Kategori: Byar och gårdar i Madesjö

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/sj%C3%B6ahult+nybro?c=56.734334,15.76065&t=geos&z=15.56

Lästips: Erik Sjögren: Minnen från barndomstiden i Sjöahult i Hembygdskrönikan 2010 s 104.

Christine Johnsson: Ett undantagskontrakt från Sjöahult 1872 i Hembygdskrönikan 2014 s 58.

Siv Sjöqvist: Sjöahult kring sekelskiftet 1800-1900 i Hembygdskrönikan 2015 s 136.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Sjöahult ligger på höjderna väster om den numera utdikade Sävsjön. Hemmanet togs upp under medeltiden, ovisst när. Sjöahult nämnes för första gången i historiska källor 1533, i registret över den gärd, som Gustav Vasa lät upptaga med anledning av inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. Enligt detta register skulle ”Abbe i Sijöahult” betala 2 mark penningar. Hur länge Abbe brukat Sjöahult vet man inte. Han förekommer icke i det städsleöreregister, som upplades 1535. Abbe var en kortform för Abram eller Abraham. Under namnet ”Abram i Sijögehullt” förekommer han i 1539 års fogderäkenskaper. I 1541 års räkenskaper kallas han ”Abbe Giese i Siöahult”. Hans årliga avrad anges till ”penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, taat-1 kleff, neffwer-1 pakke, löskedagswerken-3, fodring för 4 plus 2 hästar.” Abram efterträddes från 1551 av Per Giese, som väl var en son. Han kallas i en knektrulla 1556 för Per Abramsson.

I 1561 års fogderäkenskaper har han efterträtts av ”Karl i Siöhult”. Karl erlade 1565 i tionde till Kronan 1½ skäppa råg och lika mycket korn, vilket betyder, att hans skörd 1564 uppgick till 22½ skäppa av vardera sädesslaget. Karl var också knekt enligt en avkortningslängd 1569. Han var därmed befriad från den på hemmanet vilande årliga avraden, så länge han var i tjänst. Avraden var något höjd. Smöravrad-20 marker, ett ytterligare dagsverke och fodring för ytterligare två hästar, s.k. lagmanshästar hade tillkommit. Men den avraden slapp som sagts Karl att betala. Karls fullständiga namn var Karl Månsson. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade han sina tillgångar: silver-10 lod, koppar-½ lispund, 3 oxar, 4 kor, 1 tvåårsungnöt, 6 får, 3 svin, 9 getter och häst för 5 mark. Det renderade honom en skatt av 10 mark i penningar och 1 lod silver. Karl Månsson förefaller att ha varit en relativt välbärgad bonde. Trots detta hade han svårigheter att betala sin avrad följande år. Han var då med på en avkortningslängd över ödeshemman, som kyrkoherden i Madesjö d. 15 juli 1571 upprättade över dessa hemman. Men han repade sig! Enligt tiondelängden av d. 18 april 1572 har Karl Månsson erlagt 1 skäppa råg och 2 skäppor korn i tionde till Kronan. Skörden 1571 var således 15 skäppor råg och 30 skäppor korn. Karl Månsson brukade hemmanet ytterligare några år men har 1580 ersatts av ”Abram i Siöahullt” och ”Mårthen, ibm”. Det fanns således detta år två brukare på hemmanet. Var Abram på något sätt släkt till den förste brukaren? Det går ej att visa, men han var möjligen dennes sonson. Varken Abram eller Mårthen var knekt. Deras namn saknas i Abraham Nilssons knektrulla 1586.

Nästa uppgift om Sjöahult anger ”Berge Åkesson” som brukare 1598. Han hade 1600 efterträtts av ”Måns i Siöahullt”. Denne deklarerade 1601 sina tillgångar inför ”rumpeskatten”: 1 par oxar, 1 häst, 2 kor, 2 tunnor utsäde. Några år senare var Sjöahult anslaget till underhållshemman för en knekt. I 1606 års fogderäkenskaper upptages för Sjöahult ”Åke i Sijöahullt” och ”Swen Hielse, ibm”. Åke var kvar 1608, då Sjöahult var ödeshemman, dvs oförmöget att betala skatten. Eftersom Åke var knekt deltog han säkerligen i kalmarkriget och stupade kanske i detta, ty 1612 heter brukaren ”Gudmund i Sijöahullt”. Hans avrad för hemmanet var: 1 öre 6 penningar, städslepengar-1 mark, fodernötspengar-3 mark, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, ”tåt-1 kleff”, 4 dagsverken och fodring för 6 hästar.

Redan följande år, när Älfsborgs lösen skulle indrivas, var brukaren en annan: Björn. Han betalade i lösen 2 koppardaler. Han skulle bruka Sjöahult ända till 1650 och därmed skapa en viss stabilitet. Vi kan i källorna följa honom under flera årtionden till hans sista år som brukare: 1650. 1620 började en skatt uttagas, som kallades boskapshjälpen. Det var en extraskatt utöver den ordinarie avraden och därför behövdes extra mantalslängder, i vilka vars och ens boskapspenning var antecknad. Björn deklarerade inför denna skatt sina tillgångar: åker till 4 tunnors utsäde, svedje-land till 3 skäppor, ett sto, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 2 ungnöt, 4 får, 2 lamm, 3 ungsvin. Det blev en boskapspenning på 2 dlr 2½ öre, en aning under genomsnittet för brukare av ett helt hemman. 1628 skedde en ny uttaxering efter föregående deklaration av tillgångarna. Björn deklarerade då: åker till 3 tunnors utsäde, inget svedjeland, 1 sto, 4 kor, 3 kvigor, 1 svin, 2 ungsvin. Björns tillgångar 1628 var något försämrade i förhållande till 1620, men senare delen av 1620-talet var en svår tid för bönderna med dåliga skördar. Det visade sig 1629, då Björns hemman förklarades ”öde-halft”, dvs han förmådde endast betala halva avraden. Svårigheterna bestod, ty i 1633 års jordebok heter det, att Björn brukade Sjöahult ”på frihet”, dvs han åtnjöt några års skattebefrielse. Hans deklaration samma år lyder: åker till 2½ tunnas utsäde, 1 oxe, 1 stut, 5 kor, 4 kvigor, 3 får, 2 lamm, 1 svin, 1 ungsvin. Jordeboken 1635 visar, att hemmanets avrad var oförändrad men att Björn brukade det på ½ frihet, dvs han var tillsvidare befriad från halva avraden. 1639 års kyrkoräkenskaper, de äldsta bevarade, upplyser, att det fanns flera personer bosatta i Sjöahult. En Olof gav detta år 2 mark till Madesjö kyrka. Björn gav 1 mark. Olof var väl en husman, medan Björn var den officielle brukaren.

I 1641 års mantalslängd är Björn, egendomligt nog i betraktande av att han så länge brukat Sjöahult, uppförd under rubriken: ryttare och knektar under krono. Vi får veta, att han var gift och hade en piga mantalsskriven på hemmanet. Han deklarerade 1 stut, 2 oxar, 1 sto, 5 kor, 3 kvigor, 3 lamm, 1 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Han står nu mantalsskriven som ensam brukare men Olof fanns kvar och återkommer i 1644 års mantalslängd. Båda betecknas som gifta och Olof har en dräng. I 1648 och 1649 års mantalslängder står Björn åter ensam, men ingenting motsäger, att det i själva verket fanns flera brukare. 1650 hade däremot Björn avträtt hemmanet till sonen Sven Björnsson. Han var gift och hade en son. Björn dog först 1665, då i testamente efter honom gavs 1 dlr 16 öre till Madesjö kyrka.

Sven Björnssons tid i Sjöahult varade endast några år. Enligt 1655 års mantalslängd hette brukaren ”Jacob i Siögehult” och han var officiellt brukare av hemmanet åtminstone till 1669 med undantag för år 1668 då av någon anledning en ”Torkel i Siögehult” står upptagen som officiell brukare. Någon gång under 1670-talet efter-träddes Jacob av ”Pähr i Siögehult”. Denne fick 1677 en dotter, som fick namnet Elin. Per står i jordeboken 1682 som brukare och hemmanet uppges vara ”behållet” dvs hade oförändrad avrad. Den årliga avraden värderades till 6 dlr 25 öre 9 1/5 penningar. I 1686 års jordebok har Pehr efterträtts av sonen ”Joen Pehrsson”. Några år tidigare eller 1680 hade denne varit medagerande i den sorglustiga händelse, som omtalas i Madesjö sockens historia, del 1, sid. 464. Han fick böta 3 dlr för blodvite och lova att skänka en kanna spanskt vin till Madesjö kyrka. Han lovade dessutom att aldrig mera dricka så mycket brännvin på en gång!! Vi får hoppas, att han höll sitt löfte!

Nästa uppgift om Sjöahult möter vi i 1697 års kvarnkommissions protokoll. Kommis-sionen hade tillsatts för att kartlägga och beskatta kvarnbeståndet i häradet. Den rapporterar i sitt protokoll, att i Sjöahult fanns tre brukare: Måns, Daniel och änkan, och att de endast kunde mala sin egen säd, sannolikt i en skvaltkvarn på ägorna. De slapp därmed kvarnavgift till Kronan. 1699 års jordebok nämner samma brukare: Måns 1/3, Daniel 1/3 och änkan 1/3 av hemmanet. Hemmanet var således nu officiellt delat mellan tre brukare. Sannolikt var Måns och Daniel söner till Jon Persson och änkan var efter honom. Måns påträffas redan i kyrkoräkenskaperna 1697, då han tillsammans med hustrun skänkte 16 öre till Madesjö kyrka. Han upprepade gåvan 1705.

Av någon anledning saknas Sjöahult i mantalslängden 1717. I kyrkoherdevallängden 1740 nämnas fyra brukare i Sjöahult: Lars Jönsson brukade 1/4, Per Andersson 1/3, Dafwid Andersson 1/4 och Nils Nilsson 1/6. I husförhörslängden 1728-1740 återfinns dessa och några uppgifter lämnas om dem. Lars Jönsson uppges vara 62 år och hans hustru Bothel 52 år, David Andersson 50 år och hans hustru, som också hette Bothel 40 år, Nils Nilsson 36 år och hans hustru Kierstin 32 år samt Per Andersson 30 år och hans hustru Stina 29 år.

Under perioden 1755-1788 brukade Lars Jönsson fortfarande sin hemmansdel till en början. Hustruns fullständiga namn uppges nu vara Bothel Månsdotter. Tydligen var hon dotter till Måns Jonsson. Lars Jönsson hade således gift sig till gården. Deras son Håkan var född 1741. Han gifte sig med Brita Månsdotter, f. 1745, och de fick 4 barn: Måns 1766, Catharina 1769, Maria 1775 och Stina 1779. Då hade Håkan Larsson tillträtt gården.

Nils Nilsson uppges vara född 1710. Hustruns fullständiga namn var Kierstin Anders-dotter. Hon uppges vara född 1714. De fick 5 barn: Jon 1741, Marja 1744, Karin 1751, Oluf 1754 och Håkan 1757. Gården övergick till Johan Johansson, f. 1725, och hans hustru Elin Larsdotter, f. 1735. De fick 6 barn: Stina, Johan, Caisa, Ingiärd, Peter, Jonas.

Den tredje gården innehades av Per Jonsson, f. 1725 och gift med Karin Davids-dotter, f. 1736 och dotter till David Andersson och hans hustru Bothel. De fick 4 barn: Jonas 1759, Elin 1765, Måns 1767 och Segrid 1771. Den fjärde gården innehades av Per Persson, f. 1718, och hans hustru Anna Larsdotter, f. 1726. De fick 5 barn: Peter 1752, Jonas 1754, Caisa 1757, Maria 1760 och Stina 1765. David Andersson bodde på gården som inhyses med hustru och 3 barn.

Under åren 1782-1801 ökade antalet hemmansdelar i Sjöahult. Johan Johansson blev inhyses och avled 1795. Av barnen övertog sonen Peter Jonsson gården. Han ingick äktenskap med Maria Persdotter, f. 1778. Håkan Larsson, f. 1741 och 1764 gift med Brita Månsdotter, avled 1787 och samma år och månad avled hustrun och en dotter Maria. Det måste ha varit någon epidemi, som härjade så svårt i samma familj. Av barnen blev dottern Catharina gift i Sjöahult 1781 med Jonas Persson junior. Lars Nilsson var född 1729 och gift med Maria Nilsdotter, dotter till Nils Nilsson. De fick tre barn: Peter, f. 1783 och gift i Sjöahult, Johannes 1777 och Carl 1782. Peter Larsson gifte sig 1794 med Magdalena Persdotter, f. 1769. De fick 1795 sonen Sven och 1787 dottern Ingrid. Jonas Persson senior var född 1754 och son till Per Persson och Anna Larsdotter. Han var gift med Ingjärd Jonsdotter, f. 1763 och dotter till Johan Johansson och Elin Larsdotter. De fick tre barn: Peter 1792, Maria 1797 och Johannes 1801.

Gård nr 4 innehades av Jonas Jonsson, f. 1774, och Maria Mattisdotter, f. 1768. De gifte sig 1796, men Jonas Jonsson avled redan 1801. De hade då 2 barn: Maria, född 1797 och Jonas född 1800.
På gård nr 5 satt Jonas Persson junior, född 1757 och 1781 gift med Ingeborg Nils-dotter, f. 1756. De hade tre döttrar: Brita, f. 1783, och gift i Sjöahult, Maria, f. 1791 och Sigrid, f. 1796.
Gård nr 6 ägdes denna tid av Peter Larsson senior, f. 1765 och gift med Catharina Håkansdotter, dotter till Håkan Larsson och Brita Månsdotter. Peter Larsson avled redan 1801 och efterlämnade änkan och 4 barn: Jonas, f. 1792, Brita 1794, Lena 1797 och Peter 1799.
Gård nr 7 ägdes av Anders Svensson, f. 1772 och gift med Brita Jonasdotter, som var dotter till Jonas Persson junior och Ingeborg Nilsdotter.

På Sjöahults ägor bodde dessutom avskedade båtsmannen nr 177 Olof Nilsson Lustig med hustru och 2 barn och ordinarie båtsmannen Nils Lustig samt änkan Karin Davidsdotter. Hennes 4 barn hade flyttat bort.

Under perioden 1802-1815 inträffade flera förändringar i Sjöahult. Peter Jonssons hustru Maria Persdotter avled 1806, varefter Peter Jonsson gifte om sig med Gertrud Svensdotter, f. 1785. I första äktenskapet föddes sonen Peter 1802 och dottern Caisa Lena 1804, i det andra döttrarna Maria 1808, Brita Stina 1810 och Ingrid Lena 1814. Peter Larsson junior och Magdalena Persdotter fick till sina tidigare barn ytter-ligare två: Maria 1805 och Brita Stina 1807. Jonas Persson junior och Ingeborg Nilsdotter blev nu undantagsfolk. De fick 1803 ytterligare ett barn, sonen Johannes. Jonas Persson seniors och Ingrid Jonasdotters yngsta barn, sonen Johannes, föddes 1801. Sedan Jonas Jonsson avlidit 1801 gifte änkan Maria Mattisdotter om sig med Håkan Nilsson, f. 1768. Till de två barnen i första äktenskapet Maria och Jonas kom 1804 dottern Hedda Håkansdotter och 1808 sonen Peter Håkansson.

På gård nr 4 inflyttade 1811 från Mortorp Daniel Persson, f. 1782, och gifte sig med Sigrid Jonasdotter, f. 1795. De fick sonen Peter 1814. Sigrid var dotter till Jonas Persson junior och Ingeborg Nilsdotter.
På gård nr 5 satt Peter Håkansson, f. 1754 och Brita Persdotter, f. 1765. Deras dotter Elin var född 1794.
På gård nr 6 satt Petter Jonsson, född 1792 och ogift. Han avlöstes snart av Peter Johansson, som var född 1797, och hans hustru Elin Petersdotter, f. 1799.
På gård nr 7 slutligen satt fortfarande änkan Catharina Håkansdotter, änka efter Peter Larsson senior. Tre av de fem barnen dog under loppet av samma år, 1806. Två överlevde: sonen Jonas, f. 1792 och sonen Håkan, som var född 1801.

Båtsmannen för Sjöahult Nils Lustig bodde i Norra Persmåla, men den gamle båts-mannen Olof Lustig och hans hustru bodde på ägorna. De kallas i kyrkoboken fattig-hjon liksom sonen David, som var snickare. Sonen Johannes var båtsman för Södra Säfsjö. På nr 5 bodde inhysesänkan Elin Persdotter och på nr 6 inhyses Caisa Andersdotter. Frapperande för denna period är den starka hemmansklyvning, som inträtt. Av de fyra hemmansdelar, som fanns vid mitten av 1700-talet hade det blivit sju.

Vi går fram till perioden 1815-1821. Peter Larsson och Magdalena Persdotter brukade fortfarande 1/6 mtl. 1/8 mtl ägdes av Sven Nilsson, som dock bodde i Mellan-Örsjö. En annan gård på 1/8 mtl ägdes av Jonas Persson senior och Ingrid Jonasdotter. Deras dotter Maria, f. 1797, var gift i Mellan-Örsjö. 1/6 mtl ägdes fort-farande av Peter Jonsson senior, född 1768, och hans hustru Gertrud Svensdotter, f. 1785. De hade nu 6 barn: Caisa Lena, f. 1804, Maria 180?, Brita Stina 1810, Ingrid Lena 1814, Fredrika 1817 och Johanna 1820. På gården bodde gifte drängen Anders Svensson, f. 1781 och hans hustru Elin Nilsdotter. De flyttade till Ingemundsmåla. Som undantagsfolk bodde Håkan Nilsson och Stina Mattisdotter. Deras yngste son Peter, f. 1808, bodde hemma. 1/8 mtl innehades fortfarande av Daniel Persson och Sigrid Jonsdotter med barnen Peter, f. 1814, Olaus 1816 och Christina 1818, men om dem är antecknat i kyrkoboken att de skulle flytta till Mortorp. Detsamma gällde Jonas Olsson, f. 178? och hans hustru Brita Stina Bryngelsdotter, f. 1793. Om dem är antecknat: ”hafver sålt och skola flytta.” Hemmansdelen övergick i stället till från Norra Örsjö inflyttade Peter Svensson, f. 1781, och hans hustru Elin Petersdotter, f. 1785. De hade 5 barn: Peter, f. 1811, Caisa Lena 1812, Johannes 1814, Olaus 1816 och Lena Stina 1820. 1/8 mtl brukades av Jonas Månsson, f. 1755, och Maria Svensdotter, f. 1786. De fick 1817 dottern Brita Stina och 1820 sonen Johan Peter. 1/6 mtl brukades av Håkan Petersson och Stina Olsdotter. Han var son till Peter Larsson senior och Catharina Håkansdotter. Modern levde som undantagsänka på gården. Som undantagsfolk levde även Jonas Persson junior och Ingeborg Nils-dotter, men hon avled 1819. Inhyses Håkan Persson, f. 1773 och hans hustru Stina Svensdotter, f. 1769 samt inhysesänkan Caisa Svensdotter, f. 1750, levde också på ägorna.

