Hökahult

http://kartor.eniro.se/m/0wHyr

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Det råder en viss osäkerhet om denna gårds egentliga namn. Ofta stavas detta Högahult i akterna och då är det lätt att förväxla denna gård med Högahult i Örsjö. Faktiskt heter hemmanet Högehult i den äldsta källan, 1533 års register över fodring och gärd, men 1539 och 1541 heter det Hökahult, 1547, 1551, 1556, 1561 och 1565 Högehult, men från 1569 stabiliseras stavningen till Hökahult, som i fortsättningen är den enda. Namnet på den intilliggande sjön, Hökasjön,stöder väl också namnet Hökahult. Om namnet Hökahult är det ursprungliga skulle det betyda hökskogen eller höklunden. Är däremot Högehult det ursprungliga namnet måste det betyda den högt belägna dungen, vilket verkar mera osannolikt.
Den förste kände kronobonden hette ”Jönns i Högehullt”. Han gav 1533 som andra Madesjöbönder 2 mark penningar till Kronan. Enligt 1539 års fogderäkenskaper hette han ”Jöns Persson i Hökahult”. Han hade att i årlig avrad till Kronan erlägga 1 pund smör (= ungefär 7 kg), 1 spann malt (= ungefär 60 l), ett öre, en packe näver och fodring för två hästar. Hökahult framstår som ett betydligt starkare hemman än t.ex. Humpegärde. Jöns Persson klarade sig oskadd genom Dackefejden och satt kvar på hemmanet till 1547, då brukaren heter Jon Gise. Enligt 1551 års fogderäkenskaper erlade ”Joenn Gisse i Högahult” 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver, 3 löskedagsverken, fodring för 6 hästar varje år och däröver för ytterligare 2 hästar vart 3:dje år. Detta var en stor avrad.
År 1556 hade Jöns Persson återvänt till Hökahult och han satt fortfarande kvar 1561. Samtidigt anges Jon Gise som brukare avHumpegärde. Han hade tydligen fått maka på sig för Jöns Persson. Orsakerna härtill anges ej. Avraden var 1561 höjd med ett dagsverke. År 1565 hette brukaren enligt detta års tionderäkenskaper ”Per i Högehult”, som i tionde hade att lämna 1 skäppa råg men inget korn. Det måste ha berott på, att han detta år ej odlat korn. Fyra år senare, 1569, är Jon Gise tillbaka. Avraden har ökats med fodring för ytterligare två hästar, de s.k. lagmanshästarna. När Älfsborgs lösen skulle erläggas 1571 deklarerade Jon Gise sin egendom:silver-1
lod, koppar-2 lispund, oxe-1, kor-4, treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-2, får-6, svin-3, häst för 10 mark. För detta hade han att erlägga 10 %, vilket blev 10 mark 7 öre. Jon Gise var som synes för den tiden relativt välbärgad. Han satt kvar i Hökahult till i varje fall 1575, då han i kronotionde erlade 1/2skäppa råg och 1/2skäppa korn, vilket motsvarar en skörd av sammanlagt 15 skäppor.
Hur länge Joen Gisesson brukade Hökahult efter 1575 går ej att avgöra. När seklet tog slut hade han i varje fall lämnat över till ”Suen i Hökahult”, som brukade hemmanet 1598-1601. I sistnämnda års s.k. ”rumpeskattlängd” deklarerade han sina tillgångar: 1 par oxar, 2 kor, 1 sto, 4 tunnorsäd. Efterträdaren hette ”Nils Joensson i Hökahult”, som 1606 var knekt. Sannolikt brukade han hemmanet till 1612, men detta år betecknades det som ”öde”. Räntan, som således ej kunde betalas detta år, anges till ”pengar-1 öre 6 penningar, 1 skäppa korn, 4 skäppormalt, 1 lispund smör, 1 packe näver, städslepengar-1 penning, fodernötspenningar-3 penningar, 4 dags-verken och fodring för 6 hästar varje år.” Det var fortfarande ganska mycket. Följande år stod Nils visserligen upptagen för hemmanet, som anges vara ”upptaget på frihet”, men han måste ha avlidit under förra hälften avåret, tyi registret över Älsfsborgs lösen står ”Enkian i Höökahult, 1/3 hjonelag, ingen dräng.” ”uthfattig.” Hon behövde inte betala något till Älfsborgs lösen.
