Byar och gårdar i Madesjö – Sida 11

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Längst bort i sydvästra Madesjö ligger Gelebo. Namnet är sammansatt av”gil” som betyder nedskärning i terrängen, sänka, och ”boda”, som är pluralformen avbod. Namnet Gelebo kan sålunda översättas med ”de lågt liggande bodarna”. Bodarna kan ha varit fäbodar eller dylikt. Ur dessa från början provisoriska bodar uppstod en fast bebyggelse sannolikt under högmedeltiden. Den omnämnes f.f.g. i 1533 års register över fodring och gärd. Enligt detta skulle ”Olof Brod i Gillebodum” erlägga 2 mark penningar. Han förekommer ej i 1535 års städsleöresregistermen finns däremotmed i de första fullständiga fogderäkenskaperna 1539. Där kallas han ”Olof Broders i Gillebodum”. Hans årliga avrad upptogs till 1 pund smör, en spann malt, en packe näver, ett öre och fodring för två hästar. I 1541 års fogderäkenskaper är namnet fullständigt: Olof Brodersson. Hur klarade sig Olof Brodersson under de följande årens Dackefejd? I 1545 års saköresregister förekommer en ”Oluff Swännssonn i Gehlebodum” som dömts att böta 4 oxar ”för han stod i Borgenn och römde ner till Blekinn.” Böterna var rest från 1544. De ha tydligen samband med Dackefejden. Vem Olof Svensson stod i borgen för nämnes ej. Det måste ha varit en dackeanhängare.
Olof Brodersson kom i varje fall helskinnad ut ur Dackefejden och satt kvar i Gelebo 1547, då han nästa gång nämnes, men också många år framåt. Enligt 1551 års fogderäkenskaper hade hans avrad ökats till 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 pund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken, fodring för 6 årliga hästar och för 2 konungshästar vart tredje år. Gelebo var tydligen ur Kronans synpunkt ett bra hemman, och Olof Brodersson fortsatte att bruka det under hela 1550-talet och förra delen av 1560-talet. Enligt 1565 års tionderäkenskaper erlade Olof 21/2 skäppa råg och lika mycket korn i tionde till Kronan, vilket var det högsta belopp något hemman erlade detta år.
Olof Broddesson, som han ibland kallas till omväxling med Brodersson, efterträddes mellan 1565 och 1569 avsonen Brodde eller Bror Olofsson. Han var knekt och därmed befriad från att erlägga avraden under krigstid. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade ”Bror i Gilleboda” följande tillgångar: silver-5 lod, koppar-1/2 pund, oxar-2, kor-4, fyraårsnöt-2, tvåårsnöt-1, kalvar-2, får-3, svin-5, häst för 5 mark. För dessa tillgångar hade Bror att betala 10 % i skatt till Älfsborgs lösen. Skatten blev 12 mark 7 öre, vilket var ett avde högsta beloppen i Madesjö. Gelebo var således ett bra hemman.

Från 1572 fick Gelebo en ny brukare. Han hette ”Jödde Oloffsson” och erlade detta år i tionde 3 skäppor råg och lika mycket korn, vilket motsvarar en skörd av45 skäppor råg och lika mycket korn, återigen ett anmärkningsvärt gott resultat.
De två följande åren brukades Gelebo av”Biörn Oloffsson”, men 1575 hette han ”Bonde i Geleboda”. Nu var tionden 11/2skäppa råg och 3 skäppor korn, svarande mot en skörd av221/2 skäppor råg och 45 skäppor korn. Vem som brukade hemmanet under de följande årtiondena är ovisst, men 1598 hette brukaren ”Brode i Gielboda” och 1600 ”Håkan Brode i Göleboda” (sic!), sannolikt far och son. Den senare deklarerade 1601 i rumpeskattlängden, att han ägde 1 par oxar, 4 kor, 3 tunnorsäd. Följande år räknades Gelebo som ”öde” men Håkan Brode stod fortfarande för hemmanet. Han var knekt i Sven Ebbessons knektfänika för S. Möre. Hemmanet räknades nu som 1/2 hemman. Håkan tycks ha undkommit den stora knektdöden i Lifland 1608, då så många Madesjöbönderstupade, men han stupade kanske i Kalmarkriget, tyi 1612 års knektrulla har han ersatts av”Joen i Geleboda”. Nu är Gelebo åter räknatsom ett helt hemman. Den årliga avraden räknas detta år till: 1 öre, 1 mark 6 öre i städslepengar, 3 mark i fodernötspengar, 5 skäpporspann-mål, 1 pund smör, 1 packe näver, 4 dagsverken, fodring för 6 hästar.
Redan 1613 var Joen försvunnen från Gelebo och hemmanet brukades av”Gumme i Geleboda”, som till Älfsborgs lösen betalade 1 koppardaler och 11/2 silverdaler. På hemmanet fanns dessutom en knekt, ”Oluf i Geleboda”, som var gift och betalade 3 silverdaler. Gumme tycks också ha varit knekt, av en annan förteckning från samma år att döma. Han brukade Gelebo ännu 1620 men försvinner därefter ur källorna. Olof däremot finns kvar. Han betalade 1622 tionde för hemmanet, som också hyste andra.

