http://kartor.eniro.se/m/7KpJC
Lästips: Pierre Josefsson: Västra Resebo bland förtroendemän och gästgivare i Hembygdskrönikan 2018 s 117.
Pierre Josefsson: Tjuvskyttar i Resebo i Hembygdskrönikan 2017 s 230.
Pierre Josefsson: Västra Resebo – Den stora osämjan i Hembygdskrönikan 2019 s 114.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Det finns som bekant tre hemman i Madesjö med namnet Resebo, Västra, Mellersta och Östra Resebo. Av dessa tillhörde från början Västra Resebo Gangsmads fjärding och räknades till norrbygden, medan Mellersta och Östra Resebo tillhörde Persmåla fjärding och räknades till österbygden. Namnets ursprungliga stavning var ”Resseboda”. Denna skrivning med e är den enda som förekommer under 1500-talet och första hälften av 1600-talet. Stavningen Räsebo med ä dyker först upp i kyrko-räkenskaperna vid mitten av 1600-talet och är nog sekundär. Namnet Reseboda betyder ”bodarna i busk- eller snårskog”. Alla tre hemmanen har anlagts under medeltiden. Av storleken på den första avraden att döma var alla tre väl etablerade och tillhörde den äldre bebyggelsen. Redan i 1533 års register över fodring och gärd förekommer alla tre. ”Jörren i Resebodum”, ”Bonde i Ressebodum” och ”Kierstin, ibm” nämnes i denna ordningsföljd och betalade alla 2 mark penningar i skatt. ”Jörren” är upptagen under Gangsmads fjärding under det att ”Bonde” och ”Kierstin” står tillsammans i registret under Persmåla fjärding. År 1535 betalade ”Bonde i Ressebodum” 4 mark penningar i städsleöre. Han hade således då brukat hemmanet i minst sex år.
I 1539 års fogderäkenskaper upptages ”Jon i Ressebodum” under Gangsmads fjärding, vilket väl innebär, att han brukade det senare Västra Resebo. Hans avrad är ett spann malt, dvs omkring 60 liter, 3 öre, 1 packe näver och fodring för två hästar. Under Persmåla fjärding upptages ”Kierstin i Resebodum” för 1 lispund smör, 1 spann malt, 1 öre, 1 packe näver och fodring för två hästar. ”Bonde, ibm” upptages för 1 lispund smör, 1 öre, 1 packe näver och fodring för två hästar. Kierstin var den enda som behövde leverera smör till Kronan.
Redan två år senare i 1541 års fogderäkenskaper är avraden höjd. Jon måste betala icke mindre än 13 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 packe näver, göra 3 dags-verken och erlägga fodring för 2 årliga och 4 fogdehästar. Kerstin skulle erlägga 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, göra 3 dagsverken och erlägga fodring för samma antal hästar. Bonde slutligen skulle erlägga 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken och samma fodring. Man märker hur Gustav Vasa skärpt sin ekonomiska politik och ”bäddat” för följande års uppror.
Efter dackefejden skärptes trycket ytterligare. Fodringen ökades med avgift för 2 konungshästar vart tredje år. 1545 hade Kerstin efterträtts av ”Peder i Resebodum”, som möjligen var en son. Enligt 1547 års fogderäkenskaper var nämligen hans fullständiga namn ”Per Nielsszon”. Han hade 1544 dömts till 8 mark penningar i böter för att ha skjutit ett rådjur. 1553 är Per Nilsson knekt och får 2 alnar gott brabant i lön. Det fanns ännu en knekt i Resebo, som hette Anders Bergesson. Han fick nöja sig med 1½ aln svart kläde. De tre brukarna Jon, Per Nilsson och Bonde brukade sina hemman hela 1550-talet ut och ett stycke in på 1560-talet. Deras dagsverks-skyldighet ökade från 1561 till fyra dagsverken.
Det hemman, som Per Nilsson brukade tycks ha varit det som senare skulle kallas Mellan-Resebo. Det tycks redan nu ha varit det bästa, att döma av den tionde, som Per Nilsson erlade 1565 och som motsvarade 1564 års skörd. Han erlade 5 skäppor råg och 1 skäppa korn i tionde, vilket motsvarar en skörd 1565 av 75 skäppor råg och 15 skäppor korn. Rågskörden var antagligen den största i Madesjö detta år. Bonde, som sannolikt brukade det senare Östra Resebo erlade i tionde endast 1½ skäppa av vardera sädesslaget. Hans skörd var följaktligen 22½ skäppor av vardera. Jon i Västra Resebo erlade 2½ skäppor råg och 2 skäppor korn. Hans skörd var således 37½ skäppor råg och 30 skäppor korn. Tionden erlades på våren, i allmänhet i april månad och utgjorde ett mått på föregående års skördeutfall. 1564 var i hela Madesjö ett gott år.
I en förteckning på knekthemman i Madesjö från 1568 upptages ”Bengt i Resebo”. Han var Jons efterträdare och sannolikt son till denne. Jon Bondesson är upptagen för ½ hemman. I registret över Älfsborgs lösen 1571 står först Bengt i Resebo, vilket bör betyda Västra Resebo. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-2, får-6, häst för 5 marker. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 6 mark 1½ öre – en rätt obetydlig summa. Per Nilsson i Mellan-Resebo hade större tillgångar: silver-20 lod, koppar-1 marker, oxar-2, kor-8, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, ettårs-ungnöt-1, får-6, svin-6, häst för 10 mark. Hans bidrag blev penningar 15 mark 3 öre, silver-2 lod. Jon Bondesson redovisade silver-5 lod, koppar-1 mark, kor-5, fyraårs-ungnöt-2, treårsungnöt-1, tvåårsungnöt-2, får-8, svin-2, häst för 10 mark. Hans skatt blev 13 mark för Östra Resebo.
I förteckningen över ödeshemman i Madesjö 1571 förekommer Bengt Jonsson och ½ mtl Jon Bondesson i Östra Resebo. Betecknande nog saknas Per Nilsson i Mellan-Resebo. Hans hemman var det starkaste. I tionderäkenskaperna 1572, som gällde skörden 1571 redovisade Peder Nilsson ½ skäppa råg och 3 skäppor korn, Jon Bondesson 2 skäppor av vardera sädesslaget och Bengt Jonsson endast 1 skäppa korn. Per Nilsson som 1564 fick så stor rågskörd hade nu koncentrerat sig på korn-odling. Hans skörd var 7½ skäppor råg och 45 skäppor korn, Jon Bondessons 30 skäppor råg och lika mycket korn, Bengt Jonssons 15 skäppor korn.
I tionderäkenskaperna 1575 förekommer endast två brukare i Resebo. Jon erlade 2 skäppor råg och 2½ skäppor korn, vilket motsvarar en skörd av 30 skäppor råg och 37½ skäppor korn. Per levererade 2 skäppor råg och 3 skäppor korn, motsvarande 30 skäppor råg och 45 skäppor korn. Bengt Jonsson nämnes ej. Hade han lämnat hemmanet? I 1580 års räkenskaper förekommer fortfarande endast två brukare: ”Oluff” och Per, men i 1586 års rulla över Abraham Nilssons knektfänika återkommer Bengt Jonsson under rubriken ”löse knechtar.” Han hade tydligen inget hemman. År 1591 intygade kyrkoherde Petrus Nicolai, att vådeld härjat bl.a. Jöns i Resebo hemman. Tyvärr meddelar han ej vilket Resebo som eldhärjats.
I 1592 års tiondelängd säges Gumme Jonsson i Resebo vara befriad från att erlägga tionde till Kronan, därför att han var kyrkovärd. Johan III hade infört denna bestäm-melse. Denne Gumme omtalas 1600 som brukare av ½ hemman i Resebo, vilket väl måste ha varit Västra Resebo. De övriga brukarna detta år var Per Larsson och Jon Bondesson, vilka båda brukade ett helt hemman.
