http://kartor.eniro.se/m/C1n0h
Lästips: Annie Lidberg: Gårdsköp och auktion i Knappsmåla 1928 i Hembygdskrönikan 2001 s 213.
Per-Ola Karlsson: Päronträd i Knappsmåla från 1700-talet i Hembygdskrönikan 2011 s 185.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Detta hemman hette i de äldsta källorna ”Knapramola”. Namnet är sammansatt av ”knaper” = småsten och -måla. Hemmanet torde vara upptaget ganska sent under medeltiden eller början av 1500-talet. Hemmanet saknas i 1533 års register och 1535 års städsleörelängd och förekommer f.f.g. i 1539 års fogderäkenskaper. Där nämnes ”Nils i Knapramola”. Hans avrad är mycket obetydlig: ”et kleff taatt och 2 firchar”. Ingen fodring behövde han betala. Det bekräftar antagandet, att hemmanet var relativt nyupptaget. 1541-1542 hette brukaren ”Masse Suensson”, som hade samma obetydliga avrad. I 1545 års saköreslängd heter det, att ”Mats Swensson i Knapramola för han slo sinn granne hoffwud slag och beenebrått” måste böta 1 oxe. Samma år har avraden höjts något med fodring för 4 hästar. 1551 heter brukaren ”Niels Oweg” men 1556 var Matz Swensson tillbaka. Nu måste han göra 2 dags-verken årligen, vilka 1561 höjdes till 3. I 1565 års tionderegister står att ”Måns i Knapramåla” givit ½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde, vilket svarar mot en skörd av 7½ skäppa råg och 15 skäppor korn året förut, som dock var ett gott år. Det visar tydligt nog med huru små resurser brukaren hade att räkna. Denne Måns var kanske identisk med Masse eller Matz.
Från 1569 brukades Knappsmåla av en ny man, ”Gudmund i Knaplemåla”, som inför Älfsborgs lösen deklarerade: ”kopar-5 marker, kor-3, treårsungnöt-1, tvåårsungnöt-1, svin-3, häst för 5 mark”. Det blev en skatt på 4 mark 6½ öre – en mycket liten summa. Hemmanet var tydligen magert. Trots detta kunde Gudmund 1572 leverera 4 skäppor råg och 1 skäppa korn i tionde. Men hemmanet räknades från 1574 som halvt. Gudmund eller Gumme, som han kallas från 1591 brukade Knappsmåla till 1601, då han enligt rumpeskattlängden deklarerade 1 par oxar, 2 kor, 1 sto och 2 tunnor säd.
När den nya Älfsborgs lösen 1613 skulle betalas, hette brukaren av Knappsmåla ”Lasse i Knapramåla”, som kallas utfattig men ändå betalade ¾ silverdaler till Älfsborgs lösen. På hemmanet fanns dessutom knekten Nils, som också kallas utfattig och inte betalade något och en Jon som också benämnes utfattig. Men det fanns fler människor i Knappsmåla vid denna tid. I domboken för Södra Möre relateras hur vid tinget d. 26 april 1613 en viss Anders Andersson i Knapramåla ”kom för rätten och vart anklagad för han haver giort enfalt hor med Britta Nilsdotter, det de strax bekände. Dock efter deras bekännelse och grava rannsakning kunde de gode män för detta icke fria dem som det står i fjärde Mosebok 20 cap., giftermåls-balken 3 cap. och efter hustrun bad för honom, undfäste han pgr 20 dlr och hon pgr -40 dlr.” Anders Andersson måste ha varit någon slags brukare eller husman hos Lasse eller Nils. Följande år vid hösttinget ”kom Lasse i Knapramåla för rätta och vart anklagad för han haver gjort lönskaläge med Maritt Månssadotter i Olofsboda, thett han bekände. Undfäste therföre pengar 8 mark.” Följande år anklagades vid vinter-tinget bl.a. Sone Jönsson i Knapramåla för ett rån som han varit med om och vid hösttinget samma år ”kom Nils i Knapramåla för rätten och vart anklagad för han haver lägrat med en kona benämnd Mariet Håkansdotter, vilket han icke nekade och fäste därför Penningar 14 mark.” Här var det brukaren Nils som var den anklagade.