Samma år omtalas en knekt i Bengt Björns kompani avKalmar regemente, ”Matzi Geleboda” och 1623-24 i samma kompani ”Såne Carlsson i Gilleboda”. Den egentlige brukaren var dock Olof. Han var 1626 fjärdingsman och tycks ha varit en både förmögen och ansedd man. I boskapspenningsmantalslängden 1628 uppges hans tillgångar: 5 tunnorsäd, 2 sk. svedjeråg, 1 ungsto, 6 kor, 3 kvigor, 8 får, 6 lamm, 3 svin, 9 ungsvin. Inte många hemman i Madesjö kunde uppvisa så stora tillgångar. Följande år, 1629, var ett svårt nödår, då många hemman i Madesjö var oförmögna att betala sin skatt, men Olof i Gelebo var icke bland dem. Några årsenare, 1633, gjordes en ny inventering avtillgångarna och då visade Olofs deklaration på följande: 51/2 tunnorsäd, 1 ungsto, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 4 kvigor, 4 får, 4 lamm, 4 ungsvin.

Olof måste ha brukat Gelebo till 1639. Då inträffade något ej så ovanligt under 1600-talet: han måste lämna hemmanet. I Södra Möre dombok för året 1647 berättas, att 8 år tidigare hade hemmanet tagits ifrån honom och tilldelats löjtnanten Håkan Svensson,son till ”majoren” på Ebbehult, Sven Håkansson. Olof berättade inför tinget 1647, att han då ”wisste sig intet hemwist utan flyttade till Rålsgårdsmåla till sin brorsdotter.” I samband härmed dementerade Olof inför rätten, att han skulle mördat sin hustru Marit Swensdotter! Rykten härom hade under de förflutna åren cirkulerat i bygden. Vid rannsakningen 1647 fanns inga som helst bevis för detta och Olof frikändes. Men Gelebo förblev brukat av Håkan Svensson. Hustrun levde ännu 1639 enligt kyrkoräkenskaperna, som upplyser, att Olofs hustru detta år gav2 mark till kyrkan, medan dottern gav4 öre. Formellt hade Kronan rätt att avhysa en krono-bonde från hemmanet, men nog förefaller tillvägagångssättet i detta fall brutalt.
Håkan Svenssons hustru hette Anna. Hon förekommer flera gånger i kyrkoräken-skaperna åren 1640 och 1641. Även Annas dotter i Gelebo har ihågkommit kyrkan med en gåva på 4 öre. Håkan självtycks dessa år ej ha vistats i Gelebo. Sannolikt var han i fält. I 1644 års mantalslängd förekommer emellertid ”löjtnant Håkan i Geleboda”. Han hade en dräng mantalsskriven på gården, vilket kan betyda, att han självej vari tillfälle att sköta sysslorna på gården. I 1646 års mantalslängd kallas han ”kapten Håkan Svensson”. Gården var nu på ett helt mantal. Håkan Svensson måste ha avlidit 1649, då ”Enkian i Gelebo” står för hemmanet. Det gjorde hon t.o.m. 1652. Antingen har hon avlidit detta år eller flyttat, kanske till Idehult. I kyrkoräkenskaperna för 1672 nämnes ”Frun i Idehult med dotter”. Det är sannolikt Håkans änka som avses.

Gelebo övergick nu för några år till en annan brukare: ”Peer Ödgesson i Gielebo”. Han klarade sig oskadd undan den stora skogsbranden 1652 och satt kvar under 1650-talet men efterträddes i början av1660-talet av”Mattis i Gelebo”. Från 1663 är Håkan Svenssons son Jeremias Kråk i besittning avGelebo. Han är upptagen i kyrkoräkenskaperna för detta år som Jeremias Kråk i Gelebo. Han skänkte 4 dlr till kyrkan – en betydande summa. Sannolikt 1666 gifte han sig med Juliana Silfverdufva, som detta år vid två tillfällen skänkte 4 dlr till kyrkan. Om Jeremias Kråks tvist med Anders Trälod i Ebbehult om rätten till bänkplats i Madesjö kyrka, kan man läsa i Madesjö sockens historia. Jeremias Kråk stupade i slaget vid Landskrona i det skånska kriget, varefter hans änka och barn flyttade till Lilla Idehult.
I 1686 års jordebok brukas 1 mtl Gelebo aven Börje Svensson. Den årliga räntan till Kronan var 8 dlr 12 öre 17 penningar, men i 1699 års jordebok är det förmedlat till 7/8 mtl och delat mellan två brukare, vardera på 7/16 mtl. De hette Börge S. och Gumme M. enligt längden. Börge S. syftar naturligtvis på Börge Svensson, men vem var Gumme M? När 1717 års mantalslängd gjordes upp hade delningen fortsatt. Gelebo var nu delat på fyra hemmansdelar, vardera på 7/32 mtl. Ägarna hette nu Börje Börjesson, som väl var son till Börje Svensson, Nils Gummesson, Måns Börjesson och ännu en Nils Gummesson. I husförhörslängden 1728-1740 finns dessa fyra kvar, men dessutom en femte bonde Anders Månsson, vars hustrus namn är struket. Hon var tydligen död. De båda Nils Gummesson kallas senior och junior. Seniors hustru hette Kerstin, juniors Sigrid, Börje Börjessons hustru hette Ingeborg och Måns hustru hette Brita. Anders Månsson var möjligen son till Måns Gummesson.
1719 åtalades ogifte bonden Nils Gummesson i Gelebo för lönskoläge med ogifta Kerstin Jonsdotter.
Under förra delen av 1700-talet delades således Gelebo upp på fem enheter. Under perioden 1755-1788 bestod denna indelning delvis, fastän ägarna växlade. Vid periodens början stod Nils Nilsson som innehavare aven hemmansdel. Han var född 1732 och gift med Stina Andersdotter, som var född samma år. De hade fyra barn:
Karin, Olof, Maria och Anders, vilkas födelseår ej är angivna. Nils Nilsson var sannolikt son till Nils Börjesson. Nästa hemmansdel innehades av Jacob Börjesson och hans hustru Karin Nilsdotter. De hade tre barn: Olof, Börje och Brita Stina. Anders Månsson vigdes 1750 vid Karin Svensdotter, som sannolikt var hans andra hustru. Sven Nilsson var född 1726 och gift med Karin Abrahamsdotter, som var född 1732. De hade tre barn: Karin, Abraham och Kerstin, födda 1755, 1756 och 1759. Per Månsson och hans hustru Maria (inget efternamn angivet) hade fem barn: Sofia, Sven, Nils, Maria och Elin. Per Olsson var född 1726. Han var gift med Sigrid Carlsdotter. De hade tillsammans fem barn: Maria, Per, Sven, Stina och Olof. De två sistnämnda anges vara födda 1769 resp. 1772. Under perioden fanns det två båtsmän i Gelebo: Per Persson Styckman och Daniel Persson Styckman, far och son.

