Kategori: Byar och gårdar i Madesjö

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/holmen%2C+103%2C+nybro?c=56.745179,15.800641&t=geos&z=14.07&fit=true

Lästips: Olov Kamstad: Funderingar och tankar kring en gammal byrå i Hembygdskrönikan 2005 s 38.

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/dackebo+nybro?c=56.635715,15.771478&t=geos&z=11.56

http://kartor.eniro.se/m/iDpps

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Ordet -lycke betyder i ortnamn ”inhägnad”. Harstenslycke är det enda exemplet i Madesjö på denna ortnamnstyp, som är väl företrädd i Torsås och Söderåkra socknar. I Torsås finns Farslycke, Sunelycke, Sloalycke, Vetelycke, i Söderåkra Fastlycke och Törnelycke, i Halltorp Torelycke, Prästlycke och Germundslycke. Denna ortnamnstyp hör således mera hemma nere vid kusten. Förleden i Harstenslycke är personnamnet Harsten eller Hallsten, som är betygat från äldre medeltid. Namnet Harstenslycke betyder således det av Harsten inhägnade området. Personnamnet Harsten är också belagt från Karlslunda, där Harstensbo är beläget. Harsten är väl den person, som någon gång under medeltiden inhägnade och odlade upp det område, som efter honom fick namnet Harstenslycke.

I skriftliga källormöter namnet först i fogderäkenskaperna 1539, i vilka ”Per Skraale i Harstenslichio” får sin avrad till Kronan fastställd till 5 marker smör och 2 fyrkar jämte fodring för 2 hästar varje år. Avraden var ganska obetydlig, vilket visar, att Harstens-lycke då ansågs som ett svagt hemman. Enligt 1548 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Karl Persson i Harstenslöcke”, tydligen en son till Per Skraale. Efter ytterligare 3 år, 1551, hade Karl Persson efterträtts av”Ernst Persson”, som kan ha varit Karls broder. Hans avrad var 2 fyrkar, 1/2 pund smör och fodring för 3 hästar varje år och ytterligare för en s.k. konungshäst vart tredje år.
År 1556 fanns det två brukare på hemmanet. Enligt fogderäkenskaperna hette brukaren ”Oloff Bergesson”men enligt den särskilda knektrullan fanns det en knekt ”Jon Bagge i Halstenslycke”. Han rekryterades just detta år och fick i lön 3 mark. Han tillhörde Jöns Abbes i Ljusås rote. År 1561 återfinns Ernst Persson som brukare. Hans avrad hade ökats med tre dagsverken. År 1565 klassificerades Harstenslycke som 1/2 hemman. Det brukades nu av knekten Håkan som var ansvarig för avraden, men tionden ansvarade Ernst för. Han gav 1 skäppa råg och lika mycket korn. Tydligen brukade Ernst hemmanet på våren, då tionden levererades, men på hösten hade Håkan trätt till. Han stannade några år i Harstenslycke. Enligt 1569 års räkenskap var hans avrad: 12 penningar, 10 marker smör, 3 dagsverken och fodring för ytterligare två s.k. lagmanshästar.

Till Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Håkan sina tillgångar: koppar-1/2 pund, oxar-2, kor-2, treårsungnöt-3, kalv-1, får-4, svin-2, häst för 5 mark. Skatten på dessa till¬gångar blev 7 mark 6 öre, ett måttligt belopp. Följande år gav Håkan 1/2 skäppa råg och 2 skäppor korn i tionde, medan tionden 1575 var 1/2 skäppa råg och 1 skäppa korn.
Under loppet av 1570-talet efterträddes Håkan avTruls, som står för hemmanet 1580. Hur länge han bodde kvar är ovisst, då han ej var knekt och därför ej
medtagen i Abraham Nilssons knektrulla 1586. Först i jordeboken 1600 förekommer Harstenslycke på nytt. Det betecknas som 1/2 hemman och brukaren heter Håkan. Han kan väl knappast vara identiskmed den Håkan som bodde i Harstenslycke omkring 1570, men detta går ej att avgöra, då inga efternamn står upptagna. Håkan var emellertid en betrodd man och var fjärdingsman för östra fjärdingen. I 1601 års rumpeskattlängd deklarerade Håkan 1 par oxar, 2 kor och 2 tunnor utsäde, men 1604 förmådde han ej betala någon tionde. Håkan genomlevde Kalmarkriget. Han var icke knekt. Till Älfsborgs lösen 1613 erlade han 2 silverdaler och 3/4 koppardaler.
Näste brukare hette Per eller Peder. I 1620 års mantalslängd över boskaps-penningen deklarerade Per i Harstenslycke 3 tunnor åkersäd, 11/2 skäppa svedjeråg, 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 1 kviga, 3 ungnöt, 4 får, 2 lamm. För dessa tillgångar blev det en skatt på 1 dlr 181/2 öre, vilket är ganska lågt. Per var knekt och tillhörde i varje fall 1623 Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Hans fullständiga namn var Per Joensson. I Claude de Lavals kompani fanns ytterligare en knekt från Harstenslycke, Nils Nilsson, men han hörs ej av efter 1623. Från 1624 upptogs hemmanet på frihet av Carl i Harstenslycke. Om honom heter det: ”förbrent om våren 1624, när de myterister i Möre blefvo antastade.” På ett annatställe i fogderäkenskaperna heter det: ”affbrent när de 2 mytereriske skyttarne skulle fängslas 1624 om 2 dagh Posk. Optaget på frihet 1624. Till skatt 1627.” Det syftar på de sensationella händelserna annandag påsk 1624, när Sven Håkansson överrumplade högkvarteret för Jon Stims upprorsförsök i Köl och två av deltagarna i myteriet flydde från Köl men blev upphunna vid Harstenslycke och då förskansade sig i en gård. Gården antändes av förföljarna och de två skyttarna innebrändes. Carl var helt oskyldig. Han var de närmaste åren nämndeman och som sådan befriad från dagsverken till Kronan. År 1628 deklarerade Carl för 3 tunnor säd, 1/2 tunna svedjesäd, 1 ungsto, 2 oxar, 1 stut, 5 kor, 3 kvigor, 3 får och 3 lamm. Det pekar på ett visst välstånd.

Carl måste ha dött 1629, då han försvinner ur häradsnämnden. I 1633 års mantals-längd heter brukaren Nils, som deklarerade 21/2 tunna säd, 1 sto, 1 oxe, 3 stutar, 5 kor, 4 kvigor och 4 får. Hur länge denne Nils brukade Harstenslycke är obekant, men 1641 har han avlösts avTruls. Han står under rubriken ryttare och knektar och har således tillhört en avdessa kategorier. Han deklarerade för 1 sto, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 4 får och 2 tunnor utsäde. På hemmanet fanns då också en ”Elin, ibm”. Hon har ej deklarerat några tillgångar.
Truls brukade Harstenslycke under lång tid. I den stora skogsbranden 1652 drabbades han. I 1654 års mantalslängd står om Harstenslycke: ”Afbränt. Bonden krympl. 1/2 Truls i Harstenslycke.” Säkerligen fick han skattefrihet till 1657, som alla de fick, som lidit av branden. 1660 var Truls död men hans änka stod för hemmanet hela 1660-talet, tills 1668 års mantalslängd upptager ”Truls änka i Harstenslycke, Håkan, son.” Denne Håkan Trulsson stod åtalad inför häradsrätten för att ha avlat barn med Anna Persdotter i Madesjö Prästgård! Håkan fick böta 20 dlr, Anna 10 dlr för lönska-läge. Följande år, 1669, stod Truls änka fortfarande för hemmanet men hon hade två söner hemma. Den ene var väl Håkan den andre Måns Trulsson. Denne stod ensam för gården i 1686 års jordebok. Hemmanets ränta var enligt jordeboken 3 dlr 11 öre 21 penningarom året. Enligt domboken var Måns Trulsson också sockenskräddare. I 1699 års jordebok har situationen helt förändrats. Hemmanet är nu delat mellan Per och Johan, som brukar 1/4 mtl vardera. Räntan för hela hemmanet är sänkt till 3 dlr 7 öre 21 penningar. I 1717 års mantalslängd heter de båda brukarna Nils Israelsson och Lars Olofsson. Nils Israelsson förekommer i domboken 1722 vid oktobertinget som vittne till ett testamente av Per Månsson i Spaksmåla.
I den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740 förekommer Nils Israelsson, född 1689, och hans hustru Brita. Den andre bonden heter nu Jöns Olofsson. Hustrun heter Ingrid Olofsdotter. En rad inhyses bor nu på hemmanets ägor. Båtsman var Jacob Knipa. I vallängden till kyrkoherdevalet 1740 upptages dessa två brukare liksom i husförhörslängden 1749-54. Av husförhörslängden 1755-88 framgår, att Jöns Olofsson var från Gislatorp och född 1708. Hustrun Ingrid Olofsdotter var född 1712. Familjen flyttade till Harstenslycke 1740. De hade en son, Olof, född 1737, och en dotter, Maria, f. 1748. I domboken 1747 återges ett mål, i vilket Måns Nilsson i Gislatorp åsin hustrus Ingrid Månsdotter vägnar hade stämt dennas halvsyskons förmyndare Jöns Olofsson i Harstenslycke att taga lösen ur 1/4 mtl Gislatorp. Vid 1749 års ting vittnade Nils Israelsson i ett mål mot Joen Jonsson i Ö. Persmåla angående vidskepelse. Nils Israelsson gifte under 1740-talet om sig med en Maria. I familjen fanns 6 barn: Sven, f. 1734 i det första äktenskapet, Olof 1744, Daniel 1747, Aron 1749, Ingjärd 1751, Ingeborg 1753. Vid tinget 1767 skedde 3:dje uppbud för Sven Nilsson på 1/4 mtl kronoskatte Harstenslycke, ”som han dels ärft och dels sig tillöst af sina syskon”. Sven Nilsson ingick äktenskap med Botil Pers-dotter, f. 1721, som medförde dottern i ett föregående äktenskap: Caisa Nilsdotter.

Jöns Olofsson efterträddes av sonen Olof Jönsson,som var född 1737 och gifte sig med Christina Persdotter. De fick 4 barn: Caisa 1766, Olof 1769, Israel 1771 (död 1789) och Peter 1774. Olof Jönsson var en betrodd mani Madesjö. Efter att någon tid ha tjänstgjort som extra nämndeman blev han 1786 ordinarie nämndeman. Nämndemannaämbetet var vid denna tid i regel förbehållet några ansedda släkter, i vilka det nästan gick i arv. I motsats härtill var Olof Jönsson en ”novus homo” som genom sin duglighet kunnat tränga sig in i denna utvalda krets. Han avsade sig 1794 nämndemannaskapet ”på grund av sjukdom och kroppsbräcklighet.” Han dog kort tid därefter. Dottern Caisa vigdes 1785 vid Johan Svensson, som i samband därmed köpte hemmansdelen avOlof Jönsson. De brukade denna gård till i varje fall 1793, då Jon Svensson i egenskap av hemmansägare i Harstenslycke var inblandad i den stora tvisten om vattenföringen i den bäck, som ett halvt sekel senare skulle komma att kallas ”Bolanders bäck”, men som vid denna tid hette Videbäcken. Familjen flyttade sedan till Persmåla och gården övertogs av Olof Jönssons son Peter Olofsson, f. 1774, och dennes hustru Stina Jonsdotter, född samma år. De fick till 1814 barnen Jonas 1794, Axel 1799, Maja Lisa 1801, Maja Signe 1803, Caisa Lena 1812 och Helena 1814.
Sven Nilsson och Botil Persdotter tog undantag och följdes av Nils Olofsson, som 1795 ingått äktenskap med Sigrid Larsdotter, f. 1765. De fick barnen Måns och Jonas, innan Nils Olofsson avled 1801. Änkan Sigrid Larsdotter bodde kvar som undantagsänka. Från Ljungby kom 1803 Anders Larsson, f. 1755, och hans hustru Gertrud Persdotter, f. 1763. De blev i sin tur undantagsfolk mellan 1815 och 1821, då 1/4 mtl utarrenderades till Jonas Andersson i Uddabo, som möjligen kan ha varit en son. Båtsmannen för Harstenslycke hade hittills alltid hetat Knipa, men nu ändrades namnet till Högstedt.

