http://kartor.eniro.se/?c=56.668868,15.820055&z=14&q=%22krokstorp%20nybro%22;207889296;geo
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Gårdar i Oskar
Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.
Krokstorp
Hemmanet Krokstorp torde tillhöra den äldsta bebyggelsen i Oskar. Härför talar slutändelsen -torp, som i allmänhet utmärker en nyodlingsverksamhet från vikingatiden och den närmast följande tiden. I skriftliga källor möter vi namnet f.f.g.i fogderäkenskaperna från Gustav Vasas tid. Den relativt stora avrad som då ålåg gårdens brukare vittnar om att hemmanet brukats under lång tid. I 1541 års fogde-räkenskaper heter brukaren av kronohemmanet Krokstorp ”Mattz i Krokstorp”. Han hade att årligen erlägga penningar-5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 kleff tåt (= lin), 1 packe näver, ½ tolft bräder, göra 3 dagsverken och ge fodring för 2 foderhästar och 3 fogdehästar. Denna avrad var bland de högsta i Oskar. Mats satt kvar på hemmanet även nästa år, men 1547 heter brukaren Hemming, möjligen en son. Hemmings fodring hade 1547 höjts till att vara för 2 foderhästar, 4 fogdehästar och vart tredje år för 2 s.k. konungshästar. Hemming brukade Krokstorp mycket länge. Det var han som inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade följande tillgångar: koppar-½ lispund (ungefär 3,5 kg), oxar-2, kor-5, treårsungnöt-3, tvåårsungnöt-2, får-4, svin-3, häst för 10 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen var 10 % av värdet på de deklarerade tillgångarna = 12 mark 6 öre. Det var bland de högsta beloppen i bygden. Hemming brukade Krokstorp under ytterligare minst 20 år. I 1591 års fogderäkenskaper var hans avrad penningar 1:6, korn-1 skäppa, smör-½ lispund, näver, bräder och ”tåt” som förut, 4 dagsverken och fodring för 8 hästar.
Går vi fram till registret över den s.k. boskapspenningen 1620 finner vi en brukare ”Måns i Krokstorp”, som i boskapspenning ger 2 dlr 29½ öre, åter bland de högsta i Oskar. I 1628 års mantalslängd finns det två brukare: Måns och Esbjörn. Den förre redovisar 4 tunnor råg och 6½ tunna korn och malt, den senare 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. I 1635 års jordebok är Måns ensam brukare av 1 hemman Krokstorp. Enligt 1641 års mantalslängd fanns det ånyo två brukare i Krokstorp. ”Mons i Kroxtorp” redovisade 1 sto, 2 oxar, 3 stutar, 3 kor, 3 kvigor, 6 tunnor utsäde. ”Bengt Svensson, ibm” hade inga redovisade tillgångar. 1645 hette brukarna Måns och ”änkan, ibm”. Det var väl Bengt Svenssons änka. Situationen var oförändrad 1646 men 1649 hette brukarna Erik och Måns. Den sistnämnde står ensam. Tydligen hade hans hustru dött, men följande år uppges Måns vara gift. Han står nu ensam för hemmanet. Erik har försvunnit. 1651 är brukarna ånyo två: Måns och Börje. Båda uppges vara gifta. 1655 har brukarna ökats till tre: Måns, Börje och Brodde. Börje var knekt. I jordeboken 1663-1664 står Hemming upptagen som brukare av ett Krokstorp som 1661 förmedlats till ¼. Den årliga räntan upptages till 5 dlr 30 öre 9 penningar, ett relativt litet belopp. Anders i Pukaberg, vars hemman också förmedlats till ¼, hade en avrad som uppgick till 7 dlr 18 öre 9 penningar. Hemming hade ännu 1682 samma avrad som 1663 och Krokstorp var fortfarande förmedlat till ¼. I 1699 års jordebok hade förmedlingen ändrats till 7/8 mtl och Krokstorp var nu uppdelat mellan 4 brukare. De hette Måns Börjesson, Måns M., Per Hansson och Måns G. Vardera brukade 7/32 mtl. Räntan uppgick nu till 4 dlr. Några år senare, 1701, utkom den kungliga förordning som gav kronobönder rätt att lösa in sina hemman till skattekrono och därmed bli verkliga ägare av dem. Vi kan därför i fortsättningen tala om ägare i stället för brukare. I 1717 års mantalslängd fanns det alltjämt 4 bönder i Krokstorp: Måns Börjesson, Pär Joensson, Hemming och Nils Nilsson. Var och en stod för 7/32. Hemmanets båtsman hette Israel Kulle. De fanns kvar 1725 med undantag för att Pär Hansson nu stod i stället för Pär Joensson. Dessa kan dock vara identiska. Båtsman var nu Sven Kulle, som tillika var bonde i Köket i Madesjö socken. I 1746 års mantalslängd ägde Håkan Jonsson 5/32 mtl, Bonde Persson och Nils Danielsson vardera 7/32 och Oluf Persson 5/32 mtl.
