Råddemåla

http://kartor.eniro.se/m/8NjBM

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Liksom angränsande gårdar, t.ex. Appleryd, Ekaryd och Blomkulla tillhör Råddemåla de hemman i Madesjö, som upptogs under den stora nyodlingsvågen under 1500-talet. Namnet består av ”rodde”, nyodling, och ”måla”. Hemmanet nämnes första gången 1561, då ”Birger Bondesson i Rådmåla” enligt fogderäkenskaperna i avrad till Kronan skulle erlägga ½ lispund (= 3½ kg) smör samt göra 2 dagsverken. Råddemåla måste ha anlagts ungefär tio år tidigare och först nu upptagits i skatte-längden. I 1565 års fogderäkenskaper heter brukaren Olof Persson, som detta år utöver avraden erlade 1 skäppa korn i kronotionde. Tydligen hade han ej börjat odla råg, som annars alltid ingick i kronotionden. Han kallas kronotorpare, vilket innebar, att hemmanet var mindre än ½ mantal. I 1569 års räkenskaper heter brukaren ”Erik i Ruddemåla”. Han hade fått avraden höjd med fodring för 2 hästar. Han dog snart därefter, ty när Älfsborgs lösen skulle uttagas, svarade ”Enkian i Ruddemåla” för den. Hon ägde ½ pund koppar, 4 kor, 1 treårsungnöt, 1 tvåårs dito, 3 svin och häst för 5 mark. För dessa tillgångar hade hon att erlägga 6 mark till Älfsborgs lösen. Hon brukade fortfarande Råddemåla 1573 och benämnes då fortfarande kronotorpare, tillsammans med Appleryd och Tjukehall, som upptagits ungefär vid samma tid, dvs omkring 1550. Hon satt kvar ännu 1574 men hade 1580 efterträtts av ”Karl i Råddemåla”, som fortfarande jämte de nyss nämnda Tjukehall och Appleryd samt det nytillkomna Parismåla nämnes under den gemensamma benämningen kronotorpare, till skillnad från kronohemman.

Ett vittnesbörd om den livliga nyodlingsverksamheten i Madesjö under Johan III:s regering är, att Karl 1591 nämnes tillsammans med 11 kronotorpare. Hans tionde var 1½ skäppa råg och 2 skäppor korn, vilket var det högsta i gruppen.

Karl brukade Råddemåla omkring tjugo år. Han nämnes sista gången 1598. I 1600 års fogderäkenskaper stod ”Enkian i Råddemåla” för kronotorpet. Karl är alltså död, men det står antecknat, att en knekt från Råddemåla deltog i kriget i Lifland. I 1601 års rumpeskattlängd är Råddemåla ej med, vilket sannolikt berodde på, att det för tillfället ej hade någon brukare. Några år senare, 1604, var det anslaget till underhåll av en knekt i Sven Ebbessons Mörefänika, ”Per Mattsson i Ruddemåla”. Han kan vara identisk med knekten i Lifland. Hemmanet upptogs nu till ½ mantal och upp-hörde därmed att vara kronotorp. Hur det gick med Per Mattsson under de följande årens krig vet vi inte. År 1612 var Råddemåla ödeshemman. Den årliga avraden angavs nu till 5 marker smör, ½ packe näver, ½ kleff tåt, dvs bast, 2 öre i s.k. städsle-öre, dvs tillträdesavgift, och 6 öre i fodernötspengar, 1 dagsverke och fodring för 1½ häst årligen. Detta belopp förlorade således Kronan detta år och nästa, då den nye brukaren Måns fick det förmedlat till ¼ hemman. Han erlade i Älfsborgs lösen 3 silverdaler.

Måns brukade Råddemåla till i varje fall 1622 och fick det upphöjt till ½ hemman. Inför boskapspenningskatten 1620 deklarerade Måns åkerland till 3 tunnors utsäde, svedjeland till ½ tunna, 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 1 stut, 3 får, 2 lamm och 1 svin. Hans skatt blev 1 dlr 19¼ öre, vilket är under genomsnittet för en gård. Några år senare, 1625, hade Råddemåla ånyo förmedlats till ¼ hemman och var ”öde”, vilket innebar, att den nye brukaren, som hette ”Matts i Ruddemåla” ej förmådde betala den ordinarie avraden. Det berodde antagligen på, att han var ny på gården.