Från 1620 heter brukaren Måns, som stannade kvar hela 1620-talet. Enligt 1625 års kvarntullmantalslängd hade han en vattenkvarn, för vilken han skattade 4 dlr 4 öre. Enligt 1628 års mantalslängd hade han 3 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 1 sto, 5 kor, 3 kvigor, 5 får, 3 lamm och 4 ungsvin. Inte så dåligt! Därjämte fanns på hemmanet ”Karin, huskvinna”, som hade 2 kor. 1629 är Knappsmåla ”öde”, dvs Måns förmådde ej betala avraden. Det är även förmedlat till ¼ hemman. I 1633 års jordebok står Måns fortfarande som brukare av Knappsmåla, men i mantalslängden samma år är det en ”Joen i Knapramåla” som deklarerar sina tillgångar: 3 tunnor säd, 1 sto, 1 ung-sto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 2 får, 1 lamm, 1 svin och 1 ungsvin. Måns står kvar i 1635 års jordebok men i 1641 års mantalslängd har Jon definitivt tagit över. Han deklarerar där 1 föl, 1 oxe, 1 stut, 6 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 2 svin och 3½ tunna utsäde. Jon var sannolikt son till Måns. Knappsmåla räknas nu åter som ½ hemman.
Jon brukade gården hela 1650- och 1660-talet. 1668 hade han en son och en ”husfattig” på gården och 1669 saknas han i mantalslängden och är sannolikt död. Hustrun och 2 söner står däremot i längden. Knappsmåla saknas i 1682 års jordebok men är med 1686, då brukaren heter ”Isack Joensson”, sannolikt en son till Jon. Den årliga räntan var 2 dlr 11 öre 11 penningar. I 1697 års kvarnkommissions protokoll saknas Knappsmåla men i 1699 års jordebok nämns 2 brukare av nr 201 Knapre-måla: Eskil brukar 1/3 och Pehr S. 1/6. Denne Eskil nämns redan 1683 då hans dotter Sigrid föddes. Samma år föddes Anders dotter Christina. I 1717 års mantals-längd nämns 2 brukare: Joen Eskilsson och Pär Svensson. 1740 har antalet brukare ökats till 3: Jon Eskilsson brukar ¼, Per Svensson och Håkan Svensson 1/8 vardera.
I husförhörslängden 1728-1740, som återger 1730-talets förhållanden, upptages Per Svensson med hustru Segre (Segrid), Jon Eskilsson med hustru Kerstin. Däremot saknas Håkan Svensson, som därför måste ha kommit i besittning av sin hemmans-del omedelbart före 1740 års kyrkoherdeval. I husförhörslängden 1755-1788 däremot upptages Håkan Svensson, som uppges vara född 1690 och gift med Brita Peters-dotter, född 1707. De hade 4 barn: Sven, född 1734, Erik 1742, Stina 1743 och Segrid 1750. Gumme Svensson brukade en hemmansdel. Han uppges vara född 1714 och gift med Stina, vars efternamn icke anges. De hade också 4 barn: Peter, född 1743, Sven 1745, Nils och Anders. Den tredje gården ägdes av Peter Jonsson och hans hustru Annica Nilsdotter, f. 1736. De fick 5 barn: Jonas 1754, Kerstin 1756, Nils 1761, Elin u.å. och Sven 1766. Avskedade båtsmannen Berge Cordel med hustru och 4 barn bodde på ägorna, liksom ordinarie båtsmannen Jonas Cordel med hustru och dotter. Under periodens senare del efterträddes Gumme Jonsson av sonen Sven Gummesson, född 1746, och hans hustru Stina Mattisdotter, f. 1752. De fick 4 barn: Jonas 1775, Sven 1778, Jonas 1781 och Olof 1788. Håkan Svensson efterträddes av en son Peter Håkansson, f. 1746, och hans hustru Lena, som ingått äktenskap 1764.
Under perioden 1782-1801 tog Peter Håkansson undantag, sedan hustrun dött. Av de fyra barnen var dottern Segrid gift i Norra Örsjö. Peter Jonsson avled 1791 och efterlämnade utom änkan 3 barn, som alla var gifta. Sonen Sven Petersson övertog gården och gifte sig 1792 med Lena Svensdotter, f. 1766. De fick 3 barn: Stina 1793, Caisa 1794 och Anna Catharina 1800. Sven Gummesson var född 1745 och gift med Stina Mattisdotter, som var född 1752. De fick 4 barn: Sven 1778, Jonas 1781, Olof 1783 och Nils 1784. Jonas Olsson var den tredje hemmansägaren. Han var född 1775 och 1799 gift med Ingeborg Petersdotter, f. 1778. De fick 1800 dottern Maria. Båtsman var på 1790-talet Per Gummesson Cordel. Det fanns nu en torpare, som hette Jonas Persson, född 1759 och död 1789. En avskedad soldat Sven Karl var född 1752 och gift med Elin Jonsdotter, f. 1756.
