http://kartor.eniro.se/m/KW1pk
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Gårdar i Oskar
Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.
Grangölsmåla
Detta hemman är ett av de sist upptagna i Oskar. Det nämnes som kronotorp f.f.g. i 1591 års fogderäkenskaper med den obetydliga avraden smör-5 mark (= cirka 2 kg) och fodring för 1 häst. Sannolikt har hemmanet upptagits tio eller femton år tidigare, varpå det skattlagts. Så länge brukade det dröja mellan ett hemmans upptagande och skattläggning. Brukaren nämnes ej i denna första notis. I längden över boskaps-penningen 1620 nämnes däremot brukaren ”Anders i Grangöllsmåla”. Hans bidrag till denna extra skatt uppgick till 2 dlr 27 öre, ett belopp som vittnar om ett visst välstånd. Skattens belopp berodde på i en självdeklaration redovisade tillgångar. 1628 upptogs en ny extraskatt, som kallades kvarntullen. Enligt längden över denna redovisade Anders 4 tunnor råg och 6½ tunna korn och malt. I den samma år upptagna s.k. 3-markshjälpen nämnes också Anders. I 1635 års jordebok kallas hemmanet ”nybygge” och ”Anders i Grangillemåla” betalar årligen i avrad 5 marker smör och fodring för 2 hästar. I 1641 års mantalslängd har Anders efterträtts av ”Jon i Gran-gijllemåla”. Han var gift och hade 1 föl, 2 stutar, 3 kor, 1 kviga och 2 tunnor utsäde. I 1644 års mantalslängd upptages som brukare av ¼ mtl Grangölsmåla en Nils men 1645 och 1646 heter brukaren ”Olof i Grangillsmåla”. Hemmanet är fortfarande ¼ mtl. I 1655 års mantalslängd heter brukaren ”Håkan i Grangillsmåla” och det är i marginalen antecknat ”öde 1654”, dvs att detta år kunde brukaren ej betala avraden. Hemmanet saknas i 1663 års jordebok. Sannolikt var det utan brukare.
I 1682 års jordebok är Grangölsmåla alltjämt upptaget som kronotorp. Brukaren heter nu ”Anders i Grangölsmåla”. Hans avrad värderades till 1 dlr 9 öre 1 penning – ett obetydligt belopp. Mycket talar för att denne Anders var ättling till den förste brukaren. I den husförhörslängd, som upprättades 1688 över allas kristendoms-kunskap omtalas alla de som var skrivna i Grangölsmåla. Anders kunde alla buden, liksom hans hustru, vars namn ej nämnes. Sonen Anders ”kan något i bok”. Dessutom nämnes en Måns och hans hustru ”inhyses”. I 1699 års jordebok har Grangölsmåla nummer 275. Brukaren heter nu Per1) och avraden är densamma. Per var antagligen son till Anders. Att så var fallet tycks framgå av 1717 års mantals-längd, i vilken brukaren heter Anders Pährsson. Hans faders namn nämnes: ”Pähr Andersson, 75 år gammal”. Hemmanet var fortfarande ¼ mtl. I 1725 års mantalslängd heter brukaren fortfarande Anders. Anders Pärsson uppges 1746 ha en son hemma, som heter Pär.
För senare delen av 1700-talet saknas husförhörslängder för Oskar. Vi måste därför gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Av den får vi veta, att bonden Måns Pehrsson avled 1806. Efterträdaren hette Gumme Pehrsson, 37 år gammal 1805. Inhyses var båtsmannen Anders Granquist.
Under åren på 1830-talet brukades hemmanet av Olof Petersson, som var född 1807 och kom till Grangölsmåla 1831. Hans hustru hette Maria Gudmundsdotter, som var född 1804. De fick 4 barn: Brita Stina 1831, Helena 1832, Johanna 1842 och Wendla 1846. Flera båtsmän avlöste varandra under 1830-talet. Båtsman Måns Lindquist var född 1809 och hans hustru Brita Stina samma år. Deras son Anders föddes 1829. Båtsman Johan Anders Granquist var född 1812. Avskedade båtsmannen Peter Wassberg var född 1796 och hans hustru Stina Jonsdotter 1792. De hade 4 döttrar. Torparen Sven Karlsson var född 1818 och hans hustru Stina Svensdotter 1817. Sonen August var född 1843, dottern Kajsa Lena 1845 och sonen Johan Gustaf 1849. Flera inhyses fanns därjämte på ägorna.