Under 1820- och 1830-talen övertog Axel Petersson och hans hustru Ingrid Peters-dotter, f. 1806, Peter Olofssons hemmansdel, men den övergick snart till Olof Jonsson, f. i Ljungby 1802, och hans hustru Stina Svensdotter, f. 1789. De hade barnen Andreas, f. i Ljungby1817, och Christina. Andreas Jonsson, som var född i Ljungby 1817 och sannolikt broder till Olof Jonsson, gifte sig 1838 med Charlotta Israelsdotter, f. 1823. Hon kom från Kråksmåla till Harstenslycke. De fick 1841 sonen Joel och 1843 dottern Emma Mathilda.
Den andra hemmansdelen på 1/4 mtl brukades av Peter Jonsson, f. i Ö. Smedstorp 1808, och hans hustru Christina Jonsdotter, f. i Ljungby 1821. De fick två barn: Emma och Johan, födda 1841 resp. 1845.
Under 1840-talet flyttade Andreas Jonsson 1845 till Ö. Persmåla. Hans företrädare Olof Jonsson flyttade 1848 till Köl. Hemmansdelen övergick till Carl Fredrik Petersson, som var från Högebo och född 1819. Han köpte Andreas Jonssons gård och ingick 1848 äktenskap med Olof Jonssons dotter Christina, född i Harstenslycke 1828. Deras son Per Olof föddes 1849. Den andra hemmansdelen ägdes fortfarande av Peter Jonsson och Christina Jonsdotter. Deras barnskara ökades med Johan 1845, Peter Lorenz 1848 och Andreas 1850. På ägorna bodde undantagsänkorna Stina Jonsdotter och Maria Nilsdotter samt inhysesänkan Helena Petersdotter, som flyttade hit från Vissefjärda 1846 med sonen Johan August Gustafsson.

Under 1850-talet växte båda bondefamiljerna. Carl Fredrik Petersson och Christina Olofsdotter fick ytterligare 3 barn: Ida Charlotta 1852, Johan August 1857 och Carl Amandus 1860. Peter Jonssons och Christina Jonsdotters barnskara ökades med Hilda Sophia 1855 och Amanda Rebecka 1859. Maria Nilsdotter och Stina Jons-dotter avled 1860 resp. 1858, medan Helena Petersdotter flyttade till Spakstorp efter sonens död. Som båtsman kom 1851 från Åby August Petersson Kjölberg, som var född i Madesjö 1829. Han var gift med Emma Maria Gustafsdotter från Nottebäck, f. 1839. Dottern Amanda Charlotta föddes 1860.

Om vi slutligen går fram några årtionden till 1890-talet, så är situationen i avseende på de båda hemmansdelarna i så måtto förändrad, att Carl Fredrik Petersson och Christina Olofsdotter tagit undantag till förmån för sonen Johan August Karlsson, som 1893 ingick äktenskap med Amanda Charlotta Petersson från Älghult, f. 1866. Samma år, 1893, avled brodern Gustaf Ernst. Året efter föddes dottern Gerda Anna Charlotta. På den andra hemmansdelen efterträddes Peter Jonsson avsonen Andreas Petersson, f. 1850. På hemmansdelen bodde undantagsänkan Christina Jonsdotter, änka efter Peter Jonsson. Tre döttrar till dem vistades fortfarande i hemmet. Torparen Frans Henriksson var född 1848 och gift med Johanna Jonsdotter. De hade 6 barn. Till Harstenslycke inflyttade 1893 från Johannes församling i Stockholm Ida Christina Petersdotter, som var född i Madesjö 1857 och sedan 1878 gift med arbetaren Peter Gustaf Blomquist, som emigrerade till USA samma år. I familjen fanns det 7 barn. Enligt kyrkoboken hade Blomquist 1884 utträtt ur Svenska Kyrkan och inträtt i Metodistepiskopalkyrkan. Tre av barnen hade därför döpts i metodistkyrkan. På hemmanet bodde också arbetaren Johan Peter Andersson, avskedade båtsmannen August Högstedt och båtsmannen Carl Oskar Högstedt, f. 1865, om vilken är antecknat i kyrkboken, att han varit frånvarande från familjen i 7 år och införts i boken om obefintliga.
Två personer är antecknade som emigranter från Harstenslycke. 1892 flyttade ogifta Emma Matilda Högstedt, f. 1863, till Danmark och 1893 ovannämnde Peter Gustaf Blomquist till USA.
Laga skifte skedde i Harstenslycke så sent som åren 1908-1909.

http://kartor.eniro.se/m/YyMJY

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/g%C3%B6ttorp%2C+nybro?c=56.744788,15.775346&t=geos&z=12.94&fit=true