Under tiden 1782-1801 skedde stora förändringar i Gelebo. Anders Isacsson, f. 1749, vigdes 1782 vid Ingeborg Danielsdotter, f. 1749. De fick fyra barn: Peter, Isac, Lena och Stina. Det blev Isac Andersson, f. 1783, och hans hustru Ingrid Petersdotter, som övertog hemmansdelen. Anders Isacsson flyttade så småningom till Bellsjö. Isac Andersson och hans hustru flyttade i sin tur 1805 till Dörby. Nils Jonsson med hustru och 6 barn flyttade 1801 till Öland. Jacob Börjesson och Karin Nilsdotter följdes av Daniel Jacobsson, f. 1752, och hans hustru Maja Nilsdotter, f. 1750. De fick tre barn: Stina, Peter och Brita Stina. Stina var född 1779 och blev 1804 gift i Ljungby. Sonen Peter Danielsson, f. 1786, övertog hemmansdelen. Hans hustru hette Maria Pers-dotter och var född 1789. De fick tre barn: Jonas, f. 1814, Fredrica, f. 1817 och Peter, f. 1819. Nästa hemmansdel ägdes av Olof Jonsson och h.h. Ulrica Petersdotter, som 1789 fick dottern Ingrid. Olof Nilsson och Ingeborg Nilsdotter, f. 1760 bebodde den sista hemmansdelen. De fick 1800 sonen Nils.
Under åren 1815-1821 skedde ytterligare hemmansklyvning i Gelebo. De 7/8 mantal, som hemmanet omfattade splittrades upp på de mest egendomliga småstycken. 7/32 mtl ägdes nu av Peter Håkansson, f. 1769 och hans hustru Elin Nilsdotter, f. 1776. De fick tre barn: Johannes, f. 1807, Helena, f. 1810, och Maria, f. 1813. 3/96 mantal ägdes avGumme Persson, f. 1775, och h.h. Stina Olofsdotter, född 1771 i Knapps-måla. De fick tre barn: Peter, Olof och Gustaf, födda 1804, 1809 och 1812. Familjen flyttade efter 1818 bort från Gelebo. Efterträdare blevNils Håkansson, som var född 1773 i Vissefjärda, och hans hustru Brita Caisa Vallentin, f. 1774 i Tingsås. De hade endast ett barn, dottern Elin, född 1808 i Vissefjärda. 7/48 mantal utgjorde änkan Susanna Carlsdotters gård. Hon hade två barn: Stina Cajsa, f. 1800, och Gustaf, f. 1801.

Nästa hemmansdel på 7/48 mtl ägdes fortfarande av Peter Danielsson med hustru och tre barn. Fadern och modern levde på gården som undantagsfolk. 7/32 mantal ägdes avänkan Ingeborg Nilsdotter, f. 1760 och änka efter Olof Nilsson. Sonen Niklas Olsson vigdes 1820 vid Stina Petersdotter, f. 1803 och tillträdde därefter hemmanet. 7/96 mantal ägdes av Samuel Petersson, f. 1786 och Brita Stina Petersdotter, f. 1783.
Under åren 1821-1840 skedde nya förändringar i Gelebo. Peter Håkansson blev undantagsman, då gården övertogs av sonen Johannes Petersson och hans hustru Stina Andersdotter, som var född i Vissefjärda 1800. De fick fem barn: Peter Gustaf, f. 1830, och Maria, f. 1834, Anna Christina, f. 1837, Johan, f. 1839 och FranzAnders, f. 1841. En liten stump på 7/128 mantal förvärvades avNicolaus Svensson på grannhemmanet Köket. På 3/96 mantal satt fortfarande Nils Håkansson och Brita Caisa Vallentin med enda barnet, dottern Elin. På hemmansdelen satt en tid Staffan Hansson, f. 1790 och Stina Svensdotter, f. 1793, vilkas dotter Ingrid Lena föddes 1825. På samma hemmansdel är även uppförd bonden Sven Petersson Cardell och Maria Staffansdotter med fyra barn, men deras vistelse där kan endast ha varit en kortare tid.
På hemmansdelen 7/48 mantal hade nu änkan Susanna Carlsdotter lämnat plats för sonen Gustaf Petersson och hans hustru Maria Olofsdotter, f. 1809, medan på nästa hemmansdel, även den på 7/48 mantal, Peter Danielsson och Maria Andersdotter bodde. Maria Andersdotter avled emellertid 1828. Det fanns tre barn i familjen: Peter, f. 1819, Stina Lisa, f. 1821, och Maria, f. 1824. Nästa hemmansdel, på 7/32 mantal, brukades avNicolaus Olsson och Brita Stina Petersdotter, men på hemmansdelen fanns också Peter Jonsson och hans hustru Christina, vars efternamn ej är upp¬tecknat. De bodde där endast en kortare tid liksom Israel Gummesson och Ingrid Andersdotter från Vissefjärda, födda 1792 resp. 1797. De hade tre barn: Christina, f. 1822, Anna Maria, f. 1825 och Cajsa Greta, f. 1829. Slutligen fanns Samuel Petersson kvar på sina 7/96 mantal. Han och hans hustru fick på 1820-talet tre barn: Stina Lena, Charlotta Maria och Peter Gustaf, födda 1822, 1827 och 1830.

