http://kartor.eniro.se/m/IKAi4
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Gårdar i Oskar
Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.
Alsjö
De båda hemman, som senare kom att kallas Östra och Västra Alsjö har båda anlagts under medeltiden. Sannolikt tillhör de den äldsta bebyggelsen i Mortorps skogsbygd. De var också av ålder centrum i skogsbygden. Härom vittnar, att skogsbygden i skattelängderna kallades Alsjö fjärding. I 1541 års fogderäkenskaper nämnes Nils Olsson och Olof Persson som kronobönder i de båda hemmanen. Nils Olssons avrad var: penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, tåt-1 kleff, näver-1 packe, bräder-½ tolft, dagsverken-3 och fodring för 2 foderhästar och 3 fogdehästar. Olof Perssons avrad var: penningar-3 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-1 lispund och samma fodring som Nils Olssons. 1547 hade Olof Persson efterträtts av Karl Olsson, säker-ligen en son. Fodringen var nu höjd för båda hemmanen till 2 foderhästar, 4 fogde-hästar och 2 s.k. konungshästar. När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1571 hette brukarna Nils Olsson och Inge Karlsson. Den senare var väl son till Karl Olsson. Nils deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-6, kalvar-2, får-6, svin-2 och häst för 5 mark. Det blev en skatt på 10 mark 5 öre. Inge Karlsson deklarerade: koppar-½ lispund, oxar-2, kor-5, fyraårsungnöt-1, kalvar-2, får-10, svin-4, häst för 10 mark. Inges skatt blev 11 mark 5 öre. Han hade något mera tillgångar än Nils Olsson.
I 1586 års fogderäkenskaper heter brukarna Per Nilsson och fjärdingsman Inge Karlsson. De återkommer i 1591 års fogderäkenskaper. I registret över den s.k. boskapspenningen 1620 heter brukarna Olof Gummesson, som skulle erlägga 3 dlr 4 öre, och Olof Ingesson, vars boskapspenning blev 3 dlr 20 öre. Bådas skatt var över genomsnittet. De var kvar 1628, då de redovisade sina tillgångar. Olof Gummesson hade 5 tunnor råg och 12½ tunnor malt och korn. Olof Ingesson hade 4 tunnor råg och 10 tunnor korn och malt. Det var i båda fallen över medeltalet för skogsbygden. En inhyses fanns detta år på ägorna: Lasse Skräddare. Han redo-visade inga tillgångar. 1635 års jordebok upptager endast en brukare: Olof i Alsjö, som brukade det ”på frihet till 1637”. Vilken Olof det var frågan om framgår ej av jordeboken, inte heller vad som hänt med det andra hemmanet. I 1638 års jordebok upptages 2 brukare: Måns och Jöns. Båda brukade ett helt hemman. I 1641 års mantalslängd står de kvar. Måns’ tillgångar var: 1 häst, 1 ko, 1 kviga, 2 tunnor utsäde. Jämte honom och tydligen i samma gård förekommer en Anders, som hade 1 sto, 2 stutar, 2 kor och 2 tunnor utsäde. Var det en son? Jöns i Alsjö uppvisar till-gångar av en helt annan klass: 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 7 kor, 3 kvigor, 3 får, 3 lamm, 2 svin, 1 ungsvin och 5 tunnor utsäde. Vad hade hänt med det andra hemmanet, vars tillgångar nu var så obetydliga?