Går vi fram några år i tiden till 1620, så heter brukaren då Jöns,men i registret över boskapspenningen samma år upptages en ”Pär i Hökahult”. Hans tillgångar var följande: ”åker till 4 tunnor-värde 8 öre, 2 hästar-värde 16 öre, 2 oxar-värde 16 öre, 1 stut-värde 4 öre, 5 kor-värde 20 öre, 1 kviga-värde 2 öre, 9 får-värde 63/4 öre, 4 lamm¬värde 2 öre, 2 gamla getter-värde 11/2 öre, 2 unga getter-värde 1 öre.” Hans boskapsskatt blev 2 dlr 14 öre. Det vittnar om att Per i Hökahult ansågs ganska välbärgad. Hemmanet hade tydligen övervunnit krisen från krigs- och nödåren.
Redan i 1622 års tionderäkenskaper möter vi ett nytt namn i Hökahult, Olof, men samtidigt nämnes en knekt, Jöns, som tillhörde Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Eventuellt är han identisk med den Jöns som nämndes 1620, men därom vet vi intet med säkerhet. Jöns fanns kvar ännu 1625, men under mellantiden hade en annan knekt kommit till Hökahult, nämligen ”Joen Nilsson”, som tillhörde ”kapten Claudes” kompani. Med kapten Claude torde avses Claude de Laval.
Nödåret 1629 betecknas Hökahult som ödeshemman, men brukaren Olof hade nu återvänt, om han överhuvud varit borta under de föregående åren. Han kan ha bott där hela tiden, fastän de officiella urkunderna nämnt någon annan. I 1633 års räken-skaper redovisas hans årliga ränta till Kronan: pengar 11/4 öre, korn-1 skäppa, malt-4 skäppor,smör-1 lispund, näver-1 packe, ved-4 lass, dagsverken-4, fodring för 4 årliga hästar och 2 konungshästar. Enligt mantalslängden samma år var Olof gift. Han redovisade i denna 4 tunnor råg och lika mycket korn. Olof brukade Hökahult under hela 1630-talet och nämnes sista gången i 1644 års mantalslängd. Hemmanet betecknades då som 1 helt hemman.
I 1649 års mantalslängd heter brukaren ”Nils Olzon i Hökahult”. Enligt kyrkoräken-skaperna skänkte 1650 Nils i Hökahult 6 öre som bidrag till Madesjö kyrkas målning, men samma års mantalslängd upptager ”Oluff Ollzon i Hökahult”. Det var väl en broder till Nils. Den i 1655 års mantalslängd upptagne ”Peer i Höökahult” hette full-ständigt ”Peer Oluffsson i Hökahult” och måste varit en annan broder. Denne Per anges i mantalslängden 1655 vara ”åldrig”. I samma längd upptages en ”fattig, Måns Ollsson”. Det är omöjligt att på grundval avdessa uppgifter reda ut förhållandet mellan alla dessa. Så mycket är säkert: det bodde många personer … [resten av meningen oläslig].
I 1660 års mantalslängd upptages endast ”Peer Oluffsson i Hökahult”. Det var han som var officiellt ansvarig för hemmanets ränta. Han satt kvar i Hökahult under hela 1660-talet, men 1668 upptages därjämte en inhyses och en husfattig. Följande år upptages Per Olofsson med hustru men därjämte ”Jacob Persson” med hustru. Om han var en son till Per eller de hade andra relationer undandragersig vår kunskap.
