Anebo

http://kartor.eniro.se/m/nFec7

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Anebo

Anebo hette ursprungligen Aneboda. Slutändelsen föll bort omkring 1650. Slut-ändelsen -boda visar, att hemmanet har sitt ursprung i fäbodar eller möjligen fiske-bodar, som sedan permanentats. Sannolikt har detta skett under medeltidens mitt-skede, den s.k. högmedeltiden. Det äldsta dokument, i vilket hemmanet omtalas är Gustav Vasas fogderäkenskaper. I 1541 års räkenskaper nämnes ”Jon i Anebodum”. Han var liksom alla andra bönder i skogsbygden kronobonde, dvs han arrenderade sitt hemman av kronan. Vid tillträdet och sedan vart sjätte år hade han att erlägga s.k. städsleöre och därjämte varje år s.k. avrad eller arrende till kronan. Jons avrad 1541 var penningar-1 öre, korn-1 skäppa, tåt, dvs lin-1 kleff, dvs knippe, näver-1 packe, bräder-½ tolft, dagsverken-3 och s.k. fodring för 2 foderhästar och 2 fogde-hästar. Fodringen skulle lösas i pengar. 1541 var avlösningen 2 öre per häst men året därefter höjde Gustav Vasa godtyckligt summan till 3 öre per häst. Det missnöje som denna åtgärd väckte var en viktig orsak till dackefejden, som skulle få ett centrum i Oskar.

Enligt 1542 års fogderäkenskaper hette brukaren Per, som erlade samma avrad som Jon. Per överlevde dackefejden och satt kvar på hemmanet under hela 1540-talet. 1547 hade hans avrad höjts. Han skulle erlägga 11 öre i stället för 1 öre och betala fodring för 2 foderhästar, 4 fogdehästar och vart tredje år för 2 s.k. konungshästar.

År 1571 slöt Sverige fred med Danmark efter det nordiska 7-årskriget. Sverige måste betala ett stort belopp i lösen för fästningen Älfsborg, som danskarna höll besatt. För att betala denna lösen utskrev Johan III en extra skatt, kallad Älfsborgs lösen. Den skulle utgå med 10 % av värdet på silver, koppar och boskap hos varje bonde. För varje bonde upprättades listor över hans tillgångar och därpå grundad skatt. Dessa listor utgör en viktig källa till vår kunskap om den tidens ekonomiska förhållanden. Alla hemman som brukades fanns med i listorna över Älfsborgs lösen. Men Anebo saknas. Det måste bero på att hemmanet för tillfället saknade brukare. Från 1586 är brukaren känd. Han hette Per Svensson. Det går ej att avgöra, om han var son till den tidigare Per. Redan tre år senare eller 1591 brukades Anebo av en ny man, som hette Per Gummesson. Hans årliga avrad till kronan var följande: Penningar-1:6 öre, korn-1 skäppa, näver-1 packe, bräder-½ tolft, tåt-1 klef, dagsverken-4 och fodring för 6 årliga och 2 konungshästar.

Vi går fram till 1620. Detta år uttogs en extra skatt, den s.k. boskapspenningen, grundad på böndernas självdeklarationer, bestyrkta av sockenprästen. Brukaren hette nu ”Päder i Aneboda” och hans boskapspenning fastställdes till 2 dlr 6 öre. Päder kan vara en annan skrivning för den tidigare nämnde Per, och vara identisk med denne. 1628 uttogs en ny extraskatt, den s.k. kvarntullspenningen. Enligt listan över denna hette brukaren av Aneboda ”Suen i Aneboda”. Han hade 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. I Anebo fanns dessutom ännu en brukare, som hette Erik. Han hade samma spannmålsmängd som Sven. Han var kanske en så kallad ”husman”. I längden över den s.k. 3-markshjälpen samma år nämnes han ej. I 1635 års jordebok heter brukaren fortfarande Sven. Hans avrad var i stort sett densamma som tidigare hade vilat på hemmanet plus 4 lass ved årligen. Aneboda karakteriseras som ett helt hemman. 1638 hade emellertid nya inslag i avraden tillkommit, foder-nötspengar och städslepengar.