I 1645 års mantalslängd upptages ”ryttaren Måns i Alsjö”, som har en dräng och ”Nils Nilsson, ibm”. Tillsammans brukar de ett helt hemman. ”Jöns i Alsjö” brukar ensam det andra hemmanet. 1646 är situationen oförändrad. 1649 brukades 1 hemman av Nils i Alsjö och 1 hemman av Oluf i Alsjö. Men samtidigt var 1 hemman Alsjö anslaget till underhåll av ”Fänrich Henning Bengtsson”, som tillhörde ”Capt. Ernst Taubes Compani”. Var det i Kalmar regemente? Innebörden var väl, att avraden från 1 hemman Alsjö gick direkt till officern i stället för till kronans uppbördsman. I 1650 års mantalslängd är 2 brukare av vardera hemmanet upptagna. Måns i Alsjö och Anders ibm. Om den senare heter det ”ödhe” dvs att Anders ett år ej förmådde betala avraden. Det andra hemmanet brukades av ”Oluff i Alsjö” och ”Lars ibm”. 1651 hade Anders försvunnit. Han förmådde väl ej betala avraden detta år. Måns, Lars och Oluff stod kvar 1655, men Måns brukade sin del ”på frijhet. Till skatt 1656.” Han var alltså befriad från avrad något år, men borde börja 1656 med att betala den. Både Måns och Lars hade en son skriven hemma. Som inhyses upptager mantalslängden en ”Berge i Alsjö”.
I jordeboken för 1663-1664 upptages ”Måns i Alsjö”. Hans avrad värderas till 6 dlr 30 öre 9 penningar, men det tillägges: ”1661 halft upptaget på frihet. Till skatt 1664.” Halva avraden var alltså efterskänkt några år. Den andre brukaren hette Oluff. Hans avrad värderades till 6 dlr 16 öre 21 penningar, alltså något mindre än Måns’ avrad. 1682 års jordebok upptages ”Oluff i Alsjö”. Hans hemman är förmedlat till ¼ 1671, under det att Erich i Alsjö har sitt hemman ”behållet”, dvs utan avradsreducering.
Med husförhörslängden 1688 möter vi f.f.g. benämningarna Östra och Västra Alsjö. I Västra Alsjö bor Gumme Olsson, hustrun, sonen Matthis och dennes hustru. I Östra Alsjö änkan Mariet, Per Ingesson, dennes hustru, pigan, Håkan Jon. I den andra gården Oluff Olsson, hustrun, Nils Olsson, hustrun och inhyses Karin. Hemmans-klyvning är på väg. Den är fullt utbildad i 1699 års jordebok. I nr 257 Östra Alsjö finns nu 4 brukare: Jöns Ingesson 16/32, Eskil Persson 7/32, Pehr Ingesson 7/32 och Nils Olsson 7/32. Hela hemmanet räknas som 7/8 mtl. I nr 258 Västra Alsjö brukar Gumme O. 5/16 mtl och Matthis Swänsson 5/16 mtl. Hemmanet räknades således som 5/8 mtl.
I 1717 års mantalslängd brukas Östra Alsjö av följande: Jöns Ingesson 7/32 mtl, Jon Åslesson 7/32 mtl, Änkian 7/32 mtl och Nils Oluffsson 7/32 mtl. Båtsman var Inge Alm. 5/8 mtl Västra Alsjö var delat emellan 3 brukare: Jon Gummesson, 5/32 mtl, Oluf Gummesson, 5/32 mtl och Oluf Pährsson, 5/16 mtl. Båtsmannen hette Oluf Wågfall. 1725 får vi veta om Östra Alsjö, att änkan heter Brita, som hade en son Måns och att Jon Åslesson hade en son Anders. Nils Olsson hade en son Lars.
I Västra Alsjö var de tre brukarna desamma som 1717. 1746 brukades Östra Alsjö av följande 4: Pär Larsson 7/32, Pär Jonsson 7/32, Swen Pärsson 7/32 och Pär Pärsson 7/32 mtl. Västra Alsjö var nu delat mellan 4 brukare: Gumme Nilsson 5/32 mtl, Pär Nilsson 5/32, Inge Pärsson 5/32 och Swen Andersson 5/32 mtl.
Då inga husförhörslängder är bevarade för 1700-talets senare hälft går vi fram till längden för åren 1805-1810. Vi behandlar varje hemman för sig och börjar med Östra Alsjö.
