http://kartor.eniro.se/m/GYTXq
Lästips: Gårdarna i Jonsryd i Hembygdskrönikan 2009 s 128.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Hemmanet Jonsryd ligger mellan Ljusaberg och Skedebäckshult. Namnet betyder ”Jons röjning”. En man vid namn Johannes eller Jonas har brutit mark här någon gång under medeltiden. Då förnamnet Jonas eller Johannes är ett kristet personnamn bör anläggningen av detta hemman ha skett under senmedeltiden, eftersom kristna namn ej började användas i ortnamn före 1200-talet. Jonsryd kan därför sammanställas med Eskilsryd, vari ingår missionärsnamnet Eskil. Den förste kände kronobonden i Jonsryd hette ”Börie i Joenssrydh” och omnämnes i 1533 års register över fodring och gärd. Enligt 1539 års fogderäkenskaper hette han ”Börie Bagge”. Hans avrad till Kronan var då 1 spann (ung. 50 liter) malt, 3 öre, 1 packe näver, 3 mark örtug och fodring för 2 hästar, en ganska betydande avrad, som antyder, att hemmanet hade existerat en tid och ej var nyupptaget. I 1541 års fogderäkenskaper hade avraden avsevärt höjts. Den var nu 13 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 packe näver, 3 dagsverken och fodring för 6 hästar.
Vi vet inte, om Börje Bagge deltog i Dackefejden. Han är i varje fall försvunnen efter fejden. I 1545 års räkenskap har han efterträtts av Henning, som 1553 blev knekt under namnet Henning Bagge, vilket kan tolkas så att han var son till Börje Bagge.
Henning hade redan 1545 fått sin fodring höjd med 2 s.k. konungshästar och fick den ytterligare höjd 1551 med 5 marker smör. 1561 höjdes avraden ytterligare från 1 spann till 4 skäppor malt och från 3 till 4 dagsverken. Allt detta tyder på, att hemmanet ansågs gott. Detta bekräftas av att kronotionden från Jonsryd 1565 var 2 skäppor råg och lika mycket korn, vilket motsvarade en skörd av 30 skäppor av vardera sädesslaget.
Från 1569 brukades Jonsryd av en ”Olof” som inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade sina tillgångar: ½ lispund koppar, 2 oxar, 3 kor, 4 får, 3 svin och häst för 5 mark. Det blev en skatt på 7 mark 2 öre. Olof brukade Jonsryd till 1574 och efterträddes från 1575 av Berge eller Börje. Han erlade detta år 1 skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde. Företrädaren hade 1572 erlagt 2 sk. råg och 3 sk. korn i tionde.
Hur många brukare som funnits i Jonsryd under de följande 25 åren är obekant, men 1600 hette brukaren på nytt ”Berge i Joennsrydh”, om det nu är densamme som 1575 eller någon annan. Inför rumpeskatten 1601 deklarerade Berge 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 2 tunnor utsäde.
När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas hette brukaren ”Swen”. Han erlade 3 koppardaler till Älfsborgs lösen. Denne Swen fortsatte att bruka Jonsryd ett stycke in på 1620-talet. Han nämnes ej i registret över boskapspenningen 1620 men det berodde på, att han var knekt, och dessa var de första åren befriade från boskaps-penningen. Han betecknas som knekt 1622 och detta år fanns en brukare ”Peder i Jonsryd” men detta måste ha varit ett tillfälligt arrangemang, ty 1623 står Swen åter för hemmanet.
Under åren 1623-1624 rekryterades flera knektar från Jonsryd. I Bengt Björns kompani av Kalmar regemente nämnes Swen Carlsson, Nils Jonsson, Per Gummesson och Joen Månsson. Den sistnämnde var säkerligen inblandad i Jon Stims soldatmyteri vid påsken 1624. Detta slogs som bekant ned av Sven Håkansson genom en kupp mot Köl annandag påsk 1624. Vid de följande rannsakningarna befanns en Joen Månsson särskilt inblandad och sändes upp till Stockholm där han dömdes till döden. Huruvida domen gick i verkställighet är ovisst. En annan Madesjöbo Sven Göthe från Floahult dömdes också till döden men han deporterades i stället till Ingermanland. Kanske gick det på liknande sätt med Joen Månsson. I varje fall är han härefter försvunnen från Jonsryd. Swen var i varje fall kvar som brukare i Jonsryd 1625, men detta år utskrevs en ny knekt för Jonsryd: Gudmund, som samtidigt fick hemmanet anslaget till sitt underhåll. Tillgångarna anges i rullan till följande: utsäde 3 tunnor 2 skäppor, 1 sto, 2 oxar, 5 kor, 12 får, 3 lamm, 1 ungsvin, vilket gav en skatt på 3 dlr 16 öre. Ett bra hemman! När ny boskapspenning 1628 uttogs var Gudmunds ställning ännu bättre: utsäde-4 tunnor, svedjeråg-½ tunna, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 5 kor, 4 kvigor, 6 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Nu fanns på hemmanet ännu en brukare ”Ingeborg, hustru” som ägde 2 kor och 1 kviga. Hon var möjligen soldathustru.