Mantalslängden 1641 ger en inblick i förhållandena i Anebo. Den upptager tre brukare: Sven, Inge och Olof Svensson, den senare säkerligen Svens son. Sven hade 2 stutar, 2 kor och 2 kvigor. Inge hade 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor och 2 kvigor. Olof Svensson hade 1 sto, 2 oxar, 4 stutar, 2 kor, 3 kvigor, 3 får och 2 svin. Denna tredelning av hemmanet var tillfällig. I 1645 års mantalslängd fanns det 2 brukare av Anebo: Inge i Anebodum och Olof. De brukade Anebo under resten av 1640-talet. Från 1650 är Inge ersatt av Lars. Olof Svensson satt kvar på hemmanet till följande år, då hans änka stod för hans del. Lars fanns kvar, men 1655 möter ett nytt namn: Per, som fått hemmanet förmedlat till ¼. Det var tydligen omöjligt att prestera den för ett helt hemman fastställda avraden. I 1663 års jordebok saknas Anebo. Sannolikt fanns ingen brukare eller var hemmanet ”öde”, dvs oförmöget att betala. Först 1682 möter vi en brukare av Anebo. Hans namn var ”Pähr i Anebo” och han åtnjöt fort-farande förmedling till en fjärdedel för hemmanet. Hans avrad värderades nu i pengar till 6 dlr 16 öre 21 penningar. Pers fullständiga namn var Per Larsson. Det framgår av den husförhörslängd som upprättades 1688. Det fullständiga namnet antyder, att Per var son till tidigare nämnde Lars. Per Larsson var gift och hade sonen Lars hemma liksom en dotter. Där fanns också en Sven Persson med hustru. Det är oklart i vilket förhållande denne stod till Per Larsson. Var han son till denne? Det senare tycks ha varit fallet, ty i 1699 års jordebok upptages Sven Persson som brukare av ½ hemman Anebo. Dess status hade höjts från ¼ hemman till ½ hemman. Den årliga räntan till kronan var nu 3 dlr 26 öre. År 1701 utkom den kungliga kungörelse, som gav krono-bönder rätt att friköpa gårdarna till skattekrono. Som en följd härav började nu på allvar hemmansklyvning. Anebo delades i två gårdar eller hemmansdelar. I 1717 års mantalslängd upptages Anebo fortfarande som ½ hemman. Det var delat mellan Sven Persson, ¼, och Nils Svensson, ¼. Den senare var säkert en son till den förre. Nu anges också hemmanets båtsman: Johan Compass.

Enligt 1725 års mantalslängd brukades ¼ av Lars Månsson och ¼ av Nils Svensson. På den senare hemmansdelen fanns även en inhyses hustru Brita. Johan Compass var fortfarande hemmanets båtsman. Enligt 1746 års mantalslängd hette brukarna Lars Svensson och Nils Svensson.

För senare delen av 1700-talet är vi dåligt underrättade. Husförhörslängderna för denna tid för Mortorp saknas nämligen, varför vi inte vet vilka som brukade de olika hemmanen. Först för åren 1805-1810 finns dessa längder bevarade. Vid början av 1800-talet hade Anbeo klyvts till 4 gårdar, som innehades av Lars Nilsson, Germund Olsson, Jonas Svensson och Jon Månsson. Lars Svenssons son Nils Larsson hade mot undantag överlämnat sin hemmansdel till sonen Lars Nilsson, som 1805 angavs vara 21 år gammal och således bör vara född 1784. Hans hustru hette Caisa, som 1809 vid giftermålet var 23 år. Hon var således född 1786. De fick 1810 dottern Ingrid. En hemmansdel innehades av Germund Olsson, 41 år gammal. Hans hustru hette Stina, 32 år gammal. De fick 5 barn: Elin, 10 år gammal 1805, Brita Stina, 8 år, Sara, 4 år, Olof, född 1806, Stina Cajsa, född 1809. Den tredje hemmansdelen innehades av Jonas Svensson, 45 år, och hans hustru Caisa, 43 år, som dock avled 1809. De hade sönerna Gumme, 18 år, Nils, 14 år, och Sven, 11 år. Den fjärde hemmansdelen innehades av Jon Månsson, 38 år. Hustrun Gertrud, 40 år, avled 1809. De hade 3 barn: Måns, 13 år, Anna Stina, 12 år, och Zackris, 10 år.

