Kategori: Byar och gårdar i Oskar

http://kartor.eniro.se/m/ruOv5

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Folkehyltan

Namnet Folkehyltan lär väl betyda ”Folkes skog”. Hemmanet har upptagits under medeltiden och sannolikt under dess slutskede, dvs omkring 1500. Härför talar den obetydliga avrad, som den först kände brukaren hade att erlägga. Enligt 1541 års fogderäkenskaper skulle ”Per Monsson i Folkehilto” erlägga penningar-2 fyrkar, taatt-1 kleff, foderhäst-1 och fogdehästar-2. De två sistnämnda avsåg s.k. fodring, dvs ursprungligen skyldigheten att utfodra hästar, men på 1540-talet betydde det en viss avgift att betala med 2 öre per häst. Den obetydliga avraden gör det sannolikt, att hemmanet var ganska nyupptaget. Enligt 1547 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Per Gise”. Hans fodring hade nu höjts till 4 hästar. I 1548 års räkenskaper kallas han ”Per Olzon”. När Älfsborgs lösen 1571 skulle erläggas stod ”Swen i Folke-hyltan” som brukare. Han deklarerade följande tillgångar: oxar-2, kor-4, kalv-1, häst för 5 mark. På dessa tillgångar uttogs 10 % till Älfsborgs lösen. Det blev för Sven att betala 7 mark 1 öre, vilket motsvarar medeltalet för skogsbygdens bönder.

Enligt 1586 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Jon Persson”. Folkehyltan räknades nu som ½ hemman. 1591 hade Jon efterträtts av ”Ifuar Jonsson”, sannolikt en son. Hans avrad var 18 penningar, 1 knippe lin, 3 dagsverken och fodring för 3 årliga och 1 s.k. konungshäst. Avraden var fortfarande ganska obetydlig, vilket visar, att Folkehyltan av skattemyndigheterna ansågs vara ett medelmåttigt hemman.

I början av 1620-talet behövde kronan pengar. En extraskatt utlystes, den s.k. boskapspenningen. Den förutsatte liksom Älfsborgs lösen att bönderna deklarerade sina tillgångar i boskap. På grundval av dessa självdeklarationer uttogs sedan boskapspenningen. Brukaren av Folkehyltan hette vid denna tid ”Lars i Folkehyltan”. Hans boskapspenning uppgick till 1 dlr 30½ öre, vilket bekräftar, att hemmanet ansågs ganska svagt.

1628 var det dags för en ny extraskatt, kvarntullen. Också den byggde på själv-deklarationer. Brukaren ”Börje i Folkehyltan” deklarerade 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. Det fanns också två ”huskvinnor” på hemmanet: ”Karin” hade 1 tunna råg och 5 tunnor korn och malt, ”Britta” hade endast 1 tunna korn. Sannolikt var dessa kvinnor änkor efter föregående brukare. Enligt registret över en annan extra-skatt samma år var ”Kharin i Folkehyltan” s.k. ”inhyses”.

Det var överlag hårda tider omkring 1630. Många hemman var ”öde”, vilket innebar, att brukaren ej förmådde betala sin avrad. I en del fall var hemmanet verkligen utan brukare. Så tycks ha varit fallet med Folkehyltan, ty i 1635 års jordebok står hemmanet upptaget men utan brukare. Lars måste dock ha funnits där, ty i 1638 års jordebok upptages ”Lars i Folkehyltan-½ hemman”. Bakom 1641 års mantalslängd låg en självdeklaration, bekräftad av präst och sexmän. Enligt denna mantalslängd var Lars i Folkehyltan gift. Hans tillgångar var: 1 oxe, 1 ko, 3 kvigor och 3 tunnor utsäde. Dessutom fanns det en brukare ”Tore Persson”, som var gift men endast hade 1 kviga, och ”Marieth”, som var ensam, förmodligen en änka, och också hade 1 kviga. Som inhyses upptages ”Kerstin i Folkehyltan”. Några år senare, 1645, heter brukaren Anders i Folkehyltan, som stannade hela 1640-talet, men 1650 har han avlösts av Nils i Folkehyltan. Han var kvar hela 1650-talet och förekommer ännu i 1663 års jordebok. Hans årliga avrad till kronan bestäms i jordeboken till 2 dlr 12 öre och 3 penningar. Det var ganska obetydligt! Hemmanet var fortfarande lågt värderat. Nils var kvar i 1682 års jordebok med oförändrad avrad. Hemmanet räknades alltjämt som ett halft hemman.

I 1699 års jordebok har Folkehyltan nr 269. Brukarna är nu två: Inge och Swen. Avraden var oförändrad. I 1725 års mantalslängd var ägarna tre: Pär Ingesson ägde ¼, Åke Månsson och Joen 1/8 vardera. I 1746 års mantalslängd är Pär Ingesson fortfarande kvar men brukar nu endast 1/8. De andra ägarna är Anders Joensson 1/8 och Jon Pärsson ¼. Hemmanets båtsman heter nu Olof Palm.

Husförhörslängden för Mortorp under senare delen av 1700-talet saknas varför vi måste gå fram till längden 1805-1810. Den upptager fortfarande 3 bönder i Folke-hyltan. Olof Andersson var 1805 50 år gammal. Sannolikt var han son till Anders Joensson. Han var gift med Elin, 56 år gammal. De hade 4 barn: Anders 25 år, Caisa 21 år och ofärdig, Måns 18 år och Jonas 14 år. Elin avled 1809. På gården bodde undantagsänkan Carin, 45 år gammal, med 3 barn: Anders 21 år, Lena 17 år och Segrid 15 år. Den andra gården innehades av Peter Håkansson. Han var 1805 47 år och gift med Gertrud 48 år. De hade 1805 4 barn: Stina 15 år, Catrina 12 år, Nils 10 år och Peter 7 år. Ett femte barn föddes 1808, som fick namnet Maja. Den tredje hemmansdelen innehades av Håkan Persson 39 år och änkling. Han hade 2 barn: Brita Stina 8 år och Amanda 7 år. Som inhyses inflyttade 1809 undantags-mannen Jöns Månsson 66 år och h.h. Caisa, 69 år. Avskedade båtsmannen Jonas Flög var 1805 41 år och gift med Ingjärd, 36 år. De hade 4 barn. Avskedade båts-mannen Måns Stillman var 59 år och gift med Ingeborg, 44 år. De hade en dotter. Salpetersjudaren Gumme Nirstedt fyllde 1809 30 år. Hans hustru hette Cajsa Nilsdotter och var 33 år.

Under åren 1830-1849 fanns det fortfarande 3 bönder i Folkehyltan. Anders Nilsson var född 1782 och gift med Cajsa Carlsdotter, f. 1792. De fick till 1835 8 barn: Niclas 1812, Christina 1815, Carl Gustaf 1817, Ingrid Lena 1823, Peter 1827, Johanna 1829, Olaus 1832 och Johan August 1835. Jonas Olofsson eller Olsson brukade en gård på ¼ mtl. Han var ålderman och således en ansedd man i Oskar. Han var född 1792 och son till Olof Andersson. Hans hustru hette Brita Stina Håkansdotter, född 1790. Äldsta dottern Ingrid Lena, född 1817, blev 1835 gift till Skärvet. Övriga barn var Anna Stina, född 1820, Olaus 1823, Christina 1826, Peter 1828, Helena 1832, Johanna 1834 och Gustaf 1836. Den tredje gården, som var på 1/8 mtl, innehades av Nils Petersson, f. 1796 och gift med Catharina Andersdotter, f. 1806. De fick 7 barn: Johan Peter 1826, Anders 1829, Olaus 1831, Helena 1834, Stina Maria 1837, Per Lorentz 1840 och Erika 1844. Båtsman var Nils Palmtopp, f. 1798 och gift med Maria Nilsdotter, f. 1774. Båtsmannen Peter Svanström, f. 1796 flyttade 1832 till Madesjö. Hans hustru hette Gertrud Månsdotter, f. 1805. En torpare fanns på ägorna. Han hette Måns Andersson och var född 1794. Han var gift med Elin Jonsdotter, född 1800. De hade 8 barn. Utom de nu nämnda bodde flera inhyses längre eller kortare tid på ägorna.

Under perioden 1849-1861 uppges den totala folkmängden i Folkehyltan till 22 män och 24 kvinnor eller tillsammans 46 personer. På ¼ mtl avled Jonas Olsson som undantagsman 1858. Änkan Brita Stina Håkansdotter följde honom samma år. Gården hade 1857 överlåtits till yngste sonen Gustaf Jonsson, f. 1836. Han gifte sig 1859 med Charlotta Månsdotter från Anebo, född 1838. De fick samma år sonen Johan. En äldre broder Olaus Jonsson, född 1822, levde som inhyses på gården. Han var gift med Brita Stina Petersdotter från Vissefjärda, f. 1815. På 1/8 mtl tog Nils Petersson och Catharina Andersdotter undantag 1856. Ny innehavare blev Johan Peter Nilsson, född 1826 i Oskar. Han kom närmast från Madesjö och gifte sig 1857 med Gustafva Gummesdotter från Arby, född 1832. Han medförde en son från ett föregående äktenskap, Pehr August, född i Madesjö 1850. Tillsammans fick de 1860 dottern Hilda Sofia. En gård ägdes av Niklas Andersson, född 1812 och son till Anders Nilsson och Cajsa Carlsdotter. Han vigdes 1856 vid Johanna Nilsdotter, född 1831 i Madesjö men närmast kommande från Ljungby. De fick 1857 sonen Carl Oskar och 1860 dottern Ida Mathilda. Båtsman var från 1851 Gustaf Jonsson Palmtopp, född i Oskar 1821. Han var gift med Christina Petersdotter från Mortorp, född 1826. De hade 3 barn. Det fanns nu 3 torpare på hemmanets ägor. Torparen Peter Nilsson var född i Arby 1807 och gift med Maria Andersdotter, född i Ljungby 1812. De hade 6 barn. Torparen och avskedade båtsmannen Nils Palmtopp var född i Oskar 1792 och gift med Maria Nilsdotter, född 1798. Torparen Gustaf Petersson var född i Arby 1820 och gift med Fredrika Pettersdotter, född i Oskar 1826. De kom till Folkehyltan 1851. De hade 3 barn. Från Östra Alsjö hitflyttade 1859 inhyses Carl Johan Larsson, f. 1829 och h.h. Anna Maria Petersdotter, född i Torsås 1826. Samma år 1859 inflyttade en annan inhyses, Peter Olaus Månsson, född i Oskar 1819. Han var gift med Anna Maria Månsdotter, f. 1823. De hade 7 barn och kom närmast från Kroksjö.

Vi går fram till 1870-talet. Vi möter en ökad uppdelning av hemmanet. Där fanns nu 5 gårdar. 1/8 mtl ägdes fortfarande av Johan Peter Nilsson och Gustafva Gummes-dotter. Till dottern Hilda Sofia kom ytterligare 4 barn: Emilia Augusta 1864, Esther Maria 1866, Lydia Christina 1871 och Julia Amanda 1875. Idel döttrar! På nästa 1/8 mtl satt Johan August Nilsson, född 1838 i Mortorp och 1869 gift med Johanna Nilsdotter, född i Oskar 1842. De fick 4 barn: Hilda Amanda 1870, Olof August 1873, Anna Emilia 1878 och Karl Severin 1880. På nästa 1/8 mtl satt 1870 Joel Carlsson, född 1848 i Oskar. Han vigdes 1870 vid Emma Mathilda Petersdotter, född 1848 i Madesjö. De flyttade 1871 till Madesjö. Gården övergick till Olaus Nilsson, född 1831 i Oskar. Han vigdes 1870 vid Helena Carlsdotter, född 1841 i Oskar. De fick 3 barn: Hilda Augusta 1871, Emilia 1873 och Per Anders 1879. På nästa 1/8 mtl satt Pehr August Johansson, född 1850 i Madesjö. Han vigdes 1870 vid Thilda Christina Carlsdotter, född 1845. De fick 2 barn: Carl Herman 1873 och Adolf Eiron 1876. 1/24 mtl ägdes av Nils Nikolausson, född 1841 i Oskar och 1864 gift med Ingrid Nilsdotter, född 1847 i Vissefjärda. Deras dotter Hilda föddes 1865 i Arby. Det fanns 7 torpare på Folkehyltans ägor på 1870-talet. Torparen Peter Högström var från Madesjö och född 1837. Han kom närmast från Mortorp 1873 och gifte sig samma år med Eva Alfhilda Nikolaidotter från Algutsboda, född 1841. De fick 3 barn innan han dog 1878. Torparen Gustaf Jonsson och h.h. Christina Månsdotter fick 7 barn.

Torparen Gustaf Petersson var född 1820 i Arby. Hans hustru Fredrika Petersdotter avled 1871, varefter han 1876 gifte om sig med Cajsa Lena Magnidotter från Madesjö, född 1830. Det fanns 4 barn. Torparen Peter Nilsson var också från Arby och född 1807. Hustrun Maria Andersdotter var från Ljungby och född 1812. De hade 4 barn. Torparen Carl Magnus Petersson Arnell var född i Oskar 1841. Han gifte sig 1873 med Emma Christina Carlsdotter, f. 1852 i Oskar, varefter de flyttade till Folke-hyltan samma år. De fick 2 barn. Torparen Peter Gustafsson var från Madesjö och född 1812. Hustrun Gertrud Månsdotter var född 1817 i Arby. Torparen Peter Svensson var från Torsås och född 1835. Hustrun Johanna Svensdotter var från Mortorp och född 1841. De hade 5 barn. F.d. båtsmannen Gustaf Jonsson Palmtopp var född 1821 i Oskar. Han blev änkling 1871 och hade 5 barn. På ägorna bodde en smed Frans Otto Forsberg, född 1838 i Torsås och gift med Maria Christina Peters-dotter, född 1839 i Halltorp. De hade 6 barn. 1872 inflyttade en skräddare Anders August Petersson, född i Halltorp 1837. Han gifte sig 1873 med Christina Gustafs-dotter från Oskar, född 1848. De fick 3 barn. Utom de nu nämnda bodde 5 arbetare-familjer på ägorna under 1870-talet.

Vi går vidare till åren 1881-1891. Johan Peter Nilsson och Gustafva Gummesdotter tog 1882 undantag av dottern Hilda Sofia, som detta år gifte sig med Karl Alfred Israelsson från Vissefjärda, f. 1858. De fick 1884 dottern Alfrida Gunhild Lovisa. Hela familjen emigrerade till USA 1889. En del av gården, 1/16, förvärvades av Johan Pettersson Arbman i Hylkebo i Karlslunda. På ¼ mtl satt Johan August Nilsson och Johanna Nilsdotter kvar. Sonen Olof August, f. 1873, emigrerade 1892 till USA. Olaus Nilsson och Helena Karlsdotter fick sitt fjärde barn 1883 med sonen Johan Albin och sitt femte 1886 med dottern Ottilia Maria. 1/12 mtl ägdes av Frans Karlsson i USA. Pehr August Johanssons hustru Thilda Kristina Karlsdotter avled 1883, var-efter han gifte om sig 1884 med Ida Karlsson, f. 1861. I det nya äktenskapet föddes 1884 sonen Ernst Rudolf Wilhelm. 1889 halverades gården. 1/16 mtl förvärvades av Joel Petersson, f. 1852 i Oskar. 1/24 mtl ägdes av Nils Nikolausson, f. 1841 i Oskar och Ingrid Nilsdotter. De hade sedan 1865 dottern Hilda och fick 1883 dottern Ottilia Maria. Hela familjen emigrerade 1884 till USA. Gården övertogs av Peter Gustaf Danielsson från Vissefjärda, f. 1856. Han vigdes 1884 vid Augusta Johansson, f. 1862 i Oskar. De fick 1887 sonen Johan Elof, 1889 sonen Karl Arvid och 1892 dottern Gunhild Marie Wilhelmina. Undantagsmannen Karl Gustaf Pettersson var född 1816 i Oskar och flyttade till Folkehyltan 1884. Han avled 1888.