Lästips: Alf Johansson: Göttorp – en liten by i Madesjö västerbygd i Hembygdskrönikan 2012 s 135.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Göttorp har upptagits under medeltiden. Namnet torde betyda det av Göte uppodlade hemmanet. I historiska källor förekommer det för första gången 1533 i det register över den extra skatt, den gärd, som Gustav Vasa detta år lät utskriva för att kunna rusta inför det hotande inbördeskriget i Danmark. ”Abbe i Göddatorp” skulle enligt registret erlägga 2 mark penningar i gärd. Denne Abbe eller Abraham hade nog brukat hemmanet en längre tid, ty han förekommer ej i 1535 års städsleöres-register och har i 1539 års fogderäkenskaper ersatts av”Karin i Götetorp”, som väl var hans änka. Hon skulle årligen erlägga fodring för 2 hästar, 1 lispund smör, en öre och en packe näver. Det var en ganska måttlig avrad. Hon var ännu kvar 1541. Nu hade GustavVasa börjat visa klorna, när det gällde att öka skatten eller avraden. Karins avrad detta år uppgick till: penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, 3 dagsverken och fodring för 6 hästar – en betydande ökning som synes.
Följande år, 1542, hade Karin efterträtts av”Per Hokans i Giöttetorp”, som hade samma avrad. Han brukade Göttorp till början av 1550-talet. Han undgick att bli uttagen till knekt efter dackefejden, men hans avrad höjdes med fodring för ytterligare två hästar, s.k. konungshästar vart tredje år. I 1556 års fogderäkenskaper hade han ersatts av”Lasse Nilsson i Giöttetorp”, som 15?? hade fått sin avrad höjd med ett dagsverke till 4. Han tjänstgjorde på 1560-talet som knekt och var därmed befriad från avraden så länge han var i tjänst. Det var han fortfarande 1569, då avraden höjts till att innefatta fodring för ytterligare två hästar,s.k. lagmanshästar. Lasse Nilsson har otvivelaktigt deltagit i det nordiska 7-årskriget, som ju bl.a. berörde Södra Möre, särskilt genom det härjningståg som danska trupper företog 1564.
När Älfsborgs lösen efter krigets slut skulle erläggas, hade Lasse Nilsson lämnat Göttorp. Efterträdaren hette ”Bonde”. Han deklarerade sina tillgångar som följer: koppar-1/2 lispund, 2 oxar, 8 kor, 4 får, 3 svin, häst för 10 mark. Då 10 % av värdet skulle erläggas som Älfsborgs lösen blev Bondes skatt 12 mark 7 öre. Det tycks innebära, att Göttorp inte tillhörde de svagaste hemmanen i Madesjö men ej heller de starkaste. Dock är Göttorp ej med på den lista över ödeshemman, som följande år gjordes upp av kyrkoherden i Madesjö, Petrus Nicolai. År 1572 hade Bonde tillfälligt avlösts som brukare av Göttorp av”Mons P. i Götatorp”, som detta år levererade 1/2 skäppa råg och lika mycket korn i kronotionde, ett mycket obetydligt resultat, som motsvarar en skörd av7,5 skäppor avvardera sädesslaget råg och korn. År 1573 är Bonde tillbaka. Nu får vi veta hans fullständiga namn, som var Bonde Persson. Han skulle kunna vara son till den förut nämnde Per Håkansson, men det förblir en gissning. Bonde Persson skulle bruka Göttorp under lång tid – i varje fall till 1601.I rumpeskattlängden detta år deklarerar Bonde sina tillgångar: 1 par oxar, 2 kor, 1 sto, 3 tunnor utsäde. Det var mycket obetydliga tillgångar, men de kan förklaras av att de föregående åren hemsökts avmissväxt och hungersnöd.
Bonde Persson torde ha efterträtts avsonen Bengt Bondesson,som förekommer i 1613 års register över Älfsborgs lösen. Han erlade enligt detta 1 koppardaler och 11/2 silverdaler till Älfsborgs lösen. På hemmanet fanns också knekten ”Suen i Giöttetorp”, som betecknas som utfattig och ej behövde erlägga något till lösen. Han förekommer i jordeboken för samma år som brukare av 1/2 kronohemman i Göttorp. Det är oklart, vem som brukade hemmanet de följande åren. Det är möjligt, att både Bengt och Sven satt kvar. I mantalslängden 1620 över den nya extraskatten boskapspenningen heter brukaren ”Per i Giöttetorp”. Han deklarerade sina tillgångarsom följer: åker till 2 tunnors utsäde, 1 tunna svedjeråg, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 2 kvigor, 2 ungnöt, 6 får, 4 lamm och 1 svin, vilka renderade honom en boskapshjälp på 2 dlr 11/2 öre – något under genomsnittet. Bengt Bondesson måste dock på något sätt ha varit kvar på hemmanet, ty 1622 står han upptagen för kronotionden från Göttorp. Han var knekt, först i Sven Håkanssons och året efter i Bengt Björns kompani avKalmar regemente. Den officielle brukaren av Göttorp var dock Per, som står upptagen i fogderäkenskaperna för 1625 och 1627, medan Bengt står för hemmanet 1626 och 1628 och framgent. 1628 togs en nyextraskatt ut, baserad på deklaration av tillgångarna. Bengt deklarerade 2 tunnor utsäde, 1/2 tunna svedjeråg, 1 sto, 2 kor, 2 kvigor, 1 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Det visar väsentligt mindre tillgångar än de Per deklarerade 1620, men senare delen av 1620-talet var en svår tid med missväxt och hungersnöd. Det drabbade även Bengt i Göttorp. På en lista över ödeshemman från 1629 står Göttorp upptaget. Bengt hade inte kunnat leverera sin avrad, varför hemmanet kallades ”öde”, vilket ingalunda innebar, att det ej fanns någon brukare. I jordeboken för samma år ges en förklaring. Där heter det: ”Bencht i Giöttorp-1/2 brukat, men hagel slog ned det i grund, både säd och hö. Därför öde.”
Följderna avdenna katastrof blev långvariga. I 1633 års jordebokstår, att Bengt brukade 3/4 på frihet. Detta gällde ännu 1635. 1633 fanns ännu en brukare i Göttorp ”Swän Skomakare”. Han var gift och deklarerade 4 tunnor råg och lika mycket korn. Han hade emellertid försvunnit ur 1635 års jordebok. Bengt satt kvar i Göttorp. År 1637 figurerade han inför häradsrätten i Vassmolösa, anklagad för att ha fällt 4 stycken små ekar. Ekar var senast från 1629 genom en kunglig förordning reserverade för Kronan. Bengt fick böta 4 mark. I kyrkoräkenskaperna 1639 förekommer en Brita i Göttorp, som skänkte 12 öre till kyrkan. Det går ej att fastställa vem hon var. Var hon Bengts hustru eller dotter?
Bengt Bondesson förekommer ännu i 1641 års mantalslängd. Han har då en dotter mantalsskriven på gården. Hans redovisade tillgångar var 4 stutar, 1 ko, 2 kvigor, 1 svin och 2 tunnor utsäde. Som delbrukare avhemmanet nämnes i mantalslängden ”Enkian Karin, ibm”, som också hade en dotter mantalsskriven i Göttorp och som redovisade: 1 ungsto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 3 får, 2 lamm, 1 ungsvin och 1 tunna utsäde. Hon hade således fler tillgångar än Bengt. Vem var denna Karin? Var hon Pers änka? I 1644 års mantalslängd är Bengt Bondesson för sista gången med. Även nu är änkan Karin upptagen som brukare. Dessutom nämnes en ”Jon, ibm”. Han var gissningsvis en son till Bengt eller till Karin.
I slutet av 1640-talet är situationen i Göttorp förändrad. Både Bengt, Karin och Jon har försvunnit. Istället brukades nu hemmanet aven Sune eller Sone. Enligt en notis i domboken 1663, som vi straxt återkommer till, hette han Sune Jonsson och var gift med Kerstin Gudmundsdotter. Han brukade ensam, åtminstone officiellt, Göttorp till 1668, då jämte Sune en ”Johan i samma gård” är medtagen i mantalslängden. Sune Jonsson blev åren 1663-1665 inblandad i en skandal, som nog väckte stor uppmärksamhet i Madesjö. Vid novembertinget 1663 anklagade Sune sin hustru Kerstin Gudmundsdotter för lägersmål med hans ”husman” Carl Nilsson. Vid tinget vittnade länsmannen Israel Olofsson att han med fjärdingsmännen Jöns Olofsson i Bäckebo och Per Persson i Resebo uppsökt Kerstin och därvid ”med allvar förehöllt henne om ryktet och frågade om Carl Nilsson därtill är skyldig eller icke”, därtill hon omsider svarade, näml. ”intet kan jag svärja för honom, icke är jag alldeles fri. Det är intet tala om så litet.” Vid tinget nekade hon att ha svarat på detta sätt, men vittnena vidhöll sina påståenden. Carl Nilsson lovade att med 12-mannaed styrka sin oskuld men han kunde vid nästföljande ting i mars 1664 icke åstadkomma någon sådan borgen. Sune Jonsson berättade ”att han nu är en gammal man, wäl tilsammans lefwat med sin hustru uti 20 år-men nu hafwer Carl Nilsson stulit hennes hjärta ifrån honom. ” Tingsrätten fällde Carl Nilsson, som var ogift, till 40 dlr smt i böter och Kerstin till 80 dlr smt. Sune tycks ej ha begärt skilsmässa, tyi 1666 års kyrkoräkenskaper omtalas Kerstin ha skänkt 2 mark till Madesjö kyrka. Året innan hade Sunes dotter Brita skänkt samma belopp.
Samma år eller 1666 dyker en ny brukare av Göttorp upp. Enligt kyrkoräkenskaperna detta år skänkte en ”Johans hustru i Göttorp” 2 mark till kyrkan och 2 mark i testamente efter ett avlidet barn. I mantalslängden 1668 och 1669 upptages efter Sune ”Johan i samma gård”. Göttorp var således nu de facto delat mellan två brukare och förblev så hela 1670-talet. Johan med hustru gav 1679 2 mark till kyrkan. Året innan hade de fått en son,som döptes till Anders. De fick 1683 en dotter, Kerstin. I 1682 års jordebok däremot nämnes endast Sune, fastän Johan måste ha funnits på hemmanet, som 1683 förmedlades till ”1/2 uti Visst och ovisst”. I jordeboken 1686 står Johan ensam för Göttorp. Dess årliga ränta till Kronan värderades till 6 dlr 23 öre. Åtminstone 1692 fanns dock en inofficiell brukare i Göttorp. Han hette Jacob. Han fick detta år en son, som döptes till Påwel. Enligt en notis i Södra Möre dombok 1711 hette han Jacob Månsson. Enligt kyrkoräkenskaperna 1697 fanns dessutom Per Johansson, som säkerligen var son till ovannämnde Johan.
I 1699 års jordebok är Göttorp officiellt delat mellan tre brukare med en tredjedel på vardera: Johan, Jöns M. och Per Johansson. Vardera brukade 1/3 avhemmanet. Per Johansson var tydligen Johans son. I 1717 års mantalslängd är Göttorp fortfarande delat mellan tre brukare eller ägare (efter 1701 års förordning om skatteköp): Gumme Månsson, änkan (det är väl fråga om Johans änka) och Per Johansson. Går man till domböckerna från 1720-talet är det främst ett namn, som återkommer, nämligen Per Olofssons i Göttorp. Vid vintertinget 1722 t.ex. vittnade han mot den ökände fylle-bulten Carl Joensson i Råddemåla i ett mål angående fylleri i kyrkan. Vid hösttinget samma år uppträdde han i en arvstvist i egenskap avarvinge efter Nils Andersson och Karin Håkansdotter i Tostetorp. Tvisten gällde lösen för 1/8 mtl Tostetorp. Vid oktobertinget 1727 blev Per Jönsson i Göttorp förmyndare för Karin Jönsdotters i Säfsjö barn. Hur länge Per Olofsson och Per Jönsson brukade gård i Göttorp är ej bekant. Vid vallängdens uppgörande 1740 var andra namn aktuella. Fortfarande är Göttorp delat mellan tre ägare: Olof Håkansson, Per Mattsson och Anders Håkansson. Var och en ägde 1/3 mtl. Ett tidigare skede återspeglas i den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740. Den upptager Per med hustru Anna, Gumme med hustru Kierstin och Per Olsson med hustru Elin. Dessutom nämnes en Olof Röst med hustru Karin. Sannolikt var det hemmanets båtsman. Som inhyses nämnes änkan Elin, Per Skomakare med hustru och Per Gummesson samt inhyses Sven med hustru Brita och inhyses Anders med hustru Karin. Som synes fanns det redan nu en hel del människor i Göttorp.
I husförhörslängden 1749-1754 nämnes Olof Håkansson med hustru Elin, Håkan Andersson med hustru Elin Nilsdotter, Per Mattsson med hustru Karin och Sven Månsson med hustru Karin Olofsdotter. Ovannämnde Håkan Andersson förordnades vid vintertinget 1747 till förmyndare för avlidne nämndemannen Joen Johanssons i Göljemåla barn, vilket han var i tio år.
I husförhörslängden 1755-1788 växlade givetvis gårdarna i Göttorp ägare. Under den tidigare delen av perioden ägdes de tre hemmansdelarna av Håkan Olofsson, Johan Månsson och Per Mattsson. Håkan Olofsson, en son till Olof Håkansson, var född 1723. Han var gift med Maria Jonsdotter. De hade 5 barn: Olof, född 1757, Sven 1760, Karin 1763, Sara 1766 och Gumme 1769. På gården vistades också Håkans syster Kierstin, f. 1737. Johan Månsson var född 1714 och gift med Karin Olofsdotter, f. 1723. De fick 1758 sonen Olof och därefter dottern Caisa, u.å. Den tredje hemmansdelen innehades avPer Mattsson, f. 1712, och hans hustru Karin Pers-dotter, f. 1720. Äldste sonen Olof, f. 1744, var båtsman. Hans syskon var Matts, f. 1748, Elin 1750, Carl 1753, Peter 1757, Jonas 1760. Den sistnämnde var båtsman för Övratorp. Senare kom Jon Persson, f. 1723 med hustrun Kerstin Persdotter, f. 1735. De hade barnen Elin, f. 1756, Maria 1760, Peter 1763, Olof 1767 och Lena 1777. Håkan Andersson och Maria Håkansdotter fick 1761 sonen Håkan. Han gifte sig 1779 med Elin Jonsdotter från Slät, f. 1763. De fick 1783 dottern Maria, 1787 dottern Stina, 1790 sonen Petter, 1791 döttrarna Caisa och Brita Stina och 1798 sonen Johan. Per Mattsson efterträddes under denna period avsonen Matts Persson, f. 1748. Han gifte sig 1769 med Brita Persdotter, som var född 1745. De fick 1774 sonen Carl, 1776 sonen Peter, 1780 sonen Johannes, 1785 sonen Olof, 1787 dottern Caisa och samma år sonen Gustaf.
Båtsmannen för Göttorp hette Håkan Frimodig, född 1728 och gift med Anna Maria, född 1717. På ägorna bodde undantagsänkan Elin Jacobsdotter, f. 1699 samt flera pigor. Båtsmannen Anders Olofsson Frimodig, född 176?, bodde i Östra Bondetorp och Gumme Frimodig, u.å., i Algutsboda.
Under perioden 1782-1801 tog Håkan Olofsson undantag avsonen Olof Håkansson, född 1757 och 1788 gift med Johanna Larsdotter, f. 1761. Matts Persson brukade sitt hemman till sin död 1793. Till en början stod änkan Brita Persdotter för gården men när äldste sonen Carl Mattsson blev myndig övertog han den. Han gifte sig med Maria Olofsdotter, f. 1780. De fick 1804 dottern Magdalena, 1807 sonen Jonas och 1817 dottern Brita Stina.
Nästa hemmansdel innehades av Håkan Nilsson, född 1730, och Kierstin Persdotter, som var född 1735. De hade sonen Sven, född 1775, och dottern Lena, född 1777 och gift med Sven Göransson. En hemmansdel innehades av Håkan Håkansson, född 1761 och hans hustru Elin Jonsdotter, f. 1763. De ingick äktenskap 1779. 1790 beviljade häradsrätten första uppbud för Jonas Jonsson och Lena Håkansdotter på 1/8 mtl i Göttorp och 1792 fanns i Göttorp bonden Per Larsson,som då tilltalade kyrkovaktaren Jöns Fors. Per Larsson flyttade emellertid snart till Kolfly. Ovan¬nämnde Jonas Jonsson avled redan 1796. Han hade då fem barn: Petter, som var född 1784, Maria 1786, Caisa Lena 1789, Brita Stina 1794 och Stina 1796. År 1793 inkallade länsman Dryselius åborna i Göttorp Jonas Jonsson, Håkan Håkansson, Håkan Nilsson och Matts Perssons änka Brita Persdotter till häradsrätten i Vassmolösa och anhöll att rätten skulle ålägga dem att iståndsätta vägen över Göttorps ägor till allmänna sockenvägen.
Båtsman för Göttorp var nu Gumme Frimodig. Torparen och båtsmannen Peter Holmberg med hustru och fem barn flyttade snart bort liksom torparen Jonas Larsson med hustru och tre barn och torparen och sjudaredrängen Johan Brönjelsson med hustru och ett barn. Det fanns också ett proletariat i Göttorp. Enligt fattigräken-skaperna 1792 fick sjuka pigan Karin i Göttorp understöd av socknen liksom 1793 änkan Maja Eriksdotter ”som icke förmår komma ur sängen” och 1795 ”gamla Karin, blind änka”.
Under perioden 1802-1815 tog Håkan Håkansson undantag av sonen Peter Håkansson, f. 1790 och gift med Brita Samuelsdotter, f. 1792. De fick 1810 sonen Jonas. En hemmansdel innehades av Olof Håkansson och Johanna Larsdotter. De fick 1789 dottern Maria, 1792 sonen Jonas, 1796 sonen Peter och 1799 sonen Olof. Carl Mattsson fick 1801 första uppbud på 1/6 mtl, som han köpt av föräldrarna för 266 rdr. Han var gift med Maria Olofsdotter. De fick 1801 sonen Magnus och 1813 dottern Caisa Lena. Däremellan hade två barn dött. Utom de nu nämnda hemmans-ägarna fanns åtminstone tre till, en illustration till hemmansklyvningen. Olaus Olsson, f. 1789, och Maria Olofsdotter, f. samma år, bodde i Bruatorp men ägde en tid en hemmansdel i Göttorp. De fick 1810 dottern Sara Lisa och 1813 sonen Olof. Anders Olsson, f. 1784, och Brita Stina Håkansdotter, f. 1791, som var dotter till Håkan Håkansson, fick 1815 sonen Jonas. Petter Jonsson, f. 1784, och Caisa Jonsdotter, f. 1782, ägde en hemmansdel. Håkan Olsson och Caisa Lena Håkansdotter, f. 1791, brukade en gård. Som tidigare redan nämnts gifte sig Lena Håkansdotter, f. 1777 och dotter till Håkan Nilsson och Kerstin Persdotter, med Sven Göransson och brukade en gård. Sven Göransson var född 1778. De fick 1810 uppbud på 1/6 mtl, som de köpt för 200 rdr. De fick 1802 sonen Sven, 1804 dottern Lena och 1814 dottern Brita Stina. Flera barn dog i barndomen.
Båtsman var Gumme Frimodig, som dock bodde i Erengislahyltan. Undantagsfolk var Olof Olsson och Caisa Olofsdotter. Dessutom en rad inhyses. 1803 fick ”gamla pigan Brita vid Göttorp” säd och spannmål av socknen och 1805 beslöt sockenstämman, att hon skulle föras omkring och underhållas ett dygn av varje matlag.