I rumpeskattlängden 1601 återfinns dessa tre. Jon Bondesson har 1 par oxar, 4 kor, 1 sto, 4 tunnor säd, ”Pelle Lassa” dvs Per Larsson hade 1 häst, 4 kor, 3 tunnor säd, Gumme 1 par oxar, 3 kor, 2 tunnor säd. Sannolikt brukade Jon Bondesson Östra Resebo, Per Larsson Mellan-Resebo och Gumme Jonsson Västra Resebo, som ansågs svagast av de tre hemmanen.
Under Kalmarkriget synes ej någon från Resebo ha varit knekt men 1612 års räkenskaper betecknar ”Enkianns i Reseboda” hemman som öde ½, dvs hon kunde ej betala mer än halva avraden. Vad hon egentligen skulle betalat var: penningar 1 öre 15 penningar, spannmål-2½ skäppa, städslepenningar-½ penning, fodernöts-penningar-1½ penning, näver-½ packe, dagsverken-2, fodring för årliga hästar-2. Vilket av Resebohemmanen som brukades av änkan säges ej, men då det nämns efter Gunnarsmo och före Brånahult torde Västra Resebo ha avsetts och änkan varit Gummes. Även 1613 heter det i räkenskaperna ”Enkiann i Resebodha-1(hemman)-ödhe” liksom ”Jon i Resebodha-öde.”
Samma år utkrävdes Älfsborgs lösen. Till denna borde änkan betala 1 silverdaler, ”Per i Resseboda”, som hade 1 dräng borde betala 1½ koppardaler och 2¼ silver-daler. Endast två hemman i Resebo nämns. Ett måste ha varit öde. Denne Per i Resebo förekommer i registret mellan Markustorp och Östra Bondetorp och bör väl därför ha brukat Östra Resebo. Han är väl identisk med den ”Pelle Persson i Reseboda”, som 1616 stod åtalad vid tinget för att ha dräpt Peder Olofsson i Bäckebo.
I 1620 års ordinarie fogderäkenskaper upptages tre brukare av hemman i Resebo. ”Carl i Reseboda” står i längden upptagen mellan Knalltorp och Brånahult. Han måste därför ha brukat Västra Resebo. ”Mårten i Resseboda” och ”Per, ibm” står införda mellan Östra Bondetorp och Idehult. De måste således ha räknats till östra fjärdingen och följaktligen varit Mellan-Resebo och Östra Resebo. I registret över den 1620 utlysta extraskatten, som kallades boskapspenningen saknas Carl i Resebo. Det beror på, att han var korporal. Militärer var till en början befriade från boskaps-penningen. Däremot upptages ”Per i Resseboda” med följande tillgångar: åker till 5 tunnors utsäde, svedjeland till 4 skäppor, 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 6 kor, 3 kvigor, 3 ungnöt, 10 får, 4 lamm och 2 ungsvin. Det blev en boskapspenning på 2 dlr 21 öre 20 penningar, något högre än genomsnittet i Madesjö. Sannolikt brukade Per Mellan-Resebo. ”Mårten i Reseboda” hade åker till 4 tunnor, svedjeland till 4 skäppor, 1 sto, 4 kor, 4 ungnöt, 8 får, 9 lamm, 1 svin. Hans skatt blev 1½ dlr 21 penningar – avsevärt mindre än Pers. Sannolikt brukade Mårten Östra Resebo.
Peder, Carl och Mårten står också i denna ordning upptagna i 1622 års tionderäken-skaper. Carl står som corporal i Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Bland så kallade gemena knektar i samma kompani fanns en Joen Persson i Resebo, möjligen son till tidigare omnämnde Per. 1623 brann en av gårdarna i Resebo – ovisst vilken. 1624 brukades de tre hemmanen i Resebo av Carl, Mårten och Per Gummesson. Den senare var säkerligen son till den tidigare nämnde kyrkvärden Gumme Jonsson. Mårten och Per står i registret tillsammans med Bondetorp och Idehult – alltså i östra fjärdingen, medan Karl står tillsammans med Brånahult och Knalltorp, som hörde till norra fjärdingen. Man måste därför antaga, att Karl brukade Västra Resebo och de två andra Mellersta och Östra Resebo. Men eftersom benämningarna Västra, Mellersta och Östra Resebo aldrig användes i handlingar vid denna tid, måste antagandet förbli en gissning. Korporal Carl i Resebo stupade annandag påsk 1624, då Jon Stims upprorsförsök så dramatiskt slogs ner i Köl av Sven Håkansson och hans män. Änkan och hennes tre barn fick följande år fält-marskalken Herman Wrangels av konung Gustaf Adolf sedermera bekräftade brev på Resebo fritt från skatt. Enligt brevet beräknades den avrad hon befriades från uppgå till 20 dlr 14 öre 10 4/5 penningar.
I mantalslängden 1628 nämns ”Peder i Reseboa”. Hans tillgångar uppges till: 5 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 6 får, 10 lamm, 5 ungsvin. Han står mellan Köpstaden och Toratorp och brukade väl Västra Resebo. Mellan Markustorp och Östra Bondetorp upptages i längden ”Nils i Resebo”, ”Morten, ibm” och ”Elin, ibm, huskvinna”. Nils’ tillgångar var 4 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 5 kvigor, 1 får, 3 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Mårten deklarerade 4 tunnor utsäde, 1 sto, 2 oxar, 5 kor, 4 kvigor, 1 svin och 3 ungsvin. Huskvinnan Elin hade 2 kor. Nils förefaller vara den mest välbeställde av de tre hemmansbrukarna i Resebo.
Som jag ofta tidigare framhållit var 1620-talet en nödtid i Madesjö. Vittnesbörd härom ges i den omfattande längden över ödeshemman 1629. Därvid bör man komma ihåg, att ”öde” här betyder kameralt öde, dvs oförmåga att helt eller delvis leverera den på hemmanet vilande avraden eller räntan. I 1629 års lista förekommer ”Mårtenn i Reesseboda-½ öde” och ”Per Gumme, ibm-3/4 öde”. I jordeboken samma år bekräf-tas detta. Både Mårten och Per Gummesson förekommer där. Ett av hemmanen förekommer varken i ödeslängden eller jordeboken. Det var Nils’ hemman.
I jordeboken 1633 nämnes Nils i Resebo mellan Knalltorp och Brånahult, medan Mårten och Per Gummesson nämnas mellan Flyebo och Idehult, alltså under östra fjärdingen. Alla hemmanen var hela, alltså inte förmedlade. I mantalslängden samma år står Per i Resebo mellan Köpstaden och Toratorp. Hans tillgångar var 4 tunnor spannmål, 1 sto, 1 ungsto, 2 oxar, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, 5 får och 3 lamm. Han tycks ha efterträtt Nils. Mellan Ingemundsmåla och Desemåla upptages ”Enkian i Resebo” och ”Mårten i Resebo”. Hon redovisade 2 tunnor säd, 1 sto, 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, medan Mårten redovisade 2½ tunna säd, 1 sto, 2 oxar, 6 kor, 2 kvigor, 5 får, 3 lamm och 2 ungsvin.
I mantalslängden över boskapshjälpen 1633 upptages för första gången alla tre Resebohemmanen tillsammans i längden, mellan Köpstaden och Toratorp. Per och Mårten finns kvar men änkan har efterträtts av ”Steen”. Alla tre redovisar 4 tunnor råg och lika mycket korn. Steen brukade sin gård hela 1630-talet. I 1639 års kyrko-räkenskaper heter det, att Steen skänkt 1 mark till Madesjö kyrka. Han måste ha dött eller lämnat hemmanet kort tid därefter, ty i 1641 års mantalslängd är han ej med. I denna nämnes ”Per i Resseboda” mellan Gunnarsmo och Ljusaberg. Han deklarerar att han har 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 6 kor, 3 kvigor, 6 får, 3 lamm, 2 ungsvin och 4½ tunnors utsäde. ”Enkan i Resseboda” och ”Mårten, ibm” står upptagna mellan Ingemundsmåla och Östra Bondetorp. Änkan har en son mantalsskriven i hemmet och har 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 3 kvigor, 2 får, 2 lamm, 1 ungsvin och 4½ tunnors utsäde. Mårten hade en dotter i hemmet och redovisade 2 ston, 2 oxar, 5 kor, 2 kvigor, 8 får, 2 lamm, 1 svin och 4½ tunnor utsäde. Under rubriken ”Inhyses Fålck” nämnes ”Matz i Resseboda, Botilla, ibm, Per Åke, ibm”. Botilla hade en ko, Per Åke 2 kor, 1 kviga. Per Gummesson har som medlem av kyrkans nämnd undertecknat mantalslängden. Det fanns som synes mera folk i Resebo än de tre hemmansbrukarna. Av kyrkoräkenskaperna framgår, att 1641 en ”Jon i Reseboda” skänkt en gåva till kyrkan. Ovannämnde Per Gummesson var som medlem av kyrkans nämnd säkerligen en av de mera ansedda bönderna i Madesjö. Det hindrade inte, att han 1643 stod anklagad inför häradsrätten i Vassmolösa för att ha varit med om att skjuta en hjort, vilket var förbjudet. Det blev 10 marks böter för Per Gummesson.