F.d. båtsmannen Anders Peter Månsson Alm var född 1840 och sedan 1867 gift med Kristina Petersdotter, f. 1846. De hade 5 barn, när de 1890 flyttade hit. Torparen Gustaf Jonssons hustru Kristina Månsdotter avled 1889. Där fanns 10 barn! Torparen Gustaf Petersson och h.h. Kajsa Lena Magnidotter hade nu 3 barn. Torparen Peter Nilsson dog 1881. Torparen Karl Magnus Pettersson Arnell dog 1890. Torparen Peter Gustafsson och h.h. Gertrud Månsdotter hade sitt torp kvar. Torparen Peter Svensson och Johanna Svensdotter hade 8 barn. De båda hantverkarna smeden Forsberg och skräddaren Anders August Pettersson bodde kvar i Folkehyltan under 1880-talet. De hade 7 respektive 3 barn. Den senare av dem kallas i husförhörs-längden ”fattig”. F.d. båtsmannen Gustaf Jonsson Palmtopp hade 6 barn. Det hade också torparen Per Emil Karlsson, f. 1860 i Oskar och h.h. Thilda Karlsdotter, f. 1859.

http://kartor.eniro.se/m/mWEi7

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Björnasjö

Liksom övriga namn med slutändelsen -sjö är Björnasjö omöjligt att datera. Men övriga indicier pekar mot att hemmanet tillkommit under medeltiden, kanske t.o.m. relativt tidigt under medeltiden. Den relativt stora avraden, när Björnasjö först nämnes i källorna, talar för att hemmanet ganska länge varit brukat. I 1541 års fogderäkenskaper heter den först kände brukaren ”Peder i Björnasjö”. Hans avrad var: penningar-5, korn-1 skäppa, smör-2 lispund, näver-1 packe, bräder-½ tolft, dagsverken-3, fodring för 5 hästar. Samme brukare och samma avrad finns i 1542 års räkenskap. I 1547 års räkenskap däremot heter brukaren Cecilia, möjligen Peders änka. Hon var kvar även 1548. Fodringen var nu höjd till 8 hästar, varav 2 var s.k. konungshästar, för vilka fodring uttogs vart tredje år. Vid uttagandet av den extraskatt som kallas Älfsborgs lösen måste varje brukare deklarera sina tillgångar. ”Per i Björnasjö” deklarerade följande: koppar-½ lispund, kor-8, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, kalvar-2, får-5, svin-2, häst för 5 mark. Pers bidrag till Älfsborgs lösen blev 10 % av tillgångarnas värde = 11½ mark, en bra bit över medeltalet. Björnasjö var ett av de bästa hemmanen i Mortorps skogsbygd. Det går ej att avgöra, om denne Per var son till den förste brukaren Peder. Namnen kan vara desamma.

I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren Gumme Andersson men därjämte fanns en knekt Måns Månsson, som brukade ¼. Han nämnes ej i 1591 års räkenskap, vilket inte innebär, att han ej fanns där! Gumme Anderssons avrad 1591 var som följer: penningar-1 öre 6 penningar, korn-1 skäppa, smör-2 lispund, näver-1 packe, bräder-½ tolft, dagsverken-4, fodring för 6 årliga och 2 konungshästar. Vi går fram till 1620 års register över den extra skatt, som kallades boskapspenningen. Gumme betalade 4 dlr 19 öre och Måns 2 dlr 1 öre. Det fanns alltså två brukare. Det är tänkbart, ja sannolikt, att Måns var son till Gumme. I 1628 års kvarntullsmantalslängd står Gumme ensam. Han har 4 tunnor råg och 6½ tunna korn och malt. I 1635 års jordebok står Måns ensam som brukare av Björnasjö. Samma är fallet i 1638 års jordebok. I 1641 års mantalslängd redovisas Måns’ tillgångar: 1 häst, 2 oxar, 1 stut, 5 kor, 2 kvigor, 5 får, 2 lamm och 6 tunnor utsäde. Måns förefaller att vara relativt välbärgad. Han brukade hemmanet hela 1640-talet men 1651 har han efterträtts av Börje Månsson, som är gift och har en son hemma. Börje Månsson var säkerligen son till Måns. 1655 är situationen förändrad. Brukaren heter nu ”Jon i Björnasjö”. Han har son och dotter hemma. 1663 heter brukaren åter Gumme, som väl var son till Måns. Hans avrad uppskattas till 8 dlr 22 öre 9 penningar – en ovanligt hög siffra. 1682 heter brukaren Per men i husförhörslängden 1688 konstateras att Gumme Månsson ”kunde alla buden”. Ett annat namn möter också, Swen Månsson, sannolikt en broder till Gumme. Ett tredje namn är Per Nilsson, som var frånvarande från förhöret liksom Swen Månsson. Är Per Nilsson identisk med Per i 1682 års jordebok?

I 1699 års jordebok har Björnasjö fått nummer 254. Brukarna är två: Gumme brukar ½ hemman, Nils ½ hemman. Avradens värde är nu sänkt till 6 dlr 16 öre. Genom 1701 års k. förordning gavs kronobönder rätt att friköpa sina hemman till kronoskatte. De blev därigenom ägare till de hemman de tidigare endast varit brukare av. Det ledde till ökad hemmansklyvning. I 1717 års mantalslängd upptages 4 ägare till hemmansdelar i Björnasjö: Anders Gummesson, Måns Gummesson, Nils Nilsson och Anders Jonsson. Var och en ägde ¼ hemman. Båtsman var Måns Sund. Det förefaller som om samtliga varit söner till tidigare brukare. Alla fyra satt kvar 1725 på sina gårdar, men 1746 hette ägarna Staffan Pärsson, Nils Larsson, Anders Månsson och Gumme Månsson. Inhyses var Måns Gummesson. Gummesönerna höll sig kvar! Otvivelaktigt är det samma släkt som använder namnen Gumme och Måns. Enligt Södra Möre dombok 1747 hölls d. 10 augusti detta år laga syn i Björnasjö.

Vi går fram till husförhörslängden för åren 1805-1810. Den upptager 7 bönder: Jöran Jonsson 29 år och h.h. Ingrid 41 år. Peter Gummesson 43 år och h.h. Ingeborg 30 år. De hade 1805 två barn: Stina 7 år och Jonas 2 år. Sonen Gustaf föddes 1808 och dottern Cecilia 1809. Sven Månsson var 1805 20 år och h.h. Nilla 22 år. Sonen Nils föddes 1805, dottern Lena 1806 och sonen Måns 1808. Gumme Andersson var 52 år 1805 och avled 1809. Han efterträddes av Peter Gummesson 50 år och hans dotter Lena 20 år och dottern Stina 16 år. Måns Petersson var 1805 30 år. Han var änkling och hade 3 barn: Brita Christina 9 år, Ingrid Lena 7 år och Cathrina 1 år. Nils Staffansson var 56 år, hans hustru Stina var 52 år. De hade 7 barn: Ingrid 19 år, Cajsa 22 år, Peter 14 år, Stina 12 år, Maria 9 år, Staffan 8 år och Jonas 7 år. Jonas Gummesson var 31 år, hans hustru Lena 22 år. Dottern Stina var 1805 1 år. Sonen Gustaf föddes 1808 och sonen Måns 1810. 3 torpare fanns vid denna tid på ägorna. Sven Nilsson var 32 år liksom hustrun Maria. De hade en dotter. Torparen Mathis Månsson var 56 år och h.h. Brita 47 år. De hade en son. Torparen Peter Månsson var 43 år och h.h. Stina Gustafsdotter lika gammal. De hade 8 barn. Båtsman var Daniel Björn, som kom hit 1806. Avskedade båtsmannen Propp var 44 år och h.h. Elin 44 år.

Nästa husförhörslängd omfattar tiden 1830-1849. Många förändringar hade skett under de föregående årtiondena. Framför allt hade hemmansklyvningen fortskridit. Vi återger i det följande alla bönder som längre eller kortare tid brukat en hemmansdel i Björnasjö under denna period. Nils Staffanssons son Peter Nilsson brukade 1/8 mtl. Han var född 1791 och gift med jämnåriga Kajsa Lena Svensdotter. De hade 5 barn: Nils Peter, född 1822, Maria, född 1827, Andreas, född 1830, Johannes, född 1834 och Peter Olaus, född 1837. Måns Nilsson innehade en gård under perioden. Han var gift med Ingrid Nilsdotter, f. 1785. De hade 5 barn: Peter, f. 1810, Stina Lena, f. 1815 och betecknad som sjuklig, Nicolaus, f. 1817, Jonas, f. 1822 och Maria, f. 1826 och även hon betecknad som sjuklig. Omkring 1840 övertogs gården av sonen Nicolaus eller Niclas Månsson. Hans hustru hette Kajsa Olsdotter, som var född 1810. De fick 4 barn: Emma 1841, Peter Olaus 1843, Mathilda 1846 och Frans Johan 1848. 3/16 mtl brukades av Nils Svensson, f. 1805 och gift med Stina Cajsa Pehrsdotter, f. 1800. De hade 3 barn: Peter föddes 1834, Christina 1836 och Johan August 1840.

En hemmansdel innehades en tid av Peter Ericsson, f. 1792, och h.h. Brita Stina, f. samma år. De flyttade emellertid till Madesjö. Måns Svensson var född 1809 och son till Sven Månsson. Han blev gift med Stina Ingelsdotter, f. 1816. De fick 4 barn: Sven 1834, Ingrid Maria 1837, Peter Gustaf 1840 och Mathilda 1847. Johan Svensson var född 1814 och h.h. Cecilia Persdotter 1809. De fick 3 barn: Helena 1841, Peter Olaus 1844 och Sven Gustaf 1847. Bonden Nils Peter Danielsson var född 1825 och vigdes 1848 vid Anna Stina Andreasdotter, f. 1828. Han var son till båtsmannen Daniel Lidberg och Ingrid Petersdotter. Han fick 1849 dottern Ingrid Mathilda. Bonden Gustaf Svensson var född 1819 och h.h. Kajsa Lena Petersdotter 1818. Barnlösa till 1847, då sonen Nils Peter föddes. Bonden Måns Petersson var född 1789 och gift med Stina Petersdotter, f. 1791. De fick 6 barn: Peter 1819, Johan Gustaf 1820, Swen 1823, Stina Cajsa 1825, Olaus 1829 och Maja Lena 1832. Måns Petersson lämnade sin gård vid oviss tidpunkt med sin familj. En hemmansdel innehades en tid av Sven Jönsson, född 1795 och Elin Jonasdotter, född 1787. De hade 9 barn men flyttade snart. Peter Gummesson och Cecilia Svensdotter fick undantag, men han avled 1843. Inhyses Nils Petersson var född 1787 och h.h. Christina Petersdotter 1799. De hade 5 barn. Båtsman var Jonas Peter Björn, född 1824. F.d. båtsmannen Carl Björn var född 1785 och avled under perioden. Hans änka hette Stina Jons-dotter, f. 1786. En son hette Nils Peter Lindberg. Torparen Sven Nilsson var född 1797. Han hade hustru och 2 barn, när han flyttade bort. Torparen Gabriel Carlberg hade hustru och 3 barn vid bortflyttningen. Flera inhyses bodde på ägorna.

Under perioden 1849-1861 hade Björnasjö en folkmängd av 47 män och 50 kvinnor eller totalt 97 personer. Det var således en mycket folkrik by. Peter Nilsson och Kajsa Lena Svensdotter tog nu undantag av sonen Nils Petter Pettersson, f. 1822, som 1851 gifte sig med Karolina Andersdotter från Mortorp, född 1828. De fick 4 barn: Sofia Gustafva 1851, Per Elof 1853, August 1855 och Ida Mathilda 1857. Nils Petter Petterssons syskon Maria Petersdotter och Andreas Pettersson stannade kvar som piga och dräng. Niklas Månsson och Kajsa Olsdotter fortsatte att bruka sin gård. De fick 1851 sitt femte barn, dottern Karolina. Till 1/16 mtl inflyttade 1855 Johannes Petersson. Han var född 1834 och gift med Gustava Gustafsdotter, f. i Pukaberg 1837. De fick 2 barn: Ingrid Mathilda 1857 och Serafia 1859. Undantag på gården hade Måns Nilsson och h.h. Ingrid Nilsdotter. Hon dog 1856. På 3/16 mtl satt Nils Svensson, född i Oskar 1805, och h.h. Stina Kajsa Persdotter, född i Madesjö 1806. De hade 3 barn: Peter Gustaf, f. 1834, Christina, f. 1836 och gift till Wargsmåla 1856, och Johan August, född 1840. Gården såldes till Johan Gustaf Olsson i Wargsmåla.

1/32 mtl brukades av Måns Svensson och Stina Ingelsdotter, som köpt av Gustaf Svensson d.y. De avträdde gården till sonen Sven Månsson, f. 1834, som 1855 gifte sig med Helena Nilsdotter från Folkehyltan, f. 1834. De fick 1858 sonen Pehr August och 1859 sonen Carl Oskar. En annan hemmansdel på 1/32 mtl ägdes av Gustaf Svensson d.ä., född i Madesjö 1818 och h.h. Kajsa Lena Petersdotter, född i Oskar 1817. De fick 3 barn: Johanna 1852, Mathilda 1854 och Johan 1857. Nils Peter Danielsson och Anna Stina Andersdotter sålde halva sina 1/8 mtl och behöll 1/16 mtl. De fick 6 barn: Ingrid Mathilda 1849, Johanna Gustafva 1851, Christina 1855, Maria 1853 (!), Carl August 1857 och Johan Gustaf 1859. Måns Svensson d.ä. var född i Madesjö 1798 och gift med Maria Petersdotter, f. i Oskar 1817. De hade 6 barn då de flyttade till Madesjö 1859. De hade då sålt sina 1/32 mtl till Peter Gummesson. En gård på 1/32 mtl ägdes en tid av Jonas Petersson, f. 1824 och Maria Petersdotter från Madesjö, f. 1824. De fick 1853 sonen Peter Gustaf. De flyttade 1855 till Madesjö sedan de sålt till Gustaf Svensson d.ä. och Kajsa Lena Petersdotter.