Under perioden 1815-1821 brukade Carl Mattsson och Sven Göransson var sina 1/6 mtl. Carl Mattsson fick 1817 ytterligare ett barn, dottern Brita Stina. Sven Göransson fick sonen Eric. Peter Håkansson och Brita Samuelsdotter lämnade Göttorp och Peter Jonsson sålde sin gård och flyttade till Brantås. 1/6 mtl tillträddes av Carl Mattssons son Magnus Carlsson, f. 1801, och hans hustru Catharina Jönsdotter, som 1818 fick dottern Brita Stina. Håkan Olsson och Caisa Lena Håkansdotter drabbades 1821 aven katastrof: alla deras tre barn avled. Var det en olyckshändelse? Anders Olsson och Brita Stina Håkansdotter på 1/6 mtl fick 1815 sonen Jonas och 1819 dottern Kaisa Lena. Två torpare var skrivna i Göttorp: Nils Nilsson, f. 1779, och Peter Jonsson, f. 1791. Den senare bodde med hustru och fyra barn på Toresbo ägor. På Göttorps ägor bodde båtsmannen Olof Hultgren med hustru och son Jonas samt Hultgrens syster Katharina Petersdotter, som var sjuklig. Undantagsfolk var Håkan Håkansson, Olof Olsson och änkan Johanna Larsdotter. På ägorna bodde båts¬mannen Olof Säf, f. 1787, med hustru Cajsa Lena Jonsdotter och dottern Ingrid Lena.
Under 1820-talet skedde en del förändringar. Carl Mattsson avled 1828 och efterlämnade änkan Maria Olofsdotter. Gården övertogs av sonen Magnus Carlsson och h.h. Catharina Jonsdotter. De fick 1822 sonen Petter och 1827 dottern Fredrica och 1829 sonen Carl Johan. Sven Göransson och Lena Håkansdotter förlorade 1837 dottern Brita Stina, som 23-årig avled 1837. Jonas Nilsson och Brita Stina Matts-dotterfick 1829 en son Olaus. Petter Jonsson och Cajsa Jonsdotter tog undantag. 1/6 mtl brukades fortfarande av Anders Olsson och Brita Stina Håkansdotter, som 1828 ficksitt tredje barn, dottern Ingrid Lena. Ny bonde var Håkan Eriksson, som ännu var ogift. Torpare var Håkan Olsson och Nils Nilsson. Torpare och båtsman var Håkan Witt med hustru Anna Catharina Larsdotter och 3 barn. Det fanns ännu en båtsman, nr 175 Olof Säf, som var född 1787. Hustrun Cajsa Lena Jonsdotter avled, varefter Säf gifte om sig med Stina Svensdotter. Det fanns 5 barn. Göttorps egen båtsman var fortfarande Gumme Frimodig, gift med Maria Eskilsdotter. De hade 8 barn. En båtsman Olof Hultgren flyttade 1823 till Södra Säfsjö. Inhyses var Daniel Börjesson med hustru och 2 barn samt inhyses pigan Maria Håkansdotter, f. 1788 med systern Johanna, f. 1797.

På 1830-talet försvann Magnus Carlsson från Göttorp. Petter Jonsson och Cajsa Jonsdotter tog undantag. Han var vanför och hon var sjuklig. Gården övertogs av dottern Sara Stina Petersdotter, f. 1816, som 1833 vigdes vid Joen Jonsson från Vissefjärda, f. 1799. Han och hans hustru flyttade redan 1846 till Vissefjärda. Gården, som varpå 1/6 mtl, övergick till Håkan Eriksson, född 1805, och Cajsa Lena Svensdotter, f. 1803. De fick 1835 dottern Christina och 1839 dottern Johanna Gustafva. 1/6 mtl brukades alltjämt av Anders Olsson och Brita Stina Håkansdotter. De överlät gården på sonen Jonas Andersson, f. 1815, och dennes hustru Cajsa Lena Jonsdotter, f. 1821. Sven Göransson och Lena Håkansdotter tog undantag 1836 av Nicolaus Carlsson från Mortorp. Han var gift med Stina Svensdotter, f. 1804. Enligt en anteckning i husförhörsboken hade de sålt gården till Olaus Petersson från Gummemåla,som därmed ökade sin gårds storlek från 1/6 mtl till 1/3 mtl. 1/6 mtl ägdes av Peter Jonsson, f. 1789 och Maria Israelsdotter, f. 1804, som avled 1841. Peter Jonsson köpte gården avJonas Månsson, f. 1806, och hans hustru Brita Stina Månsdotter, f. samma år. De flyttade 1839 till Ljungby. 1/3 ägdes av ovannämnde Olaus Petersson, f. 1807 och 1832 vigd vid Brita Stina Carlsdotter, f. 1817 och dotter till Carl Mattsson och Maria Olofsdotter. De fick 1834 sonen Jonas Peter, 1837 sonen Carl Johan och 1840 dottern Emma Mathilda. Som undantagsfolk bodde Måns Nilsson, f. 1781, och hans hustru Stina Månsdotter, f. 1779, på ägorna. Deras dotter Lovisa, f. 1820, flyttade till Ljungby 1834. Det fanns flera torpare på ägorna. Torparen Håkan Olsson var född 1792 och gift med Brita Stina Ericsdotter, f. 1804. De fick 1841 sonen Olaus. Torparen Nils Nilsson avled och efterlämnade änkan Stina Cajsa Jonsdotter, f. 1787, och dottern Christina Nilsdotter, som gifte sig med torparen Gustaf Johansson, f. 1820. Dessutom fanns torparen och båtsmannen Håkan Jonsson Bäck, f. 1804, på ägorna. Han var gift och hade 7 barn. Båtsman för hemmanet Göttorp var Jonas Olsson Frimodig, som var född 1819. Dessutom bodde på ägorna nybyggaren Jonas Håkansson, f. 182?, med hustru Helena Magnidotter, f. 1818, och flera inhyses.
På 1840-talet flyttade Håkan Eriksson till Mortorp 1844 med hustrun Cajsa Lena Svensdotter och de två döttrarna Christina och Johanna Gustafva. Johannes Petersson avträdde sina 1/6 mtl till Olaus Petersson, som därmed ägde 1/3 mtl. Olaus Petersson och Brita Stina Carlsdotter fick 1840 sitt tredje barn Emma Mathilda, 1843 dottern Carolina och 1846 dottern Wendla Carolina. Äldste sonen Jonas Peter, f. 1834, flyttade 1849 till Nybro. Anders Jonsson på 1/3 mtl flyttade 1847 till Holmen med hustrun Maja Lena Jonsdotter och 4 barn. Hustrun avled 1851. Anders Olsson på 1/6 mtl tog undantag och avstod gården till dottern Ingrid Lena Andersdotter och hennes man Johannes Gustaf Jonsson från Krumhall, född 1817. Det skedde 1847. På 1/3 mtl satt Jonas Andersson och Cajsa Lena Jonsdotter. Hon var från Björstorp och född 1821. De fick på 1840-talet tre barn: Fredrika 1842, Pehr August 1847 och Mathilda Christina 1849. Om de övriga som bodde i Göttorp på 1840-talet kan nämnas att båtsmannen Håkan Jonsson Hvit avled 1844. Istället kom 1846 båts¬mannen Johan Jonsson Bäck, född i Södra Säfsjö 1814. Han hade 6 barn. Båts¬mannen Jonas Olsson Frimodig flyttade detta år till Svalehult. Dessutom fanns båtsmannen Olof Jaensson Säf, född i Sigislaryd 1781. Han var gift och hade tre barn. Undantagsfolk var Sven Göransson, Måns Nilsson, änkan Maria Olofsdotter, änkan Caisa Jonsdotter och pigan Maria Olofsdotter, som var född i Kåtterås 1804 och kom till Göttorp från Hälleberga 1849. Torpare var Håkan Olsson och Gustaf Jonsson, f. 1828 i Älghult, som kom till Göttorp från Holmen 1849. Han var gift med Stina Beata Håkansdotter, f. 1826. Backstugunybyggaren Jonas Håkansson var född 1822 i Göttorp och hade hustru och två barn. Torparen Nils Nilsson avled 1845 och hans änka 1847. Inhyses var änkan Maria Carlsdotter, som var född 1780, pigan Stina Jonsdotter, f. 1796 och lomhörd samt pigan Maria Larsdotter, f. 1780 med svag syn. Backstugupigan Maria Håkansdotter, f. 1788 var värkbruten. Dessutom fanns ”backstugu-qwinnfolket” Maria Christiansdotter med fyra utom äktenskapet födda barn.

På 1850-talet tog Anders Jönsson på 1/3 mtl undantag. Han var född i Kalmar 1804 och änkling. Han hade fyra barn, samtliga födda i Kalmar: Christina 1834, Emma Gustafva 1838, Johanna Mathilda 1841 och Joel 1846. Gården övergick till äldsta dottern Christina Andersdotter och hennes man Olaus Germundsson, född i Arby 1825 och 1852 gift med Christina. De fick under 1850-talet fyra barn: Joel 1854, två som dog i rödsotsepidemien 1858 och Ida Sophia 1860. På 1/6 mtl flyttade Johannes Svensson 1853 till Erengislahyltan med hustrun Maria Andersdotter, som var född i Södra Björnahult 1813, och 3 barn. Han efterträddes av Nils Peter Jonsson, född i Norra Örsjö 1831, och hans hustru Gustava Andersdotter, f. 1830. De kom från Norra Örsjö. I Göttorp föddes 3 barn: Anders Peter 1853, Carl August 1856 och Ida Augusta 1858. 1/6 mtl tillhörde Johannes Gustaf Jonsson och Ingrid Lena Anders-dotter. De fick under 1850-talet fyra barn: Johan Alfred 1851, Carl 1853, Ida Augusta 1856 och Wendla Christina 1859. Johannes Gustaf Jonsson avled i rödsot d. 12 oktober 1858 och dagen efter avled äldste sonen Johan Alfred av samma sjukdom. Ingrid Lena Andersdotter gifte 1860 om sig med Peter Fredrik Olofsson, som var född i Södra Björnahult 1832 men närmast kom från Slät. Han övertog därmed gården. På nästa 1/6 mtl tog Jonas Andersson undantag, sedan han 1855 dömts för våld på sin styfmoder och bruk av livsfarligt vapen. Enligt en anteckning i kyrkboken tog han ut flyttningsbetyg till Skåne 1858. På 1/3 mtl bodde från 1854 Jonas Månsson, f. 1806, och Elin Jönsdotter, född i Voxtorp 1816. De kom från Hagby och medförde 9 barn.
En stor del avundantagsfolket i Göttorp avled under 1850-talet, varav en del i rödsotsepidemien 1858. Då dog Anders Olsson. Hans hustru Brita Stina Håkans-dotter hade avlidit redan 1851. Sven Göransson dog 1853, änkan Lena Stina Håkansdotter 1858. Måns Nilssons hustru Stina Månsdotter dog 1855, undantags-änkan Maria Olofsdotter 1853, båtsmannen Håkan Jonsson Bäck 1854. Sjökorporal Olof Jaensson Säf flyttade till Norra Säfsjö 1853. Från Svalehult kom 1854 båts-mannen nr 173 Peter Magnus Johansson Frimodig, som var född i Göttorp 1834. Han vigdes 1860 vid Christina Johansdotter. Hon hade en son utom äktenskapet och kyrktogs 1859 ”såsom lägrad fästekvinna”. Redan 1858 födde hon deras gemen-samma barn: Hilda Mathilda. På ägorna bodde också båtsmannen och torparen Gustaf Jonsson Holmström,som kom dit 1856 från Holmen. Torpare var Håkan Olsson och Fredrik Christiansson, född i Långåker 1826 och närmast kommande från Lindås. Han var gift. Torparen Gustaf Jonsson var född i Älghult 1828 och hade kommit till Göttorp från Holmen 1849. Nu flyttade han tillbaka till Holmen 1851. Av övriga boende på ägorna kan nämnas smeden Johannes Nilsson, som var född i Hälleberga 1824. Han kom från Lindås 1857. Hans hustru hette Anna Cathrina Sandberg, född i Hälleberga 1823. Det fanns tre barn i familjen.
På 1860-talet sålde Olaus Germundsson 1866 sina 1/3 mtl och flyttade 1867 med hustru och 9 barn till Oskars socken. Efterträdare blev Peter Lorentz Petersson, som