Under det svåra året 1629 var Jonsryd icke ”öde” som så många andra Madesjö-hemman, men Gudmund måste ha avlidit detta eller följande år, ty 1631 berättar S. Möre dombok, att Folke Gummesson i Jonsryd ”bekände sig ha slagit Ingeborg en pust” dvs en örfil. För detta fick han böta 3 mark! 1633 var Folke Gummesson ensam på hemmanet. Han deklarerade då för boskapspenningen: 4½ tunna utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 sto, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 1 svin och 2 ungsvin. Enligt den ordinarie mantalslängden från samma år hade han 6 tunnor råg och lika mycket korn. Folke brukade fortfarande hemmanet i början av 1641 enligt kyrkoräkenskaperna för detta år, men i mantalslängden för detta år är han försvunnen. Anledningen framgår av en parentetisk upplysning i 1643 års dombok för S. Möre: ”Folke i Jonsryd, som nu för tjuveri skull är rymder”. Det framgår av domboken, att han tillsammans med 3 andra skjutit en hjort, men detta kan ej kallas tjuveri. De tre andras förseelse kallas ej med detta namn. Folke hade alltså rymt sin kos och kort därefter avlidit. Det senare framgår av 1654 års dombok, som säger, att Folkes änka var omgift med Swen i Skedebäckshult.
I Jonsryd efterträddes Folke redan 1641 av ”Pälle i Jonsry”, som i mantalslängden redovisade 1 häst, 1 ungsto, 2 oxar, 6 kor, 4 kvigor, 8 får, 4 lamm, 3 ungsvin och 6 tunnor utsäde. Därjämte fanns en ”Truls”, som ej hade några tillgångar. De efter-träddes redan efter några år av ”Bengt i Joenssrydh”, som nämnes redan i 1646 års kyrkoräkenskaper. Han hade skänkt 4 öre till kyrkan. Enligt mantalslängderna 1649 och 1650 hade han en son hemma. Denne son Per Bengtsson hade 1655 efterträtt fadern, men då fanns också två andra på hemmanet, ”Anders” och ”Per Finne”. Den senare anges som ”åldring”. Per och Anders brukade Jonsryd tillsammans till 1669, då Per efterträddes av en ”Niels i samma gård”. Denne Nils förekommer flera gånger i kyrkoräkenskaperna under 1670-talet. I 1686 års jordebok upptogs endast Nils Månsson i Jonsryd. Anders var väl död vid denna tid. Jonsryd betecknades nu som ett helt hemman och ägde att varje år till Kronan betala 7 dlr 19 öre 17 penningar. Av Madesjö födelselängd framgår dock, att det fanns åtminstone en ytterligare brukare: Truls, som 1683 fick en dotter, som döptes till Mariet.
I jordeboken 1699 är Jonsryd förmedlat till 5/8 mantal och delat mellan Nils Månsson, 5/16 mtl och Daniel P., 5/16 mtl. Den senare var antagligen son till Per Bengtsson, ty i en vittnesutsaga 1713 kallas han Daniel Persson. Han var då 80 år gammal och kom ihåg den stora skogsbranden 1652. Han blev 97 år, en fenomenal ålder för den tiden! Den årliga räntan hade 1699 sänkts till 6 dlr.
