Kategori: Byar och gårdar i Madesjö

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/knalltorp+nybro?c=56.792805,15.827788&t=geos&z=14

Lästips: Ellen Joelsson: Byn Knalltorp 2010 s 68.

En av gårdarna var länsmansboställe under 1700-talet och en stor del av 1800-talet. Från 1825 och till slutet av 1830-talet bodde kronolänsman Johan Peter Lindvall på Knalltorp.

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/klyndebo+nybro?c=56.760883,15.771266&t=geos&z=14

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Klyndebo omtalas första gången i kyrkoräkenskaperna 1677, då ett gästabudslag i Klyndebo gav 12 öre till kyrkan. 1679 gav Anders i Klyndebo och hans hustru en gåva till kyrkan. I 1682 års jordebok upptages 1/8 Klyndebomåla som behållet, dvs dess årliga avgift till Kronan var oförändrad. Den var 1 dlr 5 öre. Brukaren är fortfarande ovannämnde Anders. Det är väl han som från början tagit upp detta hemman. Det nämnes ej i någon tidigare mantalslängd eller jordebok. Klyndebo är därför jämte Bråtemåla det senast upptagna hemmanet i Madesjö. I 1697 års kvarnkommissions protokoll upptages Klyndebo och dess brukare, som nu heter Samuel, säkerligen son till företrädaren. I 1699 års jordebok förekommer nr 261 Klyndebomåla, 1/8 mtl. Namnet Klyndebomåla upprepas i 1706-1707 års jordebok och 1717 års mantalslängd. Samuel var fortfarande den officielle brukaren av hemmanet, men enligt kyrkoräkenskaperna 1700 gavs efter ”s. Måns i Klyndebo” 8 öre i testamente och lika mycket för bårklädet vid begravningen. Det fanns således ännu en brukare, men han var inofficiell. Samuel efterträddes av Anders Samuelsson, som i 1740 års vallängd till kyrkoherdevalet uppges vara rösträtts-innehavare av 1/8 Klyndebomåla. Han var säkert son till Samuel och sonson till Anders.

I den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1727-1740 finns Samuel med, men han är struken och har alltså avlidit under den period längden omfattar. Hans hustru uppges heta Gertrud. På hemmanet bodde också sonen Per Samuelsson, dottern Anna och Anders. Denne övertog hemmanet under 1740-talet och är upptagen som hemmansägare i husförhörslängden för åren 1749-1754. Anders Samuelssons hustru hette Elin och de hade sonen Olof.

I husförhörslängden 1755-1788 står fortfarande Anders Samuelsson och hans hustru, vars tillnamn här anges vara Olofsdotter. De hade två barn: Olof och Samuel. På hemmanets ägor fanns vidare två inhysesfamiljer. Det blev den yngre sonen Samuel Andersson, f. 1753, som efterträdde fadern i Klyndebo. Han ingick 1785 äktenskap med Catharina Andersdotter, som var född 1766, och fick med henne sonen Anders 1786, död 1797, och därefter 6 ytterligare barn: Stina 1793, död 1793, Brita 1790, Lena 1792, Anders 1795, Jonas 1798 och Olof 1804.

Samuel Andersson avled under något av åren mellan 1815 och 1821, varefter änkan Catharina Andersdotter tog undantag. Gården övergick till sonen Anders Samuelsson, som ingick äktenskap med Charlotta Maria Wahlmarck från Hälleberga, f. 1796. De fick 6 barn: Johannes 1819, Christina 1820, Gustaf 1821, Fredrika 1823, Cajsa Lena 1824 och Lovisa 1829. Anders Samuelssons yngre broder Jonas Samuelsson, f. 1798 var torpare på Klyndebo ägor. Han var gift med Brita Håkans-dotter, f. 1793. De fick 4 barn. Under åren 1821-1840 bodde också inhysesänkan Cathrina Persdotter, f. 1759 på ägorna. Hon dog 1841. Catharina Andersdotter avled 1846.

Under 1840-talet lämnade familjen Samuelsson sina fäders gård och flyttade till det närbelägna Tjukehall. I stället kom Johannes Petersson, som var från Eskilsryd och född 1799 samt gift med Maria Petersdotter, f. 1798 i Orrabäck. En torpare Sven Månsson var född i Kroksjö 1823 och kom till Klyndebo 1848. Han var gift med Johanna Jönsdotter, f. 1825 i Sjöahult. De hade två barn. Familjen flyttade redan 1851 till Holmen.

Johannes Petersson och Maria Petersdotter tycks ha förblivit barnlösa. På 1880-talet hade de efterträtts av Carl Johan Petersson, f. 1840 i Hälleberga och hans hustru Maria Lena Johansdotter, f. 1833. Hon medförde i äktenskapet med Carl Johan Petersson två barn från ett föregående äktenskap: Carl Johan, f. 1861 och Pehr August, f. 1870. Den förre av dessa emigrerade till USA 1891. På ägorna bodde under 1880-talet arbetaren Sven Olsson Hultgren, som var född 1824 i Ramkvilla och som avled 1890. Han var gift med Karolina Jonsdotter, född 1830 i Madesjö. De hade två barn. Ingen förändring inträffade under 1890-talets första hälft.

Klyndebos gräns mot Lindås fixerades genom en frivillig överenskommelse som stadfästes vid tinget 1722. Under åren 1803-1807 utstakades hemmanets yttergräns och under åren 1842-43 redovisades dess ägoområde. Det var samtidigt med att laga skifte skedde i grannhemmanet Lindås.

Från Klyndebo emigrerade totalt fyra personer under perioden 1868-1915. 1879 emigrerade arbetaren Gustaf Johansson, 1888 pigan Hilda Gustafsson, f. 1864, och Per Hultgren, f. 1870, och 1891 redan nämnde Carl Johan Johansson, f. 1867. Samtliga såg USA som målet för sina framtidsförväntningar.

http://kartor.eniro.se/m/hHymj

http://kartor.eniro.se/m/GYTXq

Lästips: Gårdarna i Jonsryd i Hembygdskrönikan 2009 s 128.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Jonsryd ligger mellan Ljusaberg och Skedebäckshult. Namnet betyder ”Jons röjning”. En man vid namn Johannes eller Jonas har brutit mark här någon gång under medeltiden. Då förnamnet Jonas eller Johannes är ett kristet personnamn bör anläggningen av detta hemman ha skett under senmedeltiden, eftersom kristna namn ej började användas i ortnamn före 1200-talet. Jonsryd kan därför sammanställas med Eskilsryd, vari ingår missionärsnamnet Eskil. Den förste kände kronobonden i Jonsryd hette ”Börie i Joenssrydh” och omnämnes i 1533 års register över fodring och gärd. Enligt 1539 års fogderäkenskaper hette han ”Börie Bagge”. Hans avrad till Kronan var då 1 spann (ung. 50 liter) malt, 3 öre, 1 packe näver, 3 mark örtug och fodring för 2 hästar, en ganska betydande avrad, som antyder, att hemmanet hade existerat en tid och ej var nyupptaget. I 1541 års fogderäkenskaper hade avraden avsevärt höjts. Den var nu 13 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 packe näver, 3 dagsverken och fodring för 6 hästar.

Vi vet inte, om Börje Bagge deltog i Dackefejden. Han är i varje fall försvunnen efter fejden. I 1545 års räkenskap har han efterträtts av Henning, som 1553 blev knekt under namnet Henning Bagge, vilket kan tolkas så att han var son till Börje Bagge.

Henning hade redan 1545 fått sin fodring höjd med 2 s.k. konungshästar och fick den ytterligare höjd 1551 med 5 marker smör. 1561 höjdes avraden ytterligare från 1 spann till 4 skäppor malt och från 3 till 4 dagsverken. Allt detta tyder på, att hemmanet ansågs gott. Detta bekräftas av att kronotionden från Jonsryd 1565 var 2 skäppor råg och lika mycket korn, vilket motsvarade en skörd av 30 skäppor av vardera sädesslaget.

Från 1569 brukades Jonsryd av en ”Olof” som inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade sina tillgångar: ½ lispund koppar, 2 oxar, 3 kor, 4 får, 3 svin och häst för 5 mark. Det blev en skatt på 7 mark 2 öre. Olof brukade Jonsryd till 1574 och efterträddes från 1575 av Berge eller Börje. Han erlade detta år 1 skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde. Företrädaren hade 1572 erlagt 2 sk. råg och 3 sk. korn i tionde.

Hur många brukare som funnits i Jonsryd under de följande 25 åren är obekant, men 1600 hette brukaren på nytt ”Berge i Joennsrydh”, om det nu är densamme som 1575 eller någon annan. Inför rumpeskatten 1601 deklarerade Berge 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 2 tunnor utsäde.

När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas hette brukaren ”Swen”. Han erlade 3 koppardaler till Älfsborgs lösen. Denne Swen fortsatte att bruka Jonsryd ett stycke in på 1620-talet. Han nämnes ej i registret över boskapspenningen 1620 men det berodde på, att han var knekt, och dessa var de första åren befriade från boskaps-penningen. Han betecknas som knekt 1622 och detta år fanns en brukare ”Peder i Jonsryd” men detta måste ha varit ett tillfälligt arrangemang, ty 1623 står Swen åter för hemmanet.

Under åren 1623-1624 rekryterades flera knektar från Jonsryd. I Bengt Björns kompani av Kalmar regemente nämnes Swen Carlsson, Nils Jonsson, Per Gummesson och Joen Månsson. Den sistnämnde var säkerligen inblandad i Jon Stims soldatmyteri vid påsken 1624. Detta slogs som bekant ned av Sven Håkansson genom en kupp mot Köl annandag påsk 1624. Vid de följande rannsakningarna befanns en Joen Månsson särskilt inblandad och sändes upp till Stockholm där han dömdes till döden. Huruvida domen gick i verkställighet är ovisst. En annan Madesjöbo Sven Göthe från Floahult dömdes också till döden men han deporterades i stället till Ingermanland. Kanske gick det på liknande sätt med Joen Månsson. I varje fall är han härefter försvunnen från Jonsryd. Swen var i varje fall kvar som brukare i Jonsryd 1625, men detta år utskrevs en ny knekt för Jonsryd: Gudmund, som samtidigt fick hemmanet anslaget till sitt underhåll. Tillgångarna anges i rullan till följande: utsäde 3 tunnor 2 skäppor, 1 sto, 2 oxar, 5 kor, 12 får, 3 lamm, 1 ungsvin, vilket gav en skatt på 3 dlr 16 öre. Ett bra hemman! När ny boskapspenning 1628 uttogs var Gudmunds ställning ännu bättre: utsäde-4 tunnor, svedjeråg-½ tunna, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 4 kvigor, 6 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Nu fanns på hemmanet ännu en brukare ”Ingeborg, hustru” som ägde 2 kor och 1 kviga. Hon var möjligen soldathustru.

Under det svåra året 1629 var Jonsryd icke ”öde” som så många andra Madesjö-hemman, men Gudmund måste ha avlidit detta eller följande år, ty 1631 berättar S. Möre dombok, att Folke Gummesson i Jonsryd ”bekände sig ha slagit Ingeborg en pust” dvs en örfil. För detta fick han böta 3 mark! 1633 var Folke Gummesson ensam på hemmanet. Han deklarerade då för boskapspenningen: 4½ tunna utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 1 svin och 2 ungsvin. Enligt den ordinarie mantalslängden från samma år hade han 6 tunnor råg och lika mycket korn. Folke brukade fortfarande hemmanet i början av 1641 enligt kyrkoräkenskaperna för detta år, men i mantalslängden för detta år är han försvunnen. Anledningen framgår av en parentetisk upplysning i 1643 års dombok för S. Möre: ”Folke i Jonsryd, som nu för tjuveri skull är rymder”. Det framgår av domboken, att han tillsammans med 3 andra skjutit en hjort, men detta kan ej kallas tjuveri. De tre andras förseelse kallas ej med detta namn. Folke hade alltså rymt sin kos och kort därefter avlidit. Det senare framgår av 1654 års dombok, som säger, att Folkes änka var omgift med Swen i Skedebäckshult.

I Jonsryd efterträddes Folke redan 1641 av ”Pälle i Jonsry”, som i mantalslängden redovisade 1 häst, 1 ungsto, 2 oxar, 6 kor, 4 kvigor, 8 får, 4 lamm, 3 ungsvin och 6 tunnor utsäde. Därjämte fanns en ”Truls”, som ej hade några tillgångar. De efter-träddes redan efter några år av ”Bengt i Joenssrydh”, som nämnes redan i 1646 års kyrkoräkenskaper. Han hade skänkt 4 öre till kyrkan. Enligt mantalslängderna 1649 och 1650 hade han en son hemma. Denne son Per Bengtsson hade 1655 efterträtt fadern, men då fanns också två andra på hemmanet, ”Anders” och ”Per Finne”. Den senare anges som ”åldring”. Per och Anders brukade Jonsryd tillsammans till 1669, då Per efterträddes av en ”Niels i samma gård”. Denne Nils förekommer flera gånger i kyrkoräkenskaperna under 1670-talet. I 1686 års jordebok upptogs endast Nils Månsson i Jonsryd. Anders var väl död vid denna tid. Jonsryd betecknades nu som ett helt hemman och ägde att varje år till Kronan betala 7 dlr 19 öre 17 penningar. Av Madesjö födelselängd framgår dock, att det fanns åtminstone en ytterligare brukare: Truls, som 1683 fick en dotter, som döptes till Mariet.