Vi måste nu gå fram till husförhörslängden 1805-1810, eftersom källor för senare hälften av 1700-talet saknas. 1805 visade sig Krokstorp vara starkt splittrat. Följande bönder är upptagna i husförhörslängden. Peter Jonsson, 28 år, och hans hustru Maja Stina, 26 år. Deras dotter Malena var 3 år och Ingerd 1 år. Stina föddes 1807 och Cecilia 1810. Carl Petersson var 24 år 1805 och hans hustru Maria Håkansdotter 20 år. Deras dotter Brita Stina föddes 1809. Nils Pehrsson var 48 år och hans hustru Cajsa 50 år. De fick 7 barn: Peter 17 år 1805, Stina 13 år, Olof 12 år, Ingrid 10 år, Greta 4 år, Jonas [utan åldersangivelse] och Maja Lena född 1809. På samma hemmansdel bodde bonden Håkan Jonsson, f. 1775, och h.h. Maria Andersdotter. De var barnlösa. Bonden Olof Månsson var 1805 41 år gammal och hans hustru Ingrid 30 år. De fick 6 barn: Peter 9 år, Catrina 7 år, Stina 2 år, Agda 1 år och Måns född 1807 och Cecilia född 1809. Sven Håkansson var 38 år och h.h. Segrid 36 år. De hade 2 barn: Stina 14 år och Anna Cathrina 1 år. Hälftenbrukaren Olof Svensson kom hit 1807 och var då 29 år. Hans hustru Stina Månsdotter var 27 år. Deras son Johan var född 1806 och sonen Peter 1809. Undantag hade Nils Olsson, änkling och 62 år gammal, samt änkan Sara, 66 år gammal. Undantag hade också Jonas Gummesson, 53 år gammal och hans hustru Karin, 61 år. Torparen och båtsmannen Axel Modig var 45 år gammal. Hans hustru hette Sissela, 46 år. De hade tre barn. Båtsmannen Nils Rulle dog 1808, 26 år gammal. Hans änka Stina var 32 år, sonen Gustaf 2 år. Hans efterträdare som båtsman 1808 blev Matthias Fagenström. Han var gift med Maria Nilsdotter. De fick 3 barn. Torparen Peter Svensson Blysa var 1805 45 år gammal och hans hustru Brita 55 år. De hade 2 barn när de 1808 flyttade bort. Torparen Peter Håkansson var 35 år och hans hustru Lena 28 år. De hade 2 barn.
Perioden 1830-1840-talet utmärkes av stora förändringar i Krokstorp. Undantag innehades av Peter Nilsson, f. 1785, och h.h. Stina Svensdotter, f. 1791. De över-lämnade sin gård till sonen Johan Petersson, född 1814, och dennes hustru Stina Cajsa Petersdotter från Madesjö, född 1812. De fick under 1830- och 1840-talen 6 barn: Carl Gustaf 1834, Olof 1836, Christina 1839, Anna Maria 1841, Peter 1844 och Sofia 1848. Dottern Johanna föddes 1850. Johan Peterssons gård var på 7/24 mtl. En hemmansdel innehades under några år av Jonas Nilsson, f. 1798 och h.h. Anna Catrina Svensdotter, f. 1804. De hade 5 barn men flyttade snart och efterträddes av Johan Peter Magnusson, född 1821 och h.h. Christina Nicolaidotter, f. 1808. Hon hade förut varit gift och medförde 2 barn: Anna Maria Petersdotter, f. 1836 och Johanna Petersdotter, f. 1839. I sitt nya äktenskap födde hon 1848 dottern Ingrid Lena Johansdotter. Nästa gård ägdes till en tid av Peter Olsson, f. 1796, och h.h. Märta Lisa Håkansdotter, f. 1804. De hade 5 barn och avflyttade till Pilsmåla. Efterträdare blev Anders Staffansson, född 1809 och Kajsa Ingesdotter, född 1814. De hade en son Olaus. Anders Staffansson var säkerligen son till tidigare nämnde Staffan Gummesson. Han ägde 7/43 mtl. Peter Petersson och h.h. Cathrina Olaidotter hade 5 barn och flyttade efter en tid från Krokstorp till Öland. Detta skedde redan 1831. Han efterträddes av Olaus Svensson, f. 1801 och h.h. Stina Svens-dotter, f. 1812. Deras son Peter Olaus föddes 1828. Deras gård var på 7/128 mtl. Inhyses var Gustaf Axelsson, f. 1817, med hustru Rebecka Johansdotter, f. 1818 och döttrarna Mathilda Christina, född 1843, och Wendla Sofia, född 1846. En hemmans-del innehades av Nicolaus Jonsson, född i Vissefjärda 1814, och h.h. Fredrika Axelsdotter, född 1822 i Madesjö. De fick 3 barn: Karl Johan 1843, Vendla Gustafva 1846 och Johannes 1847. Undantag hade Håkan Jonsson, född 1775 och h.h. Maria Andersdotter. Inhyses var Sven Petersson, född 1806 och h.h. Gustafva Karlsdotter, född 1818. De hade 5 barn: Johan, f. 1836, Johannes 1838, Johanna 1842, Christina 1846 och Karl Gustaf 1849. Båtsman var Karl Gustaf Ruth, f. 1823. Avskedade båtsmannen Peter Ruth var född 1775. Torpare var Carl Gustaf Jonsson, f. 1812. Han var gift med Kajsa Lena Andersdotter, f. 1813. De hade 6 barn. Torparen Peter Håkansson avled 1838.