Under 1840-talet bodde 59 personer i Gelebo, varav28 män och 31 kvinnor. På 7/32 mtl bodde Johannes Petersson och hans hustru kvar. Fortfarande var 7/128 mtl avsöndrade och ägda avNicolaus Svensson i Köket. 7/64 mtl ägdes till en början av Olof Andersson, f. 1793 i Mortorp, och hans hustru. Han flyttade redan 1842 tillbaka till Mortorp. Efterträdare blevOlof Larsson, även han en Mortorpsbo, f. 1805. Hans hustru hette Ingrid Lena Nilsdotter, f. 1814. En avsöndrad del på 7/256 mtl ägdes av Nils Nilsson och Maja Stina Börjesdotter, men övertogs 1849 av Daniel Olsson, f. i Oskar 1814, och hans hustru Cajsa Lena Johansdotter, f. i Vissefjärda 1817. De hade tre barn: Peter Olaus, f. i Gränö 1841, Johannes, f. i Agebo 1847, och Joseph, f. i Gelebo 1849.
Nästa hemmansdel, på 7/48 mtl, ägdes under 1840-talet av Peter Petersson, f. 1819, och h.h. Ingrid Lena Staffansdotter, f. 1825. De fick 1843 dottern Maria Christina. 7/32 mantal brukades under 1840-talet av Olof Gummesson, som var född i Mortorp 1806 och kom till Gelebo 1837, då han ingick äktenskap med Fredrika Petersdotter, som var född 1817 och dotter till Peter Danielsson och Maria Persdotter. De fick fyra barn: Jonas Peter, f. 1838, Maria Christina, f. 1843, Nicolaus, f. 1847, och Ida Matilda, f. 1849. På ägorna fanns en torpare Daniel Göransson, som var född i Agebo 1820. Han gifte sig 1850 med Maria Olofsdotter från Knappsmåla. Den sista hemmansdelen ägdes från 1849 av Jonas Gustaf Nilsson, som var från Algutsboda och född 1820. Han och hustrun Cajsa Lena Jonsdotter från St. Idehult kom närmast från Olofsbo. Det fanns 6 barn i familjen. Båtsman för Gelebo under 1840-talet var Jonas Petersson Gillström, som 1850 ersattes av Johannes Svensson Gillström, född i Laggemåla 1822. Närmast kom han från Norra Svalehult.
Också under 1850-talet brukade Johannes Petersson och Stina Andersdotter sin hemmansdel. Fortfarande var 7/128 mtl avskilda och ägda avNicolaus Svensson i Köket. Daniel Olsson och Kajsa Lena Johansdotter fortsatte att bruka sina 7/256 mtl. Sonen Joseph avled 1858 i den stora rödsotsepidemien, men familjen ökades 1852 och 1857 med Franz och Charlotta. 7/96 mtl inköptes 1857 av Nils Peter Svensson från Mortorp. Närmast kom han från Oskars socken. Han var gift med Stina Lisa Petersdotter, f. 1821 och dotter till Peter Danielsson och Maria Andersdotter. 35/768 mtl förvärvades 1853 av Carl Gustaf Magnusson, f. i Vissefjärda 1825. Han kom från Oskar och flyttade 1857 till Svalehultmed hustrun Johanna Börjesdotter, f. 1831 i Kopparfly, och tre barn.

7/256 mtl ägdes några år av Jonas Petersson, f. i Björstorp 1822 och gift med Britta Stina Nilsdotter från S. Örsjö. De flyttade redan 1852 till Oskar. 35/768 mtl för-värvades 1853 avGustaf Börjesson från Käringskruf och h.h. Anna Stina Olaidotter, men de flyttade redan 1857 till Ö. Smedstorp. De hade då tre barn. Jonas Gustaf Nilsson och Cajsa Lena Jonsdotter flyttade däremot inte från sin hemmansdel men alla deras fyra barn lämnade hemmet under 1850-talet. Från Ramsjö kom 1850 Peter Jonas Petersson och Cajsa Gretha Israelsdotter. Hon var dotter till Israel Gummesson och Ingrid Andersdotter och född i Gelebo 1829. De ficksönerna Franz Johan och Peter August under Gelebotiden men flyttade redan 1855 till Agebo sedan de sålt till Johan Petersson i Krokstorp i Oskar. Från Oskar kom 1855 Peter Gustaf Israelsson. Han vigdes detta år vid Wendla Petersdotter, f. 1834 i Bällsjömåla. De fick fram till 1860 tre barn: FranzJohan, Peter Elof och Ida Mathilda. År 1860 inköpte Anders Andersson frånÄlghult 7/256 mtl. Han var gift med Gertrud Persdotter från Oskar. De hade två barn: Olivia Mathilda och Johan Alfred. Jonas Månsson och Anna Maria Israelsdotter hade vid 1850-talets slut 6 barn. Han var född i Mortorp 1822 och hon i Vissefjärda 1825. Om henne är antecknat, att hon hade svag hörsel.
7/32 mtl brukades fortfarande av Olof Gummesson och Fredrika Petersdotter. De fick till 1860 sju barn. 35/384 mtl förvärvades 1857 avAndreas Danielsson, som var född i Oskar 1830 och samma år gifte sig med Maria Magnidotter, som också var från Oskar. De fick 1858 dottern Ida Christina. Enligt anteckning i kyrkoboken hade Andreas Danielsson 1854 varit anklagad för delaktighet i dråp, men då endast ett vittne fanns mot honom blev han frikänd.
Tre torparfamiljer bodde i Gelebo under 1850-talet. Daniel Göransson, Peter Jonsson d.y. och Peter Jonsson d.ä. hette torparna. Efter ett år kom torparen och smeden Gabriel Karlberg från Oskar. Han var född i Nye liksom hustrun Carolina Petersdotter. De hade fyra barn.