Under perioden 1821-1840 tog Peter Larsson och Magdalena Persdotter undantag av sonen Sven Petersson, f. 1795, och hans hustru Maria Olofsdotter, som var född 1806. Yngsta dottern Ingjärd, som var född 1797, blev gift i Mortorp 1823. Sven Petersson och Maria Olofsdotter fick 1826 sonen Johan August och 1829 sonen Carl Gustaf. Peter Svensson junior var född i Älghult 1789 och gift med den jämnåriga Sigrid Jonsdotter. De fick 5 barn: Stina Lisa 1819, Jonas Peter 1821, Johannes 1823, Cajsa Helena 1826 och Maria 1830. Johannes Jonsson var född 1806 och gift med Maria Jonsdotter, f. 1804. Hon var från Södra Björnahult och han från Västra Säfsjö. Jonas Persson och Ingrid Jonsdotter levde på gården som undantagsfolk. Peter Jonsson senior var född 1768 och avled 1828, varefter hans hemman såldes till Jonas Larsson i Västra Säfsjö. Han efterlämnade änkan Gertrud Svensdotter och 7 barn: Caisa Lena född 1804, Maria 1808, Brita Stina 1810, Ingrid Lena 1814, Fredrika 1817, Johanna 1820, Sven Gustaf 1825. Här var Håkan Nilsson och Stina Mattisdotter undantagsfolk.

Jonas Månsson och Maria Svensdotter brukade sin hemmansdel hela 1820-talet. Dottern Fredrika föddes 1829. De efterträddes av Jonas Nilsson, f. 1794, och hans hustru Ingrid Lena Ingelsdotter, f. 1803. Peter Svenssons hustru Elin Petersdotter avled 1822, varefter han gifte om sig med Maria Jönsdotter, f. 1799. De tog undan-tag. Det fanns 8 barn i familjen: Peter, f. 1811, Caisa Lena 1812, Johannes 1814, Olaus 1816, Lena Stina 1820, Fredrik 1826, Sven 1827 och Gustaf 1830. Efter-trädare på hemmansdelen blev Peter Månsson, född i Algutsboda 1814, och hans hustru Johanna Carolina Petersdotter, f. 1808. 1/6 mtl brukades fortfarande av Håkan Petersson och Stina Olsdotter, som var från Mortorp och född 1795. De hade två barn: Peter, född 1822 och Johan August, f. 1828. På 1/16 mtl satt Jonas Petersson, som var född 1792 och gift med Ingrid Svensdotter, f. 1796. De hade två barn: Brita Stina född 1826 och Maria 1830.

Båtsman för Sjöahult var nu Peter Hansson Sjö, f. 1813. Han var ogift. En äldre båtsman Peter Sjö, f. 1791, bodde kvar på ägorna med hustru och en dotter. Så gjorde inhyses Håkan Jonsson, änkan Stina Svensdotter, fattighjon, och änkan G.F. Lönegren med fyra barn. Om inhyses Lena Jonsdotter är antecknat i kyrko-boken ”fött oäkta barn och gjort vad lag bjuder. Går ej till Nattv.” Sonen Sven Månsson var straffad för stöld. Änkan Lena Håkansdotter, f. 1799 bodde med sina fem barn på ägorna. Om bonden Peter Jonsson heter det att han blivit torpare i Erengislahyltan. Torpare på Sjöahults ägor var Gustaf Jönsson och nybyggare Jonas Petersson, f. 1869 och gift med Elin Håkansdotter, f. 1809 [frågetecken för årtalen].

På 1840-talet tog Peter Svensson på 1/8 mtl undantag. Hustrun Sigrid Jonsdotter avled 1851. Peter Svensson var född i Älghult, medan hustrun var från Mellan-Örsjö. Sonen Jonas Peter, f. 1821, blev gift till Mellan-Örsjö. Sonen Johannes var född 1823. Hemmansdelen övertogs 1851 av Johan Peter Svensson, som kom från Lilla Gangsmad och var född 1827. Hustrun hette Stina Lisa Petersdotter och var Peter Svenssons äldsta barn, f. 1819. Hon medförde i boet en oäkta son, Carl född 1841.

Jonas Petersson på 1/16 mtl avled 1844 och änkan Ingrid Svensdotter 1851. Äldsta dottern Brita Stina, f. 1826, gifte sig med Carl Magnus Johansson, som kom från Nättraby och var född 1815. De kom närmast från Eskilsryd, när de övertog gården. De fick på 1840-talet tre barn: Carolina Sophia 1846, Johanna Mathilda 1848 och Emma Christina 1850.

7/24 mtl tillträddes 1841 av Johannes Carlsson, som var född i Algutsboda 1823. Han ingick äktenskap med Brita Stina Petersdotter, som var född i Sjöahult 1819. De fick tre barn: Emma Gustava 1843, Johanna 1845 och Carl Leander 1849.

1/6 mtl ägdes av Johannes Jönsson, som var född i Västra Säfsjö 1806 och gift med Maria Jönsdotter, som var född i Södra Björnahult 1804. De hade 5 barn: Carl Gustaf f. 1837, Christina 1840, Jonas Peter 1842, Fredrik 1844 och Frantz Johan 1846.

1/6 mtl ägdes nu av Jonas Samuelsson, född i Klyndebo 1798. Hans hustru Brita Håkansdotter var född i Månsamåla 1793. De hade 5 barn: Johanna f. 1825, Stina 1826, Johannes 1830, Maria 1832 och Fredrika 1835.

På 3/16 mtl tog Håkan Petersson och Stina Olofsdotter undantag av sonen Peter Håkansson, f. 1822 och hans hustru Stina Jonsdotter, f. 1826 i Klyndebo. De fick sonen Carl 1848 och Johan Vilhelm 1851. En broder till Peter var sjöman och hette Johan August Håkansson. Han flyttade från Sjöahult 1850.

På 1/8 mtl satt fortfarande Peter Månsson, född i Algutsboda 1814 och gift med Johanna Carolina Petersdotter, f. 1808. De hade 4 barn: Johan August f. 1836, Emma Gustava 1837, Frantz 1839 och Mathilda 1849. Johan August vistades i Lenhofda, de övriga barnen i hemmet. Båtsman för Sjöahult var nu Pehr Gudmundsson Sjö, född i Göttorp 1813. Hustrun hette Cajsa Lena Carlsdotter. De hade 3 barn. Av övriga som bodde på ägorna kan nämnas änkan Annika Andersdotter, f. 1778, och undantagsmannen Peter Svensson, som dock avled 1846. Han efterlämnade änkan Maria Jonsdotter och fem barn. Backstumannen Sven Petersson var född i Sjöahult 1795 och gift med Maria Olofsdotter, född i Nässjömåla 1806. De hade 6 barn. Sammanlagt 70 personer, 32 män och 38 kvinnor bodde i Sjöahult på 1840-talet.

Vi går fram ett årtionde till 1850-talet, då flera egendomstransaktioner ägde rum i Sjöahult. Johannes Carlssons hustru Brita Stina Petersdotter avled 1858, varefter han 1859 gifte om sig med änkan Ulrika Månsdotter, som var född i Södra Björna- hult 1819 men närmast kom från Erengislahyltan. Hon medförde därifrån två söner Anders Håkansson, f. 1844, och Carl Johan Håkansson, f. 1847. Johannes Carlsson sålde 1860 1/8 mtl till Carl Petersson, som var född i Västra Madesjö 1822. Han var gift med Cajsa Lena Petersdotter, född i Södra Säfsjö 1822. De medförde från Västra Madesjö fem barn: Pehr August, f. 1847, Christina 1850, Lovisa Matilda 1853, Augustina 1856 och Wendla 1859. Följande år, 1861, kom från Elmeberg Jonas Petersson, f. 1815, och hans hustru Christina Andersdotter, f. 1824, med tre barn: Frantz Elof, f. 1844, Mathilda Christina 1847 och August 1857.

Johan Peter Svensson, som 1851 kommit till Sjöahult från Lilla Gangsmad och gift sig med Stina Lisa Petersdotter rymde 1852 från hemmet, varefter hustrun fick skilsmässa 1854. Den förrymde mannen avled i Västergarn på Gotland 1858. Vad orsaken var till att han övergav hemmet är okänt.

1/16 mtl brukades fortfarande av Carl Magnus Johansson och Brita Stina Jonsdotter. De fick på 1850-talet ytterligare 5 barn, av vilka 2 dog. De överlevande var Johan Elof, f. 1854, Ida Charlotta 1857 och Ottiliana 1859.

1/6 mtl ägdes fortfarande av Johannes Jönsson. Hans hustru Maria Jönsdotter avled 1856. De hade fem barn: Carl Gustaf f. 1837, Christina 1840, Jonas Peter 1842, Fredrik 1844 och Frantz Johan 1848.

På nästa 1/6 mtl tog Jonas Samuelsson 1852 undantag. Han avled strax därefter, 1854. Gården övergick 1852 till sonen Johannes Jonsson, f. 1830, som samma år ingick äktenskap med Maria Jonasdotter, f. 1827 i Algutsboda. De fick 3 barn: Johan Elof 1854, Clara Christina 1857 och Johanna Mathilda 1860. Johannes Jonsson sålde 3/16 mtl till Johannes Carlsson och blev inhyses. En annan gård på 3/16 mtl brukades till 1856 av Peter Håkansson, som detta år flyttade till Ljungby.

1/6 mtl tillträddes 1856 av Sven Månsson, född i Kroksjö 1823. Han kom med familjen från Stora Slät. Hustrun hette Johanna Jonsdotter och var född i Klyndebo 1825. De medförde från Stora Slät 4 barn: Johannes, född 1848, Christina 1850, Clara 1852 och Jonas 1855. I Sjöahult föddes Peter 1858 och Carl Gustaf 1860.

Undantagsfolket Håkan Petersson med hustru och sonen Carl Håkansson bodde från 1861 i Lindås. Undantagsmannen Peter Månsson med familj flyttade 1855 till Södra Otteskruf. Peter Svenssons änka Maria Jonsdotter bodde i Ljungby hos sin måg Joel Jonsson. På ägorna bodde Peter Svensson som änkling. Båtsmannen Peter Gummesson Sjö dog 1853 i kolera på sjukhuset i Karlskrona. Ny båtsman blev Fredrik Svensson Sjö, som flyttade till Sjöahult från Södra Otteskruf 1854. Han hade hustru och två barn. Backstumannen Jonas Jönsson var född i Sjöahult 1798. Hustrun Maria Jonsdotter var född i Kolsbygd 1797.

På 1860-talet kom 1863 Jacob Nilsson från Norra Björnahult och gifte sig med frånskilda Stina Lisa Petersdotter på 1/8 mtl. De fick 1864 dottern Ida Sophia och 1867 sonen Johan Gottfrid. 11/48 mtl brukades fortfarande av Johannes Carlsson. På 1/8 mtl flyttade Carl Petersson 1861. Han efterträddes samma år av Jonas Nilsson, f. 1815. Han avled 1869. Änkan Christina Andersdotter fortsatte att bruka gården. Det fanns 5 barn: Frantz Elof, f. 1844, Mathilda Christina 1847, som fick utflyttningsbetyg till Tyskland 1869, August, som var född 1857, Ida Sophia 1861 och Nina Amanda 1863. På 1/6 mtl bodde Carl Magnus Johansson med hustru Brita Stina Jonsdotter och 11 barn. På 1860-talet var följande födda: Frantz August 1861, Carl Theander 1863, Pehr Alfred 1866 och Amanda Fredrika 1869. Den äldsta dottern Carolina Sophia, f. 1846, fick 1869 utflyttningsbetyg till Tyskland. På nästa 1/6 mtl satt Johannes Jonsson, änkling sedan 1856. Han hade 4 barn. På nästa 1/6 mtl flyttade Sven Månsson 1864 med hustrun Johanna Jonsdotter och 7 barn. På 1/8 mtl inflyttade 1863 Peter Fredrik Håkansson från Erengislahyltan. Han var född 1836 och gift med Cajsa Lena Svensdotter. De fick 5 barn: Carl August 1860, Emma Christina 1862, Amanda Helena 1865, Johan Leander 1867 och Hilda Sophia 1871.

1/16 mtl ägdes nu av Carl Petersson och Cajsa Lena Petersdotter, som flyttat dit från 1/8 mtl. Båtsman var Fredrik Svensson Sjö, f. 1832. Han var gift och hade fyra barn. Jonas Samuelssons änka Brita Håkansdotter avled 1864. Dottern Fredrika hade 1861 flyttat till Ljungby. Änkan Cajsa Lena Carlsdotter efter båtsmannen Peter Gummesson Sjö bodde fortfarande på ägorna, liksom backstumännen Jonas Nilsson och Jonas Jonsson och ett flertal övriga inhyses samt arbetskarlen Carl Ulrik Petersson med hustru och son. En arbetskarl Carl Håkansson hade häktats för begagnande av livsfarligt vapen och dömts till urbota straff. Han flyttade till Ljungby 1864.

Vi går fram till 1870-talet. 1/8 mtl brukades fortfarande av Jacob Nilsson och 11/48 mtl av Johannes Carlsson. Sonen Johan Ulrik var timmerman och emigrerade till USA 1880. På nästa 1/8 mtl tog änkan efter Jonas Petersson Christina Anders-dotter undantag av sonen Frantz Elof Jonsson, men denne sålde 1874 gården till Johannes August Josephsson Sjögren, f. 1843 i Algutsboda. Han var gift med Emma Christina Jonsdotter, f. 1847. De fick 2 barn: Selina Serafia 1875 och Carl Johan 1878. På 1/6 mtl satt Carl Magnus Johansson och Brita Stina Jonsdotter kvar. Dottern Carolina Sophia flyttade 1875 till Schleswig-Holstein. På nästa 1/6 mtl dog undantagsmannen Johannes Jonsson 1880. Samma år emigrerade sonen Jonas Peter till USA. Äldste sonen Carl Gustaf Johansson, som var född 1837 gifte sig 1875 och övertog gården. Hustrun hette Emma Christina Jonsdotter, f. 1846. De fick 3 barn: Johan Viktor 1875, Peter Algot Leander 1876 och Gustaf Ludvig 1880. På 1/8 mtl satt Peter Fredrik Håkansson och Cajsa Lena Svensdotter kvar med sina 5 barn, födda på 1860-talet. På 1/6 mtl avled Carl Petersson 1872. Gården övergick 1875 till Peter August Gustafsson, f. 1847 och gift med Mathilda Sofia Petersdotter, f. 1842. De lämnade redan 1876, då Carl August Petersson, som förut varit arbets-karl, övertog gården och blev bonde. Han var född 1840 och gift med Lovisa Mathilda Carlsdotter, f. 1853. Övriga på Sjöahults ägor var arbetskarlen Carl Ulrik Petersson från Algutsboda med hustru och tre barn, båtsmannen Fredrik Svensson Sjö med hustru och två barn. Han flyttade till Olsbo 1876. Förre båtsmannen Peter Gummessons änka Cajsa Lena Carlsdotter bodde kvar i Sjöahult liksom torparen Jonas Nilsson med hustru och 6 barn och arbetskarlen Carl Peter Nilsson från Sillhöfda med hustru och son.

På 1880-talet brukade alltjämt Jacob Nilsson sina 1/8 mtl liksom Johannes Karlsson sina 11/48 mtl, men den senare arrenderade 1888 ut gården till Peter Magnus Andersson, f. 1853. 1/8 mtl ägdes alltjämt av Johannes August Josefsson Sjögren och Emma Kristina Jonsdotter. Till de på 1870-talet födda barnen fick de på 1880-talet ytterligare tre barn: John Axel Wilhelm 1881, Josef Oskar 1883 och Frantz Otto Linus 1888. De tog också två fosterbarn: Karl Elof Petersson, f. 1868 och Hilda Maria Petersson, f. 1873, båda från Oskars socken.

På 1/6 mtl tog Carl Magnus Johansson och Brita Stina Jonsdotter 1887 undantag av dottern Ida Charlotta och hennes man Per Quirinius Schillerström. Den senare kom detta år från S:t Clara församling i Stockholm och ingick äktenskap med Ida Charlotta samt övertog gården. Ida Charlottas syskon lämnade hemmet. Brodern Frantz August emigrerade till USA 1883, Pehr Alfred 1888 liksom Amanda Fredrika, medan Karl Theander 1882 for till Stockholm. Ida Charlotta hade en son före äktenskapet: Viktor Adrian Wallgren, f. 1881. 1/6 mtl brukades alltjämt av Karl Gustaf Johansson. Hustrun Emma Kristina Jonsdotter avled 1889. De hade tre barn: Johan Viktor, f. 1875, Pehr Algot Leander 1876 och Gustaf Ludvig, f. 1881.

På 1/16 mtl avled Pehr Fredrik Håkansson 1884. Änkan Kajsa Lena Svensdotter flyttade 1886 bort liksom barnen. Gården övergick till Jonas Peter Gustafsson, f. 1857 och 1885 gift med Theolinda Sofia Johansson, f. 1853. De fick 1887 sonen Janne Ernst Reinhold. En annan hemmansdel på 1/16 mtl ägdes av Karl August Petersson, f. 1840, och Lovisa Mathilda Carlsdotter, f. 1853. På den tredje gården på 1/16 mtl avled Karl Jonsson 1884 efter att ha innehaft den sedan 1881. År 1885 tillträdde Peter Palmgren, f. 1855 och samma år gift med Ida Mathilda Jonsson, f. 1858. De fick tre barn: Ester Viktoria Sofia 1885, Carl Linus Gideon 1887 och Anna Augusta Ingeborg 1890. På ägorna bodde timmermannen Per Olof Johansson, f. 1850 och 1883 gift med Ida Charlotta Karlsson. De fick tre barn på 1880-talet. Torparen Jonas Nilsson blev änkling 1880. Båtsmannen Johan Gottfrid Sjö, f. 1867, var son till arbetaren Karl Ulrik Petersson och Emma Petersdotter. Undantags-mannen Jonas Månsson flyttade 1888 till Algutsboda. Undantagsänkan Kristina Andersdotter, Jonas Peterssons änka, flyttade 1883 bort från Sjöahult.

Under 1890-talets första hälft brukade Jacob Nilsson fortfarande 1/8 mtl. På 11/48 mtl avled Johannes Carlsson 1893 och hans änka Ulrika Månsdotter 1894. Gården övertogs av Elof Svensson, f. 1861 i Algutsboda, som kom hem från USA 1894. Hans hustru Matilda Carlsdotter avled samma år. De hade 4 barn: Nanny Emilia, f. 1883, Jenny Maria 1885, Carl Hjalmar 1887 och Sven Erik Fabian 1890. 1/8 mtl brukades fortfarande av Johannes August Josefsson Sjögren och Emma Kristina Jonsdotter. De fick 1891 sonen Erik Adolf Artur. 1/6 mtl brukades fortfarande av Per Quirinius Schillerström och den andra gården på 1/6 mtl av Carl Gustaf Johansson. Han var änkling sedan 1888 och hade sina tre barn i hemmet. Det fanns fortfarande tre hemmansdelar på 1/16 mtl, brukade av Jonas Peter Gustafsson och hans hustru Sofia Johansson, av Carl August Petersson och Lovisa Mathilda Carls-dotter samt Peter Petersson och hans hustru Ida Mathilda Jonsson. De sistnämnda hade fyra barn, det sista fött 1893: Berta Maria Elisabet. På Schillerströms gård bodde som undantagsfolk Carl Magnus Johansson och Brita Stina Jonsdotter. Deras dotter Amanda Fredrika, f. 1869, flyttade 1893 till Fliseryd. Timmermannen Per Olof Johansson hade hustru och fyra barn. Båtsmannen Johan Gottfrid Sjö hade nu ändrat sitt namn till Sandström. Han bodde på Elof Svenssons gård. Arbetaren Carl Ulrik Petersson på samma gårds ägor avled 1894. Han efterlämnade änka och två barn. Arbetaren Gustaf Emrik Johansson flyttade med hustru och barn bort från Sjöahult 1892.

