla Gustafva Nilsdotter. De hade nu 4 barn: Nils, född 1858, Carl Johan 1860, Amanda Christina 1864 och Frans 1867. På 1/8 mtl satt till 1874 Jonas Jacobsson, född i Älghult 1803 och h.h. Carin Petersdotter, f. 1819 i Algutsboda. De hade 2 barn: Johannes, f. 1861 i Madesjö och Johan Emrik, f. 1863 i Madesjö. År 1874 tog Jonas Jacobsson undantag av Frans Johan Gustafsson, född i Oskar 1850. Han gifte sig samma år med Wendla Mathilda Petersdotter från Madesjö, född 1852. De fick 3 barn: Emilia Augusta 1875, Anna Charlotta 1877 och Helena Ottilia 1879. 5/48 mtl ägdes av Johan August Jonsson, född 1832 i Madesjö. Han gifte sig 1871 med Ida Christina Nicolaidotter från Madesjö, född 1849. I ett tidigare äktenskap hade han 4 barn: Maria Christina, född 1855, Ida, född 1859, Johanna, född 1863 och Jonas, född 1865. I det andra äktenskapet föddes också 4 barn: Carl Arfvid 1872, Frans Oskar 1874, Emilia 1876 och Johan Wiktor 1880. 1/64 mtl ägdes av Jonas Josefsson, född 1809 i Oskar och sedan 1864 gift med Emma Gustafva Jonsdotter från Madesjö, född 1840. De fick 4 barn: Josef Anders, f. 1865 i Mortorp, Huldina Sofia, f. 1867 i Oskar, Fridolf, f. 1871 och Carl Alfred, f. 1876. Från Madesjö hitflyttade 1880 till 1/48 mtl Sven Jönsson, född 1840 i Torsås och gift med Emma Christina Olsdotter, född i Madesjö 1842. De fick 5 barn: Ida Sofia, född 1866 i Torsås, Rosalie Amanda, född 1869 i Madesjö, Karl Alfred, född 1871 i Madesjö, Johan, född 1874 i Madesjö och Jenny Emilia, född 1881 i Oskar. På 1/8 mtl satt till 1875 Johan Peter Jonsson, f. 1844 i Madesjö och sedan 1866 gift med Mathilda Niklasdotter, f. 1846. De hade 4 barn, när de flyttade bort och följdes av brukaren Peter August Johansson, född i Mortorp 1841. Han brukade 1/48 mtl. Med hustrun Emma Fredrika Olsdotter och 7 barn flyttade han redan 1878 till Madesjö.

På 1/8 mtl satt Carl Johan Månsson, f. 1831 i Oskar och sedan 1867 gift med Amelia Olsdotter, f. i Mortorp 1847. I ett tidigare gifte hade han 3 barn: Emma Christina, född 1855, Pehr August, född 1857 i Madesjö, Johan Anders, född 1864 i Oskar. I det andra giftet föddes 3 barn: Carl Oskar 1869, Frans Elof 1871 och Victor 1873. På 1/24 mtl satt till 1873 Peter Svensson och Ingrid Christina Månsdotter med tre barn: Sven Alfred, f. 1846, Wendla Gustafva, f. 1852 och Johan August Thylander, f. 1854 och studerande i Kalmar. (Han blev med tiden komminister i Kalmar). Peter Svensson tog 1873 undantag av Nils Peter Andersson, född 1849 i Madesjö, som samtidigt gifte sig med Wendla Gustafva Petersdotter från Oskar, född 1852. De fick 4 barn: Augusta Hedvig Christina 1874, John Ossian 1876, Karl Oskar 1878 och Per Albin 1880. 1/15 mtl innehades under 1870-talet av Gustaf Carlsson, född 1821 i Högsby, och h.h. Charlotta Svensdotter, född 1842 i Älghult. De hade 7 barn, när de 1880 flyttade bort. 1/8 mtl innehades av lanthandlanden Adolf Magnusson, som var född 1834 i Oskar och gift med Anna Catharina Jonsdotter, född 1828 i Madesjö. Hon hade varit gift förut och medförde från sitt tidigare gifte dottern Amanda Christina, född 1854 i Madesjö. I det nya äktenskapet föddes 2 barn: Carl Oskar 1863 och Hulda Augusta 1865.

¼ mtl brukades till 1879 av Johannes Jonsson, född 1831 i Madesjö, och h.h.
Hedvig Josefina Johansdotter, född 1821 i Ljungby. De hade fyra barn: Johan August, f. 1854 i Madesjö, Pehr Adolf, född 1857, Anna Gustafva, född 1860 och Mathilda Sofia, född 1864. Det blev sonen Pehr Adolf Johansson, som övertog 5/48 av fädernegården. Det skedde 1879. Till 1880 ägdes 1/32 mtl av Johan Petersson, född 1830 i Lenhofda och sedan 1867 gift med Helena Håkansdotter, född i Oskar 1843. De fick 6 barn: Hilda 1867, Adolfina 1868, Hulda Sofia 1871, Frans Viktor 1874, Carl Anders 1876 och Ester Maria 1879. Familjen flyttade bort 1880. Efterföljare blev Peter Samuel Bergqvist, född i Arby 1833 och gift med Anna Stina Andersdotter, född 1835 i Oskar. De hade 6 barn: Pehr Elof, född 1863, Amanda 1865, Johan Olof 1868, Ingeborg 1870, Emma Carolina 1873 och Anna Mathilda 1875. 3/32 mtl ägdes från 1876 av Frans Julius Johansson, född 1851 i Oskar och hans hustru från 1876 Maria Christina Johansdotter, född 1854 i Oskar. De fick 2 barn: Julia Christina 1877 och Ester Serafia 1879. Familjen flyttade 1880 och efter-träddes av Per Johan Gustafsson, född i Karlslunda 1849. Han hade 1878 gift sig med Emma Mathilda Gustafsdotter, född 1850 i Oskar. Deras dotter Helena Maria föddes 1878 och dottern Ida Gustafva 1880. Från 1878 ägdes 1/48 mtl av Frans August Jonsson, född 1846 i Mortorp. Han gifte sig samma år med Helena Peters-dotter från Vissefjärda, född 1848. De fick 2 barn: Gerda Karolina 1879 och Karl Ernst Viktor 1880.

Under 1870-talet fanns det fyra torpare på ägorna: Carl Gustaf Magnusson med hustru Johanna Sofia Petersdotter och 6 barn, Johan Peter Magnusson med hustru Christina Nicolaidotter och 1 son, Karl Gustaf Niklasson med hustru Maria Kristina Johansdotter och 1 son samt Peter Johan Jonsson med hustru Christina Magnidotter och 7 barn. F.d. båtsmannen Nils Peter Björk var född 1835 i Mortorp och gift med Maria Gustafva Jonsdotter från Madesjö. F.d. kronobåtsmannen Carl Otto Björk var född 1846 i Hagby och sedan 1869 gift med Emma Niklasdotter, f. 1850. De hade 6 barn. Smeden och kopparslagaren Olaus Ideström var född i Mortorp 1820. Han var gift med Fredrika Petersdotter från Oskar, född 1826. De hade en dotter. Familjen flyttade 1874 till Madesjö. Av övriga kan nämnas arbetaren Andreas Petersson, som med hustru och 3 barn emigrerade till USA 1873.

Perioden 1881-1891 utmärkes av kraftig emigration till USA. På 1/16 mtl tog Peter Nilsson och h.h. Wendla Gustafva Nilsdotter 1887 undantag av sonen Nils Pettersson, som samma år gifte sig med Emma Sofia Johansson. De fick 1888 dottern Ester Teresia och 1889 dottern Anna Edit Viktoria. Samma år, 1889, reste Nils Pettersson ”med hustruns bifall” till USA. Familjen lämnades hemma. Tydligen var det meningen att han efter en tids vistelse i USA skulle återvända hem. Frans Johan Gustafsson och h.h. Wendla Matilda Petersdotter fick ytterligare 4 barn på 1880-talet: Edla Karolina 1882, Karl Ernst Leonard 1885, Gustaf Emil 1888 och Johan Robert 1890. 1/8 mtl förvärvades 1889 av Nils Peter Fredin, född 1854 i Oskar. Han kom från Katarina församling i Stockholm. På 5/48 mtl fick Johan August Jonsson och Ida Kristina Nikolaidotter ytterligare 4 barn: Edla Albertina 1883, Ernst Wilhelm 1885, Anna Augusta Viktoria 1886 och Signe Gunhild Maria 1891. Den 1859 födda dottern Ida avled 1886. Från 1/48 mtl flyttade Sven Jönsson med hustru och 5 barn 1883 till Madesjö. I stället kom från Madesjö samma år Andreas Danielsson, född 1830 i Oskar och änkling sedan 1877. Han hade 4 barn: Thilda, född 1863 i Madesjö, Karl Anders, född 1870, emigrerade 1890 till USA, Ida Kristina, född 1873 och Per Elof, född 1866 (sic!). Innehavaren av 1/8 mtl Karl Johan Månsson avled 1884. Han var då undantagsman, sedan han 1888 överlåtit gården på sonen Per August Karlsson, född 1857 och sedan 1888 gift med Emma Nilsson, född 1862 i Mortorp. Med hennes bifall reste Per August Karlsson 1889 till USA. Samma år föddes dottern Anna Augusta Viktoria. En yngre broder till Per August vid namn Frans Elof, född 1871, emigrerade till USA 1892.

På 1/24 mtl fick Nils Peter Andreasson och Wendla Gustafva Petersdotter ytterligare 2 barn: Ernst Albin 1885 och Hjalmar Edvard 1890. På 1/8 mtl tog Adolf Magnusson och Anna Katarina Jonsdotter 1884 undantag av sin dotter Hulda Augusta, född 1865, som 1884 gifte sig med Per Johansson från Karlslunda, född 1862. De fick 1886 sonen Karl Rudolf och 1891 sonen Erik Gustaf Adolf. Samma år reste Per Johansson med hustruns bifall till USA. 5/48 mtl ägdes vid 1880-talets början av Per Adolf Johansson, född 1857 i Madesjö. Han gifte sig 1882 med Ida Augusta Nilsdotter, född 1858 i Oskar. De fick 3 barn: Alfi Maria 1884, Anna Signhild Viktoria 1887 och Karl Viktor 1890. 1/32 mtl ägdes av Jonas Gustaf Nilsson, född 1851 i Fliseryd och gift med Karolina Johansdotter, född 1849 i Madesjö. De kom från Karlslunda 1889. De fick 6 barn: Ester Karolina, född i S:t Sigfrid 1877, Emilia Anette, född där 1879, Karl Emil, född 1881, Oskar Rudolf, född i Karlslunda 1884, Gustaf Algot Emanuel, född 1886 därstädes, och Gunny Hildur Maria, född i Oskar 1891.

På 1/32 mtl fick Per Samuel Bergqvist och Anna Stina Andersdotter 6 barn innan de 1884 flyttade till Karlslunda. Sonen Per Elof, f. 1863, emigrerade till USA 1884. Gården tillträddes 1884 av brukaren Johan August Molin, f. 1834 i Madesjö. Han var gift med Klara Lovisa Samuelsdotter, född 1834 i Madesjö. De hade 4 barn: Johan Konrad var född 1869. Han flyttade till Jacobs församling i Stockholm 1890. Augusta föddes 1871 och flyttade 1888 till Kalmar. Karl Hjalmar föddes 1874 och Axel Rudolf 1877. 3/32 mtl ägdes av Per Johan Gustafsson och Emma Mathilda Gustafsdotter, som 1882 fick sitt tredje barn, sonen Gustaf Hjalmar och 1885 sitt fjärde, dottern Ingeborg Elisabet. Sedan våren 1886 vistades Per Johan Gustafsson i USA med hustruns bifall. På 1/24 mtl fick Frans August Jonsson och Helena Petersdotter ytterligare 4 barn: Edla Octavia 1883, Johan Emil Teodor 1885, Per Axel Hjalmar 1887 och Gustaf Gunnar Fabian 1889. Flera undantagsmän bodde på ägorna. Jonas Jakobsson avled 1886. Han efterlämnade änkan Karin Petersdotter och 2 barn. Peter Svensson och Ingrid Kristina Månsdotter hade en son hemma. Johannes Jonsson och Hedvig Josefina Johansdotter hade 2 barn i hemmet. Jonas Axelsson och Gertrud Johansdotter bodde kvar. Peter Nilsson flyttade 1882 till Stockholm.

Torparna var 6. Karl Gustaf Magnusson och Amanda Svensdotter samt Johan Peter Magnusson fortsatte att bruka sina torp. Den senares hustru Kristina Nikolaidotter avled 1892. Karl Gustaf Niklasson och h.h. Maria Kristina Johansdotter flyttade 1884 till Vissefjärda. Peter Johan Jonsson och Kristina Magnidotter hade 10 barn, av vilka två 1889 emigrerade till USA, dottern Serafia Elisabet och sonen Axel Amandus. Karl Johan Nilsson och Johanna Sofia Johansdotter brukade alltjämt sitt torp. Peter Gustaf Jakobssons hustru Anna Karolina Jonsson avled 1885. Båtsmannen nr 252 Per August Svensson Björk var född 1855 i Oskar. Han gifte sig 1884 med Ida Mathilda Andersson, f. 1848 i Madesjö. De flyttade 1888 till Madesjö. F.d. båtsmannen Nils Peter Björk var född 1835 i Mortorp. Hans hustru Maria Gustafva Jonsdotter var född 1833 i Madesjö. Kopparslagaren Olaus Ideström och hans hustru Fredrika Petersdotter hade 1 barn hemma. Utom de nu nämnda fanns det åtminstone 7 arbetarefamiljer boende på ägorna längre och kortare tid.

Östra Lillaverke

Östra Lillaverke torde ha upptagits vid samma tid som Västra Lillaverke – under medeltiden, kanske relativt tidigt. I varje fall fanns det när fogderäkenskaperna från Gustav Vasas regeringstid upprättades. I 1541 års räkenskaper står ”Mariett Peders” som brukare. Det måste väl förstås så att hon var Peders änka. Hennes avrad till kronan var: penningar-6 fyrkar, mjöl-1 spann, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, bräder-½ tolft, dagsverken-3, fodring för 2 foderhästar och 3 fogdehästar. Avraden var exakt lika stor som Sisselas i Västra Lillaverke. Redan i fogde-räkenskaperna 1542 har hemmanet fått en ny brukare: ”Matts Persson”. Han var säkerligen son till Peder och Mariett. Han var kvar 1547, då hans fodring ökats till 8 hästar. Denna avrad gällde även för 1548.

När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas genom en extraskatt, baserad på böndernas självdeklarationer, hette brukaren av Östra Lillaverke Östen. Han redovisade följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-10, treårsungnöt-1, tvåårsungnöt-2, får-6, svin-6. 10 % på värdet av dessa tillgångar blev 15 mark 3 öre. Det var ett högre belopp än vad Per i Västra Lillaverke måste betala. Östens hemman var således då mera värt än Pers. Pers bidrag till Älfsborgs lösen var 11 mark 3 öre.

Enligt 1586 års fogderäkenskaper hette brukaren av Östra Lillaverke ”Dafwid Monsson”, men 1591 var hemmanet delat mellan Jonas och Nils, av vilka en var knekt. Avraden var i stort sett oförändrad utom att fodringen nu gällde 6 årliga och 2 konungshästar.

Vi går fram till 1620. Då uttogs en extraskatt, den s.k. boskapspenningen. Den var baserad på självdeklaration, bekräftad av kyrkoherde och länsman. Registret över boskapspenningen upptager för Östra Lillaverke Sven, vars skatt upptogs till 2 dlr 27½ öre mot 3 dlr 21½ öre för Nils i Västra Lillaverke. I registret över kvarntullen 1628 uppges Sven ha 4 tunnor råg och 6½ tunna korn och malt. Sven anges ännu i 1635 års jordebok som brukare av hemmanet liksom i 1638 års jordebok. I 1641 års mantalslängd heter däremot brukaren ”Mons i Lillavirke”. Han hade 1 häst, 1 sto, 4 oxar, 4 stutar, 9 kor, 6 kvigor, 6 får, 2 lamm, 2 svin, 2 ungsvin och 6 tunnor utsäde. Han torde ha varit den förmögnaste bonden i skogsbygden. Under följande år hette brukaren Börje men 1663 hette brukarna Måns och Per. Deras avrad värderades till 8 dlr 15 öre 21 penningar, vilket var i det närmaste densamma som avraden för Västra Lillaverke. I 1682 års jordebok var hemmanet fortfarande delat mellan två brukare: Oluf och Hollme. I 1688 års husförhörslängd upptages många i Östra Lillaverke: Måns Nilsson med hustru, sonen Per Månsson, Per Nilsson med hustru, Håkan Eriksson med hustru Karin och dottern Karin, Per Eriksson med hustru, sonen Erik med hustru. I 1699 års jordebok är hemmanet delat mellan två brukare: Pehr Nilsson och Gumme Nilsson. Var och en brukade ett halvt hemman. I 1717 års mantalslängd har Pähr Nilsson fortfarande ½ hemman men den andra halvan var nu delad mellan Gumme Nilsson med ¼ och Olof Gummesson med ¼ mtl. Hemmanets båtsman hette Pähr Öhrn. I 1725 års mantalslängd brukar Pär Nilsson ½ mtl, Pär Gummesson ¼ mtl och Olofs änka ¼ mtl. 1746 heter brukarna Anders Persson ¼, Swen Carlsson ¼, Pär Gummesson ¼ och Nils Nilsson ¼. Båtsmannen hette Nils Öhrn. Ovannämnde Swen Carlsson var nämndeman för skogsbygden och en ansedd man.