I 1686 års jordebok finns endast en brukare medtagen. Han hette Sven Persson. Den årliga räntan anges nu till 8 dlr 12 öre 17 penningar och hemmanet anges som 1 mantal. Sven Persson kan naturligtvis ha varit son till förutnämnde Per Olofsson, men därom vet vi intet. Enligt kyrkoräkenskaperna avled d. 9 nov. 1679 ”hustru Karin i Hökahult”. Vem hon var har ej gått att få klarhet i. I 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett officiellt faktum. Hemmanet är nu uppdelat mellan tre brukare med vardera 1/6 mtl, vilket betyder, att det förmedlats från ett till ett halvt mantal. Brukarna var: Per Joen, Måns M. och Carl Gumme. Räntan för hemmanet hade samtidigt sänkts till 5 dlr. Snartskulle en nyförändring ske: I 1717 års mantalslängd brukas de tre hemmansdelarna av”änckian, Carl Gummesson och Olof Svänsson”, men i 1740 års vallängd till kyrkoherdevalet förekommer endast två ägare: Jöns Nilsson och Per Jacobssons änka. Vardera ägde 1/4 mtl.
Vi går över till de nu börjande husförhörslängderna. I den äldsta, som börjar 1728, upptages Olof Svensson, Carl Gummesson med hustru Maria, Jöns Nilsson med hustru Maria och dottern Elsa, Per Israelsson med hustru Sara. Olof Svensson, Carl Gummesson och hans hustru Maria samt Jöns Nilssons dotter Elsa är överstrukna och har antagligen dött eller flyttat bort före längdens avslutning omkring 1740.I nästa husförhörslängd, gällande åren 1749-1754 står Per Olofsson med hustru Kierstin och på nr 2 hustru Sara. Denna uppteckning måste vara ofullständig, tyom vi går till 1755-1788 års husförhörslängd möter vi ett myller av människor. Minst 3 bönder finns nu i Hökahult. Per Olofsson uppges nu vara född 1723 och hans hustru Kierstin 1725. Deras dotter, Elin, f. 1748, blevgift till Folkehyltan i Oskar, sonen Måns, f. 1751, blev gift med Caisa Andersdotter. De hade 2 döttrar: Maria och Caisa. Den senare uppges vara född 1785. Nästa hemmansdel brukas av Börge Jonsson, f. 1718 och 1755 vigd vid Kerstin Petersdotter. De hade 4 barn, av vilka sonen Peer var född 1755, Anders 1757, Brita 1759 och Maria 1764. Den tredje hemmansdelen brukades av Nils Månsson, f. 1727 och gift med Maja Persdotter, f. 1731. De hade sonen Sven, f. 1767 och gift samtsonen Måns, f. 1769, som kom att efterträda fadern på hemmanet. Det fanns därjämte en mängd inhyses på hemmanets ägor.
I husförhörslängden 1782-1801 har noterats de förändringar, som skedde under tidsskedet ifråga. Per Olofsson har nu lämnat över till sonen Måns Persson,som gifte sig först med Cajsa Andersdotter och efter hennes död med Ingrid Olofsdotter, som avled 1791. Självdog Måns Persson 1795. Dottern Maria … [resten av meningen saknas].
Efter Måns Persson övertogs gården av Måns Olsson, f. 1769, och hans hustru Sara Nilsdotter, dotter till Nils Månsson och Maja Persdotter. Hon var född 1767. Makarna flyttade redan 1801 till Öland. I stället kom Nils Persson, f. 1779, med hustru Maria Carlsdotter, f. 1781 och efter dessa David Svensson, f. 1764, och Caisa Månsdotter, dotter till Måns Persson. Börje Jonsson dog 1792 och efterträddes av sonen Per Bergesson eller Börjesson, f. 1755 och 1785 gift med Maria Olofsdotter, f. 1760. De fick 7 barn: Jonas, f. 1787, Brita Stina, f. 1789, Martha Lisa, f. 1790, Olof, f. 1792, Stina, f. 1795, Caisa, f. 1799 och Anders, f. 1802. På den tredje hemmansdelen bodde Måns Nilsson med Stina Olofsdotter, f. 1775, och döttrarna Lena och Johanna, födda 1798 och 1801. Till dem kom sedan Peter, f. 1803, Olof, f. 1808 och Jonas, f. 1811. Båtsman för Hökahult var vid denna tid Per Jonsson Sparf, som avled 1789, efterlämnande hustrun Brita Johansdotter och 5 barn. Sonen Johannes Persson Sparf efterträdde fadern. Båtsmannen Johannes Ekerot bodde i Mortorp. Som synes hade Hökahult och Humpegärde båtsman gemensamt. Först 1797 avled den gamle Sven Persson. Hans hustru Kerstin Haraldsdotter blev på ålderdomen blind. På Hökahults ägor bodde också Carl Andersson, som var torpare vid Norra Svalehult, med hustru och sonen Anders. Dessutom bodde flera änkor på ägorna.