Under åren 1849-1861 var folkmängden i Grangölsmåla enligt husförhörslängden 20 män och 19 kvinnor eller tillsammans 39 personer. Grangölsmåla, som hittills varit ett enda hemman, delades på 1850-talet i icke mindre än 7 hemmansdelar. Olof Petersson brukade vid 1850-talets ingång 1/8 mtl. Hans hustru Maria Gummesdotter avled 1850, varpå han 1851 gifte om sig med Katharina Olaidotter från Madesjö, född 1831. Icke mindre än fyra av hans barn avled under 1850-talet, så att endast dottern Johanna, född 1842, återstod. Olof Petersson tog snart undantag, varpå gården delades i delar på 1/32 mtl. 1/32 mtl övertogs av Andreas Gummesson, född 1825, som 1850 vigdes vid Johanna Andersdotter från Algutsboda, född 1820. Hon kom närmast från Arby. I familjen föddes 6 barn: Karl August född i Arby 1848, Johan Peter född i Oskar 1851, Mathilda född 1853, Frans Gustaf 1856, Lovisa Christina 1859 och Ida Gustafva 1860.
Från Arby kom 1858 Carl Johan Olsson, född i Madesjö 1833. Han gifte sig med Christina Petersdotter från Oskar, född 1835. De flyttade 1861 till Madesjö. Efter-trädare på denna 1/32 gård blev Peter Magnusson från Vissefjärda, född 1810 och gift med Maria Petersdotter från Oskar, född 1807. De kom 1854 från Kroksjö. De hade tre barn: Christina, född 1835, Johannes, född 1838 och Karolina, född 1843. 1/32 mtl kom från 1855 att brukas av änklingen Jonas Gustaf Persson, född i Vissefjärda 1820. Han kom från Pukaberg. Hans dotter Anna Stina var född 1849. Gården arrenderades från 1859 av Peter Samuel Samuelsson, född i Algutsboda 1832 och gift med Johanna Petersdotter från samma socken, född 1829. 3/32 mtl ägdes från 1852 till 1854 av Karl Peter Johansson, född i Oskar 1825 och gift med Sofia Petersdotter, född 1836. De flyttade till Käxgöl. Till 1/32 mtl inflyttade 1855 Johan Peter Nilsson, född i Oskar 1829 och h.h. Lena Andersdotter, född 1824. De fick 1859 dottern Charlotta. Från Käxgöl kom 1858 till 1/32 mtl August Håkansson, född i Mortorp 1826. Han var gift med Anna Maria Petersdotter, född i Oskar 1828. De hade 4 barn: Emma Christina, f. 1851, Ida 1853, Johanna Mathilda 1856 och Elise 1858.
Båtsman var Gustaf Carlsson Granquist, som var född i Vissefjärda 1829. Han kom till Grangölsmåla från Arby 1855. Han gifte sig 1856 med Christina Gustafva Niklas-dotter, som också var från Vissefjärda och född 1826. Avskedad båtsman var Johan Andersson Granquist, född i Oskar 1812 och gift med Stina Lena Andersdotter från Vissefjärda, född 1823.
Under åren 1871-1881 ägde flera förändringar rum. Christina Olaidotter blev 1870 änka efter Olof Petersson. Hon ägde 5/64 mtl men flyttade 1872 till Gullabo. Hemmansdelen övergick till Andreas Olsson från Gullabo född 1819, som 1872 gifte sig med Christina Olaidotter, som därvid flyttade tillbaka till Grangölsmåla!! Andreas Olsson medförde från ett tidigare gifte 2 söner: Per August, född 1853 och Emanuel, född 1855. 1/32 mtl ägdes nu av änkan Johanna Andersdotter från Algutsboda, född 1820 och änka efter Andreas Gummesson. Hon hade 7 barn: Johan Peter Andersson, född 1851, och fick betyg till äktenskap till Mortorp 1874. Mathilda var född 1853, Lovisa Christina 1854, Frans Gustaf 1856, Ida Gustafva 1860, Adolf 1863 och Carolina 1867. På 1/32 mtl satt Anton Jonsson från Arby, född 1842 och sedan 1866 gift med Carolina Petersdotter från Oskar, född 1843. De fick 6 barn: Carl Oskar, f. 1867, Adolf 1869, Pehr Elof 1871, Johan Gustaf 1875, Hilda Christina 1876 och Frans Anders 1878. Nästa gård på 1/32 mtl ägdes av Peter Samuelsson, född 1832 i Algutsboda och h.h. Johanna Petersdotter, som också var från Algutsboda och född 1829. De fick 5 barn: Johanna Mathilda 1860, Alfred 1862, Gottfrid 1869, Amanda 1871 och Per Anders 1874. 1/64 mtl ägdes av Jonas Månsson, född 1835 i Oskar och 1870 gift med Johanna Petersdotter från Madesjö, född 1840 och död 1880. Jonas Månsson hade i ett första äktenskap 3 barn: Måns Gustaf, född 1866 i Oskar, Carl Elof, född 1862 och Emma, född 1865. I sitt andra äktenskap fick han 1873 dottern Hilda Maria.