Östra Alsjö
Följande bönder var verksamma under denna period. Peter Petersson var 55 år, när han 1809 avled. Änkan Stina var 59 år. De hade två söner. Peter var 1805 28 år och Olof 26 år. Peter Petersson övertog gården efter faderns död. Hans hustru hette Cecilia. Deras son Gustaf föddes 1810. Den andra gården innehades av Anders Nilsson, 39 år. Hustrun Martha var 37 år. De hade 4 barn: Jonas 13 år, Peter 11 år, Gustaf 6 år och Anna Stina 2 år. Jonas Jönsson var 29 år, då han 1808 tillträdde sin gård. Hans hustru Lena var 20 år. Jon Petersson var 1805 48 år och hustrun Rebecka 33 år. De hade 4 barn: Stina 11 år, Peter 8 år, Daniel 2 år och Nils, född 1807. Olof Jonsson var 25 år vid tillträdet och h.h. Ingrid 30 år. Sonen Nils föddes 1805 och dottern Anna 1809. Bondeänkan Brita brukade sin avlidne mans gård. Hon hade 4 barn: Peter 18 år, Jacob 13 år, Ingrid 12 år och Segrid 10 år. Hälftenbrukaren Olof Svensson var 27 år och h.h. Stina 25 år 1805. Deras son Johan föddes 1806, samma år då de flyttade bort. Bonden Måns Jonsson var 1805 33 år och h.h. Maja 40 år, sonen Jonas 1 år och sonen Peter född 1807. De flyttade bort 1808.
Samma år inflyttade bonden Nils Larsson, 31 år, och h.h. Lena, 24 år. Deras son Niclas föddes 1809. Undantag hade Peter Isacsson, 50 år, och h.h. Maja, 45 år. De hade 4 barn: Cajsa 16 år, Stina 12 år, Ingrid Lena 8 år och Maria 5 år. Undantag hade också Nils Olofsson, 62 år, och h.h. Stina, 61 år. Flera båtsmän bodde på ägorna. Båtsman Sven Lo var 26 år och h.h. Stina 41 år. De hade 3 barn. Båtsman Jacob Berg var 62 år, änkling med 3 barn. Båtsman Johannes Ekeroth var 30 år och h.h. Stina 36 år. De hade 3 barn. Båtsman Jonas Frimodig var 27 år och h.h. Brita 34 år, när de flyttade till Anebo. Avskedade båtsmannen Peter Kaxe var 54 år. Hans hustru Cajsa dog 1809. Torparen Måns Håkansson, 60 år, och h.h. Sissa, 59 år, hade två barn. De är strukna i husförhörslängden. 1807 inflyttade änkan Sara, 69 år gammal.
Vi går fram till åren 1830-1849. Bonden Jonas Jonsson ägde en hemmansdel. Han var gift med Catarina Persdotter, f. 1800. Själv var han född 1779. Dottern Cajsa, född 1811, var gift i Vissefjärda. Sonen Peter, född 1816 och vanför, drunknade 1833. Sonen Gustaf, född 1824, var nu död. Av de tre döttrarna var Helena född 1827, Christina 1832 och Sara Lisa 1835. Helena gifte sig med Johan Peter Niklasson, född 1824, som övertog gården och gav svärföräldrarna undantag. Sonen Oskar föddes 1848. Peter Petersson d.ä. ägde 21/128 mtl. Han var född 1779 och h.h. Cecilia Petersdotter 1785. Han var son till Peter Petersson och Stina. De hade 5 barn: Gustaf född 1810, Brita Stina 1812, Cajsa Lena 1818, Jonas 1824 och Stina Maria 1827. Sonen Gustaf Petersson övertog gården. Han gifte sig med Christina Jonsdotter, f. 1826. De fick 2 barn: Emma Mathilda 1847 och Jonas Peter 1849. 7/64 mtl ägdes av Peter Jonsson, f. 1791, och h.h. Maria Andersdotter, f. 1784. Hon hade 2 barn i ett föregående gifte: Peter Håkansson, f. 1813, och Stina Lena Håkansdotter, f. 1818. I sitt nya äktenskap fick hon 1820 sonen Nicolaus och 1823 sonen Carl Johan.