Eftersom husförhörslängderna för 1700-talets senare hälft saknas vet vi inte vilka förändringar i ägandeförhållandena som då ägde rum. Vi måste gå fram till husför-hörslängden 1805-1810.

Det fanns fortfarande 4 gårdar i Östra Lillaverke. Anders Nilsson var 1805 27 år gammal och gift med Maria Jonasdotter, 28 år. Sonen Jonas föddes 1808 och dottern Helena 1810. Peter Nilsson var 1805 33 år gammal. Hans hustru Stina avled 1808. Sonen Johan var 1805 1 år gammal. Dottern Ingrid föddes 1808. Gumme Jonsson var 1805 48 år och hans hustru Stina lika gammal. De hade 9 barn: Jonas var 1805 23 år gammal. Han övertog 1809 gården. Hans syster Stina var 1805 21 år, Cajsa 18 år, Gjörel 14 år, Lena 13, Peter 10, Nils 7, Marja 6 och Rebecka 3 år. Gumme Andersson var 63 år och h.h. Caisa 59 år. De hade 5 barn: Peter 26 år, Lena 18 år, Sara 17 år, Maja 15 år och Gertrud 11 år. Gumme Andersson avträdde gården 1809 till Jonas Jaensson, som 1805 uppges vara 35 år. Hans hustru Caisa var då 31 år. Undantag hade Nils Nilsson 49 år med hustru Segrid 49 år och 4 barn: Brita Stina 11 år, Maria 4 år, Olaus 13 år och Peter, född 1805. Undantag hade vidare Anders Svensson 42 år och h.h. Elin, 37 år. Undantagsmannen Nils Andersson och hans hustru Elin avled 1808.

Det fanns 4 torpare på ägorna. Sven Svensson, 52 år, med hustru Ingjärd, 43 år, Sven Svensson, 47 år, med hustru Ingrid, 69 år, och dotter Stina, 28 år, Jon Svala, 74 år, med hustru Kjerstin, 75 år, och Nils Danielsson, 30 år, med hustru Stina, 30 år, och dottern Cajsa, född 1806 och sonen Daniel, född 1809. Båtsmannen hette nu Mållberg, 28 år. Hans hustru hette Gertrud, 28 år. De hade 2 barn. Båtsman Anders Lindström avled 1808. I stället kom Peter Lindström, 18 år.

Vi går fram till husförhörslängden 1830-1849. Bönderna har nu blivit flera. Peter Nicolausson var född 1812 och gift med Helena Andersdotter, född 1810 och dotter till Anders Nilsson och Maria Jonasdotter. De hade 2 barn, när Peter Nicolausson 1830 sålde gården. Olaus Svensson var född 1801 och h.h. Stina Svensdotter 1812. De hade 2 barn, när de flyttade till Krokstorp. Jonas Andersson var född 1819 och h.h. Cajsa Lena Olsdotter 1817. De hade sonen Pehr August, född 1835, när de flyttade bort. Jonas Börjesson var född 1790 och h.h. Stina Håkansdotter 1784. De hade 3 barn: Peter var född 1814 och flyttade till Madesjö 1849, Gustaf var född 1818 och Carl Johan 1822. Jonas Jonsson var född i Älghult 1813. Hans hustru Ingrid Lena Svensdotter var född 1819. De hade 3 barn: Peter, född 1841, Gustaf 1845 och Helena 1847. Nils Gummesson var född 1822 och h.h. Ingrid Maria Olsdotter 1820. Deras dotter Carolina föddes 1847. Hans Svensson var född 1801 och h.h. Stina Svensdotter 1812. Med sina 2 barn flyttade de till Madesjö 1849. Bonden Anders Olsson var född 1804 och h.h. Brita Stina Petersdotter 1812. De hade 4 barn: Johan August, född 1835, Kristina 1841, Karolina 1843 och Joseph 1846. Bonden Karl Petersson var född 1810 och h.h. Cecilia Staffansdotter 1814. Deras dotter Carolina föddes 1847. Undantag hade Peter Gummesson, f. 1796 och h.h. Kajsa Månsdotter, född 1792. Dottern Johanna föddes 1830 och sonen Otto 1836. Undantag hade också Nils Jonsson Fyrsten, f. 1785, och h.h. Sara Gummes-dotter, f. 1790. Undantagsmannen Jonas Gudmundsson var född 1781. Hans hustru Kajsa avled 1834.

På hemmanet fanns under dessa år 7 torpare. Jonas Johansson var född 1801 och h.h. Maja Gummesdotter 1799. Måns Petersson var född 1811 och h.h. Gertrud Petersdotter 1823. Nils Persson var född 1816 och h.h. Anna Maria Petersdotter 1820. De hade 2 barn. Jonas Danielsson var född i Madesjö 1816 och h.h. Helena Olsdotter 1819. De hade 3 barn. Nils Gummesson var född 1791 och h.h. Stina Eskilsdotter 1802. Han var dömd för snatteri. De betecknas som utfattiga. Nils Olsson var född i Arby 1823 och h.h. Christina Svensdotter var född 1824. De hade 1 son. Isac Jonsson var född 1803 och h.h. Johanna Johansdotter 1804. De hade 4 barn. Hemmanets båtsman Johan Johansson Björk, född 1820, bodde i Västra Lillaverke. Med hustrun Maria Svensdotter hade han 4 barn. Av övriga på hemmanets ägor kan nämnas drängen Johannes Petersson, som var klockare vid kapellet. Han var född 1804 och gift med Ingrid Mattisdotter, född 1800. Åtminstone 3 familjer som betecknas som inhyses bodde dessutom på ägorna.

Under perioden 1849-1861 var folkmängden i Östra Lillaverke 50 män och 50 kvinnor, eller tillsammans 100 personer. ¼ mtl ägdes till en början av Jonas Börjesson, men han tog 1853 undantag av Peter Jonsson, som var hans äldste son, född 1814. Han var gift med Kristina Nilsdotter från Madesjö, född 1829. De fick 1850 dottern Vendla Lovisa och 1852 dottern Ida Mathilda, båda födda i Madesjö. I Oskar föddes 1856 sonen Carl. 1/8 mtl ägdes fortfarande av Jonas Jonsson och h.h. Ingrid Lena Svensdotter. Deras femte barn, sonen Johan August föddes 1854. Det fjärde, dottern Emma Mathilda, föddes 1850. Undantag hade Peter Gudmundsson och Kajsa Månsdotter. På 1/8 mtl satt fortfarande Nils Gummesson och Ingrid Maria Olsdotter. De fick på 1850-talet fem barn: Emma Christina 1851, Johan August 1854, Sofia 1856 och tvillingarna Peter och Frans Julius 1869. Till gårdens ägor inflyttade 1858 torparen Peter Magnus Olsson, född i Oskar 1832, och h.h. Johanna Sofia Petersdotter, född i Madesjö 1833. De hade 3 barn.

1/16 mtl ägdes fortfarande av Anders Olsson och Stina Petersdotter, men 1860 tog de undantag av äldste sonen Johan August Andersson och h.h. Kajsa Lena Andersdotter, född i Arby 1838. 1/8 mtl ägdes alltjämt av Karl Petersson och Cecilia Staffansdotter. De fick på 1850-talet 3 barn: Christina 1850, August 1857 och Frans Gustaf 1859. Johan Peter Anderssons hustru Lovisa Johannesdotter avled 1850. Hon efterlämnade en nyfödd dotter Karolina. 1854 hitflyttade Jonas Josefsson, född i Oskar 1809 och gift med Maja Germundsdotter, född 1790. De efterträddes av Nils Olsson, född i Oskar 1823 och h.h. Kristina Svensdotter, f. 1824. De hade och fick totalt 5 barn: Fredrik 1845, Helena 1849, Olivia 1855, Carl Johan 1857 och Josephina 1859. 1/8 mtl brukades mellan 1850 och 1851 av Sven Gudmundsson och Maja Stina Håkansdotter. De flyttade med fem barn till Mortorp sistnämnda år. Efterträdare blev Andreas Petersson, född 1819 i Arby, och h.h. Stina Lena Petersdotter, född i Oskar 1819.

På ägorna fanns från 1859 torparen Andreas Peter Petersson, född i Madesjö 1832. Hans hustru hette Christina Johansdotter, född i Oskar 1830. De hade en dotter. Torparen Andreas Petersson var född i Arby 1797. Hans hustru Anna Stina Peters-dotter var född i Oskar 1820. De hade många barn. Torparen Måns Petersson var född i Oskar 1811. Hustrun Gertrud Petersdotter var född 1823 i Oskar. Tidigare torparen numera inhyses Andreas Gudmundsson var född i Oskar 1806 och hustrun Stina Gudmundsdotter 1812. De hade 3 barn. Inhyses Peter Andersson var född i Oskar 1802. Hans hustru Cecilia Danielsdotter avled 1859. Inhyses Isac Jonssons hustru Johanna Johansdotter avled 1859. Hon efterlämnade utom mannen 4 barn. Avskedade båtsmannen Peter Lindström var född 1789. Hans hustru Kajsa Danielsdotter dog 1857. Avskedade båtsmannen Peter Andersson Mållberg var född i Oskar 1777. Hans hustru Stina Persdotter var född i Madesjö 1782. De hade en son. Torparen Carl Johan Jonsson flyttade hit från Besagöl 1855. Han köpte Peter Jonssons torp. Hustrun Helena Israelsdotter var född i Algutsboda 1825. De hade 3 barn. Bonden Jonas Josephsson köpte 1859 1/16 mtl.

Vi går fram i tiden till åren 1871-1881. ¼ mtl brukades från 1871 av Andreas Petersson d.y., född 1839 i Oskar och 1870 vigd vid Mathilda Petersdotter, född i Oskar 1852. De fick till 1880 5 barn: Hulda Lydia 1870, Emma Sofia 1872, Carl Hjalmar 1875, Johan August 1877 och Viktor Amandus 1880. 1/8 mtl brukades av Carl Johan Petersson. Hans hustru Charlotta Ottosdotter avled 1880. De hade 3 barn: Emma Mathilda, född 1855, Pehr Lorens, född 1859 och Anna Christina, född 1863. Nästa 1/8 mtl ägdes till 1874 av Carl Petersson och Cecilia Staffansdotter. De tog detta år undantag av äldste sonen Johan Peter Carlsson, född 1843 och samma år vigd vid Emma Mathilda Carlsdotter, född 1855. De fick 3 barn: Emilia Sofia 1875, Ester Maria 1877 och Karl Viktor 1880. 1/8 mtl ägdes till 1873 av Andreas Petersson d.ä., som 1879 gifte sig för andra gången med Kristina Nilsdotter, f. 1820. De hade två fosterbarn. Gården övertogs 1873 av Frans Gustaf Magnusson, som var född i Madesjö 1852 och 1873 gifte sig med Stina Maria Johansdotter, född i Oskar 1849. De fick 3 barn: Ida Sofia 1874, Anna Mathilda 1878 och Helena Augusta 1880.

1/8 mtl ägdes först av snickaren Edvard Jonsson, född i Hagby 1846 och förvärvades av bröderna Johan Alfred och Fredrik Jonsson, söner till Jonas Månsson och Elin Jonsdotter. 1/16 mtl ägdes av Peter Jonsson, född 1841 i Oskar och sedan 1864 gift med Hilma Jonsdotter, född 1843 i Madesjö. De hade 4 barn: Johan Victor, f. 1866, Hilda Augusta, f. 1870, Emilia Annette, f. 1874 och Nanny Ottilia, f. 1879. Nästa 1/16 mtl ägdes en tid av riksdagsmannen Nils Pettersson i Runtorp men köptes 1874 av Fredrik Nilsson, f. 1846 i Oskar och samma år, 1874, gift med Carolina Mathilda Andersdotter från Mortorp, född 1854. De fick 2 barn: Axel Wendel 1877 och Nils Hjalmar 1879. 1/16 mtl ägdes först av Jon Mattsson, född 1836 i Oskar, och h.h. Johanna Håkansdotter, född 1831 i Oskar, men övertogs 1874 av Peter Linus Johansson från Madesjö, född 1844. Han gifte sig 1872 med Annette Carolina Carlsson, född 1849 i Mörbylånga. De fick 2 barn: Johan Theodor 1873 och Karl August 1878. Undantag innehades av Peter Jonsson och Maria Christina Carlsdotter. De hade gift sig 1871. I familjen fanns det 6 barn. Undantag hade också Jonas Börjesson och Stina Håkansdotter och Jonas Månsson och Elin Jonsdotter med 4 barn. Undantagsmannen Peter Gudmundsson avled 1873.

Båtsman för Östra Lillaverke var på 1870-talet Jonas Svensson Lindström, född 1843 i Oskar och gift med Stina Beatha Jonsdotter, född 1830 i Madesjö. De hade 2 barn. F.d. båtsmannen Johan Nilsson Ahlqvist flyttade hit 1878. Han var gift med Kristina Karlsdotter och hade 2 barn. 5 torpare fanns på ägorna. Torparen Peter Petersson var född 1819 i Madesjö. Hans hustru Ingrid Lena Staffansdotter var född 1825 i Madesjö. Torparen Peter Magnus Olsson och h.h. Johanna Sofia Petersdotter med 7 barn flyttade 1873 till Kalmar. I stället kom torparen Måns Petersson, f. 1811 i Oskar och h.h. Gertrud Petersdotter, f. 1823 och med 6 barn. Torparen Carl Johan Jonsson var född 1822 i Oskar och h.h. Helena Israelsdotter 1835 i Algutsboda. Torparen Andreas Petersson var född 1797 i Arby och h.h. Stina Beatha Petersdotter 1820 i Oskar. Torpareänkan Stina Gudmundsdotter brukade alltjämt torpet efter 1867 avlidne torparen Anders Gudmundsson. Två hantverkare bodde på ägorna. Korgmakare Gustaf Svensson var född 1829 i Oskar. Han blev änkling 1870. Han hade 6 barn. Muraren Anders Johannisson var född 1824 i Algutsboda. Han gifte sig 1866 med Ingrid Stina Nilsdotter, född 1842 i Oskar. De hade 3 barn. Utom de nu nämnda bodde flera änkor och arbetarefamiljer på ägorna.

Vi förflyttar oss fram till åren 1881-1891. På ¼ mtl satt fortfarande Andreas Petersson och Ida Matilda Petersdotter. De fick under perioden ytterligare 2 barn: Olga Viktoria 1885 och Gunhild Maria 1891. Dottern Hulda Lydia emigrerade 1889 till USA. 1/16 mtl såldes till Per Johansson i Toresbo i Madesjö. På 1/8 mtl blev Karl Johan Pettersson änkling 1880, varefter han gifte om sig 1885 med Sofia Jonsdotter från Mortorp, f. 1827. Äldste sonen Peter Lorens emigrerade 1883 till USA. År 188? tog Karl Johan Pettersson undantag och gården övergick till dottern Anna Kristina, som gifte sig med Karl Elof Gustafsson från Madesjö, f. 1860. De behöll gården i två år men flyttade 1883 bort. I stället kom gården att övertagas av Johan Fredriksson, född 1857 i Mortorp, som gifte sig med Emma Kristina, född 1855 och dotter till Karl Johan Pettersson. De fick 1886 sonen Johan Albert och 1889 sonen Karl Bernhard. Nästa gård på 1/8 mtl ägdes fortfarande av Johan Peter Karlsson och Emma Matilda Karlsdotter. De fick under perioden ytterligare 5 barn: Viktoria Cecilia Hanna 1882, Johan Gustaf 1884, Anna Charlotta 1886, Edith Kristina 1889 och Alma Ottilia 1891.

På nästa 1/8 mtl fortsatte Frans Gustaf Magnusson och Stina Maria Johansdotter. De fick ytterligare 3 barn: Ester Viktoria Marie 1883, Sara Amanda Emilia 1887 och Hildur Ellen Kristina 1889. 1/8 mtl ägdes av Johan Alfred Jonsson, som var född 1848 i Hagby och ogift. Brodern Fredrik Jonsson flyttade 1881 till Stockholm. Drängen Frans Julius Gustafsson, f. 1858 i Madesjö, emigrerade 1888 till USA. På 1/16 mtl fortsatte Peter Jonsson och Helena Jonsdotter. De fick ytterligare 3 barn: Edla Rosalie 1882, Ernst Ninian 1884 och Nanny Edit Viktoria 1887. Skomakaren Fredrik Nilsson på 1/16 mtl flyttade 1882 med hustru och 3 barn till Mortorp. Gården köptes av Peter Nilsson i Betekulla, som lät den brukas av Gustaf Nikolausson, född 1838 i Oskar och sedan 1864 gift med Josefina Olsdotter, f. 1843 i Mortorp. De hade 8 barn och fick i Östra Lillaverke ytterligare 2 barn: Nina Matilda 1882 och John Titus 1884.

På 1/16 mtl flyttade Peter Lorens Johansson 1884 till Kalmar. Hans hustru hette Anette Karolina Karlsson. De hade 3 barn. Gården övertogs av Johan Peter Olsson, född 1844 i Madesjö. Han avled samma år. Johan Peter Andersson och Anna Maria Niklasdotter tillträdde 1881 1/16 mtl men sålde 1890 gården till Nils Manfred Nilsson, född 1854 i Glömminge. Han kom från Adolf Fredriks församling i Stockholm och var gift med Hilda Svensson, född 1858 i Madesjö. De hade 3 barn: Hilda Viktoria, född 1882 i Stockholm, Axel Harald, född 1887 och Thor Helmer Efraim, född 1888. Alla tre barnen var odöpta. Tydligen var föräldrarna baptister. ¼ mtl övertogs 1884 av Josef Johansson, född 1847 i Oskar, och h.h. Maria Matilda Karlsdotter, född 1842 i Karlskrona. De hade 5 barn, när de 1888 flyttade från Östra Lillaverke. De efter-träddes 1888 av Karl Gustaf Johansson, född 1851 i Oskar, och h.h. Wendla Sofia Johansson, född 1855 i Oskar. De kom närmast från Madesjö. De hade en dotter Emilia Augusta, född 1881. Undantag hade Karl Pettersson och h.h. Cecilia Staffansdotter, Andreas Pettersson och h.h. Kristina Nilsdotter och Jonas Månsson och h.h. Elin Jonsdotter. Dessa senare hade två döttrar i hemmet: Emma Matilda, född 1850 i Hagby, och Maria Gustafva, född 1858 i Madesjö.