Det är förvånande hur splittrat på många hemmansdelar Gelebo var under 1850-talet. En annan omständighetsom förvånar är rörligheten bland hemmansägarna. De kom, bodde i Gelebo några år och flyttade bort. Vidare är det anmärkningsvärt hur stark inflyttningen från Oskar och Mortorp var.
Vi förflyttar oss fram i tiden till 1870-talet. 7/64 mtl brukas nu av Franz Anders Johansson, f. 1841 och son till Johannes Petersson och Stina Andersdotter. Hustrun, Christina Carlsdotter, var född 1841. De fick mellan 1863 och 1879 icke mindre än åtta barn. Under 1880-talet skulle ytterligare fyra barn födas, men tre av dem dog i barndomen.
Nästa 7/64 mtl ägdes avPeter Gustaf Johansson, som var äldre broder till Franz Anders Johansson. Han var gift med Christina Petersdotter, f. 1830. De fick mellan 1859 och 1871 sexbarn. 7/128 mtl ägdes på 1870-talet avPehr August Johansson i Köket, 7/256 mtl ägdes intill 1875 av Peter Gustaf Eliasson, f. 1834 i Vissefjärda, och hans hustru Christina Håkansdotter, f. 1840. De fick tre barn, alla döttrar, innan de 1875 flyttade till Oskar. De efterträddes på samma hemmansdel avCarl Vilhelm Jacobsson, f. 1845 i Algutsboda. Han kom närmast från Björstorp och ingicksamma år äktenskap med Maria Christina Olofsdotter, f. 1843 och dotter till Olof Gummesson och Fredrika Petersdotter. De fick 1876 sonen Axel Ferdinand och 1878 dottern JennyAugusta. 133/762 mtl ägdes av Nils Peter Svensson sedan 1857. 7/256 mtl ägdes avAnders Andersson, som var änkling och som avled 1871. Hemmansdelen övergick då till Johan Gustaf Jonsson, f. 1845 och hans hustru Ida Charlotta Olsdotter, f. 1850. De fick 1877 dottern Ida Augusta.
7/32 mtl ägdes på 1870-talet av Jonas Peter Olofsson, f. 1838 och äldste son till Olof Gummesson och Fredrika Petersdotter. Hans hustru hette sedan 1867 Emma Gustava Magnidotter, f. 1844. De fick fyra barn: Pehr Elof, Carl Amandus, Anna Emilia och Johan Emil, födda mellan 1869 och 1878. 7/256 mtl ägdes nu avGustaf Jonsson, f. 1818 i Oskar, och hans hustru Ingrid Gustava Olsdotter, f. 1828. De hade fem barn: Ida Christina, Hedvig, Damma, Carl Anders och Franz Otto. Samtliga voro födda mellan 1856 och 1869. Den sista hemmansdelen ägdes avAndreas Danielsson sedan 1857. Han blevänkling 1877. Fem barn vistades vid 1870-talets utgång i hemmet: Franz Johan, Thilda, Pehr, Carl Anders och Ida Christina, samtliga födda mellan 1861 och 1873. Tre undantagsfolk, tre torparefamiljer och flera back¬stugusittare fanns under 1870-talet på Gelebo ägor.