I jordeboken 1699 är Jonsryd förmedlat till 5/8 mantal och delat mellan Nils Månsson, 5/16 mtl och Daniel P., 5/16 mtl. Den senare var antagligen son till Per Bengtsson, ty i en vittnesutsaga 1713 kallas han Daniel Persson. Han var då 80 år gammal och kom ihåg den stora skogsbranden 1652. Han blev 97 år, en fenomenal ålder för den tiden! Den årliga räntan hade 1699 sänkts till 6 dlr.

Daniel Persson hade två söner: Sven Danielsson och Joen Danielsson. De delade 1717 faderns del av Jonsryd, men vid februaritinget 1718 utbjöd Sven Danielsson för tredje gången 2/8 av skatte-krono-hemmanet Brunnsryd, som han d. 15 juni 1717 köpt av kronolänsmannen Jonas Eriksson och dennes hustru Christina  Jonsdotter. Kvar i Jonsryd blev därefter Måns Nilsson och Joen Danielsson. Denne var fjärdings-man och biträdde Jonas Eriksson i dennes verksamhet, något som ledde till att han drogs med i dennes fall och blev avsatt. Han förekommer flitigt i domstolsprotokollen från 1720-talet. Redan vid juni- och oktobertingen 1718 var han anklagad för att ha slagit en granne i Flemmingeland. Det blev böter på 12 dlr smt jämte ersättning för rättegångskostnader för Joen Danielsson. 1720 spreds rykten i socknen, att Danielsson skulle ha tillägnat sig ½ lass hö från komminister Wennersten. Det blev vidlyftiga rättegångsförhör, som gav till resultat, att han helt frikändes från anklagelsen.

Vid junitinget 1722 anklagade Joen Danielsson, som nu kallades ”suspenderade fjärdingsmannen”, den nye länsmannen Jonas Wahlsten för misshandel. Wahlsten hade infunnit sig i Jonsryd och begärt, att Danielsson skulle lämna ifrån sig hand-klovarna, som han haft i sin egenskap av fjärdingsman. Danielsson förklarade, att dessa handklovar fanns hos den gamle länsmannen Jonas Eriksson. Wahlsten blev då ursinnig och började prygla Danielsson med sin värja! Häradsrätten fann, att Wahlsten ej haft någon order att begära handklovarna av Danielsson och dömde Wahlsten till 9 marks och Danielsson till 3 marks böter. Vid tinget i oktober 1735 anklagades Joen Danielsson för att vid mantalsskrivningen 1734 ha undandolt sin dotter Kerstin Jonsdotter från att mantalsskrivas. Han kunde emellertid med intyg från prosten Nils Sandberg visa, att dottern vid ifrågavarande mantalsskrivning icke fyllt 15 år, varför han frikändes från ansvar. Vid tinget 1749 slutligen vittnade Jon Danielsson i det segslitna målet om underhållsskyldigheten vid Spakstorps bro på Idåsavägen och omtalade, att han omkring 1718 som fjärdingsman lett förbättringen av bron och vägen.

På den andra delen av Jonsryd satt under större delen av dessa år Måns Nilsson, men 1740 hade han efterträtts av Olof Månsson, som säkerligen var en son. Måns och hans hustru Ingegerd är båda strukna i husförhörslängden 1727-1740, vilket innebär, att de båda avlidit under de år längden omfattar. Olof Månsson och hans hustru Brita Ericksdotter är båda upptagna i längden. Jon Danielsson och hans hustru Kerstin finns också med liksom sonen Jon Jonsson jämte hemmanets båtsman Delphin och hans hustru Marja. Olof Månsson och hans hustru fick sju barn: Ingjerd 1750, Sven, Stina, Måns, Maria, Cathrina 176? och Elin. Sonen Sven, f. 1754 övertog så småningom gården. Han gifte sig med Stina Abramsdotter och de fick tre barn: Olaus 1780, Marja Lena 1783 och Jonas 1784. Jon Jonsson anges vara född 1717 och gift med Kristina Jonsdotter. De fick tre barn: Eric 1751, Nils 1759 och Jonas 1762. Det blev sonen Eric Jonsson som övertog hemmansdelen. Han gifte sig med Olof Månssons dotter Stina Olofsdotter, f. 1755, och fick fyra barn: Maria 1778, Axel 1782, Johannes 1784 och Johanna 1787. På Jonsryds ägor bodde under detta tidsskede en båtsman Anckar och båtsmannen Jon Delphin med hustru. Jon Danielsson levde kvar som undantagsman.

Vi går fram i tiden till perioden 1801-1815. Sven Olofsson hade blivit undantagsman och avled. Gården övergick till sonen Olaus Svensson, som var född 1780 och som ingick äktenskap med Maja Andersdotter. Från Ljungby inflyttade 1802 Jonas Persson. Han var född 1750 och gift med Cajsa Clasdotter, som var två år yngre.   De hade tre barn: Peter 1785, Olof 1790 och Ingrid Stina 1799. 1804 inflyttade Olof Andersson, f. 1760 och hans hustru Kjerstin Jonsdotter och dotter Brita Stina, f. 1798. Olaus Svensson med familj flyttade 1818 till Ljungby. På ägorna fanns torparen avskedade båtsmannen och smeden Olof Jonsson samt avskedade båtsmannen Jon Delphin.

Perioden 1815-1821 bosatte sig kronolänsmannen Gustaf Falck med familj i Jonsryd. Om honom, se Madesjö sockens historia, del 2, sid. 176. En hemmansdel innehades av Jonas Olsson och h.h. Stina Persdotter och från 1816 av sonen Peter Jonsson, f. 1793 och Caisa Jonsdotter, f. 1798. De fick 1817 sonen Olof och 1820 sonen Johannes. Sven Olofssons änka Stina Håkansdotter levde fortfarande som undan-tagsänka tillsammans med sonen Jonas. Undantagsänkan Kjerstin Jonsdotter, änka efter Olof Andersson, bodde också på ägorna tillsammans med dottern Brita Stina, som var född 1798, som emellertid ingick äktenskap med bonden Jonas Nilsson, f. 1792. De fick två barn: Lovisa Christina 1813 och Lydia Maja 1819. Bonden Peter Andersson var född 1780 och gift med Gustava Fredrika Lönngren, f. 1789 i Älghult.

De fick två barn: Johanna Carolina 1808 och Johan Fredrik Frantz 1819. På ägorna bodde också avskedade båtsmannen Jon Delphin med hustru och 5 barn samt inhysesänkan Elin Jonsdotter med sin dotter Lena Lisa, född 1806.

På 1830-talet förvärvades 5/16 mtl av hemmansägaren Peter Svensson i Köpstaden. Han bodde ej själv i Jonsryd utan brukade hemmansdelen genom arrendatorer: Peter Svensson som var född i Bäckebo 1810 och gift med Ingrid Jonsdotter, f. 1809. De kom till Jonsryd från Kristvalla 1832 men flyttade tillbaka dit 1836. Jonas Nilsson var född 1792 och som redan påvisats gift med Brita Stina Olofsdotter. De fick ytterligare tre barn: Johan August 1826, Johannes 1829 och Lovisa 1836. Jonas Nilsson kallas nu ej längre bonde utan brukare av 5/32 mtl. Samma benämning har Peter Petersson, f. 1810, som var gift med Elin Nilsdotter, f. 1815. De hade fyra barn: Nils Peter 1834, Mathilda 1840, Emma Sophia 1842 och Jonas 1845.

Den andra delen av Jonsryd, 5/16 mtl, ägdes nu av Peter Jonsson, född 1793 i Gummemåla, och hans hustru Cajsa Jonsdotter, född 1798 i Kolsbygd. De hade icke mindre än 10 barn: Olof 1817, Johannes 1820, Lena Stina 1823, Jonas och Johannes 1826, Cathrina 1829, Gustaf 1832, Carl 1834, Fredrik 1837 och Peter Johan 1840. Undantagsparet Jonas Olsson och Stina Persdotter avled 1841 och 1836. På Jonsryds ägor bodde på 1830-talet torparen Carl Ljungman med hustru och två barn, båtsmannen och torparen Johannes Danielsson Metall med hustru och tre barn, inhysesänkan Elin Jonsdotter, som avled 1847, samt torparen Gustaf Danielsson, född 1814 i Mellan-Skedebäckshult med hustru och tre barn.

På 1850-talet fanns det tre hemmansdelar i Jonsryd. 5/32 mtl ägdes av Peter Jonsson och Cajsa Jonsdotter, 5/16 mtl av Jonas Petersson i Köpstaden, men brukades av Daniel Joh. Petersson, född i Älghult 1819, och Lovisa Andersdotter, född i Lenhofda 1822. De hade sju barn: Gustaf Peter, född i Flerohopp 1845, Emma Mathilda, född i Knalltorp 1847, Hilda Sophia, född i Köpstaden 1848. Dessa kom till Jonsryd från Köpstaden 1849. Här föddes Frantz Oskar 1853, Carl Johan 1855, Alma Amalia 1857 och Sture Wilhelm 1859. Året efter, 1860, lämnade Daniel Joh. Petersson gården och blev nybyggare i Jonsryd, dvs närmast torpare. 5/32 mtl ägdes av Johan Peter Andersson. Han var född i Knalltorp 1826 och gifte sig 1856 med Catharina Petersdotter, dotter till Peter Jonsson och Cajsa Jonsdotter, varefter han tillträdde hemmansdelen. Torpare var Gustaf Danielsson med hustru och fyra barn, båtsman Adolf Nilsson Ankare, född i Lenhofda 1836. Han kom till Jonsryd från N. Bondetorp 1856, och gifte sig samma år med Helena Andersdotter från Ruskemåla.

På 1870-talet ägdes 5/16 fortfarande av Jonas Petersson i Köpstaden. Ny arrendator var först Johan Isaksson, f. 1824 i Älghult och gift med Stina Lisa Magnidotter, f. 1822 i Hälleberga. De hade fyra barn. Han efterträddes 1879 som arrendator av Johan Petersson, som var född 1822 i Hälleberga och gift med Catharina Svens-dotter, f. 1821 och dotter till Sven Olofsson och Stina Håkansdotter. De hade sex barn. Hela familjen flyttade 1880. 5/32 mtl ägdes av Carl Petersson, f. 1839 och sedan 1862 gift med Wendla Gustafva Jonsdotter, f. 1839. De hade fyra barn. Den andra hemmansdelen på 5/32 mtl ägdes fortfarande av Johan Peter Andersson och Catharina Petersdotter. Deras enda barn, sonen Pehr Elof avled i barndomen. De tog en fosterson Carl Johan Gustafsson som var född 1874. På ägorna fanns torparen Johan August Andersson med hustru och två barn, mjölnaren Carl Jonas Johansson, båtsmannen Adolf Nilsson Ankare, skomakaren Franz Oskar Johannesson och backstugumannen Daniel Peter Petersson med hustru och tre barn. Den sistnämnde hade varit bonde i Jonsryd, sedan blivit nybyggare och var nu backstugusittare.

På 1880-talet skedde inga förändringar i ägandeförhållandena i Jonsryd. Karl Petersson och Wendla Gustafva Jonsdotter hade fyra barn: Emilia Amanda 1865, Ida Mathilda 1867, Johan August 1871 och Emil Gottfrid 1880. Johan Peter Anderssons och Katrina Petersdotters fosterson Carl Johan Gustafsson emigrerade 1888 till USA. Torparen Johan August Andersson och förre båtsmannen Adolf Nilsson Ankare bodde kvar på ägorna. Daniel Peter Petersson kallas nu arbetare i stället för back-stugusittare. Det fanns en snickare på ägorna: Carl Jonas Johansson, men han flyttade 1885 bort från Jonsryd. Det fanns en skräddare Carl Gustaf Petersson, f. 1828 i Ljungby. Han var gift med Lovisa Jonsdotter, f. 1823 och hade tre barn. En timmerman Per Alfred Hedell bosatte sig i Jonsryd. Han var gift med Stina Maria Carlsdotter och hade tre barn.

Under perioden 1891-1896 skedde förändringar i Jonsryd. 5/16 mtl såldes 1891 av ägaren handlanden Peter Olsson i Utterbäcken till Per Elof Petersson, som var född 1860 och ogift. Carl Petersson och Wendla Gustafva Jonsdotter brukade fortfarande sitt hemman, under det att Johan Peter Andersson och Katrina Petersdotter ut-arrenderat sina 5/32 mtl till Jonas August Karlsson och Ida Karolina Hultqvist, födda respektive 1855 och 1859. De hade 7 barn: Hulda Teresia 1884, Karl Reinhold 1885, Selma Viktoria 1886, Valfrid Leonard 1888 i Hälleberga, Sofia Wilhelmina 1890 d:o, Per Abel Hilarius 1891 och Oskar Vilhelm 1892. Torparen Johan August Andersson, skräddaren Carl Gustaf Petersson, timmermannen Per Alfred Hedell och förre båtsmannen Adolf Nilsson Ankare bodde kvar på ägorna. Ny var sjömannen Carl Johan Danielsson, f. 1855, om vilken står antecknat ”i Amerika.”