Under 1880-talet bodde 7 torpare på hemmanets ägor. Torparen Peter Petersson dog 1888. Änkan Ingrid Lena Staffansdotter var född 1825. Hon överlämnade torpet till dottern Maria Kristina Petersson, född 1843 i Madesjö. Torparen Karl Petersson var född 1856 i Oskar. Han kom från Hedvig Eleonora församling 1878 och gifte sig 1881 med Ida Kristina Gustafsson, född 1856 i Madesjö. De flyttade 1882 till Madesjö. Torparen Måns Petersson var född 1811 i Oskar och gift med Gertrud Petersdotter, född 1828 i Oskar. De flyttade till Anebo 1883. Torparen Karl Johan Petersson var född 1835 i Nottebäck och kom till Östra Lillaverke 1881. Han avled 1888 efterlämnande hustru Helena Jonsdotter, född 1823 i Madesjö, och 4 barn. Torparen Johan Peter Jonsson avled 1891. Torparen Johan Gustaf Olsson var född 1859 i Oskar och gift med Klara Johansdotter, född 1858 i Oskar. De hade 4 barn.

Båtsman var från 1887 Per Herman Lindström, född 1870 i Oskar. Han efterträdde avskedade båtsmannen Jonas Svensson Lindström, född 1843 i Oskar, och gift med Stina Beatha Jonsdotter, född 1830 i Madesjö. De hade 3 barn. På ägorna bodde också f.d. båtsmannen Johannes Nilsson Ahlqvist, född 1834 i Oskar och gift med Kristina Karlsdotter, född 1840 i Oskar. De hade 3 barn. Det fanns vid 1880-talets ingång 3 hantverkare på ägorna. Snickaren Per Edvard Jonsson var född i Hagby 1846. Han flyttade till Gävle 1883. Korgmakare Gustaf Svensson och muraren Anders Gustaf Johannesson var kvar. Som arbetare karakteriseras båtsmannen Jonas Lindströms son Johan Elof Jonsson Lindström, som flyttade hit 1888 och antog faderns namn 1890. Han gifte sig 1888 med Tilda Sofia Petersdotter från Gullabo, f. 1863. De fick 2 barn. För övrigt bodde längre eller kortare tid sju arbetarefamiljer på Östra Lillaverkes ägor. Bl.a. kan nämnas f.d. båtsmannen Johan Peter Nilsson Stillman, f. 1839 i Oskar och gift med Desideria Karlsdotter, f. 1835 i Ekeberga. De hade 4 barn och flyttade in 1888.

Käxgöl

http://kartor.eniro.se/m/fBbco

Artikel i tidningen Barometern från 1939 med titeln

”Byn med fyra gårdar” redigerad av Oskars Hembygdsförening

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning.

Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Käxgöl

Hemmanet Käxgöl har sitt ursprung i medeltiden. I 1541 års fogderäkenskaper upptages som brukare ”Jon Persson” vars årliga avrad var penningar-3 fyrkar, korn-1 skäppa, tåt (dvs lin)-1 kleff, fodring för 2 årliga hästar och 3 fogdehästar. Jon Persson brukade hemmanet även följande år men hade efter dackefejdens slut ersatts av ”Per Landersson”. Hade Jon Persson blivit offer för fejden? Går vi fram i tiden till 1571, så är detta år tidpunkten för den s.k. Älfsborgs lösen. För att lösa ut det av danskarna ockuperade Älfsborg måste en extraskatt uttagas, som grundade sig på böndernas av prästen garanterade självdeklarationer. ”Jöns i Kexgiöll” deklarerade följande tillgångar: oxe-1, kor-4, får-6, svin-2, häst för 5 mark. Tio % av dessa tillgångars värde skulle betalas som Älfsborgs lösen. Det blev för Jöns att erlägga 6 mark 6 öre – ett relativt lågt belopp – under genomsnittet. Trettio år senare eller i 1591 års fogderäkenskaper hette brukaren av hemmanet Käxgöl ”knekt. Per Birgersson i Kexgiöl”. Hans avrad var: penningar-18, korn-1 skäppa, smör-5 marker (= ung. 2 kg), tåt-1 kleff, dagsverken-3, fodring för 3 årliga och 1 konungshäst. Avradens storlek tyder på, att Käxgöl räknades för ½ hemman.

Vi går fram trettio år i tiden eller till 1628. Då uttogs 2 extraskatter, kvarntullen och 3-markshjälpen. Enligt registret över den förra hade ”Erich i Käxgöl. knecht” 1 tunna råg och 3 tunnor korn och malt, ”Silla, knechtänka, ibm” 2 tunnor korn och malt och ”Gumme, husman, ibm” 3 tunnor råg och 6 tunnor korn och malt. Trots att han kallas husman har han de största tillgångarna. I registret över 3-markshjälpen nämnes endast ”Enkian i Kexgiöl”. Det var tydligen ovannämnda Silla, som avsågs. Men det är tydligt, att det bodde en hel del människor i Käxgöl, som i de vanliga längderna ej syntes. I 1635 års jordebok upptages endast ”Erich i Kiexgiöl” som ansvarig för hemmanets årliga avrad. Det betecknas som ½ hemman. Samma är förhållandet i 1638 års jordebok. Mantalslängden 1641 upptager 3 personer i Käxgöl: ”Erich i Käxegiöhl” har en son hemma och deklarerar följande tillgångar: 2 oxar, 2 kor, 2 kvigor, 2 får. ”Änkan ibm” deklarerar: 1 föl, 2 kor och 1 får. ”Gunnil, ibm” har endast 1 kviga. 1645 års längd upptager endast Erik, som i 1641 års längd kallas knekt. Han har fortfarande en son hemma. Så är även förhållandet 1649, 1650 och 1651. I 1655 års längd har han både son och dotter hemma. Däremot tycks hustrun ha dött.

I jordeboken för 1663-1664 har Käxgöl bytt brukare. ”Jöns i Kiäxgiöhl” har en årlig avrad, som värderas till 3 dlr 3 öre 11 penningar. Jöns var kvar som brukare i 1682 års jordebok. Även avraden var densamma. Hemmanet räknades alltjämt som ett halvt. I 1699 års jordebok är Käxgöl delat mellan 2 brukare: Pehr och Anders, som vardera brukade ¼ hemman. Hemmanet hade nu fått nummer 268.

År 1701 utkom den viktiga kungliga förordning, som gav kronobönder rätt att friköpa sina hemman till kronoskatte. De blev därmed ägare av sina hemman. Tidigare hade de blott varit arrendatorer av kronans hemman. I 1717 års mantalslängd möter vi de nya ägarna av Käxgöl: Joen Andersson och Olof Jönsson, som vardera brukade ¼ hemman. I 1725 års mantalslängd har ägarna blivit 3: Joen Andersson 1/8 hemman, Olof Jonsson ¼ och Olof Mathsson 1/8. Båtsman var Pär Goliath. I 1746 års mantals-längd är helt andra ägare intagna: Håkan Persson 1/8, Per Andersson ¼ och Per Nilsson 1/8. Den senare hade sonen Mathis skriven i hemmet. Båtsman var nu Daniel Goliath.

Vi måste nu gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Den upptager 4 bönder i Käxgöl. Daniel Larsson är 34 år och gift med Cajsa, 26 år. Gumme Nilsson är 32 år och hans hustru Stina likaledes 32 år. De ha 3 barn: Nils 7 år, Gustaf 4 år och Stina Lena 1 år och fick 1806 sonen Andreas och 1810 sonen Jonas. Anders Pehrsson är 60 år och hans hustru Elin 49 år. De ha 5 barn: Peter 26 år har lämnat hemmet, Stina 23 år likaså, Ingrid 17 år, Peter 14 år och Caisa 8 år. Gustaf Andersson är 27 år och hans hustru Brita 25 år. De fick 1805 dottern Brita Stina, 1807 sonen Andreas och 1810 dottern Maria. Undantag hade Gumme Larsson, 66 år med hustru Elin, 64 år, och Peter Olsson, 50 år med hustru Caisa, 54 år. Båtsman var Peter Goliat 46 år. Hustrun Brita var också 46 år. De hade 3 barn. Båtsman var också Peter Löngren 41 år. Hustrun var död. 3 barn. Inga torpare tycks ha funnits.

Husförhörslängden för 1830- och 1840-talen visar en ny situation. Fortfarande var gårdarnas antal 4 men det var nya ägare på dem alla. 1/8 mtl ägdes av Magnus Carlsson, född 1805 och gift med Stina Lena Gummesdotter, född 1804 och dotter till Gumme Nilsson. Magnus Carlsson hade tydligen gift sig till gården. De hade 6 barn: Maria född 1831, Carl Gustaf 1833, Christina 1836, Peter Olaus 1839, Helena 1842 och Karolina 1845. Nästa 1/8 mtl ägdes av Johannes Carlsson, född 1809 och h.h. Maria Svensdotter, f. 1810. De fick 3 barn: Carl Johan 1833, Peter Gustaf 1843 och Helena 1847. Johannes Carlsson avträdde gården till Jonas Svensson, f. 1816 och gift med Lena Svensdotter, f. 1816. De hade 3 barn: Karl Johan, född 1843, Sven Peter 1846 och Nilla Christina 1849. Nästa 1/8 mtl ägdes av Peter Andersson, född 1802 och h.h. Brita Stina Gustafsdotter, f. 1805 och dotter till Gustaf Andersson. Peter Andersson hade alltså gift sig till gården. De fick 7 barn: Sophia föddes 1826, Anna Maria 1829, Carl Johan 1831, Christina 1834, Helena 1838, Johan August 1840 och Karolina 1844. Som undantagsman levde Gustaf Månsson, f. 1806 och död 1832 och h.h. Brita Nilsdotter, f. 1812. Den fjärde gården på 1/8 mtl ägdes av Jonas Gummesson, f. 1810 och son till Gumme Nilsson och Stina. Jonas Gummesson var gift med Britta Stina Nilsdotter, f. 1812. De fick 4 barn: Ingrid Stina 1836, Nils Peter 1838, Johanna 1845 och Hilda Helena 1848. Båtsman var nu Nils Goliat, född 1806 och gift med Cajsa Jonsdotter, född 1808. De hade 4 barn.

Under perioden 1849-1861 var folkmängden i Käxgöl 34 män och 37 kvinnor eller totalt 71 personer. Gårdarnas antal var fyra. 1/8 mtl ägdes av Magnus Karlsson, som var född i Långasjö 1805 och gift med Stina Lena Gummesdotter, född 1809. År 1858 överlämnade Magnus Karlsson gården till sonen Karl Gustaf Magnusson, född 1835. På nästa 1/8 mtl tog Peter Andersson och Brita Stina Gustafsdotter undantag 1858 av dottern Helena Petersdotter och hennes man Gustaf Fredrik Olsson, född i Madesjö 1835, men närmast kommande från Arby. De fick 1859 dottern Ida Mathilda. Den tredje gården på 1/8 mtl ägdes av Jonas Gudmundsson, född 1810, och h.h. Brita Stina Nilsdotter. Till de fyra barnen från 1830- och 1840-talen kom 1851 dottern Karolina. Johannes Carlsson blev nu änkling och sålde 1/16 mtl till Nils Svensson i Björnasjö, som 1860 överlät gården på sonen Peter Gustaf Nilsson, f. 1834 och h.h. Wendla Maria, f. 1837. Den andra hälften eller 1/16 mtl brukades av handlanden Sjögren. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Johannes Lindström, född i Madesjö 1815, och gift med Catharina Jonsdotter, född i Madesjö 1815. De hade 3 barn. Torpare var Carl Johan Svensson, född i Oskar 1830. Hans hustru hette Ingrid Stina Andersdotter, född i Arby 1836. Många inhyses bodde även på ägorna.

Vi går fram till husförhörslängden för åren 1871-1881. Peter Olaus Magnusson, f. 1842 och son till Magnus Karlsson, övertog 1870 sin broder Karl Gustaf Magnussons 1/8 mtl och gifte sig samtidigt med Emma Christina Gustafsdotter från Arby. De fick 3 barn. Familjen flyttade redan 1872. Gården övertogs 1874 av Lars Jonsson från Vissefjärda, född 1830 i Arby och sedan 1861 gift med Martha Stina Axelsdotter från Vissefjärda, f. 1835. De hade och fick så småningom 8 barn: Oskar Emanuel, född i Vissefjärda 1862, Hilda Charlotta, f. 1864, Johanna Christina, f. 1865, Amanda, f. 1867, Ernst Alfred, f. 1870, Emma Mathilda, f. 1873, Serafia, född i Oskar 1876 och Ester, född 1879. På nästa 1/8 mtl satt Johan August Nilsson, född i Oskar 1840 och sedan 1866 gift med Wendla Sofia Israelsdotter från Madesjö, född 1844. De fick 6 barn: Amanda Augusta 1866, Wilhelmina 1869, Carl Wilhelm 1871, Hilda Carolina 1873, Ida Mathilda 1876 och Per Elof 1878. 1871 inflyttade till 1/8 mtl Johannes Olsson, född i Mortorp 1833. Han gifte sig samma år med Helena Magni-dotter, f. 1826 och dotter till Magnus Karlsson. De fick 1874 sonen Pehr Edvard och 1879 dottern Anna Kristina. Peter Olaus Magnusson flyttade 1872 hit från sin förra gård i Käxgöl. Han och h.h. Emma Kristina Gustafsdotter fick 1880 sitt fjärde barn, sonen Per Axel. Från 1872 brukades 1/16 mtl av Jonas Nilsson, som var född i Arby och sedan 1852 gift med Cajsa Maria Jonsdotter, född i Arby 1826. De hade 3 barn: Pehr August, född 1852, Maria 1857 och Carolina 1860. En annan gård på 1/16 mtl brukades av Gustaf Fredrik Olsson, f. i Madesjö 1835. Hustrun Helena Petersdotter var född i Oskar 1838. De fick 7 barn: Ida Mathilda 1859, Pehr Anders 1862, Amanda Sofia 1864, Johan August 1867, Emilia Augusta 1870, Carl Edvard 1873 och Anna Christina 1877. Undantagsmannen Magnus Carlsson avled 1871.

Icke mindre än 9 torpare var på 1870-talet verksamma i Käxgöl. 1880 inflyttade från Ljungby torparen Anders Peter Andersson, född i Arby 1845 och sedan 1867 gift med Karolina Danielsdotter från Ljungby, född 1837. De hade 5 barn. Torparen Jonas Magnusson var född i Oskar 1811 och hans hustru Stina Andersdotter var född 1803 i Vissefjärda. Torparen Carl Johan Svensson var född i Oskar 1830 och h.h. Ingrid Stina Andersdotter var född i Arby 1831. Torparen Carl Johan Petersson var född i Oskar 1823 och hans hustru Maria Nilsdotter samma år i Arby. Torparen Andreas Peter Petersson var från Madesjö och född 1832. Hustrun Christina Johansdotter var född 1830 i Oskar. De hade 2 barn. Torparen Hans Torkilssen var norrman, född i Oslo i Norge 1802. Hustrun Maria Jonsdotter var född 1793 i Arby. Torparen Nils Petersson var från Torsås och född 1828 medan hustrun Johanna Petersdotter var född i Mortorp 1839. 1876 inflyttade torparen Andreas Gustafsson, född i Oskar 1831. Hustrun Brita Stina Danielsdotter var född i Madesjö. De hade 7 barn. Från Ljungby inflyttade 1879 torparen och änklingen Peter Olaus Andersson, född 1831 i Vissefjärda. Han hade 3 barn. Båtsman var Isak Albrektsson Goliath, som var född i Älghult 1835. Hustrun Lena Stina Magnidotter var från Vissefjärda och född 1837. De hade 3 barn. Mjölnaren Carl Bondesson var född 1844 i Madesjö och kom hit 1876 men flyttade 1877. Smeden Carl Johan Dahlström var född i Oskar 1843 och sedan 1867 gift med Helena Jönsdotter från Madesjö, född 1845. De hade 4 barn. Utom de nu nämnda fanns flera arbetare och änkor på ägorna.