Till 1/32 mtl inflyttade 1858 från Pukaberg Peter Gummesson, f. i Oskar 1825, och h.h. Maria Petersdotter, f. 1829. De fick 5 barn: Emma Christina 1847, Gustaf 1849, Helena 1853, Anders 1855 och Johan Elof 1858. På 5/32 mtl satt Gustaf Svensson d.y., född i Oskar 1819 och h.h. Kajsa Lena Petersdotter, född 1818. De fick 1847 sonen Nils Peter. Gustaf Svensson hade sålt 1/32 mtl till Måns Svensson d.y. Förre torparen numera inhyses Nils Petersson dog 1858. Han var född i Madesjö 1789. Hustrun hette Christina Petersdotter från Arby, född 1799. Äldste sonen Nicolaus, född 1828, övertog torpet men flyttade till Pukaberg 1858. Torpet övergick 1860 till Niklas Petersson, född i Oskar 1832 och h.h. Christina Petersdotter från Ljungby, född 1829. De hade 2 barn. Torparen Johannes Jonsson Ankare var född i Madesjö 1814 och flyttade hit 1857. Hustrun var död. Båtsmannen Jonas Petersson Björn var född i Oskar 1824 och gifte sig 1854 med Maria Petersdotter från Madesjö, född 1824. Båtsmannen Johannes Ahlqvist var född i Oskar 1837. Han flyttade hit 1860. Båtsmannen Peter Gustaf Gustafsson Björn var född i Oskar 1837 och kom från Anebo 1856. Flera inhyses bodde på ägorna.

Under åren 1871-1881 var hemmansklyvningen lika stor om inte större än tidigare. 1/16 mtl ägdes av Peter Olaus Niklasson, född 1843 i Oskar och 1869 gift med Ida Ottilia Jonsdotter, född 1844 i Madesjö. De hade 4 barn: Carl Anders, f. 1871, Pehr August, f. 1873, Hulda Amanda, f. 1875 och Ida Mathilda, f. 1878. Nästa 1/16 mtl ägdes av Jonas Olsson, f. 1831 i Madesjö och gift med Johanna Jonsdotter från Madesjö, f. 1831. De hade 6 barn: Hilda Christina, f. 1860, Emilia Albertina, f. 1863, Amanda, f. 1865, Anna Sofia, f. 1868 i Oskar, Milde Marie, f. 1871, Johanna Carolina, f. 1875. 1/32 mtl ägdes av Johan Wilhelm Petersson, som var född 1839 i Arby och 1870 gifte sig med Gustafva Gustafsdotter, född 1837 i Oskar. Från ett tidigare gifte medförde hon Ingrid Mathilda Johansdotter, f. 1857. I det nya äktenskapet föddes Alma Augusta 1873, Per Alfred 1875, Anna Christina 1878 och Helena Elvira 1880. 1/32 mtl ägdes av Peter Olaus Petersson, f. 1837 i Oskar och från 1864 gift med Johanna Gustafsdotter, f. 1840 i Oskar. De fick 8 barn: Carl Gustaf, f. 1865, Amanda Sabina, f. 1866, Pehr Albin, f. 1869, Ida Augusta, f. 1871, Johan August, f. 1873, Anna Sofia, f. 1875, Gerda Maria, f. 1876, Ingeborg Johanna, f. 1880. 9/32 mtl ägdes av Johan Gustaf Olausson, f. 1827 i Oskar. Hans hustru hette Christina Nilsdotter, f. 1836 i Oskar. De hade 4 barn: Pehr August, f. 1857, Cajsa Maria, f. 1859, Ida Gustafva, f. 1860 och Carl Anders, f. 1864. 1/16 mtl ägdes av Gustaf Gummesson, f. 1820 i Oskar och sedan 1864 gift med Wendla Gustafva Månsdotter, f. 1844 i Oskar. De fick 4 barn: Emilie, f. 1865, Hulda Sofia, f. 1867, Ingrid Mathilda, f. 1869 och Carl, f. 1875. 1/32 mtl ägdes av Johan Peter Andersson, f. i Oskar 1828, och h.h. Anna Maria Nikolaidotter, f. i Vissefjärda 1845. De hade 7 barn, när de 1875 flyttade till Madesjö. 1/8 mtl ägdes av Carl Johan Johannisson, född 1847 i Algutsboda och 1878 gift med Ingrid Lena Olsdotter från Karlslunda, född 1837. Han tillträdde gården 1877, gifte sig 1878 och skildes från henne samma år. Orsaken anges ej.

1/32 mtl ägdes av Peter Gustaf Månsson, f. 1840 i Oskar och gift med Helena Andersdotter, f. 1841. En annan gård på 1/32 mtl ägdes av Peter Gustafsson, född 1834 i Vissefjärda och gift med Christina Jonasdotter från Längasjö, f. 1832. De fick 7 barn: Emma, f. 1859 i Vissefjärda. Hon utvandrade 1879 till Tyskland. Sofia, f. 1863 i Vissefjärda, Carl August, f. 1866 i Oskar, Pehr Elof, f. 1869, Johan, f. 1872, Alfred, f. 1875 och Frans, f. 1879. 1/16 mtl ägdes av Gustaf Nilsson, född 1826 i Madesjö och död 1871. Hans hustru hette Ingrid Lena Svensdotter, född 1834 i Madesjö. De hade 2 barn: Carl Amandus, f. 1864 och Edla Sofia, f. 1871. 1/8 mtl ägdes av Anders Peter Petersson, född i Voxtorp 1840. Han var gift med Stina Maria Nilsdotter från Arby, f. 1844. Med sina 5 barn flyttade de 1880 till Söderåkra. Gården köptes av Carl Jönsson Kronlund från Madesjö, född där 1843 och sedan 1869 gift med Ingrid Sofia Samuelsdotter, född 1845 i Algutsboda. De fick 1879 sonen John Robert. 1/32 och senare 1/64 mtl ägdes av Daniel Olsson, född 1819 i Oskar, och h.h Cajsa Lena Johansdotter, född 1817 i Vissefjärda. De hade 3 barn: Frans, född 1854 i Madesjö, Charlotta, född 1857 och Josef, född 1861 i Madesjö. Den andra hälften, dvs 1/64 mtl, köptes 1879 av Enok Svensson, f. 1855 i Oskar och 1879 gift med Charlotta Danielsdotter från Madesjö, f. 1857. Hon var Daniel Olssons dotter. 1/32 mtl ägdes av Peter Olaus Danielsson, som var född 1841 i Madesjö och från 1869 gift med Mina Johannisdotter, född 1845 i Vissefjärda. De fick 1870 sonen Carl Elof, 1871 dottern Hulda Sofia och 1873 sonen Pehr August. Familjen flyttade 1874. Den efterträddes på 1/32 mtl av Niklas Gustafsson, f. 1837 i Oskar, och h.h. Christina Adolphsdotter från Madesjö, född 1829. De gifte sig 1872.

Niklas Månsson hade undantag. Hans hustru Cajsa Olsdotter avled 1875. Barnen Frans Johan och Carolina vistades i hemmet. Undantag hade vidare Nils Svensson och h.h. Stina Gummesdotter, Måns Svensson och h.h. Stina Ingelsdotter och Peter Håkansson och h.h. Maria Jonsdotter. Båtsman var Peter Gustaf Gustafsson Björn, f. 1837 i Oskar. Han var gift med Sofia Nilsdotter, f. 1841. De hade 5 barn. Två torpare fanns på ägorna. Torparen Johan Peter Svensson var född 1834 i Arby. Hans hustru Maria Olaidotter var född 1840 i Oskar. De hade 4 barn. Torparen Frans Johan Petersson Westerlund var född 1846 i Madesjö, gifte sig 1868 med Helena Nilsdotter, född 1850 i Oskar, och flyttade hit 1880. Han hade 4 barn, alla födda i Madesjö. Gustaf Svensson d.y. kallas nu arbetare. Hans son Nils Peter, f. 1847, emigrerade 1871 till USA. På ägorna bodde dessutom 5 arbetarefamiljer.

Under åren 1881-1891 fortsatte hemmanssplittringen. Björnasjö bestod av åtminstone 16 småbruk under denna tid. På 1/16 mtl bodde Peter Olaus Niklasson och Ida Ottilia Jonsdotter kvar med sina barn. Äldste sonen Karl Anders reste till Katarina församling i Stockholm 1884. På nästa 1/16 mtl avled Jonas Olsson 1892. Han efterlämnade änkan Johanna Jonsdotter och 6 barn. På 1/32 mtl flyttade Johan Wilhelm Pettersson och Gustafva Gustafsdotter 1881 bort. På nästa 1/32 mtl bodde Peter Olaus Petersson och Johanna Gustafsdotter kvar. De fick ytterligare tre barn på 1880-talet: Ingeborg Johanna 1881, Thilda Wiktoria Kristina 1882 och Oskar Emanuel 1884. Tillsammans hade de 9 barn. På 3/16 mtl flyttade Johan Gustaf Olausson och Kristina Nilsdotter bort 1889. Sonen Karl Anders emigrerade 1887 till USA. Äldste sonen Per August Johansson övertog gården. Han gifte sig 1890 med Matilda Charlotta Johansdotter, född 1867 i Algutsboda. De fick 1891 dottern Äster Johanna Kristina. På 1/16 mtl avled Gustaf Gummessons hustru Vendla Gustafva Månsdotter 1886 och han själv 1890. Äldsta dottern Emilia, född 1865, gifte sig 1891 med änklingen Karl August Johannisson, född 1851 i Vissefjärda. De övertog gården.

På 1/8 mtl satt Karl Johan Johannisson kvar med hustrun Ingrid Lena Olsdotter och dottern Anna Karolina Ingeborg, född 1879. På 1/32 mtl skedde ingen förändring. Peter Gustaf Månsson satt kvar med hustrun Helena Andersdotter. På nästa 1/32 mtl flyttade Peter Gustafsson och Kristina Jonsdotter 1882 till Göteryd. I stället kom från Madesjö samma år Karl August Johansson d.ä., född i Madesjö 1852. Han hade 1881 gift sig med Lovisa Johansson från Algutsboda, född 1853. De fick 4 barn: Anna Elvira Terese 1882, Ellen Viktoria Eugenie 1884, Knut Erik Ludvig 1886 och Axel Fritiof 1888. 1/16 mtl ägdes av Gustaf Nilssons änka Ingrid Lena Svensdotter med två barn. 1/8 mtl ägdes av Karl Jonsson Kronlund och Ingrid Sofia Samuels-dotter. De fick 1885 sonen Hugo Jacob Ansgarius. 1/64 mtl ägdes av Daniel Olsson, som avled 1885. Hans hustru hade dött redan 1882. Gården slogs ihop med Enok Svenssons 1/64 mtl till 1/32 mtl. Enok Svensson och h.h. Charlotta Danielsdotter fick på 1880-talet 5 barn: Johan Elof 1880, Ida Mathilda 1882, Karl Anders 1884, Anna Teresia 1885 och Hilda Nanny 1889. Daniel Olssons son Josef Danielsson blev 1888 brukare men flyttade redan 1891 till Mortorp. Han hade 1883 gift sig med Hulda Sofia Karlsdotter från Arby och hade vid flyttningen 3 barn.

1/16 mtl tillhörde Niklas Gustafsson, f. 1837 i Oskar och hans hustru Kristina Adolfs-dotter, f. 1829. De hade 3 fosterbarn. 1881 inflyttade till 1/32 mtl Johan Fredriksson, f. 1857 i Mortorp. Han flyttade bort redan 1882. Han efterträddes av Frans Jonsson, f. 1845 i Oskar, som 1884 gifte sig med Ida Amanda Johansson, f. 1859 i Alguts-boda. De fick 3 barn: Johan Ernst 1886, Karl Fridolf 1888 och Aron Wilhelm Gideon 1890. 1/32 mtl brukades av änkan Johanna Gustafsdotter med sina 7 barn, av vilka Anna Sofia och Janne emigrerade till USA 1887 resp. 1885. Handlanden Karl August Andersson var född 1851 i Oskar och sedan 1874 gift med Ida Höglund, född i Madesjö 1855. De emigrerade till USA 1885 jämte sonen Karl Axel Rupert. Sonen Albert Nils Andreas flyttade till Madesjö 1885. Eftersom han var född 1880 ansågs han väl vara för ung för USA-resans strapatser. Undantagsmännen Nils Svensson och Peter Håkansson avled 1883 och deras änkor 1888 respektive 1885. Kvar var undantagsmännen Niklas Månsson, som var änkling, och Måns Svensson med hustru. Torparen Frans Johan Westerlund och h.h. Helena Nilsdotter hade 8 barn. Båtsmannen Nils Gustaf Gustafsson Björn och h.h. Sofia Nilsdotter hade 5 barn. 1891 tillträdde schaktmästaren herr Nils Peter Wallin 1/16 mtl. Han gifte sig samma år med Hilda Kristina Jonsson från Madesjö, född 1860. Åtminstone 5 arbetare-familjer bodde under detta årtionde längre eller kortare tid i Björnasjö.

http://kartor.eniro.se/m/IAJWC

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Besagöl

Detta hemman har upptagits under medeltiden. Den förhållandevis stora årliga avraden i de äldsta fogderäkenskaperna talar för att hemmanet varit brukat en ganska lång tid. Den förste kände brukaren av kronohemmanet Besagöl hette Jöns, som i 1541 års fogderäkenskaper påförts följande avrad eller årliga arrendeavgift: Penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, tååt-1 klef, näver-1 packe, bräder-½ tolft, dagsverken-3, fodring för 5 hästar. Jöns fick fodringen höjd 1547 till 8 hästar. Det var Gustav Vasas sätt att visa att det var han som segrat i dackefejden! Hur länge Jöns brukat Besagöl är ovisst, men 1571 hette brukaren Truls. Inför den s.k. Älfsborgs lösen deklarerade han följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-3, tvåårs-ungnöt-2, får-4, häst för 5 mark. Det blev en skatt på 7 mark 3 öre, vilket motsvarar genomsnittet för gårdar i Oskar. 1586 brukades Besagöl av ”änkan”, sannolikt Truls’ änka. Hemmanet betecknas nu som ett halvt. 1591 heter brukaren Per Haraldsson. Hans avrad hade höjts med smör-5 marker, dagsverken-4, men sänkts beträffande fodringen, som nu var för 3 årliga hästar och 1 s.k. konungshäst.

När 1620 en extraskatt utlystes, den s.k. boskapshjälpen, vilade den på böndernas av prästen garanterade deklarationer om sina tillgångar. Andreas i Besagöl hade att erlägga 3 dlr 10¼ öre i boskapspenning, vilket är över genomsnittet i Oskar. Han var tydligen relativt välbärgad. I registret över den s.k. tre-markshjälpen 1628 är Andreas fortfarande upptagen som brukare av Besagöl men saknas i kvarntullsregistret samma år. Det senare upptager endast ”Joen i Besagöl, husman” som besitter 2 tunnor korn men ingen råg. Anders har dock funnits på hemmanet hela tiden och återfinnes i 1635 års jordebok liksom i jordeboken 1638. I 1641 års mantalslängd har han efterträtts av ”Erik i Besagöl”, vars tillgångar var följande: 1 föl, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 2 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Han var som synes relativt välbeställd. I 1645 års mantalslängd återfinns Erik men nu tillsammans med Anders. Tillsammans brukar de ½ hemman Besagöl. Erik i Besagöl förekommer i häradsrättens dombok för 1644. Han jämte flera andra gick i borgen för att Sven Persson i Kroksmåla icke hade dräpt Måns i Krokstorp. I 1646 års mantalslängd förekommer Erik och Olof. Den senare har en piga mantalsskriven hos sig. Tillsammans brukar Erik och Olof ½ kronohemman Besagöl. 1649 är Anders ensam upptagen som brukare, men 1650 är Olof ensam. I verkligheten fanns bägge hela tiden, men en av dem upptogs i skattelängden som ansvarig för den årliga avraden. 1655 står Olof fortfarande. Han betecknas nu som änkling. I jordeboken 1663 är han fortfarande med och hans avrad värderas nu i kontanter till 3 dlr 23 öre 23 penningar. Värderingen återkommer oförändrad i 1682 års jordebok, där Olof alltjämt står som ansvarig för avraden. Hemmanet förklaras för ”behållet”.