I 1644 års mantalslängd har man återgått till den gamla ordningen. Nu står Per Gummesson mellan Brånahult och Ljusaberg. Han uppges bruka ett helt hemman och har en son mantalsskriven på gården. Han är icke längre medlem av kyrkans nämnd. I östra fjärdingen mellan Ingemundsmåla och Östra Bondetorp upptages ”Mårten i Reseboda” och ”Pär Carlsson i Reseboda” och ”Enckan, ibm”. Enligt 1642 års kyrkoräkenskaper hade en viss ”Håkan i Räseboda” skänkt en gåva till kyrkan. Det fanns således flera personer än de i mantalslängden upptagna.
I 1649 års mantalslängd sammanförs åter alla tre Resebohemmanen. De står samtliga mellan Markustorp och Östra Bondetorp. Brukarna är Per Gummesson, Måns (Mårtensson) och Per Carlsson. Alla hemmanen betecknas som hela. Per Carlsson var frånvarande. Enligt senare uppgifter var han sergeant. Hustrun och en piga skötte hemmanet. Per Gummesson hade en son hemma och Måns Mårtensson en dräng. Per Gummesson bidrog 1646 till kyrkans målning med det betydande beloppet 3 rdr. Måns gav till samma ändamål ½ mark.
I 1655 års mantalslängd är hemmanen åter skilda åt. Måns (Mårtensson) är ogift och står mellan Knalltorp och Brånahult, medan ”Per Carlsson i Resebo” och ”Enckan, ibm” är placerade mellan Östra Bondetorp och Idehult. Per Persson var son till Per Gummesson och sonson till Gumme Jonsson. Han tillhörde en ansedd och betydande släkt i Madesjö.
”Änkan” anges vara åldrig och hon har en son och en piga som hjälp. I 1660 års mantalslängd står antecknat efter ”Måns i Ressebo”: ”Enckan lever hos sina söner”, vilket måste betyda, att hon hade flera söner som var bosatta på annan plats. Det måste vara Per Gummessons änka. Efter Östra Bondetorp står ”Peer i Resseboda”, dvs Per Persson, som nu är gift. Därefter heter det: ”Mårten medh sin hustru i samma gårdh” med marginalanteckningen ”födes af barnen”. De hade alltså undantag. ”Swen, ibm” har en son mantalsskriven på hemmanet, som väl var Östra Resebo.
1668 var Måns död. Han efterlämnade änkan och två söner Måns och Erik. Ett hemman brukades av Per Carlsson, som följande år kallas sergeant. Det tredje hemmanet brukades av ”Pär Pedhersson” och ”Carl”. Pär Pedhersson eller Persson var som redan nämnts son till Per Gummesson och sonson till Gumme Jonsson. Han kallas 1675 fjärdingsman och blev 19/6 1676 nämndeman efter Erland i Börseryd. Per Persson kvarstod som nämndeman till 1695. Hans broder Jöran Persson i Elmeberg var också nämndeman. Per Persson satt redan 1669 i kyrkans nämnd och Jöran Persson var 1672-1675 kyrkovärd. Som synes var det fråga om en av de främsta familjerna i 1600-talets Madesjö.
I 1686 års jordebok upptages alla tre Resebohemmanen till 1 mantal vardera. Brukarna hette Nils Joensson, som i årlig ränta hade att utge 6 dlr 15 öre 17 penningar, Pehr Pehrsson, vars ränta var 8 dlr 12 öre 14 penningar och Johan Persson, som erlade 6 dlr 22 öre 9 penningar. Pehr Pehrsson brukade således det högst taxerade hemmanet, som i början av 1700-talet började kallas Mellan-Resebo. Mycket annat folk bodde emellertid i Resebo, som framgår av födelselängderna och kyrkoräkenskaperna. Ovannämnda tre var de officiella brukarna, som svarade för hemmanens ränta.
I 1697 års kvarnkommissions handlingar nämnes ett helt hemman Resebo. Brukarna är Pehr och Elias. ¾ mtl Resebo brukas av Karl och Måns Olofsson. I 1699 års jordebok är två av Resebohemmanen förmedlade. Nr 204 Resebo är nu delat mellan Jöran P. och Måns Eliasson med ¼ mtl vardera. Detta hemman Västra Resebo är således nu förmedlat till ½ hemman. Årliga räntan är 5 dlr 17 öre. Nr 202 Resebo, ett helt mantal, brukas av Pehr och Joen. Räntan är anslagen till K. Amiralitetet och uppgår till 6 dlr 10 öre 17 penningar. Det var Mellan-Resebo. Nr 203 Resebo var uppdelat mellan Måns O. och Carl O. med 3/8 mtl vardera. Tillsammans blev det ¾ mtl Östra Resebo. Denna gradering av de tre hemmanen blev bestående.
Sedan 1701 kronobönder fått tillstånd att friköpa sina hemman till skatte blev det livliga affärer med hemman i Madesjö. Så även i Resebo. I maj 1715 förekom vid tinget en tvist mellan gästgivaren i Brånahult Gise Persson, som var son till Per Persson i Resebo, och nämndemannen Olof Jöransson i Västra Resebo, som var son till Jöran Persson. Gise Persson hade nyligen köpt ¼ av Västra Resebo. Olof Jöransson ägde den andra delen. Tvisten gällde rätt delning av skyldigheten att hålla gärdesgårdar. Det blev förlikning. Västra Resebo drogs snart in i kronolänsman Jonas Erikssons vidlyftiga gårdsaffärer. Vid tinget d. 18/6 1717 begärde Per Jöransson i Resebo fasta på ½ nyinköpta skattehemmanet Västra Resebo, som han nyligen köpt av Jonas Eriksson och dennes andra hustru Kerstin Jöransdotter för 100 dlr smt.
I 1717 års mantalslängd upptages 1 mtl Resebo, som är delat mellan Per Larsson och Olof Persson. ¾ mtl är delat mellan fyra brukare: Måns Olsson brukar 3/16 mtl, Per Månsson 3/16, Mårten Carlsson 3/16 och Håkan Nilsson 3/16. Västra Resebo, ½ mtl är delat mellan Erik Gisesson, son till Gise Persson, och Nils Svensson, vardera med 1/4 mtl. Den ovannämnde nämndemannen Olof Jöransson var också kyrkovärd åren 1715-1721.
I den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740 upptages i 1 mtl Mellan-Resebo Per Larsson och hans hustru Ingrid samt Olof Persson med hustru Brita. Båtsman för Mellan-Resebo var Per Släthår, vars hustru hette Karin. Dessutom bodde på ägorna en Maria Larsdotter. ¾ mtl Östra Resebo var delat mellan Måns Olsson med hustru Segrid, Per Månsson, på vars ägor inhyses Håkan Nilsson och dennes hustru Kerstin bodde, samt Mårten Carlsson med hustru Ingrid. På ägorna bodde inhysesänkan Lisbeth och inhyses Brita. I ½ mtl Västra Resebo avled Olof Jöransson på 1730-talet. Efterträdare blev Nils Svensson med hustru Karin och Måns Månsson med hustru Ingerd. Båtsman var Per Ryttare med hustru Karin. Dessutom bodde på hemmanets ägor Karin Olofsdotter, Kerstin Olofsdotter, Olof Olsson och Claes Månsson. Karin, Kerstin och Olof var Olof Jöranssons barn.