Hemmanets båtsman hette Blysa, 35 år, gift med Stina, 31 år. De fick 3 barn: Nils, 7 år, Peter, 4 år, och Cajsa, f. 1806. Dessutom bodde en båtsman Compass på ägorna. Han var 24 år och gift med Stina, 20 år. Sonen Sven var 1805 2 år, Elin föddes 1807 och Eskil 1810. Torpbildningen hade fortskridit långt. Åtminstone 7 torp hade 1805 upptagits. Torparen Jonas Pehrsson var gift med Gertrud, 45 år, som dock avled 1810. De hade 5 barn. Torparen Pehr Larsson är antecknad som avliden 1805 i en ålder av 54 år. Han efterlämnade hustrun Segrid, 67 år, och två barn. Torparen Magnus Stropp dog 1810 44 år gammal. Änkan hette Elin. De hade 5 barn. Torparen Sven Nilsson var 1805 43 år gammal. Hans hustru Gjörel var 37 år. De hade många barn. Torparen Olof Pehrsson har ingen ålder angiven i husförhörs-längden. Hans hustru hette Sara. De hade 1805 tre barn och fick ett ytterligare 1810. Torparen Jaen Andersson var 1805 42 år gammal och hans hustru Maja 44 år. De hade icke mindre än 9 barn. Torparen Jonas Jonsson var 35 år gammal och hustrun Stina 38 år. De hade tre barn och fick 1807 ett fjärde. Ett ”ställe” beboddes av ogifta Gertrud, 42 år gammal och med 2 barn.

Vi går fram till husförhörslängden för åren 1830-1836, som i verkligheten även omfattar 1840-talet. Anebo omfattade som förut 4 hemmansdelar. Sven Svensson, f. 1774, och hans hustru Ingeborg Johannisdotter, f. 1766, uppges nu hava undantag av dottern Stina Svensdotter och hennes man Lars Svensson. De var födda resp. 1808 och 1807. De fick 1835 sonen Nils Peter, 1840 sonen Johan och 1843 dottern Ingrid Stina. Stina Svensdotter avled därefter. Måns Jaensson var född 1791 och hans hustru Malena Olufsdotter 1798. De fick 6 barn: Anna Maria 1823, Joseph 1825, Niclas 1828, Peter Johan 1831, Jöran 1834 och Christina 1837. Jonas Olsson innehade en hemmansdel. Han var född 1796 och gift med Anna Stina Johansdotter, född 1793. De hade 5 barn: Maria, född 1819, Johan Peter 1821, Nils Peter 1824, Greta Stina 1826 och Joel 1829. På ägorna bodde undantagsmannen Olof Jonsson, f. 1769. Han var Jonas Olssons fader. Den fjärde gården innehades av Johan Petersson, född 1822 och gift med Anna Stina Nilsdotter, född 1820. De fick 1844 sonen Joseph och 1849 dottern Johanna Sophia. Undantag hade Peter Jonas Broström, född 1784, och hans hustru Margareta Andersdotter, född 1783.