Från 1688 är bevarad en husförhörslängd över medlemmarna i vissa hushåll och deras kunskaper i ”salighetsläran” – om de infann sig till förhör! I Besagöl heter brukaren nu ”Matthis”. Hans hustru och moder infann sig ej till förhöret! I 1699 års jordebok får vi Matthis’ fullständiga namn. Han hette Matthis Olsson. Besagöl har fått nr 262 och värderas till 3/8 mtl. Avraden är bestämd till 3 dlr 30 öre 23 penningar. Säkerligen var Matthis son till den tidigare brukaren Olof. Besagöl har alltså gått från far till son – inte särskilt vanligt på den tid, när ett kronohemman var Kronans egendom. Kronan kunde avhysa en brukare, som inte fullgjorde sina förpliktelser. Genom den kungliga förordningen 1701 blev det annorlunda. Då fick kronobönder rätt att friköpa sina hemman till skattekrono. I fortsättningen kan man tala om ägare till ett hemman. Förut var han brukare. I 1717 års mantalslängd heter ägarna ”Matz Olufsson”, som brukade ¼ och ”Nils Nilsson”, som hade 1/8. Båtsman var Gumme Hoffman. I 1725 års mantalslängd är Besagöl delat mellan ”Gumme Nilsson” ¼ och ”Nils Nilsson” 1/8. Båtsmannen heter nu Måns Hoffman. I 1746 års mantalslängd heter ägarna ”Jon Mattson” ¼ och ”Pär Nilsson” 1/8. Båtsmannen heter nu Nils Hoffman. Jon Mattsson måste ha varit en ansedd man, ty han blev 1737 extra nämndeman för Mortorps skogsbygd, dvs det senare Oskar. Nämndemännen var under 1700-talet mycket inflytelserika och ansedda män. Det var åtråvärt att bli nämndeman.

I brist på källor för den senare hälften av 1700-talet måste vi gå fram till husförhörs-längden 1805-1810. Den upptager 4 bönder i Besagöl. Staffan Gummesson är 35 år gammal och gift med Maja Stina, 21 år. Från ett tidigare äktenskap fanns 4 barn: Ingrid 9 år, Sven 7 år, Olaus 4 år och Stina 2 år. I det andra äktenskapet föddes 1806 dottern Maria. Jonas Matthisson är 36 år och h.h. Marta 50 år. De har 2 barn: Sissa 11 år och Ingrid 8 år. Gumme Jonsson är 26 år. Hans hustru Sissa avled 1809, 30 år gammal. Hon efterlämnade dottern Lena, 1 år. Joen Nilsson är 57 år och h.h. Brita lika gammal. Sonen Erik är 20 år och dottern Ingerd 31 år. Hon blev gift 1808. Undantag hade Jonas Svensson, 58 år, och h.h. Kjerstin, 68 år och blind. Inhyses var Jonas Pehrsson, 55 år, och h.h. Elin, 51 år. De hade 3 barn. Båtsman var Sven Hoffman, 39 år, och gift med Maria, 32 år. 4 av deras 5 barn dog unga.

Vi går fram till 1830- och 1840-talen. Undantag hade Andreas Petersson, f. 1798 och h.h. Cajsa Nilsdotter, f. 1790. De hade 6 barn. Bonden Nils Olsson var född 1822 och h.h. Greta Stina Jonsdotter 1826. Sonen Frans Gustaf föddes 1847 och dottern Emma Sofia 1849. Bonden Johan Peter Karlsson var född 1818 och h.h. Helena Staffansdotter 1817. Hon var dotter till Staffan Gummesson. Bonden Anders Petersson var född i Arby 1825. Hustrun Lena Gummesdotter var född 1828. Dottern Christina föddes 1849. Undantag hade Gumme Jonsson, f. 1779 och h.h. Stina Andersdotter, f. 1782. Deras son Peter Gummesson var född 1833. Bonden Johannes Månsson var född 1807 och gift med Maria Staffansdotter, dotter till Staffan Gummesson och h.h. Maja Stina. De flyttade under perioden till Lillaverke. De hade 2 barn. Bonden Staffan Gummesson var nu undantagsman med hustru Maja Stina Nilsdotter och 5 barn. Bonden Gumme Jonsson och h.h. Stina Anders-dotter hade undantag och är strukna. De hade 8 barn. De är redan nämnda ovan. Sockenskräddare Peter Olsson Holmgren bodde i Besagöl med hustrun Maria Petersdotter och 2 barn.

Icke mindre än 4 båtsmän bodde under perioden på ägorna. P. Gillström var båts-man för Gelebo i Madesjö men bodde på Besagöls ägor. Han var född 1782 och gift med Lena Nilsdotter, född 1789. Båtsmannen Olof Petersson Brass var född 1798 och h.h. Stina Petersdotter 1807. De hade 2 barn när de 1835 flyttade till Ljungby. Båtsman Andreas Karlsson Stillman var född 1823 och h.h. Lena Maria Petersdotter 1822. De hade en dotter. Båtsman Johannes Dragg var född 1803 och h.h. Britta Stina Petersdotter 1808. De hade en son när de flyttade till Arby. Torparen Johannes Svensson, f. 1791, och h.h. Ingrid Nilsdotter, f. 1793, flyttade till Kroksjö. Torparen Olaus Petersson var född 1806 och h.h. Stina Larsdotter 1800. De hade 5 barn.

Under perioden 1849-1861 fanns det 30 män och 34 kvinnor i Besagöl. Alltså var folkmängden 64 personer. Gårdarna var nu tre. 1/8 mtl ägdes fortfarande av Nils Olsson och Greta Stina Jonsdotter. De fick 4 barn: Emma Sofia 1849, Karolina 1851, Per Edvard 1853 och Johan Olof 1858. På ägorna inflyttade 1859 från Svenljunga i Västergötland dagsverkstorparen Hans Andersson, f. 1816 och ogift. På ägorna bodde även som undantagsman Andreas Petersson, född i Vissefjärda 1798 och h.h. Kajsa Nilsdotter, född i Mortorp 1799. På nästa 1/8 mtl avled Johan Peter Karlsson 1860. Änkan Kajsa Staffansdotter satt kvar på gården med sina 3 barn: Helena, född 1846, Karl August, född 1849 och Pehr Edvard, född 1855. På nästa 1/8 mtl avled Andreas Peterssons hustru Lena Gummesdotter 1854. Andreas Petersson gifte 1855 om sig med Cecilia Gummesdotter, född 1831 och sannolikt syster till den avlidna. I första giftet hade Andreas Petersson en dotter Christina, född 1849. I det andra äktenskapet föddes två barn: Helena 1856 och Johan 1858. Som undantagsman levde på ägorna Gumme Jonsson, som blev änkling 1856.

Åtminstone 10 torpare var under perioden verksamma i Besagöl. Från Arby inflyttade 1856 torparen Peter Nilsson, född i Ljungby 1830. Från Arby kom också 1860 torp-brukaren Gustaf Arne Carlsson, född i Oskar 1831 och gift med Maria Petersdotter, född i Arby 1831. Torparen Gustaf Petersson var född i Arby 1820 och gift med Fredrika Petersdotter, född i Oskar 1826. De flyttade 1851 till Björnasjö. Torparen Olaus Petersson avled 1852. Änkan, som hette Lena Larsdotter, var född i Torsås 1830. Torparen Johannes Svensson avled 1855. Han var född i Algutsboda 1791. Änkan hette Ingrid Nilsdotter, f. 1793. Torparen inhyses Johan Johansson var född i Oskar 1823. Ungkarl. Från Madesjö inflyttade 1849 torparen Olof Jonsson, född där 1807 och gift med Maria Staffansdotter, född i Oskar 1806. De flyttade 1853. Torparen Israel Karlsson inflyttade 1850 men flyttade redan 1851 till Madesjö. Torparen Johan Peter Andersson var född i Oskar 1822 och vigdes 1854 vid Kajsa Lena Andersdotter, född i Madesjö 1835. Från Algutsboda inflyttade 1852 torparen och garvaren Karl Sandgren, född i Sandsjö 1821. Han var gift med Gertrud Josefsdotter, född i Arby 1817. Sandgren skulle senare bosätta sig i Karlslunda och bliva stamfader för präster. Båtsman var Peter Hoffman, född i Madesjö 1819 och gift med Maria Petersdotter, född i Oskar 1824. Från Kroksjö inflyttade 1855 båtsmannen Peter Staffansson Lindström, född i Oskar 1827 och gift med Cajsa Lena Jonsdotter, född i Oskar 1816.

Vi går fram till åren 1871-1881. 1/8 mtl tillträddes 1875 av Carl Johannisson, f. 1827 i Algutsboda. Han gifte sig samma år med änkan Ottiliana Carlsdotter från Kalmar, född 1831. Hon medförde i det nya äktenskapet 3 barn: Agalina Wallentina Sjöqvist, f. 1861, Sven Gottfrid Sjöqvist, f. 1862 och Carl Johan Sjöqvist, f. 1865. Han hade i sitt första äktenskap 2 barn: Eberhard Carlsson, f. 1862, och Amanda Carolina Carlsdotter, f. 1865. 1877 gifte sig hans styvdotter Agalina Sjöqvist med Carl Magnus Petersson, f. 1847 i Oskar, som övertog gården. Han medförde 2 barn från sitt före-gående gifte: Hilda Augusta, f. 1870, och Johan Elof, f. 1872. I det nya äktenskapet föddes 1878 Ester Elisabeth och 1880 Anna Ingeborg. Den andra gården på 1/8 mtl ägdes av Jon Israelsson, född 1841 i Arby, och h.h. Christina Andersdotter, född i Oskar 1849. De hade gift sig 1867 och fick 1868 dottern Dina och 1879 sonen Anton.

Den tredje gården på 1/8 mtl ägdes av August Israelsson, född i Arby 1843 och broder till ovannämnde Jon Israelsson. Han flyttade till Besagöl 1873 från ”Arby kapell” dvs Karlslunda och gifte sig 1874 med Emma Jonsdotter från Karlslunda, född 1855. De fick 1877 tvillingarna Alma Maria och Ellen Christina. 1875 inflyttade hemmansbrukaren Gustaf Svensson, född 1818 i Madesjö, och h.h. Cajsa Lena Petersdotter, född 1817 i Oskar. De hade tre barn. Undantagsmannen Andreas Petersson d.ä. avled 1874 och hans änka Cajsa Nilsdotter 1878. Undantagsmannen Andreas Petersson d.y., född 1825 i Arby, bodde kvar med sin hustru Cecilia Gummesdotter, f. 1831 i Oskar, och 2 barn: Johan Andersson, f. 1858 och studerande vid Kalmar Elementarskola, och Anna Mathilda, f. 1863.

Två garvare bodde nu på ägorna. Garvaren August Jaensson var född 1840 i Smedby på Öland och hans hustru Dorothea Lundberg var född 1837 i Mörbylånga. De hade 4 barn. Om garvaren Carl Sandberg är förut talat. Hans hustru avled 1872. Båtsman var Anders Peter Niklasson Hoffman, född 1845 i Oskar. Han gifte sig 1874 med Wendla Margareta Svensdotter, f. 1845 i Madesjö. F.d. båtsmannen Anders Stillman var född 1823 i Oskar och h.h. Lena Maria Petersdotter 1822 i Ljungby. F.d. båtsmannen Peter Staffansson Lindström var född 1821 i Oskar och kom hit 1874 från Madesjö. Torparen Johan Peter Andersson var född 1822 i Oskar och gift med Cajsa Lena Andersdotter, född 1835 i Madesjö. De hade 8 barn. Torparen Niklas Petersson var född 1807 i Karlslunda. Hans hustru Maria Gustafva Magnusdotter var från Madesjö och född 1823. De hade 5 barn. Skomakaren Per Elof Olsson flyttade hit 1879. Han var född i Oskar 1858 och h.h. Amanda Kristina Molin var från Madesjö och född 1859. De fick 1879 en dotter. Från Madesjö inflyttade 1873 skomakaren Carl Magnus Jonsson, född i Madesjö 1820 och 1873 gift med Johanna Petersdotter från Madesjö, född 1834. Torparen Karl Olsson var född i Ljungby 1824 och gift med Helena Andersdotter, född i Arby 1838. De kom hit från Madesjö 1877. De hade 2 barn. Flera arbetarefamiljer bodde under 1870-talet i Besagöl.

Under 1880-talet skedde förändringar i Besagöl. Joel Israelsson flyttade 1888 till Madesjö. Han efterträddes samma år av Karl Östergren och hans familj, som flyttade till Besagöl från Krokstorp. Han hade 7 barn: Signe Margareta, född 1878 i Ramdala, Axel Elis, född 1880 i Oskar, Ester Maria, född 1881, Berthil Ivar, född 1884, Knut Adolf, född 1885, Thure Albin, född 1887 och Karl Uno, född 1890. På en annan gård på 1/8 mtl satt August Israelsson och Emma Jonsdotter. Till sina tvillingar fick de nu ytterligare två barn: John Axel Hjalmar 1882 och Idolf Walfred 1885. På 1/8 mtl blev Lars Johan August Johansson och Lovisa Charlotta Svensdotter undantagsfolk. Gården övertogs av äldste sonen Frans Gustaf Johansson, född i Ytterstad 1863. Han gifte sig 1885 med Amanda Augusta Johansson, född 1868 i Karlslunda. De fick 3 barn: Ragnhild Viktoria Lovisa, född 1887, Ester Kristine, född 1889 och Hildur Frances Augusta, född 1891. Frans Gustaf Johansson hade två systrar: Aila Mathilda, född 1868 och Frida Alexandrine, född 1878.

På ägorna bodde fortfarande flera f.d. bönder. F.d. hemmansägaren Karl Gustaf Johannisson och h.h. Ottiliana Carlsdotter Sjöqvist med två barn i ett tidigare gifte: Sven Gottfrid Sjöqvist och Carl Johan Sjöqvist. Undantagsmannen Johan Peter Nilsson var född 1811 i Arby och gift med Kristina Karlsdotter, född 1826 i Oskar. De hade en dotter Amanda Augusta, född i Karlslunda 1868. Familjen flyttade hit från Hagby 1885 och flyttade till Halltorp 1888. Undantagsmannen Andreas Petersson och h.h. Cecilia Gummesdotter bodde kvar med sina två barn. Hemmansbrukare Gustaf Svensson och Kajsa Lena Petersdotter flyttade till Arby 1881. 3 barn. Lanthandlare Karl Elof Gustafsson var född 1860 i Mortorp. Han gifte sig 1881 med Anna Kristina Karlsdotter, född i Oskar 1863. De fick detta år sonen Gustaf Rudolf. Hela familjen emigrerade 1886 till USA. Fastighetsägare Peter Olof Jonsson var född 1862 i Oskar. Han gifte sig 1886 med Kristina Charlotta Jonsson, född i Voxtorp 1847. De fick 1887 dottern Eleonora Teresie.