Måns Olsson eller Olofsson i Östra Resebo var svåger med gästgivaren Anders Claesson i Börseryd, som 1724 stämde Måns Olofsson och sina övriga svågrar angående hustruns delar i 7/8 mtl Börseryd.
Den 6 november 1726 lät Per Larsson och hans hustru Ingrid Persdotter i Mellan-Resebo avfatta sitt testamente, bevittnat av förre länsmannen Jonas Eriksson och Gise Persson, gästgivare i Brånahult. I testamentet stadgades, att den överlevande maken eller makan skulle besitta all lös och fast egendom opåtalt av den dödes arvingar ”så vida inga bröstarvingar dessförinan givas skulle.”
Vid tinget i oktober 1727 tilltalade gästgivaren Gise Persson i Brånahult Måns Olofsson i Östra Resebo för att denne lovat sin son Måns Månsson, som var gift med Gise Perssons dotter, att få gårdsbruk i Resebo emot utlagda 40 dlr smt till Måns Olsson. Han hade dock ej hållit sitt löfte. Åtalet ogillades på grund av bristande bevisning. Måns fick dock så småningom övertaga en hemmansdel i Östra Resebo, ty 1736 uppbjöds vid tinget för tredje gången för honom 1/3 av 7/8 Börseryd, som pantsatts till honom av gästgivaren Nils Andersson och dennes hustru Lisa Anders-dotter d. 9/1 1735 för 130 dlr smt. Nils Andersson fick ett år på sig att betala panten. Måns Månsson blev dock gästgivare i Börseryd och brodern Per Månsson och dennes hustru Karin Nilsdotter fick 1740 sköte och fasta på ¼ sk-kr-h. Östra Resebo, som han d. 15 juni 1740 köpt av fadern för 90 dlr smt och utlösande av bl.a. Måns Månssons del i gården.
Gise Persson som ägde ¼ mtl Västra Resebo stämde 1737 Olof Jönsson därstädes, för vissa egenmäktiga åtgärder. Häradsrätten ålade Olof Jönsson att före Mikaeli tid verkställa av Rätten tidigare beviljad lantmätaredelning av ägorna.
Enligt vallängden till kyrkoherdevalet 1740 var egendomsförhållandena i de tre Resebohemmanen följande. Ett mantal Mellan-Resebo var delat mellan Olof Persson och Per Larsson med ½ mtl vardera. ¾ mantal Östra Resebo var delat mellan Måns Olsson, Per Månsson, Mårten Carlsson och Håkan Nilsson med 3/16 mtl vardera. ½ mtl Västra Resebo var delat mellan Nils Svensson och Erik Gisesson med ¼ mtl vardera. I fortsättningen följer vi vart hemman för sig till 1800-talets slut och börjar med nr 1 Mellan-Resebo.
Mellan-Resebo
Enligt husförhörslängden 1755-1788 fanns det tre brukare i Mellan-Resebo: Olof Persson var född 1693 och gift med Brita, f. 1718. De fick fyra barn: Maria 1741, Peter 1742, Per f. 1748 och Karin, u.å. Den andra hemmansdelen ägdes av Olof Svensson, f. 1736 och hans hustru Kerstin Olofsdotter född 1734. De gifte sig 1758 och fick också fyra barn: Karin, Stina, f. 1765, Ingrid, f. 1768, Jonas, f. 1771. Samuel Persson, f. 1718, innehade den tredje gården. Han var först gift med en Ingrid och efter hennes död gift med Elin Persdotter. De gifte sig 1770 och fick fyra barn: Maria 1771, Per 1773, Peter 1776 och Cathrina 1782.
Under perioden 1782-1801 satt Samuel Persson kvar på sin hemmansdel tills han 1782 efterträddes av Peter Olofsson, född 1744 som son till Olof Persson och 1782 gift med Maria Olofsdotter, f. 1757. De fick fyra barn: Brita Stina föddes 1783, Olof 1787, Peter 1793 och Stina 1796. En andra hemmansdel innehade Per Olofsson, f. 1748 och yngre broder till Peter Olofsson. Han gifte sig 1781 med Maria Petersdotter, f. 1757. De fick sex barn: Brita Stina 1783, Caisa Lena 1785, Stina 1788, Maria 1789, Olof 1791 och Catharina 1794. Den tredje gården brukades av Olof Svensson, f. 1736 och 1758 gift med Kerstin Olofsdotter, f. 1734. De hade tre barn: Stina, född 1765, Ingrid 1768 och Jonas 1771. Båtsman för Mellan-Resebo var nu Sven Släthår, f. 1758 och 1778 gift med Stina Andersdotter, f. 1749. De hade fyra barn. På ägorna bodde även båtsmannen för Överstatorp Nils Johansson Skytt med hustru och två barn samt sjudaren Petter Persson med hustru och två barn.
Mellan åren 1801 och 1815 satt bröderna Peter och Pehr Olofsson kvar på sina gårdar. Peter Olofssons dotter Brita Stina blev gift i Gelebo. Pehr Olofssons hustru avled 1815. Familjen hade då ökats med ytterligare två barn: Johanna, f. 1796 och Peter 1803. Olof Svensson tog undantag och efterträddes av Johan Svensson, född 1761 och hans hustru Caisa Olofsdotter, f. 1758. De hade två barn: Stina föddes 1788 och Jonas 1790. Olof Svensson och Kerstin Olofsdotter hade undantag. På ägorna bodde avskedade båtsmannen för Överstatorp Nils Johansson Skytt, som tjänat Kronan i 34 år. Hans hustru hette Maria Nilsdotter. Båtsman för Mellan-Resebo var nu Jonas Släthår.
Under 1820- och 1830-talen ägdes 1/3 mtl av Peter Olofssons och Maria Olofsdotters son Peter Petersson, kallad den äldre. Han var född 1793 och gift med Anna Stina Håkansdotter, f. 1799. De fick icke mindre än nio (9) barn: Olof 1818, Johannes 1820, Ingrid Stina 1823, Carl Johan 1825, Fredrica 1828, Wendla Charlotta 1831, Maria Lena 1834, Fredrik 1838 och Emma Mathilda 1841. 1/3 mtl innehades nu av Pehr Olofssons son Peter Persson, f. 1803 och gift med Kathrina Petersdotter, f. 1806. De hade två barn: Lena Sophia 1832 och Johannes 1835. På ägorna bodde inhyses bonden Olof Jonsson, f. 1799 med hustru Lena Nilsdotter, f. 1784 och tre barn: Caisa Lena f. 1824, Christina 1826 och Carl Johan 1829. Den tredje hemmans-delen ägdes nu av Olof Petersson, f. 1818, son till Peter Petersson och Anna Stina Håkansdotter. Han efterträdde Olof Persson och Ingrid Katharina Danielsdotter, som tog undantag. På ägorna bodde också undantagsmannen Jonas Persson, f. 1790, och hans hustru Lena Svensdotter f. 1790 med fem barn: Gustaf f. 1815, Christina 1818, Ingrid Lena 1821, Lovisa 1823 och Joel 1827. Båtsmannen Gustaf Släthår drunknade under segling mellan Malmö och Limhamn d. 23 aug. 1832. Han efterträddes av båtsmannen Jonas Andersson Släthår, f. 1813. Till ägorna inflyttade 1834 båtsmannen Johannes Jonsson Rydstedt f. i Hälleberga 1814. På ägorna bodde vidare torparen och sockenskomakaren Gustaf Jonsson och torparen Petter Olsson.