Antalet torpare, som längre eller kortare tid under denna tidsperiod var verksamma på Anebo ägor hade ökat sedan föregående period. Icke mindre än 19 torpare är förtecknade i husförhörslängden. Torparen Jonas Persson var född 1805 och gift med Sara Stina Jonsdotter, född 1805. De hade 4 barn. Torparen Isac Jonsson, född 1801, och h.h. Johanna Johannisdotter hade 3 barn. Familjen flyttade en tid till Runtorp men återkom till Anebo. Torparen Olof Mattsson var född 1804 och gift med Gertrud Jonsdotter, f. 1805. De hade 2 barn och flyttade till Kroksmåla. Torparen Israel Göth var född 1781 och hans hustru Marja Petersdotter 1784. De hade en son. Lumpsamlaren och torparen Peter Petersson, född 1800, och h.h. Christina Olsdotter född samma år var skrivna i Anebo men vistades i Lillaverke. De hade en son. Torparen Gumme Andersson var född 1787 och hans hustru Christina Nilsdotter 1792. De hade en son. De flyttade bort. Torpet Gåragöl brukades av torparen Abraham Johansson, född 1809, och h.h. Maria Hansdotter, f. 1800. De hade 2 barn.

Torparen Zackarias Jaensson var född 1806 och h.h. Maria Germundsdotter 1801. De hade 2 barn. Torparen Johannes Petersson, f. 1800, och h.h. Elin Petersdotter, f. 1804, hade 4 barn. De flyttade till Kalmar. Torparen Pehr Goliath var född 1761 och dog 1833. Torparen Jonas Jonsson var född 1770 och hans hustru Stina Daniels-dotter 1767. De flyttade bort. Torparen Nils Petersson var född 1793 och hans hustru Ingrid Svensdotter 1794. Med sina 5 barn flyttade de till Öland. Torparen Jonas Olsson var född 1802 och h.h. Stina Johansdotter 1806. De hade 4 barn. Torparen Nils Olsson var född 1796 och hans hustru Maria Månsdotter 1803. De hade 6 barn. Torparen Johannes Petersson var född 1799 och h.h. Maria Andersdotter 1799. De hade 3 barn. Torparen Måns Flyckt var född 1780 och hustrun Ingeborg Johansdotter 1776. De hade 7 barn. Torparen Niclas Petersson var född 1795 och hans hustru Sara Stina Jonsdotter 1794. De hade 3 barn. Från Madesjö inflyttade 1859 torparen Johan Jonsson, f. 1812, och hans hustru Cajsa Lena Olsdotter, f. 1813. Torparen Jonas Trulsson var född 1809 och hans hustru Maria Svensdotter 1811. De hade 6 barn. Torparen Lars Ericsson var född 1808 och hans hustru Maja Stina Jonsdotter 1804. De hade 5 barn. Båtsman för Anebo var nu Matts Petersson Compass, född 1815, och gift med Lovisa Petersdotter, född 1812. De hade 2 barn. Avskedad båtsman var Andreas Rundin, född 1810 och gift med Kajsa Persdotter, f. 1812. De hade 2 barn. Avskedade båtsmannen Nils Blysa kallas ”gratialist”, vilket väl betyder, att han åtnjöt särskild pension. Han hade hustru och 3 barn. Anebo var som synes mycket folkrikt under denna period.

Vi förflyttar oss fram till perioden 1849-1861, alltså i stort sett 1850-talet. I husförhörs-längden för dessa år är antecknat hur många som var skrivna i Anebo. Det var 67 män och 68 kvinnor eller tillsammans 135 personer. Anebo var ett av de folkrikaste hemmanen i Oskar, som just 1847 blivit annexförsamling till Mortorp. Bebyggelse-situationen i Anebo redovisas i det följande. Jonas Olssons hustru Anna Stina Jonsdotter avled 1855. Jonas Olsson överlät nu gården på sonen Joel Jonsson och tog undantag. Joel Jonsson gifte sig samma år med Kajsa Maria Petersdotter från Arby, född 1831. De fick 1856 sonen Pehr Albin och 1858 dottern Emmeli. På gården bodde också undantagsmannen Olof Jonsson, född 1769 och död 1859. På nästa hemmansdel, 1/8 mtl, avled 1856 som undantagsman Måns Jaensson. Han var född 1791. Han efterlämnade änkan Malena Olsdotter, f. 1798 och 5 barn: Joseph, född 1825, Brita, som flyttade till Kalmar 1853, Peter Johan, född 1832, som 1858 fick betyg till lantbruksskola, Jöran, f. 1834 och Christina, född 1838. Joseph Månsson övertog gården. Han vigdes 1852 vid Johanna Jonsdotter, född i Oskar 1834. De fick 1858 dottern Aurore.