Under 1800-talets första decennier ökade hemmansklyvningen. I husförhörslängden 1815-1821 upptages 4 hemmansdelar i Hökahult. Måns Nilsson och Stina Olofsdotter ägde den första 1/6 mtl. Barnskaran ökade nu med dottern Maria, f. 1819. 1/8 mtl ägs nu avJonas Nilsson, f. 1775 och Stina Månsdotter, född 1789, dotter till Måns Persson. De hade tre barn: Brita Stina, f. 1811, Nils, f. 1814, Helena, f. 1816. Peter Persson i Humpegärde ägde även en hemmansdel i Hökahult en tid. 1/8 mtl ägdes vidare avJonas Jonsson och Brita Danielsdotter, f. 1779 respektive 1783. Den sista 1/8 mtl ägdes avJonas Pettersson, f. 1776, och hans hustru Ingrid Lena Anders-dotter, f. 1782. De hade dottern Caisa Lena, f. 1818. Det fanns vid denna tid två torpare på ägorna: Nils Olsson och Carl Andersson. Den sistnämnde avled 1805. Per Börjesson och Maria Olofsdotter levde ännu 1820 som undantagsfolk. Undantags¬pigan Maria Börjesdotter var en syster till Per Börjesson. Hemmanets båtsman Johan Ekerot bodde i Carlskrona.

Under tidsperioden 1821-1840 skedde flera förändringar i Hökahult. Måns Nilsson och Stina Olofsdotter blevundantagsfolk. Mannen var ofärdig och hustrun sjuklig. Gården övertogs avsonen Olof Månsson, f. 1808 och gift med Caisa Lena, f. 1810. 1/8 mtl ägdes avJonas Nilsson, vars hustru Stina Månsdotter avled 1822. Hon efterlämnade 4 barn: Brita Stina, f. 1811, Nils, f. 1814, Helena, f. 1816 och Gustaf, f. 1820. Till hemmansdelen kom för en tid Olof Håkansson, f. 1787, med hustru Martha Lisa, f. 1790 och dotter till Per Börjesson och Maria Olofsdotter. De hade 6 barn, men hela familjen flyttade bort 1827. 1/8 mtl ägdes av Peter Persson, f. 1793, och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter, f. 1794. De hade döttrarna Caisa Lena och Maria, födda 1818 och 1825. 1/8 mtl brukades avinhysesbonden Johannes Olsson, f. 1788, och Maria Petersdotter, med barnen Petter, f. 1821, Christina, f. 1824 och Helena, f. 1828. Båtsman var Johan Modin, f. 1776. Hans hustru dog 1838 och efterlämnade 2 barn.
Går vi fram till 1840-talet blir bilden förändrad. På 1/8 mtl bodde i början av1840-talet Jonas Jonsson, som avled 1843. En son, Nils Jonsson, född i Södra Agebo 1796, ingick 1846 äktenskap med Johanna Månsdotter, född 1801 och dotter till Måns Nilsson och Stina Olofsdotter. I ett tidigare äktenskap hade Nils Jonsson sonen Johan Nilsson, f. i Södra Agebo 1834. Han ingick äktenskap med Ingrid Lena Nilsdotter, f. 1820, som sedan gifte om sig med Sven Petersson, f. 1812. De flyttade 1846 till Skedebäckshult. Nils Jonsson och Johanna Månsdotter kom till Hökahult från Södra Agebo. De hade 3 barn: Brita Stina, Jonas och Christina.
På nästa 1/8 mtl bodde nu Andreas Petersson, f. 1802, och Johanna Svensdotter, f. 1806. Intill 1844 hade de fått fem barn: Brita Maria, f. 1833, Peter Johan, f. 1835, Lydia Sophia, f. 1838, Christina, f. 1840 och Carl August, f. 1844. På nästa 1/8 mtl satt nu Olof Jonsson, f. i Västra Agebo 1818. Han kom till Hökahult från Norra Svalehult 1846, då han gifte sig med Johanna Petersdotter från Västra Madesjö, f. 1814 och närmast kommande från Mellan-Örsjö.