var född 1842 i Norketorp. Han gifte sig 1866 med Emma Mathilda Adolfsdotter, född 1847 i Kolsbygd. De fick 1867 dottern Johanna Victoria Theresia och 1868 sonen Frithiof Adrian Amandus. På 1/6 mtl flyttade Nils Peter Jonsson (Widman) 1864 till Ljungby med hustrun Gustafva Andersdotter och 5 barn. Han efterträddes avJohan Gustafsson, född 1835 i Västra Madesjö och 1864 gift med Emma Gustafva Johans-dotter, f. 1843. De fick tre barn: Carl Oscar 1865, Pehr Emrik 1868 och Emil Amandus 1870. 1/6 mtl arrenderades från 1869 av Peter Fredrik Olofsson, född 1832. Han kom från Jonsryd och vigdes 1869 vid Emma Gustava Andersdotter, f. 1840. Hans första hustru Ingrid Lena Andersdotter dog 1869. I det nya äktenskapet föddes 1870 sonen Carl Johan. Peter Fredrik Olofsson ägde redan 1/6 mtl i Södra Björnahult. 1/3 mtl innehades vid decenniets början avErik Jonsson, f. 1818 och hans hustru Christina Jonsdotter. Hustrun avled emellertid 1861, varefter Erik Jonsson sålde gården och flyttade bort. Han efterträddes samma år av August Albrecht Jonsson, född 1839. Han gifte sig följande år med Emma Gustava Andersdotter, född 1838. De fick 1864 sonen Carl Gottfrid, 1866 sonen Joel Emrik och 1869 sonen Pehr Oscar.
Torparen, f.d. handlanden Abraham Svensson kom till Göttorp från Söderåkra 1865 men avled redan 1871. Han var född i Fridlefstad 1824. Änkan JennyEuphrosyne Hjelm var född 1829 i Karlskrona och återvände dit efter mannens död. Undantags¬mannen Jonas Månsson flyttade 1865 bort från Göttorp med hustru och 6 barn. Undantagsmannen och änklingen Andreas Jonsson bodde kvar, men hans tre barn lämnade hemmet. Undantagsmannen och änklingen Måns Nilsson flyttade 1868 till Söderåkra. Peter Jonssons änka avled 1871. Hon hette Cajsa Jonsdotter och var född 1782. Torparen Håkan Olsson dog 1861 och lämnade efter sig änkan Brita Stina Eriksdotter, född 1804. Torpare på Göttorps ägor var vidare Fredrik Christiansson och nysådan Jonas Peter Håkansson, f. 1833 och 1862 gift med Fredrika Gabrielsdotter, f. 1838. De fick 2 döttrar på 1860-talet. Torparen Johannes Andersson kom till Göttorp från Hälleberga 1862 men flyttade 1864 till Stockholm. Han var gift och hade två barn.
Båtsman för Göttorp var Gustaf Fredrik Olsson Frimodig, som kom hit 1868 från Algutsboda. Två avskedade båtsmän fanns fortfarande på ägorna: Gustaf Jonsson Holmström flyttade emellertid till Ingemundsmåla 1869 och Peter Magnus Johansson Frimodig hade redan 1866 flyttat till Södra Säfsjö. Två yrkesmän hade nu bosatt sig på Göttorps ägor. Skräddaren Jonas Håkansson med hustru och 3 barn samt smeden Johannes Nilsson, vars hustru avled 1870. Dessutom fanns det flera backstusittare och inhyses. Göttorp varpå 1860-talet folkrikt.
Vi går fram till 1870-talet. Peter Lorentz Petersson och Johan Gustafsson brukade fortfarande sina gårdar. Den senare fick till sina tidigare tre barn ytterligare tre: Aron Victor 1874, Johan Conrad 1876 och Ernst Gottfrid 1880. På 1/6 mtl ägde den förändringen rum, att Peter Fredrik Olofsson och Emma Gustava Andersdotter överlämnade gården till hans son i första giftet, Aron Gustaf Petersson, f. 1864 och flyttade till Södra Björnahult 1872. Gården arrenderades till en tid av Carl Johan Jonsson i Krumhall. På nästa 1/6 mtl gästspelade en kortare tid Olof Jonsson, född 1853 i Brokagärde. Han kom till Göttorp från Brokagärde 1875 och återvände dit 1877. Han gifte sig 1875 med Emma Sofia Johansdotter, f. 1851. De fick 1877 sonen Carl Johan Wilhelm. Avnästa 1/6 mtl bildades på 1870-talet två hemmansdelar på vardera 1/12 mtl. Den ena ägdes av Johan Johannesson, född 1827 i Algutsboda, som 1864 gift sig med Maria Petersdotter, f. 1830. Hon avled 1879. Den andra hemmansdelen på 1/12 mtl ägdes avCarl Fredrik Gustaf Pihl i Södra Örsjö men köptes 1878 av Carl Johansson från Norra Björnahult, som 1877 gift sig med Emilia Matilda Samuelsdotter, som var född 1855. På 1/3 mtl sålde August Albrecht Jonsson och Emma Gustava Andersdotter hälften avhemmansdelen till Johannes Petersson i Holmen. 1/6 mtl ägdes aven annan Johannes Petersson,som var född 1837 och 1863 gift med Anna Christina Petersdotter, f. 1841. De kom 1874 från Norra Säfsjö till Göttorp. De fick under årens lopp icke mindre än 8 barn: Thure Wilhelm 1864, Rosalie Amanda Elisabet 1866, Anna Julia Annette 1870, Mandus Emanuel 1871, Hilda Sophia 1873, Aron Gottfrid 1875, Frans Edward 1878 och Gerda Amalia Teodelinda 1880. Under ettår 1874-1875 ägdes 1/6 mtl avJohannes Olofsson, f. 1837. Han kom från Lilla Ebbehult med hustrun Emma Helena Jonsdotter och tre barn men flyttade redan följande år till Elmeberg. Gården övergick till Johannes Petersson i Holmen.
Om övriga boende på ägorna kan följande meddelas. Undantagsmannen och änklingen Anders Jonsson flyttade 1879 till Oskars socken. Peter Jonssons änka Cajsa Jonsdotter dog 1871. Smeden Elof Johansson, som kom till Göttorp 1878 samtidigt som han gifte sig med Wendla Christina Fredriksdotter från Norra Säfsjö, flyttade redan 1880 bort från Göttorp. Torparen Fredrik Christiansson flyttade 1872 till Gränö. Torparen Carl Johan Jonsson däremot flyttade till Göttorp från Markustorp 1875. Från Nybro inflyttade 1872 lackfabrikör Carl Wilhelm Jonsson,som var född 1851. Han gifte sig 1873 med Augusta Mathilda Jonasdotter, f. 1852. De fick 1874 en son, som dock avled följande år, varefter föräldrarna flyttade tillbaka till Nybro. Efter handlanden Abraham Svensson, som avled 1871, kom handlanden Johannes Johansson, f. 1827 i Algutsboda och gift med Emma Christina Petersdotter. De hade tre barn. En lanthandlare Gustaf Jonsson,som var född 1855 kom 1878 från Västra Säfsjö till Göttorp. Man frågar sig om det verkligen fanns rum för två handlande i Göttorp. Skräddaren Jonas Håkansson flyttade 1873 bort från Göttorp. Båtsmannen Carl Gustaf Nilsson Hög kom från Norra Bäckebo och bodde någon tid i Göttorp men flyttade 1877 till Holmen. Avskedade marinsoldaten Jonas Gudmundsson Göth, som var född 1831 flyttade 1880 bort från Göttorp. Smeden Johannes Nilsson Uhr var född 1824 i Hälleberga och änkling. Hans son Carl Johan, f. 1854 emigrerade 1872 till Mecklenburg-Schwerin i Tyskland. På Göttorps ägor bodde vidare skomakaren Elis Hultqvist, f. 1852, med hustru och dotter. Avskedade båtsmannen Carl Fredrik Petersson Hvithår, f. 1835, flyttade till Göttorp från Elmeberg 1874. Utom de nu nämnda fanns under 1870-talet ytterligare en del backstugusittare och inhyses på Göttorps ägor.
På 1880-talet tog Peter Lorentz Petersson på 1/3 mtl undantag och flyttade bort 1890. Sonen Frithiof Lorentzon övertog gården. Hans syster Johanna hade avlidit 1881. 1/6 mtl brukades fortfarande av Johan Gustafsson och Emma Kristina Johansdotter. De fick 1886 sitt sjätte barn, sonen Rickard Adrian. Redan 1883 emigrerade äldste sonen Carl Oskar till USAoch han följdes 1891 av brodern Pehr Emrik. På 1/12 mtl blev Johan Johansson 1879 änkling. Han flyttade 1881 bort från Göttorp. På 1/6 mtl sålde Carl Johansson gården och blevtorpare. Köpare var Peter Magnus Svensson, f. 1824. Han kom till gården 1882. Han var gift med Karolina Petersdotter, f. 1829. De hade fyra barn: Johan Amandus, f. 1863, som tog sig namnet Ljungquist, Per August, f. 1867, som kallade sig Wendblad, Hilda Augusta, f. 1870 och Ida Sofia med tillnamnet Wallden, som var äldst och född redan 1861. Både hon och brodern Johan Amandus emigrerade 1888 till USA. 1/6 mtl ägdes till en början av snickaren Johannes Petersson, som var född 1837. Han flyttade 1889 med hustru och 9 barn till Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Gården hade redan 1882 köpts av handlanden Gustaf Jonsson och hans hustru Emilia Elisabet Jonsson. De hade tre barn, då de redan 1883 flyttade bort. Näste ägare, från 1885, var handlanden Lorentz Jonsson, som var född 1857 och sedan 1885 gift med Hulda Therese Carlsson, f. 1865. De fick 1889 sonen Erik Gunnar. 1/6 mtl ägdes fortfarande av Johannes Petersson i Holmen och 1/3 mtl sedan 1881 av Olaus Petersson, f. 1856.
Torpare var Jonas Peter Håkansson med hustru och sexbarn och Carl Johan Svensson med hustru. Smeden Pehr August Jonsson, f. 1843, gifte sig 1881 med Ida Lovisa Berggren, född 1852. Handlanden Johannes Johansson, född 1827 och sedan 1874 gift med Emma Kristina Petersson, f. 1841, flyttade 1882 bort från Göttorp. Skomakare Johan Elis Hultquist flyttade med hustru och två döttrar till Johannes församling i Stockholm 1891. Båtsmannen nr 171 Gustaf Fredrik Olsson Frimodig flyttade 1889 till Åhs församling på Öland. Förre båtsmannen Carl Fredrik Petersson Hvithår bodde på ägorna med hustru och 5 barn. Arbetaren Johan Carlsson från Algutsboda, f. 1829, och hans hustru Matilda Jonsdotter, f. 1830 i Oskars församling, hade två barn: Oskar, f. 1859 och Anna, f. 1870. Båda
emigrerade till USA, Oskar 1885 och Anna 1887.
Under åren 1891-1896 skedde flera förändringar. Johan Gustafsson avled 1891. De två äldsta sönerna Emil Amandus och Aron Viktor emigrerade till USA 1892. Bröderna Johan Conrad och Rickard Adrian stannade hemma. På nästa 1/6 mtl satt Peter Magnus Svensson och Karolina Petersdotter kvar. Båda barnen: Per August och Hilda Augusta emigrerade 1893 till USA. 1/6 mtl ägdes fortfarande av Johannes Petersson i Holmen. Ägare till nästa 1/6 mtl var f.d. torparen Carl Johan Jonsson, f. 1842, och hans hustru Stina Lisa Petersdotter, f. 1840. På ägorna bodde till en början handlanden Lorentz Jonsson och hans hustru. Av deras 3 barn dog 2 1892 och 1894. Familjen flyttade 1894 till S:t Sigfrid. Från Hälleberga kom redan 1893 f.d. handlanden Johan Ferdinand Lindskog, född 1863 i Linneryd och 1890 gift med Karolina Botilda Månsson, f. 1866 i Fridlefstad i Blekinge. Familjen flyttade 1895 till Rödeby, likaledes i Blekinge. På gårdens ägor bodde vidare sedan 1892 handlanden Ernst Ludvig Nyblom, f. 1861 i Algutsboda, och hans hustru Hanna Ester Dahlgren, f. 1854 i Ljungby. De hade två barn. 1/3 mtl ägdes nu avFrithiof Lorentzon, snart känd som en av Madesjös främsta kommunalmän. Han gifte sig 1893 med Lydia Maria Fagerström, född 1872 i Karlslunda. De fick samma år tvillingarna Ada och Maja och 1894 likaledes tvillingar: Bernhard och Fritz. Den senare skulle längre fram bli en känd byggmästare i Madesjö.
Torpare var Carl Johansson med hustru Emma Matilda Samuelsdotter och tre barn samt Jonas Peter Håkansson med hustru och fem barn. Smeden Per August Jonsson flyttade till Virserum 1894. På ägorna bodde vidare förre torparen, arbetaren Jonas Petersson med hustru och sex barn, arbetaren Peter August Jonsson med hustru och sex barn samt förre båtsmannen Carl Fredrik Hvithår med hustru och fem barn.
Laga skifte skedde i Göttorp 1846-1847. Till sist något om emigrationen från Göttorp. Redan 1868 utvandrade från Göttorp drängen Joel Andersson till USA. År 1872 utvandrade drängen Carl Jonas Johannisson till Mecklenburg-Schwerin i Tyskland. År 1883 emigrerade Johan Gustafssons äldste son Carl Oskar Johansson till USA. År 1885 och 1887 reste syskonen Oskar Johansson och Anna Johansson och följande år, det stora emigrationsåret, följde Johan Ljungquist och Ida Sofia Wallden, syskon och barn till Peter Magnus Svensson. År 1891 emigrerade Johan Gustafssons son Per Emrik och 1892 ytterligare två söner: Emil Amandus och Aron Viktor. År 1893 följde Peter Magnus Svenssons barn Per Wermblad och Hilda Wermblad. Tillsammans blir det 12 personer från Göttorp.

