http://kartor.eniro.se/m/jS2ZJ
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Gårdar i Oskar
Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.
Klenemåla
Hemmanet Klenemåla tillhör den senmedeltida -målabebyggelsen. I 1541 års fogderäkenskaper är ”Jöns Bosson i Klenemåla” upptagen för en avrad på 3 fyrkar, 1 skäppa korn, ett ”klef tåt” dvs en knippa lin. Han var kvar som brukare av krono-hemmanet Klenemåla följande år men hade 1547 ersatts av ”Lasse Månsson”, som hade samma avrad plus fodring för 3 hästar årligen och en s.k. konungshäst vart tredje år. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade den dåvarande brukaren ”Per i Klenemåla” sina tillgångar: 2 oxar, 5 kor, 3 tvåårsungnöt, 1 kalv, 4 får, 4 svin och häst för 5 mark. På värdet av dessa tillgångar skulle han erlägga 10% i skatt. Det blev 9 mark 4 öre i skatt, vilket visar, att Klenemåla låg ungefär i mitten i fråga om skatt – varken högt eller lågt.
Nästa gång vi hör talas om Klenemåla är i 1586 års fogderäkenskaper. Då brukas ½ hemman Klenemåla av Sven Svensson. I 1591 års räkenskaper saknas Klenemåla. Kanske saknade det brukare. I 1620 års längd över den då uttagna extra skatten boskapspenningen, som beräknades efter självdeklaration, heter brukaren ”Swän i Klenemåla”, vars boskapspenning upptogs till 1 dlr 29 öre, ett relativt blygsamt belopp. Om denne Sven är identisk med den som brukade hemmanet 1588, är omöjligt att avgöra. Han kan ha varit en son. Sven brukade i varje fall Klenemåla under 1620- och 1630-talen. Han saknas visserligen i 1628 års längd över kvarn-tullen men är med i samma års längd över den s.k. 3-markshjälpen. I 1635 års jordebok brukar Sven ½ kronohemman Klenemåla liksom i 1638 års jordebok. I 1641 års mantalslängd har han efterträtts av ”Erich i Klenemåla”, som var gift och hade 2 pigor på gården – ganska ovanligt – och som redovisade följande tillgångar. 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 4 kvigor, 4 får, 4 lamm och 4 tunnor utsäde. I 1645 års mantalslängd är Erik fortfarande upptagen som brukare men därjämte står Sven. Han är ej gift och är troligen änkling. Sammanhanget talar för att han är Eriks fader som lämnat över till sonen men fortfarande står som brukare av en del av gården. Först 1649 står Erik ensam för ½ hemman Klenemåla. I 1655 års mantalslängd står Erik upptagen som änkling. I 1663 års jordebok är den årliga räntan från Erik upp-tagen till ett värde av 2 dlr 25 öre 11 penningar, vilket är samma belopp som för Vargsmåla, Karstorp och Skärvet. I 1682 års jordebok är Erik fortfarande med och har samma avrad. I 1699 års jordebok har Klenemåla fått nummer 264 och brukaren heter nu Staffan. Klenemåla räknas nu som 3/8 mtl och räntan är höjd till 3 dlr 1 öre 11 penningar. Enligt 1717 års mantalslängd brukades Klenemåla av ”Pähr Håkansson”. Hemmanets båtsman hette Erik Fyrman och dessutom bodde på ägorna den förre båtsmannen Olof Fyrman. 1725 var hemmanet delat mellan två brukare: Pär Håkansson brukade 3/16 mtl och Erich Staffansson 3/16 mtl. Båtsman var nu Sven Fyrman. 1746 hade Klenemåla åter enats under en enda brukare: Pär Gummesson. Han hade en son Sven hemma och där var också en dräng Pär och piga skrivna. Båtsman var nu Per Fyrman.
För senare hälften av 1700-talet finns inga husförhörslängder bevarade. Vi måste gå fram till husförhörslängden 1805-1810. Nu är det åter två bönder i Klenemåla. Bonden Anders Staffansson blev 52 år, när han 1805 avled. Han efterlämnade änkan Maja, 46 år, och barnen Staffan, 32 år, Nils, 28 år och Anders, 11 år. Det blev Nils Andersson, som 1806 gifte sig med Sara Petersdotter och övertog gården. På den andra gården hade änkan Maja, 50 år, undantag, men 1805 övertogs gården av sonen Peter Carlsson, 27 år. Han hade 2 systrar Lena, 22 år, och Görel, 18 år. På ägorna bodde avskedade båtsmannen och torparen Nils Björn, 55 år, och h.h. Maja, 55 år, med 5 barn, avskedade båtsmannen Anders Löfving, som dog 1805, 56 år gammal, efterlämnande änkan Ingjerd, 51 år, avskedade båtsmannen och torparen Jonas Törnros, 42 år, med hustru Lena, 47 år, och 5 barn, avskedade båtsmannen Peter Rybom, 67 år, med hustru Lena, 70 år, samt torparen Nils Mathsson, 25 år, med hustru Stina Johansdotter, 29 år.