Under 1880-talet brukades 7/64 mtl fortfarande av Franz Anders Johansson och hans hustru. Av deras 12(!) barn dog tre och äldste sonen Carl Johan, f. 1870 emigrerade 1889 till USA. Peter Gustaf Johansson ägde fortfarande nästa 7/64 mtl. Icke mindre än fyra av hans barn emigrerade på 1880-talet till USA. Äldste sonen FranzElof och yngsta dottern Hulda lämnade Sverige 1882, sonen Carl Emrik 1887 och Johan 1890. Den avsöndrade stumpen på 7/256 mtl tillhörde nu Josefina Jonsdotter i Köket. På 7/256 mtl bosatte sig 1887 Per August Johansson, f. 1845, och hans hustru Charlotta Carlsdotter. De hade 8 barn. De flyttade redan 1888 bort från Gelebo. En del omfattande 7/256 mtl förvärvades under 1880-talet av den riksbekante bondepolitikern Nils Petersson i Runtorp, men han bodde inte i Gelebo. Carl Vilhelm Jakobssons och Maria Kristina Olofsdotters hemmansdel omfattade nu 35/768 mtl. De fick under 1880-talet ytterligare två barn: Hilma Kristina och Anna Viktoria, födda 1881 och 1884. Nils Peter Svensson och Stina Lisa Petersdotter flyttade 1883 från 133/768 mtl till Karlslunda. 7/64 mtl köpte 1886 Johannes Jonsson från Oskar, som emellertid samma år sålde till Johan Johansson i Ebbehult och därefter emigrerade till USA. Från Vissefjärda kom 1889 Peter Andersson, f. 1841, och hans hustru Anna Maria Nilsdotter, f. 1844. De hade tre barn, av vilka äldste sonen Aron Gottfrid, f. 1868, år 1891 emigrerade till USA. På 7/256 mtl avled ägaren Johan Gustaf Jonsson och hans hustru Charlotta Olsdotter 1886 resp. 1885. Gården inköptes av Johan A. Olsson. 49/192 mtl ägdes fortfarande av Jonas Peter Olofsson och Emma Gustava Magnidotter. De fick fram till 1889 åtta barn. De två äldsta: Per Elof, f. 1869, och Carl Amandus, f. 1871, emigrerade till USA 1888 resp. 1891.
Gustaf Jonsson och Ingrid Gustava Olsdotter flyttade 1882 till Oskar. Från Karlslunda kom samma år Jonas Håkansson, f. 1820 i Vissefjärda, och hans hustru Helena Nilsdotter, f. 1826. Hon och äldste sonen Carl Alfred emigrerade 1888 till USA. Yngsta dottern Ida hade 1886 gift sig med Josef Anders Jonsson, f. 1865 i Mortorp. De övertog de 133/768 mtl, men 1888 emigrerade hon till USA. 343/2304 mtl ägdes avP.A. Johansson i Ramsjö. Anders Danielsson blevänkling 1877 och flyttade 1883 till Oskar. Av barnen emigrerade Frans Oskar 1889 till USA, dottern Tilda flyttade 1883 till Oskarmed fadern liksom syskonen Carl Anders och Ida Kristina. 49/384 mtl inköptes 1883 av Frans Oskar Jönsson, som var född 1857. Han flyttade tillbaka till Grötsjö i Karlslunda redan 1884. Från Vissefjärda kom 1885 Johan August Olsson och hans hustru Kajsa Lena Gustafsson, född 1843 i Oskar. Efter hennes död 1890 gifte han om sig med Kajsa Lena Olaidotter, f. 1849 i Vissefjärda. De brukade 7/128 mtl. 7/256 mtl innehades från 1883 avPeter August Johansson, som var född 1844 i Vissefjärda och sedan 1875 gift med Wendla Olsdotter, f. 1848. De fick till 1891 sex barn, alla utom det sista döttrar. Sonen Karl Viktor föddes 1891. 7/384 mtl slutligen förvärvades 1886 avJohan Peter Petersson, som redan 1860 ingått äktenskap med Ingrid Lena Petersdotter. De hade 5 barn. Äldste sonen, f. 1867 hette Karl Algot och tog namnet Sjöström. Dottern Amanda Mathilda, f. 1873, emigrerade till USA 1890.

På Gelebo ägor bodde på 1880-talet ganska många människor. Några var undan-tagsfolk, andra var torpare och åter andra kallas arbetare. År 1890 flyttade en hantverkare, skräddaren Otto Israelsson Molin, till Gelebo i samband med att han gifte om sig med Wendla Gustava Israelsdotter. Smeden Gabriel Karlberg bodde fortfarande i Gelebo. Snickaren Johan August Lindell var född 1858 och sedan 1885 gift med Johanna Jonasdotter från Skrö. Förre båtsmannen Johan August Svensson Stycke flyttade till Gelebo 1886. Han var född 1817 i Algutsboda.
Vi avslutar denna skildring av Gelebo historia med att undersöka situationen under åren 1891-1896. Det visarsig, att uppsplittringen på många hemmansdelar fortsatt. Det förefaller,som om Gelebo mer än något annat hemman i Madesjö varit utsatt för denna hemmansklyvning. Vi börjar listan över hemmansägare med att 7/64 mtl fortfarande ägdes av Peter Gustaf Johansson och Kristina Petersdotter. 7/256 mtl ägdes avPer August Svensson i Köket, gift med Josefina Jonsdotter. ”Runtorparn” den bekante politikern ägde fortfarande 7/256 mtl. 35/768 mtl ägdes fortfarande av Carl Vilhelm Jakobsson och Maria Kristina Olofsdotter. Peter Andersson och Anna Maria Nilsdotter ägde två hemmansdelar, en på 7/64 mtl och en på 7/288 mtl. En hemmansdel på 343/2304 mtl (sic!) ägdes avP.A. Johansson i Ramsjö, en del på 49/192 mtl ägdes av Jonas Peter Olsson och Emma Gustava Magnidotter med åtta barn hemma. 7/256 mtl ägdes av Carl Johan Jonsson i Bällsjö. 7/128 mtl ägdes fortfarande avJohan August Olsson och hans 2:dra hustru Cajsa Lena Olsdotter. 7/384 mtl ägdes också avsamme man, Johan Peter Petersson och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter. Som ovan sagts emigrerade 1890 en dotter till USA. Hon följdes 1895 av systern Anna Augusta. Endast två barn bodde därefter kvar i hemmet: Hilda Gustava och Pehr Gottfrid. På 7/256 mtl bodde fortfarande Peter August Johansson och Wendla Olsdotter. Alla barnen bodde kvar i hemmet.