Nästa gård på 1/8 mtl ägdes av Johan Fredrik Petersson, född 1822, och h.h. Christina Nilsdotter, född 1820. De hade sonen Joseph, född 1847 och dottern Johanna Sofia, född 1849. Gården såldes 1859 till Nils Petersson, född 1811 och hans hustru Stina Olsdotter, f. i Mortorp 1812, som kom från Östra Alsjö. De medförde 3 barn: Peter Olaus, f. 1848, Johan August, f. 1853 och Helena, f. 1855. Som undantagsmän bodde på gården Lars Nilsson och Kajsa Gummesdotter, som flyttade till Ö. Alsjö, samt Peter Jonsson Broström och Margareta Andersdotter, som flyttade till V. Alsjö. På gård nr 4, 1/8 mtl, avled Lars Svensson 1854. Han var född i Arby 1807. Hans hustru Stina Kajsa Petersdotter var född i Mortorp 1818. Hon flyttade efter mannens död till Mortorp. Äldste sonen Nils Peter Larsson, f. 1835, övertog gården. Han gifte sig 1857 med Stina Maria Nilsdotter, f. 1837. De fick 1858 dottern Ida Augusta och 1860 sonen Pehr Victor. Nils Peter Larsson hade 4 syskon: Sven Emanuel, Joseph, Ingrid Stina och Joel. De stannade på gården.

Torparna var fortfarande många. Torparen Nils Olsson och h.h. Maria Månsdotter överlät 1861 sitt torp på sonen Jonas Nilsson, som samma år vigdes vid Stina Svensdotter från Madesjö, f. 1829. Torparen Johannes Petersson var född i Madesjö 1793 och avled som inhyses 1858 efterlämnande änkan Maria Samuelsdotter, född i Ekeberga 1799, och 2 barn. Torpet övergick till Jonas Trulsson, född i Mortorp 1804, och h.h. Maria Svensdotter, född i Oskar 1811. De hade 7 barn. Torparen Lars Ericsson var född i Mortorp 1805 och gift med Maja Stina Jonsdotter från Mortorp, f. 1804. De hade 5 barn och flyttade till Mortorp 1859. Torpet överläts till Peter August Johansson, som var född i Oskar 1835 men som närmast kom från Mortorp. Han vigdes 1860 vid Anna Maria Nilsdotter, född i Mortorp 1833. Torparen Anders Petersson var född i Arby 1819 och gift med Stina Lena Petersdotter från Oskar, född 1819. Han benämnes i kyrkboken ”alldeles okunnig i sin kristendom”. Han avträdde 1854 torpet till avskedade båtsmannen Johan Johansson Björk, född i Oskar 1820, och h.h. Maria Svensdotter, född i Oskar 1818. De hade 6 barn. Samma år 1854 inflyttade torparen Nils Börjesson från Ö. Alsjö. Han var född i Hälleberga 1818 och gift med Catharina Johansdotter från Algutsboda, född 1800. De hade 3 barn.