På 1840-talet räknades antalet bosatta i Mellan-Resebo. Det var 53 personer, varav 25 män och 28 kvinnor. Peter Petersson och Olof Petersson brukade fortfarande sina gårdar. Den senare fick 1851 dottern Tilda Charlotta. Hans hustru hette Wendla Gustafva Jonsdotter, f. 1827 och 1851 gift med Olof Petersson. Olof Petersson den äldre och hans hustru Ingrid Catharina Danielsdotter fick 1841 sonen Peter Johan, 1866 dottern Emma Mathilda, 1847 sonen Carl August och 1850 sonen Jonas. Båtsmännen Johannes Jonsson Rydstedt och Jonas Andersson Melander bodde på hemmanets ägor. Båtsmannen Johannes Danielsson Metall var båtsman för Köpstaden och flyttade dit med hustru och fyra barn. Snickaren och torparen Peter Olofsson vara född i Vissefjärda 1800. Hans hustru avled 1848. Torparen Olaus Nilsson var född i Kolsbygd 1818 och kom till Mellan-Resebo 1851. Sockensko-makaren Gustaf Jonsson var född i Norra Bondetorp 1815 och flyttade till Östra Bondetorp 1845. Från Östra Bondetorp inflyttade 1851 en annan sockenskomakare Joel Jonsson, född 1829 på hemmanets ägor. Undantagsmannen Jonas Persson var född i Norra Bondetorp 1790. Hans hustru Lena Svensdotter var född 1790 i Öjersmåla.
Under 1850-talet brukade Peter Petersson d.ä. och Olof Petersson sina gårdar. Den sistnämnde fick på 1850-talet fyra barn: Tilda Charlotta 1851, Ida Christina 1853, Johan August 1856 och Pehr Oskar 1858. På den tredje gården tillträdde 1851 Johannes Gustaf Olofsson, f. 1824 och son till Olof Persson och hans hustru. Han gifte sig 1850 med Ingrid Lena Olofsdotter, född i Ruskemåla 1826. De fick på 1850-talet fem barn, av vilka sonen Johan August blev skållad till döds 1851, och två avled 1858 och 1859 i charlakansfeber. Kvar var Josephina, f. 1854 och Pehr Olof, f. 1858. Gården arrenderades från 1860 av Peter Johansson, född i Högebo 1807. Han var gift med Maria Olofsdotter, född i Norra Otteskruv 1812. Deras fem barn var bort-flyttade. Undantagsmannen Olof Petersson flyttade 1851 till Ingemundsmåla med hustru och sex barn. Båtsmännen Melander och Rydstedt bodde fortfarande i Mellan-Resebo. Backstugumannen Peter Pehrssons hustru, som var född i Lilla Gangsmad 1800 avled 1861, efterlämnande änkling och 5 barn.
År 1866 avled Peter Petersson och efterlämnade undantagsänkan Anna Stina Håkansdotter och fem barn. Gården övertogs av sonen Fredrik Petersson, född 1838, tillsammans med syskonen Carl Johan Petersson och Emma Mathilda Peters-dotter. Olof Petersson kallas ”afträdande bonden” och dog 1869. Han efterlämnade änkan Wendla Gustafva Jonsdotter och 7 barn. Gården på 1/3 mtl övertogs av Jonas Peter Fredriksson och hans hustru Walborg Andersdotter, födda 1839 och 1841. De fick tre barn: Fridolf 1867, Julia Augusta 1868 och Oskar Theodor 1870. På den tredje gården, likaledes på 1/3 mtl, lämnade Johannes Gustaf Olsson och Ingrid Lena Olofsdotter med sina fem barn och bosatte sig i Nybro. Gården övertogs 1866 av Olaus Månsson från Gunnarsmo, f. 1820, och hans hustru Christina Petersdotter, f. 1833. De fick 1865 dottern Hilda.
I Mellan-Resebo bodde också under 1860-talet arrendator Peter Johansson med hustru och fyra barn. Familjen flyttade 1861, och följdes som arrendator av Peter Lorentz Jonsson med hustru och fem barn. Även denna familj flyttade bort och bosatte sig i Ljungby 1862. Från S:t Sigfrid inflyttade 1865 torparen Anders Peter Jonsson, född i Ljungby 1829, med hustru Helena Andersdotter, född i samma socken 1837. De hade tre barn. Torparen Carl Nilsson var född i Älghult 1827. Han flyttade till Östra Resebo 1866. Båtsman nr 202 Carl Gustaf Jonsson Melander, f. 1849 flyttade in från Överstatorp 1869.
På 1870-talet lämnade Jonas Peter Fredriksson och Walborg Andersdotter sin gård till Olaus Månsson som dock flyttade till Spaksmåla 1875. Från Appleryd tillträdde i stället Jonas Andersson, f. 1836 och gift med Hilma Petersdotter, f. 1833. De med-förde fem barn: Theodolinda Charlotta, född 1861, Peter Alfred 1863, Ellida Sofia 1866, Edla Mathilda 1871 och Emilia Mariana 1873. Fredrik Peterssons gård över-togs gemensamt av syskonen Wendla Charlotta och Emma Mathilda Petersdöttrar. Den tredje gården bytte ägare flera gånger. Från Ingemundsmåla kom 1871 Jonas Johansson, f. 1842. Han var gift med Mathilda Charlotta Jonasdotter, f. 1846. Sonen Johan August föddes 1871 och dottern Almida Augusta 1873. Familjen flyttade 1874 till Östra Resebo. I stället kom från Smedjevik Nils Peter Petersson, f. 1834 och gift med Carolina Jonsdotter, f. 1839 i Oskars församling. De hade tre barn. Familjen flyttade till Köpstaden 1879. Näste innehavare var David August Johansson, född i Gårdsby 1842 och 1870 gift med Emma Johansdotter, f. 1841. Hon medförde från ett föregående äktenskap två barn: Ida Christina Jonsdotter, född 1864 och Theodolinda Mathilda, f. 1866. Tillsammans fick de fem barn: Pehr Johan 1870, Anna Viktoria 1873, Carl Emil 1875, Jenny Almida 1877 och Axel Theodor 1879. Två torpare fanns på ägorna: Carl Johan Andersson flyttade in 1878 och Otto Petersson. Bägge hade hustru och två barn. Arbetskarl Peter Nilsson var född 1830 i Ljungby. Han hade hustru och fem barn. Båtsman var Carl Gustaf Johansson Melander, som var född i Orrabäck 1849 och som ingick äktenskap 1878. Avskedade båtsmannen Johannes Jonsson Rydstedt hade hustru och dotter. Ett flertal backstusittare och inhyses bodde dessutom på ägorna.
Under 1880-talet drev systrarna Wendla Charlotta och Emma Mathilda Petersdöttrar sin gård på 1/3 mtl. Det gjorde också David August Johansson och Emma Johans-dotter. Hennes två döttrar från sitt första äktenskap emigrerade till USA 1882 och 1883. Så gjorde också ett av deras gemensamma barn, sonen Pehr Johan 1889. Jonas Andersson blev änkling 1881, då Hilma Petersdotter avled. Han gifte om sig 1885 med Ida Augusta Johansson, f. 1853. Han hade fem barn i sitt första äkten-skap, hans nya hustru hade en dotter i sitt föregående äktenskap. Tillsammans fick de två barn: Anna Lena 1888 och Carl Manfred 1889. Jonas Andersson tog undantag redan 1885 till förmån för dottern Theodolinda Charlotta och hennes man Axel Martin Olsson, f. 1861, som gifte sig detta år. De flyttade dock redan 1886, då gården över-togs av änkan Christina Petersdotter, född 1835. Hon medförde fem barn: Johannes Ehrnström, f. 1863 – sedermera skollärare i Madesjö och Örsjö – August Wilhelm Andersson, f. 1865 – vida känd kommunalman och riksdagsman – Ida Emilia, f. 1868, Anders Lorens, f. 1871 och Josefina, f. 1874. Familjen kom från Björnahult. Medan torparen Otto Petersson bodde kvar flyttade torparen Karl Johan Andersson 1883 bort från Mellan-Resebo. Arbetaren Per August Andersson emigrerade 1886 till USA. Snickaren Pehr Oskar Olsson flyttade 1885 till Kristvalla. På hemmanets ägor bodde byggmästare Oskar Wilhelm Carlsson, f. 1854 och 1876 gift med Ida Mathilda Isacs-dotter, som var född samma år. De hade sex barn.