Under perioden 1802-1815 hade Sven Gummesson, Sven Petersson och Peter Håkansson undantag. Jonas Persson var född 1778 och gift med Ingeborg Petersdotter, f. 1779. De fick 1802 dottern Ingrid och 1812 dottern Lena Stina. Olof Svensson var född 1785 och gift med Elin Aronsdotter, f. 1783. Också de fick 2 barn: Stina Cajsa 1811 och Maria 1813. Båtsman var fortfarande Per Cordel och den avskedade soldaten Sven Karl bodde alltjämt på ägorna.
Under åren 1815-1821 fanns det 3 bönder i Knappsmåla. På ¼ mtl satt Jonas Persson och Ingeborg Petersdotter, som 1818 fick sonen Johannes. På gården bodde undantagsmannen Peter Håkansson och inhyses Stina Nilsdotter. Peter Håkansson avled 1821. På 1/8 mtl fick Olof Svensson och Elin Aronsdotter 1817 sitt fjärde barn, dottern Johanna. Undantag på gården hade Sven Gummesson och Stina Mattisdotter. Den tredje bonden, som brukade 1/8 mtl hette Gumme Persson, f. 1775 och gift med Stina Olofsdotter, f. 1776. De hade 3 barn: Peter, född 1809, Olof och Gustaf, f. 1812. Båtsman var nu Sven Kardell. Tillnamnet är nu ändrat från Cordel till Kardell. Avskedade soldaten Sven Karl bodde fortfarande kvar på hemmanets ägor. Han var gift och hade en dotter.
Under åren 1821-1829 tog Gumme Persson undantag av sonen Peter Gummesson, född 1804, och dennes hustru Ingrid Lena Olsdotter, f. 1809. För Jonas Persson skedde ingen förändring. Olof Svensson och Elin Aronsdotter fick 1824 sitt femte barn, sonen Sven. Sven Gummesson avled 1822. Soldaten Karl avled 1829.
Vi går fram i tiden till 1840-talet. Olof Svenssons hustru Elin Aronsdotter avled 1844, varpå Olof Svensson några år därefter tog undantag av dottern Stina Cajsa, f. 1811.
Johannes Jonsson på 1/8 mtl … [oläslig fortsättning] … varefter gården övertogs av Olaus Håkansson från Norketorp, född 1815. Han hade gift sig med Jonas Perssons dotter Lena Stina Jonsdotter, f. 1812. De hade flera barn: Cajsa Lena, född 1836, Maria Gustafva 1838, Johanna 1840, Carl Gustaf 1843 och Mathilda 1847. Olaus Håkansson var en blivande sockenpamp! 1/8 mtl innehades nu av Peter Gudmundsson från Ljungby, f. 1834 [frågetecken för årtalet] och gift med Ingrid Lena Olofsdotter från Flyebo, f. 1809. De fick 6 barn: Gustaf 1832, Olaus 1834, Carl Johan 1837, Adolph 1844, Frans 1847 och Mathilda 1850. Båtsman var Jonas Peter Johansson Cardell, född i Toresbo 1820. Hans hustru hette Christina Jonsdotter från Norra Örsjö, f. 1822. De fick 1847 sonen Carl Peter och 1850 sonen Johan Gustaf. Undantagsman var Jonas Petersson. Enligt en anteckning i kyrkoboken var folk-mängden i Knappsmåla på 1840-talet 27 personer, varav 14 av manligt och 13 av kvinnligt kön.