Garvare Carl Sandgren avled och garvare August Jaensson flyttade 1891 till Anebo. Torparnas antal var 8. 1888 inflyttade torparen Anders Elof Johansson, född 1856 i Karlslunda och sedan 1883 gift med Anna Kristina Andersdotter, född 1864 i Arby. De hade 3 barn. Torparen Gustaf Aron Karlssons son Johan Edvard, som var född 1863, emigrerade 1888 till USA. Torparen Niklas Petersson och h.h. Maria Gustafva Magnidotter hade 5 barn. Torparen Karl Olsson Örn och h.h. Helena Andersdotter flyttade 1888 från Besagöl. Torparen Gottfred Petersson inflyttade till Besagöl 1890. Han var född 1869 i Oskar och gifte sig samma år med Anna Mathilda Andersson, född 1863. Torparen Johan Gustaf Månsson och h.h. Gustafva Andersdotter hade 2 barn. Torparen Per Elof Johansson var född 1854 i Oskar och gifte sig 1884 med Maria Kristina Svensdotter, född 1857 i Oskar. De fick på 1880-talet 4 barn. Torparen Peter Johan Niklasson inflyttade 1884. Han var född i Karlslunda 1857 och gifte sig 1884 med Matilda Niklasson, född 1863 i Oskar. De fick 2 barn.

Båtsman var Anders Peter Niklasson Hoffman, född 1845 i Oskar och sedan 1879 gift med Wendla Margareta Svensdotter, född 1845 i Madesjö. F.d. båtsmannen Andreas Karlsson Stillman var född 1823 i Oskar och gift med Lena Maria Petersdotter från Ljungby, född 1822. Två skomakare bodde under 1880-talet i Besagöl. Per Elof Olsson och h.h. Amanda Kristina Molin flyttade 1887 till Adolf Fredriks församling i Stockholm. De hade 4 barn. Karl Magnus Jonsson och h.h. Johanna Petersdotter flyttade 1886 till Madesjö. Minst 7 arbetarefamiljer bodde tidvis på Besagöls ägor på 1880-talet.

 

http://kartor.eniro.se/m/nFec7

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Anebo

Anebo hette ursprungligen Aneboda. Slutändelsen föll bort omkring 1650. Slut-ändelsen -boda visar, att hemmanet har sitt ursprung i fäbodar eller möjligen fiske-bodar, som sedan permanentats. Sannolikt har detta skett under medeltidens mitt-skede, den s.k. högmedeltiden. Det äldsta dokument, i vilket hemmanet omtalas är Gustav Vasas fogderäkenskaper. I 1541 års räkenskaper nämnes ”Jon i Anebodum”. Han var liksom alla andra bönder i skogsbygden kronobonde, dvs han arrenderade sitt hemman av kronan. Vid tillträdet och sedan vart sjätte år hade han att erlägga s.k. städsleöre och därjämte varje år s.k. avrad eller arrende till kronan. Jons avrad 1541 var penningar-1 öre, korn-1 skäppa, tåt, dvs lin-1 kleff, dvs knippe, näver-1 packe, bräder-½ tolft, dagsverken-3 och s.k. fodring för 2 foderhästar och 2 fogde-hästar. Fodringen skulle lösas i pengar. 1541 var avlösningen 2 öre per häst men året därefter höjde Gustav Vasa godtyckligt summan till 3 öre per häst. Det missnöje som denna åtgärd väckte var en viktig orsak till dackefejden, som skulle få ett centrum i Oskar.

Enligt 1542 års fogderäkenskaper hette brukaren Per, som erlade samma avrad som Jon. Per överlevde dackefejden och satt kvar på hemmanet under hela 1540-talet. 1547 hade hans avrad höjts. Han skulle erlägga 11 öre i stället för 1 öre och betala fodring för 2 foderhästar, 4 fogdehästar och vart tredje år för 2 s.k. konungshästar.

År 1571 slöt Sverige fred med Danmark efter det nordiska 7-årskriget. Sverige måste betala ett stort belopp i lösen för fästningen Älfsborg, som danskarna höll besatt. För att betala denna lösen utskrev Johan III en extra skatt, kallad Älfsborgs lösen. Den skulle utgå med 10 % av värdet på silver, koppar och boskap hos varje bonde. För varje bonde upprättades listor över hans tillgångar och därpå grundad skatt. Dessa listor utgör en viktig källa till vår kunskap om den tidens ekonomiska förhållanden. Alla hemman som brukades fanns med i listorna över Älfsborgs lösen. Men Anebo saknas. Det måste bero på att hemmanet för tillfället saknade brukare. Från 1586 är brukaren känd. Han hette Per Svensson. Det går ej att avgöra, om han var son till den tidigare Per. Redan tre år senare eller 1591 brukades Anebo av en ny man, som hette Per Gummesson. Hans årliga avrad till kronan var följande: Penningar-1:6 öre, korn-1 skäppa, näver-1 packe, bräder-½ tolft, tåt-1 klef, dagsverken-4 och fodring för 6 årliga och 2 konungshästar.

Vi går fram till 1620. Detta år uttogs en extra skatt, den s.k. boskapspenningen, grundad på böndernas självdeklarationer, bestyrkta av sockenprästen. Brukaren hette nu ”Päder i Aneboda” och hans boskapspenning fastställdes till 2 dlr 6 öre. Päder kan vara en annan skrivning för den tidigare nämnde Per, och vara identisk med denne. 1628 uttogs en ny extraskatt, den s.k. kvarntullspenningen. Enligt listan över denna hette brukaren av Aneboda ”Suen i Aneboda”. Han hade 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. I Anebo fanns dessutom ännu en brukare, som hette Erik. Han hade samma spannmålsmängd som Sven. Han var kanske en så kallad ”husman”. I längden över den s.k. 3-markshjälpen samma år nämnes han ej. I 1635 års jordebok heter brukaren fortfarande Sven. Hans avrad var i stort sett densamma som tidigare hade vilat på hemmanet plus 4 lass ved årligen. Aneboda karakteriseras som ett helt hemman. 1638 hade emellertid nya inslag i avraden tillkommit, foder-nötspengar och städslepengar.

Mantalslängden 1641 ger en inblick i förhållandena i Anebo. Den upptager tre brukare: Sven, Inge och Olof Svensson, den senare säkerligen Svens son. Sven hade 2 stutar, 2 kor och 2 kvigor. Inge hade 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor och 2 kvigor. Olof Svensson hade 1 sto, 2 oxar, 4 stutar, 2 kor, 3 kvigor, 3 får och 2 svin. Denna tredelning av hemmanet var tillfällig. I 1645 års mantalslängd fanns det 2 brukare av Anebo: Inge i Anebodum och Olof. De brukade Anebo under resten av 1640-talet. Från 1650 är Inge ersatt av Lars. Olof Svensson satt kvar på hemmanet till följande år, då hans änka stod för hans del. Lars fanns kvar, men 1655 möter ett nytt namn: Per, som fått hemmanet förmedlat till ¼. Det var tydligen omöjligt att prestera den för ett helt hemman fastställda avraden. I 1663 års jordebok saknas Anebo. Sannolikt fanns ingen brukare eller var hemmanet ”öde”, dvs oförmöget att betala. Först 1682 möter vi en brukare av Anebo. Hans namn var ”Pähr i Anebo” och han åtnjöt fort-farande förmedling till en fjärdedel för hemmanet. Hans avrad värderades nu i pengar till 6 dlr 16 öre 21 penningar. Pers fullständiga namn var Per Larsson. Det framgår av den husförhörslängd som upprättades 1688. Det fullständiga namnet antyder, att Per var son till tidigare nämnde Lars. Per Larsson var gift och hade sonen Lars hemma liksom en dotter. Där fanns också en Sven Persson med hustru. Det är oklart i vilket förhållande denne stod till Per Larsson. Var han son till denne? Det senare tycks ha varit fallet, ty i 1699 års jordebok upptages Sven Persson som brukare av ½ hemman Anebo. Dess status hade höjts från ¼ hemman till ½ hemman. Den årliga räntan till kronan var nu 3 dlr 26 öre. År 1701 utkom den kungliga kungörelse, som gav krono-bönder rätt att friköpa gårdarna till skattekrono. Som en följd härav började nu på allvar hemmansklyvning. Anebo delades i två gårdar eller hemmansdelar. I 1717 års mantalslängd upptages Anebo fortfarande som ½ hemman. Det var delat mellan Sven Persson, ¼, och Nils Svensson, ¼. Den senare var säkert en son till den förre. Nu anges också hemmanets båtsman: Johan Compass.

Enligt 1725 års mantalslängd brukades ¼ av Lars Månsson och ¼ av Nils Svensson. På den senare hemmansdelen fanns även en inhyses hustru Brita. Johan Compass var fortfarande hemmanets båtsman. Enligt 1746 års mantalslängd hette brukarna Lars Svensson och Nils Svensson.

För senare delen av 1700-talet är vi dåligt underrättade. Husförhörslängderna för denna tid för Mortorp saknas nämligen, varför vi inte vet vilka som brukade de olika hemmanen. Först för åren 1805-1810 finns dessa längder bevarade. Vid början av 1800-talet hade Anbeo klyvts till 4 gårdar, som innehades av Lars Nilsson, Germund Olsson, Jonas Svensson och Jon Månsson. Lars Svenssons son Nils Larsson hade mot undantag överlämnat sin hemmansdel till sonen Lars Nilsson, som 1805 angavs vara 21 år gammal och således bör vara född 1784. Hans hustru hette Caisa, som 1809 vid giftermålet var 23 år. Hon var således född 1786. De fick 1810 dottern Ingrid. En hemmansdel innehades av Germund Olsson, 41 år gammal. Hans hustru hette Stina, 32 år gammal. De fick 5 barn: Elin, 10 år gammal 1805, Brita Stina, 8 år, Sara, 4 år, Olof, född 1806, Stina Cajsa, född 1809. Den tredje hemmansdelen innehades av Jonas Svensson, 45 år, och hans hustru Caisa, 43 år, som dock avled 1809. De hade sönerna Gumme, 18 år, Nils, 14 år, och Sven, 11 år. Den fjärde hemmansdelen innehades av Jon Månsson, 38 år. Hustrun Gertrud, 40 år, avled 1809. De hade 3 barn: Måns, 13 år, Anna Stina, 12 år, och Zackris, 10 år.

Hemmanets båtsman hette Blysa, 35 år, gift med Stina, 31 år. De fick 3 barn: Nils, 7 år, Peter, 4 år, och Cajsa, f. 1806. Dessutom bodde en båtsman Compass på ägorna. Han var 24 år och gift med Stina, 20 år. Sonen Sven var 1805 2 år, Elin föddes 1807 och Eskil 1810. Torpbildningen hade fortskridit långt. Åtminstone 7 torp hade 1805 upptagits. Torparen Jonas Pehrsson var gift med Gertrud, 45 år, som dock avled 1810. De hade 5 barn. Torparen Pehr Larsson är antecknad som avliden 1805 i en ålder av 54 år. Han efterlämnade hustrun Segrid, 67 år, och två barn. Torparen Magnus Stropp dog 1810 44 år gammal. Änkan hette Elin. De hade 5 barn. Torparen Sven Nilsson var 1805 43 år gammal. Hans hustru Gjörel var 37 år. De hade många barn. Torparen Olof Pehrsson har ingen ålder angiven i husförhörs-längden. Hans hustru hette Sara. De hade 1805 tre barn och fick ett ytterligare 1810. Torparen Jaen Andersson var 1805 42 år gammal och hans hustru Maja 44 år. De hade icke mindre än 9 barn. Torparen Jonas Jonsson var 35 år gammal och hustrun Stina 38 år. De hade tre barn och fick 1807 ett fjärde. Ett ”ställe” beboddes av ogifta Gertrud, 42 år gammal och med 2 barn.

Vi går fram till husförhörslängden för åren 1830-1836, som i verkligheten även omfattar 1840-talet. Anebo omfattade som förut 4 hemmansdelar. Sven Svensson, f. 1774, och hans hustru Ingeborg Johannisdotter, f. 1766, uppges nu hava undantag av dottern Stina Svensdotter och hennes man Lars Svensson. De var födda resp. 1808 och 1807. De fick 1835 sonen Nils Peter, 1840 sonen Johan och 1843 dottern Ingrid Stina. Stina Svensdotter avled därefter. Måns Jaensson var född 1791 och hans hustru Malena Olufsdotter 1798. De fick 6 barn: Anna Maria 1823, Joseph 1825, Niclas 1828, Peter Johan 1831, Jöran 1834 och Christina 1837. Jonas Olsson innehade en hemmansdel. Han var född 1796 och gift med Anna Stina Johansdotter, född 1793. De hade 5 barn: Maria, född 1819, Johan Peter 1821, Nils Peter 1824, Greta Stina 1826 och Joel 1829. På ägorna bodde undantagsmannen Olof Jonsson, f. 1769. Han var Jonas Olssons fader. Den fjärde gården innehades av Johan Petersson, född 1822 och gift med Anna Stina Nilsdotter, född 1820. De fick 1844 sonen Joseph och 1849 dottern Johanna Sophia. Undantag hade Peter Jonas Broström, född 1784, och hans hustru Margareta Andersdotter, född 1783.

Antalet torpare, som längre eller kortare tid under denna tidsperiod var verksamma på Anebo ägor hade ökat sedan föregående period. Icke mindre än 19 torpare är förtecknade i husförhörslängden. Torparen Jonas Persson var född 1805 och gift med Sara Stina Jonsdotter, född 1805. De hade 4 barn. Torparen Isac Jonsson, född 1801, och h.h. Johanna Johannisdotter hade 3 barn. Familjen flyttade en tid till Runtorp men återkom till Anebo. Torparen Olof Mattsson var född 1804 och gift med Gertrud Jonsdotter, f. 1805. De hade 2 barn och flyttade till Kroksmåla. Torparen Israel Göth var född 1781 och hans hustru Marja Petersdotter 1784. De hade en son. Lumpsamlaren och torparen Peter Petersson, född 1800, och h.h. Christina Olsdotter född samma år var skrivna i Anebo men vistades i Lillaverke. De hade en son. Torparen Gumme Andersson var född 1787 och hans hustru Christina Nilsdotter 1792. De hade en son. De flyttade bort. Torpet Gåragöl brukades av torparen Abraham Johansson, född 1809, och h.h. Maria Hansdotter, f. 1800. De hade 2 barn.