Under åren 1891-1896 brukade systrarna Petersdotter 1/6 mtl. Den andra halvan på 1/6 mtl brukades av Fredrik Petersson, som dock avled 1894. Den andra gården på 1/3 mtl ägdes av Jonas Peter Johansson i Östra Resebo men brukades av David August Johansson och Emma Johansdotter. Alla 6 barnen emigrerade till USA åren 1892 och 1896. På den tredje gården på 1/3 mtl överlämnade Kristina Petersdotter 1893 till sonen August Wilhelm Andersson, som samma år gifte sig med Hilda Sofia Gustafsson, f. 1866. De fick 1894 dottern Elsa Maria. På ägorna bodde vidare husägare Jonas Andersson, född 1836 och 1885 gift med Ida Augusta Johansson. De hade på 1870-talet ägt en av gårdarna. Torparna Otto Petersson och Peter August Jonsson fanns kvar liksom byggmästaren Per Oskar Wilhelm Carlsson. Ny var slaktaren Johan Peter Nilsson, född 1830 i Ljungby och hans hustru Emma Sofia Svensdotter, f. 1833 i Älghult. Båtsmannen Carl Gustaf Johansson Melander flyttade 1892 bort från hemmanets ägor med hustru och 4 barn. Till Hälleberga flyttade 1894 soldaten nr 49 vid Uppvidinge kompani Carl Alfred Stålbrand, som i samband med sitt giftermål 1893 bosatt sig i Mellan-Resebo. Snickaren Carl Elof Söderlund gifte sig 1888 med Amalia Serafia Vigren från Vissefjärda. De fick 2 barn.
Östra Resebo
Östra Resebo är det hemman, som mest drabbats av hemmansklyvning. Som vi sett fanns det 1740 icke mindre än fyra brukare av ¾ mtl. I husförhörslängden 1755-1788 upptages följande bönder i Östra Resebo. Per Månsson, f. 1709, med hustru Karin Nilsdotter och barnen Olof, Måns, Elin och Maria. Per Danielsson med hustru Elin Månsdotter och barnen Johannes, f. 1759 och Maria, f. 1760. Per Mårtensson med hustru Brita och barnen Carl, Caisa, Ingrid, f. 1779, och Stina, f. 1782. Carl Nilsson med hustru Kierstin Nilsdotter och åtta barn.
Under perioden 1782-1801 brukade Per Månssons son Olof Persson en hemmans-del. Han var född 1741 och gift med Brita Nilsdotter, f. 1758. Han avled 1797 och efterlämnade utom änkan åtta barn: Cathrina, f. 1779, Brita Stina 1782, Ingrid 1785, Peter 1777 (sic!), Nils 1787, Jonas 1790, Maria 1793 och Stina 1795. Hans yngre broder Måns Persson brukade en hemmansdel. Han var född 1744 och gift med Kerstin Persdotter, f. 1752 och gift 1780. De hade tre barn: Per var född 1783, Catharina 1786, Peter 1793. Måns Persson avled 1801. En tredje hemmansdel brukades av Peter Persson, född 1745 och gift med Brita Jacobsdotter, f. 1749. De hade tre barn: Carl, f. 1773, Ingrid 1778 och Brita Stina 1782. Olof Carlsson var född 1775 och gift med Brita Stina Olofsdotter, f. 1782. De hade tre barn. Båtsman var nr 203 Matthis Roth, f. 1762 och 1787 gift med Cathrina Månsdotter. De hade två barn. De flyttade till Kalmar 1793.
Åren 1802-1815 brukade Olof Perssons änka Brita Nilsdotter gården. Sex barn fanns på gården, men av dem blev äldsta dottern Cathrina gift i Lilla Gangsmad, och dottern Brita Stina gift med Olof Carlsson. Måns Perssons änka Kerstin Persdotter brukade också sin gård tillsammans med sonen Pehr, som i husförhörslängden betecknas som ”omistlig”. Där står också, att Kerstin ”lever illa med sin dotter” och om dottern Catharina ”elak, bör varnas”! Det var tydligen ingen harmonisk stämning i det hemmet! Peter Persson och Brita Jacobsdotter brukade fortfarande sin gård. Deras dotter Ingrid, f. 1778, blev gift i Brånahult. En gård innehades nu av Pehr Månsson, som var son till Måns Persson och född 1782. Hans hustru hette Brita Stina (utan nämnt efternamn) född 1786. De fick 1814 dottern Stina. Till de nu nämnda kommer Olof Carlsson och Brita Stina Olofsdotter.
Under perioden 1815-1821 skötte Brita Nilsdotter fortfarande sin hemmansdel tillsammans med barnen Jonas, f. 1790, Elin 1795 och Nils 1787. Olof Carlsson och Brita Stina Olofsdotter fortsatte likaledes. De fick tre barn: Carl Peter 1814, Ingrid Stina 1817 och Nils 1820. Per Månsson och Brita Stina Nilsdotter fick också tre barn: Stina 1815, Jonas 1817 och Maria 1819. Gustaf Nilsson och Brita Stina Persdotter fick 1816 sonen Jonas. På ägorna bodde vidare undantagsänkan Brita Jacobsdotter och undantagsmannen Peter Persson, som avled 1821, samt undantagsänkan Kjerstin Persdotter och inhyses Cajsa Håkansdotter.
Under 1820-1830-talen avled 1836 Nils Olsson, som brukade 3/16 mtl tillsammans med Lena Persdotter. Inom äktenskapet fanns det sex barn: Lovisa, f. 1825, Olof, f. 1826, Peter Johan 1829, Brita Stina 1831, Johanna 1833 och Elin 1836. Änkan brukade ensam gården tills vidare. Olof Carlsson på 3/16 mtl och Brita Stina Olofs-dotter tog undantag av sonen Carl Peter Olsson, f. 1814 och dennes hustru Helena Petersdotter, f. 1823 i Elmeberg. Gustaf Nilsson och Brita Stina Persdotter fortsatte att bruka sina 3/16 mtl tillsammans med sonen Jonas. På nästa 3/16 mtl satt Per Månsson kvar som änkling och tillsammans med sina sex barn. Sonen Jonas, f. 1817, hade avtalat om äktenskap med pigan Kajsa Lena Magnidotter i Södra Björnahult, men förbindelsen blev av Södra Möre häradsrätt upplöst 1840. Båtsman var under denna tid Andreas Josefsson Rees, som var gift och hade två barn. Båtsmannen nr 247 Anders Jonsson Nordgren var båtsman för Spakstorp, var skriven i Östra Resebo men bodde i Ingemundsmåla.
För 1840-talet finns en anteckning i husförhörslängden om hur många som bodde på ägorna. Det var 10 manliga och 14 kvinnliga invånare i Östra Resebo vid årtiondets mitt. Nils Olssons änka Lena Petersdotter överlämnade 1850 gården på 3/16 mtl till sonen Olof Nilsson och flyttade därpå till Oskars socken. Olof Nilsson var född 1826 och ingick 1851 äktenskap med Ingrid Helena Gummesdotter, f. 1825 i Erengisla-hyltan. Olof Carlsson avled 1846 som undantagsman och hade redan tidigare som ovan nämnts överlåtit 3/16 mtl till sonen Carl Peter Olofsson och Helena Petersdotter från Elmeberg. De fick tre barn: Christina Mathilda 1844, Olof 1848 och Frantz Johan 1850. Beträffande Gustaf Nilssons 3/16 mtl skedde ingen förändring under 1840-talet. Änklingen Per Månsson överlät 1847 sisna 3/16 mtl till Olof Carlssons son Jonas Olofsson, född 1822. Han kom närmast från Wirrmo och gifte sig med Johanna Gustafva Axelsdotter från Högebo, f. 1823. De fick två döttrar: Britta Charlotta, född 1848 och Adelina Christina 1849. Det fanns två torpare på ägorna: Jonas Andersson, född i Östra Rismåla 1818 och därifrån överflyttad till Östra Resebo 1847. Torparen och nybyggaren Johan Peter Johansson var född i Förlösa 1817. Han kom hit från Östra Rismåla 1850. Bägge var gifta och hade ett barn.