Storskifte skedde i Södra Sjöahult 1804, laga skifte i Norra Sjöahult 1833-1834.

Emigrationen från Sjöahult var förhållandevis måttlig, om man tager hänsyn till att det var en ganska stor och folkrik by. År 1875 emigrerade som redan tidigare omnämnts bonddottern Carolina Sofia Carlsson till Schleswig-Holstein. År 1880 emigrerade Johan Johansson och Jonas Sjöström till USA. De följdes 1881 av Frantz Elof Jonsson och 1883 av Frantz Karlsson och Emma Erlandsson. År 1888 emigrerade Per Karlsson, 1899 Anna Matilda Jonsson, 1902 Serafia Sjögren och 1907 Anna Edit Maria Johansson. Det blir tillsammans 10 utvandrare, varav 9 till USA.

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/simontorp+nybro?c=56.72084,15.978888&t=geos&z=14

https://banvakt.se/emmaboda-nybro-kalmar/334-spakstorp/

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/nybro+sigtingsryd?c=56.87423,15.923818&t=geos&z=14

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/r%C3%A5sem%C3%A5la+nybro?c=56.853645,15.857826&t=geos&z=13.81

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/r%C3%A5sem%C3%A5la+nybro?c=56.853645,15.857826&t=geos&z=13.81

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Liksom angränsande gårdar, t.ex. Appleryd, Ekaryd och Blomkulla tillhör Råddemåla de hemman i Madesjö, som upptogs under den stora nyodlingsvågen under 1500-talet. Namnet består av ”rodde”, nyodling, och ”måla”. Hemmanet nämnes första gången 1561, då ”Birger Bondesson i Rådmåla” enligt fogderäkenskaperna i avrad till Kronan skulle erlägga ½ lispund (= 3½ kg) smör samt göra 2 dagsverken. Råddemåla måste ha anlagts ungefär tio år tidigare och först nu upptagits i skatte-längden. I 1565 års fogderäkenskaper heter brukaren Olof Persson, som detta år utöver avraden erlade 1 skäppa korn i kronotionde. Tydligen hade han ej börjat odla råg, som annars alltid ingick i kronotionden. Han kallas kronotorpare, vilket innebar, att hemmanet var mindre än ½ mantal. I 1569 års räkenskaper heter brukaren ”Erik i Ruddemåla”. Han hade fått avraden höjd med fodring för 2 hästar. Han dog snart därefter, ty när Älfsborgs lösen skulle uttagas, svarade ”Enkian i Ruddemåla” för den. Hon ägde ½ pund koppar, 4 kor, 1 treårsungnöt, 1 tvåårs dito, 3 svin och häst för 5 mark. För dessa tillgångar hade hon att erlägga 6 mark till Älfsborgs lösen. Hon brukade fortfarande Råddemåla 1573 och benämnes då fortfarande kronotorpare, tillsammans med Appleryd och Tjukehall, som upptagits ungefär vid samma tid, dvs omkring 1550. Hon satt kvar ännu 1574 men hade 1580 efterträtts av ”Karl i Råddemåla”, som fortfarande jämte de nyss nämnda Tjukehall och Appleryd samt det nytillkomna Parismåla nämnes under den gemensamma benämningen kronotorpare, till skillnad från kronohemman.

Ett vittnesbörd om den livliga nyodlingsverksamheten i Madesjö under Johan III:s regering är, att Karl 1591 nämnes tillsammans med 11 kronotorpare. Hans tionde var 1½ skäppa råg och 2 skäppor korn, vilket var det högsta i gruppen.

Karl brukade Råddemåla omkring tjugo år. Han nämnes sista gången 1598. I 1600 års fogderäkenskaper stod ”Enkian i Råddemåla” för kronotorpet. Karl är alltså död, men det står antecknat, att en knekt från Råddemåla deltog i kriget i Lifland. I 1601 års rumpeskattlängd är Råddemåla ej med, vilket sannolikt berodde på, att det för tillfället ej hade någon brukare. Några år senare, 1604, var det anslaget till underhåll av en knekt i Sven Ebbessons Mörefänika, ”Per Mattsson i Ruddemåla”. Han kan vara identisk med knekten i Lifland. Hemmanet upptogs nu till ½ mantal och upp-hörde därmed att vara kronotorp. Hur det gick med Per Mattsson under de följande årens krig vet vi inte. År 1612 var Råddemåla ödeshemman. Den årliga avraden angavs nu till 5 marker smör, ½ packe näver, ½ kleff tåt, dvs bast, 2 öre i s.k. städsle-öre, dvs tillträdesavgift, och 6 öre i fodernötspengar, 1 dagsverke och fodring för 1½ häst årligen. Detta belopp förlorade således Kronan detta år och nästa, då den nye brukaren Måns fick det förmedlat till ¼ hemman. Han erlade i Älfsborgs lösen 3 silverdaler.

Måns brukade Råddemåla till i varje fall 1622 och fick det upphöjt till ½ hemman. Inför boskapspenningskatten 1620 deklarerade Måns åkerland till 3 tunnors utsäde, svedjeland till ½ tunna, 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 1 stut, 3 får, 2 lamm och 1 svin. Hans skatt blev 1 dlr 19¼ öre, vilket är under genomsnittet för en gård. Några år senare, 1625, hade Råddemåla ånyo förmedlats till ¼ hemman och var ”öde”, vilket innebar, att den nye brukaren, som hette ”Matts i Ruddemåla” ej förmådde betala den ordinarie avraden. Det berodde antagligen på, att han var ny på gården.

Det fanns annat folk i Råddemåla vid denna tid, som ej upptagits i fogderäken-skaperna. Enligt domboken för Södra Möre 1627 anklagade en ”Måns Trulsson i Ruddemåla” en ”Peder Erlandsson, sin granne, för han slagit honom 2 yxhammar-slag”. Bägge var väl s.k. ”husmän” som ej officiellt existerade i mantalslängden. Att det förhöll sig så framgår av längden över boskapspenningen 1628. I denna upptogs ”Matz i Råddemåla” som den egentlige brukaren av hemmanet. Han redovisade 2 tunnor säd, 1 oxe, 1 stut och 1 ko. Därjämte upptogs ”Måns, ibm”, som hade 1 häst, 1 oxe, 2 kor och 1 kviga, och ”Erland, ibm”, som hade 2 kor. De två sistnämnda kallas uttryckligen husmän. De tycks ha försvunnit nödåret 1629, då Råddemåla förklarades ”ödhe, altsamman” i jordeboken, som dock upptog Matz som brukare. Han måste ha försvunnit kort tid därefter, ty i 1633 års mantalslängd heter brukaren ”Inge i Råddemåla”. Hans tillgångar var 2 tunnor utsäde, 1 ungsto, 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm. Samma år stod dock ”Nils i Råddemåla” i den ordinarie mantalslängden och redovisade 4 tunnor råg och 4 tunnor korn. I fortsättningen var det Nils som stod för hemmanet under lång tid. Sista gången han omtalas är 1669. Han hade dock nästan hela tiden husmän på hemmanet. 1641 nämnes en ”Gumme Lüll” som dock ej hade några tillgångar, medan Nils hade 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 2 kvigor, 2 får och 2 tunnor utsäde. Enligt 1649 års mantalslängd hette Nils Hompe i efternamn men det fanns också en husman Nils på gården. Den senare stannade kvar till 1669. Domboken 1663 visar, att det fanns ytterligare människor i Råddemåla. Länsmannen i Madesjö anklagade nämligen vid tinget ”Daniel Persson i Ruddemåla, dräng,” och ”Mariet Svensdotter, ibm” för att ha avlat barn tillsammans. Det blev 40 resp. 20 mark i böter. De anklagade var sannolikt tjänstefolk.

Nils efterträddes under 1670-talet av en Per Erlandsson. Han fick en dotter 1678 men förlorade 1679 två barn. I början av 1680-talet fanns det i Råddemåla en man som hette Sven Björnsson. Han fick 1683 en dotter. Om han var husman eller hemmans-brukare är omöjligt att avgöra, då inga mantalslängder finns från dessa år. Samma år nämner domboken om ett slagsmål mellan en Olof Jonsson i Råddemåla och Fabian Josephsson i Sigtingsryd. Vem denne Olof Jonsson var är obekant. I 1686 års jordebok står Jöns Pehrsson upptagen som ordinarie brukare av Råddemåla. Han kan vara identisk med en Jöns i Råddemåla, som 1679 tillsammans med sin hustru gav en gåva till Madesjö kyrka.

När jordeboken 1699 gjordes upp, hade Råddemåla delats mellan två brukare: Erik och Joen och i mantalslängden 1717 nämndes två hemmansägare: bröderna Daniel och Carl Joensson. De förekommer redan i 1715 års dombok som motparter i en tvist, som dock slutade med förlikning. Carl Joensson skulle bli en flitig gäst vid häradsrätten i Vassmolösa. Redan samma år, 1715, var han svarande i en tragi-komisk tvist. Joen Håkansson i Gummemåla hade stämt honom för vårdslöshet vid åderlåtning. Vi kan inte här rekapitulera historien utan hänvisar till Madesjö sockens historia, del 2: kap. Hälso- och sjukvård i Madesjö. Några år senare, 1722, instämdes Carl Joensson av kronolänsman Wahlsten till tinget i Vassmolösa för att han kommit till kyrkan 3:dje böndagen och varit drucken och fört oljud i kyrkan. Det blev böter: 50 mark eller 14 dagar på vatten och bröd på Kalmar slott samt uppenbar kyrkoplikt i Madesjö kyrka. Nästa år stämde Carl Joensson en Per Danielsson, som tydligen var hans brorson för att denne endast tjänat hos honom ungefär ett år, fastän han skulle mottagit lön för två år. Per Danielsson bestred och målet blev ej avgjort vid detta ting. Vid 1725 års ting anklagade Wahlsten Carl Joensson för försummad vägröjning till kyrkan. Det blev 3 marks böter. Därjämte anklagades han för att ha slagit sin hustru åtskilliga gånger och särskilt tre gånger under gudstjänsttid. Vid domstolen upplästes en skrivelse från kyrkoherde Nils Sandberg med klagomål över Carl Joenssons ”otidiga leverna”. Vid vintertinget 1735 anklagade Carl Joensson sin brorson Per Danielsson för hugg och slag. Denne nekade men påpekade, att Carl och hans hustru ”slåss och rivas”. Carl Joensson erkände, ”att Per Danielsson intet törs slåss utan springer sig till hjälp när det fäller.” Åtalet mot Per Danielsson ogillades. Samma år anklagade Wahlsten Carl Joensson och hans hustru Maria Nilsdotter ”för slagsmål och skällsord på Daniel Joensson och dess hustru Mästa Andersdotter samt Per Danielssons hustru Anna Börjesdotter sistlidne Bartolomei dag under gudstjänsten.” Som synes var det inga goda grannförhållanden i Råddemåla under denna tid. Orsaken var Carl Joensson. Han framstår som en ovanligt otrevlig fyllebult och grälmakare!

Vid tinget 1720 var Råddemåla, Kvarnegården, Kvarnekulla, Smedjevik, Sigtingsryd, Högerås och Appleryd instämda för att åborna försummat iståndsätta bron ”över Norra Åå mellan Råddemåla och Gangsma”, den s.k. Fäbron. De dömdes av härads-rätten att samverka vid underhållet av bron.

Under 1700-talet drabbades Råddemåla liksom de flesta hemmanen i Madesjö av en fortsatt hemmansklyvning som en följd av den starka folkökningen. Per Danielsson och hans hustru dog båda i november 1785. De efterlämnade tre döttrar: Annica 1742, Cathrina 1744 och Ingjärd 1749, samtliga gifta. Det blev den yngsta dottern Ingjärd, som kom att stanna på gården. Hon var gift med Jon Svensson, f. 1730. De fick tre barn: Anders 1774, Maria 1779 och Stina 1782. Den äldre systern Annica blev gift med Nils Olofsson, f. 1734, och övertog en hemmansdel. De fick fyra barn: Stina 1765, Peter, Olof och Jonas. En tredje hemmansdel brukades av Nils Carlsson, f. 1726. Han var gift två gånger. Hans första hustru hette Brita. Efter hennes död gifte han om sig med en Kerstin. Han fick med sina hustrur icke mindre än åtta barn: Kierstin 1741, Peter 1744, Ingrid 1748, Olof 1757, Nils 1764, Caisa samma år, Jonas 1772 och Måns 1777. Daniel Carlsson var född 1727 och från 1761 gift med Brita Persdotter. De fick tre barn: Peter 1762, Eric 1770, som flyttade till Mortorp, och Johannes 1773, som blev båtsman i Ljungby. Daniel Carlsson avled 1786. Nils Carlsson sålde 1787 sin hemmansdel till Olof Nilsson och hans hustru Annika Carlsdotter. Den fjärde hemmansdelen ägde Pär Olofsson, som var född 1731 och som 1786 ingick nytt äktenskap med Maria Carlsdotter. Han fick med sina två hustrur sju barn: Peter 1770, Jonas 1783, Axel samma år, Adolph 1791, Johannes 1794, Anders 1796 och Olaus 1799. Båtsman för Råddemåla var Peter Trogen, f. 1735. Han var gift med Karin Danielsdotter. De hade fem barn.

Under tiden 1782-1801 skedde en del förändringar i Råddemåla. Nils Carlsson avled 1798 och efterlämnade änkan Kierstin Håkansdotter, f. 1736, och sex barn: Kierstin 1761, Olof 1765, gift, Nils 1767, Caisa 1769, Jonas 1772 och Maria 1797 [fråge-tecken för årtalet]. Hemmansdel nr 1 innehades fortfarande av Pär Olofsson, nr 2 av Jon Svensson, nr 3 av Peter Danielsson, f. 1769. Han var sedan 1788 gift med Elsa Nilsdotter, f. 1766. De fick sju barn: Stina 1788, Johannes 1789, Peter 1792, Jonas 1793, Lena 1796, Caisa Lena 1798 och Lovisa 1801. Gård nr 4 innehades nu av ovannämnde Olof Nilsson och Annika Carlsdotter, född i Älghult 1770. De fick fyra barn: Carl 1791, Catharina 1794, Anders 1797 och Johannes 1799. Som båtsman efterträddes Peter Trogen först av Johannes Trogen och sedan av Jonas Trogen, f. 1774. En torpare Håkan Gisesson fanns också nu på ägorna.

Under perioden 1801-1814 innehades en hemmansdel av Jonas Nilsson, som var född 1783 och son till Nils Olsson och Maria Persdotter. Föräldrarna dog 1806 resp. 1808. Jonas Nilsson var gift med Stina Jonsdotter, f. 1784 i Högerås. De fick 1810 dottern Anna Stina. På gården levde Jonas Svensson och Ingrid Persdotter som undantagsfolk. Deras son Anders Jonsson gifte sig 1804 med Elin Nilsdotter, f. 1786. De fick 1807 dottern Cajsa Lena och 1810 sonen Peter. På den andra hemmans-delen i Råddemåla bodde Peter Danielsson, om vilken redan skrivits ovan. Han fick med Elsa Nilsdotter nio barn: utom de ovan nämnda även Axel 1803 och Gustaf 1807. Olof Nilsson och Annika Carlsdotter innehade fortfarande en hemmansdel. De fick åtta barn: Carl 1791, Cathrina 1794, Anders 1797, Lena 1802, Jonas 1804, Stina 1807, Johannes 1809 och Peter 1811. Hemmanets båtsman var ännu Jonas Trogen. Han var gift med Caisa Carlsdotter och hade fem barn. En annan båtsman, Jonas Duuk, bodde på ägorna liksom båtsman Jonas Gnapp för Bosgård i Ljungby. Dess-utom togs ett torp upp som nybygge av Håkan Stenvall och Lisa Håkansdotter.

Under åren 1815-1821 var Råddemåla fortfarande delat på fyra hemmansdelar, vilka innehades av Olof Nilsson, Jonas Nilsson, Anders Jonsson och Peter Danielsson. Av Olof Nilssons och Annika Carlsdotters barn lämnade de två äldsta, Carl och Cathrina, hemmet. Jonas Nilsson och Stina Persdotter fick till dottern Anna Stina ytterligare tre barn: Maja Lena 1813, Lovisa 1817 och Peter 1820. Anders Jonsson och Elin Nils-dotter fick ytterligare två barn: Johannes 1814 och Jonas 1819. På deras gård bodde Jonas Svensson och Ingrid Persdotter som undantagsfolk. Peter Danielsson och Elsa Nilsdotter fick se de två äldsta barnen flytta till Ljungby och ett yngre barn till Ryssby. Kvar i hemmet var fortfarande sönerna Axel och Gustaf samt dottern Caisa Lena. I Råddemåla bodde också sockenskräddaren Nils Jonsson, f. 1801.

Av husförhörslängden 1821-1840 framgår, att ganska mycket folk nu var bosatta i Råddemåla. Jonas Nilsson och Stina Persdotter tog nu undantag på sina 1/8 mtl. Av barnen flyttade äldsta dottern Lena Stina bort från hemmet 1833 och Maja Lisa 1834. Sonen Peter Jonsson gifte sig 1842 med Cajsa Lena Petersdotter från Rafvelsbygd, f. 1821. Sonen Johan Peter föddes 1849. På gården bodde också Elin Nilsdotter som undantagsänka efter Anders Jonsson, som avled 1834. Dottern Cajsa Lena Anders-dotter, f. 1807, gifte sig med bonden Daniel Petersson, som var född i Älghult 1806. De fick 1835 dottern Emma Mathilda. Familjen lämnade Råddemåla före 1840.

Olof Nilsson var nu död men hans änka Annika Carlsdotter bodde kvar på sitt undan-tag. Dottern Lena Olsdotter gifte sig med Peter Jonsson, f. 1801, och fick med honom sonen Jonas Peter 1832. Samma år övertog sonen Jonas Olofsson, f. 1804, 1/8 mtl. Han kom närmast från Kristvalla och var gift med Lovisa Jonsdotter, som var född i Råddemåla 1817 som dotter till Jonas Nilsson och Stina Persdotter. De fick 1836 sonen Jonas Peter. 1/8 mtl innehades av Olof Petersson, f. 1798 och hans hustru Cajsa Lena Petersdotter, f. 1798 och dotter till Peter Danielsson och Elsa Nilsdotter. Sonen Peter föddes 1826, Jonas 1829, August 1832, Christina 1835, Lovisa 1837 och Anders 1840. Elsa Nilsdotter bodde kvar som undantagsänka till sin död 1836. Anders Jonssons änka Elin Nilsdotter, född i St. Granås 1786 levde fortfarande kvar som undantagsänka. På gården levde också änkan efter båtsmannen Jonas Råberg, Cajsa Carlsdotter. De fyra barnen hade lämnat hemmet. Fungerande båtsman var nu Peter Petersson Råberg, f. 1816. Han var gift med Catharina Magnidotter från Vissefjärda, f. 1816. De fick 1840 sonen Frans Johan. Ännu en båtsman, Peter Sjöbäck, f. 1815, med hustrun Johanna Johansdotter och sonen Conrad, f. 1842, bodde på ägorna, liksom torparen Johannes Jonsson med hustru Johanna Samuels-dotter. Hon kom 1838 till Råddemåla från Ljungby. Nybyggaren Carl Jonsson var född 1821 i Appleryd och var gift med Anna Sophia Johansdotter från Kristvalla. De kom från Kristvalla 1840 resp. 1842, men flyttade snart till Flerohopp.