Vid 1850-talets början ägdes 1/8 mtl fortfarande avNils Jonsson och Johanna Månsdotter. Sonen Johan Nilsson kom hit 1855 men flyttade 1864 till Södra Agebo, där både han och fadern en gång fötts. På gården vistades från 1860 Gustaf Petersson, född i Jonsryd 1832. Han gifte sig med Brita Stina Jonsdotter, född i Hökahult 1839 och dotter till Jonas Nilsson. Hon var således syster till Johan Nilsson. Peter Månsson och Maria Andersdotter blev undantagsfolk, då dottern Fredrika Petersdotter 1854 gifte sig med Frans Pettersson från Gränö, f. 1823. De fick dottern Hilda Maria, f. 1856, men flyttade samma år till Södra Svalehult. Hemmansdelen var på 1/16 mtl och övergick till Peter Petersson från Bruatorp, f. 1820, och hans hustru Ingrid Olofsdotter Palm, f. 1823. De kom från Skrufvemåla. De fick 4 barn: Ida Christina, f. 1849, Emma Gustava, f. 1852, Maria Helena, f. 1855, samtliga födda i Käringskruf, och Emma Augusta, f. i Hökahult 1858.
På nästa hemmansdel, 1/8 mtl, satt fortfarande Olof Jonsson och Johanna Peters-dotter. De hade inga egna barn men en fosterdotter Matilda Petersdotter från Brånahult, som kom till dem från Västra Madesjö 1853. Från Humpegärde kom 1861 en ”pupill”, Sven Johansson, son till Johannes Svensson och Christina Andersdotter. Modern hade dött i rödsot 1858.
3/16 mtl ägdes av Olof Månsson, som var son till Måns Nilsson och Stina Olofsdotter och född i Hökahult 1808. Han var gift med Cajsa Lena Olofsdotter från Kvarneslätt, f. 1810 och en ättling till ”majoren på Ebbehult” Sven Håkansson. De fick fram till 1845 fem barn: Johanna Sophia, f. 1834, Carl Peter, f. 1837, Stina Cajsa, f. 1839, Johan, f. 1843 och Wendla Gustava, f. 1845.
I Hökahult bodde på 1850-talet dessutom Måns Nilssons änka,som dock avled 1855. Från Kroksjö inflyttade 1856 drängen och smeden Johan August Petersson, som var född i Mortorp 1836. Till Mortorp avflyttade istället 1851 inhyses Gustaf Petersson och hans hustru Maria Petersdotter, som kommit därifrån 1845. Till Svalehult avflyttade 1861 båtsmannen nr 139 Johan Nilsson Modin, f. 1837, och hans hustru Johanna Svensdotter, f. 1842. En inhyses dräng Evald Johansson Modin, f. i Karlskrona 1822 och sannolikt båtsmansson, bodde på Hökahults ägor. Han skötte det illa ansedda yrket som hudavdragare.
Under hela 1860-talet brukade Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdottersina 1/8 mtl. De fick 4 barn: Emma Christina, f. 1861, Hilda Amanda, f. 1863, Hulda Augusta, f. 1867 och Johan August, f. 1870. Brukaren av 1/16 mtl Peter Petersson och hans hustru Ingrid Stina Olofsdotter Palm, som kommit till Hökahult från Skrufvemåla 1856, flyttade redan 1863 till Olofsbo. De hade 5 barn: Ida Christina, f. 1849, Emma Gustava, f. 1852, Maria Helena, f. 1855, Emilia Augusta, f. 1858, och Mathilda Charlotta, f. 1862. Nils Johan Jonsson,som var född 1829 i Oskar och kommit till Hökahult 1863 tillsammans med hustrun Carolina Svensdotter, f. 1827, och tre barn, sålde sin hemmansdel, 1/32 mtl, till Joel Jonasson,som var född 1838 och kom från Bällsjö. Han var gift med Helena Olofsdotter, f. 1839. De flyttade 1870 till Gelebo. 1/16 mtl övertogs 1868 avCarl Fredrik Jonsson, f. 1847, som kom från Lilla Ebbehult. Han gifte sig 1870 med Anna Gustava Jonasdotter, f. 1848 i Stora Granås. 1/8 mtl brukades fortfarande av Olof Jonsson och Johanna Petersdotter, som hade hos sig fosterflickan Mathilda Petersdotter och ”pupillen” Sven Elkuin Johansson. 3/16 mtl slutligen ägdes fortfarande av Olof Månsson och Cajsa Lena Olofsdotter.