Vi går fram till 1880-talet. Lars Gustaf Jonsson avled 1887. Han efterlämnade änka och 8 barn. Johan August Nilsson och Wendla Sofia Israelsdotter fick på 1880-talet ytterligare 3 barn: Adolf 1881, John Albert 1882 och Anna Kristina 1886. Johannes Olsson och Helena Magnidotter fick 1881 sitt tredje barn, dottern Ester. Olaus Magnusson med hustru och 8 barn flyttade 1892 till Glömminge. Från Karlslunda inflyttade 1888 Janne Gustafsson, född 1862 i Karlslunda. Han gifte sig 1889 med Thilda Andersson, född 1863 i Madesjö. Undantagsänkan Stina Lena Gummesdotter, änka efter Magnus Karlsson, avled 1891. Peter Anderssons änka Brita Stina Gustafs-dotter bodde kvar med en son. Torparna var fortfarande många. Torparen Andreas Gustafsson avled 1881. Han efterlämnade 5 barn, av vilka två emigrerade till USA 1889 och 1891. Torparen Karl Johan Petersson var född 1823 i Oskar och h.h. Maria Nilsdotter samma år i Arby. Torparen Jonas Magnussons hustru Stina Andersdotter avled 1884. Torparen Karl Johan Svensson var född 1830 i Oskar och h.h. Ingrid Stina Andersdotter 1831 i Arby. De hade en fosterdotter. Torparen Andreas Peter Petersson flyttade 1889 bort från Käxgöl. Torparen Hans Torkilssen avled 1889 och h.h. Maria Jonsdotter 1890. Torparen Nils Petersson flyttade 1892 med hustru och barn till Karlslunda. Torparen Peter Magnus Johansson kom hit 1885 men flyttade redan följande år med hustru och 2 barn. Torparen Anders Peter Andersson var född 1845 i Arby och hade med Karolina Danielsdotter 5 barn, av vilka två emigrerade till Danmark 1887 och 1891. Torparen Karl Olsson Örn var född 1824 i Ljungby och sedan 1861 gift med Helena Andersdotter, f. 1838 i Ljungby. De flyttade till Käxgöl 1888. De hade 3 barn. Båtsman var alltjämt Isak Abrahamsson Goliath, f. i Älghult 1835. Smeden Karl Johan Dahlströms hustru Helena Jonsdotter avled 1886, varpå han samma år gifte om sig med Karolina Jonsson, född i Oskar 1851. Utom de nu nämnda fanns ett antal arbetarefamiljer och änkor bosatta på ägorna.

Krokstorp

http://kartor.eniro.se/?c=56.668868,15.820055&z=14&q=%22krokstorp%20nybro%22;207889296;geo

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Krokstorp

Hemmanet Krokstorp torde tillhöra den äldsta bebyggelsen i Oskar. Härför talar slutändelsen -torp, som i allmänhet utmärker en nyodlingsverksamhet från vikingatiden och den närmast följande tiden. I skriftliga källor möter vi namnet f.f.g.i fogderäkenskaperna från Gustav Vasas tid. Den relativt stora avrad som då ålåg gårdens brukare vittnar om att hemmanet brukats under lång tid. I 1541 års fogde-räkenskaper heter brukaren av kronohemmanet Krokstorp ”Mattz i Krokstorp”. Han hade att årligen erlägga penningar-5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 kleff tåt (= lin), 1 packe näver, ½ tolft bräder, göra 3 dagsverken och ge fodring för 2 foderhästar och 3 fogdehästar. Denna avrad var bland de högsta i Oskar. Mats satt kvar på hemmanet även nästa år, men 1547 heter brukaren Hemming, möjligen en son. Hemmings fodring hade 1547 höjts till att vara för 2 foderhästar, 4 fogdehästar och vart tredje år för 2 s.k. konungshästar. Hemming brukade Krokstorp mycket länge. Det var han som inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund (ungefär 3,5 kg), oxar-2, kor-5, treårsungnöt-3, tvåårsungnöt-2, får-4, svin-3, häst för 10 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen var 10 % av värdet på de deklarerade tillgångarna = 12 mark 6 öre. Det var bland de högsta beloppen i bygden. Hemming brukade Krokstorp under ytterligare minst 20 år. I 1591 års fogderäkenskaper var hans avrad penningar 1:6, korn-1 skäppa, smör-½ lispund, näver, bräder och ”tåt” som förut, 4 dagsverken och fodring för 8 hästar.

Går vi fram till registret över den s.k. boskapspenningen 1620 finner vi en brukare ”Måns i Krokstorp”, som i boskapspenning ger 2 dlr 29½ öre, åter bland de högsta i Oskar. I 1628 års mantalslängd finns det två brukare: Måns och Esbjörn. Den förre redovisar 4 tunnor råg och 6½ tunna korn och malt, den senare 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. I 1635 års jordebok är Måns ensam brukare av 1 hemman Krokstorp. Enligt 1641 års mantalslängd fanns det ånyo två brukare i Krokstorp. ”Mons i Kroxtorp” redovisade 1 sto, 2 oxar, 3 stutar, 3 kor, 3 kvigor, 6 tunnor utsäde. ”Bengt Svensson, ibm” hade inga redovisade tillgångar. 1645 hette brukarna Måns och ”änkan, ibm”. Det var väl Bengt Svenssons änka. Situationen var oförändrad 1646 men 1649 hette brukarna Erik och Måns. Den sistnämnde står ensam. Tydligen hade hans hustru dött, men följande år uppges Måns vara gift. Han står nu ensam för hemmanet. Erik har försvunnit. 1651 är brukarna ånyo två: Måns och Börje. Båda uppges vara gifta. 1655 har brukarna ökats till tre: Måns, Börje och Brodde. Börje var knekt. I jordeboken 1663-1664 står Hemming upptagen som brukare av ett Krokstorp som 1661 förmedlats till ¼. Den årliga räntan upptages till 5 dlr 30 öre 9 penningar, ett relativt litet belopp. Anders i Pukaberg, vars hemman också förmedlats till ¼, hade en avrad som uppgick till 7 dlr 18 öre 9 penningar. Hemming hade ännu 1682 samma avrad som 1663 och Krokstorp var fortfarande förmedlat till ¼. I 1699 års jordebok hade förmedlingen ändrats till 7/8 mtl och Krokstorp var nu uppdelat mellan 4 brukare. De hette Måns Börjesson, Måns M., Per Hansson och Måns G. Vardera brukade 7/32 mtl. Räntan uppgick nu till 4 dlr. Några år senare, 1701, utkom den kungliga förordning som gav kronobönder rätt att lösa in sina hemman till skattekrono och därmed bli verkliga ägare av dem. Vi kan därför i fortsättningen tala om ägare i stället för brukare. I 1717 års mantalslängd fanns det alltjämt 4 bönder i Krokstorp: Måns Börjesson, Pär Joensson, Hemming och Nils Nilsson. Var och en stod för 7/32. Hemmanets båtsman hette Israel Kulle. De fanns kvar 1725 med undantag för att Pär Hansson nu stod i stället för Pär Joensson. Dessa kan dock vara identiska. Båtsman var nu Sven Kulle, som tillika var bonde i Köket i Madesjö socken. I 1746 års mantalslängd ägde Håkan Jonsson 5/32 mtl, Bonde Persson och Nils Danielsson vardera 7/32 och Oluf Persson 5/32 mtl.

Vi måste nu gå fram till husförhörslängden 1805-1810, eftersom källor för senare hälften av 1700-talet saknas. 1805 visade sig Krokstorp vara starkt splittrat. Följande bönder är upptagna i husförhörslängden. Peter Jonsson, 28 år, och hans hustru Maja Stina, 26 år. Deras dotter Malena var 3 år och Ingerd 1 år. Stina föddes 1807 och Cecilia 1810. Carl Petersson var 24 år 1805 och hans hustru Maria Håkansdotter 20 år. Deras dotter Brita Stina föddes 1809. Nils Pehrsson var 48 år och hans hustru Cajsa 50 år. De fick 7 barn: Peter 17 år 1805, Stina 13 år, Olof 12 år, Ingrid 10 år, Greta 4 år, Jonas [utan åldersangivelse] och Maja Lena född 1809. På samma hemmansdel bodde bonden Håkan Jonsson, f. 1775, och h.h. Maria Andersdotter. De var barnlösa. Bonden Olof Månsson var 1805 41 år gammal och hans hustru Ingrid 30 år. De fick 6 barn: Peter 9 år, Catrina 7 år, Stina 2 år, Agda 1 år och Måns född 1807 och Cecilia född 1809. Sven Håkansson var 38 år och h.h. Segrid 36 år. De hade 2 barn: Stina 14 år och Anna Cathrina 1 år. Hälftenbrukaren Olof Svensson kom hit 1807 och var då 29 år. Hans hustru Stina Månsdotter var 27 år. Deras son Johan var född 1806 och sonen Peter 1809. Undantag hade Nils Olsson, änkling och 62 år gammal, samt änkan Sara, 66 år gammal. Undantag hade också Jonas Gummesson, 53 år gammal och hans hustru Karin, 61 år. Torparen och båtsmannen Axel Modig var 45 år gammal. Hans hustru hette Sissela, 46 år. De hade tre barn. Båtsmannen Nils Rulle dog 1808, 26 år gammal. Hans änka Stina var 32 år, sonen Gustaf 2 år. Hans efterträdare som båtsman 1808 blev Matthias Fagenström. Han var gift med Maria Nilsdotter. De fick 3 barn. Torparen Peter Svensson Blysa var 1805 45 år gammal och hans hustru Brita 55 år. De hade 2 barn när de 1808 flyttade bort. Torparen Peter Håkansson var 35 år och hans hustru Lena 28 år. De hade 2 barn.

Perioden 1830-1840-talet utmärkes av stora förändringar i Krokstorp. Undantag innehades av Peter Nilsson, f. 1785, och h.h. Stina Svensdotter, f. 1791. De över-lämnade sin gård till sonen Johan Petersson, född 1814, och dennes hustru Stina Cajsa Petersdotter från Madesjö, född 1812. De fick under 1830- och 1840-talen 6 barn: Carl Gustaf 1834, Olof 1836, Christina 1839, Anna Maria 1841, Peter 1844 och Sofia 1848. Dottern Johanna föddes 1850. Johan Peterssons gård var på 7/24 mtl. En hemmansdel innehades under några år av Jonas Nilsson, f. 1798 och h.h. Anna Catrina Svensdotter, f. 1804. De hade 5 barn men flyttade snart och efterträddes av Johan Peter Magnusson, född 1821 och h.h. Christina Nicolaidotter, f. 1808. Hon hade förut varit gift och medförde 2 barn: Anna Maria Petersdotter, f. 1836 och Johanna Petersdotter, f. 1839. I sitt nya äktenskap födde hon 1848 dottern Ingrid Lena Johansdotter. Nästa gård ägdes till en tid av Peter Olsson, f. 1796, och h.h. Märta Lisa Håkansdotter, f. 1804. De hade 5 barn och avflyttade till Pilsmåla. Efterträdare blev Anders Staffansson, född 1809 och Kajsa Ingesdotter, född 1814. De hade en son Olaus. Anders Staffansson var säkerligen son till tidigare nämnde Staffan Gummesson. Han ägde 7/43 mtl. Peter Petersson och h.h. Cathrina Olaidotter hade 5 barn och flyttade efter en tid från Krokstorp till Öland. Detta skedde redan 1831. Han efterträddes av Olaus Svensson, f. 1801 och h.h. Stina Svens-dotter, f. 1812. Deras son Peter Olaus föddes 1828. Deras gård var på 7/128 mtl. Inhyses var Gustaf Axelsson, f. 1817, med hustru Rebecka Johansdotter, f. 1818 och döttrarna Mathilda Christina, född 1843, och Wendla Sofia, född 1846. En hemmans-del innehades av Nicolaus Jonsson, född i Vissefjärda 1814, och h.h. Fredrika Axelsdotter, född 1822 i Madesjö. De fick 3 barn: Karl Johan 1843, Vendla Gustafva 1846 och Johannes 1847. Undantag hade Håkan Jonsson, född 1775 och h.h. Maria Andersdotter. Inhyses var Sven Petersson, född 1806 och h.h. Gustafva Karlsdotter, född 1818. De hade 5 barn: Johan, f. 1836, Johannes 1838, Johanna 1842, Christina 1846 och Karl Gustaf 1849. Båtsman var Karl Gustaf Ruth, f. 1823. Avskedade båtsmannen Peter Ruth var född 1775. Torpare var Carl Gustaf Jonsson, f. 1812. Han var gift med Kajsa Lena Andersdotter, f. 1813. De hade 6 barn. Torparen Peter Håkansson avled 1838.

Under perioden 1849-1861 hade Krokstorp en folkmängd av 19 män och 19 kvinnor eller tillsammans 38 personer. Johan Petersson ägde fortfarande sin gård. Dottern Christina blev gift till Arby 1857. Han var nu den ende bonden i Krokstorp. Båts-mannen Karl Gustaf Ruth avled 1851. Torpare var Nils Johan Jonsson, f. 1829 och hitflyttad 1859. Han gifte sig detta år med Carolina Svensdotter, som var född 1827 och kom hit från Kroksjö. De hade en son. Torparen Otto Isaksson var född i Alguts-boda 1821 och gift med Maria Svensdotter, f. 1826. De kom från Madesjö 1856 och 1857 föddes sonen Carl August. Torparen Truls Trulsson var född i Jämjö 1802 och gift med Brita Stina Andersdotter från Oskar, f. 1801. De flyttade hit 1849. Inhyses Gabriel Karlberg var född i Nye 1819 och h.h. Karolina Petersdotter i Mortorp 1823. De flyttade hit 1854. De fick 3 barn på 1850-talet. Inhyses Jonas Gummesson var född i Oskar 1814 och gift med Maria Petersdotter från Mortorp, född 1819. De kom hit från Mortorp 1859. De hade 6 barn.

Under 1860-talet måste en betydande ändring i ägandeförhållandena skett i Krokstorp. När perioden 1871-1881 börjar äges Johan Peterssons gård på 7/8 mtl av Amiralitetskrigsmanskassan i Karlskrona. Gården sköttes å dess vägnar av en inspektor Carl Baltzar Embring, född 1833 i Västervik och 1862 gift med Hildegard Amelia Wulf, f. 1835 i Hoby i Blekinge. Deras äldsta barn, sonen Karl Erik, föddes i Törnefalla 1863 och sonen Rudolf August Wilhelm i Oskar 1870. Gården såldes till Carl Fredrik Hammarström i Karlskrona, som 1877 som rättare på gården anställde Adolf Olsson, som var född 1838 i Arby men närmast kom från Hvena. Han var sedan 1866 gift med Carolina Christina Wilhelmina Carlsdotter, f. 1836 i Lofta. De hade 4 barn. Familjen flyttade 1879 till Ramdala och efterträddes av ”lantbruks-inspektoren” Karl Östergren, född 1848 i Gränna och 187? gift med Katarina Carolina Augusta Hertung, f. i Norrköping 1856. Hon kom närmast från Lösen i Blekinge. De fick 2 barn: Signe Margareta och Axel Elis. Undantagsmannen Truls Trulsson avled 1876. Han lämnade efter sig som änka Brita Stina Andersdotter. Torparen Nils Olsson och h.h. Greta Stina Jonsdotter flyttade 1872 bort med sina 4 barn. Så gjorde torparen Pehr Samuel Bergquist och h.h. Anna Stina Andersdotter med sina 8 barn 1880. Torparen Frans Jonsson, f. 1845, var ogift. Båtsman var Anders Petersson Ruth, f. 1816 i Ljungby. Han var gift med Anna Stina Olsdotter från Mortorp, f. 1822. De hade 4 barn. Torparen Johan Danielsson var född 1825 i Oskar och sedan 1874 gift med Johanna Johansdotter, född 1841 i Söderåkra. De hade 2 barn. Torparen Johan August Matthiasson var från Madesjö och född 1833. Hustrun Charlotta Natanaelsdotter var född 1836 i Ljungby. De hade 6 barn. Ett par arbetarefamiljer bodde dessutom på ägorna.

På 1880-talet delades Krokstorp 1883 mellan Karl Östergren, som nu kallas possessionat och tog hand om 3/16 mtl och Frans Julius Johansson, född 1851 i Oskar och sedan 1876 gift med Kristina Johansdotter, f. 1854. Han övertog 11/16 mtl. Delningen ägde bestånd till 1887, då Östergren flyttade till Alsjö och Johansson till Kalmar. Hela gården övertogs av Nils Johan Olsson, född i Kristdala 1831 och sedan 1869 gift med Kristina Maria Nilsdotter, f. 1840 i Mörlunda. De kom närmast från Mörlunda. De medförde 4 barn: Hulda Maria, född 1864 i Högsby, Karl Oskar, född 1867 i Mörlunda, Hilda Kristina, född 1875 i Mörlunda och Johan August, född 1881 i Mörlunda. Båtsman var Anders Petersson Kulle. Hans hustru hette Anna Stina Olsdotter. De hade 3 barn. Torparen Johannes Danielsson var kvar, torparen Johan August Matthiasson flyttade 1892 till Mörbylånga med hustru och 5 barn, torparen Frans Jonsson flyttade bort 1883. I stället inflyttade 1885 torparen Jonas Karlsson med hustru och 3 barn, men familjen flyttade redan 1888. I övrigt bodde några arbetarefamiljer och änkor på ägorna.

Kroksmåla

http://kartor.eniro.se/m/kpHpY

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Kroksmåla

Av slutstavelsen -måla att döma tillhör hemmanet Kroksmåla den senmedeltida bebyggelsen. Enligt 1541 års fogderäkenskaper hette den först kände brukaren ”Oloff i Kroksmåla”. Hans årliga avrad till kronan anges till 3 fyrkar kontant, 1 skäppa korn, 1 lispund smör samt fodring för 2 foderhästar och 3 fogdehästar. Fodringen skulle lösas med pengar. Den höjdes efter dackefejden med 1 fogdehäst och 2 konungshästar. Olof satt kvar på hemmanet 1548. Vid uttagandet av Älfsborgs lösen 1571 hade han efterträtts av sonen Sven Olsson. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxe-1, kor-4, fyraårsungnöt-1, treårsungnöt-2, tvåårs-ungnöt-2. Av dessa tillgångar beräknades 10 % i skatt. Det blev för Sven 7 mark 7 öre, vilket motsvarar ungefär genomsnittet i Oskar.