På 1850-talet avled Peter Gudmundssons hustru Ingrid Lena Olofsdotter och 3 av barnen i 1858 års svåra rödsotsepidemi, varefter han 1859 överlät gården till sonen Olaus Petersson, som 1860 ingick äktenskap med Christina Gustafsdotter från Östra Bondetorp, född 1844. Olaus Håkanssons dotter Cajsa Lena, f. 1836, flyttade 1860 till Getahult. Olaus Håkansson spelade en betydande roll i Madesjö under 1850- och 1860-talen. Han var medlem av skolrådet, medlem av skolhusbyggnadskommittén och 1856 nämndeman. Den tredje gården innehades på 1850-talet av Sven Svensson från Oskar, som kom hit 1850 och gifte sig med Stina Cajsa Olofsdotter, som var dotter till Olof Svensson och Elin Aronsdotter. De levde därefter som undan-tagsfolk, liksom Jonas Petersson. Båtsman var Jonas Peter Johansson Kardell, som var född i Toresbo 1820. Han var gift med Christina Jonsdotter från Norra Örsjö, född 1822. Familjen flyttade från Knappsmåla till Norra Örsjö 1858.
På 1860-talet fanns det fortfarande tre bönder i Knappsmåla. Olaus Petersson och Christina Gustafsdotter fick 3 barn: Johan Emil 1863, Carl Emrik 1866 och Frantz Oscar 1870. Sven Svensson och Stina Cajsa Olofsdotter var barnlösa men tog 1864 fosterbarnet Johan Gustaf Danielsson från Gelebo, född 1852, och 1869 brodern Olaus Danielsson, f. 1853. Olaus Håkanssons äldsta hemmavarande dotter Maria Gustafva, f. 1838, blev 1869 gift till Halltorp i Mortorp. Peter Gudmundsson, Olof Svensson och Jonas Petersson hade undantag. Den sistnämnde avled 1868. Ny båtsman var från 1866 Leander Andersson Cardell, född 1838. Han kom från Kroksjö. Han gifte sig följande år med Lovisa Ulrika Jonasdotter, född i Kristvalla 1834, men närmast kommande från Sigislaryd.
På 1870-talet fick Olaus Petersson och Christina Gustafsdotter ytterligare 3 barn: Axel Victor 1872, Anna Augusta 1876 och Pehr Hjalmar 1880. Den yngre av Sven Svenssons fostersöner fick 1872 betyg till att bli sjöman. Olaus Håkanssons hustru Lena Stina Jonsdotter avled 1871, varpå han överlät gården till sonen Carl Gustaf Olsson, född 1843. Han gifte sig 1875 med Matilda Johannisdotter från Stora Kolfly, född 1850. Systern Matilda blev 1872 gift till Västra Madesjö. Undantagsmannen Olof Svensson avled 1872. Han efterlämnade dottern Ingrid Lena Olofsdotter och sonen Sven Olofsson. Avskedade båtsmannen Leander Andersson Cardell flyttade 1877 till Hälleberga med hustru och 2 barn. Olaus Danielsson kallas nu sjöman och bor i Bällsjömåla.
På 1880-talet avled 1889 Olaus Petersson. Gården övertogs av äldste sonen Johan Emil Olsson, född 1863 och sedan 1890 gift med Hulda Johansson, född 1866. De fick 1891 sonen Carl Ernst. Tre av Olaus Peterssons barn avled samma år som fadern, men vid olika tidpunkter. Sven Svensson överlät 1881 sin gård till fostersonen Carl Gustaf Danielsson, som 1883 gifte sig med Emma Sofia Lander, född 1849. Sven Svenssons hustru Stina Kajsa Olsdotter avled 1884. Den andre fostersonen sjömannen Olaus Danielsson emigrerade 1883 till USA. Den tredje gården brukades av Carl Gustaf Olsson och Matilda Johansdotter. De var barnlösa. Olaus Håkansson avled 1884 och Peter Gudmundsson 1889.
Åren 1891-1894 skedde den förändringen att Johan Ernst Olsson sålde sin gård 1891 och flyttade bort. Den nye ägaren hette Frans Petersson, som var född 1847 och sedan 1874 gift med Stina Kajsa Jonsdotter, f. 1852. Deras äldsta dotter Jenny Matilda, född 1875, emigrerade 1893 till USA. De yngre barnen var Axel Hjalmar, f. 1876, Ingrid Emilia Kristina, f. 1878, Anna Vilhelmina, född 1881, Gerda Helena, född 1885, Carl Julius, född 1887 och Gustaf Adolf Fritiof, född 1890. De två övriga gårdarna brukades alltjämt av Carl Gustaf Olsson och Carl Gustaf Danielsson. Sven Svensson levde alltjämt som undantagsman och Kristina Gustafsdotter som undan-tagsänka.
När Örsjö församling bildades var folkmängden i Knappsmåla 25 personer, 10 män och 15 kvinnor.