Av övriga bosatta i Gelebo under 1890-talets första hälft kan nämnas smeden Gabriel Karlberg och dennes son, Per Viktor Karlberg, som också var smed, skräddaren Otto Molin med hustru och 4 familjer, där husfadern kallas arbetare. Gelebo var fort¬farande en folkrik by, trots de åderlåtningar emigrationen till USAåstadkommit. Vi går över till denna.
Som redan framgått avdet föregående var emigrationen kraftig från Gelebo. Redan 1869 tog pigan Emma Johansdotter ut utflyttningsbetyg till Kiel i Tyskland. Om det var en definitivutflyttning eller temporär, går ej att avgöra. Sedan dröjde det till 1880-talet, årtiondet med de dåliga tiderna, innan någon emigrerade från Gelebo. Början gjordes 1881, då pigan Emma Danielsson utvandrade till USA. Hon följdes 1882 av Franz Elof Petersson, son till Peter Gustaf Johansson, och avarbetaren Jonas Lindblom. Den sistnämndes öden i USAär okända. Han hördes aldrig mera av och dödförklarades avS. Möre häradsrätt 1921.
Det dröjde till 1885, innan näste emigrant hördes av. Det var Lindbloms syster, kallad hustru Amanda Göransson, som då tog ut betyg. Även hon dödförklarades i sinom tid, 1936, avS. Möre häradsrätt. Hemmansägaren Johannes Jonsson kom till Gelebo 1886 men utvandrade samma år. Nästa år utvandrade fyra syskon Carlsson, barn till arbetaren Carl Gustaf Eriksson. De hette Per Viktor, Carolina Sofia, Frans och Johan Emil. Nästa år, det stora emigrantåret 1888, nådde också utvandringen från Gelebo sitt maximum, då sju personer utvandrade, nämligen drängen Peter Jonsson, hemmansägaren Jonas Peter Olssons äldste son, Per Elof Jonsson,smeden Per Viktor Karlberg, snickaren Frans Lindblom, försvunnen och dödförklarad liksom sina syskon, Ida Jonsson, hustru till arbetaren Josef Anders Jonsson, hemmansägaren Jonas Håkanssons hustru Helena Nilsdotter och son Carl Alfred Jonsson.

Året därpå, 1889, utvandrade endast 2 personer, Anders Danielssons äldste son, Frans Johan Andersson och Frans Anders Johanssons äldste son, Carl Johan Fransson. År 1890 emigrerade endast en person, hemmansägaren Johan Peter Peterssons dotter, Amanda Mathilda. År 1891 utvandrade 3 personer: hemmans-ägaren Jonas Peter Olssons son Carl Amandus Jonsson, hemmansägaren Peter Gustaf Johanssons son Johan Petersson och drängen Carl Algot Carlsson. Det blev nu en paus till 1895, då hemmansägaren Johan Peter Peterssons dotter Anna Augusta Johansdotter lämnade Sverige.
Åter blev det en paus på 3 år, innan bonddottern Tilda Andersson endast 16-årig emigrerade. År 1900 utvandrade bondsönerna och bröderna Johan Emil och Frans Oskar Olsson och 1901 fem personer: arbetaren Teodor Fabian Kronlund, hemmans-ägaren Johan Peter Söderlund med hustru Amanda Kristina Lindell, sonen Ruben Albin och dottern Serafia Kristina. År 1902 emigrerade bondsonen Gustaf Theander Johansson, son till hemmansägaren Jonas Peter Olsson, 1905 tre syskon: Johan Alfred Kronlund, Viktoria Teresia och Artur William Kronlund. Nästa år, 1906, utvandrade endast en person, Karl Ernst Albert Svensson och 1909 hemmansägaren Karl Oskar Petersson. Sammanlagt emigrerade underåren 1869-1914 38 personer, varav 37 till USAoch 1 till Tyskland. Det är ganska många från en enda by.
Endast en sak bör tilläggas till denna skildring avGelebo öden under fyrahundra år: laga skifte förrättades åren 1844-1845. Det var säkert ingen lätt uppgift i detta splittrade hemman.

Gislatorp

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/gislatorp%2C+nybro?c=56.84925,15.779484&t=geos&z=14

Getahult

http://kartor.eniro.se/m/oAhe1

Gangsmad

http://kartor.eniro.se/m/PsRnv

Lästips: Inge Eriksson: En byvandring genom Lilla och Stora Gangsmad och Ingemundsmåla i Hembygdskrönikan 2010 s 25.

Så här skriver Folke Pettersson:

De två hemman, som med tiden skulle komma att kallas Stora och Lilla Gangsmad, togos båda upp undermedeltiden eller början av 1500-talet. Namnet betyder väl ”vägen vid maden” och tillåter ej någon närmare tidsbestämning. Gangsmad måste haft en central ställning i norrbygden eftersom denna i början av 1500-talet kallas Gangsmads fjärding. I den äldsta källan, registret över gärden 1533, förekommer ej namnet Gangsmad men däremot namnet Truls Karlsson som 1539 står upptagen för Gangsmad. Han var tydligen så känd 1533, att hans hemman ej behövde särskilt nämnas. Däremot förekommer ej det andra hemmanet i Gangsmad i 1533 års register. Anledningen härtill är svår att gissa. Att döma avavradens storlek 1539 kan hemmanet ej vara nyupptaget mellan 1533 och 1539. Kanske var det utan brukare 1533. Ingetdera avhemmanen nämnes i 1535 års städsleöresregister, men det innebär ej annat än att ingen brukare just det året tillträtt Gangsmad.

I 1539 års fogderäkenskaper däremot nämnes två kronobönder i Gangsmad. Truls Karlssons avrad var: 4 lispund smör (= ung. 25 kg!), en öra, en packe näver, 3 mark örtug och fodring för 2 hästar. Truls Jonssons avrad var mindre: 2 ”kleff taat”, en öra, en packe näver, 3 mark örtug. Man frapperas avden stora smöravraden för Truls Karlsson. Han måste haft många nötkreatur och lagt den största vikten vid kreatursskötsel i stället för åkerbruk. Truls Jonssons avrad ärså obetydlig, att man kan tänka sig, att hans hemman upptagits inte alltför lång tid dessförinnan, kanske omkring sekelskiftet.