Sven brukade fortfarande 1 hemman Kroksmåla 1586. Tydligen fann han avraden för hög, ty 1591 heter det i fogderäkenskaperna ”är synt på ½ hemman”. Han hade klagat hos häradsrätten, som beslutat, att hemmanet skulle undergå häradssyn för att utröna, om det var för högt värderat. Svens avrad 1591 var: 18 penningar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 4 dagsverken, fodring för 6 årliga hästar och 2 konungshästar. Dessutom hörde till hemmanet ett fiske i ån, varför avraden var ½ lispund ål om året. För tillfället betecknades det som ”öde”, vilket innebar, att Sven ej orkade betala avraden. Hur det gick med Svens begäran är obekant.

Vi går fram till 1620, då en extraskatt, den s.k. boskapspenningen uttogs. Till grund för taxeringen lades böndernas självdeklarationer, bestyrkta av kyrkoherde och länsman. Brukaren av Kroksmåla skulle erlägga en så ringa summa som 28½ öre, vilket var den lägsta av alla brukare i Oskar. Brukaren hette Lars. Han fortsatte att bruka Kroksmåla hela 1620- och 1630-talen med ett tillfälligt avbrott 1628. Han fick hemmanet förmedlat till ett halvt hemman 1635, men 1641 var Kroksmåla anslaget till en knekt, ”Joen i Kroxmåla”, som redovisade följande tillgångar: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 1 kviga, 4 får, 2 svin och 4 tunnor utsäde – ovanligt mycket för en knekt. 1644 hette brukaren ”Börje i Kroxmåla”, men 1645 brukades hemmanet av ”Swen i Kroxmåla” – ogift. Hemmanet värderades nu ånyo som 1 helt hemman. 1650 hette brukaren ”Erik”, men 1651 hette han ”Nils” som 1655 lyckats få Kroksmåla förmedlat till ½ hemman. 1663 brukades Kroksmåla av ”Öijar”, vars årliga avrad var följande: penningar-19 öre, städslepengar-9 dlr, fodernötspengar-24 dlr, 1 skäppa korn-12 dlr, 1 lispund smör-1 dlr 20 öre, 4 dagsverken-24 öre, fodring för 6 årliga hästar och 2 konungshästar-12 öre. Totala värdet beräknades till 6 dlr 16 öre 21 penningar. I 1682 års jordebok heter det ”1/4 förmedlat Krogzmåla-6-16-21”. Ingen brukare nämnes. Stod hemmanet öde? I jordeboken för 1699 har Kroksmåla nr 251. Den upptager icke mindre än 3 brukare: Pär E.-1/6, Hollme-1/6 och Hindric-1/6. Kroksmåla räknades alltså nu som ½ hemman. Räntan 3-4-3 dlr. Enligt 1717 års mantalslängd var Kroksmåla fortfarande delat på 3 hemmansdelar, brukade av Pähr Ericsson, Inge Holmesson och Pehr Holmesson. Var och en brukade en tredjedel av hemmanet. 1725 hade Pehr Holmesson avlidit och änkan Kerstin stod för hans hemmansdel. 1746 hade delarna reducerats till två, brukade av Olof Matsson, 1/8, och Sven Nilsson, 3/8.

Inga husförhörslängder är bevarade från senare hälften av 1700-talet, varför vi måste gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Bonden Olof Jonsson var 1805 36 år och hans hustru Maija 40 år. Sonen Jonas var 9 år, dottern Malena 7 år och sonen Nicolaus föddes 1808. Bonden Måns Gummesson hade lämnat sin gård och betecknas 1805 som inhyses. Han var 44 år liksom hustrun Ingeborg. Sonen Olaus var 14 år och dottern Ingjerd 10 år. Bonden Lars Pehrsson var 1805 29 år och hans hustru Stina 26. Dottern Stina föddes 1808 men samma år flyttade familjen bort från Kroksmåla. Bonden Daniel Olsson ägde en gård. Han var gift med Caisa, 39 år. Hon var 17 år yngre än han. De hade 4 barn: Maja Stina 16 år, Catrina 10 år, Lena 13 år och Ingjerd 9 år. Det var således Olof Jonsson och Daniel Olsson som ägde de två hemmansdelarna 1810. Måns Gummessons fader Gumme Olsson, 77 år, hade undantag. Båtsman var Olof Krusman, gift med Stina och med sonen Olaus. Torpare var Olof Jonsson Dragg med hustru Maja och 3 söner. Torpareänkan Stina, 49 år, hade fyra barn. Inhyses Nils Börjesson avled 1807 i en ålder av 65 år.

Vi förflyttar oss fram i tiden till 1830-talets husförhörslängd, som omfattar även 1840-talet. Nästan idel nya namn möter. Enda undantaget är Måns Gummessons son Olaus Månsson, f. 1891, som dock flyttade till Hagby redan 1833. Han var gift med Stina Olsdotter, f. 1793 och hade 4 barn. Bonden Anders Olsson var född 1804 och hans hustru Brita Stina Petersdotter 1812. De hade sonen Johan August. Familjen är struken i kyrkoboken utan angivande av orsaken. Sannolikt flyttade de någon gång under perioden. Bonden Nils Peter Nilsson var född 1818 och hans hustru Kajsa Lena Olsdotter 1817. De fick 4 barn: Per August 1835, Olaus 1841, Carolina 1845 och Maria Christina 1848. Bonden Olaus Svensson var född 1792 och vigdes 1831 vid Christina Jonsdotter, född 1809. De hade 4 barn men är strukna i husförhörs-längden och alltså bortflyttade, ovisst när. Som undantagsfolk bodde på ägorna Nils Pehrsson, född 1767, och h.h. Maria Olsdotter, f. 1764. De avled under perioden.I stället kom Eric Jonsson, f. 1770, och h.h. Lena Månsdotter, f. 1775. Deras son Anders Ericsson, f. 1816 var gift med Lena Petersdotter, f. 1814. De fick 1835 sonen Johan August. Undantagsmannen Johannes Olsson var född 1801 och gift med Brita Stina Petersdotter, f. 1???. Han blev vid något tillfälle dömd för utprånglande av falska sedlar – en inte ovanlig förseelse vid denna tid, då bankerna hade tillstånd att ge ut sedlar. De hade 7 barn: Johanna Sofia, f. 1828, Peter Olaus 1830, Johanna 1833, Carl Johan 1835, Karolina 1838, Frans Ludvig 1841 och Gustaf Fredrik 1844. Dottern Johanna Sofia Johannisdotter gifte sig 1849 med bonden Karl Johan Nilsson, f. 1824. De fick samma år dottern Johanna Mathilda.

Torpbildningen hade nu tagit fart. Det fanns under perioden 5 torp på ägorna. Torparen Jonas Abrahamsson var född 1806 och gift med Stina Olsdotter, f. 1804. De flyttade bort. Torparen Johan Peter Jonsson var född 181? och hans hustru Stina Olsdotter 1816. De hade 5 barn. Torparen Jonas Petersson var född 1810 och hans hustru Brita Stina Jonsdotter 1811. Han blev 1836 båtsman för Toresbo i Madesjö och flyttade dit. Brukaren av ett torp Olof Mattisson var född 1804 och gift med Gertrud Jonsdotter, född 1805. De hade 3 barn, när de flyttade till Besagöl 1835. Torparen Johan Jonasson, född 1810 och h.h. Stina Olsdotter, f. 1817 övertog torpet Lidbergsmålen och flyttade dit. De hade en son. Båtsman var Carl Olaus Knarrman, f. 1809. Han var gift med Lena Christina Petersdotter från Madesjö, född 1809. De hade 6 barn. F.d. båtsmannen Knutman var född 1769 och hans hustru Cajsa Olsdotter 1790. Avskedade båtsmannen Nils Rymm var född 1801 och hans hustru Johanna Mattisdotter 1808. De hade 3 barn. Flera inhyses bodde dessutom längre eller kortare tid på ägorna.

Nästa period omfattar tiden 1849-1861. 1/8 mtl ägdes av Nils Peter Nilsson och Kajsa Lena Olsdotter. Deras barnskara ökade med tre: Nils Gustaf, f. 1852, Joel Rickard 1854 och Carl Oskar 1859. 1/4 mtl ägdes av Carl Gustaf Johansson, född i Oskar 1834. Han kom hit från Krokstorp 1857 och gifte sig samma år med Ingrid Maria från Torsås, f. 1847 [frågetecken för årtalet]. De fick 1859 dottern Augusta. Den som förut brukat gården hette Johan Fredrik Petersson, född i Oskar 1822 och 1841 gift med Kristina Nilsdotter, f. 1820. Med sina 4 barn flyttade de 1857 till Mortorp.

Torparna var 5. Torparen Johan Svensson var född i Mortorp 1832 och gift med Christina Jonsdotter från Madesjö. Torparen Nils Peter Gummesson kom hit 1859. Han var född i Mortorp 1838. Hustrun hette Maria Johannesdotter, född i Oskar 1835. Torparen Peter Gustaf Karlsson var född i Oskar 1825 och gift med Stina Kajsa Svensdotter, f. 1823. De kom från Östra Lillaverke 1859. Torparen Gumme Jonsson var född i Söderåkra 1810. Han kom från Ljungby 1853. Hans hustru hette Ingrid Lena Petersdotter från Algutsboda, f. 1816. Från Madesjö återkom 1853 torparen Johan Peter Jonsson och Stina Olsdotter. De hade nu 7 barn. Två inhysesfamiljer bodde på ägorna. Inhyses Karl Håkansson var född i Lenhofda 1819 och h.h. Ingrid Lena Olofsdotter var från Oskar och född 1825. Inhyses Jonas Andersson var född i Oskar 1795 och hans hustru Stina Petersdotter var född i Mortorp 1811. De hade 3 barn. Från Mortorp inflyttade 1859 smedlärlingen Johan Mauritz Gille, f. i Stockholm 1833.

Under perioden 1871-1881 fanns det tre gårdar i Kroksmåla. 1/8 mtl ägdes av Olaus Jonsson, f. 1841 i Oskar och sedan 1867 gift med Mathilda Olofsdotter från Madesjö, född 1847. De fick 1868 sonen Amandus och 1870 dottern Jenny. Den andra gården på 1/8 mtl ägdes under 1870-talet av Josef Johansson, född 1847 i Oskar och sedan 1869 gift med Maria Mathilda Carlsdotter från Arby, född 1842. De fick 1870 dottern Ida Christina och 1873 sonen Gustaf Emil. Familjen flyttade 1880 till Karlslunda och efterträddes på hemmansdelen av Frans Julius Johansson, född i Oskar 1851 och 1876 gift med Maria Christina Johansdotter, född i Oskar 1854. De fick 1877 dottern Julia Kristina och 1879 dottern Ester Serafia. Gården på ¼ mtl ägdes av Johan August Adolfsson, född i Madesjö 1857 och 1872 gift med Ida Maria Nilsdotter, född i Oskar 1851. De fick 3 barn: Carl Edvard 1872, Minne Marie 1879 och Anna Karoline 1880. [Frågetecken för makens/faderns födelseår.]

Båtsman var Carl Johan Krusman, född 1827 i Oskar. Hans hustru hette Johanna Petersdotter, f. 1810. De hade 6 barn. Dessutom bodde tre f.d. båtsmän på ägorna: Mathias Petersson Kompass var född 1815 i Vissefjärda och gift med Ingrid Lena Olofsdotter, f. 1825 i Oskar. De hade 5 barn. Johan Nilsson Ahlqvist var född 1834 i Oskar och gift med Christina Carlsdotter, född 1840. De hade 2 barn. Jonas Tärna var född 1804 i Madesjö och kom till Kroksmåla från Vissefjärda 1874. Han var änkeman.

Torparnas antal var nu åtta. Torparen Carl August Ottosson var född 1847 i Madesjö och gifte sig 1869 med Albertina Israelsdotter från Mortorp, f. 1847. De flyttade hit från Madesjö 1871. De fick 5 barn. Torparen Johan Svensson var född 1832 i Mortorp. Han var gift med Christina Jonsdotter från Madesjö, född 1837. De hade också 5 barn. Torparen Carl Gustaf Andersson var född 1834 i Madesjö. Hans hustru Ingrid Lena Jonsdotter var född 1833 i Vissefjärda. De hade 4 barn. Torparen Gustaf Olsson Bjelkman var född 1817 i Algutsboda och gifte sig 1876 med Christina Gummesdotter från Mortorp, född 1833. De fick 5 barn. På ägorna bodde dessutom 6 arbetarefamiljer.

Under perioden 1881-1891 skedde en del förändringar. Olaus Jonsson brukade alltjämt sina 1/8 mtl, men Frans Julius Johansson flyttade bort från sina 1/8 mtl 1883. På ¼ mtl skedde den förändringen, att Johan August Adolfsson 1889 överlät skötseln till äldste sonen Karl Edvard Johansson från Kalmar. Från 1888 ägdes 1/8 mtl av Josef Johansson, f. 1847. Han överlät 1892 gården på sonen Gustaf Emrik Josefsson, född 1873 och ogift. Josef Johansson återvände till Kroksmåla efter några års vistelse i Karlslunda. Där föddes 1880 dottern Helny Emilia och 1883 sonen Johan Ernst. Nils Peter Nilsson levde nu som undantagsman. Han blev änkling 1890.

Torparnas antal var tio. Karl August Ottosson var kvar, liksom torparen Johan Svensson. Torparen Peter Gustaf Karlsson avled 1891, efterlämnande änkan Johanna Karlsdotter och en dotter. Torparen Johan Olof Jonsson var född 1833 i Ljungby och gift med Magdalena Andersdotter från Mortorp, f. 1841. Torparen Johan Peter Jonsson var född 1810 i Algutsboda och gift med Stina Olsdotter, född 1817 i Oskar. De hade en dotter. Torparen Karl Gustaf Andersson var kvar. Han och h.h. Ingrid Lena Jonsdotter hade 4 barn. Torparen Gustaf Olsson Bjelkman var kvar med hustru Kristina Gummesdotter och 5 barn. Torparen Johannes Gustaf Karlsson var född 1846 i Hälleberga och sedan 1872 gift med Anna Maria Johansdotter, född 1847 i Ljungby. De hade 3 barn. Torparen Johan Petersson var född 1848 i Virestad i Kronobergs län. Han var gift med Johanna Sofia Johansdotter, född 1849 i Oskar. De hade 6 barn. Torparen och smeden Per August Johansson var född 1835 i Oskar och gift med Anna Maria Nilsdotter från Mortorp, född 1833. De hade en dotter. Förre torparen och sedermera undantagsmannen Gumme Jonsson från Söderåkra var sedan 1878 gift för andra gången, nu med Kristina Jonsdotter från Mortorp, född 1828. Båtsman var Carl Johan Krusman. Med hustrun Johanna Petersdotter hade han 4 barn. F.d. båtsmannen Jonas Tärna avled 1882. F.d. båtsmannen Matthias Petersson Kompass och h.h. Ingrid Lena Olofsdotter bodde kvar på hemmanets ägor. Åtminstone 5 arbetarefamiljer och flera änkor bodde på ägorna under 1880-talet.

Knappsmåla

http://kartor.eniro.se/m/C1n0h

Lästips: Annie Lidberg: Gårdsköp och auktion i Knappsmåla 1928 i Hembygdskrönikan 2001 s 213.

Per-Ola Karlsson: Päronträd i Knappsmåla från 1700-talet i Hembygdskrönikan 2011 s 185.

Så här skriver Folke Pettersson:

Detta hemman hette i de äldsta källorna ”Knapramola”. Namnet är sammansatt av ”knaper” = småsten och -måla. Hemmanet torde vara upptaget ganska sent under medeltiden eller början av 1500-talet. Hemmanet saknas i 1533 års register och 1535 års städsleörelängd och förekommer f.f.g. i 1539 års fogderäkenskaper. Där nämnes ”Nils i Knapramola”. Hans avrad är mycket obetydlig: ”et kleff taatt och 2 firchar”. Ingen fodring behövde han betala. Det bekräftar antagandet, att hemmanet var relativt nyupptaget. 1541-1542 hette brukaren ”Masse Suensson”, som hade samma obetydliga avrad. I 1545 års saköreslängd heter det, att ”Mats Swensson i Knapramola för han slo sinn granne hoffwud slag och beenebrått” måste böta 1 oxe. Samma år har avraden höjts något med fodring för 4 hästar. 1551 heter brukaren ”Niels Oweg” men 1556 var Matz Swensson tillbaka. Nu måste han göra 2 dags-verken årligen, vilka 1561 höjdes till 3. I 1565 års tionderegister står att ”Måns i Knapramåla” givit ½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde, vilket svarar mot en skörd av 7½ skäppa råg och 15 skäppor korn året förut, som dock var ett gott år. Det visar tydligt nog med huru små resurser brukaren hade att räkna. Denne Måns var kanske identisk med Masse eller Matz.

Från 1569 brukades Knappsmåla av en ny man, ”Gudmund i Knaplemåla”, som inför Älfsborgs lösen deklarerade: ”kopar-5 marker, kor-3, treårsungnöt-1, tvåårsungnöt-1, svin-3, häst för 5 mark”. Det blev en skatt på 4 mark 6½ öre – en mycket liten summa. Hemmanet var tydligen magert. Trots detta kunde Gudmund 1572 leverera 4 skäppor råg och 1 skäppa korn i tionde. Men hemmanet räknades från 1574 som halvt. Gudmund eller Gumme, som han kallas från 1591 brukade Knappsmåla till 1601, då han enligt rumpeskattlängden deklarerade 1 par oxar, 2 kor, 1 sto och 2 tunnor säd.