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/g%C3%B6storp%2C+nybro?c=56.727905,15.862611&t=geos&z=14

http://kartor.eniro.se/m/t8WK2

Lästips: Lennart Peterson: Min hemby Gunnarsmo i Hembygdskrönikan 2014 s 39.

Lennart K Peterson: Slagsmål i Gunnarsmo inför tinget 1835 i Hembygdskrönikan 2011 s 25.

By i Madesjö socken Dramat i Gunnarsmo Ett dråp 1898 som gav upphov till ett skillingtryck om ”dåren i Gunnarsmo”. Vill du skriva mer om detta, så finns en artikelserie av Gerhard Köppen, införd i Nybro Extra. Köppens artiklar om händelser och platser i Nybro kommun finns samlade i pärmar på Nybro bibliotek. Denna artikel finns i pärm 1.

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/gummem%C3%A5la?c=56.814987,15.859128&t=geos&z=14

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Gummemåla är sammansatt av Gumme och -måla. Gumme är en kortform av personnamnet Gudmund. Måla betyder ”avmätt jordstycke”. Hemmanet har således uppkommit, när någon gång under senmedeltiden en man vid namn Gudmund tagit upp en nyodling på häradsallmänningen. Detta område fick då namnet Gummes ”måla” eller Gummemåla. När detta kan ha skett är okäntmen sannolikt bör det ha skett tidigast under 1300-talet, då den stora nyodlingsverksamhet, som betecknas av-målanamnen tog sin början. Den fortsatte sedan in på 1600-talet. Gummemåla bör dock ha tillhört den tidigaste -målabebyggelsen. Härför talar, att Gummemåla, när det dyker upp i historiska källor 1539 är ett rikt hemman med stor avrad till Kronan.
I 1539 års lista över sakören, dvs böter till Kronan, nämnes ”Cronobonden Swen Aakasson”, som för slagsmål skulle böta 3 mark penningar. Sannolikt var han fader till ”Aake Stuth”, som samma år nämnes som länsman i Madesjö och vars avrad till Kronan var: 1 spann malt, 3 skäppor mjöl, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 öre och 1 packe näver. Denna avrad var bland de största i Madesjö och visar, att Gummemåla av Kronan ansågs vara ett rikt hemman. Härför talar också, att han var länsman. Som sådan intog han mellanställning mellan Kronan och socknens bönder. Till länsmän togs självfallet endast rika och ansedda bönder. Med befattningen följde som en erkänsla från Kronan frihet från att utgöra avraden, så länge man innehade länsmansbefattningen. Aake Stuth var också enligt anteckning i fogderäkenskaperna fri från avraden. Han var länsman under dackefejdens oroliga årmen hade 1544 lämnat tjänsten. I detta års saköreslängd är han istället antecknad ”för nogre dröfftehestar han haffuer dolt.” Det blev böter: 3 oxar och 1 stut. Om det var detta som föranledde avskedet från länsmanstjänsten framgår ej av notisen.
Åke Stuth har i fogderäkenskaperna 1551 efterträtts av sonen Swen Åkesson vars avrad ökats med fodring för två konungshästar vart tredje år. Han var 1553 knekt men torde ej ha förblivit knekt någon längre tid. Enligt 1561 års fogderäkenskaper hade hans avrad höjts med 1 skäppa malt och ett dagsverke, så att han var skyldig att göra 4 dagsverken. De löstes i allmänhet med pengar. Enligt tionderäken-skaperna 1565 erlade Swen Åkesson 2 skäppor råg och 11/2 skäppa korn i tionde till Kronan. Det svarar mot en skörd av 30 skäppor råg och 22 skäppor korn. År 1569 hade fodringen höjts med två s.k. lagmanshästar. Så kom 1570 med Älfsborgs lösen. Inför denna deklarerade Swen Åkesson: koppar-1 lispund (7-7,5 kg), oxar-7, kor-10, tvåårsungnöt-3, kalvar-2, får-4, svin-12, häst för 5 mark. Det blev en skatt på 23 mark. Swen Åkesson framstår som en av de rikaste bönderna i Madesjö!

I 1572 års tionderäkenskaper är Sven Åkesson uppförd för 2 skäppor råg och 3 skäppor korn. Det motsvarar en skörd på 30 skäppor råg och 45 skäppor korn, en godskörd efter den tidens förhållanden. Sven levde ännu 1573 men 1574 stod ”änkan i Gummemåla” för hemmanet. Därefter övertogs det avHåkan Swensson, som säkerligen var en son. Han var 1586-1590 fjärdingsman i norra fjärdingen, vilket innebar, att han var länsmannen Johan Hemmingssons i Gangsmad medhjälpare. För sina mödorsom fjärdingsman var han befriad från dagsverksskyldigheten till Kronan. Han brukade Gummemåla ännu 1601. I detta års s.k. rumpeskattlängd har Håkan deklarerat för 1 par oxar, 4 kor, 1 sto och 4 tunnor utsäde, vilket var något över genomsnittet.
Håkan Swensson måste ha avlidit under det följande decenniet, ty när Älfsborgs lösen togs ut hette brukaren ”Joen i Gummemåla”. Han hade en piga mantalsskriven på hemmanet och erlade 21/2 koppardaler till Älfsborgs lösen. På hemmanet fanns utom honom ”Kerstin i Gummemåla”, som är antecknad som ”slätt utfattig” och inte betalade något till Älfsborgs lösen. Vem hon kan ha varit, är svårt att avgöra. Möjligen var hon änka efter Håkan, men det blir en gissning. Om den nye brukaren var son till Håkan är likaledes omöjligt att avgöra. Han kallas aldrig med annat än förnamnet i räkenskaperna, men efterträdaren hette Håkan Jonsson vilket kan betyda, att han var son till Jon och sonson till Håkan. Men säkerhetstår ej att vinna.
Jon brukade Gummemåla under lång tid. Han och hans hustru stod för hemmanet ännu 1655, men betecknas då som ”åldriga”. Jon deklarerade inför 1620 års extra-beskattning, d.s.k. boskapspenningen, åkerland till 6 tunnors utsäde, svedjeland till 4 skäppor, 1 häst, 1 sto, 3 oxar, 2 stutar, 4 ungnöt, 10 får, 6 lamm, 1 gammalt och två unga svin och fick härför betala 2 dlr 13 öre 20 penningar i boskapspenning. Till den nya boskapshjälp, som utlystes 1628 deklarerade Jon land till 6 tunnors utsäde, svedjeland till 1/2 tunna, 1 sto, 1 ungsto, 3 oxar, 3 stutar, 9 kor, 3 kvigor, 7 får, 7 lamm och 4 ungsvin. Han måste utan tvekan ha varit en av de mest välsituerade bönderna i Madesjö under 1620-talet, en tid som utmärktes av svaga skördar och många ödeshemman.

Till 1633 års boskapspenning deklarerade Jon 51/2 tunna åkerland, 1 tunna svedje-land, 2 oxar, 2 stutar, 7 kor, 3 kvigor, 6 får, 6 lamm och 3 ungsvin. Hemmanets standard var således ungefär oförändrad. I jämförelse härmed synes tillgångarna någotmindre 1641. Jon hade då en dotter mantalsskriven i hemmet och hans tillgångar var1 sto, 1 par oxar, 3 stutar, 6 kor, 3 kvigor, 6 får, 8 lamm, 2 ungsvin och 6 tunnors utsäde. Nu fanns även på hemmanet en Kerstin, som hade två kor, 1 kviga och 4 får.
I 1655 års mantalslängd, den sista i vilken Jon och hans hustru står upptagna som brukare, bodde två söner och en dotter hemma. Därjämte fanns en piga. I 1660 års mantalslängd harsonen Håkan Jonsson övertagit Gummemåla. Den andre sonen hette tydligen Nils Jonsson. Han var 1661 inblandad i ett slagsmål på Madesjö kyrkogård med den notoriske bråkmakaren Sven Svensson i Getahult. Det blevböter till kyrkan – 40 daler och dessutom ytterligare 40 dlr tre-skiftes. Enligt kyrkoräken-skaperna avled Jon 1666, varvid i testamente till kyrkan gavs 2 dlr. Håkan och hans hustru förekommer även vid andra tillfällen som givare till kyrkan. Så bidrog de 1670 till kostnaderna för ommålning av kyrkan.
I 1686 års jordebok står Håkan Jonsson som ensam brukare av Gummemåla men av andra källor framgår det, att också andra personer bodde på hemmanets ägor. Så vigdes 1679 Joen Hemmingsson i Gummemåla och gav i anledning därav 16 öre till kyrkan. År 1678 föddes Berges son i Gummemåla och fick namnet Håkan, och 1679 samme Berges dotter, som fick namnet Karin. År 1683 föddes Håkans son Oluf och 1688 vigdes Nils i Gummemåla vid Kerstin Gunnarsdotter. Nils hette Håkansson i efternamn och var son till Håkan Jonsson. Han fick 1692 dottern Karin.
I 1697 års kvarnkommissions handlingar heter det, att Håkan och Nils i Gummemåla hade en mjölkvarn, som räntade 1 dlr 4 öre till Kronan. Två år senare i 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett officiellt faktum. Nu är Gummemåla delat på tre brukare: Håkan 1/2 mtl, Olof och Nils vardera 1/4 mtl. De var Håkans söner. I 1717 års mantalslängd har uppdelningen gått vidare. Där upptages 4 hemmansdelar brukade av Olof Håkansson, Joen Håkansson, Jon Nilsson och Nils Håkansson. De tre med efternamnet Håkansson var söner till Håkan Jonsson. Vem Joen Nilsson var är obekant. Han kan ha varit brorson till Håkan Jonsson.