Under perioden 1849-1861 hade Krokstorp en folkmängd av 19 män och 19 kvinnor eller tillsammans 38 personer. Johan Petersson ägde fortfarande sin gård. Dottern Christina blev gift till Arby 1857. Han var nu den ende bonden i Krokstorp. Båts-mannen Karl Gustaf Ruth avled 1851. Torpare var Nils Johan Jonsson, f. 1829 och hitflyttad 1859. Han gifte sig detta år med Carolina Svensdotter, som var född 1827 och kom hit från Kroksjö. De hade en son. Torparen Otto Isaksson var född i Alguts-boda 1821 och gift med Maria Svensdotter, f. 1826. De kom från Madesjö 1856 och 1857 föddes sonen Carl August. Torparen Truls Trulsson var född i Jämjö 1802 och gift med Brita Stina Andersdotter från Oskar, f. 1801. De flyttade hit 1849. Inhyses Gabriel Karlberg var född i Nye 1819 och h.h. Karolina Petersdotter i Mortorp 1823. De flyttade hit 1854. De fick 3 barn på 1850-talet. Inhyses Jonas Gummesson var född i Oskar 1814 och gift med Maria Petersdotter från Mortorp, född 1819. De kom hit från Mortorp 1859. De hade 6 barn.
Under 1860-talet måste en betydande ändring i ägandeförhållandena skett i Krokstorp. När perioden 1871-1881 börjar äges Johan Peterssons gård på 7/8 mtl av Amiralitetskrigsmanskassan i Karlskrona. Gården sköttes å dess vägnar av en inspektor Carl Baltzar Embring, född 1833 i Västervik och 1862 gift med Hildegard Amelia Wulf, f. 1835 i Hoby i Blekinge. Deras äldsta barn, sonen Karl Erik, föddes i Törnefalla 1863 och sonen Rudolf August Wilhelm i Oskar 1870. Gården såldes till Carl Fredrik Hammarström i Karlskrona, som 1877 som rättare på gården anställde Adolf Olsson, som var född 1838 i Arby men närmast kom från Hvena. Han var sedan 1866 gift med Carolina Christina Wilhelmina Carlsdotter, f. 1836 i Lofta. De hade 4 barn. Familjen flyttade 1879 till Ramdala och efterträddes av ”lantbruks-inspektoren” Karl Östergren, född 1848 i Gränna och 187? gift med Katarina Carolina Augusta Hertung, f. i Norrköping 1856. Hon kom närmast från Lösen i Blekinge. De fick 2 barn: Signe Margareta och Axel Elis. Undantagsmannen Truls Trulsson avled 1876. Han lämnade efter sig som änka Brita Stina Andersdotter. Torparen Nils Olsson och h.h. Greta Stina Jonsdotter flyttade 1872 bort med sina 4 barn. Så gjorde torparen Pehr Samuel Bergquist och h.h. Anna Stina Andersdotter med sina 8 barn 1880. Torparen Frans Jonsson, f. 1845, var ogift. Båtsman var Anders Petersson Ruth, f. 1816 i Ljungby. Han var gift med Anna Stina Olsdotter från Mortorp, f. 1822. De hade 4 barn. Torparen Johan Danielsson var född 1825 i Oskar och sedan 1874 gift med Johanna Johansdotter, född 1841 i Söderåkra. De hade 2 barn. Torparen Johan August Matthiasson var från Madesjö och född 1833. Hustrun Charlotta Natanaelsdotter var född 1836 i Ljungby. De hade 6 barn. Ett par arbetarefamiljer bodde dessutom på ägorna.
På 1880-talet delades Krokstorp 1883 mellan Karl Östergren, som nu kallas possessionat och tog hand om 3/16 mtl och Frans Julius Johansson, född 1851 i Oskar och sedan 1876 gift med Kristina Johansdotter, f. 1854. Han övertog 11/16 mtl. Delningen ägde bestånd till 1887, då Östergren flyttade till Alsjö och Johansson till Kalmar. Hela gården övertogs av Nils Johan Olsson, född i Kristdala 1831 och sedan 1869 gift med Kristina Maria Nilsdotter, f. 1840 i Mörlunda. De kom närmast från Mörlunda. De medförde 4 barn: Hulda Maria, född 1864 i Högsby, Karl Oskar, född 1867 i Mörlunda, Hilda Kristina, född 1875 i Mörlunda och Johan August, född 1881 i Mörlunda. Båtsman var Anders Petersson Kulle. Hans hustru hette Anna Stina Olsdotter. De hade 3 barn. Torparen Johannes Danielsson var kvar, torparen Johan August Matthiasson flyttade 1892 till Mörbylånga med hustru och 5 barn, torparen Frans Jonsson flyttade bort 1883. I stället inflyttade 1885 torparen Jonas Karlsson med hustru och 3 barn, men familjen flyttade redan 1888. I övrigt bodde några arbetarefamiljer och änkor på ägorna.