Det fanns annat folk i Råddemåla vid denna tid, som ej upptagits i fogderäken-skaperna. Enligt domboken för Södra Möre 1627 anklagade en ”Måns Trulsson i Ruddemåla” en ”Peder Erlandsson, sin granne, för han slagit honom 2 yxhammar-slag”. Bägge var väl s.k. ”husmän” som ej officiellt existerade i mantalslängden. Att det förhöll sig så framgår av längden över boskapspenningen 1628. I denna upptogs ”Matz i Råddemåla” som den egentlige brukaren av hemmanet. Han redovisade 2 tunnor säd, 1 oxe, 1 stut och 1 ko. Därjämte upptogs ”Måns, ibm”, som hade 1 häst, 1 oxe, 2 kor och 1 kviga, och ”Erland, ibm”, som hade 2 kor. De två sistnämnda kallas uttryckligen husmän. De tycks ha försvunnit nödåret 1629, då Råddemåla förklarades ”ödhe, altsamman” i jordeboken, som dock upptog Matz som brukare. Han måste ha försvunnit kort tid därefter, ty i 1633 års mantalslängd heter brukaren ”Inge i Råddemåla”. Hans tillgångar var 2 tunnor utsäde, 1 ungsto, 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, 2 får, 2 lamm. Samma år stod dock ”Nils i Råddemåla” i den ordinarie mantalslängden och redovisade 4 tunnor råg och 4 tunnor korn. I fortsättningen var det Nils som stod för hemmanet under lång tid. Sista gången han omtalas är 1669. Han hade dock nästan hela tiden husmän på hemmanet. 1641 nämnes en ”Gumme Lüll” som dock ej hade några tillgångar, medan Nils hade 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 2 kvigor, 2 får och 2 tunnor utsäde. Enligt 1649 års mantalslängd hette Nils Hompe i efternamn men det fanns också en husman Nils på gården. Den senare stannade kvar till 1669. Domboken 1663 visar, att det fanns ytterligare människor i Råddemåla. Länsmannen i Madesjö anklagade nämligen vid tinget ”Daniel Persson i Ruddemåla, dräng,” och ”Mariet Svensdotter, ibm” för att ha avlat barn tillsammans. Det blev 40 resp. 20 mark i böter. De anklagade var sannolikt tjänstefolk.

Nils efterträddes under 1670-talet av en Per Erlandsson. Han fick en dotter 1678 men förlorade 1679 två barn. I början av 1680-talet fanns det i Råddemåla en man som hette Sven Björnsson. Han fick 1683 en dotter. Om han var husman eller hemmans-brukare är omöjligt att avgöra, då inga mantalslängder finns från dessa år. Samma år nämner domboken om ett slagsmål mellan en Olof Jonsson i Råddemåla och Fabian Josephsson i Sigtingsryd. Vem denne Olof Jonsson var är obekant. I 1686 års jordebok står Jöns Pehrsson upptagen som ordinarie brukare av Råddemåla. Han kan vara identisk med en Jöns i Råddemåla, som 1679 tillsammans med sin hustru gav en gåva till Madesjö kyrka.