1/8 mtl ägdes av Isac Peter Jonsson, som var född i Fagerhult 1801, och hans hustru Lena Olofsdotter, född i Råddemåla 1802 och dotter till Olof Nilsson och Annika Carlsdotter. Hon hade tidigare varit gift med Peter Jonsson. Med sin nya man fick hon 1842 dottern Johanna. Jonas Olofsson, Olof Nilssons son, var gift med Lovisa Jonsdotter, f. 1817, och Jonas Nilssons och Stina Persdotters dotter. De fick fem barn: Jonas Peter 1836, Olaus 1840, Augustinus 1843, Anders Fredrik 1843 och Christina 1850. Annika Carlsdotter avled 1845. Som inhyses levde hennes barn Stina Olsdotter och Johannes Olsson.

Under 1840-talet tog Jonas Nilsson och Stina Persdotter undantag och överlämnade gården till sonen Peter Jonasson, som 1849 ingick äktenskap med Cajsa Lena Petersdotter från Rafvelsbygd, f. 1821. Samma år föddes sonen Johan Peter. 1/8 mtl innehades fortfarande av Isac Peter Jonsson och Lena Olofsdotter med de två barnen Jonas Peter, f. 1832 och Johanna f. 1842. Den tredje gården på 1/8 mtl innehades fortfarande av Jonas Olofsson och Lovisa Jonsdotter och den fjärde av Olof Petersson och Cajsa Lena Petersdotter. Deras son Peter flyttade 1850 till Sigislaryd. Fortfarande bodde flera undantagsfolk på ägorna liksom båtsmannen Peter Lorentz Sjöbäck och hans hustru Johanna Johannesdotter och tre barn.

Under 1850-talet skedde en del förändringar i Råddemåla. Isac Peter Jonssons hustru Lena Olofsdotter avled 1853, varefter han tog undantag och överlät gården på sonen Jonas Peter Isacsson, som tillträdde d. 3 oktober 1855. Han gifte sig med Helena Carlsdotter från Mortorp, f. 1823. Deras dotter Mathilda Helena, f. 1858, avled i den svåra rödsotsepidemien 1860, som hårt drabbade Råddemåla. Också Olof Petersson tog undantag. Sonen August Olofsson övertog gården d. 1 juli 1860 men avled i rödsot endast en månad senare, d. 9 augusti. Hans änka Mathilda Peters-dotter var född i Gislatorp 1839 och kom till Råddemåla 1 juli 1860 för att efter mannens död återvända till Gislatorp d. 6 november samma år.

Peter Jonsson avled 1853 och änkan Cajsa Petersdotter flyttade 1855 till Krumhall. Gården övergick 1854 till Anders Fredrik Jonsson, som var född 1824 i Södra Bäckebo, och hans hustru Lovisa Jonsdotter, f. 1829. De hade fyra barn: Augusta 1851, Peter Johan 1853, och två barn som avled i rödsot 1860.

Jonas Olofsson och Lovisa Jonsdotter fortsatte att bruka sin hemmansdel under 1850-talet. År 1852 föddes deras sjätte barn Franz Elof. Undantagsmannen Jonas Nilsson avled 1860 och hans hustru Stina Pehrsdotter avled i rödsot samma år. Dottern Anna Stina Jonsdotter, som var änka, flyttade hem från Kalmar 1852 men flyttade 1857 vidare till Göttorp. Undantagsänkan Elin Nilsdotter avled också i rödsot 1860. Båtsmannen Peter Lorenz Sjöbäck med familj flyttade 1855 till Ö. Skedebäcks-hult. Det fanns på 1850-talet två torpare i Råddemåla: Carl Jonsson, född i Appleryd 1821 kom med hustru och fem barn till Råddemåla 1854 och Jonas Jonsson lika-ledes född i Appleryd 1825 kom två år senare med hustru och två barn, av vilka ett avled i rödsot 1860.

Under 1860-talet brukade Anders Fredrik Jonsson och Lovisa Jonsdotter 1/8 mtl. Tre av deras barn avled men tre fanns kvar: Augusta 1851, Peter Johan 1853 och Carl Ludvig 1866. Jonas Olofsson avled 1865 och lämnade efter sig änkan, som också hette Lovisa Jonsdotter, jämte sex barn. Av dessa övertog äldste sonen Jonas Peter Jonsson gården. Den näst äldste sonen Olaus fick äktenskaps- och utflyttningsbetyg till Algutsboda 1869, brodern Anders Fredrik till Rafvelsbygd 1867 och brodern Augustinus till Kristvalla 1870. 1/8 mtl innehades fortfarande av Jonas Peter Isacsson och hans hustru Helena Carlsdotter. De fick två barn: Johan Peter 1861 och Carl Elof 1863.

Olof Peterssons hustru Cajsa Lena Petersdotter, f. 1798, avled 1865. Dottern Lovisa gifte sig 1864 till S:t Sigfrid och sonen Anders Olsson ingick 1862 äktenskap med Johanna Christina Jonsdotter, f. 1847. Han dog redan 1867 varefter änkan gifte om sig med Olof August Petersson från Kulla, som därmed övertog gården. I sitt första äktenskap hade hon tre barn, som alla avled. I det andra äktenskapet föddes 1870 sonen Sven Vilhelm. Under något år arrenderades avlidne Anders Olssons gård av Johannes Nilsson från St. Gangsmad, f. 1814, med hustru och tio (10!) barn. Han flyttade därefter till Norra Smedstorp. På ägorna bodde Isak Peter Jonsson som undantagsman och torparen Jonas Jonsson med hustrun Lovisa Olofsdotter och fem barn, av vilka ett avled i kopporna 1869.

Vi går fram i tiden ett decennium till 1880-talet. 1/8 mtl brukades av Jonas August Danielsson, född 1850 i Kristvalla. Han gifte sig 1875 med Augusta Andersdotter, f. 1851 och äldsta dotter till Anders Fredrik Jonsson och Lovisa Jonsdotter. De fick fyra barn: Alma Amanda Elisabet 1878, Josef Hjalmar 1882, Helfrid Ellen Sofia 1887 och Gustaf Ragnar 1891. Nästa 1/8 mtl ägdes av Jonas Peter Jonsson, f. 1836, och hans hustru Karolina Petersdotter, som var född 1842. De fick fyra barn: Hilda Augusta 1876, Konrad Theodor 1878, Alma Ottilia 1879 och Anna Viktoria 1882. På nästa 1/8 mtl tog Jonas Peter Isacsson undantag till förmån för sonen Johan Peter Jonsson, f. 1861. Han gifte sig 1887 med Johanna Lovisa Magnusdotter från Ö. Torsås, f. 1865. Hon kom 1887 från Nöbbeled. De fick två barn: Karl August 1888 och Anna Karin Viktoria 1890. Olof August Petersson med familj flyttade 1882 från Råddemåla. Hans 1/8 mtl övertogs av Nils Carlsson, född i Bäckebo 1826, och hans hustru Stina Maria Carlsdotter, född 1830. De hade med sig fem barn: Vendla Gustava 1851, Franz Oskar 1862, Konrad 1870, Gottfrid Theodor 1876 och Fridolf 1873. Den senare emigrerade till USA 1891. Undantagsmannen Anders Fredrik Jonsson avled 1887. På hemmanets ägor bodde arbetaren Karl Jonsson och förre båtsmannen Fredrik Petersson Råberg. En son till denne, Johan Ludvig Råberg, emigrerade 1883 till USA. Samma år emigrerade arbetaren Jonas Andersson med hustru och två döttrar till USA.

Under perioden 1891-1896 ägde Johan August Danielsson och Augusta Anders-dotter fortfarande sina 1/8 mtl liksom Jonas Peter Jonsson och Carolina Petersdotter och Johan Peter Jonsson med hustru Johanna Lovisa Magnusdotter. [Här har sista textraden på en sida fallit bort.]

På den fjärde hemmansdelen dog Nils Carlsson som undantagsman 1894. Gården övergick till sonen Konrad Nilsson, som 1892 gift sig med Hilda Josefina Nilsson. De fick sönerna Martin Erik Teodor 1892 och Karl Konrad Hilarius 1894. Jonas Peter Isacsson levde fortfarande som undantagsman med sin hustru Helena Carlsdotter. Sonen Carl Elof gifte sig 1891 och blev torpare. Fadern Isak Peter Jonsson avled 1892. På ägorna bodde torparen Karl Johan Johansson, som var född 1862. Han gifte sig 1884 med Johanna Gustava Gustafsson, f. 1863. De fick till 1896 sju (7) barn.

Laga skifte ägde i Råddemåla rum 1855.

Till sist något om emigrationen från Råddemåla. Så folkrik som byn visat sig vara under 1800-talet kan man på förhand antaga, att emigrationen skulle bli stor. Så blev också fallet. Som redan tidigare nämnts utvandrade 1883 Johan Ludvig Råberg och Jonas Andersson, den senare med hustru och två barn till USA. En smed Sjölander är också i utreseboken antecknad som utvandrare till USA. År 1886 emigrerade Hedvig Sofia Petersson, f. 1865, 1891 som tidigare nämnts Fridolf Nilsson, f. 1873 och 1893 dennes broder Gottfrid Teodor Nilsson, f. 1876, liksom förre båtsmannen Fredrik Råberg med hustru. De for väl ut till den tidigare emigrerade sonen. År 1898 utvandrade Alma Danielsson, f. 1878 och dotter till Jonas August Danielsson, och 1899 ogifta pigan Gerda Matilda Josefsson, f. 1883.

År 1901 emigrerade skräddaren Anders Teodor Sigting, f. 1879, och bondsonen Karl Albert Jonsson, f. 1873. Följande år, 1902, emigrerade bondsonen Jonas Alfred Jonsson, f. 1882 och hemmansägaren Axel Viktor Tjällqvist, f. 1863. År 1904 utvandrade Helfrid Ellen Sofia Jonsson, dotter till Jonas August Danielsson och syster till den sex år tidigare emigrerade Alma Danielsson. År 1905 emigrerade Karl Oskar Johansson, f. 1889 och Josef Reinhold Jonsson, f. 1886. År 1909 emigrerade arbetaren Ernst Adrian Johansson, f. 1891, Helga Signe Frideborg Johansson, f. 1894, och Agda Johanna Serafia Johansson, f. 1893. Tydligen var alla tre syskon. Åren 1910 och 1911 utvandrade fyra syskon Tjällqvist och förenade sig med fadern, samt bonddottern Anna Maria Viktoria Johansson, f. 1870. De följdes 1912 av hustru Ida Kristina Johansson-Tjällqvist, f. 1858. Hela familjen Tjällqvist hade därmed lämnat Sverige. Totalt blir summan utvandrare från Råddemåla icke mindre än 29 stycken, en mycket hög siffra.

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/nybro+ruskem%C3%A5la?c=56.756836,15.961032&t=geos&z=14

Lästips: Ellen Joelsson: Anteckningar från Ruskemåla med omnejd i Hembygdskrönikan 2020 s 187.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Ruskemåla är väl en av de mera kända gårdarna i Madesjö. Från Ruskemåla har under årens lopp kommit nämndemän, kyrkovärdar och riksdagsmän, ett bevis på att bönder i Ruskemåla i hög grad åtnjutit socknens förtroende. Hemmanet Ruskemåla tillhör senmedeltiden. Måla-bebyggelsen tycks ha börjat i södra Kronobergs län vid övergången mellan högmedeltid och senmedeltid och snabbt spritt sig framför allt i Småland. Den är ett utslag av den stora nyodlingsverksamhet som präglade 1300-talets första hälft, avbröts av digerdödens folkminskning och tog ny fart under 1400-talets sista hälft och 1500-talet. Måla-bebyggelsen har karakteriserats som nyodling på allmänningsskogarna. Namnet Ruskemåla är sammansatt av ett personnamn Ruska och -måla. När under senmedeltiden hemmanet kommit till går ej att avgöra, då alla skriftliga källor saknas från denna tid, men det kan inte ha varit alltför sent, om man får döma av avradens storlek, när Ruskemåla först framträder i källorna, i 1539 års fogderäkenskaper. Namnet på den förste kände brukaren möter redan 1533. Han hette ”Truls i Ruskemåla”. Han nämnes ej i 1535 års städsleöresregister, vilket väl berodde på, att hemmanet ej var nytillträtt. Enligt 1539 års fogderäkenskaper var hans årliga avrad till Kronan 1 lispund smör, ett öre, 1 ”kleff taat” dvs en bunt bast, 1 packe näver och fodring för 2 hästar. Avradens storlek bekräftar att hemmanet ej var nyanlagt. I 1541 års räkenskaper hade avraden höjts till penningar-5 fyrkar, korn -1 skäppa, smör-1 lispund, bast och näver som förut samt nytillkomna 3 dagsverken och fodring för 6 årliga hästar. Som synes en mycket kraftig höjning! Fogden hade fått upp ögonen för att Ruskemåla var ett bra hemman.

Brukaren Truls förekommer 1544 i saköreslängden: hans hustru hade dolt tjuvgods, som var stulet i Kalmar. Det blev böter på 10 mark penningar för Truls! De var ännu inte betalda följande år, då Truls stod på restantielistan! Det var dock intet hinder för att Truls 1547 var länsman i Madesjö. Länsmannen var under denna tid en slags mellaninstans mellan bönderna och fogden. Han var böndernas förtroendeman men också fogdens. Det var först på 1600-talet som länsmannen blev uteslutande Kronans ämbetsman. I egenskap av länsman var Truls befriad från avraden till Kronan. I gengäld skulle han bistå fogden när det gällde att bestämma hemmanens skattekraft. Tydligen var Truls en ansedd man i Madesjö. Från 1553 är Truls för-svunnen från Ruskemåla. Han flyttade året innan över till Persmåla. Sin länsmans-tjänst behöll han en tid. I Ruskemåla efterträddes han av knekten ”Oluff Jonsson”, som enligt knektrullan detta år fick 2 alnar kläde. Oluff Jonsson skulle bruka Ruskemåla till in på 1580-talet. Han var fortfarande knekt 1556, då han fick 4/5 mark penningar i lön, men försvann därefter ur rullorna.

Ett begrepp om Ruskemålas ekonomiska ställning vid denna tid ger Oluffs tionde 1556. Han levererade detta år 3 skäppor råg och lika mycket korn i kronotionde. Lägger man därtill den tredjedel, som gick till prästen, blir hans hela tionde 4½ skäppor av vardera sädesslaget, vilket motsvarar en skörd av 45 skäppor råg och lika mycket korn. Det var inte många hemman i Madesjö som kunde uppvisa ett sådant resultat. Oluff bedrev även andra aktiviteter. År 1568 bedrev han biskötsel och redovisade 1 bistock. Det var på sin höjd ett tiotal bönder som hade bin vid denna tid. Oluffs avrad hade på 1560-talet höjts från 3 till 4 dagsverken och med fodring för ytterligare två hästar, s.k. lagmanshästar.

Av deklarationen inför Älfsborgs lösen att döma var Oluf Jonsson förhållandevis ganska välsituerad. Hans tillgångar var följande: 5 lod silver, 1 lispund koppar, 7 oxar, 8 kor, 3 treårsungnöt, 9 får, 4 svin, hästar för 15 mark. I skatt utgick 10 % på detta, vilket blev 18 mark 3 öre, ett bland de högsta beloppen i Madesjö. Olof levererade 1572 två skäppor råg och tre skäppor korn i tionde till Kronan, vilket motsvarar en skörd på 30 skäppor råg och 45 skäppor korn. Under det dåliga skördeåret 1574 var hans tionde 1½ skäppa råg och 2 skäppor korn, vilket motsvarade 22½ skäppor råg och 30 skäppor korn.

Vem som efterträdde Olof på 1580-talet är ovisst men 1600 hette brukaren Åke i Ruskemåla. Han redovisade 1601 ett par oxar, fyra kor, ett sto och fyra tunnor utsäde. År 1613 fick han hemmanet ”förmedlat” till ¼ och skattefrihet under ett år. Orsaken anges ej, men sannolikt hade Ruskemåla drabbats av någon olycka, eldsvåda eller dylikt. ”Förmedlingen” upphävdes snart och Ruskemåla räknades snart åter som ett helt hemman. Vid upptagandet av Älfsborgs lösen 1613 står tillfälligtvis en Håkan upptagen för Ruskemåla. Han betalade 1 silverdaler och 1½ koppardaler i skatt, men Åke var tillbaka och var från 1615 till och med 1625 nämndeman för Madesjö, ett vittnesbörd om stort anseende i socknen. Som nämndeman fick han 1623 genom Gustaf II Adolfs brev befrielse från alla de 4 dagsverken, som annars pålåg Ruskemåla. Men vem var den Peder i Ruskemåla, som 1617 höll på att ställa till krig mellan Sverige och Danmark? Tillsammans med bl.a. Birger i Göljemåla drog han ner till det fortfarande danska Blekinge och hämtade med våld hem några svenska överlöpare, som under kalmarkriget gjort sig skyldiga till plundring i Sverige. (Se Madesjö sockens historia, del 1, sid. 163 f.)

Inför boskapspenningen 1620 deklarerade Åke följande tillgångar: åker till 6 tunnors utsäde, svedjeland till 1 tunna, 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 7 kor, 6 kvigor, 3 stutar, 4 svin, 1 ungsvin. Boskapspenningen för Åke blev 2 dlr 30½ öre. Vid den förnyade dekla-rationen för boskapspenningen 1628 hade Åke åker till 4 tunnors utsäde, svedjeland till 1 tunna, 1 sto, 1 häst, 2 oxar, 1 tjur, 6 stutar, 9 kor, 6 kvigor, 8 får, 6 lamm och 3 ungsvin. Nästa deklaration var 1633. Åke deklarerade då 5½ tunna utsäde, 1 sto, 1 ungsto, 1 oxe, 3 stutar, 7 kor, 5 kvigor, 5 får, 6 lamm, 3 ungsvin. På hemmanet var detta år tre personer mantalsskrivna. Utom Åke och hans hustru var det sannolikt en dotter, ty 1639 gav ”Åkes dotter i Ruskemåla” 1 mark till Madesjö kyrka. Åke själv gav 2 dlr.

I 1641 års mantalslängd står utom Åke en Eskil Jonsson som brukare av Ruskemåla. Mycket talar för att denne Eskil Jonsson var Åkes svärson. Åkes hustru var 1641 död, men en piga hjälpte Åke att sköta gården. Åke redovisade 1 sto, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 6 kor, 4 kvigor, 4 får, 4 lamm, 2 ungsvin och 5 tunnor utsäde. Eskil Jonsson som uppgives vara gift redovisade 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 1 kviga, 2 får, 1 lamm. Från 1644 brukade Eskil ensam Ruskemåla. Åke var säkerligen död. Eskil hade utom sin hustru en piga mantalsskriven på hemmanet.

Vid mantalsskrivningen 1649 möter vi helt nya namn på brukarna av Ruskemåla. Det var två: Jacob Jonsson och Jon. Den senare kallas 1660 ”uthgammal och sjuk”, vilket tyder på, att han var äldre än Jacob. Sannolikt var Joen Jacobs fader. Jacob före-faller att vid tillträdet ha varit en ung man. Han skulle bruka Ruskemåla i nära 40 år. I den stora skogsbranden 1652 drabbades även Ruskemåla. Jacob och Joen fick 1654 sitt hemman förmedlat och blev fria från skatt till 1659. Jacob blev efter några år en betrodd man i Madesjö. Han blev 1660 kyrkovärd och fick förnyat förtroende 1663. Han innehade denna post till 1666. Därefter var han i tjugo år medlem av kyrkans nämnd. I denna egenskap undertecknade han 1687 en handling. D. 6 februari 1683 döptes Jacobs son i Ruskemåla och fick namnet Olof.