Daniel Persson hade två söner: Sven Danielsson och Joen Danielsson. De delade 1717 faderns del av Jonsryd, men vid februaritinget 1718 utbjöd Sven Danielsson för tredje gången 2/8 av skatte-krono-hemmanet Brunnsryd, som han d. 15 juni 1717 köpt av kronolänsmannen Jonas Eriksson och dennes hustru Christina Jonsdotter. Kvar i Jonsryd blev därefter Måns Nilsson och Joen Danielsson. Denne var fjärdings-man och biträdde Jonas Eriksson i dennes verksamhet, något som ledde till att han drogs med i dennes fall och blev avsatt. Han förekommer flitigt i domstolsprotokollen från 1720-talet. Redan vid juni- och oktobertingen 1718 var han anklagad för att ha slagit en granne i Flemmingeland. Det blev böter på 12 dlr smt jämte ersättning för rättegångskostnader för Joen Danielsson. 1720 spreds rykten i socknen, att Danielsson skulle ha tillägnat sig ½ lass hö från komminister Wennersten. Det blev vidlyftiga rättegångsförhör, som gav till resultat, att han helt frikändes från anklagelsen.
Vid junitinget 1722 anklagade Joen Danielsson, som nu kallades ”suspenderade fjärdingsmannen”, den nye länsmannen Jonas Wahlsten för misshandel. Wahlsten hade infunnit sig i Jonsryd och begärt, att Danielsson skulle lämna ifrån sig hand-klovarna, som han haft i sin egenskap av fjärdingsman. Danielsson förklarade, att dessa handklovar fanns hos den gamle länsmannen Jonas Eriksson. Wahlsten blev då ursinnig och började prygla Danielsson med sin värja! Häradsrätten fann, att Wahlsten ej haft någon order att begära handklovarna av Danielsson och dömde Wahlsten till 9 marks och Danielsson till 3 marks böter. Vid tinget i oktober 1735 anklagades Joen Danielsson för att vid mantalsskrivningen 1734 ha undandolt sin dotter Kerstin Jonsdotter från att mantalsskrivas. Han kunde emellertid med intyg från prosten Nils Sandberg visa, att dottern vid ifrågavarande mantalsskrivning icke fyllt 15 år, varför han frikändes från ansvar. Vid tinget 1749 slutligen vittnade Jon Danielsson i det segslitna målet om underhållsskyldigheten vid Spakstorps bro på Idåsavägen och omtalade, att han omkring 1718 som fjärdingsman lett förbättringen av bron och vägen.
På den andra delen av Jonsryd satt under större delen av dessa år Måns Nilsson, men 1740 hade han efterträtts av Olof Månsson, som säkerligen var en son. Måns och hans hustru Ingegerd är båda strukna i husförhörslängden 1727-1740, vilket innebär, att de båda avlidit under de år längden omfattar. Olof Månsson och hans hustru Brita Ericksdotter är båda upptagna i längden. Jon Danielsson och hans hustru Kerstin finns också med liksom sonen Jon Jonsson jämte hemmanets båtsman Delphin och hans hustru Marja. Olof Månsson och hans hustru fick sju barn: Ingjerd 1750, Sven, Stina, Måns, Maria, Cathrina 176? och Elin. Sonen Sven, f. 1754 övertog så småningom gården. Han gifte sig med Stina Abramsdotter och de fick tre barn: Olaus 1780, Marja Lena 1783 och Jonas 1784. Jon Jonsson anges vara född 1717 och gift med Kristina Jonsdotter. De fick tre barn: Eric 1751, Nils 1759 och Jonas 1762. Det blev sonen Eric Jonsson som övertog hemmansdelen. Han gifte sig med Olof Månssons dotter Stina Olofsdotter, f. 1755, och fick fyra barn: Maria 1778, Axel 1782, Johannes 1784 och Johanna 1787. På Jonsryds ägor bodde under detta tidsskede en båtsman Anckar och båtsmannen Jon Delphin med hustru. Jon Danielsson levde kvar som undantagsman.
Vi går fram i tiden till perioden 1801-1815. Sven Olofsson hade blivit undantagsman och avled. Gården övergick till sonen Olaus Svensson, som var född 1780 och som ingick äktenskap med Maja Andersdotter. Från Ljungby inflyttade 1802 Jonas Persson. Han var född 1750 och gift med Cajsa Clasdotter, som var två år yngre. De hade tre barn: Peter 1785, Olof 1790 och Ingrid Stina 1799. 1804 inflyttade Olof Andersson, f. 1760 och hans hustru Kjerstin Jonsdotter och dotter Brita Stina, f. 1798. Olaus Svensson med familj flyttade 1818 till Ljungby. På ägorna fanns torparen avskedade båtsmannen och smeden Olof Jonsson samt avskedade båtsmannen Jon Delphin.