Laga skifte ägde rum i Jonsryd 1839.

Emigrationen från Jonsryd var obetydlig. Två systrar pigorna Clara och Christina Svensdotter emigrerade redan 1875. De följdes 1880 av arbetaren Gustaf Andersson med hustru Lena och döttrarna Emilia och Lydia. År 1888 följde fostersonen Carl Johan Gustafsson, som redan tidigare nämnts. Totalsumman emigranter från Jonsryd blir sålunda sju.

http://kartor.eniro.se/m/zZwS8

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/h%C3%B6kahult+nybro?c=56.640133,15.774932&t=geos&z=12.18

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Det råder en viss osäkerhet om denna gårds egentliga namn. Ofta stavas detta Högahult i akterna och då är det lätt att förväxla denna gård med Högahult i Örsjö. Faktiskt heter hemmanet Högehult i den äldsta källan, 1533 års register över fodring och gärd, men 1539 och 1541 heter det Hökahult, 1547, 1551, 1556, 1561 och 1565 Högehult, men från 1569 stabiliseras stavningen till Hökahult, som i fortsättningen är den enda. Namnet på den intilliggande sjön, Hökasjön,stöder väl också namnet Hökahult. Om namnet Hökahult är det ursprungliga skulle det betyda hökskogen eller höklunden. Är däremot Högehult det ursprungliga namnet måste det betyda den högt belägna dungen, vilket verkar mera osannolikt.
Den förste kände kronobonden hette ”Jönns i Högehullt”. Han gav 1533 som andra Madesjöbönder 2 mark penningar till Kronan. Enligt 1539 års fogderäkenskaper hette han ”Jöns Persson i Hökahult”. Han hade att i årlig avrad till Kronan erlägga 1 pund smör (= ungefär 7 kg), 1 spann malt (= ungefär 60 l), ett öre, en packe näver och fodring för två hästar. Hökahult framstår som ett betydligt starkare hemman än t.ex. Humpegärde. Jöns Persson klarade sig oskadd genom Dackefejden och satt kvar på hemmanet till 1547, då brukaren heter Jon Gise. Enligt 1551 års fogderäkenskaper erlade ”Joenn Gisse i Högahult” 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 löskedagsverken, fodring för 6 hästar varje år och däröver för ytterligare 2 hästar vart 3:dje år. Detta var en stor avrad.
År 1556 hade Jöns Persson återvänt till Hökahult och han satt fortfarande kvar 1561. Samtidigt anges Jon Gise som brukare avHumpegärde. Han hade tydligen fått maka på sig för Jöns Persson. Orsakerna härtill anges ej. Avraden var 1561 höjd med ett dagsverke. År 1565 hette brukaren enligt detta års tionderäkenskaper ”Per i Högehult”, som i tionde hade att lämna 1 skäppa råg men inget korn. Det måste ha berott på, att han detta år ej odlat korn. Fyra år senare, 1569, är Jon Gise tillbaka. Avraden har ökats med fodring för ytterligare två hästar, de s.k. lagmanshästarna. När Älfsborgs lösen skulle erläggas 1571 deklarerade Jon Gise sin egendom:silver-1
lod, koppar-2 lispund, oxe-1, kor-4, treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-2, får-6, svin-3, häst för 10 mark. För detta hade han att erlägga 10 %, vilket blev 10 mark 7 öre. Jon Gise var som synes för den tiden relativt välbärgad. Han satt kvar i Hökahult till i varje fall 1575, då han i kronotionde erlade 1/2skäppa råg och 1/2skäppa korn, vilket motsvarar en skörd av sammanlagt 15 skäppor.
Hur länge Joen Gisesson brukade Hökahult efter 1575 går ej att avgöra. När seklet tog slut hade han i varje fall lämnat över till ”Suen i Hökahult”, som brukade hemmanet 1598-1601. I sistnämnda års s.k. ”rumpeskattlängd” deklarerade han sina tillgångar: 1 par oxar, 2 kor, 1 sto, 4 tunnorsäd. Efterträdaren hette ”Nils Joensson i Hökahult”, som 1606 var knekt. Sannolikt brukade han hemmanet till 1612, men detta år betecknades det som ”öde”. Räntan, som således ej kunde betalas detta år, anges till ”pengar-1 öre 6 penningar, 1 skäppa korn, 4 skäppormalt, 1 lispund smör, 1 packe näver, städslepengar-1 penning, fodernötspenningar-3 penningar, 4 dags-verken och fodring för 6 hästar varje år.” Det var fortfarande ganska mycket. Följande år stod Nils visserligen upptagen för hemmanet, som anges vara ”upptaget på frihet”, men han måste ha avlidit under förra hälften avåret, tyi registret över Älsfsborgs lösen står ”Enkian i Höökahult, 1/3 hjonelag, ingen dräng.” ”uthfattig.” Hon behövde inte betala något till Älfsborgs lösen.
Går vi fram några år i tiden till 1620, så heter brukaren då Jöns,men i registret över boskapspenningen samma år upptages en ”Pär i Hökahult”. Hans tillgångar var följande: ”åker till 4 tunnor-värde 8 öre, 2 hästar-värde 16 öre, 2 oxar-värde 16 öre, 1 stut-värde 4 öre, 5 kor-värde 20 öre, 1 kviga-värde 2 öre, 9 får-värde 63/4 öre, 4 lamm¬värde 2 öre, 2 gamla getter-värde 11/2 öre, 2 unga getter-värde 1 öre.” Hans boskapsskatt blev 2 dlr 14 öre. Det vittnar om att Per i Hökahult ansågs ganska välbärgad. Hemmanet hade tydligen övervunnit krisen från krigs- och nödåren.
Redan i 1622 års tionderäkenskaper möter vi ett nytt namn i Hökahult, Olof, men samtidigt nämnes en knekt, Jöns, som tillhörde Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Eventuellt är han identisk med den Jöns som nämndes 1620, men därom vet vi intet med säkerhet. Jöns fanns kvar ännu 1625, men under mellantiden hade en annan knekt kommit till Hökahult, nämligen ”Joen Nilsson”, som tillhörde ”kapten Claudes” kompani. Med kapten Claude torde avses Claude de Laval.
Nödåret 1629 betecknas Hökahult som ödeshemman, men brukaren Olof hade nu återvänt, om han överhuvud varit borta under de föregående åren. Han kan ha bott där hela tiden, fastän de officiella urkunderna nämnt någon annan. I 1633 års räken-skaper redovisas hans årliga ränta till Kronan: pengar 11/4 öre, korn-1 skäppa, malt-4 skäppor,smör-1 lispund, näver-1 packe, ved-4 lass, dagsverken-4, fodring för 4 årliga hästar och 2 konungshästar. Enligt mantalslängden samma år var Olof gift. Han redovisade i denna 4 tunnor råg och lika mycket korn. Olof brukade Hökahult under hela 1630-talet och nämnes sista gången i 1644 års mantalslängd. Hemmanet betecknades då som 1 helt hemman.
I 1649 års mantalslängd heter brukaren ”Nils Olzon i Hökahult”. Enligt kyrkoräken-skaperna skänkte 1650 Nils i Hökahult 6 öre som bidrag till Madesjö kyrkas målning, men samma års mantalslängd upptager ”Oluff Ollzon i Hökahult”. Det var väl en broder till Nils. Den i 1655 års mantalslängd upptagne ”Peer i Höökahult” hette full-ständigt ”Peer Oluffsson i Hökahult” och måste varit en annan broder. Denne Per anges i mantalslängden 1655 vara ”åldrig”. I samma längd upptages en ”fattig, Måns Ollsson”. Det är omöjligt att på grundval avdessa uppgifter reda ut förhållandet mellan alla dessa. Så mycket är säkert: det bodde många personer … [resten av meningen oläslig].
I 1660 års mantalslängd upptages endast ”Peer Oluffsson i Hökahult”. Det var han som var officiellt ansvarig för hemmanets ränta. Han satt kvar i Hökahult under hela 1660-talet, men 1668 upptages därjämte en inhyses och en husfattig. Följande år upptages Per Olofsson med hustru men därjämte ”Jacob Persson” med hustru. Om han var en son till Per eller de hade andra relationer undandragersig vår kunskap.
I 1686 års jordebok finns endast en brukare medtagen. Han hette Sven Persson. Den årliga räntan anges nu till 8 dlr 12 öre 17 penningar och hemmanet anges som 1 mantal. Sven Persson kan naturligtvis ha varit son till förutnämnde Per Olofsson, men därom vet vi intet. Enligt kyrkoräkenskaperna avled d. 9 nov. 1679 ”hustru Karin i Hökahult”. Vem hon var har ej gått att få klarhet i. I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett officiellt faktum. Hemmanet är nu uppdelat mellan tre brukare med vardera 1/6 mtl, vilket betyder, att det förmedlats från ett till ett halvt mantal. Brukarna var: Per Joen, Måns M. och Carl Gumme. Räntan för hemmanet hade samtidigt sänkts till 5 dlr. Snartskulle en nyförändring ske: I 1717 års mantalslängd brukas de tre hemmansdelarna av”änckian, Carl Gummesson och Olof Svänsson”, men i 1740 års vallängd till kyrkoherdevalet förekommer endast två ägare: Jöns Nilsson och Per Jacobssons änka. Vardera ägde 1/4 mtl.
Vi går över till de nu börjande husförhörslängderna. I den äldsta, som börjar 1728, upptages Olof Svensson, Carl Gummesson med hustru Maria, Jöns Nilsson med hustru Maria och dottern Elsa, Per Israelsson med hustru Sara. Olof Svensson, Carl Gummesson och hans hustru Maria samt Jöns Nilssons dotter Elsa är överstrukna och har antagligen dött eller flyttat bort före längdens avslutning omkring 1740.I nästa husförhörslängd, gällande åren 1749-1754 står Per Olofsson med hustru Kierstin och på nr 2 hustru Sara. Denna uppteckning måste vara ofullständig, tyom vi går till 1755-1788 års husförhörslängd möter vi ett myller av människor. Minst 3 bönder finns nu i Hökahult. Per Olofsson uppges nu vara född 1723 och hans hustru Kierstin 1725. Deras dotter, Elin, f. 1748, blevgift till Folkehyltan i Oskar, sonen Måns, f. 1751, blev gift med Caisa Andersdotter. De hade 2 döttrar: Maria och Caisa. Den senare uppges vara född 1785. Nästa hemmansdel brukas av Börge Jonsson, f. 1718 och 1755 vigd vid Kerstin Petersdotter. De hade 4 barn, av vilka sonen Peer var född 1755, Anders 1757, Brita 1759 och Maria 1764. Den tredje hemmansdelen brukades av Nils Månsson, f. 1727 och gift med Maja Persdotter, f. 1731. De hade sonen Sven, f. 1767 och gift samtsonen Måns, f. 1769, som kom att efterträda fadern på hemmanet. Det fanns därjämte en mängd inhyses på hemmanets ägor.
I husförhörslängden 1782-1801 har noterats de förändringar, som skedde under tidsskedet ifråga. Per Olofsson har nu lämnat över till sonen Måns Persson,som gifte sig först med Cajsa Andersdotter och efter hennes död med Ingrid Olofsdotter, som avled 1791. Självdog Måns Persson 1795. Dottern Maria … [resten av meningen saknas].
Efter Måns Persson övertogs gården av Måns Olsson, f. 1769, och hans hustru Sara Nilsdotter, dotter till Nils Månsson och Maja Persdotter. Hon var född 1767. Makarna flyttade redan 1801 till Öland. I stället kom Nils Persson, f. 1779, med hustru Maria Carlsdotter, f. 1781 och efter dessa David Svensson, f. 1764, och Caisa Månsdotter, dotter till Måns Persson. Börje Jonsson dog 1792 och efterträddes av sonen Per Bergesson eller Börjesson, f. 1755 och 1785 gift med Maria Olofsdotter, f. 1760. De fick 7 barn: Jonas, f. 1787, Brita Stina, f. 1789, Martha Lisa, f. 1790, Olof, f. 1792, Stina, f. 1795, Caisa, f. 1799 och Anders, f. 1802. På den tredje hemmansdelen bodde Måns Nilsson med Stina Olofsdotter, f. 1775, och döttrarna Lena och Johanna, födda 1798 och 1801. Till dem kom sedan Peter, f. 1803, Olof, f. 1808 och Jonas, f. 1811. Båtsman för Hökahult var vid denna tid Per Jonsson Sparf, som avled 1789, efterlämnande hustrun Brita Johansdotter och 5 barn. Sonen Johannes Persson Sparf efterträdde fadern. Båtsmannen Johannes Ekerot bodde i Mortorp. Som synes hade Hökahult och Humpegärde båtsman gemensamt. Först 1797 avled den gamle Sven Persson. Hans hustru Kerstin Haraldsdotter blev på ålderdomen blind. På Hökahults ägor bodde också Carl Andersson, som var torpare vid Norra Svalehult, med hustru och sonen Anders. Dessutom bodde flera änkor på ägorna.
Under 1800-talets första decennier ökade hemmansklyvningen. I husförhörslängden 1815-1821 upptages 4 hemmansdelar i Hökahult. Måns Nilsson och Stina Olofsdotter ägde den första 1/6 mtl. Barnskaran ökade nu med dottern Maria, f. 1819. 1/8 mtl ägs nu avJonas Nilsson, f. 1775 och Stina Månsdotter, född 1789, dotter till Måns Persson. De hade tre barn: Brita Stina, f. 1811, Nils, f. 1814, Helena, f. 1816. Peter Persson i Humpegärde ägde även en hemmansdel i Hökahult en tid. 1/8 mtl ägdes vidare avJonas Jonsson och Brita Danielsdotter, f. 1779 respektive 1783. Den sista 1/8 mtl ägdes avJonas Pettersson, f. 1776, och hans hustru Ingrid Lena Anders-dotter, f. 1782. De hade dottern Caisa Lena, f. 1818. Det fanns vid denna tid två torpare på ägorna: Nils Olsson och Carl Andersson. Den sistnämnde avled 1805. Per Börjesson och Maria Olofsdotter levde ännu 1820 som undantagsfolk. Undantags¬pigan Maria Börjesdotter var en syster till Per Börjesson. Hemmanets båtsman Johan Ekerot bodde i Carlskrona.