Under 1830-talet hade Nils Andersson och Sara Petersdotter undantag. Deras gård innehades nu av Karl Gustaf Petersson, f. 1816, och h.h. Anna Stina Jonsdotter, f. 1820. De hade 5 barn: Jonas Peter, f. 1840, Peter August, f. 1841, Johanna, f. 1844, Thilda Christina, f. 1845 och Joel, f. 1848. På den andra gården inflyttade 1848 från Vargsmåla en annan Karl Gustaf Petersson, född 1831. Han övertog gården från undantagsänkan Stina Gummesdotter, född 1789. Hon hade 7 barn Cajsa Lena, f. 1812, Stina, f. 1814, gift till Vissefjärda 1838, Carl Gustaf, f. 1816 och identisk med den ovan nämnde ägaren av den första gården, Jonas, f. 1818, Maria, f. 1821, Nils Peter, f. 1823 och Andreas, f. 1825. Torpbebyggelsen hade växt lavin-artat. Det fanns icke mindre än 10 torp. Torparen Johannes Jonsson var född 1817 och gift med Maria Nilsdotter, född 1808. De hade en dotter. Torparen Sven Persson var född 1815 och gift med Maria Svensdotter, född 1810. De hade 6 barn. Torparen Olaus Danielsson var född 1818 och gift med Johanna Mattisdotter, född 1829. De hade en son. Torparen Anders Nilsson var född 1797 och gift med Ingrid Stina Petersdotter, född 1812. Torparen och båtsmannen Johan Snäll var född 1779 och gift med Elin Johansdotter, född 1787. Torparen Jonas Persson var född 1805 och gift med Sara Stina Jonsdotter, född samma år. Torparen Olof Nilsson var född 1796 och gift med Brita Petersdotter, född 1814. De hade 3 barn. Torparen Peter Moquist var född 1805 och gift med Lena Svensdotter, född 1806. De hade 3 barn. Torparen Gustaf Svensson var född 1818 i Madesjö. Han vigdes 1849 vid Kajsa Lena Peters-dotter, f. 1817. Torparen Peter Hoffman var född 1792 och hans hustru Brita Stina Svensdotter 1797. De hade 4 barn. Båtsman var Johannes Tran, född 1821 och gift med Anna Stina Mattisdotter från Algutsboda, född 1818. De hade 2 döttrar. Båtsman David Lidberg var född 1793 och hans hustru Ingrid Petersdotter 1796. De hade 4 barn. Familjen flyttade bort under perioden.
Under perioden 1849-1861 var folkmängden i Klenemåla 28 män och 28 kvinnor eller tillsammans 56 personer. Hela hemmanet 3/8 mtl innehades nu av Karl Gustaf Petersson och Anna Stina Jonsdotter. De fick 8 barn: Jonas Peter 1840, Peter August 1841, Johanna 1844, Thilda Christina 1845, Joel 1848, Andreas 1850, Enok 1853 och Johan 1855. Karl Gustaf Peterssons moder Stina Gummesdotter bodde kvar som undantagsänka. Undantagsmannen Nils Andersson avled 1843 och hans änka Sara Petersdotter 1850. Båtsman var Julianus Törnros, född i Vissefjärda 1821. Hans hustru Anna Stina Mattisdotter var född i Algutsboda 1818. De hade 4 barn. Torparnas antal var nu 7. Torparen Olof Nilsson var född 1798. Hans hustru Brita Petersdotter avled 1850. Hon var född i Madesjö 1814. De hade 4 barn, av vilka sonen Jonas Olsson, f. 1840, övertog torpet 1859. Torparen Sven Wassberg var född i Oskar 1815 och hustrun Maria Svensdotter 1810. Torparen Johannes Jonsson och h.h. Maria Nilsdotter var kvar, liksom torparen Olaus Danielsson med hustru. Torparen Niklas Olofsson var född i Madesjö 1800. Hans hustru Brita Stina Peters-dotter var född i Oskar 1803. De flyttade till Kroksjö 1849. Torparen Anders Olsson var född i Mortorp 1807 och hans hustru Maja Lena Jonsdotter var född i Madesjö 1810. De kom till Klenemåla 1859. Torparen Johan Peter Nilsson var född i Oskar 1824 och gift med Maria Petersdotter, född i Oskar 1819. Flera inhyses fanns på ägorna längre eller kortare tid.
Vi förflyttar oss i tiden till perioden 1871-1881. Karl Gustaf Petersson och Anna Stina Jonsdotter hade nu undantag. De hade fyra barn hemma: Andreas, Enok, Johan och Ida. Hemmanet ägdes nu av löjtnant Rudolf Björk. Från 1880 var August Pettersson rättare på gården. Han var född 1853 i Högsby och kom hit från Fliseryd. På hemmanet bodde en tid kvarnägaren Peter August Carlsson, född 1841 i Oskar. Han flyttade 1878 bort från hemmanet.