När jordeboken 1699 gjordes upp, hade Råddemåla delats mellan två brukare: Erik och Joen och i mantalslängden 1717 nämndes två hemmansägare: bröderna Daniel och Carl Joensson. De förekommer redan i 1715 års dombok som motparter i en tvist, som dock slutade med förlikning. Carl Joensson skulle bli en flitig gäst vid häradsrätten i Vassmolösa. Redan samma år, 1715, var han svarande i en tragi-komisk tvist. Joen Håkansson i Gummemåla hade stämt honom för vårdslöshet vid åderlåtning. Vi kan inte här rekapitulera historien utan hänvisar till Madesjö sockens historia, del 2: kap. Hälso- och sjukvård i Madesjö. Några år senare, 1722, instämdes Carl Joensson av kronolänsman Wahlsten till tinget i Vassmolösa för att han kommit till kyrkan 3:dje böndagen och varit drucken och fört oljud i kyrkan. Det blev böter: 50 mark eller 14 dagar på vatten och bröd på Kalmar slott samt uppenbar kyrkoplikt i Madesjö kyrka. Nästa år stämde Carl Joensson en Per Danielsson, som tydligen var hans brorson för att denne endast tjänat hos honom ungefär ett år, fastän han skulle mottagit lön för två år. Per Danielsson bestred och målet blev ej avgjort vid detta ting. Vid 1725 års ting anklagade Wahlsten Carl Joensson för försummad vägröjning till kyrkan. Det blev 3 marks böter. Därjämte anklagades han för att ha slagit sin hustru åtskilliga gånger och särskilt tre gånger under gudstjänsttid. Vid domstolen upplästes en skrivelse från kyrkoherde Nils Sandberg med klagomål över Carl Joenssons ”otidiga leverna”. Vid vintertinget 1735 anklagade Carl Joensson sin brorson Per Danielsson för hugg och slag. Denne nekade men påpekade, att Carl och hans hustru ”slåss och rivas”. Carl Joensson erkände, ”att Per Danielsson intet törs slåss utan springer sig till hjälp när det fäller.” Åtalet mot Per Danielsson ogillades. Samma år anklagade Wahlsten Carl Joensson och hans hustru Maria Nilsdotter ”för slagsmål och skällsord på Daniel Joensson och dess hustru Mästa Andersdotter samt Per Danielssons hustru Anna Börjesdotter sistlidne Bartolomei dag under gudstjänsten.” Som synes var det inga goda grannförhållanden i Råddemåla under denna tid. Orsaken var Carl Joensson. Han framstår som en ovanligt otrevlig fyllebult och grälmakare!

Vid tinget 1720 var Råddemåla, Kvarnegården, Kvarnekulla, Smedjevik, Sigtingsryd, Högerås och Appleryd instämda för att åborna försummat iståndsätta bron ”över Norra Åå mellan Råddemåla och Gangsma”, den s.k. Fäbron. De dömdes av härads-rätten att samverka vid underhållet av bron.

Under 1700-talet drabbades Råddemåla liksom de flesta hemmanen i Madesjö av en fortsatt hemmansklyvning som en följd av den starka folkökningen. Per Danielsson och hans hustru dog båda i november 1785. De efterlämnade tre döttrar: Annica 1742, Cathrina 1744 och Ingjärd 1749, samtliga gifta. Det blev den yngsta dottern Ingjärd, som kom att stanna på gården. Hon var gift med Jon Svensson, f. 1730. De fick tre barn: Anders 1774, Maria 1779 och Stina 1782. Den äldre systern Annica blev gift med Nils Olofsson, f. 1734, och övertog en hemmansdel. De fick fyra barn: Stina 1765, Peter, Olof och Jonas. En tredje hemmansdel brukades av Nils Carlsson, f. 1726. Han var gift två gånger. Hans första hustru hette Brita. Efter hennes död gifte han om sig med en Kerstin. Han fick med sina hustrur icke mindre än åtta barn: Kierstin 1741, Peter 1744, Ingrid 1748, Olof 1757, Nils 1764, Caisa samma år, Jonas 1772 och Måns 1777. Daniel Carlsson var född 1727 och från 1761 gift med Brita Persdotter. De fick tre barn: Peter 1762, Eric 1770, som flyttade till Mortorp, och Johannes 1773, som blev båtsman i Ljungby. Daniel Carlsson avled 1786. Nils Carlsson sålde 1787 sin hemmansdel till Olof Nilsson och hans hustru Annika Carlsdotter. Den fjärde hemmansdelen ägde Pär Olofsson, som var född 1731 och som 1786 ingick nytt äktenskap med Maria Carlsdotter. Han fick med sina två hustrur sju barn: Peter 1770, Jonas 1783, Axel samma år, Adolph 1791, Johannes 1794, Anders 1796 och Olaus 1799. Båtsman för Råddemåla var Peter Trogen, f. 1735. Han var gift med Karin Danielsdotter. De hade fem barn.