På 1850-talet fick Olof Nilsson och Ingrid Helena Gummesdotter två barn: Ida Charlotta föddes 1855 och Johan Peter August 1859. Carl Peter Olofsson dog som undantagsman 1858. Gården övertogs av Fredrik Nilsson, född i Kolsbygd 1819 och gift med Lovisa Carlsdotter från Markustorp, född 1826. De fick 1860 sonen Carl Elof. Gustaf Nilssons hustru Brita Stina Persdotter avled 1853, varefter han tog undantag 1860 av sonen Jonas Gustafsson, f. 1816 och samma år gift med Maria Helena Nils-dotter från Ljungby, f. 1823. Hon hade en dotter Mathilda Charlotta, född 1846 i Mellan-Resebo. Jonas Olofsson och Johanna Gustafva Axelsdotter fick under 1850-talet ytterligare tre barn: Hilda Gustava föddes 1852 men avled i rödsot 1858, Olof August föddes 1855 och Hilda 1860. Ny torpare var Olof Jonsson, som flyttade hit från Simontorp 1854. Torparna Jonas Andersson och Johan Peter Johansson bodde fortfarande på ägorna, men den sistnämnde flyttade 1852 till Flyebo. Nybyggaren Jonas Nilsson flyttade hit från Lilla Gangsmad 1858.
På 1860-talet avled Olof Nilsson 1865. Änkan Ingrid Helena Gummesdotter gifte två år därefter om sig med Fredrik Svensson från Västra Sävsjö, f. 1818. Hon hade fyra barn: Ida Charlotta f. 1855, Johan Peter August 1859, Carl Amandus 1861 och Amanda Lovisa 1863. I det nya äktenskapet föddes 1868 tvillingarna Johanna Gustafva och Christina Wilhelmina. På nästa gård fick Jonas Gustafsson och Maria Helena Nilsdotter två barn: Clara Josephina 1866 och Hilma Augusta 1869. Fredrik Nilsson och Lovisa Carlsdotter fortsatte att bruka sina 3/16 mtl liksom Jonas Olofsson och Johanna Gustafva Axelsdotter. De fick 1860 dottern Hilda och 1863 sonen Carl Jacob. Båtsman för Östra Resebo var på 1860-talet Gustaf Håkansson Rees. Han var gift och hade fyra barn. Dessutom fanns flera backstusittare. Torparen Jonas Andersson avled 1863. Han efterlämnade änka och tre barn.
På 1870-talet delades den första gården i två på vardera 3/32 mtl. Fredrik Svensson brukade den ena halvan. Den andra brukades från 1871 av Jonas Elof Johansson, som detta år kom från Mortorp och gifte sig med Johanna Nilsdotter, f. 1833. De fick två barn: Lena Wilhelmina 1873 och Pehr Emanuel 1879. Jonas Gustafsson och Maria Helena Nilsdotter fortsatte på sin gård. Fredrik Nilsson avled 1878 och hans gård övergick till målaren August Niklasson från Carlskrona, född i Ronneby 1845. Han hade 1873 gift sig med Anna Charlotta Jonsdotter, f. 1832 i Torsås. De hade fyra barn: Hanna Augusta föddes i Torsås 1870, Elise Marie 1874 i Karlskrona, Carl 1876 i Karlskrona och John Gustaf 1877 i Östra Resebo. Familjen flyttade 1878 tillbaka till Karlskrona. I stället övertogs gården av Nils Peter Olsson, f. 1835 och 1869 gift med Emma Gustafva Jonsdotter, f. 1847. De fick 1870 dottern Clara Augusta. Familjen kom närmast från Torestorp. Jonas Olofsson tog 1880 undantag av sonen Olof August Jonsson, f. 1855 och samma år gift med Ida Charlotta Carlsson, som var född 1857. Undantagsänkan Lena Persdotter, som var änka efter Nils Olsson, avled 1871. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Gustaf Håkansson Rees med hustru och sex barn, snickaren Anders Jonsson, vars hustru avled 1880, torparen Johannes Petersson med hustru och 8 barn, smeden Peter August Olsson samt ett flertal backstuguänkor och inhyses.
På 1880-talet avstod Fredrik Svensson sin gård på 3/32 mtl till styvsonen Johan Peter August Olsson, f. 1859 i hustrun Ingrid Helena Gummesdotters tidigare äktenskap. Hon avled 1888. På den andra gården på 3/32 mtl emigrerade Jonas Elof Jonsson 1888 till USA. Drängen på gården Peter August Andersson emigrerade 1890. På 3/16 mtl tog Jonas Gustafsson undantag av dottern Klara Josefina och hennes man Emil Gustafsson från … [del av stycket, 6-7 rader, är här oläsligt] …Frans Oskar Karlsson flyttade med hustru och barn 1881. År 1887 inflyttade smeden Fredrik Jonsson, sedan smeden Pehr August Olsson avlidit föregående år. Två lärlingar Karl Alfred Olsson och Karl Gustaf Johansson Lindblad emigrerade till USA 1881 och 1882. Ett flertal arbetarefamiljer bodde längre eller kortare tid på ägorna.
Under åren 1891-1896 brukade Carl Elof Petersson sina 3/16 mtl. Han fick ytterligare två barn: John Ruben Mauritz föddes 1892 och Hildur Elsa Charlotta 1894. Olof August Jonsson kom hem från USA 1892. Emil Gustafsson i Östra Resebo köpte 3/32 mtl av Johan Peter August Olsson. Den andra gården på 3/32 mtl brukades av Jonas Elof Johansson, som återvände från USA 1891. 9/32 mtl ägdes av Emil Gustafsson och hans hustru Klara Josefina Jonsson. De fick 1892 sitt fjärde barn sonen Axel Enoch Teodor och 1894 sitt femte dottern Hanna Judit. Som undantags-folk bodde Jonas Gustafsson och Maria Helena Nilsdotter på Emil Gustafssons ägor. Snickaren Söderlund flyttade 1893 till Mellan-Resebo. Smeden Fredrik Jonsson bodde på Emil Gustafssons ägor. Murare Frans Ludvig Nordqvist från Karlskrona bodde med sin hustru på ägorna. Så gjorde arbetaren Olof August Petersson, f. 1839, med hustru Johanna Kristina Jonsdotter och tre barn. Äldste sonen Carl Adolf Olsson blev soldat vid K. Göta Ing.-bataljon på Karlsborg. Dottern Emilia Lovisa emigrerade 1894 till USA. Arbetaren Johan Peter Johansson och hans hustru Maximiliana Birgersdotter bodde också på ägorna. Så gjorde arbetaren Johan Edvard Petersson med hustru och fem barn. Så gjorde också flera änkor och arbetspigor. Östra Resebo var tätt befolkat på 1890-talet.
[Här saknas sida 16 i Folke Peterssons anteckningar som omfattar sida 1 till 19. Av den fortsatta texten framgår att han nu behandlar Västra Resebo.]
Västra Resebo
… som var född 1807. De fick 1839 dottern Cajsa Lena och 1841 dottern Valborg. Anders Josephsson brukade 1/8 mtl. På ¼ mtl satt nu Måns Ericssons och Elin Olofsdotters son Johannes Månsson, född 1805 och gift med Maria Jonsdotter, född 1812. De fick fyra barn: Johanna 1832, Helena 1835, Johannes 1838 och Carl 1841. 1/8 mtl brukades först av Peter Jonsson, f. 1789, och hans hustru Brita Stina Olofs-dotter, f. 1797. De efterträddes av Jonas Olsson, son till Olof Ingemundsson och gift med Stina Nilsdotter, f. 1797. De hade fyra barn: Maria föddes 1817, Stina 1818, Olof 1822 och Johannes 1830. Båtsman var Petter Jonsson Rees, född i Kristvalla 1779. Han var gift och hade fyra barn. Sockenskomakaren Peter Johansson flyttade 1832 till Kalmar.