Torparen Zackarias Jaensson var född 1806 och h.h. Maria Germundsdotter 1801. De hade 2 barn. Torparen Johannes Petersson, f. 1800, och h.h. Elin Petersdotter, f. 1804, hade 4 barn. De flyttade till Kalmar. Torparen Pehr Goliath var född 1761 och dog 1833. Torparen Jonas Jonsson var född 1770 och hans hustru Stina Daniels-dotter 1767. De flyttade bort. Torparen Nils Petersson var född 1793 och hans hustru Ingrid Svensdotter 1794. Med sina 5 barn flyttade de till Öland. Torparen Jonas Olsson var född 1802 och h.h. Stina Johansdotter 1806. De hade 4 barn. Torparen Nils Olsson var född 1796 och hans hustru Maria Månsdotter 1803. De hade 6 barn. Torparen Johannes Petersson var född 1799 och h.h. Maria Andersdotter 1799. De hade 3 barn. Torparen Måns Flyckt var född 1780 och hustrun Ingeborg Johansdotter 1776. De hade 7 barn. Torparen Niclas Petersson var född 1795 och hans hustru Sara Stina Jonsdotter 1794. De hade 3 barn. Från Madesjö inflyttade 1859 torparen Johan Jonsson, f. 1812, och hans hustru Cajsa Lena Olsdotter, f. 1813. Torparen Jonas Trulsson var född 1809 och hans hustru Maria Svensdotter 1811. De hade 6 barn. Torparen Lars Ericsson var född 1808 och hans hustru Maja Stina Jonsdotter 1804. De hade 5 barn. Båtsman för Anebo var nu Matts Petersson Compass, född 1815, och gift med Lovisa Petersdotter, född 1812. De hade 2 barn. Avskedad båtsman var Andreas Rundin, född 1810 och gift med Kajsa Persdotter, f. 1812. De hade 2 barn. Avskedade båtsmannen Nils Blysa kallas ”gratialist”, vilket väl betyder, att han åtnjöt särskild pension. Han hade hustru och 3 barn. Anebo var som synes mycket folkrikt under denna period.

Vi förflyttar oss fram till perioden 1849-1861, alltså i stort sett 1850-talet. I husförhörs-längden för dessa år är antecknat hur många som var skrivna i Anebo. Det var 67 män och 68 kvinnor eller tillsammans 135 personer. Anebo var ett av de folkrikaste hemmanen i Oskar, som just 1847 blivit annexförsamling till Mortorp. Bebyggelse-situationen i Anebo redovisas i det följande. Jonas Olssons hustru Anna Stina Jonsdotter avled 1855. Jonas Olsson överlät nu gården på sonen Joel Jonsson och tog undantag. Joel Jonsson gifte sig samma år med Kajsa Maria Petersdotter från Arby, född 1831. De fick 1856 sonen Pehr Albin och 1858 dottern Emmeli. På gården bodde också undantagsmannen Olof Jonsson, född 1769 och död 1859. På nästa hemmansdel, 1/8 mtl, avled 1856 som undantagsman Måns Jaensson. Han var född 1791. Han efterlämnade änkan Malena Olsdotter, f. 1798 och 5 barn: Joseph, född 1825, Brita, som flyttade till Kalmar 1853, Peter Johan, född 1832, som 1858 fick betyg till lantbruksskola, Jöran, f. 1834 och Christina, född 1838. Joseph Månsson övertog gården. Han vigdes 1852 vid Johanna Jonsdotter, född i Oskar 1834. De fick 1858 dottern Aurore.

Nästa gård på 1/8 mtl ägdes av Johan Fredrik Petersson, född 1822, och h.h. Christina Nilsdotter, född 1820. De hade sonen Joseph, född 1847 och dottern Johanna Sofia, född 1849. Gården såldes 1859 till Nils Petersson, född 1811 och hans hustru Stina Olsdotter, f. i Mortorp 1812, som kom från Östra Alsjö. De medförde 3 barn: Peter Olaus, f. 1848, Johan August, f. 1853 och Helena, f. 1855. Som undantagsmän bodde på gården Lars Nilsson och Kajsa Gummesdotter, som flyttade till Ö. Alsjö, samt Peter Jonsson Broström och Margareta Andersdotter, som flyttade till V. Alsjö. På gård nr 4, 1/8 mtl, avled Lars Svensson 1854. Han var född i Arby 1807. Hans hustru Stina Kajsa Petersdotter var född i Mortorp 1818. Hon flyttade efter mannens död till Mortorp. Äldste sonen Nils Peter Larsson, f. 1835, övertog gården. Han gifte sig 1857 med Stina Maria Nilsdotter, f. 1837. De fick 1858 dottern Ida Augusta och 1860 sonen Pehr Victor. Nils Peter Larsson hade 4 syskon: Sven Emanuel, Joseph, Ingrid Stina och Joel. De stannade på gården.

Torparna var fortfarande många. Torparen Nils Olsson och h.h. Maria Månsdotter överlät 1861 sitt torp på sonen Jonas Nilsson, som samma år vigdes vid Stina Svensdotter från Madesjö, f. 1829. Torparen Johannes Petersson var född i Madesjö 1793 och avled som inhyses 1858 efterlämnande änkan Maria Samuelsdotter, född i Ekeberga 1799, och 2 barn. Torpet övergick till Jonas Trulsson, född i Mortorp 1804, och h.h. Maria Svensdotter, född i Oskar 1811. De hade 7 barn. Torparen Lars Ericsson var född i Mortorp 1805 och gift med Maja Stina Jonsdotter från Mortorp, f. 1804. De hade 5 barn och flyttade till Mortorp 1859. Torpet överläts till Peter August Johansson, som var född i Oskar 1835 men som närmast kom från Mortorp. Han vigdes 1860 vid Anna Maria Nilsdotter, född i Mortorp 1833. Torparen Anders Petersson var född i Arby 1819 och gift med Stina Lena Petersdotter från Oskar, född 1819. Han benämnes i kyrkboken ”alldeles okunnig i sin kristendom”. Han avträdde 1854 torpet till avskedade båtsmannen Johan Johansson Björk, född i Oskar 1820, och h.h. Maria Svensdotter, född i Oskar 1818. De hade 6 barn. Samma år 1854 inflyttade torparen Nils Börjesson från Ö. Alsjö. Han var född i Hälleberga 1818 och gift med Catharina Johansdotter från Algutsboda, född 1800. De hade 3 barn.

Inhyses Peter Karlsson var född i Arby 1816 och gift med Brita Stina Nilsdotter från Arby, f. 1801. De hade 2 barn. Avskedade båtsmannen Måns Flyckt var född i Halltorp 1780. Han var änkeman och avled 1858. Han efterlämnade dottern Gertrud Månsdotter, f. i Arby 1817. Hon sålde 1859 torpet till en Johan Danielsson enligt anteckning i kyrkoboken. På torpet Selemålen bodde från 1856 torparen Johan August Jonsson, född 1827 i Krokstorp, och h.h. Anna Maria Andersdotter, f. 1840. De gifte sig 1858 och fick ett barn. På torpet bodde även avskedade båtsmannen Måns Blysas två döttrar Kajsa, f. 1806, och Ingrid Lena, f. 1817. Båtsmannen Matthias Petersson Compass var född i Vissefjärda 1815 och gift med Lovisa Petersdotter från Algutsboda, f. 1816. De hade 3 barn. Från Ö. Alsjö inflyttade 1858 torparen Johan August Carlsson, f. i Oskar 1830. Hans hustru hette Maria Anders-dotter, f. 1836. Hon var dotter till torparen Anders Petersson, förut nämnd. Tidigare nämnde torparen och avskedade båtsmannen Andreas Runsten kallas nu inhyses. Han var gift med Cecilia Persdotter, f. 1810. De hade en dotter, född 1838, kvar i hemmet. År 1850 inflyttade torparen Karl Gustaf Olsson, född i Arby 1825. Han gifte sig samma år med Brita Stina Johansdotter, född i Oskar 1819. Torparen Gustaf Jönsson var född i Oskar 1816 och gift med Cecilia Månsdotter från Arby, f. 1819. De flyttade hit 1854. De fick 2 barn. Torparen Nils Petersson var född i Madesjö 1827. Han gifte sig 1851 med Brita Stina Nilsdotter, också från Madesjö, f. 1831. De flyttade till Anebo samma år men fortsatte till Arby 1855. De hade en son.

Torparen Samuel August Samuelsson var född i Oskar 1828 och gift med Kristina Petersdotter från Torsås, f. 1821. De flyttade hit 1851. De hade 3 barn. Torparen Olaus Olsson var född i Vissefjärda 1830 och gift med Lena Stina Gustafsdotter från Arby, f. 1835. De hade en dotter. De flyttade in till Anebo 1861. Avskedade båts-mannen Gustaf Granqvist var född i Oskar 1799 och blev änkling 1855. Torparen Peter Magnus Petersson var född i Algutsboda 1829. Han var gift med Kajsa Petersdotter från Mortorp, född 1826. De kom till Anebo från Madesjö 1851. De hade 3 barn. Från Mortorp inflyttade 1851 torparen Abraham Johansson Snäll, född i Älghult 1810. Hans hustru var Maria Hansdotter, född i Oskar 1810. De hade 4 barn. Torparen Johan Månsson var född i Algutsboda 1823. Han flyttade hit från Ljungby 1854 och gifte sig samma år med Charlotta Månsdotter från Dörby, född 1832. De fick 2 barn. Torparen Johannes Jonsson var född 1828 i Mortorp. Han var gift med Lotta Petersdotter från Mortorp, född 1826. De kom till Anebo från Mortorp 1860. Som synes av föregående redogörelse var Anebo rikligt försett med torp vid denna tid.

Vi går fram till perioden 1881-1891. På 1/8 mtl flyttade Joel Jonsson och Cajsa Maria Petersdotter 1889 till Kalmar. De hade 5 barn: Peter Albin, född 1856, reste 1884 till Stockholm, Haman, f. 1861, gick i Kalmar elementarskola, Sofia Emilie, f. 1863, John Walfrid, f. 1866 och Gustaf Hjalmar, f. 1871. Gården köptes av Per Gustaf Johansson i Kroksmåla. Han var född 1842 i Oskar och sedan 1866 gift med Karolina Mathilda Nilsdotter från Arby, född 1842. De hade 6 barn: Johan Egidius, f. 1867, Konrad Teodor, f. 1871, som 1892 emigrerade till USA, Anna Serafia, f. 1874, Oskar Reinhold, f. 1879, Karl Robert, f. 1883 och Rudolf, f. 1885. 1/8 mtl ägdes av Peter August Johansson, född i Madesjö 1843 och sedan 1867 gift med Sofia Gustafva Nilsdotter, född i Oskar 1851. De hade 6 barn. Familjen flyttade 1882 till Madesjö. På nästa 1/8 mtl avled Nils Peterssons hustru Anna Stina Olsdotter 1884. Sonen Peter Olaus Nilsson, född 1848 i Oskar, flyttade 1889 till Ö. Alsjö. Hans yngre broder Johan August Nilsson, f. 1853, flyttade 1882 till Mortorp. Nils Petersson sålde gården 1888 till färgaren Pehr Teodor Nyqvist från Madesjö, född där 1845. 1889 gifte sig Nyqvist med Hilda Petersson från Oskar, född 1869. Samma år föddes sonen Gustaf Ruben. Från Mörbylånga inflyttade 1889 ”mamsell” Karolina Nyqvist, född 1833 i Madesjö, tydligen en syster till Nyqvist. 1/16 mtl ägdes av Sven Emanuel Larsson, född 1838 i Oskar och hans hustru Erika Nilsdotter, född 1844. De hade 8 barn: Hilda Sabina, född 1866, Johan Albert, född 1868, Ester Sofia, född 1871, Karl Fritiof, född 1874, Peter Victor, född 1877, Frida, född 1879, Lydia Kristina, född 1881 och Axel Ragnar Emanuel, född 1885. En andra gård på 1/16 mtl ägdes först av Daniel Petersson, född i Mortorp 1832 och sedan 1864 gift med Stina Maria Nilsdotter, född i Oskar 1837. Han avled 1889 och änkan flyttade 1890 till S:t Sigfrid med sina 2 barn.

Gården övergick till garvaren August Johansson, född 1840 i Smedby och gift 1869 med Dorothea Lundberg, född 1837 i Mörbylånga. De tillträdde 1891. De hade 4 barn: Marie Lovisa, född 1870, Hildegard Sofia, född 1873, Ernst Emil, född 1875 och August Julius, född 1879. Från Madesjö inflyttade 1882 Peter Gustaf Danielsson, född i Vissefjärda 1856. Han gifte sig samma år med Emma Gustafva Jonsdotter, född 1840 i Madesjö. Hon hade fyra barn i ett föregående gifte: Josef Anders, född i Mortorp 1865, Karolina Sofia, född i Oskar 1867, Fridolf, född i Oskar 1871 och Karl Alfred, född 1876. Familjen flyttade 1884 bort från gården. Efterträdare blev Johan Peter August Olsson, född 1833 i Madesjö och hans hustru Maria Lena Petersdotter, född 1834 i Madesjö. Mannen avled samma år, 1884, varpå änkan med fyra barn flyttade till Alsjö. Som undantagsman och senare som arbetare betecknas Josef Månsson, som var född 1825 i Oskar och 1885 gifte sig med Johanna Andersdotter, född 1846. Han hade varit gift tidigare och medförde 5 barn: Oskar, född 1861, Pehr August, f. 1865, Herman, f. 1867, Karl, f. 1870 och Hilda, f. 1872. Viktor Vilhelm föddes 1879 och Maria samma år (tvillingar). De hade samma föräldrar men föddes före äktenskapet. Hugo föddes 1887.

Torpare och inhyses på ägorna var fortfarande många. Torparen Anders Nilsson var född 1841 i Oskar. Torparen Nils Peter Petersson var född 1843 i Arby och gift med Emma Nilsdotter från Ljungby, född 1844. Hon hade 2 barn i ett föregående gifte. Hon avled 1881, varpå han flyttade till Madesjö 1884. Till Madesjö flyttade samma år f. handlanden Joel Mattsson, född 1836 i Oskar och bosatt i Anebo 1882. Han var gift med Johanna Månsdotter, född 1831. De hade 3 barn, av vilka dottern Hilda Augusta, f. 1864, år 1883 emigrerade till USA. Mjölnaren Karl Oskar Gustafsson var född 1865 i Vissefjärda och inflyttad till Anebo 1889. Han flyttade till Mortorp 1891. Torparen Johan August Jonsson dog 1885. Han efterlämnade änkan Anna Maria Andersdotter och 9 barn. Torparen Johan Danielsson var född 1830 i Rumskulla och gift med Anna Stina Nathanaelsdotter från Ljungby, född 1831. De hade 7 barn. Torparen Johan August Karlsson var född i Oskar 1830 och gift med Maria Anders-dotter, född 1836. De hade 3 barn. Torparen Pehr August Svensson var född 1858 i Oskar. Hustrun hette Ingrid Stina Dahlström, född 1854 i Torsås. De gifte sig 1880, fick en son 1881 och flyttade samma år till Mortorp. Torparen och avskedade båts-mannen Jonas Pettersson Styf var född 1824 i Madesjö. Från Madesjö härstammade också hustrun Sara Lovisa Danielsdotter, f. 1833. De hade 3 döttrar. Torparen Peter Magnus Petersson och h.h. Kajsa Petersdotter avstod sitt torp till sonen Per August Petersson, f. 1862, och dennes hustru sedan 1887 Hilda Sofia Nilsson, f. 1866 i Karlslunda.