Vid kyrkoherdevalet 1740 gjordes en röstlängd upp, där varje röstberättigad hemmansbrukare antecknades. Enligt denna fanns i Gummemåla Olofs änka, Jon Håkansson, gamle Jon Nilsson och unge Jon Nilsson. Var och en brukade 1/4 mtl. Unge Jon Nilsson var uppenbarligen son till Nils Håkansson.
Ägandeförhållandena undergick många förändringar under 1700-talets senare hälft. Ännu i husförhörslängden 1728-1740 är ägandeförhållandena lika med dem i 1717 års mantalslängd och 1740 års prästvalslängd, men under de följande årtiondena uppvisar domböckerna en del namn på personer, som en längre eller kortare tid bott i Gummemåla utan att de upptagits i husförhörslängderna. Vid sommartinget 1757 uppbjöds för andra gången för inspektoren Jacob Montell 1/4 kr.sk.-hemmanet Gummemåla, som han som det heter i protokollet ”sig tillhandlat av Måns Joensson d. 27 sept. 1757 för 650 dlr smt.” Denne Montell var anställd vid Flerohopps järnbruk och blevaldrig skriven i Gummemåla.
Vid vintertinget 1758 hade Olof Olofsson i Gummemåla å egna och sin hustrus Brita Joensdotter vägnar instämt sin svåger Petter Joensson och dennes hustru Karin Olofsdotter i Köpstaden att antingen ge Olof Olofsson 100 dlr smt ”såsom tillgift ur Köpstaden, effter Gummemåla skall vara sämre eller ock taga 100 dlrsmt och sedan ombyta hemmansdelar.” Det blevförlikning inför tingsrätten: Petter Joensson gav Olof Olofsson 80 dlrsmt för Köpstaden. Vid sommartinget 1758 skedde enligt protokollet följande. ”Till följe af Göta Hofrätts utslag af d. 18 jan. företrädde Måns Joensson i Gummemåla, och sedan han blifvit afstraffad med 23 parspö för det han haft smädeord motsin fader Joen Nilsson, gjorde Måns Joensson till sin fader den honom ålagda afbönen, fast fadern ej var tilstädes utan berättades gå omkring att tigga sig födan. Och som Måns Joenssons hustru Sara Olofsdotter ärsjuk och hafvande, så att hon intet kunde undergå något straff eller göra afbön, så bör sådant forderligast verkställas, vilket emedlertid i Domboken antecknades.” Vid ett senare ting avstraffades Sara Olofsdotter med 13 par ris och avbön. Övergrepp mot föräldrar var ett svårt brott på denna tid, då Mose lag i många fall bestämde straffen. Misshandel av föräldrar var t.ex. belagt med dödsstraff. Smädeord avstraffades med spö- eller risslitning. Måns Joensson var ej skriven i Gummemåla. Han bodde där väl en kortare tid.

Låt oss nu i husförhörslängden se efter, vilka hemmansägare som var skrivna i Gummemåla under åren 1755-1788. Jon Håkanssons änka Kerstin Olofsdotter avled 1760. Det fanns fyra barn: Kerstin f. 1736, Nils f. 1741 och gift, Olof f. 1745, salpetersjudare, Sigrid f. 1748 och gift. Gården övergick till Christoffer Nilsson från Ramkvilla, f. 1730, och hans hustru Annika Danielsdotter, likaledes född 1730. Deras döttrar Lisa och Maria föddes 1760 resp. 1770. Den tidigare omnämnde Olof Olofsson var född 1732 och vigdes 1756 vid Brita Jonsdotter, f. 1732. De fick fyra barn: Stina 1756, Sven 1758, Jonas 1764 och Olof 1766. Ovan är omnämnd hans process mot svågern Petter Joensson i Köpstaden och förlikningen dem emellan 1758. Olof Olofsson synes ha haft dålig ekonomi. Då han ej kunde betala sina skulder resolverade K. Bef. 1770, att landsfogden Craelius skulle låta försälja 1/4 kr.sk.-hemmanet Gummemåla på auktion för att förnöja fordringsägarna. Innan denna resolution hann verkställas sålde Olof Olofsson i oktober 1770 sin gård till Ingemund Olsson i Västra Madesjö. Craelius lät dock exekutivauktionen ha sin gång och Ingemund Olsson köpte hemmansdelen för 100 dlr smt lägre pris än han lovat betala Olof Olofsson. Han sålde i sin tur gården 1773 till brukspatronen Löthmann på Kvarnekulla. Olof Olofsson klagade hos högre myndigheter i Stockholm och hans klagomål resulterade i att Justitiekanslern d. 19 juni 1777 remitterade Olofssons besvär till häradsrätten. Olof Olofsson bodde nu i Köpstaden. Det skulle taga för lång tid att här relatera den invecklade processen. Den slutade emellertid i att häradsrätten frikände Craelius, som endast lytt order, förklarade Ingemund Olssons inrop på auktionen giltigt och godkände Löthmanns besittning av 1/4 Gummemåla. Olof Olofsson dömdes för missbruk avrättegång till att böta 1 rdr 32 sk jämte att ersätta Craelius’ rättegångskostnader med 2 rdr och Ingemund Olssons med 32 sk. Olof Olofsson och hans hustru fick rätt att inom 8 dagar vädja till lagmansrätten. De behövde på grund avsin fattigdom ej lösa protokollet. De vädjade inom föreskriven tid men hur det gick till slut harjag ej haft tillfälle att följa. Olof Olofsson försvann emellertid definitivt från Gummemåla. Ingemund Olsson står däremot upptagen, men samtidigt anges, att han bodde i Västra Madesjö. Löthmann skrevs aldrig i Gummemåla, men han står skriven på Kvarnekulla.

Ägare av1/4 mtl enligt husförhörsboken 1755-1788 var Elias Månsson. Han var född 1744 och vigdes 1775 vid Marje Håkansdotter, född 1753 och dotter till Håkan Nilsson. Håkan hade dessutom följande barn: Stina, f. 1754, Cathrina 1758, Peter 1761, Maria 1766. Elias Månsson och Marje Håkansdotter fick 1776 dottern Karin. Olof Jonsson, f. 1746 och Cajsa Jonsdotter, f. 1740 hade två barn: Jonas, f. 1776, och Nils, f. 1779. På ägorna bodde vidare inhyses Jon Håkansson, som avled 1762, och h.h. Kerstin Persdottersamt änkan Ingrid Månsdotter. Hemmanets båtsman Peter Andersson Krusare med hustru Ingjerd Persdotter bodde på Ruskemåla ägor. Han efterträddes av Jonas Olofsson Krusare, f. 1757 och ogift.
Under perioden 1782-1801 stabiliserades ägandeförhållandena i Gummemåla. Det fanns nu fyra hemmansägare där, en för varje fjärdedels mantal. Jonas Jonsson var född 1772 och gift med Cajsa Håkansdotter, född 1770. De hade 2 barn: Brita Stina, f. 1790, och Peter 1798. Nästa 1/4mtl ägdes nu avJonas Olofsson, f. 1776 och son till Olof Jonsson och Cajsa Jonsdotter. Han var gift med Lena Olofsdotter, f. 1774 och hade två döttrar: Stina Lena 1798 och Maja Lisa 1799. Enligt en anteckning i husför-hörslängden bodde familjen i Jonsryd. Håkan Olofsson ägde den tredje fjärdedelen. Han var född 1750 och gift med Kerstin Persdotter, f. 1749. De hade två barn: Peter 1780 och Christina 1785. Den fjärde hemmansdelen innehades av Per Andersson, som var född 1751, och hans hustru Kerstin Persdotter, född 1752. De hade tre barn: Brita, Lena och Cathrina. Den sistnämnda skulle stanna på gården genom giftermål med Johannes Persson, f. 1788. Flera inhyses och undantagsänkor bodde på ägorna.

Under perioden 1802-1814 brukade Jonas Jonsson och Jonas Ohlsson fortfarande sina hemmansdelar. Håkan Ohlsson överlät sin gård på sonen Peter Håkansson, f. 1780, som ingick äktenskap med Brita Stina Jonsdotter, f. 1783 och dotter till Jonas Jonsson. De fick tre barn: Olaus 1807, Lena 1808 och Jonas 1811. Som tidigare nämnts överlät Per Andersson sin gård till mågen Johannes Persson.
Ingen förändring inträdde ifråga om ägandeförhållandena under perioden 1815¬1821. Endast barnkullarna ökade i storlek. Jonas Jonsson fick fyra barn, Jonas Ohlssons barnskara var stor: Maja Lisa 1799, Brita Stina 1803, Olaus 1805, Daniel 1806, Katharina 1810, Peter 1811 och Stina 1814. Johannes Persson och h.h. hade 3 barn: Stina Cajsa 1813, Peter 1816 och Lena Gustafva 1819. Peter Håkansson och Brita Stina Jonsdotter slutligen hade fem barn: Olaus 1807, Lena 1808, Jonas 1811, Stina Cajsa 1815 och Cajsa Lena 1817. Per Andersson och Kerstin Persdotter bodde kvar på sin f.d. gård som undantagsfolk, liksom Håkan Olsson och hans hustru med samma namn: Kerstin Persdotter. Båtsmannen Edmund Krusare fanns i Kristianstad, medan familjen: hustru och tre barn bodde i Ingemundsmåla, ”föddes på socknen”, dvs fick fattigunderstöd. Det fanns en nybyggare på ägorna. Han hette Nils Svensson, var född 1792 och gift med Stina Persdotter, som var född 1794. De fick 1818 dottern Stina Cajsa. Om dem står antecknat i husförhörslängden: ”skall flytta”.
Stora förändringar inträffade i Gummemåla under decennierna 1820-1840. 1/4 mtl ägdes nu avJohannes Petersson, f. 1788 i Långåker, och hans hustru Johanna Svensdotter, f. 1808 i Östra Rismåla. De fick icke mindre än 8 barn, avvilka dock 4 avled i unga år. Ende överlevande sonen, Peter, var född 1816 och blevså småningom gift i Högemåla.
Johannes Andersson, f. 1786, och hans hustru Stina Jonsdotter, f. 1794, ägde nästa hemmansdel. De hade 3 barn: Johan Peter 1825, Andreas 1830 och Carolina 1832. Familjen flyttade 1835 till Ljungby. Efterträdare blev Jonas Danielsson, f. 1800, och hans hustru Lena Håkansdotter, f. 1799. De stannade endast sex år i Gummemåla och flyttade 1841 till Kulla. De hade 4 barn.