På 1840-talet hade Västra Resebo 32 invånare, 15 män och 17 kvinnor. En föränd-ring i ägareförhållandena inträffade, då Jonas Olsson avstod sina 1/8 mtl till sonen Olof Jonasson, född 1822 och 1847 vigd vid Charlotta Nilsdotter från Spaksmåla, född 1830. De fick 1849 sonen Carl Johan. Anders Josephsson och Brita Magni-dotter fick på 1840-talet ytterligare tre barn: Stina Sophia 1843, Frantz Joseph 1846 och Johan August 1850. Ordinarie båtsman för Västra Resebo var från 1846 nr 204 Gustaf Olsson Rees, f. i Södra Svalehult 1824 och 1851 gift med Laurentia Svens-dotter från Algutsboda, f. 1826. Den förre båtsmannen Peter Jonsson Rees bodde kvar på ägorna med hustru och son. Flera änkor bodde på ägorna. Undantags-mannen Joseph Andersson avled 1843.
På 1850-talet brukade Anders Josephsson, Johannes Månsson och Olof Jonasson sina gårdar. Jonas Olsson och Stina Nilsdotter bodde kvar som undantagsfolk. Avskedade båtsmannen Peter Jonsson Rees avled 1852 och hans hustru 1853. Ordinarie båtsman var fortfarande Gustaf Olsson Rees, som var gift med Laurentia Svensdotter och hade fyra barn. På ägorna bodde också båtsmansänkan Stina Johansdotter Rydberg, f. 1807, med 6 barn.
På 1860-talet avled Anders Josephsson 1866. Hemmansdelen på 1/8 mtl övertogs av dottern Cajsa Lena, f. 1839 och hennes man Anders Gustaf Olofsson från Brunnsryd, f. 1839. De fick 1868 sonen Jonas Conrad. Johannes Månsson och Olof Jonasson satt kvar på sina gårdar. Undantagsmannen Jonas Olsson avled 1867. Båtsmannen Gustaf Olofsson Rees flyttade 1861 bort och efterträddes av Gustaf Petersson Rees, som var gift med Charlotta Johansdotter, f. 1837 i Älghult. De hade tre barn. Om hustrun är antecknat i husförhörslängden: ”För förfalskningsbrott dömd vid S. Möre Häradsrätt 1866 till 2 månaders straffarbete. Vederstygglig lefnad.” Inget smickrande omdöme!
Anders Gustaf Olsson avled 1877 och familjen, som bestod av änkan Cajsa Lena Andersdotter och de två sönerna Jonas Conrad, f. 1868, och Carl Johan Reinhold, f. 1873, flyttade till Mortorp. Efterträdare blev Cajsa Lenas broder Johan August Andersson, f. 1850, [frågetecken för årtalet, jfr familjens födelseår!] och hans hustru Eva Christina Johansdotter, f. 1826. De kom närmast från Norra Svalehult. De hade två barn: Jonas Peter, f. 1863, och Pehr Adolf, f. 1866. Johannes Månssons hustru Maria Jonsdotter avled 1878. Olof Jonasson och Charlotta Nilsdotter tog undantag av sonen Carl Johan Olofsson, f. 1849, och Mathilda Gustafsdotter, f. 1842. De fick tre barn: Helena Sophia 1873, Aron Gotthard 1875 och Johan Karl Oskar 1876.
Till Västra Resebo inflyttade 1880 arbetaren Pehr Fredrik Johansson från Högsby och hans hustru Fredrika Petersdotter från Hofmantorp. De hade en son. Båtsman var fortfarande Gustaf Petersson Rees, som hade hustru och 6 barn. På 3/8 mtl tog Carl Nilsson 1875 undantag av dottern Amanda, f. 1857 och hennes man Frans Gustaf Johannesson från Lenhofda, f. 1849. De hade två barn: Carl Gottfrid, f. 1877, och Anna Maria, f. 1879.
På 1880-talet bestod Västra Resebo fortfarande av tre hemmansdelar. Johan August Andersson brukade fortfarande sina 1/8 mtl. Johannes Månsson däremot lämnade sina ¼ mtl och tog undantag. Han hade visserligen två söner men ingen var lämplig att taga hand om gården, varför han sålde den till Peter Gustaf Andersson i Nättrabo. Denne arrenderade ut gården till Ola Andersson från Össjö i Malmöhus län, född 1849, och dennes hustru Ingrid Mårtensdotter, som också var skånska. De hade gift sig 1878 men kom till Västra Resebo först 1887. De flyttade emellertid till Hälleberga redan 1888.
Året efter eller 1888 avled Johannes Månsson. Den tredje gården på 1/8 mtl innehades alltjämt av Karl Johan Olsson och Mathilda Gustafsdotter. De fick på 1880-talet ännu ett barn, dottern Edla Mathilda, 1886. Olof Jonasson och Charlotta Nilsdotter hade undantag. Undantagsänkan Stina Nilsdotter dog 1887. Båtsman var nr 209 Gustaf Petersson Rees. Avskedade båtsmannen Karl August Petersson Rydstedt flyttade 188? med hustru och sju barn till Västra Resebo. Följande år inflyttade arbetaren Per Fredrik Johansson, född i Högsby 1839. Hustrun Fredrika Petersdotter var från Hofmantorp.
Under åren 1891-1896 skedde ingen förändring i ägandeförhållandena. Gustaf Petersson Rees var nu f.d. båtsman och bodde i Nybro. Han tre barn var bosatta i Kalmar. F.d. båtsmannen Carl August Petersson Rydstedt bodde däremot kvar på ägorna med hustru och 7 barn.
Efter att ha gått igenom de tre hemmanens historia är det lämpligt att redovisa det för dem gemensamma. Först då skiftet. I Östra Resebo skedde storskifte 1800-1801, laga skifte 1845-1847. I Västra Resebo skedde laga skifte 1840 och i Mellan-Resebo 1845.
Så till emigrationen. Från de tre hemmanen emigrerade totalt 25 personer mellan åren 1869 och 1915. De förste utvandraren var drängen Carl Johan Andersson från Mellan-Resebo 1869. Därefter dröjde det till 1881, innan smidesarbetaren Karl Olsson utvandrade från Östra Resebo. År 1882 emigrerade tre personer: bonddottern Ida Jonsson från Mellan-Resebo, smeden Carl Lindahl och pigan Amanda Carlsson från Östra Resebo. Carl Johansson från Östra Resebo emigrerade 1884, Theodolinda Jonsson 1885 från Mellan-Resebo. Hon följdes 1886 av pigan Anna Johansson från Östra Resebo. År 1888 reste två hemmansägare i Östra Resebo …
[oläsligt avsnitt i Folke Peterssons anteckningar]
… drängen Per August Andersson, syskonen Anna Davidsson och Karl Davidsson från Mellan-Resebo. De följdes 1896 av systern Jenny Almida Davidsson.
År 1894 emigrerade hemmadottern Emilia Lovisa Olsson från Mellan-Resebo och 1896 utom nyssnämnda Jenny Almida Davidsson också hemmasonen Anders Lorentz Andersson från Mellan-Resebo. År 1897 emigrerade Josefina Burdell från Mellan-Resebo och 1898 pigan Hilma Sofia Olsson från Västra Resebo. År 1902 utvandrade drängen Johan Oskar Karlsson från Mellan-Resebo och 1905 torparen Karl Josef Valfrid Karlsson också från Mellan-Resebo. År 1909 reste hemmans-ägaren Emil Wilhelm Svahn från Västra Resebo och hemmansägaren Per Emanuel Johansson med hustru och son till USA. Den siste emigranten var hemmasonen Erik Herman Andersson från Östra Resebo, som 1910 lämnade Sverige.
Tillsammans emigrerade 25 personer, av vilka åtminstone en återvände till Sverige. Från Östra Resebo kom 10 emigranter, från Mellan-Resebo 9 och från Västra Resebo 5 emigranter. En kom från Resebo utan angivet nummer. Socialt sett var det i främsta rummet drängar, pigor och barn till bönder, som emigrerade. Undantaget är de två hemmansägarna 1909.