Gården övertogs av Nils Petersson, född 1819 och h.h. Anna Stina Olsdotter, f. 1812. De fick 1848 sonen Peter Olaus. På gårdens ägor bodde änkan Stina Persdotter, född i Madesjö 1798 med dottern Ingrid Gustafva, född 1828 och sonen Zackarias, född 1833. Han studerade i Kalmar. (Identisk med teol. lektorn Zackarias Ahlin i Kalmar). Jacob Jonsson var född 1781. Hans moder var den tidigare nämnda bondeänkan Brita. Han var gift med Lena Mattisdotter, f. 1784. De hade 6 barn: Maria född 1814, Stina Lena 1817, Cajsa 1822, Johan 1823, Johannes 1826 och Niclas, som var äldst och född 1809. Som Niclas Nilsson övertog han gården och gifte sig med Cajsa Lena Petersdotter, född 1813. De fick 5 barn: Lena Stina 1836, Carolina 1839, Nils 1841, Johannes 1843 och Peter 1847. Peter Jonasson d.ä. var född 1787 och gift med Annika Jonsdotter, f. 1793. De hade 6 barn när de flyttade till Torslunda 1834. Gården övergick för en tid till Peter Olsson, f. 1804 och h.h. Lena Germundsdotter, f. 1804. De hade 4 barn när de gick från gården – vad nu detta uttryck betyder. Ny ägare blev Sven Jonsson, f. 1795 och h.h. Segrid Jonsdotter, f. 1794. De fick 5 barn: Johan 1820, Maria 1822, Brita Stina 1823, Peter Nicolaus 1829 och Kajsa Lena 1837. Familjen blev därefter inhyses och gården övergick till Jonas Larsson, född 1781, och h.h. Cajsa Petersdotter, f. 1795. De fick 5 barn: Peter 1820, Stina 1823, Andreas 1826, Lars Gustaf 1830 och Brita Stina 1833. Peter Petersson d.y. var född 1812 och gift med Stina Israelsdotter, född 1810. Om dem heter det ”från gården”.
På ägorna fanns torparen Samuel Johansson, född 1819 i Algutsboda och gift med Kajsa Jonsdotter, f. 1821. De vigdes 1841 och fick samma år dottern Christina. På ägorna bodde också garvaren Gerhard Emil Holmberg, född 1814 i Lovisa i Finland och gift med Stina Petersdotter, f. 1826 i Algutsboda. De fick på 1840-talet två döttrar. Bonden Niclas Petersson var född 1784 och gift med Gertrud Gustafsdotter, f. 1796. De hade 9 barn, när de lämnade sin gård, som 1847 inköptes till komministerboställe. Förste komministern var Pehr Lundgren, f. 18?6 och gift med Judith Carolina Hoffman, f. 1816. De hade 5 barn. Där bodde garvaren Karl Sandgren, f. 1821 och gift med Stina Pehrsdotter, f. 1817. De flyttade 1848 till Algutsboda. Båtsmannen Peter Målberg var född 177? och gift med Stina Pehrsdotter, f. 178?. De hade 2 barn. Avskedade båtsmannen Sven Lo var född 1779. Hans hustru Stina Petersdotter avled 1848. De hade 2 döttrar. Avskedade båtsmannen Per Sågare var gift med Ingrid Svensdotter som var född 1808 och vistades hos sina föräldrar. Dottern Ingrid Stina var född 1833. Torparen Jonas Mattsson var född 1775 och h.h. Ingeborg Nilsdotter var född 1784. De hade 2 barn. Inhyses Johannes Johansson var född 1799. H.h. Ingrid Olsdotter var född 1807. De hade 5 barn. Utfattig.