Oklarhet hade hittills rått om den exakta gränsen mellan Ruskemåla, Norra Persmåla och Högebo hemman. Vid tinget 1682 beslöts, att häradssyn skulle hållas härom. Vid denna syn gjordes vissa gränsmarkeringar: ”5 stenar uti Idåsen directe över Ruskemåla damkiärr uti Kyrkovägs 5 stenar och sedan uti en triangel åt Espedalsrör, varest N. Persmålas ägor skiljas från L. Granås” etc. Härom har jag skrivit i en före-gående artikel om Högebo. Jacob Jonsson dog sannolikt i början av 1690-talet. I 1697 års kvarnkommissions protokoll nämnes två brukare: Swen och Olof. De hade en kvarn ”i een lijten Beck. Kan intet mahla för Tull.” I 1699 års jordebok finns dessa brukare kvar. Om hemmanet heter det i en marginalanteckning: ”K. Amiralitetet och det wissa Båtsmanshållet anslaget.” Den årliga räntan på 5 dlr 3 öre gick således till amiralitetet i Karlskrona. I 1717 års mantalslängd är Ruskemåla fördelat på tre ägare: ”Swän, Olof Jonsson och Olof Jacobsson”. Den sistnämnde var son till Jacob och född 1683. ”Swän” torde ha hetat Swen Jacobsson och således också varit son till Jacob. I 1740 års vallängd står Swen Jacobsson, men hans namn är struket, sannolikt är han död. De tre brukarna heter nu Per Svensson 3/16 mtl, Sven Jonsson 3/16 mtl och Per Olsson 3/8 mtl. Av dessa blev Per Olsson vid sockenstämman d. 1 nov 1742 vald till kyrkovärd i Madesjö. Han kvarstod i denna tjänst till sin död 1758.

Som kyrkovärd efterträddes Per Olsson av en annan Ruskemålabonde, Per Hermansson, som också kvarstod i tjänsten till sin död 1783, då han i sin tur efter-träddes av sonen Israel Persson till 1791. Det är inte många byar i Madesjö, som så ofta varit representerade i Madesjö sockens ledning. Ovannämnde Per Hermansson var född 1725 och således endast trettio år, då han blev kyrkovärd. Hans hustru hette Elin Persdotter. Övriga bönder i Ruskemåla under perioden 1755-1788 var Peter Persson, f. 1730 i N. Örsjö. Han efterträddes av Hans Olofsson och hans hustru Cajsa Persdotter. De hade 5 barn: Olof 1764, Jonas 1767, Anders 1769, Johan 1772 och Brita 1775. Anders blev gift i Svalehult och Brita skulle så småningom bli gift i gården. En tredje bonde var Per Persson, vars hustru hette Karin Månsdotter. De hade tre barn: Jacob 1751, Kerstin 1742 och Annica 1735. Båtsman för Ruskemåla hette alltid Flaggtén, vid denna tid Per Ericsson Flaggtén, som var född 1726.

Under 1700-talets två sista decennier skedde flera förändringar i Ruskemåla. Israel Persson gifte sig 1783 med Catharina Persdotter. De fick 1786 dottern Lena Catharina. Hans Olofsson och Cajsa Persdotter tog undantag och efterträddes av Jonas Svensson, f. 1744, och hans hustru Cajsa Persdotter, f. 1743. Per Olofsson från Högebo, som genom giftermål med Hans Olofssons dotter Brita övertagit svärfaderns gård, avled 1802. Han efterlämnade änkan Brita Hansdotter och två döttrar: Maja Stina 1794 och Ingrid, f. 1800. I husförhörslängden upptages också några brukare, som endast en kortare tid bott i Ruskemåla: Olof Persson med hustru Annika Persdotter, Sven Gummesson och Sigrid Nilsdotter. Båtsmannen Petter Håkansson Flaggtén avled 1790, endast tjugo år gammal.

Under perioden 1802-1815 dog Olof Persson, undantagsman, 1806. Jonas Svensson var också undantagsman. Hans hustru Cajsa Persdotter dog 1814. Ny hemmansägare var Zackris Olsson, f. 1781 och hans hustru Maja Stina Håkans-dotter som var född 1786. De hade två barn: Caisa Lena och Stina. Hela familjen flyttade 1810 till Ljungby. Peter Ericsson var född 1778 och gifte sig 1803 med Per Olofssons änka Brita Hansdotter. Till dottern i hennes första äktenskap, Ingrid, kom nu halvsyskonen Olof 1804 och Brita Stina 1812. Peter Nilsson var född 1779 och gift med Caisa Nilsdotter, f. 1774. De fick tre barn: Jonas 1801, Israel 1805 och Adolph Fredrik, obekant vilket födelseår.

Under perioden 1815-1821 existerade tre gårdar i Ruskemåla. 3/8 mtl ägdes av Anders Petersson, som var född 1781 och gift med Brita Stina Larsdotter, från Algutsboda, f. 1794. Fram till 1820 fick de två barn: Peter Johan 1817 och Lena Maria 1820. 3/16 mtl ägdes nu av Peter Ericsson och Brita Hansdotter och 3/16 mtl av Börje Månsson, f. 1782, och hans hustru Cajsa Lena Petersdotter, f. 1787. De hade fyra barn: Andreas 1811, Anna Maria 1814, Christina 1816 och Peter Gustaf 1818. Jonas Svensson levde fortfarande som undantagsman. Två båtsmän bodde på ägorna: nr 213 Peter Flaggtén, f. 1794, och nr 189 Peter Kofot, f. 1794. Dessutom fanns där avskedade båtsmannen Peter Hvithår, som var född 1761 samt mjölnaren Jonas Nilsson med hustru och två barn. De betecknas i husförhörslängden som ”utfattiga”.

Under 1820- och 1830-talen växte Anders Peterssons familj. Ytterligare 6 barn föddes: Charlotta 1822, Johannes 1824, Jonas 1826, Gustafva Carolina 1830, Sophia 1832 och Johan Peter 1837. Sistnämnda år avled Anders Peterssons hustru Brita Stina Larsdotter. Dottern Lena Maria Andersdotter, f. 1820, gifte sig med Carl Nilsson, född i Kolsbygd 1815, som övertog gården. Anders Petersson var kyrkovärd i Madesjö åren 1830-1841. Han avled 1843.

Peter Ericsson blev också änkling. Gården övergick till sonen Olof Petersson, f. 1804, och hans hustru Stina Johansdotter, född i Högebo 1803. Det fanns nu endast två gårdar i Ruskemåla, möjligen som en följd av att enskifte förrättades åren 1823-1825. Olof Petersson fick 6 barn: Johan Peter 1824, Ingrid Lena 1826, Peter August 1829, Charlotta 1831, Emma Gustafva 1838 och Augusta 1841. De båda båtsmännen Peter Flaggtén och Peter Kofot bodde fortfarande på ägorna, liksom båtsmannen nr 200 Anders Nilsson Krusare, f. i Ljungby 1805. Det fanns nu tre torpare på ägorna: Sven Danielsson kom från Ljungby 1833 men återvände dit 1841. Nils Persson och Cajsa Nilsdotter hade tre barn och Gustaf Ericsson och Brita Stina Jonsdotter likaledes tre barn.

Under 1840-talet skedde en del förändringar i Ruskemåla. Anders Peterssons svärson Carl Nilsson fick 2 barn: Johanna Christina 1847 och Pehr Olof 1849. Under 1850-talet ökades Carl Nilssons barnskara med ytterligare 4 barn: Anders Johan 1852, Carolina Mathilda 1855, Amanda 1857 och Hilda Maria 1860. På den andra gården avled Olof Petersson 1855 och hans hustru Stina Johansdotter 1857. Äldste sonen Johan Peter Olofsson övertog gården 1856. Han var gift med Carolina Peters-dotter från S. Ljusås, f. 1833. De hade tre barn: Ida Augusta, född i Södra Bondetorp 1856, Per Olof, f. i Ruskemåla 1857 och Johan August, f. 1858. Hustrun avled redan 1860, varefter Johan Peter Olofsson överlät gården till sin broder Peter August Olofsson, f. 1829. Båtsman för Ruskemåla var nu Carl Petersson Flaggtén, f. 1846 i Ruskemåla, men dessutom bodde på hemmanets ägor avskedade sjökorporalen Peter Jonsson Kofot och Gustaf Petersson Pass, som också var f.d. sjökorporal, samt båtsmannen Anders Nilsson Krusare och båtsmannen Johan Gustafsson Thorell. Torpare var fortfarande Gustaf Ericsson. Dennes hustru Brita Stina Jons-dotter var född 1817 i Gunnarsmo. Smeden och torparen Gustaf Johansson Bergquist var född i Hofmantorp 1838 och kom därifrån till Ruskemåla 1861. Han var gift med Charlotta Jonsdotter från Älghult, född 1834. De fick 1861 dottern Ida Carolina. Torparen och nybyggaren Anders Jonsson var född i Ellebäck 1818 och kom till Ruskemåla från N. Ljusås 1858 men flyttade tillbaka till N. Ljusås redan 1861.

Under 1860-talet ägdes den ena av de två gårdarna i Ruskemåla fortfarande av Carl Nilsson och den andra av Johan Peter Olofsson. Båtsmannen Johan Fredrik Nilsson Sandberg, född 1833 avled 1868 på Flottans sjukhus i Karlskrona. Han lämnade efter sig änkan Maria Andersdotter, f. 1833, och sonen Carl Vilhelm, f. 1858. Båtsmännen nr 213 Carl Petersson Flaggtén och nr 243 Johan Gustafsson Thorell bodde kvar på ägorna, liksom smeden och torparen Gustaf Bergquist, samt gifte drängen Johan Petersson, som inflyttat från Knalltorp. Flera inhyses och backstugusittare fanns på ägorna.

På 1870-talet tog Carl Nilsson, som blivit änkling, undantag och överlät 1875 halva gården till dottern Amanda Carlsdotter och hennes man Franz Gustaf Johansson, f. 1849 i Lenhofda. De fick två barn på 1870-talet: Carl Gottfrid 1877 och Anna Maria 1879. Den andra halvan övertogs av en son till Carl Nilsson, Pehr Elof Carlsson. Han gifte sig 1872 med Emma Maria Larsdotter från Arby, f. 1845. De fick på 1870-talet fyra barn: Lars Caleb 1872, Anna Helena 1875, Emrik Amandus 1878 och Josua Emanuel 1880. Smeden Gustaf Bergquist och hans hustru Charlotta Jonsdotter fick 1876 sonen Carl Gustaf Emil. Dottern Ida Carolina gifte sig 1880 med timmermannen Carl Arfvid Andersson. De fick 1880 dottern Alma Mathilda, varpå hela familjen 1881 uttog emigrationsattest till USA.

Vi går fram till första hälften av 1890-talet. De båda ovan nämnda hemmansägarna satt kvar men deras barnskara växte. Franz Gustaf Johanssons hustru avled 1895. Det fanns då 7 barn i familjen: Karl Gottfrid, Anna Maria, Gertrud Matilda f. 1882, Edit Amanda 1884, Johannes Emanuel 1887, Ernst Gustaf Ragnar 1889 och Ester Gunhild Elisabet 1893. Per Elof Carlsson och h.h. Emma Mathilda hade också 7 barn: Lars Caleb 1873, Anna Helena 1875, Enoch Amandus 1878, Josua Emanuel 1880, Gerda Sofia 1882, Carl Oskar 1884 och Per Elof Ragnar 1889. Ruskemåla fick skolhus 1882 och skollärare blev Johannes Ehrnström, f. 1863 och gift med Hulda Rosalia Petersson från Åby, f. 1866. I Ruskemåla föddes de två äldsta barnen Elsa Kristina 1890 och Gustaf Einar Anders 1892. Följande år, 1893, flyttade Ehrnström till Örsjö, där han skulle utföra en betydande livsgärning. I Ruskemåla bodde på 1890-talet i övrigt torparen Peter Johansson, smeden Gustaf Bergquist, båtsmannen Carl Flaggtén och arbetaren Per Elof Gustafsson. Folkmängden hade minskat betydligt på de föregående femtio åren.

Vi går över till emigrationen från Ruskemåla. Till 1915 emigrerade 26 personer, alla till USA. Början gjordes år 1881 av arbetaren Karl Wilhelm Johansson, f. 1858, bonddottern Hilda Maria Carlsson, f. 1861 och Carl Nilssons yngsta dotter, samt de ovan nämnda timmermannen Carl Andersson, hans hustru Karolina Bergquist och dottern Alma Matilda. De följdes 1882 av drängen Johan Andersson och pigan Emma Jonsson, födda 1858 och 1857. Änkan Maria Andersdotter, änka efter båtsmannen Johan Sandberg, emigrerade 1884 och en arbetare Per Alfred Andersson 1887. Änkan Maja Stina Petersson, f. 1832, hennes barn Maria Karolina och Nanny Charlotta samt drängen Johan Olof Andersson emigrerade tillsammans 1889. Nu följde en paus, tills 1907 arbetaren Karl Jonas Svanström utvandrade till USA. Han följdes 1909 av bonden Ernst Gustaf Ragnar Johansson, f. 1889. År 1910 emigrerade bonddottern Gertrud Matilda Johansson. Hon var född 1882. År 1911 emigrerade två systrar: väverskan Gunhild Julia Konstance Svanström och Signe Judit Maria Svanström, födda 1893 och 1895. Två år senare, 1913 följde deras svägerska Anna Sofia Lydia Svanström, född Johansson med dottern Emmy Astrid Elin, sonen Axel Enok och dottern Sigrid Ragnhild Sofia, svägerskan Nanny Matilda Elisabet Svanström, f. 1897. Det blev sammanlagt 7 personer Svanström. Samma år emigrerade hustru Matilda Olsson, född Petersson 1865, och hennes två barn, Rakel Helena och Carl Albert, födda 1899 och 1901. Det är ett överraskande stort antal människor, som lämnat Ruskemåla för att söka lyckan i USA. Anmärkningsvärt är det stora antalet från släkten Svanström.

http://kartor.eniro.se/m/JQXj5

Riveberg beboddes under del av 1800-talet – 1840-cirka 1880 – av Jonas Jonsson (1814-1897) med familj. Hans dagböcker mellan åren 1864-1895 är källor till den svenska emigrationsforskningen. Jonsson gick i konkurs med gården vilket ledde till att han och två söner emigrerade till Nordamerika. Lästips Lars-Göran Johansson En Hällebergaemigrants dagbok berättar i Hällebergaboken 2020, s 214-239.

MJ

http://kartor.eniro.se/m/3IYUh

http://kartor.eniro.se/m/7KpJC

Lästips: Pierre Josefsson: Västra Resebo bland förtroendemän och gästgivare i Hembygdskrönikan 2018 s 117.

Pierre Josefsson: Tjuvskyttar i Resebo i Hembygdskrönikan 2017 s 230.

Pierre Josefsson: Västra Resebo – Den stora osämjan i Hembygdskrönikan 2019 s 114.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Det finns som bekant tre hemman i Madesjö med namnet Resebo, Västra, Mellersta och Östra Resebo. Av dessa tillhörde från början Västra Resebo Gangsmads fjärding och räknades till norrbygden, medan Mellersta och Östra Resebo tillhörde Persmåla fjärding och räknades till österbygden. Namnets ursprungliga stavning var ”Resseboda”. Denna skrivning med e är den enda som förekommer under 1500-talet och första hälften av 1600-talet. Stavningen Räsebo med ä dyker först upp i kyrko-räkenskaperna vid mitten av 1600-talet och är nog sekundär. Namnet Reseboda betyder ”bodarna i busk- eller snårskog”. Alla tre hemmanen har anlagts under medeltiden. Av storleken på den första avraden att döma var alla tre väl etablerade och tillhörde den äldre bebyggelsen. Redan i 1533 års register över fodring och gärd förekommer alla tre. ”Jörren i Resebodum”, ”Bonde i Ressebodum” och ”Kierstin, ibm” nämnes i denna ordningsföljd och betalade alla 2 mark penningar i skatt. ”Jörren” är upptagen under Gangsmads fjärding under det att ”Bonde” och ”Kierstin” står tillsammans i registret under Persmåla fjärding. År 1535 betalade ”Bonde i Ressebodum” 4 mark penningar i städsleöre. Han hade således då brukat hemmanet i minst sex år.

I 1539 års fogderäkenskaper upptages ”Jon i Ressebodum” under Gangsmads fjärding, vilket väl innebär, att han brukade det senare Västra Resebo. Hans avrad är ett spann malt, dvs omkring 60 liter, 3 öre, 1 packe näver och fodring för två hästar. Under Persmåla fjärding upptages ”Kierstin i Resebodum” för 1 lispund smör, 1 spann malt, 1 öre, 1 packe näver och fodring för två hästar. ”Bonde, ibm” upptages för 1 lispund smör, 1 öre, 1 packe näver och fodring för två hästar. Kierstin var den enda som behövde leverera smör till Kronan.

Redan två år senare i 1541 års fogderäkenskaper är avraden höjd. Jon måste betala icke mindre än 13 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 packe näver, göra 3 dags-verken och erlägga fodring för 2 årliga och 4 fogdehästar. Kerstin skulle erlägga 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, göra 3 dagsverken och erlägga fodring för samma antal hästar. Bonde slutligen skulle erlägga 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken och samma fodring. Man märker hur Gustav Vasa skärpt sin ekonomiska politik och ”bäddat” för följande års uppror.

Efter dackefejden skärptes trycket ytterligare. Fodringen ökades med avgift för 2 konungshästar vart tredje år. 1545 hade Kerstin efterträtts av ”Peder i Resebodum”, som möjligen var en son. Enligt 1547 års fogderäkenskaper var nämligen hans fullständiga namn ”Per Nielsszon”. Han hade 1544 dömts till 8 mark penningar i böter för att ha skjutit ett rådjur. 1553 är Per Nilsson knekt och får 2 alnar gott brabant i lön. Det fanns ännu en knekt i Resebo, som hette Anders Bergesson. Han fick nöja sig med 1½ aln svart kläde. De tre brukarna Jon, Per Nilsson och Bonde brukade sina hemman hela 1550-talet ut och ett stycke in på 1560-talet. Deras dagsverks-skyldighet ökade från 1561 till fyra dagsverken.

Det hemman, som Per Nilsson brukade tycks ha varit det som senare skulle kallas Mellan-Resebo. Det tycks redan nu ha varit det bästa, att döma av den tionde, som Per Nilsson erlade 1565 och som motsvarade 1564 års skörd. Han erlade 5 skäppor råg och 1 skäppa korn i tionde, vilket motsvarar en skörd 1565 av 75 skäppor råg och 15 skäppor korn. Rågskörden var antagligen den största i Madesjö detta år. Bonde, som sannolikt brukade det senare Östra Resebo erlade i tionde endast 1½ skäppa av vardera sädesslaget. Hans skörd var följaktligen 22½ skäppor av vardera. Jon i Västra Resebo erlade 2½ skäppor råg och 2 skäppor korn. Hans skörd var således 37½ skäppor råg och 30 skäppor korn. Tionden erlades på våren, i allmänhet i april månad och utgjorde ett mått på föregående års skördeutfall. 1564 var i hela Madesjö ett gott år.