Under tiden 1782-1801 skedde en del förändringar i Råddemåla. Nils Carlsson avled 1798 och efterlämnade änkan Kierstin Håkansdotter, f. 1736, och sex barn: Kierstin 1761, Olof 1765, gift, Nils 1767, Caisa 1769, Jonas 1772 och Maria 1797 [fråge-tecken för årtalet]. Hemmansdel nr 1 innehades fortfarande av Pär Olofsson, nr 2 av Jon Svensson, nr 3 av Peter Danielsson, f. 1769. Han var sedan 1788 gift med Elsa Nilsdotter, f. 1766. De fick sju barn: Stina 1788, Johannes 1789, Peter 1792, Jonas 1793, Lena 1796, Caisa Lena 1798 och Lovisa 1801. Gård nr 4 innehades nu av ovannämnde Olof Nilsson och Annika Carlsdotter, född i Älghult 1770. De fick fyra barn: Carl 1791, Catharina 1794, Anders 1797 och Johannes 1799. Som båtsman efterträddes Peter Trogen först av Johannes Trogen och sedan av Jonas Trogen, f. 1774. En torpare Håkan Gisesson fanns också nu på ägorna.

Under perioden 1801-1814 innehades en hemmansdel av Jonas Nilsson, som var född 1783 och son till Nils Olsson och Maria Persdotter. Föräldrarna dog 1806 resp. 1808. Jonas Nilsson var gift med Stina Jonsdotter, f. 1784 i Högerås. De fick 1810 dottern Anna Stina. På gården levde Jonas Svensson och Ingrid Persdotter som undantagsfolk. Deras son Anders Jonsson gifte sig 1804 med Elin Nilsdotter, f. 1786. De fick 1807 dottern Cajsa Lena och 1810 sonen Peter. På den andra hemmans-delen i Råddemåla bodde Peter Danielsson, om vilken redan skrivits ovan. Han fick med Elsa Nilsdotter nio barn: utom de ovan nämnda även Axel 1803 och Gustaf 1807. Olof Nilsson och Annika Carlsdotter innehade fortfarande en hemmansdel. De fick åtta barn: Carl 1791, Cathrina 1794, Anders 1797, Lena 1802, Jonas 1804, Stina 1807, Johannes 1809 och Peter 1811. Hemmanets båtsman var ännu Jonas Trogen. Han var gift med Caisa Carlsdotter och hade fem barn. En annan båtsman, Jonas Duuk, bodde på ägorna liksom båtsman Jonas Gnapp för Bosgård i Ljungby. Dess-utom togs ett torp upp som nybygge av Håkan Stenvall och Lisa Håkansdotter.

Under åren 1815-1821 var Råddemåla fortfarande delat på fyra hemmansdelar, vilka innehades av Olof Nilsson, Jonas Nilsson, Anders Jonsson och Peter Danielsson. Av Olof Nilssons och Annika Carlsdotters barn lämnade de två äldsta, Carl och Cathrina, hemmet. Jonas Nilsson och Stina Persdotter fick till dottern Anna Stina ytterligare tre barn: Maja Lena 1813, Lovisa 1817 och Peter 1820. Anders Jonsson och Elin Nils-dotter fick ytterligare två barn: Johannes 1814 och Jonas 1819. På deras gård bodde Jonas Svensson och Ingrid Persdotter som undantagsfolk. Peter Danielsson och Elsa Nilsdotter fick se de två äldsta barnen flytta till Ljungby och ett yngre barn till Ryssby. Kvar i hemmet var fortfarande sönerna Axel och Gustaf samt dottern Caisa Lena. I Råddemåla bodde också sockenskräddaren Nils Jonsson, f. 1801.

Av husförhörslängden 1821-1840 framgår, att ganska mycket folk nu var bosatta i Råddemåla. Jonas Nilsson och Stina Persdotter tog nu undantag på sina 1/8 mtl. Av barnen flyttade äldsta dottern Lena Stina bort från hemmet 1833 och Maja Lisa 1834. Sonen Peter Jonsson gifte sig 1842 med Cajsa Lena Petersdotter från Rafvelsbygd, f. 1821. Sonen Johan Peter föddes 1849. På gården bodde också Elin Nilsdotter som undantagsänka efter Anders Jonsson, som avled 1834. Dottern Cajsa Lena Anders-dotter, f. 1807, gifte sig med bonden Daniel Petersson, som var född i Älghult 1806. De fick 1835 dottern Emma Mathilda. Familjen lämnade Råddemåla före 1840.