Under perioden 1849-1861 var folkmängden 56 män och 62 kvinnor. Totalt alltså 118 personer. I prästgården skedde flera förändringar. Komminister Pehr Lundgren blev 1854 kyrkoherde i Söderåkra. Efterträdaren Gustaf Lindeman blev komminister i Ljungby 1860 och efterträddes av Peter Jonsson. På prästgårdens ägor bodde änkefru Anna Louise Aurelius, änka efter komminister Aurelius i Söderåkra. På 63/256 mtl avled Johan Peter Niklasson 1850. Änkan Helena Jonsdotter och sonen Oskar flyttade 1854 till Mortorp. Gården köptes av Johan Petersson i Krokstorp, men brukades av dennes svärson Peter August Nilsson, född i Arby 1827 och 1858 gift med Johan Peterssons dotter Anna Maria Johansdotter, född 1841. De fick 1859 dottern Thilda Augusta. Tidigare hade gården arrenderats av Anders Strömberg, född i Oskar 1824. Han flyttade bort 1856. Till 17/128 mtl inflyttade 1853 från Vissefjärda Andreas Olsson, född i Madesjö 1816. Han var gift med Maria Petersdotter från Vissefjärda, född 1811. De fick 5 barn: en son född i Madesjö 1835, Anna Gustafva, född i Madesjö 1838, Mathilda, född i Vissefjärda 1844, Johan August, född ibm 1851 och Per Olof, född i Oskar 1854. Till 21/256 mtl inflyttade 1855 från Käxgöl Carl Peter Johansson, född i Oskar 1823 och h.h. Sophia Petersdotter, f. 1826. De fick 5 barn: Pehr August 1847, Helena 1849, Emma Christina 1852, Ida Mathilda 1855 och Carolina 1858.
På 7/32 mtl satt fortfarande Gustaf Petersson och Christina Jonsdotter. De fick 6 barn: Jonas Peter 1849, Stina Maria 1850, Emma Mathilda 1853, Ida Johanna 1855, Frans 1858 och Pehr Olof 1860. Nils Petersson och Anna Stina Olaidotter flyttade från 21/256 mtl till Käxgöl 1855 och efterträddes av Carl Peter Johansson och Sophia Petersdotter. Undantagsmannen förre bonden Nicolaus Nilssons hustru Kajsa Lena Petersdotter avled 1850. Han flyttade 1857 från Östra Alsjö. Inhyses förre bonden Gustaf Källberg, f. i Torslunda 1825 och gift med Ingrid Katharina Jacobsdotter, född i Kläckeberga 1818, flyttade hit från Madesjö 1856 men flyttade tillbaka till Madesjö 1857. På ägorna bodde kantorn i Oskar Olof Håkansson, född i Mortorp 1812 och h.h. Kajsa Lena Svensdotter, född i Mortorp 1823. Deras son Alfred föddes i Oskar 1850 och dottern Wilhelmina 1852. Lanthandlare Johan Svensson Sjöqvist var född i Madesjö 1820. Han var gift med Ottiliana Carlsdotter från Kalmar, född 1831. De flyttade till Oskar från Ljungby 1855. Samma år föddes deras dotter Augusta Elisabet.
Flera torpare var verksamma på Östra Alsjö ägor under denna period. Torparen Nils Jonsson var född i Oskar 1826. Han gifte sig 1858 med Stina Olofsdotter från Besagöl. De fick samma år sonen Frans och 1860 sonen Johan Enok. Torparen Måns Jonsson var född i Oskar 1821. Hans hustru Kajsa Lena Månsdotter var från Mortorp och född 1822. De fick 5 barn. Torparen Olaus Petersson och h.h. Kajsa Olsdotter flyttade med sina 4 barn till Vissefjärda 1851. Torparen Johannes Månsson och h.h. Lovisa Nilsdotter vigdes 1851 och flyttade då hit. Från Kroksmåla inflyttade 1859 torparen Johan Peter Petersson, f. i Oskar 1824 och h.h. Johanna Anders-dotter, född i Mortorp 1828. De hade 4 barn. Torparen Samuel Johansson var född i Algutsboda 1819. Hans hustru Kajsa Jonsdotter var född i Oskar 1821. De hade en dotter, född 1849. Torparen och inhyses Peter Jonsson Sågare var född i Oskar 1811 och h.h. Ingrid Svensdotter 1808. De hade 3 barn. Torparen Håkan Hindriksson Ahlqvist flyttade hit från Västra Alsjö 1854. Han var gift med Lena Maria Magnidotter, f. 1810. De hade 3 barn. Torparen Jonas Månsson var född i Oskar 1818. Han flyttade hit från Mortorp 1856. Han var gift med Ingrid Lena Magnidotter, f. 1820. Vid giftermålet 1856 kom hon från Pukaberg. Båtsmannen Peter Alm dog 1851. Båts-mannen Andreas Alm var född i Oskar 1832. Hans hustru Anna Stina Nilsdotter kom 1848 från Käxgöl. De flyttade 1856 till Käxgöl. Kyrkovaktare Nicolaus Petersson var född i Oskar 1815. H.h. Cecilia Andersdotter var född 1817. Skräddaredrängen Nils Peter Nicolausson var född i Oskar 1834. Han kom närmast från Arby 1860 och flyttade till Karlskrona 1861. En hel del inhyses och fattighjon bodde under denna period på Östra Alsjö ägor.