När den nya Älfsborgs lösen 1613 skulle betalas, hette brukaren av Knappsmåla ”Lasse i Knapramåla”, som kallas utfattig men ändå betalade ¾ silverdaler till Älfsborgs lösen. På hemmanet fanns dessutom knekten Nils, som också kallas utfattig och inte betalade något och en Jon som också benämnes utfattig. Men det fanns fler människor i Knappsmåla vid denna tid. I domboken för Södra Möre relateras hur vid tinget d. 26 april 1613 en viss Anders Andersson i Knapramåla ”kom för rätten och vart anklagad för han haver giort enfalt hor med Britta Nilsdotter, det de strax bekände. Dock efter deras bekännelse och grava rannsakning kunde de gode män för detta icke fria dem som det står i fjärde Mosebok 20 cap., giftermåls-balken 3 cap. och efter hustrun bad för honom, undfäste han pgr 20 dlr och hon pgr -40 dlr.” Anders Andersson måste ha varit någon slags brukare eller husman hos Lasse eller Nils. Följande år vid hösttinget ”kom Lasse i Knapramåla för rätta och vart anklagad för han haver gjort lönskaläge med Maritt Månssadotter i Olofsboda, thett han bekände. Undfäste therföre pengar 8 mark.” Följande år anklagades vid vinter-tinget bl.a. Sone Jönsson i Knapramåla för ett rån som han varit med om och vid hösttinget samma år ”kom Nils i Knapramåla för rätten och vart anklagad för han haver lägrat med en kona benämnd Mariet Håkansdotter, vilket han icke nekade och fäste därför Penningar 14 mark.” Här var det brukaren Nils som var den anklagade.

Från 1620 heter brukaren Måns, som stannade kvar hela 1620-talet. Enligt 1625 års kvarntullmantalslängd hade han en vattenkvarn, för vilken han skattade 4 dlr 4 öre. Enligt 1628 års mantalslängd hade han 3 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 1 sto, 5 kor, 3 kvigor, 5 får, 3 lamm och 4 ungsvin. Inte så dåligt! Därjämte fanns på hemmanet ”Karin, huskvinna”, som hade 2 kor. 1629 är Knappsmåla ”öde”, dvs Måns förmådde ej betala avraden. Det är även förmedlat till ¼ hemman. I 1633 års jordebok står Måns fortfarande som brukare av Knappsmåla, men i mantalslängden samma år är det en ”Joen i Knapramåla” som deklarerar sina tillgångar: 3 tunnor säd, 1 sto, 1 ung-sto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 2 får, 1 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. Måns står kvar i 1635 års jordebok men i 1641 års mantalslängd har Jon definitivt tagit över. Han deklarerar där 1 föl, 1 oxe, 1 stut, 6 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 2 svin och 3½ tunna utsäde. Jon var sannolikt son till Måns. Knappsmåla räknas nu åter som ½ hemman.

Jon brukade gården hela 1650- och 1660-talet. 1668 hade han en son och en ”husfattig” på gården och 1669 saknas han i mantalslängden och är sannolikt död. Hustrun och 2 söner står däremot i längden. Knappsmåla saknas i 1682 års jordebok men är med 1686, då brukaren heter ”Isack Joensson”, sannolikt en son till Jon. Den årliga räntan var 2 dlr 11 öre 11 penningar. I 1697 års kvarnkommissions protokoll saknas Knappsmåla men i 1699 års jordebok nämns 2 brukare av nr 201 Knapre-måla: Eskil brukar 1/3 och Pehr S. 1/6. Denne Eskil nämns redan 1683 då hans dotter Sigrid föddes. Samma år föddes Anders dotter Christina. I 1717 års mantals-längd nämns 2 brukare: Joen Eskilsson och Pär Svensson. 1740 har antalet brukare ökats till 3: Jon Eskilsson brukar ¼, Per Svensson och Håkan Svensson 1/8 vardera.

I husförhörslängden 1728-1740, som återger 1730-talets förhållanden, upptages Per Svensson med hustru Segre (Segrid), Jon Eskilsson med hustru Kerstin. Däremot saknas Håkan Svensson, som därför måste ha kommit i besittning av sin hemmans-del omedelbart före 1740 års kyrkoherdeval. I husförhörslängden 1755-1788 däremot upptages Håkan Svensson, som uppges vara född 1690 och gift med Brita Peters-dotter, född 1707. De hade 4 barn: Sven, född 1734, Erik 1742, Stina 1743 och Segrid 1750. Gumme Svensson brukade en hemmansdel. Han uppges vara född 1714 och gift med Stina, vars efternamn icke anges. De hade också 4 barn: Peter, född 1743, Sven 1745, Nils och Anders. Den tredje gården ägdes av Peter Jonsson och hans hustru Annica Nilsdotter, f. 1736. De fick 5 barn: Jonas 1754, Kerstin 1756, Nils 1761, Elin u.å. och Sven 1766. Avskedade båtsmannen Berge Cordel med hustru och 4 barn bodde på ägorna, liksom ordinarie båtsmannen Jonas Cordel med hustru och dotter. Under periodens senare del efterträddes Gumme Jonsson av sonen Sven Gummesson, född 1746, och hans hustru Stina Mattisdotter, f. 1752. De fick 4 barn: Jonas 1775, Sven 1778, Jonas 1781 och Olof 1788. Håkan Svensson efterträddes av en son Peter Håkansson, f. 1746, och hans hustru Lena, som ingått äktenskap 1764.

Under perioden 1782-1801 tog Peter Håkansson undantag, sedan hustrun dött. Av de fyra barnen var dottern Segrid gift i Norra Örsjö. Peter Jonsson avled 1791 och efterlämnade utom änkan 3 barn, som alla var gifta. Sonen Sven Petersson övertog gården och gifte sig 1792 med Lena Svensdotter, f. 1766. De fick 3 barn: Stina 1793, Caisa 1794 och Anna Catharina 1800. Sven Gummesson var född 1745 och gift med Stina Mattisdotter, som var född 1752. De fick 4 barn: Sven 1778, Jonas 1781, Olof 1783 och Nils 1784. Jonas Olsson var den tredje hemmansägaren. Han var född 1775 och 1799 gift med Ingeborg Petersdotter, f. 1778. De fick 1800 dottern Maria. Båtsman var på 1790-talet Per Gummesson Cordel. Det fanns nu en torpare, som hette Jonas Persson, född 1759 och död 1789. En avskedad soldat Sven Karl var född 1752 och gift med Elin Jonsdotter, f. 1756.

Under perioden 1802-1815 hade Sven Gummesson, Sven Petersson och Peter Håkansson undantag. Jonas Persson var född 1778 och gift med Ingeborg Petersdotter, f. 1779. De fick 1802 dottern Ingrid och 1812 dottern Lena Stina. Olof Svensson var född 1785 och gift med Elin Aronsdotter, f. 1783. Också de fick 2 barn: Stina Cajsa 1811 och Maria 1813. Båtsman var fortfarande Per Cordel och den avskedade soldaten Sven Karl bodde alltjämt på ägorna.

Under åren 1815-1821 fanns det 3 bönder i Knappsmåla. På ¼ mtl satt Jonas Persson och Ingeborg Petersdotter, som 1818 fick sonen Johannes. På gården bodde undantagsmannen Peter Håkansson och inhyses Stina Nilsdotter. Peter Håkansson avled 1821. På 1/8 mtl fick Olof Svensson och Elin Aronsdotter 1817 sitt fjärde barn, dottern Johanna. Undantag på gården hade Sven Gummesson och Stina Mattisdotter. Den tredje bonden, som brukade 1/8 mtl hette Gumme Persson, f. 1775 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1776. De hade 3 barn: Peter, född 1809, Olof och Gustaf, f. 1812. Båtsman var nu Sven Kardell. Tillnamnet är nu ändrat från Cordel till Kardell. Avskedade soldaten Sven Karl bodde fortfarande kvar på hemmanets ägor. Han var gift och hade en dotter.

Under åren 1821-1829 tog Gumme Persson undantag av sonen Peter Gummesson, född 1804, och dennes hustru Ingrid Lena Olsdotter, f. 1809. För Jonas Persson skedde ingen förändring. Olof Svensson och Elin Aronsdotter fick 1824 sitt femte barn, sonen Sven. Sven Gummesson avled 1822. Soldaten Karl avled 1829.

Vi går fram i tiden till 1840-talet. Olof Svenssons hustru Elin Aronsdotter avled 1844, varpå Olof Svensson några år därefter tog undantag av dottern Stina Cajsa, f. 1811.
Johannes Jonsson på 1/8 mtl … [oläslig fortsättning] … varefter gården övertogs av Olaus Håkansson från Norketorp, född 1815. Han hade gift sig med Jonas Perssons dotter Lena Stina Jonsdotter, f. 1812. De hade flera barn: Cajsa Lena, född 1836, Maria Gustafva 1838, Johanna 1840, Carl Gustaf 1843 och Mathilda 1847. Olaus Håkansson var en blivande sockenpamp! 1/8 mtl innehades nu av Peter Gudmundsson från Ljungby, f. 1834 [frågetecken för årtalet] och gift med Ingrid Lena Olofsdotter från Flyebo, f. 1809. De fick 6 barn: Gustaf 1832, Olaus 1834, Carl Johan 1837, Adolph 1844, Frans 1847 och Mathilda 1850. Båtsman var Jonas Peter Johansson Cardell, född i Toresbo 1820. Hans hustru hette Christina Jonsdotter från Norra Örsjö, f. 1822. De fick 1847 sonen Carl Peter och 1850 sonen Johan Gustaf. Undantagsman var Jonas Petersson. Enligt en anteckning i kyrkoboken var folk-mängden i Knappsmåla på 1840-talet 27 personer, varav 14 av manligt och 13 av kvinnligt kön.

På 1850-talet avled Peter Gudmundssons hustru Ingrid Lena Olofsdotter och 3 av barnen i 1858 års svåra rödsotsepidemi, varefter han 1859 överlät gården till sonen Olaus Petersson, som 1860 ingick äktenskap med Christina Gustafsdotter från Östra Bondetorp, född 1844. Olaus Håkanssons dotter Cajsa Lena, f. 1836, flyttade 1860 till Getahult. Olaus Håkansson spelade en betydande roll i Madesjö under 1850- och 1860-talen. Han var medlem av skolrådet, medlem av skolhusbyggnadskommittén och 1856 nämndeman. Den tredje gården innehades på 1850-talet av Sven Svensson från Oskar, som kom hit 1850 och gifte sig med Stina Cajsa Olofsdotter, som var dotter till Olof Svensson och Elin Aronsdotter. De levde därefter som undan-tagsfolk, liksom Jonas Petersson. Båtsman var Jonas Peter Johansson Kardell, som var född i Toresbo 1820. Han var gift med Christina Jonsdotter från Norra Örsjö, född 1822. Familjen flyttade från Knappsmåla till Norra Örsjö 1858.

På 1860-talet fanns det fortfarande tre bönder i Knappsmåla. Olaus Petersson och Christina Gustafsdotter fick 3 barn: Johan Emil 1863, Carl Emrik 1866 och Frantz Oscar 1870. Sven Svensson och Stina Cajsa Olofsdotter var barnlösa men tog 1864 fosterbarnet Johan Gustaf Danielsson från Gelebo, född 1852, och 1869 brodern Olaus Danielsson, f. 1853. Olaus Håkanssons äldsta hemmavarande dotter Maria Gustafva, f. 1838, blev 1869 gift till Halltorp i Mortorp. Peter Gudmundsson, Olof Svensson och Jonas Petersson hade undantag. Den sistnämnde avled 1868. Ny båtsman var från 1866 Leander Andersson Cardell, född 1838. Han kom från Kroksjö. Han gifte sig följande år med Lovisa Ulrika Jonasdotter, född i Kristvalla 1834, men närmast kommande från Sigislaryd.

På 1870-talet fick Olaus Petersson och Christina Gustafsdotter ytterligare 3 barn: Axel Victor 1872, Anna Augusta 1876 och Pehr Hjalmar 1880. Den yngre av Sven Svenssons fostersöner fick 1872 betyg till att bli sjöman. Olaus Håkanssons hustru Lena Stina Jonsdotter avled 1871, varpå han överlät gården till sonen Carl Gustaf Olsson, född 1843. Han gifte sig 1875 med Matilda Johannisdotter från Stora Kolfly, född 1850. Systern Matilda blev 1872 gift till Västra Madesjö. Undantagsmannen Olof Svensson avled 1872. Han efterlämnade dottern Ingrid Lena Olofsdotter och sonen Sven Olofsson. Avskedade båtsmannen Leander Andersson Cardell flyttade 1877 till Hälleberga med hustru och 2 barn. Olaus Danielsson kallas nu sjöman och bor i Bällsjömåla.

På 1880-talet avled 1889 Olaus Petersson. Gården övertogs av äldste sonen Johan Emil Olsson, född 1863 och sedan 1890 gift med Hulda Johansson, född 1866. De fick 1891 sonen Carl Ernst. Tre av Olaus Peterssons barn avled samma år som fadern, men vid olika tidpunkter. Sven Svensson överlät 1881 sin gård till fostersonen Carl Gustaf Danielsson, som 1883 gifte sig med Emma Sofia Lander, född 1849. Sven Svenssons hustru Stina Kajsa Olsdotter avled 1884. Den andre fostersonen sjömannen Olaus Danielsson emigrerade 1883 till USA. Den tredje gården brukades av Carl Gustaf Olsson och Matilda Johansdotter. De var barnlösa. Olaus Håkansson avled 1884 och Peter Gudmundsson 1889.

Åren 1891-1894 skedde den förändringen att Johan Ernst Olsson sålde sin gård 1891 och flyttade bort. Den nye ägaren hette Frans Petersson, som var född 1847 och sedan 1874 gift med Stina Kajsa Jonsdotter, f. 1852. Deras äldsta dotter Jenny Matilda, född 1875, emigrerade 1893 till USA. De yngre barnen var Axel Hjalmar, f. 1876, Ingrid Emilia Kristina, f. 1878, Anna Vilhelmina, född 1881, Gerda Helena, född 1885, Carl Julius, född 1887 och Gustaf Adolf Fritiof, född 1890. De två övriga gårdarna brukades alltjämt av Carl Gustaf Olsson och Carl Gustaf Danielsson. Sven Svensson levde alltjämt som undantagsman och Kristina Gustafsdotter som undan-tagsänka.

När Örsjö församling bildades var folkmängden i Knappsmåla 25 personer, 10 män och 15 kvinnor.

Klenemåla

http://kartor.eniro.se/m/jS2ZJ

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Klenemåla

Hemmanet Klenemåla tillhör den senmedeltida -målabebyggelsen. I 1541 års fogderäkenskaper är ”Jöns Bosson i Klenemåla” upptagen för en avrad på 3 fyrkar, 1 skäppa korn, ett ”klef tåt” dvs en knippa lin. Han var kvar som brukare av krono-hemmanet Klenemåla följande år men hade 1547 ersatts av ”Lasse Månsson”, som hade samma avrad plus fodring för 3 hästar årligen och en s.k. konungshäst vart tredje år. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade den dåvarande brukaren ”Per i Klenemåla” sina tillgångar: 2 oxar, 5 kor, 3 tvåårsungnöt, 1 kalv, 4 får, 4 svin och häst för 5 mark. På värdet av dessa tillgångar skulle han erlägga 10% i skatt. Det blev 9 mark 4 öre i skatt, vilket visar, att Klenemåla låg ungefär i mitten i fråga om skatt – varken högt eller lågt.

Nästa gång vi hör talas om Klenemåla är i 1586 års fogderäkenskaper. Då brukas ½ hemman Klenemåla av Sven Svensson. I 1591 års räkenskaper saknas Klenemåla. Kanske saknade det brukare. I 1620 års längd över den då uttagna extra skatten boskapspenningen, som beräknades efter självdeklaration, heter brukaren ”Swän i Klenemåla”, vars boskapspenning upptogs till 1 dlr 29 öre, ett relativt blygsamt belopp. Om denne Sven är identisk med den som brukade hemmanet 1588, är omöjligt att avgöra. Han kan ha varit en son. Sven brukade i varje fall Klenemåla under 1620- och 1630-talen. Han saknas visserligen i 1628 års längd över kvarn-tullen men är med i samma års längd över den s.k. 3-markshjälpen. I 1635 års jordebok brukar Sven ½ kronohemman Klenemåla liksom i 1638 års jordebok. I 1641 års mantalslängd har han efterträtts av ”Erich i Klenemåla”, som var gift och hade 2 pigor på gården – ganska ovanligt – och som redovisade följande tillgångar. 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 4 kvigor, 4 får, 4 lamm och 4 tunnor utsäde. I 1645 års mantalslängd är Erik fortfarande upptagen som brukare men därjämte står Sven. Han är ej gift och är troligen änkling. Sammanhanget talar för att han är Eriks fader som lämnat över till sonen men fortfarande står som brukare av en del av gården. Först 1649 står Erik ensam för ½ hemman Klenemåla. I 1655 års mantalslängd står Erik upptagen som änkling. I 1663 års jordebok är den årliga räntan från Erik upp-tagen till ett värde av 2 dlr 25 öre 11 penningar, vilket är samma belopp som för Vargsmåla, Karstorp och Skärvet. I 1682 års jordebok är Erik fortfarande med och har samma avrad. I 1699 års jordebok har Klenemåla fått nummer 264 och brukaren heter nu Staffan. Klenemåla räknas nu som 3/8 mtl och räntan är höjd till 3 dlr 1 öre 11 penningar. Enligt 1717 års mantalslängd brukades Klenemåla av ”Pähr Håkansson”. Hemmanets båtsman hette Erik Fyrman och dessutom bodde på ägorna den förre båtsmannen Olof Fyrman. 1725 var hemmanet delat mellan två brukare: Pär Håkansson brukade 3/16 mtl och Erich Staffansson 3/16 mtl. Båtsman var nu Sven Fyrman. 1746 hade Klenemåla åter enats under en enda brukare: Pär Gummesson. Han hade en son Sven hemma och där var också en dräng Pär och piga skrivna. Båtsman var nu Per Fyrman.