I en förteckning på knekthemman i Madesjö från 1568 upptages ”Bengt i Resebo”. Han var Jons efterträdare och sannolikt son till denne. Jon Bondesson är upptagen för ½ hemman. I registret över Älfsborgs lösen 1571 står först Bengt i Resebo, vilket bör betyda Västra Resebo. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-2, får-6, häst för 5 marker. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 6 mark 1½ öre – en rätt obetydlig summa. Per Nilsson i Mellan-Resebo hade större tillgångar: silver-20 lod, koppar-1 marker, oxar-2, kor-8, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, ettårs-ungnöt-1, får-6, svin-6, häst för 10 mark. Hans bidrag blev penningar 15 mark 3 öre, silver-2 lod. Jon Bondesson redovisade silver-5 lod, koppar-1 mark, kor-5, fyraårs-ungnöt-2, treårsungnöt-1, tvåårsungnöt-2, får-8, svin-2, häst för 10 mark. Hans skatt blev 13 mark för Östra Resebo.

I förteckningen över ödeshemman i Madesjö 1571 förekommer Bengt Jonsson och ½ mtl Jon Bondesson i Östra Resebo. Betecknande nog saknas Per Nilsson i Mellan-Resebo. Hans hemman var det starkaste. I tionderäkenskaperna 1572, som gällde skörden 1571 redovisade Peder Nilsson ½ skäppa råg och 3 skäppor korn, Jon Bondesson 2 skäppor av vardera sädesslaget och Bengt Jonsson endast 1 skäppa korn. Per Nilsson som 1564 fick så stor rågskörd hade nu koncentrerat sig på korn-odling. Hans skörd var 7½ skäppor råg och 45 skäppor korn, Jon Bondessons 30 skäppor råg och lika mycket korn, Bengt Jonssons 15 skäppor korn.

I tionderäkenskaperna 1575 förekommer endast två brukare i Resebo. Jon erlade 2 skäppor råg och 2½ skäppor korn, vilket motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 37½ skäppor korn. Per levererade 2 skäppor råg och 3 skäppor korn, motsvarande 30 skäppor råg och 45 skäppor korn. Bengt Jonsson nämnes ej. Hade han lämnat hemmanet? I 1580 års räkenskaper förekommer fortfarande endast två brukare: ”Oluff” och Per, men i 1586 års rulla över Abraham Nilssons knektfänika återkommer Bengt Jonsson under rubriken ”löse knechtar.” Han hade tydligen inget hemman. År 1591 intygade kyrkoherde Petrus Nicolai, att vådeld härjat bl.a. Jöns i Resebo hemman. Tyvärr meddelar han ej vilket Resebo som eldhärjats.

I 1592 års tiondelängd säges Gumme Jonsson i Resebo vara befriad från att erlägga tionde till Kronan, därför att han var kyrkovärd. Johan III hade infört denna bestäm-melse. Denne Gumme omtalas 1600 som brukare av ½ hemman i Resebo, vilket väl måste ha varit Västra Resebo. De övriga brukarna detta år var Per Larsson och Jon Bondesson, vilka båda brukade ett helt hemman.

I rumpeskattlängden 1601 återfinns dessa tre. Jon Bondesson har 1 par oxar, 4 kor, 1 sto, 4 tunnor säd, ”Pelle Lassa” dvs Per Larsson hade 1 häst, 4 kor, 3 tunnor säd, Gumme 1 par oxar, 3 kor, 2 tunnor säd. Sannolikt brukade Jon Bondesson Östra Resebo, Per Larsson Mellan-Resebo och Gumme Jonsson Västra Resebo, som ansågs svagast av de tre hemmanen.
Under Kalmarkriget synes ej någon från Resebo ha varit knekt men 1612 års räkenskaper betecknar ”Enkianns i Reseboda” hemman som öde ½, dvs hon kunde ej betala mer än halva avraden. Vad hon egentligen skulle betalat var: penningar 1 öre 15 penningar, spannmål-2½ skäppa, städslepenningar-½ penning, fodernöts-penningar-1½ penning, näver-½ packe, dagsverken-2, fodring för årliga hästar-2. Vilket av Resebohemmanen som brukades av änkan säges ej, men då det nämns efter Gunnarsmo och före Brånahult torde Västra Resebo ha avsetts och änkan varit Gummes. Även 1613 heter det i räkenskaperna ”Enkiann i Resebodha-1(hemman)-ödhe” liksom ”Jon i Resebodha-öde.”

Samma år utkrävdes Älfsborgs lösen. Till denna borde änkan betala 1 silverdaler, ”Per i Resseboda”, som hade 1 dräng borde betala 1½ koppardaler och 2¼ silver-daler. Endast två hemman i Resebo nämns. Ett måste ha varit öde. Denne Per i Resebo förekommer i registret mellan Markustorp och Östra Bondetorp och bör väl därför ha brukat Östra Resebo. Han är väl identisk med den ”Pelle Persson i Reseboda”, som 1616 stod åtalad vid tinget för att ha dräpt Peder Olofsson i Bäckebo.

I 1620 års ordinarie fogderäkenskaper upptages tre brukare av hemman i Resebo. ”Carl i Reseboda” står i längden upptagen mellan Knalltorp och Brånahult. Han måste därför ha brukat Västra Resebo. ”Mårten i Resseboda” och ”Per, ibm” står införda mellan Östra Bondetorp och Idehult. De måste således ha räknats till östra fjärdingen och följaktligen varit Mellan-Resebo och Östra Resebo. I registret över den 1620 utlysta extraskatten, som kallades boskapspenningen saknas Carl i Resebo. Det beror på, att han var korporal. Militärer var till en början befriade från boskaps-penningen. Däremot upptages ”Per i Resseboda” med följande tillgångar: åker till 5 tunnors utsäde, svedjeland till 4 skäppor, 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 6 kor, 3 kvigor, 3 ungnöt, 10 får, 4 lamm och 2 ungsvin. Det blev en boskapspenning på 2 dlr 21 öre 20 penningar, något högre än genomsnittet i Madesjö. Sannolikt brukade Per Mellan-Resebo. ”Mårten i Reseboda” hade åker till 4 tunnor, svedjeland till 4 skäppor, 1 sto, 4 kor, 4 ungnöt, 8 får, 9 lamm, 1 svin. Hans skatt blev 1½ dlr 21 penningar – avsevärt mindre än Pers. Sannolikt brukade Mårten Östra Resebo.

Peder, Carl och Mårten står också i denna ordning upptagna i 1622 års tionderäken-skaper. Carl står som corporal i Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Bland så kallade gemena knektar i samma kompani fanns en Joen Persson i Resebo, möjligen son till tidigare omnämnde Per. 1623 brann en av gårdarna i Resebo – ovisst vilken. 1624 brukades de tre hemmanen i Resebo av Carl, Mårten och Per Gummesson. Den senare var säkerligen son till den tidigare nämnde kyrkvärden Gumme Jonsson. Mårten och Per står i registret tillsammans med Bondetorp och Idehult – alltså i östra fjärdingen, medan Karl står tillsammans med Brånahult och Knalltorp, som hörde till norra fjärdingen. Man måste därför antaga, att Karl brukade Västra Resebo och de två andra Mellersta och Östra Resebo. Men eftersom benämningarna Västra, Mellersta och Östra Resebo aldrig användes i handlingar vid denna tid, måste antagandet förbli en gissning. Korporal Carl i Resebo stupade annandag påsk 1624, då Jon Stims upprorsförsök så dramatiskt slogs ner i Köl av Sven Håkansson och hans män. Änkan och hennes tre barn fick följande år fält-marskalken Herman Wrangels av konung Gustaf Adolf sedermera bekräftade brev på Resebo fritt från skatt. Enligt brevet beräknades den avrad hon befriades från uppgå till 20 dlr 14 öre 10 4/5 penningar.

I mantalslängden 1628 nämns ”Peder i Reseboa”. Hans tillgångar uppges till: 5 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 6 får, 10 lamm, 5 ungsvin. Han står mellan Köpstaden och Toratorp och brukade väl Västra Resebo. Mellan Markustorp och Östra Bondetorp upptages i längden ”Nils i Resebo”, ”Morten, ibm” och ”Elin, ibm, huskvinna”. Nils’ tillgångar var 4 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 5 kvigor, 1 får, 3 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Mårten deklarerade 4 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 5 kor, 4 kvigor, 1 svin och 3 ungsvin. Huskvinnan Elin hade 2 kor. Nils förefaller vara den mest välbeställde av de tre hemmansbrukarna i Resebo.

Som jag ofta tidigare framhållit var 1620-talet en nödtid i Madesjö. Vittnesbörd härom ges i den omfattande längden över ödeshemman 1629. Därvid bör man komma ihåg, att ”öde” här betyder kameralt öde, dvs oförmåga att helt eller delvis leverera den på hemmanet vilande avraden eller räntan. I 1629 års lista förekommer ”Mårtenn i Reesseboda-½ öde” och ”Per Gumme, ibm-3/4 öde”. I jordeboken samma år bekräf-tas detta. Både Mårten och Per Gummesson förekommer där. Ett av hemmanen förekommer varken i ödeslängden eller jordeboken. Det var Nils’ hemman.

I jordeboken 1633 nämnes Nils i Resebo mellan Knalltorp och Brånahult, medan Mårten och Per Gummesson nämnas mellan Flyebo och Idehult, alltså under östra fjärdingen. Alla hemmanen var hela, alltså inte förmedlade. I mantalslängden samma år står Per i Resebo mellan Köpstaden och Toratorp. Hans tillgångar var 4 tunnor spannmål, 1 sto, 1 ungsto, 2 oxar, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, 5 får och 3 lamm. Han tycks ha efterträtt Nils. Mellan Ingemundsmåla och Desemåla upptages ”Enkian i Resebo” och ”Mårten i Resebo”. Hon redovisade 2 tunnor säd, 1 sto, 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, medan Mårten redovisade 2½ tunna säd, 1 sto, 2 oxar, 6 kor, 2 kvigor, 5 får, 3 lamm och 2 ungsvin.

I mantalslängden över boskapshjälpen 1633 upptages för första gången alla tre Resebohemmanen tillsammans i längden, mellan Köpstaden och Toratorp. Per och Mårten finns kvar men änkan har efterträtts av ”Steen”. Alla tre redovisar 4 tunnor råg och lika mycket korn. Steen brukade sin gård hela 1630-talet. I 1639 års kyrko-räkenskaper heter det, att Steen skänkt 1 mark till Madesjö kyrka. Han måste ha dött eller lämnat hemmanet kort tid därefter, ty i 1641 års mantalslängd är han ej med. I denna nämnes ”Per i Resseboda” mellan Gunnarsmo och Ljusaberg. Han deklarerar att han har 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 6 kor, 3 kvigor, 6 får, 3 lamm, 2 ungsvin och 4½ tunnors utsäde. ”Enkan i Resseboda” och ”Mårten, ibm” står upptagna mellan Ingemundsmåla och Östra Bondetorp. Änkan har en son mantalsskriven i hemmet och har 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 3 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 ungsvin och 4½ tunnors utsäde. Mårten hade en dotter i hemmet och redovisade 2 ston, 2 oxar, 5 kor, 2 kvigor, 8 får, 2 lamm, 1 svin och 4½ tunnor utsäde. Under rubriken ”Inhyses Fålck” nämnes ”Matz i Resseboda, Botilla, ibm, Per Åke, ibm”. Botilla hade en ko, Per Åke 2 kor, 1 kviga. Per Gummesson har som medlem av kyrkans nämnd undertecknat mantalslängden. Det fanns som synes mera folk i Resebo än de tre hemmansbrukarna. Av kyrkoräkenskaperna framgår, att 1641 en ”Jon i Reseboda” skänkt en gåva till kyrkan. Ovannämnde Per Gummesson var som medlem av kyrkans nämnd säkerligen en av de mera ansedda bönderna i Madesjö. Det hindrade inte, att han 1643 stod anklagad inför häradsrätten i Vassmolösa för att ha varit med om att skjuta en hjort, vilket var förbjudet. Det blev 10 marks böter för Per Gummesson.

I 1644 års mantalslängd har man återgått till den gamla ordningen. Nu står Per Gummesson mellan Brånahult och Ljusaberg. Han uppges bruka ett helt hemman och har en son mantalsskriven på gården. Han är icke längre medlem av kyrkans nämnd. I östra fjärdingen mellan Ingemundsmåla och Östra Bondetorp upptages ”Mårten i Reseboda” och ”Pär Carlsson i Reseboda” och ”Enckan, ibm”. Enligt 1642 års kyrkoräkenskaper hade en viss ”Håkan i Räseboda” skänkt en gåva till kyrkan. Det fanns således flera personer än de i mantalslängden upptagna.

I 1649 års mantalslängd sammanförs åter alla tre Resebohemmanen. De står samtliga mellan Markustorp och Östra Bondetorp. Brukarna är Per Gummesson, Måns (Mårtensson) och Per Carlsson. Alla hemmanen betecknas som hela. Per Carlsson var frånvarande. Enligt senare uppgifter var han sergeant. Hustrun och en piga skötte hemmanet. Per Gummesson hade en son hemma och Måns Mårtensson en dräng. Per Gummesson bidrog 1646 till kyrkans målning med det betydande beloppet 3 rdr. Måns gav till samma ändamål ½ mark.

I 1655 års mantalslängd är hemmanen åter skilda åt. Måns (Mårtensson) är ogift och står mellan Knalltorp och Brånahult, medan ”Per Carlsson i Resebo” och ”Enckan, ibm” är placerade mellan Östra Bondetorp och Idehult. Per Persson var son till Per Gummesson och sonson till Gumme Jonsson. Han tillhörde en ansedd och betydande släkt i Madesjö.

”Änkan” anges vara åldrig och hon har en son och en piga som hjälp. I 1660 års mantalslängd står antecknat efter ”Måns i Ressebo”: ”Enckan lever hos sina söner”, vilket måste betyda, att hon hade flera söner som var bosatta på annan plats. Det måste vara Per Gummessons änka. Efter Östra Bondetorp står ”Peer i Resseboda”, dvs Per Persson, som nu är gift. Därefter heter det: ”Mårten medh sin hustru i samma gårdh” med marginalanteckningen ”födes af barnen”. De hade alltså undantag. ”Swen, ibm” har en son mantalsskriven på hemmanet, som väl var Östra Resebo.

1668 var Måns död. Han efterlämnade änkan och två söner Måns och Erik. Ett hemman brukades av Per Carlsson, som följande år kallas sergeant. Det tredje hemmanet brukades av ”Pär Pedhersson” och ”Carl”. Pär Pedhersson eller Persson var som redan nämnts son till Per Gummesson och sonson till Gumme Jonsson. Han kallas 1675 fjärdingsman och blev 19/6 1676 nämndeman efter Erland i Börseryd. Per Persson kvarstod som nämndeman till 1695. Hans broder Jöran Persson i Elmeberg var också nämndeman. Per Persson satt redan 1669 i kyrkans nämnd och Jöran Persson var 1672-1675 kyrkovärd. Som synes var det fråga om en av de främsta familjerna i 1600-talets Madesjö.

I 1686 års jordebok upptages alla tre Resebohemmanen till 1 mantal vardera. Brukarna hette Nils Joensson, som i årlig ränta hade att utge 6 dlr 15 öre 17 penningar, Pehr Pehrsson, vars ränta var 8 dlr 12 öre 14 penningar och Johan Persson, som erlade 6 dlr 22 öre 9 penningar. Pehr Pehrsson brukade således det högst taxerade hemmanet, som i början av 1700-talet började kallas Mellan-Resebo. Mycket annat folk bodde emellertid i Resebo, som framgår av födelselängderna och kyrkoräkenskaperna. Ovannämnda tre var de officiella brukarna, som svarade för hemmanens ränta.

I 1697 års kvarnkommissions handlingar nämnes ett helt hemman Resebo. Brukarna är Pehr och Elias. ¾ mtl Resebo brukas av Karl och Måns Olofsson. I 1699 års jordebok är två av Resebohemmanen förmedlade. Nr 204 Resebo är nu delat mellan Jöran P. och Måns Eliasson med ¼ mtl vardera. Detta hemman Västra Resebo är således nu förmedlat till ½ hemman. Årliga räntan är 5 dlr 17 öre. Nr 202 Resebo, ett helt mantal, brukas av Pehr och Joen. Räntan är anslagen till K. Amiralitetet och uppgår till 6 dlr 10 öre 17 penningar. Det var Mellan-Resebo. Nr 203 Resebo var uppdelat mellan Måns O. och Carl O. med 3/8 mtl vardera. Tillsammans blev det ¾ mtl Östra Resebo. Denna gradering av de tre hemmanen blev bestående.

Sedan 1701 kronobönder fått tillstånd att friköpa sina hemman till skatte blev det livliga affärer med hemman i Madesjö. Så även i Resebo. I maj 1715 förekom vid tinget en tvist mellan gästgivaren i Brånahult Gise Persson, som var son till Per Persson i Resebo, och nämndemannen Olof Jöransson i Västra Resebo, som var son till Jöran Persson. Gise Persson hade nyligen köpt ¼ av Västra Resebo. Olof Jöransson ägde den andra delen. Tvisten gällde rätt delning av skyldigheten att hålla gärdesgårdar. Det blev förlikning. Västra Resebo drogs snart in i kronolänsman Jonas Erikssons vidlyftiga gårdsaffärer. Vid tinget d. 18/6 1717 begärde Per Jöransson i Resebo fasta på ½ nyinköpta skattehemmanet Västra Resebo, som han nyligen köpt av Jonas Eriksson och dennes andra hustru Kerstin Jöransdotter för 100 dlr smt.

I 1717 års mantalslängd upptages 1 mtl Resebo, som är delat mellan Per Larsson och Olof Persson. ¾ mtl är delat mellan fyra brukare: Måns Olsson brukar 3/16 mtl, Per Månsson 3/16, Mårten Carlsson 3/16 och Håkan Nilsson 3/16. Västra Resebo, ½ mtl är delat mellan Erik Gisesson, son till Gise Persson, och Nils Svensson, vardera med 1/4 mtl. Den ovannämnde nämndemannen Olof Jöransson var också kyrkovärd åren 1715-1721.

I den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740 upptages i 1 mtl Mellan-Resebo Per Larsson och hans hustru Ingrid samt Olof Persson med hustru Brita. Båtsman för Mellan-Resebo var Per Släthår, vars hustru hette Karin. Dessutom bodde på ägorna en Maria Larsdotter. ¾ mtl Östra Resebo var delat mellan Måns Olsson med hustru Segrid, Per Månsson, på vars ägor inhyses Håkan Nilsson och dennes hustru Kerstin bodde, samt Mårten Carlsson med hustru Ingrid. På ägorna bodde inhysesänkan Lisbeth och inhyses Brita. I ½ mtl Västra Resebo avled Olof Jöransson på 1730-talet. Efterträdare blev Nils Svensson med hustru Karin och Måns Månsson med hustru Ingerd. Båtsman var Per Ryttare med hustru Karin. Dessutom bodde på hemmanets ägor Karin Olofsdotter, Kerstin Olofsdotter, Olof Olsson och Claes Månsson. Karin, Kerstin och Olof var Olof Jöranssons barn.

Måns Olsson eller Olofsson i Östra Resebo var svåger med gästgivaren Anders Claesson i Börseryd, som 1724 stämde Måns Olofsson och sina övriga svågrar angående hustruns delar i 7/8 mtl Börseryd.