Vi går fram till perioden 1881-1891. Som komminister tjänstgjorde till 1888 Johan Valfrid Hultqvist, som 1878 ingick äktenskap med Maria Karolina Jönsson, född 1858 i Hossmo. De fick 1879 dottern Signhild Maria. Komminister Hultqvist flyttade 1888 till Madesjö och efterträddes av komminister Oskar Arnell, född 1852 i Arby och 1886 gift med Hilda Nanny Nilsson, född 1859 i Mortorp. De fick 3 barn: Karin Helfrid Elisabeth 1887, Görild Hertha Ingegerd 1889 och Nils Tage Emanuel 1891. På komministerboställets ägor bodde torparen Nils Jonsson, född 1826 i Oskar. Hans hustru Stina Kajsa Olsdotter var född 1814 och avled 1883. De hade 5 barn. Arbetaren Frans August Gustafsson var född 1849 och h.h. Ida Nilsson 1862. De hade 2 barn. Torparen Måns Jönsson var född 1821 och h.h. Kajsa Lena Månsdotter 1827. De hade 6 barn. F.d. skomakaren Peter Jönsson var född 1814 i Madesjö och avled 1892. Hans hustru Kristina Magnidotter hade avlidit 1888. De hade en dotter. Skolläraren Johan August Andersson var född 1835 i Oskar. Hans hustru Kajsa Lena Andersdotter var född i Arby 1839. De hade 10 (!) barn. Småskollärarinnan Anna Mathilda Forsberg var från Halltorp och född 1860. Kyrkovaktaren Anders Alm avled 1890. Hustrun Anna Stina Nilsdotter och 6 barn överlevde honom.
7/32 mtl brukades av kvarnägaren Peter August Karlsson, född 1841 i Oskar och 1882 gift med Cecilia Nilsdotter, född i Torsås 1841. Hon medförde från ett tidigare gifte 3 barn: Karl Alrik, född 1871, emigrerade till USA 1890, Johan Teodor, född 1874 och Per Robert, född 1877. 63/256 mtl ägdes av Peter Johan Johansson, född 1849 i Madesjö, och sedan 1876 gift med Ida Johanna Gustafsdotter, född 1855 i Oskar. De fick 6 barn: Karl Abdon 1880, Axel Rudolf 1884, Johan Sture Ferdinand 1886, Gunhild Elisabet 1888, Gustaf Erik Daniel 1889 och Ester Ottilia Maria 1892. 7/128 mtl ägdes av Pehr Olof Andersson, född 1854 i Oskar och 1878 gift med Emma Andersdotter, född 1855 i Gullabo. De fick 5 barn: Alma Eugenie Elisabeth, född 1879, Johan Mauritz Leonard, född 1880, Berner, född 1883, Karl Oskar Rudolf, född 1886 och Astrid Ingeborg Maria, född 1890. 7/128 mtl ägdes av f.d. lanthand-landen Karl Peter Håkansson, född 1830 i Söderåkra. Han emigrerade 1889 till USA och lämnade hemma hustrun Sofia Petersson, född i Voxtorp 1832, och dottern Kristina Wilhelmina, född 1863 i Oskar. Handelslägenheten Alsjöholm ägdes av lanthandlaren Elof Jonsson, född 1857 i Vissefjärda och 1889 gift med Mathilda Augusta Karlsson, född 1866 i Madesjö. De fick en son. Sågaren Anders Karlsson var född 1850 i Oskar. Han gifte sig 1889 med Augusta Pettersson, född 1863 i Oskar. Han emigrerade till USA 1892.