Olof Nilsson var nu död men hans änka Annika Carlsdotter bodde kvar på sitt undan-tag. Dottern Lena Olsdotter gifte sig med Peter Jonsson, f. 1801, och fick med honom sonen Jonas Peter 1832. Samma år övertog sonen Jonas Olofsson, f. 1804, 1/8 mtl. Han kom närmast från Kristvalla och var gift med Lovisa Jonsdotter, som var född i Råddemåla 1817 som dotter till Jonas Nilsson och Stina Persdotter. De fick 1836 sonen Jonas Peter. 1/8 mtl innehades av Olof Petersson, f. 1798 och hans hustru Cajsa Lena Petersdotter, f. 1798 och dotter till Peter Danielsson och Elsa Nilsdotter. Sonen Peter föddes 1826, Jonas 1829, August 1832, Christina 1835, Lovisa 1837 och Anders 1840. Elsa Nilsdotter bodde kvar som undantagsänka till sin död 1836. Anders Jonssons änka Elin Nilsdotter, född i St. Granås 1786 levde fortfarande kvar som undantagsänka. På gården levde också änkan efter båtsmannen Jonas Råberg, Cajsa Carlsdotter. De fyra barnen hade lämnat hemmet. Fungerande båtsman var nu Peter Petersson Råberg, f. 1816. Han var gift med Catharina Magnidotter från Vissefjärda, f. 1816. De fick 1840 sonen Frans Johan. Ännu en båtsman, Peter Sjöbäck, f. 1815, med hustrun Johanna Johansdotter och sonen Conrad, f. 1842, bodde på ägorna, liksom torparen Johannes Jonsson med hustru Johanna Samuels-dotter. Hon kom 1838 till Råddemåla från Ljungby. Nybyggaren Carl Jonsson var född 1821 i Appleryd och var gift med Anna Sophia Johansdotter från Kristvalla. De kom från Kristvalla 1840 resp. 1842, men flyttade snart till Flerohopp.

1/8 mtl ägdes av Isac Peter Jonsson, som var född i Fagerhult 1801, och hans hustru Lena Olofsdotter, född i Råddemåla 1802 och dotter till Olof Nilsson och Annika Carlsdotter. Hon hade tidigare varit gift med Peter Jonsson. Med sin nya man fick hon 1842 dottern Johanna. Jonas Olofsson, Olof Nilssons son, var gift med Lovisa Jonsdotter, f. 1817, och Jonas Nilssons och Stina Persdotters dotter. De fick fem barn: Jonas Peter 1836, Olaus 1840, Augustinus 1843, Anders Fredrik 1843 och Christina 1850. Annika Carlsdotter avled 1845. Som inhyses levde hennes barn Stina Olsdotter och Johannes Olsson.

Under 1840-talet tog Jonas Nilsson och Stina Persdotter undantag och överlämnade gården till sonen Peter Jonasson, som 1849 ingick äktenskap med Cajsa Lena Petersdotter från Rafvelsbygd, f. 1821. Samma år föddes sonen Johan Peter. 1/8 mtl innehades fortfarande av Isac Peter Jonsson och Lena Olofsdotter med de två barnen Jonas Peter, f. 1832 och Johanna f. 1842. Den tredje gården på 1/8 mtl innehades fortfarande av Jonas Olofsson och Lovisa Jonsdotter och den fjärde av Olof Petersson och Cajsa Lena Petersdotter. Deras son Peter flyttade 1850 till Sigislaryd. Fortfarande bodde flera undantagsfolk på ägorna liksom båtsmannen Peter Lorentz Sjöbäck och hans hustru Johanna Johannesdotter och tre barn.

Under 1850-talet skedde en del förändringar i Råddemåla. Isac Peter Jonssons hustru Lena Olofsdotter avled 1853, varefter han tog undantag och överlät gården på sonen Jonas Peter Isacsson, som tillträdde d. 3 oktober 1855. Han gifte sig med Helena Carlsdotter från Mortorp, f. 1823. Deras dotter Mathilda Helena, f. 1858, avled i den svåra rödsotsepidemien 1860, som hårt drabbade Råddemåla. Också Olof Petersson tog undantag. Sonen August Olofsson övertog gården d. 1 juli 1860 men avled i rödsot endast en månad senare, d. 9 augusti. Hans änka Mathilda Peters-dotter var född i Gislatorp 1839 och kom till Råddemåla 1 juli 1860 för att efter mannens död återvända till Gislatorp d. 6 november samma år.