Under tidsperioden 1821-1840 skedde flera förändringar i Hökahult. Måns Nilsson och Stina Olofsdotter blevundantagsfolk. Mannen var ofärdig och hustrun sjuklig. Gården övertogs avsonen Olof Månsson, f. 1808 och gift med Caisa Lena, f. 1810. 1/8 mtl ägdes avJonas Nilsson, vars hustru Stina Månsdotter avled 1822. Hon efterlämnade 4 barn: Brita Stina, f. 1811, Nils, f. 1814, Helena, f. 1816 och Gustaf, f. 1820. Till hemmansdelen kom för en tid Olof Håkansson, f. 1787, med hustru Martha Lisa, f. 1790 och dotter till Per Börjesson och Maria Olofsdotter. De hade 6 barn, men hela familjen flyttade bort 1827. 1/8 mtl ägdes av Peter Persson, f. 1793, och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter, f. 1794. De hade döttrarna Caisa Lena och Maria, födda 1818 och 1825. 1/8 mtl brukades avinhysesbonden Johannes Olsson, f. 1788, och Maria Petersdotter, med barnen Petter, f. 1821, Christina, f. 1824 och Helena, f. 1828. Båtsman var Johan Modin, f. 1776. Hans hustru dog 1838 och efterlämnade 2 barn.
Går vi fram till 1840-talet blir bilden förändrad. På 1/8 mtl bodde i början av1840-talet Jonas Jonsson, som avled 1843. En son, Nils Jonsson, född i Södra Agebo 1796, ingick 1846 äktenskap med Johanna Månsdotter, född 1801 och dotter till Måns Nilsson och Stina Olofsdotter. I ett tidigare äktenskap hade Nils Jonsson sonen Johan Nilsson, f. i Södra Agebo 1834. Han ingick äktenskap med Ingrid Lena Nilsdotter, f. 1820, som sedan gifte om sig med Sven Petersson, f. 1812. De flyttade 1846 till Skedebäckshult. Nils Jonsson och Johanna Månsdotter kom till Hökahult från Södra Agebo. De hade 3 barn: Brita Stina, Jonas och Christina.
På nästa 1/8 mtl bodde nu Andreas Petersson, f. 1802, och Johanna Svensdotter, f. 1806. Intill 1844 hade de fått fem barn: Brita Maria, f. 1833, Peter Johan, f. 1835, Lydia Sophia, f. 1838, Christina, f. 1840 och Carl August, f. 1844. På nästa 1/8 mtl satt nu Olof Jonsson, f. i Västra Agebo 1818. Han kom till Hökahult från Norra Svalehult 1846, då han gifte sig med Johanna Petersdotter från Västra Madesjö, f. 1814 och närmast kommande från Mellan-Örsjö.
Vid 1850-talets början ägdes 1/8 mtl fortfarande avNils Jonsson och Johanna Månsdotter. Sonen Johan Nilsson kom hit 1855 men flyttade 1864 till Södra Agebo, där både han och fadern en gång fötts. På gården vistades från 1860 Gustaf Petersson, född i Jonsryd 1832. Han gifte sig med Brita Stina Jonsdotter, född i Hökahult 1839 och dotter till Jonas Nilsson. Hon var således syster till Johan Nilsson. Peter Månsson och Maria Andersdotter blev undantagsfolk, då dottern Fredrika Petersdotter 1854 gifte sig med Frans Pettersson från Gränö, f. 1823. De fick dottern Hilda Maria, f. 1856, men flyttade samma år till Södra Svalehult. Hemmansdelen var på 1/16 mtl och övergick till Peter Petersson från Bruatorp, f. 1820, och hans hustru Ingrid Olofsdotter Palm, f. 1823. De kom från Skrufvemåla. De fick 4 barn: Ida Christina, f. 1849, Emma Gustava, f. 1852, Maria Helena, f. 1855, samtliga födda i Käringskruf, och Emma Augusta, f. i Hökahult 1858.
På nästa hemmansdel, 1/8 mtl, satt fortfarande Olof Jonsson och Johanna Peters-dotter. De hade inga egna barn men en fosterdotter Matilda Petersdotter från Brånahult, som kom till dem från Västra Madesjö 1853. Från Humpegärde kom 1861 en ”pupill”, Sven Johansson, son till Johannes Svensson och Christina Andersdotter. Modern hade dött i rödsot 1858.
3/16 mtl ägdes av Olof Månsson, som var son till Måns Nilsson och Stina Olofsdotter och född i Hökahult 1808. Han var gift med Cajsa Lena Olofsdotter från Kvarneslätt, f. 1810 och en ättling till ”majoren på Ebbehult” Sven Håkansson. De fick fram till 1845 fem barn: Johanna Sophia, f. 1834, Carl Peter, f. 1837, Stina Cajsa, f. 1839, Johan, f. 1843 och Wendla Gustava, f. 1845.
I Hökahult bodde på 1850-talet dessutom Måns Nilssons änka,som dock avled 1855. Från Kroksjö inflyttade 1856 drängen och smeden Johan August Petersson, som var född i Mortorp 1836. Till Mortorp avflyttade istället 1851 inhyses Gustaf Petersson och hans hustru Maria Petersdotter, som kommit därifrån 1845. Till Svalehult avflyttade 1861 båtsmannen nr 139 Johan Nilsson Modin, f. 1837, och hans hustru Johanna Svensdotter, f. 1842. En inhyses dräng Evald Johansson Modin, f. i Karlskrona 1822 och sannolikt båtsmansson, bodde på Hökahults ägor. Han skötte det illa ansedda yrket som hudavdragare.
Under hela 1860-talet brukade Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdottersina 1/8 mtl. De fick 4 barn: Emma Christina, f. 1861, Hilda Amanda, f. 1863, Hulda Augusta, f. 1867 och Johan August, f. 1870. Brukaren av 1/16 mtl Peter Petersson och hans hustru Ingrid Stina Olofsdotter Palm, som kommit till Hökahult från Skrufvemåla 1856, flyttade redan 1863 till Olofsbo. De hade 5 barn: Ida Christina, f. 1849, Emma Gustava, f. 1852, Maria Helena, f. 1855, Emilia Augusta, f. 1858, och Mathilda Charlotta, f. 1862. Nils Johan Jonsson,som var född 1829 i Oskar och kommit till Hökahult 1863 tillsammans med hustrun Carolina Svensdotter, f. 1827, och tre barn, sålde sin hemmansdel, 1/32 mtl, till Joel Jonasson,som var född 1838 och kom från Bällsjö. Han var gift med Helena Olofsdotter, f. 1839. De flyttade 1870 till Gelebo. 1/16 mtl övertogs 1868 avCarl Fredrik Jonsson, f. 1847, som kom från Lilla Ebbehult. Han gifte sig 1870 med Anna Gustava Jonasdotter, f. 1848 i Stora Granås. 1/8 mtl brukades fortfarande av Olof Jonsson och Johanna Petersdotter, som hade hos sig fosterflickan Mathilda Petersdotter och ”pupillen” Sven Elkuin Johansson. 3/16 mtl slutligen ägdes fortfarande av Olof Månsson och Cajsa Lena Olofsdotter.
På Hökahults ägor bodde 1865-1866 arbetskarlen Johan Petersson och hans hustru. Bägge var från Hälleberga och flyttade till Kvarneslätt 1866. År 1870 inflyttade från Västra Agebo arbetskarlen Gustaf Petersson och hans hustru. De hade tre barn med sig. Som undantagsfolk bodde kvar Nils Jonsson och Johanna Månsdotter samt Peter Månsson,som avled 1866 och lämnade efter sig änkan Maria Andersdotter jämte barnen Stina Cajsa, Emma Christina och Carl August. Båtsmannen Johan Nilsson Modin gifte sig 1861 och flyttade med hustrun Johanna Svensdotter från Hökahult. Han ersattes som båtsman av Peter Gustaf Modin, f. 1845, med hustru Cajsa Lena Jonsdotter, som var född 1831 i Söderåkra. Sonen Carl Gustaf föddes 1867.
Under 1870-talet brukade Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdotter fortfarande 1/8 mtl. Äldsta dottern Emma Christina gifte sig 1877 med snickaren Nils Peter Ohlsson, som flyttade hit från Södra Svalehult. Carl Fredrik Jonsson och Anna Gustava Jonasdotter brukade sina 1/16 mtl till 1876, då gården övergick till Carl Ludvig Johansson och Gustava Andersdotter från Norra Örsjö. De stannade endast en kort tid. Redan 1878 kom från Nybro Erland Gustaf Ståhl med hustru Johanna Svensson. De var födda i Älghult 1856 och 1852 och hade tre barn, alla födda i Hälleberga: Theolinda Charlotta, f. 1862, Jennie Annalisa, f. 1864 och Arvid Christian, f. 1867. Olof Jonssons hustru Johanna Petersdotter dog 1872, varefter änkemannen tog undantag. Fosterflickan Mathilda Petersdotter Ekstedt hade redan 1872 flyttat till Kristvalla och ”pupillen” Sven Elkuin Johansson till Mellan-Agebo.
Den nye ägaren hette Jonas Peter Andersson, f. 1838. Han kom till Hökahult från Västra Agebo. Han var sedan 1869 gift med Beata Christina Petersdotter, f. 1841 i Vissefjärda. Från ett tidigare äktenskap hade han dottern Emilia Mathilda, f. 1863. Tillsammans fick makarna under 1870-talet fyra barn: Carl Viktor, f. 1871, Ida Charlotta, f. 1874, Johan Algot, f. 1877 och Hilma Elsie, f. 1879. Olof Månsson och Cajsa Lena Olofsdotter brukade fortfarande sina 3/16 mtl. Dottern Wendla Gustafva flyttade 1876 som gift till Korpahult. På ägorna bodde bl.a. timmermannen Johan Jonsson, f. 1830 och gift andra gången med Sophia Charlotta Håkansdotter, som 1873 kom från Elmeberg. De bodde på Erland Ståhls hemmansdel. Undantags-mannen Nils Jonsson avled 1872 och hans änka Johanna Månsdotter 18??. Båtsmannen Gustaf Modin avled 1872. Änkan Cajsa Lena Jonsdotter och sonen Carl Gustaf bodde därefter i Söderåkra. Arbetskarlen Gustaf Petersson flyttade 1871 till Tjukehall.
Från Algutsboda inflyttade 1872 organistkandidaten Per Otto Sjöström, född 1843 i Madesjö. Han var gift med Mathilda Petersdotter från Algutsboda, född 1847. De hade tre barn: Jenny Elisabeth, f. 1870 i Kalmar, Ossian Hjalmar Leonard, f. 1872 och Selma Mathilda Elvira Constance, f. 1874. Familjen flyttade redan 1874 till Nybro, då Sjöström blevvikarierande klockare och organist vid Madesjö kyrka fram till 1876, då Gustaf Rosén valdes till ordinarie.
Under 1880-talet tog Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdotter undantag. Hem-manet övertogs 1890 avAron Sjöquist, som gifte sig med dottern Hulda Augusta, f. 1867. Sjöquist tog 1892 ut emigrationsbetyg till USA, men lämnade hustrun hemma. Hennes broder Johan August emigrerade 1890 till USA. Han hördes aldrig mera av och dödförklarades 1922 avSödra Möre häradsrätt. Vilka öden genomgick han?
Också Erland Gustaf Ståhl på 1/16 mtl blev undantagsman och flyttade bort från Hökahult. Hans hemmansdel övergick till Johan Emrik Gustafsson, f. 1862. Han var gift med Hulda Johansson, f. 1865. De hade 2 söner: Ernst Hildemar, f. 1885 i Kalmar, och Karl Gustaf Ragnar, f. 1887. Redan 1890 övergick gården till Karl Johan Gustafsson,som var född 1848. Han emigrerade till USA redan följande år.
Jonas Peter Andersson avled och änkan Beata Kristina Petersdotter gifte 1885 om sig med Olof Jonasson, f. 1818 i Madesjö. Han hade en dotter i ettföregående äktenskap, Emilia Matilda Jonsdotter, som emigrerade till USA 1882. Beata Kristina hade med Jonas Peter Andersson 5 barn: Carl Viktor, som 188? kom till Karlsborgs fästning och blevsappörmen 1893 emigrerade till USA, Ida Charlotta, f. 1874, John Algot, f. 1877, som emigrerade till USA 1897, Hilma Elsie, f. 1879, och Alma Viktoria, f. 1882. Olof Jonasson och Beata Kristina Petersdotter fick tillsammans sonen Jonas Thorvald, som 1906 emigrerade till USA.
Olof Månsson och Cajsa Lena Olofsdotter bodde kvar på sina 3/16 mtl. Tre barn vistades i hemmet: Carl Peter, f. 1837, Johan, f. 1843 och Stina Kajsa, f. 1839. Hon hade ett utomäktenskapligt barn, en dotter, om vilken det i kyrkoboken står antecknat: ”tillsagd att avhålla sig från H.Nattvard d. 25/6 1891.” Varför? Det nämnes ej. Liksom tidigare fanns det änkor och arbetare på ägorna under 1890-talet.
Vi övergår till att säga något om emigrationen från Hökahult. Den började 1882, då Emilia Jonsdotter, f. 1863, begärde utresebetyg. Nästa år emigrerade snickaren Nils Lundström med hustru och en 2-årig dotter. De följdes 1890 avden redan omnämnde Johan Gustafsson, son till Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdotter. Följande år emigrerade Carl Johan Gustafsson, 1892 Aron Sjöquist, 1893 utvand¬rade f.d. sappören Karl Jonsson, 1897 arbetaren Johan Algot Jonsson, son till Jonas Peter Andersson, 1898 ogifta pigan Hilma Andersson, f. 1879. Härpå dröjde det till 1906, innan hemmansägaren Karl Johan Gustafsson var redo att resa ut till USAför andra gången. Samma år emigrerade Olof Jonassons och Beata Kristina Peters-dotters son Jonas Thorvald Jonsson. Han följdes 1907 avJohn Ernst Wilhelm Engström, f. 1887 och 1908 av Ernst Viktor Gustafsson, f. 1888. Det blirsammanlagt 14 emigranter från Hökahult, eller 13, om man tar hänsyn till att Karl Johan Gustafsson emigrerade två gånger!