Perioden 1815-1821 bosatte sig kronolänsmannen Gustaf Falck med familj i Jonsryd. Om honom, se Madesjö sockens historia, del 2, sid. 176. En hemmansdel innehades av Jonas Olsson och h.h. Stina Persdotter och från 1816 av sonen Peter Jonsson, f. 1793 och Caisa Jonsdotter, f. 1798. De fick 1817 sonen Olof och 1820 sonen Johannes. Sven Olofssons änka Stina Håkansdotter levde fortfarande som undan-tagsänka tillsammans med sonen Jonas. Undantagsänkan Kjerstin Jonsdotter, änka efter Olof Andersson, bodde också på ägorna tillsammans med dottern Brita Stina, som var född 1798, som emellertid ingick äktenskap med bonden Jonas Nilsson, f. 1792. De fick två barn: Lovisa Christina 1813 och Lydia Maja 1819. Bonden Peter Andersson var född 1780 och gift med Gustava Fredrika Lönngren, f. 1789 i Älghult.
De fick två barn: Johanna Carolina 1808 och Johan Fredrik Frantz 1819. På ägorna bodde också avskedade båtsmannen Jon Delphin med hustru och 5 barn samt inhysesänkan Elin Jonsdotter med sin dotter Lena Lisa, född 1806.
På 1830-talet förvärvades 5/16 mtl av hemmansägaren Peter Svensson i Köpstaden. Han bodde ej själv i Jonsryd utan brukade hemmansdelen genom arrendatorer: Peter Svensson som var född i Bäckebo 1810 och gift med Ingrid Jonsdotter, f. 1809. De kom till Jonsryd från Kristvalla 1832 men flyttade tillbaka dit 1836. Jonas Nilsson var född 1792 och som redan påvisats gift med Brita Stina Olofsdotter. De fick ytterligare tre barn: Johan August 1826, Johannes 1829 och Lovisa 1836. Jonas Nilsson kallas nu ej längre bonde utan brukare av 5/32 mtl. Samma benämning har Peter Petersson, f. 1810, som var gift med Elin Nilsdotter, f. 1815. De hade fyra barn: Nils Peter 1834, Mathilda 1840, Emma Sophia 1842 och Jonas 1845.
Den andra delen av Jonsryd, 5/16 mtl, ägdes nu av Peter Jonsson, född 1793 i Gummemåla, och hans hustru Cajsa Jonsdotter, född 1798 i Kolsbygd. De hade icke mindre än 10 barn: Olof 1817, Johannes 1820, Lena Stina 1823, Jonas och Johannes 1826, Cathrina 1829, Gustaf 1832, Carl 1834, Fredrik 1837 och Peter Johan 1840. Undantagsparet Jonas Olsson och Stina Persdotter avled 1841 och 1836. På Jonsryds ägor bodde på 1830-talet torparen Carl Ljungman med hustru och två barn, båtsmannen och torparen Johannes Danielsson Metall med hustru och tre barn, inhysesänkan Elin Jonsdotter, som avled 1847, samt torparen Gustaf Danielsson, född 1814 i Mellan-Skedebäckshult med hustru och tre barn.
På 1850-talet fanns det tre hemmansdelar i Jonsryd. 5/32 mtl ägdes av Peter Jonsson och Cajsa Jonsdotter, 5/16 mtl av Jonas Petersson i Köpstaden, men brukades av Daniel Joh. Petersson, född i Älghult 1819, och Lovisa Andersdotter, född i Lenhofda 1822. De hade sju barn: Gustaf Peter, född i Flerohopp 1845, Emma Mathilda, född i Knalltorp 1847, Hilda Sophia, född i Köpstaden 1848. Dessa kom till Jonsryd från Köpstaden 1849. Här föddes Frantz Oskar 1853, Carl Johan 1855, Alma Amalia 1857 och Sture Wilhelm 1859. Året efter, 1860, lämnade Daniel Joh. Petersson gården och blev nybyggare i Jonsryd, dvs närmast torpare. 5/32 mtl ägdes av Johan Peter Andersson. Han var född i Knalltorp 1826 och gifte sig 1856 med Catharina Petersdotter, dotter till Peter Jonsson och Cajsa Jonsdotter, varefter han tillträdde hemmansdelen. Torpare var Gustaf Danielsson med hustru och fyra barn, båtsman Adolf Nilsson Ankare, född i Lenhofda 1836. Han kom till Jonsryd från N. Bondetorp 1856, och gifte sig samma år med Helena Andersdotter från Ruskemåla.