Peter Jonsson avled 1853 och änkan Cajsa Petersdotter flyttade 1855 till Krumhall. Gården övergick 1854 till Anders Fredrik Jonsson, som var född 1824 i Södra Bäckebo, och hans hustru Lovisa Jonsdotter, f. 1829. De hade fyra barn: Augusta 1851, Peter Johan 1853, och två barn som avled i rödsot 1860.

Jonas Olofsson och Lovisa Jonsdotter fortsatte att bruka sin hemmansdel under 1850-talet. År 1852 föddes deras sjätte barn Franz Elof. Undantagsmannen Jonas Nilsson avled 1860 och hans hustru Stina Pehrsdotter avled i rödsot samma år. Dottern Anna Stina Jonsdotter, som var änka, flyttade hem från Kalmar 1852 men flyttade 1857 vidare till Göttorp. Undantagsänkan Elin Nilsdotter avled också i rödsot 1860. Båtsmannen Peter Lorenz Sjöbäck med familj flyttade 1855 till Ö. Skedebäcks-hult. Det fanns på 1850-talet två torpare i Råddemåla: Carl Jonsson, född i Appleryd 1821 kom med hustru och fem barn till Råddemåla 1854 och Jonas Jonsson lika-ledes född i Appleryd 1825 kom två år senare med hustru och två barn, av vilka ett avled i rödsot 1860.

Under 1860-talet brukade Anders Fredrik Jonsson och Lovisa Jonsdotter 1/8 mtl. Tre av deras barn avled men tre fanns kvar: Augusta 1851, Peter Johan 1853 och Carl Ludvig 1866. Jonas Olofsson avled 1865 och lämnade efter sig änkan, som också hette Lovisa Jonsdotter, jämte sex barn. Av dessa övertog äldste sonen Jonas Peter Jonsson gården. Den näst äldste sonen Olaus fick äktenskaps- och utflyttningsbetyg till Algutsboda 1869, brodern Anders Fredrik till Rafvelsbygd 1867 och brodern Augustinus till Kristvalla 1870. 1/8 mtl innehades fortfarande av Jonas Peter Isacsson och hans hustru Helena Carlsdotter. De fick två barn: Johan Peter 1861 och Carl Elof 1863.

Olof Peterssons hustru Cajsa Lena Petersdotter, f. 1798, avled 1865. Dottern Lovisa gifte sig 1864 till S:t Sigfrid och sonen Anders Olsson ingick 1862 äktenskap med Johanna Christina Jonsdotter, f. 1847. Han dog redan 1867 varefter änkan gifte om sig med Olof August Petersson från Kulla, som därmed övertog gården. I sitt första äktenskap hade hon tre barn, som alla avled. I det andra äktenskapet föddes 1870 sonen Sven Vilhelm. Under något år arrenderades avlidne Anders Olssons gård av Johannes Nilsson från St. Gangsmad, f. 1814, med hustru och tio (10!) barn. Han flyttade därefter till Norra Smedstorp. På ägorna bodde Isak Peter Jonsson som undantagsman och torparen Jonas Jonsson med hustrun Lovisa Olofsdotter och fem barn, av vilka ett avled i kopporna 1869.

Vi går fram i tiden ett decennium till 1880-talet. 1/8 mtl brukades av Jonas August Danielsson, född 1850 i Kristvalla. Han gifte sig 1875 med Augusta Andersdotter, f. 1851 och äldsta dotter till Anders Fredrik Jonsson och Lovisa Jonsdotter. De fick fyra barn: Alma Amanda Elisabet 1878, Josef Hjalmar 1882, Helfrid Ellen Sofia 1887 och Gustaf Ragnar 1891. Nästa 1/8 mtl ägdes av Jonas Peter Jonsson, f. 1836, och hans hustru Karolina Petersdotter, som var född 1842. De fick fyra barn: Hilda Augusta 1876, Konrad Theodor 1878, Alma Ottilia 1879 och Anna Viktoria 1882. På nästa 1/8 mtl tog Jonas Peter Isacsson undantag till förmån för sonen Johan Peter Jonsson, f. 1861. Han gifte sig 1887 med Johanna Lovisa Magnusdotter från Ö. Torsås, f. 1865. Hon kom 1887 från Nöbbeled. De fick två barn: Karl August 1888 och Anna Karin Viktoria 1890. Olof August Petersson med familj flyttade 1882 från Råddemåla. Hans 1/8 mtl övertogs av Nils Carlsson, född i Bäckebo 1826, och hans hustru Stina Maria Carlsdotter, född 1830. De hade med sig fem barn: Vendla Gustava 1851, Franz Oskar 1862, Konrad 1870, Gottfrid Theodor 1876 och Fridolf 1873. Den senare emigrerade till USA 1891. Undantagsmannen Anders Fredrik Jonsson avled 1887. På hemmanets ägor bodde arbetaren Karl Jonsson och förre båtsmannen Fredrik Petersson Råberg. En son till denne, Johan Ludvig Råberg, emigrerade 1883 till USA. Samma år emigrerade arbetaren Jonas Andersson med hustru och två döttrar till USA.