På Hökahults ägor bodde 1865-1866 arbetskarlen Johan Petersson och hans hustru. Bägge var från Hälleberga och flyttade till Kvarneslätt 1866. År 1870 inflyttade från Västra Agebo arbetskarlen Gustaf Petersson och hans hustru. De hade tre barn med sig. Som undantagsfolk bodde kvar Nils Jonsson och Johanna Månsdotter samt Peter Månsson,som avled 1866 och lämnade efter sig änkan Maria Andersdotter jämte barnen Stina Cajsa, Emma Christina och Carl August. Båtsmannen Johan Nilsson Modin gifte sig 1861 och flyttade med hustrun Johanna Svensdotter från Hökahult. Han ersattes som båtsman av Peter Gustaf Modin, f. 1845, med hustru Cajsa Lena Jonsdotter, som var född 1831 i Söderåkra. Sonen Carl Gustaf föddes 1867.
Under 1870-talet brukade Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdotter fortfarande 1/8 mtl. Äldsta dottern Emma Christina gifte sig 1877 med snickaren Nils Peter Ohlsson, som flyttade hit från Södra Svalehult. Carl Fredrik Jonsson och Anna Gustava Jonasdotter brukade sina 1/16 mtl till 1876, då gården övergick till Carl Ludvig Johansson och Gustava Andersdotter från Norra Örsjö. De stannade endast en kort tid. Redan 1878 kom från Nybro Erland Gustaf Ståhl med hustru Johanna Svensson. De var födda i Älghult 1856 och 1852 och hade tre barn, alla födda i Hälleberga: Theolinda Charlotta, f. 1862, Jennie Annalisa, f. 1864 och Arvid Christian, f. 1867. Olof Jonssons hustru Johanna Petersdotter dog 1872, varefter änkemannen tog undantag. Fosterflickan Mathilda Petersdotter Ekstedt hade redan 1872 flyttat till Kristvalla och ”pupillen” Sven Elkuin Johansson till Mellan-Agebo.
Den nye ägaren hette Jonas Peter Andersson, f. 1838. Han kom till Hökahult från Västra Agebo. Han var sedan 1869 gift med Beata Christina Petersdotter, f. 1841 i Vissefjärda. Från ett tidigare äktenskap hade han dottern Emilia Mathilda, f. 1863. Tillsammans fick makarna under 1870-talet fyra barn: Carl Viktor, f. 1871, Ida Charlotta, f. 1874, Johan Algot, f. 1877 och Hilma Elsie, f. 1879. Olof Månsson och Cajsa Lena Olofsdotter brukade fortfarande sina 3/16 mtl. Dottern Wendla Gustafva flyttade 1876 som gift till Korpahult. På ägorna bodde bl.a. timmermannen Johan Jonsson, f. 1830 och gift andra gången med Sophia Charlotta Håkansdotter, som 1873 kom från Elmeberg. De bodde på Erland Ståhls hemmansdel. Undantags-mannen Nils Jonsson avled 1872 och hans änka Johanna Månsdotter 18??. Båtsmannen Gustaf Modin avled 1872. Änkan Cajsa Lena Jonsdotter och sonen Carl Gustaf bodde därefter i Söderåkra. Arbetskarlen Gustaf Petersson flyttade 1871 till Tjukehall.
Från Algutsboda inflyttade 1872 organistkandidaten Per Otto Sjöström, född 1843 i Madesjö. Han var gift med Mathilda Petersdotter från Algutsboda, född 1847. De hade tre barn: Jenny Elisabeth, f. 1870 i Kalmar, Ossian Hjalmar Leonard, f. 1872 och Selma Mathilda Elvira Constance, f. 1874. Familjen flyttade redan 1874 till Nybro, då Sjöström blevvikarierande klockare och organist vid Madesjö kyrka fram till 1876, då Gustaf Rosén valdes till ordinarie.