För senare hälften av 1700-talet finns inga husförhörslängder bevarade. Vi måste gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Nu är det åter två bönder i Klenemåla. Bonden Anders Staffansson blev 52 år, när han 1805 avled. Han efterlämnade änkan Maja, 46 år, och barnen Staffan, 32 år, Nils, 28 år och Anders, 11 år. Det blev Nils Andersson, som 1806 gifte sig med Sara Petersdotter och övertog gården. På den andra gården hade änkan Maja, 50 år, undantag, men 1805 övertogs gården av sonen Peter Carlsson, 27 år. Han hade 2 systrar Lena, 22 år, och Görel, 18 år. På ägorna bodde avskedade båtsmannen och torparen Nils Björn, 55 år, och h.h. Maja, 55 år, med 5 barn, avskedade båtsmannen Anders Löfving, som dog 1805, 56 år gammal, efterlämnande änkan Ingjerd, 51 år, avskedade båtsmannen och torparen Jonas Törnros, 42 år, med hustru Lena, 47 år, och 5 barn, avskedade båtsmannen Peter Rybom, 67 år, med hustru Lena, 70 år, samt torparen Nils Mathsson, 25 år, med hustru Stina Johansdotter, 29 år.

Under 1830-talet hade Nils Andersson och Sara Petersdotter undantag. Deras gård innehades nu av Karl Gustaf Petersson, f. 1816, och h.h. Anna Stina Jonsdotter, f. 1820. De hade 5 barn: Jonas Peter, f. 1840, Peter August, f. 1841, Johanna, f. 1844, Thilda Christina, f. 1845 och Joel, f. 1848. På den andra gården inflyttade 1848 från Vargsmåla en annan Karl Gustaf Petersson, född 1831. Han övertog gården från undantagsänkan Stina Gummesdotter, född 1789. Hon hade 7 barn Cajsa Lena, f. 1812, Stina, f. 1814, gift till Vissefjärda 1838, Carl Gustaf, f. 1816 och identisk med den ovan nämnde ägaren av den första gården, Jonas, f. 1818, Maria, f. 1821, Nils Peter, f. 1823 och Andreas, f. 1825. Torpbebyggelsen hade växt lavin-artat. Det fanns icke mindre än 10 torp. Torparen Johannes Jonsson var född 1817 och gift med Maria Nilsdotter, född 1808. De hade en dotter. Torparen Sven Persson var född 1815 och gift med Maria Svensdotter, född 1810. De hade 6 barn. Torparen Olaus Danielsson var född 1818 och gift med Johanna Mattisdotter, född 1829. De hade en son. Torparen Anders Nilsson var född 1797 och gift med Ingrid Stina Petersdotter, född 1812. Torparen och båtsmannen Johan Snäll var född 1779 och gift med Elin Johansdotter, född 1787. Torparen Jonas Persson var född 1805 och gift med Sara Stina Jonsdotter, född samma år. Torparen Olof Nilsson var född 1796 och gift med Brita Petersdotter, född 1814. De hade 3 barn. Torparen Peter Moquist var född 1805 och gift med Lena Svensdotter, född 1806. De hade 3 barn. Torparen Gustaf Svensson var född 1818 i Madesjö. Han vigdes 1849 vid Kajsa Lena Peters-dotter, f. 1817. Torparen Peter Hoffman var född 1792 och hans hustru Brita Stina Svensdotter 1797. De hade 4 barn. Båtsman var Johannes Tran, född 1821 och gift med Anna Stina Mattisdotter från Algutsboda, född 1818. De hade 2 döttrar. Båtsman David Lidberg var född 1793 och hans hustru Ingrid Petersdotter 1796. De hade 4 barn. Familjen flyttade bort under perioden.

Under perioden 1849-1861 var folkmängden i Klenemåla 28 män och 28 kvinnor eller tillsammans 56 personer. Hela hemmanet 3/8 mtl innehades nu av Karl Gustaf Petersson och Anna Stina Jonsdotter. De fick 8 barn: Jonas Peter 1840, Peter August 1841, Johanna 1844, Thilda Christina 1845, Joel 1848, Andreas 1850, Enok 1853 och Johan 1855. Karl Gustaf Peterssons moder Stina Gummesdotter bodde kvar som undantagsänka. Undantagsmannen Nils Andersson avled 1843 och hans änka Sara Petersdotter 1850. Båtsman var Julianus Törnros, född i Vissefjärda 1821. Hans hustru Anna Stina Mattisdotter var född i Algutsboda 1818. De hade 4 barn. Torparnas antal var nu 7. Torparen Olof Nilsson var född 1798. Hans hustru Brita Petersdotter avled 1850. Hon var född i Madesjö 1814. De hade 4 barn, av vilka sonen Jonas Olsson, f. 1840, övertog torpet 1859. Torparen Sven Wassberg var född i Oskar 1815 och hustrun Maria Svensdotter 1810. Torparen Johannes Jonsson och h.h. Maria Nilsdotter var kvar, liksom torparen Olaus Danielsson med hustru. Torparen Niklas Olofsson var född i Madesjö 1800. Hans hustru Brita Stina Peters-dotter var född i Oskar 1803. De flyttade till Kroksjö 1849. Torparen Anders Olsson var född i Mortorp 1807 och hans hustru Maja Lena Jonsdotter var född i Madesjö 1810. De kom till Klenemåla 1859. Torparen Johan Peter Nilsson var född i Oskar 1824 och gift med Maria Petersdotter, född i Oskar 1819. Flera inhyses fanns på ägorna längre eller kortare tid.

Vi förflyttar oss i tiden till perioden 1871-1881. Karl Gustaf Petersson och Anna Stina Jonsdotter hade nu undantag. De hade fyra barn hemma: Andreas, Enok, Johan och Ida. Hemmanet ägdes nu av löjtnant Rudolf Björk. Från 1880 var August Pettersson rättare på gården. Han var född 1853 i Högsby och kom hit från Fliseryd. På hemmanet bodde en tid kvarnägaren Peter August Carlsson, född 1841 i Oskar. Han flyttade 1878 bort från hemmanet.

Torparnas antal var nu nio. Från Vissefjärda inflyttade 1874 torparen Peter Svensson, född i Mortorp 1819. Hustrun Gustava Israelsdotter var född i Vissefjärda 1816. De hade 3 barn. Torparen Sven Wassberg var kvar. Torparen Jonas Peter Johansson var född 1849 i Oskar. Han gifte sig 1876 med Johanna Sofia Petersdotter, f. 1847. De hade 4 barn. År 1874 inflyttade från Vissefjärda torparen Nils Petersson, f. 1844. Hustrun Christina Mattisdotter var född 1827 i Vissefjärda. Hon hade en son i ett tidigare gifte: Johan Andersson, född 1861. Torparen Peter Gustaf Svensson var också från Vissefjärda och född 1842. Hustrun Johanna Johansdotter var född i Oskar 1847. De gifte sig 1866 och hade 3 barn. Torparen Peter Gustaf Olsson var född i Oskar 1847. Han gifte sig 1876 med Maria Christina Niklasdotter, som var född i Karlslunda 1849. De fick 3 barn. Torparen Jonas Danielsson var född 1816 och änkling. Han hade ett barn. Torparen Carl Johan Petersson flyttade till Klenemåla från Arby 1873. Han var född 1835 i Nottebäck och gift med Helena Jonsdotter från Madesjö, född 1833. De hade 3 barn. Familjen flyttade bort 1878. Torparen Johan Svensson Smedberg kom från Vissefjärda 1874. Han var född i Oskar 1848 och gift med Wendla Svensdotter, född 1841 i Oskar. De hade 5 barn. Båtsman var Johannes Törnros, född 1821 i Vissefjärda och gift med Anna Stina Mattisdotter från Algutsboda, född 1818. På ägorna bodde en kortare tid sågaren Carl Johan Ahlqvist, född 1844 i Fohle, Visby. Han var gift med Elisabeth Johanna Öfverberg, född 1836 i Wall, Visby. De hade 2 barn. De kom till Klenemåla från Döderhult 1875 men flyttade redan 1876 till Mörlunda. Korgmakaren Johannes Pettersson var född i Arby 1813 och gift med Kristina Nilsdotter från Kalmar, född 1834. De hade en dotter. År 1874 inflyttade skräddaren Nils Peter Johansson, född 1837 i Oskar. Hans hustru hette Lena Kajsa Olsdotter, född 1840 i Algutsboda. De hade 3 barn. Han avled redan 1876. Utom de nu nämnda bodde åtminstone 8 arbetarefamiljer och flera änkor och fattighjon på ägorna under denna period.

Vi kommer nu till åren 1881-1891. Löjtnant Rudolf Björk sålde 1881 sin hemmansdel till Erik Wilhelm Jaensson, som var född 1841 i Hjorted och sedan 1871 gift med Ida Karolina Jaensson, född Lönnberg, född 1841 i Misterhult. De kom närmast från Ryssby. De hade 3 barn: Erik Ludvig, född 1872 i Ryssby, Anna Fredrika, född 1875 och Amy Wilhelmina, född 1878. En hemmansdel ägdes av N.J. Olsson i Krokstorp, som arrenderade ut gården till Lars Magnus Johansson, född 1835 i Högsby och 1879 gift med Johanna Sofia Jonsdotter, f. i Ålem 1846. De hade 5 barn men flyttade redan 1882. Efterträdare som arrendator blev Karl Johan Nilsson, född 1836 i Högsby och gift med Johanna Sofia Petersdotter, född 1831 i Långemåla. Karl Gustaf Petersson bodde kvar som undantagsman till 1884, då han flyttade bort. Hans hustru avled 1882.

Torparna var alltjämt talrika. Torparen Peter Gustaf Svensson flyttade hit 1887. Han var sedan 1866 gift med Johanna Johansdotter, som avled 1892. De hade 7 barn. Från Madesjö kom 1882 torparen Karl Johan Jonsson, född i Vissefjärda 1836 och sedan 1870 gift med Helena Mathilda Karlsdotter, född i Madesjö 1847. De hade 5 barn. Torparen Karl Gustaf Petterssons hustru Anna Stina Jonsdotter avled 1882. Hon efterlämnade 4 barn. Torparen Peter Svensson och h.h. Gustafva Israelsdotter brukade alltjämt sitt torp. Hon var sjuklig. Torparen Frans Danielsson och Emma Charlotta Petersdotter hade 7 barn. Torparen Sven Petersson Wassberg avled 1885. Torparen Jonas Peter Johansson och h.h. Johanna Sofia Petersdotter brukade ännu sitt torp. Där fanns 4 barn. Torparen Peter Gustaf Svensson och Johanna Johansdotter flyttade bort 1887. I stället kom torparen Peter Gustaf Olsson, som 1876 gift sig med Maria Kristina Niklasdotter från Karlslunda. De hade 4 barn. Torparen Johan Svensson Smedberg avled 1883. Han efterlämnade änkan Wendla Svensdotter och 5 barn. Båtsman Julianus Bröms avled 1882 och hans änka Anna Stina Mattisdotter 1883. De hade en son. Minst 7 arbetarefamiljer bodde på ägorna.

Karstorp

https://kartor.eniro.se/m/ssDlk

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Karstorp

Hemmanet Karstorp torde tillhöra den äldsta bebyggelsen i Oskar. Slutändelsen -torp i namnet pekar i den riktningen. Torpnamnen börjar förekomma i bebyggelse från vikingatiden och framåt. Det omtalas f.f.g. i 1541 års fogderäkenskaper. Enligt dessa skulle Håkan i Karstorp årligen erlägga 3 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 ”kleff tåt” dvs en bunt lin och fodring för 3 hästar. Efter dackefejden höjdes alla avgifter till kronan av den segrande konungen. Håkans avrad 1547 är höjd med avgiften för fodring till en s.k. konungshäst. Hur länge Håkan brukade Karstorp är ovisst, men när Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas, hette brukaren av Karstorps kronohemman Karl Svensson. Hans deklarerade tillgångar var följande: koppar-5 marker (= omkring 2 kg), 3 kor, 2 oxar, 2 tvåårsungnöt, 3 får, 2 svin och häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 7 mark 6½ öre, vilket ungefär motsvarar medeltalet för Oskar. I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren av ½ hemman Karstorp Jon Gummesson, men fem år senare eller 1591 hette han Gumme. Han var sannolikt son till Jon Gummesson. Gummes avrad uppges till 18 penningar, 1 skäppa korn, 1 kleff tåt, 3 dagsverken och fodring för 4 hästar.

Karstorp saknas i 1620 års boskapspenningsregister, men 1628 års register över kvarntullen anger ”Matz i Karstorp” som brukare. Han hade 3 tunnor råg och 4 tunnor malt och korn. Enligt det samma år uppförda registret över den s.k. 3-markshjälpen hette han ”Matthias”, men i jordeboken 1635 står åter ”Matz”. Karstorp upptages där fortfarande för ½ hemman. Han är fortfarande med i 1641 års mantalslängd, där hans tillgångar anges som följer: 2 stutar, 3 kor, 1 kviga och 3 tunnor utsäde – förvånans-värt lite i betraktande av att Matz brukat hemmanet sedan 1620-talet. Han före-kommer fortfarande i mantalslängderna t.o.m. 1655 men har försvunnit 1663. I den senare längden har han efterträtts av ”Per i Karstorp”, vars årliga avrad beräknats till 2 dlr 25 öre 11 penningar. Denna avrad behöll han i 1682 års jordebok. I jordeboken 1699 har en förändring skett. Hemmanets nummer är 265 och det är delat mellan två brukare: Gumme G. brukar ¼ och [oläsligt förnamn] Jonsson ¼. Avraden är den-samma.

I 1717 års mantalslängd heter de två brukarna Börje Nilsson, ¼, och Pähr Torsson, ¼. De var kvar 1725, men 1746 hette brukarna Måns Jonsson och Pär Torsson. Härmed tar uppgifterna från 1700-talet slut. Husförhörslängder för senare hälften av detta århundrade saknas nämligen. Vi får gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Enligt denna fanns det fortfarande 2 gårdar i Karstorp. Den ena ägdes av Börje Månsson, 58 år 1805, och gift med Elin, 52 år. De hade 8 barn: Nils 24 år, Maria 19 år, Peter 17 år, Cajsa 16 år, Jonas 13 år, Gustaf 11 år, Anna 8 år och Maja Stina 3 år. Den andra gården ägdes av Börje Svensson, 22 år och 1806 gift med Caisa, 24 år. De fick 1807 dottern Stina och 1809 sonen Gustaf.

Som undantagsman uppges Sven Månsson, 61 år, och h.h. Cajsa, 71 år. Sannolikt var han Börje Svenssons fader och broder till Börje Månsson. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Nils Glader, 65 år, med hustru Kjerstin, 57 år, och 2 barn. Det fanns två torp. Det ena brukades av Jonas Carlsson, 26 år 1807, och h.h. Kjerstin, 24 år. Det andra brukades av Peter Andersson, som är antecknad som död 1805, och h.h. Stina. De hade en dotter.

Vi går fram i tiden till husförhörslängden 1830-1836. Alltjämt finns det två hemmans-delar i Karstorp. Den ena ägdes av Peter Pehrsson, född 1787. Han var gift med Cajsa Börjesdotter, född 1788. De hade 3 barn: Peter, född 1814, Gustaf, född 1817 och Brita Stina, född 1821. Under perioden överlät Peter Pehrsson gården på Olaus Jonsson, f. 1822 och gift med dottern Brita Stina Petersdotter. De fick 1845 dottern Hilda Christina och 1848 sonen Jonas Peter. Den andra gården ägdes av Sven Andersson, född 1811 och gift med Ingrid Petersdotter, född 1815. De fick 1835 sonen Andreas. Båtsmannen för hemmanet hette vid denna tid Propp. Anders Propp var född 1822. Torpare var Magnus Andersson, f. 1805, och gift med Maria Jons-dotter, f. 1795. De hade 4 barn. Inhyses var Lars Olsson, född i Torsås 1802, och h.h. Stina Gummesdotter, född i Arby 1814. De hade 4 barn. Inhyses var också Peter Håkansson, f. 1802, och h.h. Helena Andersdotter, född 1810 med 6 barn.

Vi går ytterligare ett steg framåt i tiden till husförhörslängden 1849-1861. Den första gården tillträddes just året 1849 av Peter Nilsson från Madesjö, född 1813. Han var gift med Stina Andersdotter från Vissefjärda, född 1817. De fick 7 barn: Jonas född 1844 i Oskar, Johan August född 1846 i Madesjö, Helena född 1849 i Oskar, Tilda Kristina född 1852, Johanna och Ida, tvillingar, födda 1856 och Fia född 1859. Den andra gården tillträddes 1851 av Peter Petersson, född i Oskar 1814, och h.h. Kajsa Lena Andersdotter, född i Oskar 1824. Peter Petersson var son till Peter Pehrsson och Cajsa Börjesdotter. De fick 5 barn: Karolina Gustafva, född 1843, Johan Gustaf, född 1845, Nils Peter, född 1850, Karl, född 1852 och Jonas, född 1857. Båtsman var Andreas Propp, som var ogift. Torpare var Karl Gustaf Magnusson, född i Algutsboda 1822 och gift med Kristina Petersdotter från samma socken, född 1828. De hade 4 barn och flyttade till Karstorp 1853. Tre torpare är antecknade som bortflyttade. Inhyses var Peter Nikolausson, född i Madesjö 1802. Hans hustru Helena Anders-dotter avled 1854. De hade fem barn, av vilka fyra flyttade bort under perioden. Yngste sonen Jonas Peter var född 1849. På ägorna bodde också lumpsamlaren Magnus Andersson, född i Oskar 1805 och h.h. Maria Jonsdotter, f. 1795. De betecknas som utfattiga. De är identiska med förre torparen. Hela folkmängden i Karstorp under perioden uppges till 23 män och 20 kvinnor eller totalt 43 personer.