Torparen Abraham Johansson Snell var född 1810 i Älghult. Hans hustru Lena Maria Jonsdotter var född 1819 i Madesjö. Han avled 1889 och hon 1892. Torparen Jonas Månsson var född i Algutsboda 1823. Han gifte sig 1854 med Charlotta Månsdotter, född 1832 i Oskar. De hade 4 barn. Torparen Olaus Nilsson var född 1832 i Oskar och gift med Kristina Nilsdotter, född 1841 i Ljungby. Han sålde torpet till Karl Johansson i Runtorp men bodde kvar som arbetare. Torparen Johan Frans Andersson var född 1834 i Oskar, gifte sig 1877 med Kerstin Nilsdotter från Mortorp, född 1836. De hade 4 barn. Torparen Johannes Gustafsson var född 1839 i Oskar. Han gifte sig 1873 med Maria Gustafsdotter, f. 1855 i Oskar. De fick 10 (tio) barn!! Torparen Abraham Isacsson var född 1816 i Mortorp. Han gifte sig 1865 med Kristina Andersdotter, som var född 1836 i Madesjö. De hade 5 barn. Torparen Peter Johan Jonsson var född 1841 i Vissefjärda. Hans hustru Kristina Zackrisdotter var född 1824 i Oskar. De hade 4 barn. Från Madesjö inflyttade 1892 skomakaren Josef Johansson, född 1866 i Oskar och sedan 1890 gift med Ebba Sofia Sandberg från Kalmar, född 1871. De hade en son. Torparen Måns Pettersson var född 1811 i Oskar. Hans hustru Gertrud Petersdotter var född 1823. Han avled 1888 och hon 1889. Murmästaren Frans August Petersson Elmquist var född i Madesjö 1847. Han gifte sig 1879 med Emilia Jonsdotter, f. 1858 i Oskar. De fick en dotter, innan de 1881 flyttade till Ladugårdslands församling i Stockholm.

F.d. gästgivaren Jonas Nikolausson var född i Algutsboda 1817. Han var gift med Johanna Gustafsdotter, född i Algutsboda 1828. De kom till Anebo från Sillhöfda i Blekinge 1884 men flyttade till Algutsboda 1891. De hade en dotter. Mjölnaren Frans Otto Andersson var född 1841 i Åseda. Han var sedan 1870 gift med Emma Mathilda Petersdotter, född i Madesjö 1851. De hade 8 barn. Familjen flyttade till Madesjö 1892. Skomakaren John Peter Andersson var född 1836 i Mortorp och gift med Wendla Nilsdotter, född 1825 i Oskar. De hade 3 barn. Torparen Peter Olaus Nilsson var född 1848 i Oskar. Han gifte sig 1889 med Amanda Johansson från Mortorp, född 1860. Torparen Nils Peter Petersson var född 1864 i Oskar och gift med Jenny Olsson, f. 1870. De flyttade till Anebo 1891. Utom nu nämnda fanns tio arbetare-familjer och ett flertal änkor på hemmanets ägor.

http://kartor.eniro.se/m/aYQAO   Se även Alsjöholms mejeri.

http://kartor.eniro.se/m/IKAi4

 

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Alsjö

De båda hemman, som senare kom att kallas Östra och Västra Alsjö har båda anlagts under medeltiden. Sannolikt tillhör de den äldsta bebyggelsen i Mortorps skogsbygd. De var också av ålder centrum i skogsbygden. Härom vittnar, att skogsbygden i skattelängderna kallades Alsjö fjärding. I 1541 års fogderäkenskaper nämnes Nils Olsson och Olof Persson som kronobönder i de båda hemmanen. Nils Olssons avrad var: penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, tåt-1 kleff, näver-1 packe, bräder-½ tolft, dagsverken-3 och fodring för 2 foderhästar och 3 fogdehästar. Olof Perssons avrad var: penningar-3 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-1 lispund och samma fodring som Nils Olssons. 1547 hade Olof Persson efterträtts av Karl Olsson, säker-ligen en son. Fodringen var nu höjd för båda hemmanen till 2 foderhästar, 4 fogde-hästar och 2 s.k. konungshästar. När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1571 hette brukarna Nils Olsson och Inge Karlsson. Den senare var väl son till Karl Olsson. Nils deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-6, kalvar-2, får-6, svin-2 och häst för 5 mark. Det blev en skatt på 10 mark 5 öre. Inge Karlsson deklarerade: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-5, fyraårsungnöt-1, kalvar-2, får-10, svin-4, häst för 10 mark. Inges skatt blev 11 mark 5 öre. Han hade något mera tillgångar än Nils Olsson.

I 1586 års fogderäkenskaper heter brukarna Per Nilsson och fjärdingsman Inge Karlsson. De återkommer i 1591 års fogderäkenskaper. I registret över den s.k. boskapspenningen 1620 heter brukarna Olof Gummesson, som skulle erlägga 3 dlr 4 öre, och Olof Ingesson, vars boskapspenning blev 3 dlr 20 öre. Bådas skatt var över genomsnittet. De var kvar 1628, då de redovisade sina tillgångar. Olof Gummesson hade 5 tunnor råg och 12½ tunnor malt och korn. Olof Ingesson hade 4 tunnor råg och 10 tunnor korn och malt. Det var i båda fallen över medeltalet för skogsbygden. En inhyses fanns detta år på ägorna: Lasse Skräddare. Han redo-visade inga tillgångar. 1635 års jordebok upptager endast en brukare: Olof i Alsjö, som brukade det ”på frihet till 1637”. Vilken Olof det var frågan om framgår ej av jordeboken, inte heller vad som hänt med det andra hemmanet. I 1638 års jordebok upptages 2 brukare: Måns och Jöns. Båda brukade ett helt hemman. I 1641 års mantalslängd står de kvar. Måns’ tillgångar var: 1 häst, 1 ko, 1 kviga, 2 tunnor utsäde. Jämte honom och tydligen i samma gård förekommer en Anders, som hade 1 sto, 2 stutar, 2 kor och 2 tunnor utsäde. Var det en son? Jöns i Alsjö uppvisar till-gångar av en helt annan klass: 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 7 kor, 3 kvigor, 3 får, 3 lamm, 2 svin, 1 ungsvin och 5 tunnor utsäde. Vad hade hänt med det andra hemmanet, vars tillgångar nu var så obetydliga?

I 1645 års mantalslängd upptages ”ryttaren Måns i Alsjö”, som har en dräng och ”Nils Nilsson, ibm”. Tillsammans brukar de ett helt hemman. ”Jöns i Alsjö” brukar ensam det andra hemmanet. 1646 är situationen oförändrad. 1649 brukades 1 hemman av Nils i Alsjö och 1 hemman av Oluf i Alsjö. Men samtidigt var 1 hemman Alsjö anslaget till underhåll av ”Fänrich Henning Bengtsson”, som tillhörde ”Capt. Ernst Taubes Compani”. Var det i Kalmar regemente? Innebörden var väl, att avraden från 1 hemman Alsjö gick direkt till officern i stället för till kronans uppbördsman. I 1650 års mantalslängd är 2 brukare av vardera hemmanet upptagna. Måns i Alsjö och Anders ibm. Om den senare heter det ”ödhe” dvs att Anders ett år ej förmådde betala avraden. Det andra hemmanet brukades av ”Oluff i Alsjö” och ”Lars ibm”. 1651 hade Anders försvunnit. Han förmådde väl ej betala avraden detta år. Måns, Lars och Oluff stod kvar 1655, men Måns brukade sin del ”på frijhet. Till skatt 1656.” Han var alltså befriad från avrad något år, men borde börja 1656 med att betala den. Både Måns och Lars hade en son skriven hemma. Som inhyses upptager mantalslängden en ”Berge i Alsjö”.

I jordeboken för 1663-1664 upptages ”Måns i Alsjö”. Hans avrad värderas till 6 dlr 30 öre 9 penningar, men det tillägges: ”1661 halft upptaget på frihet. Till skatt 1664.” Halva avraden var alltså efterskänkt några år. Den andre brukaren hette Oluff. Hans avrad värderades till 6 dlr 16 öre 21 penningar, alltså något mindre än Måns’ avrad. 1682 års jordebok upptages ”Oluff i Alsjö”. Hans hemman är förmedlat till ¼ 1671, under det att Erich i Alsjö har sitt hemman ”behållet”, dvs utan avradsreducering.

Med husförhörslängden 1688 möter vi f.f.g. benämningarna Östra och Västra Alsjö. I Västra Alsjö bor Gumme Olsson, hustrun, sonen Matthis och dennes hustru. I Östra Alsjö änkan Mariet, Per Ingesson, dennes hustru, pigan, Håkan Jon. I den andra gården Oluff Olsson, hustrun, Nils Olsson, hustrun och inhyses Karin. Hemmans-klyvning är på väg. Den är fullt utbildad i 1699 års jordebok. I nr 257 Östra Alsjö finns nu 4 brukare: Jöns Ingesson 16/32, Eskil Persson 7/32, Pehr Ingesson 7/32 och Nils Olsson 7/32. Hela hemmanet räknas som 7/8 mtl. I nr 258 Västra Alsjö brukar Gumme O. 5/16 mtl och Matthis Swänsson 5/16 mtl. Hemmanet räknades således som 5/8 mtl.

I 1717 års mantalslängd brukas Östra Alsjö av följande: Jöns Ingesson 7/32 mtl, Jon Åslesson 7/32 mtl, Änkian 7/32 mtl och Nils Oluffsson 7/32 mtl. Båtsman var Inge Alm. 5/8 mtl Västra Alsjö var delat emellan 3 brukare: Jon Gummesson, 5/32 mtl, Oluf Gummesson, 5/32 mtl och Oluf Pährsson, 5/16 mtl. Båtsmannen hette Oluf Wågfall. 1725 får vi veta om Östra Alsjö, att änkan heter Brita, som hade en son Måns och att Jon Åslesson hade en son Anders. Nils Olsson hade en son Lars.
I Västra Alsjö var de tre brukarna desamma som 1717. 1746 brukades Östra Alsjö av följande 4: Pär Larsson 7/32, Pär Jonsson 7/32, Swen Pärsson 7/32 och Pär Pärsson 7/32 mtl. Västra Alsjö var nu delat mellan 4 brukare: Gumme Nilsson 5/32 mtl, Pär Nilsson 5/32, Inge Pärsson 5/32 och Swen Andersson 5/32 mtl.

Då inga husförhörslängder är bevarade för 1700-talets senare hälft går vi fram till längden för åren 1805-1810. Vi behandlar varje hemman för sig och börjar med Östra Alsjö.

Östra Alsjö

Följande bönder var verksamma under denna period. Peter Petersson var 55 år, när han 1809 avled. Änkan Stina var 59 år. De hade två söner. Peter var 1805 28 år och Olof 26 år. Peter Petersson övertog gården efter faderns död. Hans hustru hette Cecilia. Deras son Gustaf föddes 1810. Den andra gården innehades av Anders Nilsson, 39 år. Hustrun Martha var 37 år. De hade 4 barn: Jonas 13 år, Peter 11 år, Gustaf 6 år och Anna Stina 2 år. Jonas Jönsson var 29 år, då han 1808 tillträdde sin gård. Hans hustru Lena var 20 år. Jon Petersson var 1805 48 år och hustrun Rebecka 33 år. De hade 4 barn: Stina 11 år, Peter 8 år, Daniel 2 år och Nils, född 1807. Olof Jonsson var 25 år vid tillträdet och h.h. Ingrid 30 år. Sonen Nils föddes 1805 och dottern Anna 1809. Bondeänkan Brita brukade sin avlidne mans gård. Hon hade 4 barn: Peter 18 år, Jacob 13 år, Ingrid 12 år och Segrid 10 år. Hälftenbrukaren Olof Svensson var 27 år och h.h. Stina 25 år 1805. Deras son Johan föddes 1806, samma år då de flyttade bort. Bonden Måns Jonsson var 1805 33 år och h.h. Maja 40 år, sonen Jonas 1 år och sonen Peter född 1807. De flyttade bort 1808.

Samma år inflyttade bonden Nils Larsson, 31 år, och h.h. Lena, 24 år. Deras son Niclas föddes 1809. Undantag hade Peter Isacsson, 50 år, och h.h. Maja, 45 år. De hade 4 barn: Cajsa 16 år, Stina 12 år, Ingrid Lena 8 år och Maria 5 år. Undantag hade också Nils Olofsson, 62 år, och h.h. Stina, 61 år. Flera båtsmän bodde på ägorna. Båtsman Sven Lo var 26 år och h.h. Stina 41 år. De hade 3 barn. Båtsman Jacob Berg var 62 år, änkling med 3 barn. Båtsman Johannes Ekeroth var 30 år och h.h. Stina 36 år. De hade 3 barn. Båtsman Jonas Frimodig var 27 år och h.h. Brita 34 år, när de flyttade till Anebo. Avskedade båtsmannen Peter Kaxe var 54 år. Hans hustru Cajsa dog 1809. Torparen Måns Håkansson, 60 år, och h.h. Sissa, 59 år, hade två barn. De är strukna i husförhörslängden. 1807 inflyttade änkan Sara, 69 år gammal.

Vi går fram till åren 1830-1849. Bonden Jonas Jonsson ägde en hemmansdel. Han var gift med Catarina Persdotter, f. 1800. Själv var han född 1779. Dottern Cajsa, född 1811, var gift i Vissefjärda. Sonen Peter, född 1816 och vanför, drunknade 1833. Sonen Gustaf, född 1824, var nu död. Av de tre döttrarna var Helena född 1827, Christina 1832 och Sara Lisa 1835. Helena gifte sig med Johan Peter Niklasson, född 1824, som övertog gården och gav svärföräldrarna undantag. Sonen Oskar föddes 1848. Peter Petersson d.ä. ägde 21/128 mtl. Han var född 1779 och h.h. Cecilia Petersdotter 1785. Han var son till Peter Petersson och Stina. De hade 5 barn: Gustaf född 1810, Brita Stina 1812, Cajsa Lena 1818, Jonas 1824 och Stina Maria 1827. Sonen Gustaf Petersson övertog gården. Han gifte sig med Christina Jonsdotter, f. 1826. De fick 2 barn: Emma Mathilda 1847 och Jonas Peter 1849. 7/64 mtl ägdes av Peter Jonsson, f. 1791, och h.h. Maria Andersdotter, f. 1784. Hon hade 2 barn i ett föregående gifte: Peter Håkansson, f. 1813, och Stina Lena Håkansdotter, f. 1818. I sitt nya äktenskap fick hon 1820 sonen Nicolaus och 1823 sonen Carl Johan.