Den 6 november 1726 lät Per Larsson och hans hustru Ingrid Persdotter i Mellan-Resebo avfatta sitt testamente, bevittnat av förre länsmannen Jonas Eriksson och Gise Persson, gästgivare i Brånahult. I testamentet stadgades, att den överlevande maken eller makan skulle besitta all lös och fast egendom opåtalt av den dödes arvingar ”så vida inga bröstarvingar dessförinan givas skulle.”

Vid tinget i oktober 1727 tilltalade gästgivaren Gise Persson i Brånahult Måns Olofsson i Östra Resebo för att denne lovat sin son Måns Månsson, som var gift med Gise Perssons dotter, att få gårdsbruk i Resebo emot utlagda 40 dlr smt till Måns Olsson. Han hade dock ej hållit sitt löfte. Åtalet ogillades på grund av bristande bevisning. Måns fick dock så småningom övertaga en hemmansdel i Östra Resebo, ty 1736 uppbjöds vid tinget för tredje gången för honom 1/3 av 7/8 Börseryd, som pantsatts till honom av gästgivaren Nils Andersson och dennes hustru Lisa Anders-dotter d. 9/1 1735 för 130 dlr smt. Nils Andersson fick ett år på sig att betala panten. Måns Månsson blev dock gästgivare i Börseryd och brodern Per Månsson och dennes hustru Karin Nilsdotter fick 1740 sköte och fasta på ¼ sk-kr-h. Östra Resebo, som han d. 15 juni 1740 köpt av fadern för 90 dlr smt och utlösande av bl.a. Måns Månssons del i gården.

Gise Persson som ägde ¼ mtl Västra Resebo stämde 1737 Olof Jönsson därstädes, för vissa egenmäktiga åtgärder. Häradsrätten ålade Olof Jönsson att före Mikaeli tid verkställa av Rätten tidigare beviljad lantmätaredelning av ägorna.

Enligt vallängden till kyrkoherdevalet 1740 var egendomsförhållandena i de tre Resebohemmanen följande. Ett mantal Mellan-Resebo var delat mellan Olof Persson och Per Larsson med ½ mtl vardera. ¾ mantal Östra Resebo var delat mellan Måns Olsson, Per Månsson, Mårten Carlsson och Håkan Nilsson med 3/16 mtl vardera. ½ mtl Västra Resebo var delat mellan Nils Svensson och Erik Gisesson med ¼ mtl vardera. I fortsättningen följer vi vart hemman för sig till 1800-talets slut och börjar med nr 1 Mellan-Resebo.

Mellan-Resebo

Enligt husförhörslängden 1755-1788 fanns det tre brukare i Mellan-Resebo: Olof Persson var född 1693 och gift med Brita, f. 1718. De fick fyra barn: Maria 1741, Peter 1742, Per f. 1748 och Karin, u.å. Den andra hemmansdelen ägdes av Olof Svensson, f. 1736 och hans hustru Kerstin Olofsdotter född 1734. De gifte sig 1758 och fick också fyra barn: Karin, Stina, f. 1765, Ingrid, f. 1768, Jonas, f. 1771. Samuel Persson, f. 1718, innehade den tredje gården. Han var först gift med en Ingrid och efter hennes död gift med Elin Persdotter. De gifte sig 1770 och fick fyra barn: Maria 1771, Per 1773, Peter 1776 och Cathrina 1782.

Under perioden 1782-1801 satt Samuel Persson kvar på sin hemmansdel tills han 1782 efterträddes av Peter Olofsson, född 1744 som son till Olof Persson och 1782 gift med Maria Olofsdotter, f. 1757. De fick fyra barn: Brita Stina föddes 1783, Olof 1787, Peter 1793 och Stina 1796. En andra hemmansdel innehade Per Olofsson, f. 1748 och yngre broder till Peter Olofsson. Han gifte sig 1781 med Maria Petersdotter, f. 1757. De fick sex barn: Brita Stina 1783, Caisa Lena 1785, Stina 1788, Maria 1789, Olof 1791 och Catharina 1794. Den tredje gården brukades av Olof Svensson, f. 1736 och 1758 gift med Kerstin Olofsdotter, f. 1734. De hade tre barn: Stina, född 1765, Ingrid 1768 och Jonas 1771. Båtsman för Mellan-Resebo var nu Sven Släthår, f. 1758 och 1778 gift med Stina Andersdotter, f. 1749. De hade fyra barn. På ägorna bodde även båtsmannen för Överstatorp Nils Johansson Skytt med hustru och två barn samt sjudaren Petter Persson med hustru och två barn.

Mellan åren 1801 och 1815 satt bröderna Peter och Pehr Olofsson kvar på sina gårdar. Peter Olofssons dotter Brita Stina blev gift i Gelebo. Pehr Olofssons hustru avled 1815. Familjen hade då ökats med ytterligare två barn: Johanna, f. 1796 och Peter 1803. Olof Svensson tog undantag och efterträddes av Johan Svensson, född 1761 och hans hustru Caisa Olofsdotter, f. 1758. De hade två barn: Stina föddes 1788 och Jonas 1790. Olof Svensson och Kerstin Olofsdotter hade undantag. På ägorna bodde avskedade båtsmannen för Överstatorp Nils Johansson Skytt, som tjänat Kronan i 34 år. Hans hustru hette Maria Nilsdotter. Båtsman för Mellan-Resebo var nu Jonas Släthår.

Under 1820- och 1830-talen ägdes 1/3 mtl av Peter Olofssons och Maria Olofsdotters son Peter Petersson, kallad den äldre. Han var född 1793 och gift med Anna Stina Håkansdotter, f. 1799. De fick icke mindre än nio (9) barn: Olof 1818, Johannes 1820, Ingrid Stina 1823, Carl Johan 1825, Fredrica 1828, Wendla Charlotta 1831, Maria Lena 1834, Fredrik 1838 och Emma Mathilda 1841. 1/3 mtl innehades nu av Pehr Olofssons son Peter Persson, f. 1803 och gift med Kathrina Petersdotter, f. 1806. De hade två barn: Lena Sophia 1832 och Johannes 1835. På ägorna bodde inhyses bonden Olof Jonsson, f. 1799 med hustru Lena Nilsdotter, f. 1784 och tre barn: Caisa Lena f. 1824, Christina 1826 och Carl Johan 1829. Den tredje hemmans-delen ägdes nu av Olof Petersson, f. 1818, son till Peter Petersson och Anna Stina Håkansdotter. Han efterträdde Olof Persson och Ingrid Katharina Danielsdotter, som tog undantag. På ägorna bodde också undantagsmannen Jonas Persson, f. 1790, och hans hustru Lena Svensdotter f. 1790 med fem barn: Gustaf f. 1815, Christina 1818, Ingrid Lena 1821, Lovisa 1823 och Joel 1827. Båtsmannen Gustaf Släthår drunknade under segling mellan Malmö och Limhamn d. 23 aug. 1832. Han efterträddes av båtsmannen Jonas Andersson Släthår, f. 1813. Till ägorna inflyttade 1834 båtsmannen Johannes Jonsson Rydstedt f. i Hälleberga 1814. På ägorna bodde vidare torparen och sockenskomakaren Gustaf Jonsson och torparen Petter Olsson.

På 1840-talet räknades antalet bosatta i Mellan-Resebo. Det var 53 personer, varav 25 män och 28 kvinnor. Peter Petersson och Olof Petersson brukade fortfarande sina gårdar. Den senare fick 1851 dottern Tilda Charlotta. Hans hustru hette Wendla Gustafva Jonsdotter, f. 1827 och 1851 gift med Olof Petersson. Olof Petersson den äldre och hans hustru Ingrid Catharina Danielsdotter fick 1841 sonen Peter Johan, 1866 dottern Emma Mathilda, 1847 sonen Carl August och 1850 sonen Jonas. Båtsmännen Johannes Jonsson Rydstedt och Jonas Andersson Melander bodde på hemmanets ägor. Båtsmannen Johannes Danielsson Metall var båtsman för Köpstaden och flyttade dit med hustru och fyra barn. Snickaren och torparen Peter Olofsson vara född i Vissefjärda 1800. Hans hustru avled 1848. Torparen Olaus Nilsson var född i Kolsbygd 1818 och kom till Mellan-Resebo 1851. Sockensko-makaren Gustaf Jonsson var född i Norra Bondetorp 1815 och flyttade till Östra Bondetorp 1845. Från Östra Bondetorp inflyttade 1851 en annan sockenskomakare Joel Jonsson, född 1829 på hemmanets ägor. Undantagsmannen Jonas Persson var född i Norra Bondetorp 1790. Hans hustru Lena Svensdotter var född 1790 i Öjersmåla.

Under 1850-talet brukade Peter Petersson d.ä. och Olof Petersson sina gårdar. Den sistnämnde fick på 1850-talet fyra barn: Tilda Charlotta 1851, Ida Christina 1853, Johan August 1856 och Pehr Oskar 1858. På den tredje gården tillträdde 1851 Johannes Gustaf Olofsson, f. 1824 och son till Olof Persson och hans hustru. Han gifte sig 1850 med Ingrid Lena Olofsdotter, född i Ruskemåla 1826. De fick på 1850-talet fem barn, av vilka sonen Johan August blev skållad till döds 1851, och två avled 1858 och 1859 i charlakansfeber. Kvar var Josephina, f. 1854 och Pehr Olof, f. 1858. Gården arrenderades från 1860 av Peter Johansson, född i Högebo 1807. Han var gift med Maria Olofsdotter, född i Norra Otteskruv 1812. Deras fem barn var bort-flyttade. Undantagsmannen Olof Petersson flyttade 1851 till Ingemundsmåla med hustru och sex barn. Båtsmännen Melander och Rydstedt bodde fortfarande i Mellan-Resebo. Backstugumannen Peter Pehrssons hustru, som var född i Lilla Gangsmad 1800 avled 1861, efterlämnande änkling och 5 barn.

År 1866 avled Peter Petersson och efterlämnade undantagsänkan Anna Stina Håkansdotter och fem barn. Gården övertogs av sonen Fredrik Petersson, född 1838, tillsammans med syskonen Carl Johan Petersson och Emma Mathilda Peters-dotter. Olof Petersson kallas ”afträdande bonden” och dog 1869. Han efterlämnade änkan Wendla Gustafva Jonsdotter och 7 barn. Gården på 1/3 mtl övertogs av Jonas Peter Fredriksson och hans hustru Walborg Andersdotter, födda 1839 och 1841. De fick tre barn: Fridolf 1867, Julia Augusta 1868 och Oskar Theodor 1870. På den tredje gården, likaledes på 1/3 mtl, lämnade Johannes Gustaf Olsson och Ingrid Lena Olofsdotter med sina fem barn och bosatte sig i Nybro. Gården övertogs 1866 av Olaus Månsson från Gunnarsmo, f. 1820, och hans hustru Christina Petersdotter, f. 1833. De fick 1865 dottern Hilda.

I Mellan-Resebo bodde också under 1860-talet arrendator Peter Johansson med hustru och fyra barn. Familjen flyttade 1861, och följdes som arrendator av Peter Lorentz Jonsson med hustru och fem barn. Även denna familj flyttade bort och bosatte sig i Ljungby 1862. Från S:t Sigfrid inflyttade 1865 torparen Anders Peter Jonsson, född i Ljungby 1829, med hustru Helena Andersdotter, född i samma socken 1837. De hade tre barn. Torparen Carl Nilsson var född i Älghult 1827. Han flyttade till Östra Resebo 1866. Båtsman nr 202 Carl Gustaf Jonsson Melander, f. 1849 flyttade in från Överstatorp 1869.

På 1870-talet lämnade Jonas Peter Fredriksson och Walborg Andersdotter sin gård till Olaus Månsson som dock flyttade till Spaksmåla 1875. Från Appleryd tillträdde i stället Jonas Andersson, f. 1836 och gift med Hilma Petersdotter, f. 1833. De med-förde fem barn: Theodolinda Charlotta, född 1861, Peter Alfred 1863, Ellida Sofia 1866, Edla Mathilda 1871 och Emilia Mariana 1873. Fredrik Peterssons gård över-togs gemensamt av syskonen Wendla Charlotta och Emma Mathilda Petersdöttrar. Den tredje gården bytte ägare flera gånger. Från Ingemundsmåla kom 1871 Jonas Johansson, f. 1842. Han var gift med Mathilda Charlotta Jonasdotter, f. 1846. Sonen Johan August föddes 1871 och dottern Almida Augusta 1873. Familjen flyttade 1874 till Östra Resebo. I stället kom från Smedjevik Nils Peter Petersson, f. 1834 och gift med Carolina Jonsdotter, f. 1839 i Oskars församling. De hade tre barn. Familjen flyttade till Köpstaden 1879. Näste innehavare var David August Johansson, född i Gårdsby 1842 och 1870 gift med Emma Johansdotter, f. 1841. Hon medförde från ett föregående äktenskap två barn: Ida Christina Jonsdotter, född 1864 och Theodolinda Mathilda, f. 1866. Tillsammans fick de fem barn: Pehr Johan 1870, Anna Viktoria 1873, Carl Emil 1875, Jenny Almida 1877 och Axel Theodor 1879. Två torpare fanns på ägorna: Carl Johan Andersson flyttade in 1878 och Otto Petersson. Bägge hade hustru och två barn. Arbetskarl Peter Nilsson var född 1830 i Ljungby. Han hade hustru och fem barn. Båtsman var Carl Gustaf Johansson Melander, som var född i Orrabäck 1849 och som ingick äktenskap 1878. Avskedade båtsmannen Johannes Jonsson Rydstedt hade hustru och dotter. Ett flertal backstusittare och inhyses bodde dessutom på ägorna.

Under 1880-talet drev systrarna Wendla Charlotta och Emma Mathilda Petersdöttrar sin gård på 1/3 mtl. Det gjorde också David August Johansson och Emma Johans-dotter. Hennes två döttrar från sitt första äktenskap emigrerade till USA 1882 och 1883. Så gjorde också ett av deras gemensamma barn, sonen Pehr Johan 1889. Jonas Andersson blev änkling 1881, då Hilma Petersdotter avled. Han gifte om sig 1885 med Ida Augusta Johansson, f. 1853. Han hade fem barn i sitt första äkten-skap, hans nya hustru hade en dotter i sitt föregående äktenskap. Tillsammans fick de två barn: Anna Lena 1888 och Carl Manfred 1889. Jonas Andersson tog undantag redan 1885 till förmån för dottern Theodolinda Charlotta och hennes man Axel Martin Olsson, f. 1861, som gifte sig detta år. De flyttade dock redan 1886, då gården över-togs av änkan Christina Petersdotter, född 1835. Hon medförde fem barn: Johannes Ehrnström, f. 1863 – sedermera skollärare i Madesjö och Örsjö – August Wilhelm Andersson, f. 1865 – vida känd kommunalman och riksdagsman – Ida Emilia, f. 1868, Anders Lorens, f. 1871 och Josefina, f. 1874. Familjen kom från Björnahult. Medan torparen Otto Petersson bodde kvar flyttade torparen Karl Johan Andersson 1883 bort från Mellan-Resebo. Arbetaren Per August Andersson emigrerade 1886 till USA. Snickaren Pehr Oskar Olsson flyttade 1885 till Kristvalla. På hemmanets ägor bodde byggmästare Oskar Wilhelm Carlsson, f. 1854 och 1876 gift med Ida Mathilda Isacs-dotter, som var född samma år. De hade sex barn.

Under åren 1891-1896 brukade systrarna Petersdotter 1/6 mtl. Den andra halvan på 1/6 mtl brukades av Fredrik Petersson, som dock avled 1894. Den andra gården på 1/3 mtl ägdes av Jonas Peter Johansson i Östra Resebo men brukades av David August Johansson och Emma Johansdotter. Alla 6 barnen emigrerade till USA åren 1892 och 1896. På den tredje gården på 1/3 mtl överlämnade Kristina Petersdotter 1893 till sonen August Wilhelm Andersson, som samma år gifte sig med Hilda Sofia Gustafsson, f. 1866. De fick 1894 dottern Elsa Maria. På ägorna bodde vidare husägare Jonas Andersson, född 1836 och 1885 gift med Ida Augusta Johansson. De hade på 1870-talet ägt en av gårdarna. Torparna Otto Petersson och Peter August Jonsson fanns kvar liksom byggmästaren Per Oskar Wilhelm Carlsson. Ny var slaktaren Johan Peter Nilsson, född 1830 i Ljungby och hans hustru Emma Sofia Svensdotter, f. 1833 i Älghult. Båtsmannen Carl Gustaf Johansson Melander flyttade 1892 bort från hemmanets ägor med hustru och 4 barn. Till Hälleberga flyttade 1894 soldaten nr 49 vid Uppvidinge kompani Carl Alfred Stålbrand, som i samband med sitt giftermål 1893 bosatt sig i Mellan-Resebo. Snickaren Carl Elof Söderlund gifte sig 1888 med Amalia Serafia Vigren från Vissefjärda. De fick 2 barn.

Östra Resebo

Östra Resebo är det hemman, som mest drabbats av hemmansklyvning. Som vi sett fanns det 1740 icke mindre än fyra brukare av ¾ mtl. I husförhörslängden 1755-1788 upptages följande bönder i Östra Resebo. Per Månsson, f. 1709, med hustru Karin Nilsdotter och barnen Olof, Måns, Elin och Maria. Per Danielsson med hustru Elin Månsdotter och barnen Johannes, f. 1759 och Maria, f. 1760. Per Mårtensson med hustru Brita och barnen Carl, Caisa, Ingrid, f. 1779, och Stina, f. 1782. Carl Nilsson med hustru Kierstin Nilsdotter och åtta barn.

Under perioden 1782-1801 brukade Per Månssons son Olof Persson en hemmans-del. Han var född 1741 och gift med Brita Nilsdotter, f. 1758. Han avled 1797 och efterlämnade utom änkan åtta barn: Cathrina, f. 1779, Brita Stina 1782, Ingrid 1785, Peter 1777 (sic!), Nils 1787, Jonas 1790, Maria 1793 och Stina 1795. Hans yngre broder Måns Persson brukade en hemmansdel. Han var född 1744 och gift med Kerstin Persdotter, f. 1752 och gift 1780. De hade tre barn: Per var född 1783, Catharina 1786, Peter 1793. Måns Persson avled 1801. En tredje hemmansdel brukades av Peter Persson, född 1745 och gift med Brita Jacobsdotter, f. 1749. De hade tre barn: Carl, f. 1773, Ingrid 1778 och Brita Stina 1782. Olof Carlsson var född 1775 och gift med Brita Stina Olofsdotter, f. 1782. De hade tre barn. Båtsman var nr 203 Matthis Roth, f. 1762 och 1787 gift med Cathrina Månsdotter. De hade två barn. De flyttade till Kalmar 1793.

Åren 1802-1815 brukade Olof Perssons änka Brita Nilsdotter gården. Sex barn fanns på gården, men av dem blev äldsta dottern Cathrina gift i Lilla Gangsmad, och dottern Brita Stina gift med Olof Carlsson. Måns Perssons änka Kerstin Persdotter brukade också sin gård tillsammans med sonen Pehr, som i husförhörslängden betecknas som ”omistlig”. Där står också, att Kerstin ”lever illa med sin dotter” och om dottern Catharina ”elak, bör varnas”! Det var tydligen ingen harmonisk stämning i det hemmet! Peter Persson och Brita Jacobsdotter brukade fortfarande sin gård. Deras dotter Ingrid, f. 1778, blev gift i Brånahult. En gård innehades nu av Pehr Månsson, som var son till Måns Persson och född 1782. Hans hustru hette Brita Stina (utan nämnt efternamn) född 1786. De fick 1814 dottern Stina. Till de nu nämnda kommer Olof Carlsson och Brita Stina Olofsdotter.