Under 1880-talet tog Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdotter undantag. Hem-manet övertogs 1890 avAron Sjöquist, som gifte sig med dottern Hulda Augusta, f. 1867. Sjöquist tog 1892 ut emigrationsbetyg till USA, men lämnade hustrun hemma. Hennes broder Johan August emigrerade 1890 till USA. Han hördes aldrig mera av och dödförklarades 1922 avSödra Möre häradsrätt. Vilka öden genomgick han?
Också Erland Gustaf Ståhl på 1/16 mtl blev undantagsman och flyttade bort från Hökahult. Hans hemmansdel övergick till Johan Emrik Gustafsson, f. 1862. Han var gift med Hulda Johansson, f. 1865. De hade 2 söner: Ernst Hildemar, f. 1885 i Kalmar, och Karl Gustaf Ragnar, f. 1887. Redan 1890 övergick gården till Karl Johan Gustafsson,som var född 1848. Han emigrerade till USA redan följande år.
Jonas Peter Andersson avled och änkan Beata Kristina Petersdotter gifte 1885 om sig med Olof Jonasson, f. 1818 i Madesjö. Han hade en dotter i ettföregående äktenskap, Emilia Matilda Jonsdotter, som emigrerade till USA 1882. Beata Kristina hade med Jonas Peter Andersson 5 barn: Carl Viktor, som 188? kom till Karlsborgs fästning och blevsappörmen 1893 emigrerade till USA, Ida Charlotta, f. 1874, John Algot, f. 1877, som emigrerade till USA 1897, Hilma Elsie, f. 1879, och Alma Viktoria, f. 1882. Olof Jonasson och Beata Kristina Petersdotter fick tillsammans sonen Jonas Thorvald, som 1906 emigrerade till USA.
Olof Månsson och Cajsa Lena Olofsdotter bodde kvar på sina 3/16 mtl. Tre barn vistades i hemmet: Carl Peter, f. 1837, Johan, f. 1843 och Stina Kajsa, f. 1839. Hon hade ett utomäktenskapligt barn, en dotter, om vilken det i kyrkoboken står antecknat: ”tillsagd att avhålla sig från H.Nattvard d. 25/6 1891.” Varför? Det nämnes ej. Liksom tidigare fanns det änkor och arbetare på ägorna under 1890-talet.
Vi övergår till att säga något om emigrationen från Hökahult. Den började 1882, då Emilia Jonsdotter, f. 1863, begärde utresebetyg. Nästa år emigrerade snickaren Nils Lundström med hustru och en 2-årig dotter. De följdes 1890 avden redan omnämnde Johan Gustafsson, son till Gustaf Petersson och Brita Stina Jonsdotter. Följande år emigrerade Carl Johan Gustafsson, 1892 Aron Sjöquist, 1893 utvand¬rade f.d. sappören Karl Jonsson, 1897 arbetaren Johan Algot Jonsson, son till Jonas Peter Andersson, 1898 ogifta pigan Hilma Andersson, f. 1879. Härpå dröjde det till 1906, innan hemmansägaren Karl Johan Gustafsson var redo att resa ut till USAför andra gången. Samma år emigrerade Olof Jonassons och Beata Kristina Peters-dotters son Jonas Thorvald Jonsson. Han följdes 1907 avJohn Ernst Wilhelm Engström, f. 1887 och 1908 av Ernst Viktor Gustafsson, f. 1888. Det blirsammanlagt 14 emigranter från Hökahult, eller 13, om man tar hänsyn till att Karl Johan Gustafsson emigrerade två gånger!

Till sist kan nämnas, att laga skifte infördes i Hökahult redan 1838. Något föregående stor- eller enskifte hade ej skett. Vid sekelskiftet genomfördes det stora sjösänknings-företaget, som berörde Toresbo, Ebbehult, Hultsby, Hökahult, S. Svalehult och Dackebo hemman. En del avHökasjön sänktes och nyåkermark utvanns. Detta var det största torrläggnings- och utdikningsföretag, som genomförts inom Madesjö