Till sist kan nämnas, att laga skifte infördes i Hökahult redan 1838. Något föregående stor- eller enskifte hade ej skett. Vid sekelskiftet genomfördes det stora sjösänknings-företaget, som berörde Toresbo, Ebbehult, Hultsby, Hökahult, S. Svalehult och Dackebo hemman. En del avHökasjön sänktes och nyåkermark utvanns. Detta var det största torrläggnings- och utdikningsföretag, som genomförts inom Madesjö

http://kartor.eniro.se/m/8Ve4L

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Högerås ärsammansatt av hög och ”rås”. Den sistnämnda ändelsen är inte ovanlig i Madesjö. Den förekommer i namnen Kåtterås och Gadderås. ”Rås” betyder sumpmark. Högerås förekommer f.f.g. i fogderäkenskaperna 1547. Det innebär, att Högerås upptagits någon gång under de föregående tio till femton åren. Så länge brukade det dröja mellan ett hemmans anläggning och dess skattläggning. Högerås ingårsåledes i den stora nyodlingsverksamheten i Smålands skogsbygder, som pågick under Gustav Vasas regering. Den förste kände brukaren hette ”Germund i Högeraas”. Hans arrendeavgift eller avrad till Kronan uppgick nu till 2 fyrkar, 1 ”kleff taat”, dvs en bunt bast samt fodring för fyra hästar. Den senare löstes i pengar.
Vid sidan avGermund omtalas 1553 knekten Anund Jonsson i Högerås, men det var nog ett tillfälligt arrangemang, ty några år senare, 1556, är Germund själv knekt. Hans årliga avrad hade nu höjts med 1/2 lispund (= ung. 31/2 kg)smör och med ett dagsverke. Högerås klassificerades 1565 som 1/2 hemman. Samma års tionderegister upplyser, att Germund levererat 1/2 skäppa råg men inget korn i tionde till Kronan. Det innebär, att hela tionden detta år från Högerås var 3/4 skäppa och hela skörden följaktligen 7,5 skäppor råg. Det var förvisso inte mycket!
Hemmanets ringhet ledde till att när Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas Högerås togs tillsammans med Sigtingsryd och Rafvelsbygd. De tre deklarerade tillsammans följande tillgångar: koppar-5 marker (= ungefär 2 kg), 2 oxar, 3 kor, 2 kalvar, 3 får, 1 svin samt häst för 10 mark. Skatten för dem tillsammans blev 71/2 mark 1/2 öre. Nästa år var Germund död och hans änka stod för hemmanet några år, tills 1575 en Peder i Högerås ansvarade för tionden vilken detta år uppgick till 0 skäppor råg och 0 skäppor korn. Men skörden var överallt dålig detta år.
Om de följande årens brukare avHögerås saknas underrättelser, tills år 1600 ”Enckian i Högerås” nämnes i fogderäkenskaperna. När 1601 tionden till Kronan skulle erläggas, intygade kyrkoherden i Madesjö Jakob Johansson att Högerås var ”oförmöget till skatt och husarmt”. Änkan stod trots detta för den s.k. ”rumpeskatten” 1601. Hon deklarerade för 1 häst, 2 kor, 1 tunna säd. Nästa år förklarades Högerås ”öde”, dvs oförmöget att betala den årliga avraden.
Nästa underrättelser om Högerås kommer 1613, då Joen Germundsson erlade 3 silverdaler till Älfsborgs lösen. Var han son ellersonson till den förste brukaren? Tidsavståndet låter förmoda, att han var sonson. Samma år förekommer en knekt ”Per i Högerås”, men Joen var tydligen den egentlige brukaren. Han satt kvar i Högerås till i varje fall 1628, då han …
[här har en rad fallitbort i Folke Peterssons anteckningar]
… 21/2 tunna säd, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 3 ungsvin. Tydligen hade hemmanet ryckts upp! Men nu följde det svåra året 1629. Högerås brukades nu av”Matzi Högeraass” och var förmedlat till 1/4 och förklarat för ”ödhe-1/2”, dvs Matz kunde endast betala halva skatten.
Några årsenare, 1633, står åter Joen för Högerås. Det är omöjligt att avgöra, om han är densamme, som brukade hemmanet under 1620-talet, då något efternamn ej förekommer. Joen deklarerade för boskapspenningsskatten 1633 följande tillgångar: 21/2 tunna säd, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 3 kvigor, 4 får, 5 lamm, 4 ungsvin – en avsevärd uppryckning! Enligt den ordinarie mantalslängden hade han 6 tunnor råg och lika mycket korn. Någon son eller dotter måste detta år ha vistats i hemmet, eftersom tre personer är mantalsskrivna där.
I 1641 års mantalslängd hade Joen efterträtts av”Carl i Högerås”, som ägde 1 föl, 1 ungsto, 2 oxar, 4 stutar, 4 kor, 3 kvigor, 6 får, 6 lamm, 1 ungsvin och 3 tunnor utsäde. I mantalslängden 1644 nämnes åter en Jon i Högerås. Det är fortfarande omöjligt att avgöra, om han är identisk med den tidigare Jon. Sannolikt är det en son. Härpå tyder, att i ett mål i häradsrätten 1687, då Fabian Josephsson i Sigtingsryd kärade till ”Joen Germundsson i Högerås” [en fortsättning på meningen saknas]. Han påstod, att han sistlidne skärtorsdagsmorgon före solens uppgång låtit bära några ”förgiörningar”, bestående av2 gamla sopkvastar, något halm och brända