Torparnas antal var nu nio. Från Vissefjärda inflyttade 1874 torparen Peter Svensson, född i Mortorp 1819. Hustrun Gustava Israelsdotter var född i Vissefjärda 1816. De hade 3 barn. Torparen Sven Wassberg var kvar. Torparen Jonas Peter Johansson var född 1849 i Oskar. Han gifte sig 1876 med Johanna Sofia Petersdotter, f. 1847. De hade 4 barn. År 1874 inflyttade från Vissefjärda torparen Nils Petersson, f. 1844. Hustrun Christina Mattisdotter var född 1827 i Vissefjärda. Hon hade en son i ett tidigare gifte: Johan Andersson, född 1861. Torparen Peter Gustaf Svensson var också från Vissefjärda och född 1842. Hustrun Johanna Johansdotter var född i Oskar 1847. De gifte sig 1866 och hade 3 barn. Torparen Peter Gustaf Olsson var född i Oskar 1847. Han gifte sig 1876 med Maria Christina Niklasdotter, som var född i Karlslunda 1849. De fick 3 barn. Torparen Jonas Danielsson var född 1816 och änkling. Han hade ett barn. Torparen Carl Johan Petersson flyttade till Klenemåla från Arby 1873. Han var född 1835 i Nottebäck och gift med Helena Jonsdotter från Madesjö, född 1833. De hade 3 barn. Familjen flyttade bort 1878. Torparen Johan Svensson Smedberg kom från Vissefjärda 1874. Han var född i Oskar 1848 och gift med Wendla Svensdotter, född 1841 i Oskar. De hade 5 barn. Båtsman var Johannes Törnros, född 1821 i Vissefjärda och gift med Anna Stina Mattisdotter från Algutsboda, född 1818. På ägorna bodde en kortare tid sågaren Carl Johan Ahlqvist, född 1844 i Fohle, Visby. Han var gift med Elisabeth Johanna Öfverberg, född 1836 i Wall, Visby. De hade 2 barn. De kom till Klenemåla från Döderhult 1875 men flyttade redan 1876 till Mörlunda. Korgmakaren Johannes Pettersson var född i Arby 1813 och gift med Kristina Nilsdotter från Kalmar, född 1834. De hade en dotter. År 1874 inflyttade skräddaren Nils Peter Johansson, född 1837 i Oskar. Hans hustru hette Lena Kajsa Olsdotter, född 1840 i Algutsboda. De hade 3 barn. Han avled redan 1876. Utom de nu nämnda bodde åtminstone 8 arbetarefamiljer och flera änkor och fattighjon på ägorna under denna period.
Vi kommer nu till åren 1881-1891. Löjtnant Rudolf Björk sålde 1881 sin hemmansdel till Erik Wilhelm Jaensson, som var född 1841 i Hjorted och sedan 1871 gift med Ida Karolina Jaensson, född Lönnberg, född 1841 i Misterhult. De kom närmast från Ryssby. De hade 3 barn: Erik Ludvig, född 1872 i Ryssby, Anna Fredrika, född 1875 och Amy Wilhelmina, född 1878. En hemmansdel ägdes av N.J. Olsson i Krokstorp, som arrenderade ut gården till Lars Magnus Johansson, född 1835 i Högsby och 1879 gift med Johanna Sofia Jonsdotter, f. i Ålem 1846. De hade 5 barn men flyttade redan 1882. Efterträdare som arrendator blev Karl Johan Nilsson, född 1836 i Högsby och gift med Johanna Sofia Petersdotter, född 1831 i Långemåla. Karl Gustaf Petersson bodde kvar som undantagsman till 1884, då han flyttade bort. Hans hustru avled 1882.
Torparna var alltjämt talrika. Torparen Peter Gustaf Svensson flyttade hit 1887. Han var sedan 1866 gift med Johanna Johansdotter, som avled 1892. De hade 7 barn. Från Madesjö kom 1882 torparen Karl Johan Jonsson, född i Vissefjärda 1836 och sedan 1870 gift med Helena Mathilda Karlsdotter, född i Madesjö 1847. De hade 5 barn. Torparen Karl Gustaf Petterssons hustru Anna Stina Jonsdotter avled 1882. Hon efterlämnade 4 barn. Torparen Peter Svensson och h.h. Gustafva Israelsdotter brukade alltjämt sitt torp. Hon var sjuklig. Torparen Frans Danielsson och Emma Charlotta Petersdotter hade 7 barn. Torparen Sven Petersson Wassberg avled 1885. Torparen Jonas Peter Johansson och h.h. Johanna Sofia Petersdotter brukade ännu sitt torp. Där fanns 4 barn. Torparen Peter Gustaf Svensson och Johanna Johansdotter flyttade bort 1887. I stället kom torparen Peter Gustaf Olsson, som 1876 gift sig med Maria Kristina Niklasdotter från Karlslunda. De hade 4 barn. Torparen Johan Svensson Smedberg avled 1883. Han efterlämnade änkan Wendla Svensdotter och 5 barn. Båtsman Julianus Bröms avled 1882 och hans änka Anna Stina Mattisdotter 1883. De hade en son. Minst 7 arbetarefamiljer bodde på ägorna.