Under perioden 1815-1821 skötte Brita Nilsdotter fortfarande sin hemmansdel tillsammans med barnen Jonas, f. 1790, Elin 1795 och Nils 1787. Olof Carlsson och Brita Stina Olofsdotter fortsatte likaledes. De fick tre barn: Carl Peter 1814, Ingrid Stina 1817 och Nils 1820. Per Månsson och Brita Stina Nilsdotter fick också tre barn: Stina 1815, Jonas 1817 och Maria 1819. Gustaf Nilsson och Brita Stina Persdotter fick 1816 sonen Jonas. På ägorna bodde vidare undantagsänkan Brita Jacobsdotter och undantagsmannen Peter Persson, som avled 1821, samt undantagsänkan Kjerstin Persdotter och inhyses Cajsa Håkansdotter.

Under 1820-1830-talen avled 1836 Nils Olsson, som brukade 3/16 mtl tillsammans med Lena Persdotter. Inom äktenskapet fanns det sex barn: Lovisa, f. 1825, Olof, f. 1826, Peter Johan 1829, Brita Stina 1831, Johanna 1833 och Elin 1836. Änkan brukade ensam gården tills vidare. Olof Carlsson på 3/16 mtl och Brita Stina Olofs-dotter tog undantag av sonen Carl Peter Olsson, f. 1814 och dennes hustru Helena Petersdotter, f. 1823 i Elmeberg. Gustaf Nilsson och Brita Stina Persdotter fortsatte att bruka sina 3/16 mtl tillsammans med sonen Jonas. På nästa 3/16 mtl satt Per Månsson kvar som änkling och tillsammans med sina sex barn. Sonen Jonas, f. 1817, hade avtalat om äktenskap med pigan Kajsa Lena Magnidotter i Södra Björnahult, men förbindelsen blev av Södra Möre häradsrätt upplöst 1840. Båtsman var under denna tid Andreas Josefsson Rees, som var gift och hade två barn. Båtsmannen nr 247 Anders Jonsson Nordgren var båtsman för Spakstorp, var skriven i Östra Resebo men bodde i Ingemundsmåla.

För 1840-talet finns en anteckning i husförhörslängden om hur många som bodde på ägorna. Det var 10 manliga och 14 kvinnliga invånare i Östra Resebo vid årtiondets mitt. Nils Olssons änka Lena Petersdotter överlämnade 1850 gården på 3/16 mtl till sonen Olof Nilsson och flyttade därpå till Oskars socken. Olof Nilsson var född 1826 och ingick 1851 äktenskap med Ingrid Helena Gummesdotter, f. 1825 i Erengisla-hyltan. Olof Carlsson avled 1846 som undantagsman och hade redan tidigare som ovan nämnts överlåtit 3/16 mtl till sonen Carl Peter Olofsson och Helena Petersdotter från Elmeberg. De fick tre barn: Christina Mathilda 1844, Olof 1848 och Frantz Johan 1850. Beträffande Gustaf Nilssons 3/16 mtl skedde ingen förändring under 1840-talet. Änklingen Per Månsson överlät 1847 sisna 3/16 mtl till Olof Carlssons son Jonas Olofsson, född 1822. Han kom närmast från Wirrmo och gifte sig med Johanna Gustafva Axelsdotter från Högebo, f. 1823. De fick två döttrar: Britta Charlotta, född 1848 och Adelina Christina 1849. Det fanns två torpare på ägorna: Jonas Andersson, född i Östra Rismåla 1818 och därifrån överflyttad till Östra Resebo 1847. Torparen och nybyggaren Johan Peter Johansson var född i Förlösa 1817. Han kom hit från Östra Rismåla 1850. Bägge var gifta och hade ett barn.

På 1850-talet fick Olof Nilsson och Ingrid Helena Gummesdotter två barn: Ida Charlotta föddes 1855 och Johan Peter August 1859. Carl Peter Olofsson dog som undantagsman 1858. Gården övertogs av Fredrik Nilsson, född i Kolsbygd 1819 och gift med Lovisa Carlsdotter från Markustorp, född 1826. De fick 1860 sonen Carl Elof. Gustaf Nilssons hustru Brita Stina Persdotter avled 1853, varefter han tog undantag 1860 av sonen Jonas Gustafsson, f. 1816 och samma år gift med Maria Helena Nils-dotter från Ljungby, f. 1823. Hon hade en dotter Mathilda Charlotta, född 1846 i Mellan-Resebo. Jonas Olofsson och Johanna Gustafva Axelsdotter fick under 1850-talet ytterligare tre barn: Hilda Gustava föddes 1852 men avled i rödsot 1858, Olof August föddes 1855 och Hilda 1860. Ny torpare var Olof Jonsson, som flyttade hit från Simontorp 1854. Torparna Jonas Andersson och Johan Peter Johansson bodde fortfarande på ägorna, men den sistnämnde flyttade 1852 till Flyebo. Nybyggaren Jonas Nilsson flyttade hit från Lilla Gangsmad 1858.

På 1860-talet avled Olof Nilsson 1865. Änkan Ingrid Helena Gummesdotter gifte två år därefter om sig med Fredrik Svensson från Västra Sävsjö, f. 1818. Hon hade fyra barn: Ida Charlotta f. 1855, Johan Peter August 1859, Carl Amandus 1861 och Amanda Lovisa 1863. I det nya äktenskapet föddes 1868 tvillingarna Johanna Gustafva och Christina Wilhelmina. På nästa gård fick Jonas Gustafsson och Maria Helena Nilsdotter två barn: Clara Josephina 1866 och Hilma Augusta 1869. Fredrik Nilsson och Lovisa Carlsdotter fortsatte att bruka sina 3/16 mtl liksom Jonas Olofsson och Johanna Gustafva Axelsdotter. De fick 1860 dottern Hilda och 1863 sonen Carl Jacob. Båtsman för Östra Resebo var på 1860-talet Gustaf Håkansson Rees. Han var gift och hade fyra barn. Dessutom fanns flera backstusittare. Torparen Jonas Andersson avled 1863. Han efterlämnade änka och tre barn.

På 1870-talet delades den första gården i två på vardera 3/32 mtl. Fredrik Svensson brukade den ena halvan. Den andra brukades från 1871 av Jonas Elof Johansson, som detta år kom från Mortorp och gifte sig med Johanna Nilsdotter, f. 1833. De fick två barn: Lena Wilhelmina 1873 och Pehr Emanuel 1879. Jonas Gustafsson och Maria Helena Nilsdotter fortsatte på sin gård. Fredrik Nilsson avled 1878 och hans gård övergick till målaren August Niklasson från Carlskrona, född i Ronneby 1845. Han hade 1873 gift sig med Anna Charlotta Jonsdotter, f. 1832 i Torsås. De hade fyra barn: Hanna Augusta föddes i Torsås 1870, Elise Marie 1874 i Karlskrona, Carl 1876 i Karlskrona och John Gustaf 1877 i Östra Resebo. Familjen flyttade 1878 tillbaka till Karlskrona. I stället övertogs gården av Nils Peter Olsson, f. 1835 och 1869 gift med Emma Gustafva Jonsdotter, f. 1847. De fick 1870 dottern Clara Augusta. Familjen kom närmast från Torestorp. Jonas Olofsson tog 1880 undantag av sonen Olof August Jonsson, f. 1855 och samma år gift med Ida Charlotta Carlsson, som var född 1857. Undantagsänkan Lena Persdotter, som var änka efter Nils Olsson, avled 1871. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Gustaf Håkansson Rees med hustru och sex barn, snickaren Anders Jonsson, vars hustru avled 1880, torparen Johannes Petersson med hustru och 8 barn, smeden Peter August Olsson samt ett flertal backstuguänkor och inhyses.

På 1880-talet avstod Fredrik Svensson sin gård på 3/32 mtl till styvsonen Johan Peter August Olsson, f. 1859 i hustrun Ingrid Helena Gummesdotters tidigare äktenskap. Hon avled 1888. På den andra gården på 3/32 mtl emigrerade Jonas Elof Jonsson 1888 till USA. Drängen på gården Peter August Andersson emigrerade 1890. På 3/16 mtl tog Jonas Gustafsson undantag av dottern Klara Josefina och hennes man Emil Gustafsson från … [del av stycket, 6-7 rader, är här oläsligt] …Frans Oskar Karlsson flyttade med hustru och barn 1881. År 1887 inflyttade smeden Fredrik Jonsson, sedan smeden Pehr August Olsson avlidit föregående år. Två lärlingar Karl Alfred Olsson och Karl Gustaf Johansson Lindblad emigrerade till USA 1881 och 1882. Ett flertal arbetarefamiljer bodde längre eller kortare tid på ägorna.

Under åren 1891-1896 brukade Carl Elof Petersson sina 3/16 mtl. Han fick ytterligare två barn: John Ruben Mauritz föddes 1892 och Hildur Elsa Charlotta 1894. Olof August Jonsson kom hem från USA 1892. Emil Gustafsson i Östra Resebo köpte 3/32 mtl av Johan Peter August Olsson. Den andra gården på 3/32 mtl brukades av Jonas Elof Johansson, som återvände från USA 1891. 9/32 mtl ägdes av Emil Gustafsson och hans hustru Klara Josefina Jonsson. De fick 1892 sitt fjärde barn sonen Axel Enoch Teodor och 1894 sitt femte dottern Hanna Judit. Som undantags-folk bodde Jonas Gustafsson och Maria Helena Nilsdotter på Emil Gustafssons ägor. Snickaren Söderlund flyttade 1893 till Mellan-Resebo. Smeden Fredrik Jonsson bodde på Emil Gustafssons ägor. Murare Frans Ludvig Nordqvist från Karlskrona bodde med sin hustru på ägorna. Så gjorde arbetaren Olof August Petersson, f. 1839, med hustru Johanna Kristina Jonsdotter och tre barn. Äldste sonen Carl Adolf Olsson blev soldat vid K. Göta Ing.-bataljon på Karlsborg. Dottern Emilia Lovisa emigrerade 1894 till USA. Arbetaren Johan Peter Johansson och hans hustru Maximiliana Birgersdotter bodde också på ägorna. Så gjorde arbetaren Johan Edvard Petersson med hustru och fem barn. Så gjorde också flera änkor och arbetspigor. Östra Resebo var tätt befolkat på 1890-talet.

[Här saknas sida 16 i Folke Peterssons anteckningar som omfattar sida 1 till 19. Av den fortsatta texten framgår att han nu behandlar Västra Resebo.]

Västra Resebo

… som var född 1807. De fick 1839 dottern Cajsa Lena och 1841 dottern Valborg. Anders Josephsson brukade 1/8 mtl. På ¼ mtl satt nu Måns Ericssons och Elin Olofsdotters son Johannes Månsson, född 1805 och gift med Maria Jonsdotter, född 1812. De fick fyra barn: Johanna 1832, Helena 1835, Johannes 1838 och Carl 1841. 1/8 mtl brukades först av Peter Jonsson, f. 1789, och hans hustru Brita Stina Olofs-dotter, f. 1797. De efterträddes av Jonas Olsson, son till Olof Ingemundsson och gift med Stina Nilsdotter, f. 1797. De hade fyra barn: Maria föddes 1817, Stina 1818, Olof 1822 och Johannes 1830. Båtsman var Petter Jonsson Rees, född i Kristvalla 1779. Han var gift och hade fyra barn. Sockenskomakaren Peter Johansson flyttade 1832 till Kalmar.

På 1840-talet hade Västra Resebo 32 invånare, 15 män och 17 kvinnor. En föränd-ring i ägareförhållandena inträffade, då Jonas Olsson avstod sina 1/8 mtl till sonen Olof Jonasson, född 1822 och 1847 vigd vid Charlotta Nilsdotter från Spaksmåla, född 1830. De fick 1849 sonen Carl Johan. Anders Josephsson och Brita Magni-dotter fick på 1840-talet ytterligare tre barn: Stina Sophia 1843, Frantz Joseph 1846 och Johan August 1850. Ordinarie båtsman för Västra Resebo var från 1846 nr 204 Gustaf Olsson Rees, f. i Södra Svalehult 1824 och 1851 gift med Laurentia Svens-dotter från Algutsboda, f. 1826. Den förre båtsmannen Peter Jonsson Rees bodde kvar på ägorna med hustru och son. Flera änkor bodde på ägorna. Undantags-mannen Joseph Andersson avled 1843.

På 1850-talet brukade Anders Josephsson, Johannes Månsson och Olof Jonasson sina gårdar. Jonas Olsson och Stina Nilsdotter bodde kvar som undantagsfolk. Avskedade båtsmannen Peter Jonsson Rees avled 1852 och hans hustru 1853. Ordinarie båtsman var fortfarande Gustaf Olsson Rees, som var gift med Laurentia Svensdotter och hade fyra barn. På ägorna bodde också båtsmansänkan Stina Johansdotter Rydberg, f. 1807, med 6 barn.

På 1860-talet avled Anders Josephsson 1866. Hemmansdelen på 1/8 mtl övertogs av dottern Cajsa Lena, f. 1839 och hennes man Anders Gustaf Olofsson från Brunnsryd, f. 1839. De fick 1868 sonen Jonas Conrad. Johannes Månsson och Olof Jonasson satt kvar på sina gårdar. Undantagsmannen Jonas Olsson avled 1867. Båtsmannen Gustaf Olofsson Rees flyttade 1861 bort och efterträddes av Gustaf Petersson Rees, som var gift med Charlotta Johansdotter, f. 1837 i Älghult. De hade tre barn. Om hustrun är antecknat i husförhörslängden: ”För förfalskningsbrott dömd vid S. Möre Häradsrätt 1866 till 2 månaders straffarbete. Vederstygglig lefnad.” Inget smickrande omdöme!

Anders Gustaf Olsson avled 1877 och familjen, som bestod av änkan Cajsa Lena Andersdotter och de två sönerna Jonas Conrad, f. 1868, och Carl Johan Reinhold, f. 1873, flyttade till Mortorp. Efterträdare blev Cajsa Lenas broder Johan August Andersson, f. 1850, [frågetecken för årtalet, jfr familjens födelseår!] och hans hustru Eva Christina Johansdotter, f. 1826. De kom närmast från Norra Svalehult. De hade två barn: Jonas Peter, f. 1863, och Pehr Adolf, f. 1866. Johannes Månssons hustru Maria Jonsdotter avled 1878. Olof Jonasson och Charlotta Nilsdotter tog undantag av sonen Carl Johan Olofsson, f. 1849, och Mathilda Gustafsdotter, f. 1842. De fick tre barn: Helena Sophia 1873, Aron Gotthard 1875 och Johan Karl Oskar 1876.

Till Västra Resebo inflyttade 1880 arbetaren Pehr Fredrik Johansson från Högsby och hans hustru Fredrika Petersdotter från Hofmantorp. De hade en son. Båtsman var fortfarande Gustaf Petersson Rees, som hade hustru och 6 barn. På 3/8 mtl tog Carl Nilsson 1875 undantag av dottern Amanda, f. 1857 och hennes man Frans Gustaf Johannesson från Lenhofda, f. 1849. De hade två barn: Carl Gottfrid, f. 1877, och Anna Maria, f. 1879.

På 1880-talet bestod Västra Resebo fortfarande av tre hemmansdelar. Johan August Andersson brukade fortfarande sina 1/8 mtl. Johannes Månsson däremot lämnade sina ¼ mtl och tog undantag. Han hade visserligen två söner men ingen var lämplig att taga hand om gården, varför han sålde den till Peter Gustaf Andersson i Nättrabo. Denne arrenderade ut gården till Ola Andersson från Össjö i Malmöhus län, född 1849, och dennes hustru Ingrid Mårtensdotter, som också var skånska. De hade gift sig 1878 men kom till Västra Resebo först 1887. De flyttade emellertid till Hälleberga redan 1888.

Året efter eller 1888 avled Johannes Månsson. Den tredje gården på 1/8 mtl innehades alltjämt av Karl Johan Olsson och Mathilda Gustafsdotter. De fick på 1880-talet ännu ett barn, dottern Edla Mathilda, 1886. Olof Jonasson och Charlotta Nilsdotter hade undantag. Undantagsänkan Stina Nilsdotter dog 1887. Båtsman var nr 209 Gustaf Petersson Rees. Avskedade båtsmannen Karl August Petersson Rydstedt flyttade 188? med hustru och sju barn till Västra Resebo. Följande år inflyttade arbetaren Per Fredrik Johansson, född i Högsby 1839. Hustrun Fredrika Petersdotter var från Hofmantorp.

Under åren 1891-1896 skedde ingen förändring i ägandeförhållandena. Gustaf Petersson Rees var nu f.d. båtsman och bodde i Nybro. Han tre barn var bosatta i Kalmar. F.d. båtsmannen Carl August Petersson Rydstedt bodde däremot kvar på ägorna med hustru och 7 barn.

Efter att ha gått igenom de tre hemmanens historia är det lämpligt att redovisa det för dem gemensamma. Först då skiftet. I Östra Resebo skedde storskifte 1800-1801, laga skifte 1845-1847. I Västra Resebo skedde laga skifte 1840 och i Mellan-Resebo 1845.

Så till emigrationen. Från de tre hemmanen emigrerade totalt 25 personer mellan åren 1869 och 1915. De förste utvandraren var drängen Carl Johan Andersson från Mellan-Resebo 1869. Därefter dröjde det till 1881, innan smidesarbetaren Karl Olsson utvandrade från Östra Resebo. År 1882 emigrerade tre personer: bonddottern Ida Jonsson från Mellan-Resebo, smeden Carl Lindahl och pigan Amanda Carlsson från Östra Resebo. Carl Johansson från Östra Resebo emigrerade 1884, Theodolinda Jonsson 1885 från Mellan-Resebo. Hon följdes 1886 av pigan Anna Johansson från Östra Resebo. År 1888 reste två hemmansägare i Östra Resebo …

[oläsligt avsnitt i Folke Peterssons anteckningar]

… drängen Per August Andersson, syskonen Anna Davidsson och Karl Davidsson från Mellan-Resebo. De följdes 1896 av systern Jenny Almida Davidsson.

År 1894 emigrerade hemmadottern Emilia Lovisa Olsson från Mellan-Resebo och 1896 utom nyssnämnda Jenny Almida Davidsson också hemmasonen Anders Lorentz Andersson från Mellan-Resebo. År 1897 emigrerade Josefina Burdell från Mellan-Resebo och 1898 pigan Hilma Sofia Olsson från Västra Resebo. År 1902 utvandrade drängen Johan Oskar Karlsson från Mellan-Resebo och 1905 torparen Karl Josef Valfrid Karlsson också från Mellan-Resebo. År 1909 reste hemmans-ägaren Emil Wilhelm Svahn från Västra Resebo och hemmansägaren Per Emanuel Johansson med hustru och son till USA. Den siste emigranten var hemmasonen Erik Herman Andersson från Östra Resebo, som 1910 lämnade Sverige.

Tillsammans emigrerade 25 personer, av vilka åtminstone en återvände till Sverige. Från Östra Resebo kom 10 emigranter, från Mellan-Resebo 9 och från Västra Resebo 5 emigranter. En kom från Resebo utan angivet nummer. Socialt sett var det i främsta rummet drängar, pigor och barn till bönder, som emigrerade. Undantaget är de två hemmansägarna 1909.