Jonas Månsson var född 1809 och gift med Stina Jonsdotter, f. 1811 och dotter till Jonas Jonsson och Cajsa Håkansdotter. De fick 1826 sonen Peter August Jonsson. Jonas Månsson avled 1834, varefter änkan gifte om sig med Peter Carlsson från Markustorp och född 1774. Det var 27 års åldersskillnad mellan dem! Jonas Månssons gård ägdes några år av Jonas Petersson, f. 1810, och Lovisa Jonsdotter, f. 1807, även hon dotter till Jonas Jonsson och således syster till Stina Jonsdotter. De flyttade till Ljungby 1839. Avövriga i Gummemåla boende avled undantagsänkan Lena Olsdottter 1839. Hon var änka efter Jonas Olsson. Alla barnen hade lämnat hemmet. Båtsmannen Johannes Krusare, f. 1807, avled 1835 på sjukhuset i Karlskrona. Han efterlämnade änkan Petronella Petersdotter, f. 1812, och sonen Peter Magnus,som var född 1834. På hemmanet Gummemåla fanns också under 1830-talet inhyses Jonas Johansson, f. 1815, med hustrun Stina Cajsa Petersdotter och dottern Wendla Lovisa, som föddes 1839. Där fanns också sockenskomakaren Lars Johansson Rosengren, f. 1814, och hans hustru Johanna Sophia Eriksdotter, f. 1816. De kom från Kalmar 1838. Han blevbruksskomakare på Flerohopp 1841.
Vi går fram ettdecennium till 1840-talet. Ägaren av1/4 mtl Peter Håkansson, f. 1779, avled 1845. Hans efterlämnade änka Brita Stina Jonsdotter, f. 1783, tog undantag. Äldsta dottern Cajsa Lena flyttade 1842 till Kalmar. Den andra dottern, Lovisa Petersdotter, gifte sig 1845 med Sven Jonsson, f. i Wirrmo 1821. Därmed hade en förgrundsgestalt i Madesjö kommunala livframträtt. Sven Jonsson i Gummemåla skulle bli Madesjö förste vice ordförande i kommunalstämma och kommunalnämnd 1863, landstingsman och nämndeman på 1860-talet för att sluta som häradsdomare. Vi återkommer till honom. Under 1840-talet fick makarna tre barn: Ida Mathilda 1846, Alfred 1847 och Wilhelmina 1850. Det skulle bli flera senare!
Nästa 1/4 mtl ägdes under 1840-talet fortfarande av Johannes Petersson och Johanna Svensdotter. Under 1840-talet ökade deras barnskara med Wendla Sophia 1842, Emma Mathilda 1845 och Johan August 1849. Som redan tidigare nämnts gifte sig äldste sonen Peter till Högemåla 1847. Brukaren av 1/4 mtl Jonas Petersson,  f. 1811, och hans hustru Maria Olofsdotter, f. 1817, hade tre barn: Peter August Fredrik 1840, Gustaf Adolph 1841 och Olaus 1844. Familjen flyttade 1846 till Lilla Gangsmad.

Peter Carlsson och Stina Jonsdotter överlät 1850 1/4 mtl till hennes son i första giftet Peter August Jonsson, f. 1826, som detta år ingick äktenskap med Charlotta Johansdotter, som var född i Hälleberga 1829. Till Gummemåla ägor flyttade 1850 från Köpstaden torparen Peter August Jönsson, född i Gunnarsmo 1828. Han gifte sig samma år med Anna Charlotta Johansdotter, född i Hälleberga 1827. Hon kom närmast från Gunnarsmo. Samma år inflyttade från Karlskrona marinsoldaten nr 19 vid andra kompaniet Johan Svärd, f. 1829 i Gunnarsmo. Han hade permission till d. 25 april 1850 för att arbeta på Flerohopps järnbruk.
På 1850-talet ökade Sven Jonssons familj med ytterligare 5 barn till 8: Hanna föddes 1851, Fridolf 1854, Rickard 1856, Hilda 1858 och Otteli 1860. Johannes Petersson och Johanna Svensdotter fortsatte att bruka sin hemmansdel. Dottern Cajsa Lena blev 1852 gift i Köpstaden och dottern Wendla Sophia 1859 i Gummemåla. Emma Mathilda avled 1859. Sonen Johan August, f. 1849 stannade i hemmet. Peter August Jonsson och Charlotta Johansdotter fick två barn: Pehr Elof 1855 och Ida Mathilda 1859. Från Lilla Idehult kom 1859 Johannes Andersson och ingick äktenskap med Johannes Peterssons dotter Wendla Sophia. De fick 1860 dottern Mathilda Sophia.
Av övriga förändringar kan nämnas att undantagsmannen Peter Carlsson avled 1859 och efterlämnade änkan Stina Jonsdotter. Undantagsänkan Brita Stina Jonsdotter bodde kvar i Gummemåla. Från Lindås kom 1866 pigan Emma Svensdotter, f. 1839. Torparen Peter August Jonsson flyttade med hustru och en son till Ingemundsmåla 1851. I stället kom 1855 torparen Jonas Joensson, som var född i Gummemåla 1830. Han var gift med Christina Jonsdotter, f. 1834 i Nybro. De flyttade 1858 till Kulla. Ännu en torpare fanns nu: Gustaf Fredrik Jonsson, f. i Gunnarsmo 1829. Hans hustru hette Anna Stina Jonsdotter och var född i Ingemundsmåla 1823. De kom till Gummemåla 1853 men flyttade redan 1853 till Ryssby. Samma år inflyttade nybyggaren Carl Johan Andersson från Flerohopp. Han var född i Lenhofda 1817 och gift med Adena Maria Lundgren, f. i Kalmar 1808. Från Flerohopp flyttade 1855 lanthandlaren Peter Johan Olsson, född i Käringskruf 1829. Han gifte sig 1858 med Johanna Christina Johansdotter från Algutsboda, f. 1838. De fick sonen Mandus 1859. Flera backstusittare bodde på ägorna. Från Käringskruf inflyttade 1852 August Petersson och Ingrid Lena Jonsdotter med barn, och från Ljusaberg kom 1857 Håkan Axelsson.

Under 1860-talet uppnådde Sven Jonsson höjden av anseende och förtroende i Madesjö. Hans äldsta dotter Ida Mathilda gifte sig 1867 med Peter Adolph Olausson i Göljemåla, och dottern Wilhelmina flyttade 1869 till M. Skedebäckshult. Dottern Edla avled i rödsot 1865. Johannes Andersson och Wendla Sophia Johansdotter fortsatte att bruka sitt hemman. De fick på 1860-talet tre barn: Mathilda Sophia 1860, Amanda Johanna 1863 och Gottfrid 1869. Hemmanet omfattade nu 1/2 mtl, varför det numera endast fanns tre gårdar i Gummemåla. Peter August Jonsson avled 1865. Änkan Charlotta Johansdotter gifte 1867 om sig med Jonas August Carlsson,som var född 1839 i Hälleberga. I första äktenskapet fanns sonen Pehr Elof Petersson och dottern Ida Mathilda Petersdotter. I det nya äktenskapet föddes 1868 en dotter, som avled samma år. Under 1860-talet förvärvade lanthandlaren Peter Johan Olsson 5/32 mtl i Lilla Gangsmad. Båtsmannen Carl Gustaf Jonsson Krusare flyttade 1869 till Bruatorp. Inhysesdrängen Isak Peter Nilsson, f. 1836, var bräcklig till följd avbränn-skador och förmådde ej utföra tungt arbete. På församlingens bekostnad sändes han därför 1861 till Kalmar för att utbildas till småskollärare. (Se om honom Madesjö sockens historia, del 1,sid. 565.) Utom ettflertal backstusittarefamiljer bodde fortfarande nybyggaren och snickaren Carl Johan Andersson på ägorna.
Under 1870-talet flyttade Sven Jonssons son Alfred till Sigislaryd. Dottern Hanna tog ut utflyttningsbetyg till USA 1872. Johannes Anderssons dotter Mathilda Sophia flyttade 1880 till Åby och yngsta dottern Emma avled 1878. Johan August Carlsson och Charlotta Johansdotter tog undantag och hennes son i första giftet Pehr Elof Petersson, f. 1855, övertog gården 1878. Han gifte sig samma årmed Ida Helena Jonsdotter. De fick 1880 dottern Hilda Herfrida Sofia. Det fanns nu tre hemmansdelar i Gummemåla. Från Lenhofda inflyttade 1876 mjölnaren Carl Alfred Samuelsson, f. 1845 i Algutsboda. Han lämnade emellertid Gummemåla redan 1878. Lanthandlaren
Olsson drev fortfarande sin verksamhet. Han hade 9 barn! Snickaren Carl Johan Andersson blev änkeman 1877. Ett par arbetarefamiljer flyttade till Gummemåla under detta årtionde. Johan Alfred Johansson var född i Kråksmåla 1847 och ingick 1876 äktenskap med Emma Charlotta Augustsdotter, f. 1850. De fick 4 barn. Arbetaren Frans John Augustsson var född i Madesjö 1855 och gifte sig 1880 med Wendla Gustava Jonsdotter, f. 1848. De fick två barn.

Vi går fram i tiden till förra hälften av 1890-talet. 1/2 mtl ägs nu av Johannes Andersson och Wendla Sofia Johansdotter. Sonen Gottfrid Johansson, f. 1869, gifte sig 1894 med Ottilia Amanda Karlsson, f. 1871 och arrenderade i samband därmed halva gården. De fick 1894 dottern Ellen Gertrud Amanda. Carl Johansson, f. 1852 i Hälleberga, gifte sig 1879 med Ulrika Carlsdotter, f. 1850 i samma socken och övertog 1/4 mtl. De fick två barn: Hulda Emilia 1880 och Carl Johan 1883. Charlotta Johansdotters son i hennes första äktenskap Pehr Elof Petersson brukade den hemmansdel han 1878 övertagit från styvfadern Jonas August Karlsson. Han och hustrun Ida Helena Jonsdotter fick ytterligare två barn: Gerda Viktoria 1883 och Edla Serafia 1885. Föräldrarna bodde kvar som undantagsfolk. Handlanden Peter Johan Olsson överlät 1893 sin verksamhet på sonen Ernst Ohlsson, f. 1863. Han gifte sig samma år med Annette Sofie Franzén, f. 1866 i Ekeberga. De fick 1894 sonen Ernst Herbert. Torparen Sven Olof Carlsson var född 1855 i Älghult. Han hade 1877 gift sig med Sofia Samuelsdotter, f. 1845 i samma socken. De emigrerade bägge till USA 1893, liksom sonen Edvin Linus Teodor, som var född 1878. Snickaren Carl Johan Andersson avled 1894. Mjölnaren Carl Peter Lindblom gifte sig 1890 med Ida Charlotta Olsson, f. 1853. De flyttade bort 1893. Ett flertal arbetarefamiljer bodde nu i Gummemåla. De hade väl sitt arbete på glasbruket.
Laga skifte skedde i Gummemåla 1847. Till sist emigrationen. Först att utvandra från Gummemåla var Sven Jonssons dotter Hanna, f. 1851, som 1872 fick utflyttnings¬attest till USA. Tio år senare eller 1882 följdes hon av bonden Amandus Olsson, f. 1859. En Joab Olsson emigrerade 1886 och drängen Johan August Petersson, f. 1866, följde den stora emigrantströmmen 1888. Torparen Sven Olof Carlsson, hans hustru Sofia Samuelsdotter och deras son Edvin lämnade 1893 Sverige för USA. Ogifta hemmadottern Ida Matilda Ohrbäck emigrerade 1898. Hon var dotter till handlanden Peter Johan Olsson i Gummemåla. År 1903 emigrerade ogifte mjölnaren Oskar Viktor Franzén, som var född 1879. Han följdes 1905 av hemmansägaren Karl August Gideon Petersson, f. 1878. Siste emigrant till USAföre första världskrigets utbrott var pigan Ida Alfrida Jakobsson, som tog ut utflyttningsbetyg 1914. Tillsammans blir det 12 personer, som emigrerat från Gummemåla, om man får tro anteckningarna i utflyttningslängderna. Några av dem kan ju tänkas ha återvänt till Sverige, men detta har jag ej haft anledning att utforska.