Inhyses Peter Karlsson var född i Arby 1816 och gift med Brita Stina Nilsdotter från Arby, f. 1801. De hade 2 barn. Avskedade båtsmannen Måns Flyckt var född i Halltorp 1780. Han var änkeman och avled 1858. Han efterlämnade dottern Gertrud Månsdotter, f. i Arby 1817. Hon sålde 1859 torpet till en Johan Danielsson enligt anteckning i kyrkoboken. På torpet Selemålen bodde från 1856 torparen Johan August Jonsson, född 1827 i Krokstorp, och h.h. Anna Maria Andersdotter, f. 1840. De gifte sig 1858 och fick ett barn. På torpet bodde även avskedade båtsmannen Måns Blysas två döttrar Kajsa, f. 1806, och Ingrid Lena, f. 1817. Båtsmannen Matthias Petersson Compass var född i Vissefjärda 1815 och gift med Lovisa Petersdotter från Algutsboda, f. 1816. De hade 3 barn. Från Ö. Alsjö inflyttade 1858 torparen Johan August Carlsson, f. i Oskar 1830. Hans hustru hette Maria Anders-dotter, f. 1836. Hon var dotter till torparen Anders Petersson, förut nämnd. Tidigare nämnde torparen och avskedade båtsmannen Andreas Runsten kallas nu inhyses. Han var gift med Cecilia Persdotter, f. 1810. De hade en dotter, född 1838, kvar i hemmet. År 1850 inflyttade torparen Karl Gustaf Olsson, född i Arby 1825. Han gifte sig samma år med Brita Stina Johansdotter, född i Oskar 1819. Torparen Gustaf Jönsson var född i Oskar 1816 och gift med Cecilia Månsdotter från Arby, f. 1819. De flyttade hit 1854. De fick 2 barn. Torparen Nils Petersson var född i Madesjö 1827. Han gifte sig 1851 med Brita Stina Nilsdotter, också från Madesjö, f. 1831. De flyttade till Anebo samma år men fortsatte till Arby 1855. De hade en son.

Torparen Samuel August Samuelsson var född i Oskar 1828 och gift med Kristina Petersdotter från Torsås, f. 1821. De flyttade hit 1851. De hade 3 barn. Torparen Olaus Olsson var född i Vissefjärda 1830 och gift med Lena Stina Gustafsdotter från Arby, f. 1835. De hade en dotter. De flyttade in till Anebo 1861. Avskedade båts-mannen Gustaf Granqvist var född i Oskar 1799 och blev änkling 1855. Torparen Peter Magnus Petersson var född i Algutsboda 1829. Han var gift med Kajsa Petersdotter från Mortorp, född 1826. De kom till Anebo från Madesjö 1851. De hade 3 barn. Från Mortorp inflyttade 1851 torparen Abraham Johansson Snäll, född i Älghult 1810. Hans hustru var Maria Hansdotter, född i Oskar 1810. De hade 4 barn. Torparen Johan Månsson var född i Algutsboda 1823. Han flyttade hit från Ljungby 1854 och gifte sig samma år med Charlotta Månsdotter från Dörby, född 1832. De fick 2 barn. Torparen Johannes Jonsson var född 1828 i Mortorp. Han var gift med Lotta Petersdotter från Mortorp, född 1826. De kom till Anebo från Mortorp 1860. Som synes av föregående redogörelse var Anebo rikligt försett med torp vid denna tid.