1/32 mtl ägdes av Karl Gustaf Niklasson, född 1837 i Karlslunda och sedan 1864 gift med Charlotta Danielsdotter från Madesjö, född 1834. De fick 2 barn: Johanna Mathilda, född 1865 i Karlslunda, och Ida Erika Maria, född 1874 likaledes i Karls-lunda. Familjen kom till Grangölsmåla 1878. 5/64 mtl ägdes av Jonas Olsson, född 1822 i Madesjö och h.h. Johanna Olofsdotter, född 1842 i Oskar. De hade 5 barn: Wendla Gustafva, född 1859, Peter Olof, f. 1862, Carl Gustaf, f. 1864, Amanda Sofia, f. 1867 och Ida Christina, f. 1872. Till 6/64 mtl inflyttade 1879 änkan Helena Israelsdotter, född 1835 i Algutsboda. Hon hade 7 barn: Johan Fridolf, f. 1855, Manda Kristina, f. 1860, Per August, f. 1856, Gustaf Anders, f. 1862, Anna Elin, f. 1865, Aron Herman, f. 1868 och Anders Lorentz, f. 1873. Båtsman var Frans Gustaf Granquist, f. 1856 och gift med Hildegard Jonsdotter, f. 1858. De hade en dotter. På ägorna bodde fortfarande förre båtsmannen Gustaf Carlsson Granquist med hustru och 3 barn jämte två arbetarefamiljer.
Vi går fram i tiden till 1880-talet. På 1/32 mtl blev Anton Jonsson änkling 1881, då hans hustru Karolina Petersdotter avled. Följande år gifte han om sig med Gustafva Gustafsdotter, f. 1844. Av barnen i det första giftet emigrerade Adolf och Per Elof 1891 till USA. I det nya äktenskapet föddes 1883 sonen August Julius och 1884 dottern Ida Augusta. På nästa 1/32 mtl dog Peter Samuel Samuelsson 1881. Gården övertogs av dottern Johanna Mathilda och hennes man Gustaf Elof Pettersson, f. 1868 i Oskar. De fick 1890 dottern Anna Elin Natalia och 1892 sonen Karl Alfred Robert. På den tredje gården på 1/32 mtl tog Karl Gustaf Niklasson och Charlotta Danielsdotter undantag av dottern Johanna Mathilda Karlsson, född 1865 i Karls-lunda och hennes man Alfred Pettersson, född 1862 i Oskar. De övertog gården 1884. De fick 3 barn: John Axel Wilhelm 1885, Karl Albert Ragnar 1887 och Gustaf Erik Helge 1890. Karl Gustaf Niklassons yngre dotter Ida Erika Maria emigrerade 1892 till USA. Jonas Månsson på 1/64 mtl flyttade 1882 bort. Gården övergick till Johan Fridolf Karlsson, f. 1855 i Oskar, från granngården på 5/64 mtl, och h.h. Kristina Jonsdotter, f. 1872.
5/64 mtl ägdes av änkan Helena Israelsdotter från Algutsboda, född 1835 och änka 1877. Utom Johan Fridolf, som alltså fick en egen gård att bruka, hade hon 5 barn: Per August, f. 1856, Gustaf Anders 1862, Anna Elise 1865, Aron Herman 1868 och Anders Lorentz, f. 1873. Samtliga vistades i hemmet. 1890 övertogs gården av sonen Aron Herman. Den andra gården på 5/64 mtl övertogs 1890 av Sven Edvard Andersson, född i Gullabo 1858. Han var sedan 1884 gift med Helena Andersson, född 1856 i Oskar. De fick 3 barn: Anna Elisabeth 1884, Ester Ingeborg 1885 och John Andreas 1888. Båtsman var Frans Gustaf Granquist, född 1856 i Oskar och gift med Hildegard Jonsdotter, f. 1858 i Oskar. Dessutom bodde flera änkor och arbetare på ägorna.
1) Så här skriver Kerstin Andersson i ett mejl till Mats Johansson daterat 2011-10-10:
Angående Grangölsmåla, och Folke Petterssons redovisning, har jag ättlingar, utan avbrott, tillbaka till föraren Per Andersson Kraak f. ca 1642. Familjen flyttade till Grangölsmåla ca 1690, senast 1694, troligen från Törestorp i Konga Vissefjärda. Han betecknas i Grangölsmåla som ”förare” och hustrun som ”förarens hustru”.
Den 21/6 1703 gifte sig hans dotter Gunilla med Bror Jonsson och den 9/6 1707 gifte sig sonen Pärsson, Anders i ”Grangiellemåhlen” med Gertru Gummesdotter från Lillewärke.
År 1707 skatteköpte han hemmanet i Grangölsmåla. (1/4 mantal).
Utdrag från Jordabok 1714, Kalmar län – Mortorp/skattehemman:
Grangilsm(åla) – Per Andersson
No 279. ____ Comp erh(öll) Per Anders(son) lgt? till skatte efter Kong. Camm(ar)
Coll(egiee) kiöpebref den 15 Maj? 1707 för 25 st Silf(ver) mynt.