Torparna var fortfarande många. Torparen Karl Johan Andersson var född 1825 i Oskar och gift med Kristina Gummesdotter, f. 1822. De hade en son snickaren Jonas Holmström. Torparen Gustaf Karlsson var född 1830 i Torsås. Hans hustru Anna Helena Johansdotter var född 1831 i Oskar. De hade 3 barn. Snickaren Nils Peter Pettersson var född 1834 i Sandby. H.h. Maria Svensdotter var född i Arby 1832. De hade 9 barn, av vilka sonen Ernst Oskar, född 1863, emigrerade till USA 1887. Skräddaren Johan Peter Andersson, f. 1849, emigrerade också till USA 189?. Han lämnade hustrun Emma Danielsdotter, f. 1844 i Mortorp och 4 barn kvar i Sverige. F.d. båtsmannen Anders Peter Månsson Alm, f. 1840 i Oskar, flyttade 1890 bort från Östra Alsjö. Han hade 7 barn. F.d. soldaten Johan Peter Källström var född 18?6 i Mortorp. Han gifte sig 1875 med Lena Maria Magnidotter, f. i Vissefjärda 18?0. Hon dog 1891. Torparen August Jonsson var född 1870 i Oskar, h.h. Emma Gustafva Andersson 1860. De gifte sig 1891. Torparen Andreas Larsson var född 1838 i Ljungby. Hustrun Helena Larsdotter var född 1841 i Oskar.
Skomakaren Per Wiktor Johansson var född 1860 i Oskar. Han gifte sig 1889 med Ida Matilda Augustsson, f. 1870 i Oskar. Torparen Nils Olsson flyttade hit 1883. Han var född 1823 i Karlskrona och gift med Kristina Svensdotter, f. 1824 i Oskar. De hade 4 barn. Arbetaren August Pettersson var född 1841 i Oskar och sedan 1866 gift med Johanna Håkansdotter, född 1844. Flyttade hit 1885. Arbetaren Johan Gustaf Törnblad var född 1843 i Oskar, och sedan 1878 gift med Emma Petersdotter, född 1848. De hade 7 barn. August Pettersson hade 8 barn. Organisten och skolläraren Gustaf Wisén var född 1834 i Oskar. Han var sedan 1874 gift med Johanna Johansson, född 1851 och död 1887. De hade 4 barn. Från Kungsholmens för-samling inflyttade 1889 till 7/128 mtl bonden Johan August Andersson, född 1846 i Vissefjärda. Samma år lystes det till äktenskap mellan honom och pigan Amanda Augusta Svensdotter, född 1864 i Oskar. Hon kom samma år från Mortorp. De fick 2 barn: Anders Napoleon 1890 och Per August 1892.
Korgmakaren Frans Gustafsson flyttade hit 1887. Han var sedan 1882 gift med Martha Josefsdotter, född 1863 i Oskar. De hade 6 barn. Han var son till 1882 avlidne undantagsmannen Gustaf Petersson och Kristina Jonsdotter, f. 1826. Torparen Jonas Karlsson flyttade hit 1888. Han var född 1836 i Oskar och gift med Helena Jonsdotter, född 1830. Av deras 4 barn emigrerade sonen Amandus 1891 till USA. Torparen Jonas Månsson dog 1884. Änkan Ingrid Lena Magnidotter var född 1828. 2 barn. 1891 inflyttade skräddaren Frans Oskar Karlsson, född 1862 i Madesjö. Hans hustru Emilia Kristina Danielsson var född 1863 i Madesjö. De hade 2 barn. Torparen Johan August Håkansson var född 1844 i Oskar. Hustrun Kristina Mattis-dotter dog 1883, varpå han 1884 gifte om sig med Kristina Gustafsdotter, f. 1854, 4 barn.