Under perioden 1891-1896 ägde Johan August Danielsson och Augusta Anders-dotter fortfarande sina 1/8 mtl liksom Jonas Peter Jonsson och Carolina Petersdotter och Johan Peter Jonsson med hustru Johanna Lovisa Magnusdotter. [Här har sista textraden på en sida fallit bort.]

På den fjärde hemmansdelen dog Nils Carlsson som undantagsman 1894. Gården övergick till sonen Konrad Nilsson, som 1892 gift sig med Hilda Josefina Nilsson. De fick sönerna Martin Erik Teodor 1892 och Karl Konrad Hilarius 1894. Jonas Peter Isacsson levde fortfarande som undantagsman med sin hustru Helena Carlsdotter. Sonen Carl Elof gifte sig 1891 och blev torpare. Fadern Isak Peter Jonsson avled 1892. På ägorna bodde torparen Karl Johan Johansson, som var född 1862. Han gifte sig 1884 med Johanna Gustava Gustafsson, f. 1863. De fick till 1896 sju (7) barn.

Laga skifte ägde i Råddemåla rum 1855.

Till sist något om emigrationen från Råddemåla. Så folkrik som byn visat sig vara under 1800-talet kan man på förhand antaga, att emigrationen skulle bli stor. Så blev också fallet. Som redan tidigare nämnts utvandrade 1883 Johan Ludvig Råberg och Jonas Andersson, den senare med hustru och två barn till USA. En smed Sjölander är också i utreseboken antecknad som utvandrare till USA. År 1886 emigrerade Hedvig Sofia Petersson, f. 1865, 1891 som tidigare nämnts Fridolf Nilsson, f. 1873 och 1893 dennes broder Gottfrid Teodor Nilsson, f. 1876, liksom förre båtsmannen Fredrik Råberg med hustru. De for väl ut till den tidigare emigrerade sonen. År 1898 utvandrade Alma Danielsson, f. 1878 och dotter till Jonas August Danielsson, och 1899 ogifta pigan Gerda Matilda Josefsson, f. 1883.

År 1901 emigrerade skräddaren Anders Teodor Sigting, f. 1879, och bondsonen Karl Albert Jonsson, f. 1873. Följande år, 1902, emigrerade bondsonen Jonas Alfred Jonsson, f. 1882 och hemmansägaren Axel Viktor Tjällqvist, f. 1863. År 1904 utvandrade Helfrid Ellen Sofia Jonsson, dotter till Jonas August Danielsson och syster till den sex år tidigare emigrerade Alma Danielsson. År 1905 emigrerade Karl Oskar Johansson, f. 1889 och Josef Reinhold Jonsson, f. 1886. År 1909 emigrerade arbetaren Ernst Adrian Johansson, f. 1891, Helga Signe Frideborg Johansson, f. 1894, och Agda Johanna Serafia Johansson, f. 1893. Tydligen var alla tre syskon. Åren 1910 och 1911 utvandrade fyra syskon Tjällqvist och förenade sig med fadern, samt bonddottern Anna Maria Viktoria Johansson, f. 1870. De följdes 1912 av hustru Ida Kristina Johansson-Tjällqvist, f. 1858. Hela familjen Tjällqvist hade därmed lämnat Sverige. Totalt blir summan utvandrare från Råddemåla icke mindre än 29 stycken, en mycket hög siffra.