http://kartor.eniro.se/m/ASVzl

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Hemmanet Högemåla har sannolikt upptagits sent under medeltiden, kanske så sent som under 1500-talets första decennier. Härpå tyder den synnerligen obetydliga avrad, som Kronan utkrävde från Högemåla, då det för första gången nämnes i fogderäkenskaperna 1539. Det fanns redan i 1533 års register över den extra skatt, gärden, som Gustav Vasa detta år uttog för att täcka kostnaderna för den svenska upprustningen inför inbördeskriget i Danmark, den s.k. grevefejden. ”Erik i Höijemala” står i registret upptagen för 2 mark penningar. Om han är den förste brukaren vet vi inte. Man får räkna med tio till tjugo års brukande avett nyupptaget hemman, innan det skattlades. I 1535 års register över städsleören har Erik ersatts av”Enkian i Högemola”, som detta årskulle erlägga en ko i städsleöre. Härmed inleddes en ny6-årsperiod avbrukande.
När de första fullständiga fogderäkenskaperna kom till 1539 hade änkan ersatts av ”Bonde Röd i Högemola”. Hans avrad var ytterst obetydlig, fodring fören häst och ”et kleff taat”, dvs en bunt bast. Under förra hälften av1540-talet följdes Bonde av ”Germund”, som i fogderäkenskaperna för 1541 till en början hade samma obetydliga avrad men 1545, alltså efter Gustav Vasas seger över Dacke, fick den höjd till fodring för 4 hästar, varvid för varje hästskulle erläggas 3 öre. Från 1547 heter brukaren Jon Stung och från 1551 Gunnar Stung. Den senare var knekt och är med i 1553 års rulla, enligt vilken han fick 2 alnar grönt tyg, sannolikt till uniform. I 1556 års fogderäkenskaper är Gunnar Stung tillfälligt ersatt som brukare av Sven Stung. Avraden var nu avsevärt höjd. Den bestod 1556 av2 fyrkar, ett klef tåt, 2 dagsverken och förut nämnda fodring. Anmärkningsvärt är, att ingen säd krävdes i avrad ej heller någotsmör. År 1561 hade Gunnar Stungs avrad höjts till 3 dagsverken. År 1565 klassificerades Högemåla officiellt till 1/2 hemman. Tionden samma år var mycket obetydlig: 1/2 skäppa korn men ingen råg. Hela skörden föregående år var således 71/2 skäppor korn!
Gunnar Stung hade 1569 efterträtts aven Jöns och samtidigt var fodringen höjd med två s.k. lagmanshästar. Av någon okänd anledning nämns Jöns ej i uppbördsregistret över Älfsborgs lösen 1571. I stället deklarerar en Håkan sina tillgångar, som inte var så obetydliga som man skulle ha trott: silver-3 lod, koppar-1/2 lispund, 2 oxar, 4 kor, 2 treårsungnöt, 1 tvåårsungnöt, 3 svin och häst för 5 mark. 10 % på dessa tillgångar var 101/2 mark, vilket blev Håkans bidrag till Älfsborgs lösen. Inte bland de lägsta bidragen! Jöns var tillbaka som officiell brukare avHögemåla åren 1573 och 1574. Sedan försvinner hemmanet ur källorna för några decennier. Brukaren var ej knekt och finns därför ej med i Abraham Nilssons knektrulla 1586. Först 1600 dyker en brukare upp och betecknande nog i en förteckning på hemman anslagna till knekt-underhåll. Han hette Germund och var sannolikt i tjänst 1601, tyi rumpeskattlängden detta år heter brukaren Elof. Han deklarerade 1 häst, 4 kor, 1 sto och 2 tunnor säd. Han måste ha brukat hemmanet några år som ersättare för Germund, tydenne var 1604 fortfarande knekt i Sven Ebbessons fänika. Hur det gick för Germund är okänt, kanske stupade han i Kalmarkriget, ty 1612 brukas Högemåla aven knekt vid namn Nils. Hemmanet betecknas fortfarande som 1/2 och avraden uppges vara: penningar-1/2 öre, städslepengar-2 öre, fodernötspengar-11/2 mark, ”tåt”-1 ”kleff”, dagsverken-3 och fodring för 3 hästar.
När Älfsborgs lösen 1613 uttogs var det en Per i Högemåla som betalade 3 silver-daler. Hur länge han brukade Högemåla är inte känt, men 1620 hette brukaren Sven och han satt kvar i Högemåla i varje fall till 1625, men 1628 var han ersatt av två brukare. ”Botilda i Högemåla” redovisar detta år 3 tunnorsäd, 1 sto, 4 kor, 1 kviga, 4 får, 2 lamm och 1 ungsvin, medan ”Matz i Högemåla” redovisar 3 tunnor säd, 3 kor, 3 kvigor, 3 lamm och 1 ungsvin. Denne Matz hette som framgår aven senare notis Matz Göthe och visar sig därmed härstamma från Floahult. På vad sätt han var släkt med den 1624 till Ingermanland deporterade Nils Göthe är omöjligt att säkert avgöra av brist på källmaterial. Var han en son? Han brukade Högemåla till och med 1641, efter 1628 som ensam officiell brukare. Botilda nämnes endast 1628. Var hon Svens änka? Matz Göthe redovisade 1641 följande tillgångar: 1 sto, 2 stutar, 4 kor, 5 kvigor, 3 får, 3 lamm, 21/2 tunna utsäde. Från 1644 har Matz efterträtts avNils, som brukade 1/2 mtl Högemåla tills han 1668 och 1669 ersattes aven Birger. Denne brukade hemmanet en bit in på 1670-talet, som framgår av kyrkoräkenskaperna, som uppger honom som givare avflera gåvor till kyrkan fram till 1679.I 1682 års jordebokstår en Sven Nilsson för hemmanet. Han var son till ovannämnde Nils. Hemmanet taxerades fortfarande som 1/2 mtl och den årliga räntan till Kronan var 2 dlr 11 öre 21 penningar. Sven fick 1679 sonen Olof. Av kyrkoräkenskaperna framgår, att 1679 en hustru Botel i Högemåla avled. Hon var väl Nils’ hustru. Samma år nämnes i kyrkoräkenskaperna en soldat Sven i Högemåla, som gav 12 öre till kyrkan. Samma år döptes som det heter ”soldatens oäkta barn i Högemåla-Mariet”.
Officiell ensam brukare avHögemåla under 1680-talet var Sven Nilsson men enligt kyrkoräkenskaperna för år 1697 fanns där också en Per Andersson. Nästa källa, 1717 års mantalslängd, upptager två officiella brukare eller ägare i Högemåla. Olof Svensson,son till ovannämnde Sven, och Per Persson, som väl var son till Per Andersson.
I röstlängden för kyrkoherdevalet 1740 hade 1/2 mtl Högemåla uppdelats på tre brukare. Sven Jonsson och Gumme Persson brukade var sitt åttondels hemman medan Per Hemmingsson brukade ettfjärdedels hemman.
Förhållandena i Högemåla ändrades snart. Enligt husförhörslängden 1755-1788 brukade Gumme Persson och hans hustru Maria Andersdotter fortfarande en hemmansdel. De fick 1748 dottern Maria, 1750 dottern Kerstin och 1753 dottern Elin. En annan hemmansdel brukades avMåns Jönsson, f. 1702, och Brita Jönsdotter, född samma år. Deras två döttrar Elin, f. 1743 och Sissa, f. 1746, var båda gifta. Den tredje hemmansdelen brukades till en början av Olof Jonsson, f. 1735 och 1756 gift med Karin, f. 1724. De bodde i Gangsmad med sina fem barn. Övriga brukare av denna tredje hemmansdel var Per Israelsson med hustru Ingrid Bergesdotter och Olof Nilsson med hustru Karin Gummesdotter. En del inhyses bodde redan nu på ägorna.
Under perioden 1782-1801 brukades Högemåla fortfarande avtre hemmansägare. Anders Månsson var född 1735 och hans hustru Brita Olofsdotter 1743. De hade fem barn: Stina, född 1770 och gift i Erengislahyltan, Peter, född 1774, Ingrid, född 1776, och gift i Floahult, Annika 1778 och Elin 1782.
Sven Sakrisson var född 1740 och gifte sig 1769 med Caisa Israelsdotter, f. 1750 och dotter till Israel Persson. De fick likaledes fem barn: Israel, född 1771, och gift i Södra Björnahult, Jonas född 1774, Lena 1779, Olof 1782 och Maria 1788.
Peter Andersson var född 1774 och son till Anders Månsson. Han gifte sig med Lena Stina Jonsdotter, född 1777. De fick fyra barn, alla döttrar: Caisa Lotta 1801, Stina Beata 1804, Maria 1806 och Lovisa 1814. En tid bodde Per Israelssons änka Ingrid Bergesdotter i Högemåla, men hon flyttade senare till Björnahult. Hemmanets båtsman hette Sven Hök. Han rymde ur tjänsten och ersattes med Johannes Hök.
Under perioden 1802-1814 tog Sven Sakrisson undantag. Hans hustru Caisa Israelsdotter avled 1810. Sonen Jonas Svensson, f. 1776, hade 1804 ingått äktenskap med Maria Håkansdotter, f. 1784, och därefter övertagit hemmansdelen. De ficktvå döttrar: Caisa Lena 1807 och Brita Stina 1811. Peter Andersson och Lena Stina Jonsdotter brukade den andra hemmansdelen. Båtsman var Sven Hök, f. 1787 och gift med Maria Nilsdotter. På hemmanets ägor bodde Brita Olofsdotter, undan-tagsänka efter Anders Månsson, med dottern Annika.
Under perioden 1815-1821 fanns det fortfarande två hemmansdelar i Högemåla, vardera på 1/4 mantal. De brukades av Peter Andersson och Jonas Svensson. Peter Andersson och Lena Stina Jonsdotter fick 1819 ännu en dotter Johanna Hilma. Jonas Svensson och Maria Håkansdotter fick ytterligare två barn: Peter 1815 och Olof 1819. Sven Sakrisson dog som undantagsman 1817. Namnet på hemmanets båtsman hade nu ändrats från Hök till Höger.
Undertiden 1821-1850 skedde en del förändringar i Högemåla. Peter Andersson och Lena Stina Jonsdotter tog undantag till förmån för svärsonen Jonas Johansson, f. 1816 i Mortorp och gift med deras dotter Lovisa Petersdotter, f. 1814. Jonas Svensson och Maria Håkansdotter avstod sina 1/4 mtl till sin svärson Olaus Petersson, som var gift med deras dotter Brita Stina Jonsdotter. Olaus Petersson avled emellertid redan 1843, varefter Brita Stina 1847 ingick nytt äktenskap med Peter Johansson från Gummemåla, född 1816. Han tillträdde gården 1847. I första äktenskapet hade Brita Stina tre barn: Emma Gustafva Olofsdotter, född 1838, Johan Peter Olofsson 1840 och Carl Elof Olsson 1842. I sitt andra äktenskap fick hon sonen Frantz August Petersson 1847 och dottern Mathilda Fredrika 1849. Jonas Svenssons son Peter Fredrik Jonsson, som var född 1815, hade som gift bott i Holmen och därifrån flyttat till Kalmar. Han återkom 1850 till Högemåla tillsammans med sonen Carl Gustaf men flyttade redan 1851 till Ljungby. Båtsmannen Peter Petersson Höger var född i Kristvalla 1812. Hans hustru hette Cajsa Lena Petersdotter. De hade fem barn. Som undantagsänka bodde Peter Anderssons änka Lena Stina Jonsdotter på ägorna. Hon var född i Gränö 1816. Många inhyses bodde också på ägorna.
År 1847 drabbades Peter Johansson av ett hårt slag, då hans hus brann ner natten mellan d. 1 och 2 mars. Hans förlust i lösegendom uppskattades till 615 rdr 30 sk och 8 rst b:co, byggnadens värde till 285 rdr b:co. De många turerna om brandskade¬ersättning redovisas i Madesjö sockens historia, del 2, sid. 259 f.
Vi går fram i tiden till 1850-talet. Jonas Johansson och Peter Johansson brukade var sina 1/4 mtl. Jonas Johansson gifte efter hustrun Lovisa Petersdotters död om sig 1857 med Johanna Svensdotter, som var född i Algutsboda 1819. I familjen fanns fyra barn från första äktenskapet: Franz Fridolf, född 1838, Uno Ulrik 1843, Gustaf Ferdinand 1846 och Ida Charlotta 1849. Den nya hustrun medförde två barn födda i Algutsboda: Christina Svensdotter, född 1848 och Anna Maria Svensdotter, född 1853. Idet nya äktenskapet föddes 1859 dottern Lovisa. Peter Johansson och Brita Stina Jonsdotter fick 1852 ännu ett barn, sonen Jonas Peter. På ägorna bodde fortfarande Lena Stina Jönsdotter, båtsmannen Peter Petersson Höger med hustru och tre barn samt arbetskarlen Olaus Svensson med hustru och två barn, inflyttade från Floahult 1858. Han var född i Norra Örsjö 1825.
På 1860-talet avskilde Jonas Johansson från sin gård två delar, vardera på 1/16 mtl och överlämnade dem till sina två söner Franz Fridolf och Uno Ulrik. Franz Fridolf gifte sig med styfmoderns dotter Anna Maria Svensdotter och Uno Ulrik med den andra dottern Christina Svensdotter. De fick 1870 sonen Johan Emrik. Två bröder gifte sig således med två systrar, döttrar till deras styfmoder! Peter Johansson brukade fortfarande sina 1/4 mtl. Hans son Carl Elof Olofsson vigdes 1871 vid Emma Mathilda Jonsdotter i Lilla Ebbehult. De nygifta flyttade samma år till S:t Sigfrid.
På 1870-talet tog Jonas Johansson och Johanna Svensdotter undantag, varefter Jonas Johansson avled 1873. Sonen Gustaf Ferdinand Jonsson gifte sig 1876 med Johanna Johansdotter, som var född i Hälleberga 1854. De emigrerade till USA 1879. Gården övergick samma år till Peter Ludvig Petersson,som 1871 ingått äktenskap med Wendla Petersdotter, född 1850. De fick på 1870-talet fem barn: Anton Julius Florentin 1871, Alma Emerentia 1873, Jenny Matilda 1875, Carl Lennart 1878 och Johan Elof 1880. Franz Fridolf Jonsson och Anna Maria Svensdotter brukade fortfarande sin hemmansdel. Deras enda barn dottern Johanna Matilda avled 1880. Uno Ulrik Jonsson och Christina Svensdotter flyttade 1876 till Elmeberg. Två av barnen avled 1871 och 1873. Kvar var dottern Emelia Josefina. Peter Johansson tog nu undantag men avled 1878. Gården övergick till svärsonen Jonas Petersson, född 1844 och gift med dottern Mathilda Fredrika sedan 1874. De kom närmast från Erengislahyltan. De fick tre barn: Carl Gottfrid 1875, Augusta Mathilda 1877 och Ida Charlotta 1879. Avskedade båtsmannen Peter Petersson Höger bodde fortfarande på ägorna med hustru och en dotter.
På 1880-talet fick Peter Ludvig Petersson och Wendla Petersdotter ytterligare tre barn: Ester Augusta 1885, Emilia Viktoria 1888 och Gustaf Ernst 1891. Franz Fridolf Jonsson och Anna Maria Svensdotter brukade fortfarande en hemmansdel under det att 1/4 mtl brukades avJonas Petersson och Matilda Fredrika Petersdotter, som på 1880-talet fick ytterligare två barn: Johan Elof 1882 och Josef Amandus 1890. Jonas Johanssons änka Johanna Svensdotter bodde på ägorna med en dövstum dotter Emma Gustava. Den andra dottern Lovisa fick 1883 flyttningsbetyg till Adolf Fredriks församling i Stockholm. Peter Johanssons änka Brita Stina Jonsdotter levde också som undantagsänka på ägorna. Förre båtsmannen Peter Petersson Höger avled 1883. År 1886 inflyttade skomakaren Carl August Gustafsson, f. 1854, med hustru och fem barn.
Under åren 1891-1896 brukades 1/8 mtl fortfarande av Peter Ludvig Petersson och hans hustru Wendla Petersdotter. Barnskaran ökade 1895 med dottern Hedvig Helvira Helfrida. 1/8 mtl brukades av Franz Fridolf Jonsson och Anna Maria Svensdotter och 1/4mtl av Jonas Petersson och Matilda Fredrika Petersdotter. Undantagsänkan Brita Stina Jonsdotter avled 1895, liksom båtsmansänkan Cajsa Lena Höger. Skomakaren Carl August Gustafsson och hans hustru Ida Mathilda Sundqvist hade sex barn.
Storskifte ägde rum i Högemåla 1812 och laga skifte 1867.
Så till sist några ord om emigrationen från Högemåla. År 1873 emigrerade pigan Ida Christina Jonsdotter till USA. Hon följdes 1879 av hemmansägaren Gustaf Ferdinand Jonsson och hans hustru Johanna Johansdotter. Det dröjde till 1901 tills nästa emigrant utvandrade. Det var Anna Maria Gustafsson, som var född 1884 och dotter till skomakaren Carl August Gustafsson. Summa 4 personer utvandrade således från Högemåla under tiden fram till 1915. Samtliga sökte sig till USA.

http://kartor.eniro.se/m/A9EGv

Lästips: Olle Madeland: Einar Johansson, åldermannen i Högebo i Hembygdskrönikan 2000 s 116.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Enligt 1561 års fogderäkenskaper brukades Högebo av ”Nils Skräddare i Högeboda”. Hans avrad hade ökats med ett dagsverke till 4 dagsverken men var i övrigt oförändrad. I tionde till Kronan levererade han 1565 1¹/₂ skäppa råg och lika mycket korn. Det motsvarar en skörd av 22¹/₂ skäppor råg och lika mycket korn. Då man räknade 6 skäppor på tunnan skördade således Nils mindre än 4 tunnor råg och lika mycket korn. Vid denna tid klassificerades Högebo som ett helt hemman.

Knekten Nils ersattes 1569 av knekten Gudmund, men Nils måste ha brukat Högebo även efteråt, ty det var han som deklarerade tillgångarna inför Älfsborgs lösen 1571: koppar-5 marker, oxar-2, kor-4, kalvar-3, får-3, svin-3, häst för 5 mark. Skatten, dvs 10 % på tillgångarna, blev8 mark 2¹/₂ öre, vilket pekar på rätt god status för Nils. Han gav 1572 1¹/₂ skäppa råg och 2 skäppor korn i tionde till Kronan. Skörden detta år var följaktligen 22¹/₂ skäppor råg och 30 skäppor korn. Det var efter dåtida förhållanden rätt bra!