Nästa period omfattar åren 1871-1881. Peter Nilsson tog 1872 undantag av sonen Johan August Petersson, f. 1846, som samma år gifte sig med Sofia Petersdotter från Arby, f. 1847. De fick 3 barn: Pehr Anders, f. 1873, Carl Gustaf, f. 1875 och Gerda Maria, f. 1878. Johan August Petersson sålde 1879 gården och flyttade till Mortorp. Ny ägare blev Anders Gustaf Karlsson, f. 1848 i Oskar. Han gifte sig 1872 med Thilda Kristina Petersdotter, f. 1852. De hade 3 barn: Johan, f. 1872, Karl Teodor, f. 1876 och Anna Sofia, f. 1879. På den andra gården satt Peter Petersson och Cajsa Lena Andersdotter kvar under 1870-talet med sina 4 barn. Torparen Carl Gustaf Magnusson dog 1871 och lämnade efter sig änkan Christina Petersdotter och 6 barn. Torparen Johan Karlsson var född 1862 och ogift. Han kom hit 1879. Torparen Gustaf Börjesson var född 1809 i Oskar och gift med Maria Carlsdotter från Madesjö, född 1814. Torparen Sven Peter Jonsson var född 1846 i Oskar och gift med Helena Johansdotter, f. 1841. De gifte sig 1867 och hade 4 barn. På ägorna bodde dessutom 2 arbetarefamiljer.

Vi går fram till åren 1881-1891. Peter Petersson brukade fortfarande sina ¼ mtl. Sonen Jonas, f. 1857, emigrerade 1884 till USA. Anders Gustaf Karlsson och Thilda Kristina Petersdotter fick under perioden ytterligare 5 barn till de tidigare 3. Ida Kristina föddes 1882, Per August 1884, Axel Edvard 1886, Karl Hjalmar 1889 och Gustaf Anders 1891. Då hade gården sedan länge bytt ägare. År 1887 tillträdde Sven Peter Jonsson, f. 1848 i Oskar och samma år gift med Emma Augusta Andersson från Madesjö, f. 1845. Hon hade 2 barn i ett föregående gifte. De utvandrade båda till USA 1891 och 1892. Undantagsmannen Peter Nilsson avled 1891 liksom hans hustru Stina Andersdotter. En dotter Fia, f. 1859, gifte sig 1890 med skomakaren August Häggberg, född 1865 i Gullabo. Han flyttade hit samma år. Torparen Gustaf Börjesson var kvar liksom torparen Gustaf Karlsson, som gifte sig 1884 med Anna Sofia Nilsson från Madesjö, f. 1866. De fick 4 barn. Åtminstone 3 arbetarefamiljer bodde under denna tid på ägorna.

Karlslund

http://kartor.eniro.se/m/CTqTW

Grangölsmåla

http://kartor.eniro.se/m/KW1pk

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Grangölsmåla

Detta hemman är ett av de sist upptagna i Oskar. Det nämnes som kronotorp f.f.g. i 1591 års fogderäkenskaper med den obetydliga avraden smör-5 mark (= cirka 2 kg) och fodring för 1 häst. Sannolikt har hemmanet upptagits tio eller femton år tidigare, varpå det skattlagts. Så länge brukade det dröja mellan ett hemmans upptagande och skattläggning. Brukaren nämnes ej i denna första notis. I längden över boskaps-penningen 1620 nämnes däremot brukaren ”Anders i Grangöllsmåla”. Hans bidrag till denna extra skatt uppgick till 2 dlr 27 öre, ett belopp som vittnar om ett visst välstånd. Skattens belopp berodde på i en självdeklaration redovisade tillgångar. 1628 upptogs en ny extraskatt, som kallades kvarntullen. Enligt längden över denna redovisade Anders 4 tunnor råg och 6½ tunna korn och malt. I den samma år upptagna s.k. 3-markshjälpen nämnes också Anders. I 1635 års jordebok kallas hemmanet ”nybygge” och ”Anders i Grangillemåla” betalar årligen i avrad 5 marker smör och fodring för 2 hästar. I 1641 års mantalslängd har Anders efterträtts av ”Jon i Gran-gijllemåla”. Han var gift och hade 1 föl, 2 stutar, 3 kor, 1 kviga och 2 tunnor utsäde. I 1644 års mantalslängd upptages som brukare av ¼ mtl Grangölsmåla en Nils men 1645 och 1646 heter brukaren ”Olof i Grangillsmåla”. Hemmanet är fortfarande ¼ mtl. I 1655 års mantalslängd heter brukaren ”Håkan i Grangillsmåla” och det är i marginalen antecknat ”öde 1654”, dvs att detta år kunde brukaren ej betala avraden. Hemmanet saknas i 1663 års jordebok. Sannolikt var det utan brukare.

I 1682 års jordebok är Grangölsmåla alltjämt upptaget som kronotorp. Brukaren heter nu ”Anders i Grangölsmåla”. Hans avrad värderades till 1 dlr 9 öre 1 penning – ett obetydligt belopp. Mycket talar för att denne Anders var ättling till den förste brukaren. I den husförhörslängd, som upprättades 1688 över allas kristendoms-kunskap omtalas alla de som var skrivna i Grangölsmåla. Anders kunde alla buden, liksom hans hustru, vars namn ej nämnes. Sonen Anders ”kan något i bok”. Dessutom nämnes en Måns och hans hustru ”inhyses”. I 1699 års jordebok har Grangölsmåla nummer 275. Brukaren heter nu Per1) och avraden är densamma. Per var antagligen son till Anders. Att så var fallet tycks framgå av 1717 års mantals-längd, i vilken brukaren heter Anders Pährsson. Hans faders namn nämnes: ”Pähr Andersson, 75 år gammal”. Hemmanet var fortfarande ¼ mtl. I 1725 års mantalslängd heter brukaren fortfarande Anders. Anders Pärsson uppges 1746 ha en son hemma, som heter Pär.

För senare delen av 1700-talet saknas husförhörslängder för Oskar. Vi måste därför gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Av den får vi veta, att bonden Måns Pehrsson avled 1806. Efterträdaren hette Gumme Pehrsson, 37 år gammal 1805. Inhyses var båtsmannen Anders Granquist.

Under åren på 1830-talet brukades hemmanet av Olof Petersson, som var född 1807 och kom till Grangölsmåla 1831. Hans hustru hette Maria Gudmundsdotter, som var född 1804. De fick 4 barn: Brita Stina 1831, Helena 1832, Johanna 1842 och Wendla 1846. Flera båtsmän avlöste varandra under 1830-talet. Båtsman Måns Lindquist var född 1809 och hans hustru Brita Stina samma år. Deras son Anders föddes 1829. Båtsman Johan Anders Granquist var född 1812. Avskedade båtsmannen Peter Wassberg var född 1796 och hans hustru Stina Jonsdotter 1792. De hade 4 döttrar. Torparen Sven Karlsson var född 1818 och hans hustru Stina Svensdotter 1817. Sonen August var född 1843, dottern Kajsa Lena 1845 och sonen Johan Gustaf 1849. Flera inhyses fanns därjämte på ägorna.

Under åren 1849-1861 var folkmängden i Grangölsmåla enligt husförhörslängden 20 män och 19 kvinnor eller tillsammans 39 personer. Grangölsmåla, som hittills varit ett enda hemman, delades på 1850-talet i icke mindre än 7 hemmansdelar. Olof Petersson brukade vid 1850-talets ingång 1/8 mtl. Hans hustru Maria Gummesdotter avled 1850, varpå han 1851 gifte om sig med Katharina Olaidotter från Madesjö, född 1831. Icke mindre än fyra av hans barn avled under 1850-talet, så att endast dottern Johanna, född 1842, återstod. Olof Petersson tog snart undantag, varpå gården delades i delar på 1/32 mtl. 1/32 mtl övertogs av Andreas Gummesson, född 1825, som 1850 vigdes vid Johanna Andersdotter från Algutsboda, född 1820. Hon kom närmast från Arby. I familjen föddes 6 barn: Karl August född i Arby 1848, Johan Peter född i Oskar 1851, Mathilda född 1853, Frans Gustaf 1856, Lovisa Christina 1859 och Ida Gustafva 1860.

Från Arby kom 1858 Carl Johan Olsson, född i Madesjö 1833. Han gifte sig med Christina Petersdotter från Oskar, född 1835. De flyttade 1861 till Madesjö. Efter-trädare på denna 1/32 gård blev Peter Magnusson från Vissefjärda, född 1810 och gift med Maria Petersdotter från Oskar, född 1807. De kom 1854 från Kroksjö. De hade tre barn: Christina, född 1835, Johannes, född 1838 och Karolina, född 1843. 1/32 mtl kom från 1855 att brukas av änklingen Jonas Gustaf Persson, född i Vissefjärda 1820. Han kom från Pukaberg. Hans dotter Anna Stina var född 1849. Gården arrenderades från 1859 av Peter Samuel Samuelsson, född i Algutsboda 1832 och gift med Johanna Petersdotter från samma socken, född 1829. 3/32 mtl ägdes från 1852 till 1854 av Karl Peter Johansson, född i Oskar 1825 och gift med Sofia Petersdotter, född 1836. De flyttade till Käxgöl. Till 1/32 mtl inflyttade 1855 Johan Peter Nilsson, född i Oskar 1829 och h.h. Lena Andersdotter, född 1824. De fick 1859 dottern Charlotta. Från Käxgöl kom 1858 till 1/32 mtl August Håkansson, född i Mortorp 1826. Han var gift med Anna Maria Petersdotter, född i Oskar 1828. De hade 4 barn: Emma Christina, f. 1851, Ida 1853, Johanna Mathilda 1856 och Elise 1858.

Båtsman var Gustaf Carlsson Granquist, som var född i Vissefjärda 1829. Han kom till Grangölsmåla från Arby 1855. Han gifte sig 1856 med Christina Gustafva Niklas-dotter, som också var från Vissefjärda och född 1826. Avskedad båtsman var Johan Andersson Granquist, född i Oskar 1812 och gift med Stina Lena Andersdotter från Vissefjärda, född 1823.

Under åren 1871-1881 ägde flera förändringar rum. Christina Olaidotter blev 1870 änka efter Olof Petersson. Hon ägde 5/64 mtl men flyttade 1872 till Gullabo. Hemmansdelen övergick till Andreas Olsson från Gullabo född 1819, som 1872 gifte sig med Christina Olaidotter, som därvid flyttade tillbaka till Grangölsmåla!! Andreas Olsson medförde från ett tidigare gifte 2 söner: Per August, född 1853 och Emanuel, född 1855. 1/32 mtl ägdes nu av änkan Johanna Andersdotter från Algutsboda, född 1820 och änka efter Andreas Gummesson. Hon hade 7 barn: Johan Peter Andersson, född 1851, och fick betyg till äktenskap till Mortorp 1874. Mathilda var född 1853, Lovisa Christina 1854, Frans Gustaf 1856, Ida Gustafva 1860, Adolf 1863 och Carolina 1867. På 1/32 mtl satt Anton Jonsson från Arby, född 1842 och sedan 1866 gift med Carolina Petersdotter från Oskar, född 1843. De fick 6 barn: Carl Oskar, f. 1867, Adolf 1869, Pehr Elof 1871, Johan Gustaf 1875, Hilda Christina 1876 och Frans Anders 1878. Nästa gård på 1/32 mtl ägdes av Peter Samuelsson, född 1832 i Algutsboda och h.h. Johanna Petersdotter, som också var från Algutsboda och född 1829. De fick 5 barn: Johanna Mathilda 1860, Alfred 1862, Gottfrid 1869, Amanda 1871 och Per Anders 1874. 1/64 mtl ägdes av Jonas Månsson, född 1835 i Oskar och 1870 gift med Johanna Petersdotter från Madesjö, född 1840 och död 1880. Jonas Månsson hade i ett första äktenskap 3 barn: Måns Gustaf, född 1866 i Oskar, Carl Elof, född 1862 och Emma, född 1865. I sitt andra äktenskap fick han 1873 dottern Hilda Maria.

1/32 mtl ägdes av Karl Gustaf Niklasson, född 1837 i Karlslunda och sedan 1864 gift med Charlotta Danielsdotter från Madesjö, född 1834. De fick 2 barn: Johanna Mathilda, född 1865 i Karlslunda, och Ida Erika Maria, född 1874 likaledes i Karls-lunda. Familjen kom till Grangölsmåla 1878. 5/64 mtl ägdes av Jonas Olsson, född 1822 i Madesjö och h.h. Johanna Olofsdotter, född 1842 i Oskar. De hade 5 barn: Wendla Gustafva, född 1859, Peter Olof, f. 1862, Carl Gustaf, f. 1864, Amanda Sofia, f. 1867 och Ida Christina, f. 1872. Till 6/64 mtl inflyttade 1879 änkan Helena Israelsdotter, född 1835 i Algutsboda. Hon hade 7 barn: Johan Fridolf, f. 1855, Manda Kristina, f. 1860, Per August, f. 1856, Gustaf Anders, f. 1862, Anna Elin, f. 1865, Aron Herman, f. 1868 och Anders Lorentz, f. 1873. Båtsman var Frans Gustaf Granquist, f. 1856 och gift med Hildegard Jonsdotter, f. 1858. De hade en dotter. På ägorna bodde fortfarande förre båtsmannen Gustaf Carlsson Granquist med hustru och 3 barn jämte två arbetarefamiljer.

Vi går fram i tiden till 1880-talet. På 1/32 mtl blev Anton Jonsson änkling 1881, då hans hustru Karolina Petersdotter avled. Följande år gifte han om sig med Gustafva Gustafsdotter, f. 1844. Av barnen i det första giftet emigrerade Adolf och Per Elof 1891 till USA. I det nya äktenskapet föddes 1883 sonen August Julius och 1884 dottern Ida Augusta. På nästa 1/32 mtl dog Peter Samuel Samuelsson 1881. Gården övertogs av dottern Johanna Mathilda och hennes man Gustaf Elof Pettersson, f. 1868 i Oskar. De fick 1890 dottern Anna Elin Natalia och 1892 sonen Karl Alfred Robert. På den tredje gården på 1/32 mtl tog Karl Gustaf Niklasson och Charlotta Danielsdotter undantag av dottern Johanna Mathilda Karlsson, född 1865 i Karls-lunda och hennes man Alfred Pettersson, född 1862 i Oskar. De övertog gården 1884. De fick 3 barn: John Axel Wilhelm 1885, Karl Albert Ragnar 1887 och Gustaf Erik Helge 1890. Karl Gustaf Niklassons yngre dotter Ida Erika Maria emigrerade 1892 till USA. Jonas Månsson på 1/64 mtl flyttade 1882 bort. Gården övergick till Johan Fridolf Karlsson, f. 1855 i Oskar, från granngården på 5/64 mtl, och h.h. Kristina Jonsdotter, f. 1872.

5/64 mtl ägdes av änkan Helena Israelsdotter från Algutsboda, född 1835 och änka 1877. Utom Johan Fridolf, som alltså fick en egen gård att bruka, hade hon 5 barn: Per August, f. 1856, Gustaf Anders 1862, Anna Elise 1865, Aron Herman 1868 och Anders Lorentz, f. 1873. Samtliga vistades i hemmet. 1890 övertogs gården av sonen Aron Herman. Den andra gården på 5/64 mtl övertogs 1890 av Sven Edvard Andersson, född i Gullabo 1858. Han var sedan 1884 gift med Helena Andersson, född 1856 i Oskar. De fick 3 barn: Anna Elisabeth 1884, Ester Ingeborg 1885 och John Andreas 1888. Båtsman var Frans Gustaf Granquist, född 1856 i Oskar och gift med Hildegard Jonsdotter, f. 1858 i Oskar. Dessutom bodde flera änkor och arbetare på ägorna.

1) Så här skriver Kerstin Andersson i ett mejl till Mats Johansson daterat 2011-10-10:

Angående Grangölsmåla, och Folke Petterssons redovisning, har jag ättlingar, utan avbrott, tillbaka till föraren Per Andersson Kraak f. ca 1642. Familjen flyttade till Grangölsmåla ca 1690, senast 1694, troligen från Törestorp i Konga Vissefjärda. Han betecknas i Grangölsmåla som ”förare” och hustrun som ”förarens hustru”.
Den 21/6 1703 gifte sig hans dotter Gunilla med Bror Jonsson och den 9/6 1707 gifte sig sonen Pärsson, Anders i ”Grangiellemåhlen” med Gertru Gummesdotter från Lillewärke.

År 1707 skatteköpte han hemmanet i Grangölsmåla. (1/4 mantal).
Utdrag från Jordabok 1714, Kalmar län – Mortorp/skattehemman:
Grangilsm(åla) – Per Andersson
No 279. ____ Comp erh(öll) Per Anders(son) lgt? till skatte efter Kong. Camm(ar)
Coll(egiee) kiöpebref den 15 Maj? 1707 för 25 st Silf(ver) mynt.

Kategori: Byar och gårdar i Oskar

Nygård

Lillaverke

Käxgöl

Krokstorp

Kroksmåla

Knappsmåla

Klenemåla

Karstorp

Karlslund

Grangölsmåla