Gården övertogs av Nils Petersson, född 1819 och h.h. Anna Stina Olsdotter, f. 1812. De fick 1848 sonen Peter Olaus. På gårdens ägor bodde änkan Stina Persdotter, född i Madesjö 1798 med dottern Ingrid Gustafva, född 1828 och sonen Zackarias, född 1833. Han studerade i Kalmar. (Identisk med teol. lektorn Zackarias Ahlin i Kalmar). Jacob Jonsson var född 1781. Hans moder var den tidigare nämnda bondeänkan Brita. Han var gift med Lena Mattisdotter, f. 1784. De hade 6 barn: Maria född 1814, Stina Lena 1817, Cajsa 1822, Johan 1823, Johannes 1826 och Niclas, som var äldst och född 1809. Som Niclas Nilsson övertog han gården och gifte sig med Cajsa Lena Petersdotter, född 1813. De fick 5 barn: Lena Stina 1836, Carolina 1839, Nils 1841, Johannes 1843 och Peter 1847. Peter Jonasson d.ä. var född 1787 och gift med Annika Jonsdotter, f. 1793. De hade 6 barn när de flyttade till Torslunda 1834. Gården övergick för en tid till Peter Olsson, f. 1804 och h.h. Lena Germundsdotter, f. 1804. De hade 4 barn när de gick från gården – vad nu detta uttryck betyder. Ny ägare blev Sven Jonsson, f. 1795 och h.h. Segrid Jonsdotter, f. 1794. De fick 5 barn: Johan 1820, Maria 1822, Brita Stina 1823, Peter Nicolaus 1829 och Kajsa Lena 1837. Familjen blev därefter inhyses och gården övergick till Jonas Larsson, född 1781, och h.h. Cajsa Petersdotter, f. 1795. De fick 5 barn: Peter 1820, Stina 1823, Andreas 1826, Lars Gustaf 1830 och Brita Stina 1833. Peter Petersson d.y. var född 1812 och gift med Stina Israelsdotter, född 1810. Om dem heter det ”från gården”.

På ägorna fanns torparen Samuel Johansson, född 1819 i Algutsboda och gift med Kajsa Jonsdotter, f. 1821. De vigdes 1841 och fick samma år dottern Christina. På ägorna bodde också garvaren Gerhard Emil Holmberg, född 1814 i Lovisa i Finland och gift med Stina Petersdotter, f. 1826 i Algutsboda. De fick på 1840-talet två döttrar. Bonden Niclas Petersson var född 1784 och gift med Gertrud Gustafsdotter, f. 1796. De hade 9 barn, när de lämnade sin gård, som 1847 inköptes till komministerboställe. Förste komministern var Pehr Lundgren, f. 18?6 och gift med Judith Carolina Hoffman, f. 1816. De hade 5 barn. Där bodde garvaren Karl Sandgren, f. 1821 och gift med Stina Pehrsdotter, f. 1817. De flyttade 1848 till Algutsboda. Båtsmannen Peter Målberg var född 177? och gift med Stina Pehrsdotter, f. 178?. De hade 2 barn. Avskedade båtsmannen Sven Lo var född 1779. Hans hustru Stina Petersdotter avled 1848. De hade 2 döttrar. Avskedade båtsmannen Per Sågare var gift med Ingrid Svensdotter som var född 1808 och vistades hos sina föräldrar. Dottern Ingrid Stina var född 1833. Torparen Jonas Mattsson var född 1775 och h.h. Ingeborg Nilsdotter var född 1784. De hade 2 barn. Inhyses Johannes Johansson var född 1799. H.h. Ingrid Olsdotter var född 1807. De hade 5 barn. Utfattig.

Under perioden 1849-1861 var folkmängden 56 män och 62 kvinnor. Totalt alltså 118 personer. I prästgården skedde flera förändringar. Komminister Pehr Lundgren blev 1854 kyrkoherde i Söderåkra. Efterträdaren Gustaf Lindeman blev komminister i Ljungby 1860 och efterträddes av Peter Jonsson. På prästgårdens ägor bodde änkefru Anna Louise Aurelius, änka efter komminister Aurelius i Söderåkra. På 63/256 mtl avled Johan Peter Niklasson 1850. Änkan Helena Jonsdotter och sonen Oskar flyttade 1854 till Mortorp. Gården köptes av Johan Petersson i Krokstorp, men brukades av dennes svärson Peter August Nilsson, född i Arby 1827 och 1858 gift med Johan Peterssons dotter Anna Maria Johansdotter, född 1841. De fick 1859 dottern Thilda Augusta. Tidigare hade gården arrenderats av Anders Strömberg, född i Oskar 1824. Han flyttade bort 1856. Till 17/128 mtl inflyttade 1853 från Vissefjärda Andreas Olsson, född i Madesjö 1816. Han var gift med Maria Petersdotter från Vissefjärda, född 1811. De fick 5 barn: en son född i Madesjö 1835, Anna Gustafva, född i Madesjö 1838, Mathilda, född i Vissefjärda 1844, Johan August, född ibm 1851 och Per Olof, född i Oskar 1854. Till 21/256 mtl inflyttade 1855 från Käxgöl Carl Peter Johansson, född i Oskar 1823 och h.h. Sophia Petersdotter, f. 1826. De fick 5 barn: Pehr August 1847, Helena 1849, Emma Christina 1852, Ida Mathilda 1855 och Carolina 1858.

På 7/32 mtl satt fortfarande Gustaf Petersson och Christina Jonsdotter. De fick 6 barn: Jonas Peter 1849, Stina Maria 1850, Emma Mathilda 1853, Ida Johanna 1855, Frans 1858 och Pehr Olof 1860. Nils Petersson och Anna Stina Olaidotter flyttade från 21/256 mtl till Käxgöl 1855 och efterträddes av Carl Peter Johansson och Sophia Petersdotter. Undantagsmannen förre bonden Nicolaus Nilssons hustru Kajsa Lena Petersdotter avled 1850. Han flyttade 1857 från Östra Alsjö. Inhyses förre bonden Gustaf Källberg, f. i Torslunda 1825 och gift med Ingrid Katharina Jacobsdotter, född i Kläckeberga 1818, flyttade hit från Madesjö 1856 men flyttade tillbaka till Madesjö 1857. På ägorna bodde kantorn i Oskar Olof Håkansson, född i Mortorp 1812 och h.h. Kajsa Lena Svensdotter, född i Mortorp 1823. Deras son Alfred föddes i Oskar 1850 och dottern Wilhelmina 1852. Lanthandlare Johan Svensson Sjöqvist var född i Madesjö 1820. Han var gift med Ottiliana Carlsdotter från Kalmar, född 1831. De flyttade till Oskar från Ljungby 1855. Samma år föddes deras dotter Augusta Elisabet.

Flera torpare var verksamma på Östra Alsjö ägor under denna period. Torparen Nils Jonsson var född i Oskar 1826. Han gifte sig 1858 med Stina Olofsdotter från Besagöl. De fick samma år sonen Frans och 1860 sonen Johan Enok. Torparen Måns Jonsson var född i Oskar 1821. Hans hustru Kajsa Lena Månsdotter var från Mortorp och född 1822. De fick 5 barn. Torparen Olaus Petersson och h.h. Kajsa Olsdotter flyttade med sina 4 barn till Vissefjärda 1851. Torparen Johannes Månsson och h.h. Lovisa Nilsdotter vigdes 1851 och flyttade då hit. Från Kroksmåla inflyttade 1859 torparen Johan Peter Petersson, f. i Oskar 1824 och h.h. Johanna Anders-dotter, född i Mortorp 1828. De hade 4 barn. Torparen Samuel Johansson var född i Algutsboda 1819. Hans hustru Kajsa Jonsdotter var född i Oskar 1821. De hade en dotter, född 1849. Torparen och inhyses Peter Jonsson Sågare var född i Oskar 1811 och h.h. Ingrid Svensdotter 1808. De hade 3 barn. Torparen Håkan Hindriksson Ahlqvist flyttade hit från Västra Alsjö 1854. Han var gift med Lena Maria Magnidotter, f. 1810. De hade 3 barn. Torparen Jonas Månsson var född i Oskar 1818. Han flyttade hit från Mortorp 1856. Han var gift med Ingrid Lena Magnidotter, f. 1820. Vid giftermålet 1856 kom hon från Pukaberg. Båtsmannen Peter Alm dog 1851. Båts-mannen Andreas Alm var född i Oskar 1832. Hans hustru Anna Stina Nilsdotter kom 1848 från Käxgöl. De flyttade 1856 till Käxgöl. Kyrkovaktare Nicolaus Petersson var född i Oskar 1815. H.h. Cecilia Andersdotter var född 1817. Skräddaredrängen Nils Peter Nicolausson var född i Oskar 1834. Han kom närmast från Arby 1860 och flyttade till Karlskrona 1861. En hel del inhyses och fattighjon bodde under denna period på Östra Alsjö ägor.

Vi går fram till perioden 1881-1891. Som komminister tjänstgjorde till 1888 Johan Valfrid Hultqvist, som 1878 ingick äktenskap med Maria Karolina Jönsson, född 1858 i Hossmo. De fick 1879 dottern Signhild Maria. Komminister Hultqvist flyttade 1888 till Madesjö och efterträddes av komminister Oskar Arnell, född 1852 i Arby och 1886 gift med Hilda Nanny Nilsson, född 1859 i Mortorp. De fick 3 barn: Karin Helfrid Elisabeth 1887, Görild Hertha Ingegerd 1889 och Nils Tage Emanuel 1891. På komministerboställets ägor bodde torparen Nils Jonsson, född 1826 i Oskar. Hans hustru Stina Kajsa Olsdotter var född 1814 och avled 1883. De hade 5 barn. Arbetaren Frans August Gustafsson var född 1849 och h.h. Ida Nilsson 1862. De hade 2 barn. Torparen Måns Jönsson var född 1821 och h.h. Kajsa Lena Månsdotter 1827. De hade 6 barn. F.d. skomakaren Peter Jönsson var född 1814 i Madesjö och avled 1892. Hans hustru Kristina Magnidotter hade avlidit 1888. De hade en dotter. Skolläraren Johan August Andersson var född 1835 i Oskar. Hans hustru Kajsa Lena Andersdotter var född i Arby 1839. De hade 10 (!) barn. Småskollärarinnan Anna Mathilda Forsberg var från Halltorp och född 1860. Kyrkovaktaren Anders Alm avled 1890. Hustrun Anna Stina Nilsdotter och 6 barn överlevde honom.

7/32 mtl brukades av kvarnägaren Peter August Karlsson, född 1841 i Oskar och 1882 gift med Cecilia Nilsdotter, född i Torsås 1841. Hon medförde från ett tidigare gifte 3 barn: Karl Alrik, född 1871, emigrerade till USA 1890, Johan Teodor, född 1874 och Per Robert, född 1877. 63/256 mtl ägdes av Peter Johan Johansson, född 1849 i Madesjö, och sedan 1876 gift med Ida Johanna Gustafsdotter, född 1855 i Oskar. De fick 6 barn: Karl Abdon 1880, Axel Rudolf 1884, Johan Sture Ferdinand 1886, Gunhild Elisabet 1888, Gustaf Erik Daniel 1889 och Ester Ottilia Maria 1892. 7/128 mtl ägdes av Pehr Olof Andersson, född 1854 i Oskar och 1878 gift med Emma Andersdotter, född 1855 i Gullabo. De fick 5 barn: Alma Eugenie Elisabeth, född 1879, Johan Mauritz Leonard, född 1880, Berner, född 1883, Karl Oskar Rudolf, född 1886 och Astrid Ingeborg Maria, född 1890. 7/128 mtl ägdes av f.d. lanthand-landen Karl Peter Håkansson, född 1830 i Söderåkra. Han emigrerade 1889 till USA och lämnade hemma hustrun Sofia Petersson, född i Voxtorp 1832, och dottern Kristina Wilhelmina, född 1863 i Oskar. Handelslägenheten Alsjöholm ägdes av lanthandlaren Elof Jonsson, född 1857 i Vissefjärda och 1889 gift med Mathilda Augusta Karlsson, född 1866 i Madesjö. De fick en son. Sågaren Anders Karlsson var född 1850 i Oskar. Han gifte sig 1889 med Augusta Pettersson, född 1863 i Oskar. Han emigrerade till USA 1892.

Torparna var fortfarande många. Torparen Karl Johan Andersson var född 1825 i Oskar och gift med Kristina Gummesdotter, f. 1822. De hade en son snickaren Jonas Holmström. Torparen Gustaf Karlsson var född 1830 i Torsås. Hans hustru Anna Helena Johansdotter var född 1831 i Oskar. De hade 3 barn. Snickaren Nils Peter Pettersson var född 1834 i Sandby. H.h. Maria Svensdotter var född i Arby 1832. De hade 9 barn, av vilka sonen Ernst Oskar, född 1863, emigrerade till USA 1887. Skräddaren Johan Peter Andersson, f. 1849, emigrerade också till USA 189?. Han lämnade hustrun Emma Danielsdotter, f. 1844 i Mortorp och 4 barn kvar i Sverige. F.d. båtsmannen Anders Peter Månsson Alm, f. 1840 i Oskar, flyttade 1890 bort från Östra Alsjö. Han hade 7 barn. F.d. soldaten Johan Peter Källström var född 18?6 i Mortorp. Han gifte sig 1875 med Lena Maria Magnidotter, f. i Vissefjärda 18?0. Hon dog 1891. Torparen August Jonsson var född 1870 i Oskar, h.h. Emma Gustafva Andersson 1860. De gifte sig 1891. Torparen Andreas Larsson var född 1838 i Ljungby. Hustrun Helena Larsdotter var född 1841 i Oskar.

Skomakaren Per Wiktor Johansson var född 1860 i Oskar. Han gifte sig 1889 med Ida Matilda Augustsson, f. 1870 i Oskar. Torparen Nils Olsson flyttade hit 1883. Han var född 1823 i Karlskrona och gift med Kristina Svensdotter, f. 1824 i Oskar. De hade 4 barn. Arbetaren August Pettersson var född 1841 i Oskar och sedan 1866 gift med Johanna Håkansdotter, född 1844. Flyttade hit 1885. Arbetaren Johan Gustaf Törnblad var född 1843 i Oskar, och sedan 1878 gift med Emma Petersdotter, född 1848. De hade 7 barn. August Pettersson hade 8 barn. Organisten och skolläraren Gustaf Wisén var född 1834 i Oskar. Han var sedan 1874 gift med Johanna Johansson, född 1851 och död 1887. De hade 4 barn. Från Kungsholmens för-samling inflyttade 1889 till 7/128 mtl bonden Johan August Andersson, född 1846 i Vissefjärda. Samma år lystes det till äktenskap mellan honom och pigan Amanda Augusta Svensdotter, född 1864 i Oskar. Hon kom samma år från Mortorp. De fick 2 barn: Anders Napoleon 1890 och Per August 1892.

Korgmakaren Frans Gustafsson flyttade hit 1887. Han var sedan 1882 gift med Martha Josefsdotter, född 1863 i Oskar. De hade 6 barn. Han var son till 1882 avlidne undantagsmannen Gustaf Petersson och Kristina Jonsdotter, f. 1826. Torparen Jonas Karlsson flyttade hit 1888. Han var född 1836 i Oskar och gift med Helena Jonsdotter, född 1830. Av deras 4 barn emigrerade sonen Amandus 1891 till USA. Torparen Jonas Månsson dog 1884. Änkan Ingrid Lena Magnidotter var född 1828. 2 barn. 1891 inflyttade skräddaren Frans Oskar Karlsson, född 1862 i Madesjö. Hans hustru Emilia Kristina Danielsson var född 1863 i Madesjö. De hade 2 barn. Torparen Johan August Håkansson var född 1844 i Oskar. Hustrun Kristina Mattis-dotter dog 1883, varpå han 1884 gifte om sig med Kristina Gustafsdotter, f. 1854, 4 barn.