Nästa år, 1573, var Nils död. Då stod ”änkan i Högeboda” för hemmanet, liksom 1574, men 1575 gav Inge i Högebo 1 skäppa korn men ingen råg i tionde. 1580 hette brukaren ”Peder i Högeboda”. Hur länge han stannade är ovisst, men år 1600 hette brukaren ”Håkan i Högeboda”. Han deklarerade enligt 1601 års s.k. rumpeskattlängd sina tillgångar till 1 par oxar, 1 sto och 3 tunnor utsäde. Håkan var ej knekt under de följande åren men tycks så småningom ha blivit det, ty i listan över Älfsborgs lösen 1613 står Håkan i Högeboda upptagen under den särskilda rubriken ”knektar”. Han uppges vara gift och erlade 3 koppardaler till Älfsborgs lösen. Vid tinget 1615

klagade enligt domboken Håkan Jonsson i Högeboda, att hans gård var alltför högt skattad. Om han icke fick förmedling nödgades han överge gården. Rätten beslöt undersöka förhållandena och det ledde till att Högebo under en tid efteråt räknades som ¹/₂ hemman.

Håkan brukade Högebo under lång tid. När den s.k. boskapspenningen infördes som extra skatt 1620 måste alla deklarera sina tillgångar. Håkan deklarerade 4 tunnor åkerutsäde, 4 skäppor svedjesäd, 1 häst, 5 kor, 2 ungnöt, 2 oxar, 1 tjur, 5 får, 4 lamm, 1 svin. Skatten härpå blev2 dlr 6 öre 2 penningar, vilket var över genomsnittet och visar ett visst välstånd i Högebo. En son, Måns Håkansson, var 1623 utskriven till knekt i Bengt Björns kompani av Kalmar regemente, men Håkan brukade själv hemmanet åtminstone 10 år framåt. Vid den nya deklarationen 1628 hade Håkan 4 tunnor säd, 1 sto, 2 oxar, 4 kor, 4 kvigor, 4 får och 3 lamm. Nästa år var ett nödår och Högebo förklarades ”öde”, dvs oförmöget att leverera den årliga avraden. Vid den förnyade deklarationen 1633 för boskapshjälpen redovisade Håkan 2¹/₂ tunna säd, 1 ungsto, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 3 får, 2 lamm. Det visar, att han ej till fullo hämtat sig efter nödåret. Håkan dog samma år, ty i jordeboken står ”änkan i Högebo” som brukare av hemmanet.

Något år efter 1633 måste Högebo ha övertagits av Sven Håkansson. Denne kallas ännu i domboken 1637 ”Sven Håkansson, dräng i Högeboda”. Han hade skjutit en älg, vilket kostade honom 40 mark i böter. ”Dräng” betydde denna tid helt enkelt bondson. Två år senare heter det i kyrkoräkenskaperna, att ”Swen i Högeboda” skänkt 1 mark till Madesjö kyrka. Nu hade han tillträtt hemmanet. Han var säkerligen son till Håkan Jonsson. Enligt 1641 års mantalslängd ägde Sven i Högeboda 1 sto, 2 stutar, 2 kor, 3 kvigor, 4 får, 3 lamm och 3 tunnor utsäde.

Sven Håkansson står i urkunderna upptagen som brukare av Högebo under lång tid. Ännu 1676 har han och hans hustru enligt kyrkoräkenskaperna skänkt 2 mark till Madesjö kyrka. Han var den officielle brukaren, som ansvarade för att hemmanets avrad årligen levererades. Men det fanns andra, som bodde på hemmanets ägor. Redan 1650 gav ”Per och Sven i Högeboda” 6 öre till prästgårdens målning. Per och Sven var väl bröder. Vart Per tog vägen är okänt. Någon gång omkring 1680 måste Sven Håkansson ha överlämnat hemmanet till sonen Håkan Svensson. Hemmanet var nu förmedlat till ¹/₂ mtl. År 1682 blev det tvist om ägogränserna mellan Ruskemåla, Norra Persmåla och Högebo. Häradsrätten anbefallde häradssyn, vilken skedde d. 2 augusti samma år. Enligt domboken nedlades ”ett odelsgårdskummel av 5 stenar uti Idåsen, som går därifrån över Ruskemåla damkärr directe uti kyrkovägen, 5 stenar rå, och sedan uti en triangel åt Espedalsrör, varest norregårdens i Persmåla ägorskiljas ifrån lilla Granås.” Denna gränsfråga skulle återkomma!

http://kartor.eniro.se/m/3xRfd

Lästips: Olle Madeland: Allmogemålningar i Hultsby och Svalehult i Hembygdskrönikan 2006 s 53.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

”Hump” betyder ett stycke jord. Efter Brokagärde och Blägdegärde kommer Humpegärde. Inom det gamla Madesjös område fanns ytterligare tre gårdarmed slutändelsen -gärde, nämligen Skräddaregärde, Skäragärde och Siggegärde, alla belägna nära intill varandra i Örsjö. Inom det gamla Madesjö låg alla sexgårdarna inom södra och västra fjärdingarna. I det angränsande Algutsboda ligger Kärregärde och Kråkegärde, inom Karlslunda Toragärde, inom Mortorp Nygärde, inom Voxtorp Gräsgärde och inom Kristvalla Skrivaregärde. Alla dessa namn torde höra till samma tidsskede, den senare medeltiden. Undantaget är Blägdegärde, som vi sett uppodlades underslutet av 1500-talet. Humpegärde existerade i varje fall under medeltidens slutskede. Det finns redan med i 1533 års register över fodring och gärd i Madesjö. Enligt detta register lämnade ”Berge i Hompagärde” 2 mark penningar vilket var det vanliga beloppet för bönderna i Madesjö. I 1535 års städsleöresregister förekommer ej Humpagärde, vilket måste innebära, att den som brukade hemmanet betalat städsleöre några år tidigare. Städsleöre betalades nämligen vid tillträde av ett hemman och därefter vart sjätte år.
I 1539 års fogderäkenskaper, som är de första fullständiga, har Berge ersatts av ”Anders Ingemundh”, som sannolikt tillträtt strax innan räkenskaperna gjordes upp. Hans fodring uppgick endast till en häst mot den vanliga två hästar och hans enda avrad bestod av 10 fyrkar, ovanligt liten. Anders Ingemundsson brukade Humpa-gärde under hela 1540-talet och överlevde Dackefejden. Enligt 1551 års fogderäken-skaper betalade han då i årlig avrad 10 fyrkar, ”ett kleff tååt”, fodring för 3 hästar årligen och dessutom för en s.k. konungshäst vart tredje år. Avraden harsom synes ökats en hel del från 1539 till 1551, ett resultat otvivelaktigt av Gustav Vasas seger över Dacke.
I den knektrulla, som gjordes upp 1553 förekommer ”Måns Swensson i Humpegärde” som i avlöning fick 2 alnar grönt Brabant. Tre år senare heter brukaren av Humpe-gärde ”Joen Gisesson i Hompegierde”. Han satt fortfarande kvar 1561, men hans avrad hade höjts till 11 fyrkar och 1 dagsverke till Kronan. Den övriga delen av avraden var oförändrad. Av tionderäkenskaperna 1565 framgår, att Jon Gisesson levererat 1 skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde. Då prästen fick 1 skäppa var hela skörden 30 skäppor, hälften råg och hälften korn. Nästa år, 1566, brukas Humpe-gärde av knekten Germund. Hemmanet räknades nu som 1/2. Denna uppskattning skulle i stort sett bestå, utom undersärskilt svåra tider, då det ”förmedlades” till 1/4. Germund efterträddes 1569 aven annan knekt, Håkan, som i årlig ränta eller avrad hade att erlägga 21/2 öre plus den övriga avraden utökad med fodring för en s.k. lagmanshäst. Håkan deklarerade 1571 för Älfsborgs lösen 2 oxar och 2 kor, vilket medförde en skatt av41/2 mark, en obetydlig summa. Håkans tillgångar var som synes obetydliga. Redan i 1572 års tiondelängd finns det en ny brukare av Humpegärde. ”Anders i Humpegerde” levererade detta år 1 skäppa råg och lika mycket korn i tionde till Kronan. Hans skörd var följaktligen 30 skäppor. Följande två år hette brukaren Håkan Persson. Man får väl antaga, att han är identisk med den förre Håkan, knekten. Det innebärsäkerligen, att det under året 1572 suttit två brukare på hemmanet, varvid den senare svarade för tionden.

Från 1575 till 1600 brukades Humpegärde av”Måns i Humpegierde”, som 1575 i tionde levererade endast 1/2 skäppa korn men ingen råg. Det tyder väl på, att han var nyetablerad på hemmanet detta år. De sista åren han förekommer i räkenskaperna betecknas han som knekt. Knekt var också efterträdaren, Sven Månsson, som nämnes i denna egenskap både 1604 och 1606. Säkerligen tjänstgjorde han i samma fänika som Sven Håkansson, den blivande ”majoren”. I så fall överlevde han både det ödesdigra kriget i Lifland 1608, därså många Madesjöknektar stupade, och Kalmarkriget, ty 1613 nämnes ”Sven i Hompagäle” i en förteckning över ödes-hemman. Redan 1612 nämnes bland ”avbrända hemman” 1/2 kronohemman Humpagärde, vars ränta avkortats till 1 öre 6 penningar, ”1 kleff tååt”, städslepengar-1 öre, fodernötspengar-6 öre, dagsverken-11/2, fodring årliga hästar-11/2. Följande år, 1613, är Humpegärde ”förmedlat” till 1/4 hemman. Samma år kom en nybrukare i stället för Sven. I registret över Älfsborgs lösen detta år nämnes ”Jönns i Humpa-gärde”, som var gift och hade att erlägga 1 koppardaler och 11/2 silverdaler. Samma år nämnes ”knekten Nils i Humpegärde”, vars bidrag blev 1 koppardaler. Han tycks ha varit ogift men haft en dräng.

Från 1620 brukas Humpegärde av Per eller Peder. Bägge namnen förekommer i räkenskaperna. Hemmanet betecknas nu åter som 1/2. Det ansågs således ha repat sig efter Kalmarkrigets påfrestningar. Inför den extra skatten boskapspenningen deklarerade Per: åker för 3 tunnors utsäde-värde 6 öre, 1 häst-värde 6 öre, 2 oxar-värda 16 öre, 1 stut-värd 4 öre, 4 kor-värda 16 öre, 2 kvigor-värda 4 öre, 2 ungnöt-värda 4 öre, 3 ungsvin-värda 21/2 öre. Det bleven boskapspenning av 1 dlr 281/2 öre.
Per överlevde 1620-talets svåra år. Enligt 1633 års jordebok var räntan från hemmanet 21/2 öre, ”1 kleff tååt”, 2 lass ved, 3 dagsverken, fodring för 3 hästar årligen och dessutom för 1 konungshäst vart tredje år. Enligt samma års mantalslängd fanns det tre personer på hemmanet och 6 tunnor råg och lika mycket korn. Enligt 1639 års kyrkoräkenskaper gav Pers dotter i Humpegärde en mark till kyrkan. I den detalje-rade mantalslängden 1641 får vi upplysning om Pers ställning. Han var gift och hade en dotter i hemmet, han ägde 1 ungsto, 2 oxar, 3 kor, 3 kvigor, 3 får, 3 lamm, 1 ung¬svin och 3 tunnor utsäde. Hemmanet räknades fortfarande som 1/2. Enligt mantals¬längden 1644 hade Per en son hemma. Det var säkerligen Måns,som från 1649 nämnes som brukare ända fram på 1670-talet. Måns gav 1650 6 öre till Madesjö kyrka, 1665 tillsammans med hustrun 2 mark och 1666 likaledes 2 mark. Till den stora ommålningen avMadesjö kyrka 1670 bidrog Måns i Humpagärde med 1 dlr 4 öre och 1676 gav Måns och hans hustru tillsammans 2 mark. Det är ovisst, om han då ännu brukade hemmanet, eftersom inga mantalslängder finns bevarade från 1670-talet.
Från 1668 förekommer jämte Måns också soldaten Nils i Humpagärde i mantals-längden. Samma är förhållandet 1669, då Nils enligt kyrkoräkenskaperna skänkte 2 mark till Madesjö kyrka. Detta år förekommer också en Gertrud i kyrkoräkenskaperna. Hon skänkte 1 mark. Vem hon var går ej att avgöra. Nils fanns kvar under 1670-talet och i nästa källa, 1686 års jordebok, nämnes endast ”Nills Mattzon” som brukare av hemmanet, vars årliga ränta anges till 3 dlr 10 öre. Måns hade väl avlidit. 1679 skänkte Nils 16 öre till kyrkan. Samma år förekommer i kyrkoräkenskaperna en ”Botel i Humpagärde”. Om hon var Nils hustru eller Måns änka eller någon annan, går ej att avgöra.