På 1870-talet ägdes 5/16 fortfarande av Jonas Petersson i Köpstaden. Ny arrendator var först Johan Isaksson, f. 1824 i Älghult och gift med Stina Lisa Magnidotter, f. 1822 i Hälleberga. De hade fyra barn. Han efterträddes 1879 som arrendator av Johan Petersson, som var född 1822 i Hälleberga och gift med Catharina Svens-dotter, f. 1821 och dotter till Sven Olofsson och Stina Håkansdotter. De hade sex barn. Hela familjen flyttade 1880. 5/32 mtl ägdes av Carl Petersson, f. 1839 och sedan 1862 gift med Wendla Gustafva Jonsdotter, f. 1839. De hade fyra barn. Den andra hemmansdelen på 5/32 mtl ägdes fortfarande av Johan Peter Andersson och Catharina Petersdotter. Deras enda barn, sonen Pehr Elof avled i barndomen. De tog en fosterson Carl Johan Gustafsson som var född 1874. På ägorna fanns torparen Johan August Andersson med hustru och två barn, mjölnaren Carl Jonas Johansson, båtsmannen Adolf Nilsson Ankare, skomakaren Franz Oskar Johannesson och backstugumannen Daniel Peter Petersson med hustru och tre barn. Den sistnämnde hade varit bonde i Jonsryd, sedan blivit nybyggare och var nu backstugusittare.
På 1880-talet skedde inga förändringar i ägandeförhållandena i Jonsryd. Karl Petersson och Wendla Gustafva Jonsdotter hade fyra barn: Emilia Amanda 1865, Ida Mathilda 1867, Johan August 1871 och Emil Gottfrid 1880. Johan Peter Anderssons och Katrina Petersdotters fosterson Carl Johan Gustafsson emigrerade 1888 till USA. Torparen Johan August Andersson och förre båtsmannen Adolf Nilsson Ankare bodde kvar på ägorna. Daniel Peter Petersson kallas nu arbetare i stället för back-stugusittare. Det fanns en snickare på ägorna: Carl Jonas Johansson, men han flyttade 1885 bort från Jonsryd. Det fanns en skräddare Carl Gustaf Petersson, f. 1828 i Ljungby. Han var gift med Lovisa Jonsdotter, f. 1823 och hade tre barn. En timmerman Per Alfred Hedell bosatte sig i Jonsryd. Han var gift med Stina Maria Carlsdotter och hade tre barn.
Under perioden 1891-1896 skedde förändringar i Jonsryd. 5/16 mtl såldes 1891 av ägaren handlanden Peter Olsson i Utterbäcken till Per Elof Petersson, som var född 1860 och ogift. Carl Petersson och Wendla Gustafva Jonsdotter brukade fortfarande sitt hemman, under det att Johan Peter Andersson och Katrina Petersdotter ut-arrenderat sina 5/32 mtl till Jonas August Karlsson och Ida Karolina Hultqvist, födda respektive 1855 och 1859. De hade 7 barn: Hulda Teresia 1884, Karl Reinhold 1885, Selma Viktoria 1886, Valfrid Leonard 1888 i Hälleberga, Sofia Wilhelmina 1890 d:o, Per Abel Hilarius 1891 och Oskar Vilhelm 1892. Torparen Johan August Andersson, skräddaren Carl Gustaf Petersson, timmermannen Per Alfred Hedell och förre båtsmannen Adolf Nilsson Ankare bodde kvar på ägorna. Ny var sjömannen Carl Johan Danielsson, f. 1855, om vilken står antecknat ”i Amerika.”
Laga skifte ägde rum i Jonsryd 1839.
Emigrationen från Jonsryd var obetydlig. Två systrar pigorna Clara och Christina Svensdotter emigrerade redan 1875. De följdes 1880 av arbetaren Gustaf Andersson med hustru Lena och döttrarna Emilia och Lydia. År 1888 följde fostersonen Carl Johan Gustafsson, som redan tidigare nämnts. Totalsumman emigranter från Jonsryd blir sålunda sju.