Vi går fram till perioden 1881-1891. På 1/8 mtl flyttade Joel Jonsson och Cajsa Maria Petersdotter 1889 till Kalmar. De hade 5 barn: Peter Albin, född 1856, reste 1884 till Stockholm, Haman, f. 1861, gick i Kalmar elementarskola, Sofia Emilie, f. 1863, John Walfrid, f. 1866 och Gustaf Hjalmar, f. 1871. Gården köptes av Per Gustaf Johansson i Kroksmåla. Han var född 1842 i Oskar och sedan 1866 gift med Karolina Mathilda Nilsdotter från Arby, född 1842. De hade 6 barn: Johan Egidius, f. 1867, Konrad Teodor, f. 1871, som 1892 emigrerade till USA, Anna Serafia, f. 1874, Oskar Reinhold, f. 1879, Karl Robert, f. 1883 och Rudolf, f. 1885. 1/8 mtl ägdes av Peter August Johansson, född i Madesjö 1843 och sedan 1867 gift med Sofia Gustafva Nilsdotter, född i Oskar 1851. De hade 6 barn. Familjen flyttade 1882 till Madesjö. På nästa 1/8 mtl avled Nils Peterssons hustru Anna Stina Olsdotter 1884. Sonen Peter Olaus Nilsson, född 1848 i Oskar, flyttade 1889 till Ö. Alsjö. Hans yngre broder Johan August Nilsson, f. 1853, flyttade 1882 till Mortorp. Nils Petersson sålde gården 1888 till färgaren Pehr Teodor Nyqvist från Madesjö, född där 1845. 1889 gifte sig Nyqvist med Hilda Petersson från Oskar, född 1869. Samma år föddes sonen Gustaf Ruben. Från Mörbylånga inflyttade 1889 ”mamsell” Karolina Nyqvist, född 1833 i Madesjö, tydligen en syster till Nyqvist. 1/16 mtl ägdes av Sven Emanuel Larsson, född 1838 i Oskar och hans hustru Erika Nilsdotter, född 1844. De hade 8 barn: Hilda Sabina, född 1866, Johan Albert, född 1868, Ester Sofia, född 1871, Karl Fritiof, född 1874, Peter Victor, född 1877, Frida, född 1879, Lydia Kristina, född 1881 och Axel Ragnar Emanuel, född 1885. En andra gård på 1/16 mtl ägdes först av Daniel Petersson, född i Mortorp 1832 och sedan 1864 gift med Stina Maria Nilsdotter, född i Oskar 1837. Han avled 1889 och änkan flyttade 1890 till S:t Sigfrid med sina 2 barn.

Gården övergick till garvaren August Johansson, född 1840 i Smedby och gift 1869 med Dorothea Lundberg, född 1837 i Mörbylånga. De tillträdde 1891. De hade 4 barn: Marie Lovisa, född 1870, Hildegard Sofia, född 1873, Ernst Emil, född 1875 och August Julius, född 1879. Från Madesjö inflyttade 1882 Peter Gustaf Danielsson, född i Vissefjärda 1856. Han gifte sig samma år med Emma Gustafva Jonsdotter, född 1840 i Madesjö. Hon hade fyra barn i ett föregående gifte: Josef Anders, född i Mortorp 1865, Karolina Sofia, född i Oskar 1867, Fridolf, född i Oskar 1871 och Karl Alfred, född 1876. Familjen flyttade 1884 bort från gården. Efterträdare blev Johan Peter August Olsson, född 1833 i Madesjö och hans hustru Maria Lena Petersdotter, född 1834 i Madesjö. Mannen avled samma år, 1884, varpå änkan med fyra barn flyttade till Alsjö. Som undantagsman och senare som arbetare betecknas Josef Månsson, som var född 1825 i Oskar och 1885 gifte sig med Johanna Andersdotter, född 1846. Han hade varit gift tidigare och medförde 5 barn: Oskar, född 1861, Pehr August, f. 1865, Herman, f. 1867, Karl, f. 1870 och Hilda, f. 1872. Viktor Vilhelm föddes 1879 och Maria samma år (tvillingar). De hade samma föräldrar men föddes före äktenskapet. Hugo föddes 1887.

Torpare och inhyses på ägorna var fortfarande många. Torparen Anders Nilsson var född 1841 i Oskar. Torparen Nils Peter Petersson var född 1843 i Arby och gift med Emma Nilsdotter från Ljungby, född 1844. Hon hade 2 barn i ett föregående gifte. Hon avled 1881, varpå han flyttade till Madesjö 1884. Till Madesjö flyttade samma år f. handlanden Joel Mattsson, född 1836 i Oskar och bosatt i Anebo 1882. Han var gift med Johanna Månsdotter, född 1831. De hade 3 barn, av vilka dottern Hilda Augusta, f. 1864, år 1883 emigrerade till USA. Mjölnaren Karl Oskar Gustafsson var född 1865 i Vissefjärda och inflyttad till Anebo 1889. Han flyttade till Mortorp 1891. Torparen Johan August Jonsson dog 1885. Han efterlämnade änkan Anna Maria Andersdotter och 9 barn. Torparen Johan Danielsson var född 1830 i Rumskulla och gift med Anna Stina Nathanaelsdotter från Ljungby, född 1831. De hade 7 barn. Torparen Johan August Karlsson var född i Oskar 1830 och gift med Maria Anders-dotter, född 1836. De hade 3 barn. Torparen Pehr August Svensson var född 1858 i Oskar. Hustrun hette Ingrid Stina Dahlström, född 1854 i Torsås. De gifte sig 1880, fick en son 1881 och flyttade samma år till Mortorp. Torparen och avskedade båts-mannen Jonas Pettersson Styf var född 1824 i Madesjö. Från Madesjö härstammade också hustrun Sara Lovisa Danielsdotter, f. 1833. De hade 3 döttrar. Torparen Peter Magnus Petersson och h.h. Kajsa Petersdotter avstod sitt torp till sonen Per August Petersson, f. 1862, och dennes hustru sedan 1887 Hilda Sofia Nilsson, f. 1866 i Karlslunda.