I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett faktum. I jordeboken uppges som brukare ”Per M.-1/4” och ”Mårten -1/4”. Räntan var nu sänkt till 2 dlr 13 öre 21 penningar. Denne Per gav 1697 ”på sin högtidsdag” 16 öre till kyrkan. Samma år omtalas en båtsman Sparf, som också gav 16 öre. Några år senare, 1704, omtalas en båtsman Per Ekerot, som tillsammans med sin hustru gav 10 öre.

År 1717 brukades Humpagärde av Måns och Mårten Månsson. Måns hette Persson i efternamn och var väl son till Per M. i 1699 års jordebok. Vi är nu inne i en tid avtäta förändringar i ägandeförhållandena. Efter 1701 års förordning om skatteköp kunde bönderna bli verkliga ägare avsina hemman och sälja dem efter behag. I husförhörslängden 1728-1740 upptages icke mindre än 4 hushåll i Humpegärde utan att det direkt utsäges, att de alla var brukare aven del avhemmanet. Fortfarande står där Måns Persson med hustru Elin, vidare nämnes Harald med hustru Elin, Johan Persson med hustru Sara och Håkan med hustru Ingrid. Härtill kom minst tio inhyses. Byn var som synes tätt befolkad. Då är det märkligt, att husförhörslängden 1749-1754 endast upptager två hemmansägare i Humpegärde: Måns, ägare avnr 1, och Sven Persson, ägare avnr 2. I följande husförhörslängd, som omfattar den långa tiden mellan 1755 och 1788 upptages två hemmansägare. Sven Persson uppges vara född 1722 och död 17??. Hustruns namn uppges vara Kerstin Nilsdotter. Sonen Peter eller Per Svensson var född 1741 och gift med Ingjärd Olofsdotter. De hade sonen Nils Pettersson. Den andre hemmansägaren hette nu Jonas Carlsson, f. 1724. Han var gift med Kjerstin Månsdotter, f. 1721. Var hon dotter till Måns? I så fall skulle Jonas Carlsson gift sig till gården. De hade sonen Sven Jonsson, f. 1748, gift bort enligt anteckning i husförhörsboken, och dottern Cathrina, f. 1736 [frågetecken för årtalet, jfr föräldrarnas födelsetider!] och gift med Per Persson i S. Otteskruf. En son Peter, f. 1762, var gift med Stina Jonsdotter. De hade dottern Cajsa Lena, f. 1783. Båtsmannen Per Jonsson Sparf var född 1743 och gift med Brita Johansdotter, f. 1745. De hade fem barn. En rad inhyses fanns dessutom i Humpegärde.
Under 1700-talets sista decennier inträffade flera förändringar i Humpegärde. Peter Svensson avled och änkan Ingjärd Olofsdotter gifte om sig med Måns Danielsson, f. 1770. De hade tre barn: Nils, född i första giftet, 1785, Johannes, f. 1796 och Stina, f. 1800. Bonden Måns Olsson var född 1769 och gift med Sara Nilsdotter, f. 1767. De hade två döttrar: Elin, f. 1796, och Stina, f. 1799. Måns Olsson avled 1804. Bonden Joen Jonsson, f. 1761 och gift med Gertrud Nilsdotter, f. 1758, flyttade 1797 till Algutsboda. På hemmanet fanns båtsmannen Olof Nilsson Måsa, som dock bodde i Säfsjö, medan båtsmannen för Ö. Madesjö, Jon Mur, bodde i Humpegärde. Där bodde också inhyses Peter Jonasson med hustru Stina Persdotter och två döttrar. Peter Jonasson var son till Jonas Carlsson och Kjerstin Månsdotter, men övertog tydligen icke hemmanet efter föräldrarna. Från Älghult inflyttade 1797 änkan Sara Andersdotter, f. 1740.

Undertiden 1802-1814 lämnade Måns Danielsson sin hemmansdel till Gumme Börjesson, f. 1753, och h.h. Ingrid Svensdotter, f. 1768. De hade 6 barn. Men han lämnade snart hemmanet. En bonde Sven Månsson med hustru Annika Kastman blev likaledes kortvariga. Måns Olsson dog, som redan påpekats, 1804 och lämnade efter sig änkan Sara Nilsdotter och döttrarna Elin och Stina. Kvar var 1814 två bönder: Peter Persson, f. 1770 och gift med Caisa Jonsdotter, f. 1766. De hade 5 barn: Sven, f. 1793, Stina, f. 1796, Jonas, f. 1798, Johannes, f. 1801 och Brita, f. 1803. Nils Pettersson var född 1785 och son till Peter Svensson och Ingjärd Olofsdotter. Han var gift med Maria Håkansdotter, f. 1785, och hade med henne 4 barn: Johannes, f. 1808, Gustaf, f. 1810, Stina, f. 1814, och Helena, f. 1816. Båtsmannen hette Johannes Sparf och var född 1774.
Under nästa period, som omfattar åren 1815-1821 satt Nils Pettersson fortfarande kvar på 1/4 mtl och Peter Persson på 1/4 mtl, men den sistnämnde brukade också en gård i grannbyn Hökahult och lät äldste sonen Sven Petersson bruka gården i Humpegärde. Sven Petersson var född 1793 och gift med Brita Stina Wahlberg, född i St. Idehult 1798 och dotter till klockaren i Madesjö Magnus Wahlberg. På Humpegärde ägor bodde 2 båtsmän: Johannes Sparf med hustru och 3 barn och Magnus Boman med hustru och 2 barn. Dessutom fanns där flera undantagsänkor. Om Sven Petersson kan nämnas, att han dels var medlem av 1842 års taxerings-kommitté i Madesjö, dels medlem av den nämnd som 1833 utarbetade en ny skallordning för rovdjursbekämpning. En betrodd man tydligen!

Under perioden 1821-1840 dog Nils Pettersson 1828. Hans hemmansdel övergick till sonen Johannes Nilsson, f. 1808, och h.h. Maria Nilsdotter. De fick 3 barn: Carolina, f. 1831, Helena, f. 1833 och Jonas, f. 1835. Sven Petersson och Brita Stina Wahlberg fick 3 barn: Peter, f. 1823, Christina, f. 1825 och Johannes, f. 1830.

Under 1840-talet inträffade flera förändringar. Sven Peterssons och Brita Stina Wahlbergs äldste son Peter gifte sig och flyttade till Mellan-Agebo och dottern Christina flyttade 1850 till det nu uppblomstrande samhället N…? Kvar i hemmet fanns Johannes, f. 1830, Lotta, f. 1838 och Johanna, f. 1842. På den andra hemmansdelen avled Johannes Nilsson 1842. Änkan Maria Nilsdotter, som var från Simontorp, gifte 1847 om sig med Magnus Petersson, f. 1813 i Hälleberga. Av döttrarna blevChristina gift till Västra Agebo. Hemmanet fick 1837 en nybåtsman, då Sven Petersson Sparf flyttade dit från Algutsboda. Den förre, nu avskedade båtsmannen Sven Olsson Sparf bodde kvar i Humpegärde med hustrun Cajsa Lena Månsdotter, som var från Hökahult, och 6 barn. Ännu en båtsman bodde vid denna tid i Humpegärde: Olaus Johansson Bogren, f. i Stora Agebo 1817. Hustrun hette Lovisa Svensdotter och var från Knappsmåla. De hade tre barn.
Sven Petersson drabbades 1858 aven katastrof. Hustrun Brita Stina Wahlberg avled i den svåra rödsotsepidemien, som detta år hemsökte Madesjö och krävde så många offer. Då hade Sven Petersson redan 1853 avstått hemmanet till sonen Johannes Svensson,som detta år gifte sig med Christina Andersdotter från Lilla Granås, född 1825. Men också Johannes Svensson avled i rödsot, efterlämnande änkan och fyra barn: tvillingarna Brita Christina och Cajsa Lena, födda 1853, och sönerna Sven, f. 1855 och Peter Magnus, f. 1857. Änkan gifte om sig och flyttade till Södra Svalehult. Gården övertogs 1860 av Johannes Mathiasson från Olsbo, f. 1824, och h.h. Fredrika Nilsdotter, f. 1840 i Toresbo. Mathiasson kom närmast från Dackebo. Han hade 1846 dömts för dråp till 10 års fästning. Han återkom 1856 efter avtjänat straff och kunde 1860 tillträda hemmanet. Intet ofördelaktigt är i fortsättningen känt om honom. På den andra hemmansdelen blev Magnus Petersson undantagsman och gården övertogs 1860 av styfsonen Jonas Johansson, f. 1835. Han var gift med Wendla Sophia Petersdotter från Norra Örsjö, f. 1838. De hade dottern Ida Mathilda. Många inhyses bodde dessutom på hemmanets ägor.

Under 1860-talet fick Johannes Mathiasson och Fredrika Nilsdotter tre barn: Carl Oskar, f. 1863, Hulda, f. 1865 och Ida Augusta, f. 1866. Jonas Johansson och Wendla Sophia Petersdotter fick 4 barn: Ida Mathilda, f. 1859, Wendla Christina, f. 1862, Amanda Charlotta, f. 1864 och Johan Ernst, f. 1869. Undantagsmannen Sven Petersson avled 1869. Båtsmannen Sven Petersson Sparf flyttade 1868 med hustru och fyra barn till Södra Svalehult. Därifrån kom följande år torparen Johan August Petersson, som var född i Algutsboda 1839. På hemmanets ägor bodde vidare båtsmannen Peter Svensson Måla med hustru och 3 barn samt flera arbets-karlar med familjer.
1870-talet såg inga förändringar i Humpagärde. Både Johannes Mathiasson och Jonas Johansson brukade sina hemmansdelar. Den förre fick ytterligare ett barn, dottern Alma Amalia, f. 1874. Den senare fick ytterligare två barn: Emma Augusta, f. 1873 och Carl Elof Viktor, f. 1878. Båtsmannen Peter Svensson Måla gifte 1878 om sig med Carolina Johansdotter från Västra Säfsjö. Från Södra Svalehult inflyttade 1875 arbetaren Anders Frans Petersson, f. 1823 i Algutsboda, med hustru och två söner. Ett par änkor bodde också på ägorna.
Från ungefär 1880 bytte Humpegärde namn och blevi fortsättningen känt under namnet Hultsby. Skämdes byborna för namnet Humpegärde, eftersom de ville byta ut det mot ett namn, som inte rätteligen hör hemma i Madesjö. Ortnamn på -by illhör ett mycket äldre bebyggelseskikt än namn på -gärde. Namn på -by hör hemma på 500-talet, då det säkerligen ej fanns någon fast bebyggelse i Madesjö.
Under 1880-talet skedde inga förändringar i ägandeförhållandena i Hultsby. Jonas Johanssons familj växte till att omfatta sju barn. Däremot tillväxte antalet andra inbyggare på ägorna. Där bodde nu muraren och torparen Johan August Petersson, f. 1834 i Algutsboda, med hustrun Lena Stina Petersdotter. Där fanns torparen Carl Magnus Petersson, f. 1821 i Algutsboda. Om honom är i kyrkoboken antecknat: ”Går aldrig i kyrka eller husförhör.” Hustrun Kristina Andersdotter dog 1885. Sonen Johan August var född 1867. Den tidigare omnämnde arbetaren Anders Frans Peterssons hustru Fredrika Petersdotter avled 1883, varefter mannen med två söner flyttade till Mortorp 1884. Förre båtsmannen Peter Svensson Måla flyttade samma år bort från Hultsby med sin familj. Fortfarande bodde flera änkor och arbetare på hemmanets ägor.

Vi kommer nu fram till Hultsby under tidsskedet 1891-1895. Johannes Mathiasson var nu undantagsman. Sonen Karl Oskar Johansson, som var född 1863 hade övertagit gården. Systern Ida Augusta, som var född 1868, emigrerade som den första från Hultsby till USA 1892. Även Jonas Johansson var nu undantagsman. Sonen Johan Emrik Jonsson fortsatte faderns verk. Han gifte sig 1895 med Hanna Augusta Erlandsdotter, som var född 1855 i Älghult. Icke mindre än tre gånger tog han ut prästbetyg för emigration till USA! Första gången var d. 5 mars 1902, den andra gången d. 26 februari 1906, den tredje gången d. 19 februari 1909. Ångrade han sig varje gång? Eller reste han ut och vände hem igen? Besynnerligt ser det ut!!! Magnus Petersson levde fortfarande som undantagsman, men hans hustru avled 1892. Dottern Kajsa Lena gifte sig 1894.
Återstår emigrationen från Hultsby. Ida Augusta Johansson följdes 1900 av arbetaren Johan August Petersson, f. 1867 och alltså 33 år gammal. Johan Emrik Jonssons yngre broder Frans Oskar Jonsson, f. 1882, tog ut utflyttningsbetyg d. 19 sept. 1902, sex månader efter den äldre broderns första betyg. Han gjorde om försöket 1906, denna gång sju månader efter brodern!! År 1908 följde så arbetaren Per Algot Fransson, f. 1875, och året därpå Johan Emrik Jonssons tredje försök!
Till sist bör nämnas, att laga skifte ägde rum i Humpagärde 1860.