Torparen Abraham Johansson Snell var född 1810 i Älghult. Hans hustru Lena Maria Jonsdotter var född 1819 i Madesjö. Han avled 1889 och hon 1892. Torparen Jonas Månsson var född i Algutsboda 1823. Han gifte sig 1854 med Charlotta Månsdotter, född 1832 i Oskar. De hade 4 barn. Torparen Olaus Nilsson var född 1832 i Oskar och gift med Kristina Nilsdotter, född 1841 i Ljungby. Han sålde torpet till Karl Johansson i Runtorp men bodde kvar som arbetare. Torparen Johan Frans Andersson var född 1834 i Oskar, gifte sig 1877 med Kerstin Nilsdotter från Mortorp, född 1836. De hade 4 barn. Torparen Johannes Gustafsson var född 1839 i Oskar. Han gifte sig 1873 med Maria Gustafsdotter, f. 1855 i Oskar. De fick 10 (tio) barn!! Torparen Abraham Isacsson var född 1816 i Mortorp. Han gifte sig 1865 med Kristina Andersdotter, som var född 1836 i Madesjö. De hade 5 barn. Torparen Peter Johan Jonsson var född 1841 i Vissefjärda. Hans hustru Kristina Zackrisdotter var född 1824 i Oskar. De hade 4 barn. Från Madesjö inflyttade 1892 skomakaren Josef Johansson, född 1866 i Oskar och sedan 1890 gift med Ebba Sofia Sandberg från Kalmar, född 1871. De hade en son. Torparen Måns Pettersson var född 1811 i Oskar. Hans hustru Gertrud Petersdotter var född 1823. Han avled 1888 och hon 1889. Murmästaren Frans August Petersson Elmquist var född i Madesjö 1847. Han gifte sig 1879 med Emilia Jonsdotter, f. 1858 i Oskar. De fick en dotter, innan de 1881 flyttade till Ladugårdslands församling i Stockholm.

F.d. gästgivaren Jonas Nikolausson var född i Algutsboda 1817. Han var gift med Johanna Gustafsdotter, född i Algutsboda 1828. De kom till Anebo från Sillhöfda i Blekinge 1884 men flyttade till Algutsboda 1891. De hade en dotter. Mjölnaren Frans Otto Andersson var född 1841 i Åseda. Han var sedan 1870 gift med Emma Mathilda Petersdotter, född i Madesjö 1851. De hade 8 barn. Familjen flyttade till Madesjö 1892. Skomakaren John Peter Andersson var född 1836 i Mortorp och gift med Wendla Nilsdotter, född 1825 i Oskar. De hade 3 barn. Torparen Peter Olaus Nilsson var född 1848 i Oskar. Han gifte sig 1889 med Amanda Johansson från Mortorp, född 1860. Torparen Nils Peter Petersson var född 1864 i Oskar och gift med Jenny Olsson, f. 1870. De flyttade till Anebo 1891. Utom nu nämnda fanns tio arbetare-familjer och ett flertal änkor på hemmanets ägor.