I 1541 års fogderäkenskaper är avraden betydligt höjd för bägge. Gustav Vasas ekonomiska politik hade börjat genomföras. Truls Karlssons avrad var nu: 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 4 lispund smör, 3 dagsverken, 1 packe näver och fodring för två årliga hästar och fyra fogdehästar. Fodringen löstes med 2 öre per häst. Truls Jonssons avrad var nu höjd till 5 fyrkar, 1 skäppa korn, 2 ”kleff taat”, 1 packe näver och samma fodring.

Missnöjet med GustavVasas skärpta ekonomiska politik var huvudorsaken till dacke-fejden,som hade sympatisörer i Gangsmad. När upproret väl krossats kom efterräkningarna för de inblandade. 1544 dömdes Truls Jonsson i Gangsmad att böta 3 oxar, 1 stut och 1 tjur ”för han slog en knecht ihiell.” Han resterade förklarligt nog nästa år att betala denna väldiga summa. I listan över sakören 1545 är Truls Jonsson upptagen för 5 oxar och 27 lod silver. Det verkar som om dessa böter var för någon annan förseelse än den förra. I så fall måste Truls Jonsson varit mycket aktivunder upproret. I 1546 års register över sakören står ”4 oxar för en knecht han var med att slå och rövade en ring från.” Man får ingen klarhet om det var fråga om tre olika förseelser. Trots allt klarade Truls Jonsson livhanken och fick sitta kvar på

hemmanet. Som vanligt värderade Gustav Vasa böterna mer än livet för Truls!

Bland de dackeanhängare, som Gustav Vasa efter fejden rekryterade, var Jon Hemmingsson från Gangsmad. Han tillhörde Henrik i Torestorps rote och fick 18 öre i knektlön. Fadern hette Hemming Karlsson och övertog efter fejden Truls Karlssons hemman. Enligt fogderäkenskapernas register över sakören 1547 dömdes Jon Hemmingsson att böta 6 mark penningar ”för han slog Sune Bondesson”. Vem denne Sune Bondesson var, framgår ej av notisen. Var han någon i konungens tjänst, t.ex. en fogdeskrivare? Det gick i varje fall våldsamt till i Gangsmad på 1540-talet.

Jon Hemmingsson var soldat ännu 1553 för Stora Gangsmad. För Lilla Gangsmad var 1553 Per Nilsson knekt. Han tillhörde den rote, som anfördes avTruls i Kolsbygd, och fick 2 alnar grönt brabant, sannolikt till någon slags uniform. De två hemmanen brukades fortfarande av Hemming Karlsson och Truls Jonssons efterträdare Per Nilsson. Enligt fogderäkenskaperna 1556 var Hemmings avrad penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-3 lispund, näver-1 packe, dagsverken-3, årliga hästar-2, fogdehästar-4 och konungshästar vart tredje år-2. Per Nilssons avrad var penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-¹/₂ lispund, näver-1 packe, tått, dvs bast-2 kleff, dvs buntar, dagsverken-3 och fodring för samma antal hästarsom Hemming. Jon Hemmingsson var fortfarande knekt och fick i avlöning 4/5 mark.

De båda brukarna Hemming och Per Nilsson satt fortfarande kvar 1565 och Per var då fortfarande knekt. Deras tionde för skörden 1564 varför Hemming 4 skäppor råg och 4 skäppor korn, för Per 1 skäppa råg och 1¹/₂skäppa korn. Som synes skilde det avsevärt i de båda hemmanens skörderesultat. Medan Hemming skördat icke mindre än 60 skäppor råg och lika mycket korn hade Per endast fått 15 skäppor råg och 22¹/₂ skäppor korn.

År 1568 hade Jon Hemmingsson efterträtt sin fader. Jon hade bin och redovisade för fogden resultatet avårets biodling. Han hade tre bistockar, fick tre svärmar, slaktade dessa tre och fick fem kannor honung. Till nästa år hade han fortfarande tre bistockar.

Inför Älfsborgs lösen 1571 redovisade Hemming följande tillgångar: koppar-¹/₂ lispund, dvs omkring 3¹/₂ kg, oxar-4, kor-7, treårsungnöt-3, tvåårsungnöt-3, får-6, svin-8, häst för 5 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen, 10 % av värdet, blev 16 mark 7 öre. Hemming var en avde rikaste bönderna i Madesjö. Per Nilsson deklarerade: koppar-¹/₂ lispund, oxar-2, kor-6, treårsungnöt-1, tvåårsungnöt-2, får-6, svin-6, häst för 10 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 12 mark 3 öre, även det ett bra resultat. Bägge bönderna i Gangsmad stod sig gott! Trots detta betecknas Pers hemman samma år som ”öde” i en lista, som undertecknats av kyrkoherde Per Nicolai d. 15 juli 1571. Per Nilsson hade av någon anledning ej kunnat betala sin avrad detta år. Han brukade dock hemmanet till och med 1574. I Stora Gangsmad blev Jon Hemmingsson länsman 1573 efter Birger Nilsson i Persmåla. Det visar, att han var en välsituerad och ansedd man i Madesjö. Det kan konstateras att länsmännen i Madesjö under 1500-talet togs bland bönder i östra och norra fjärdingarna. Varför vet vi inte.

I tionde till Kronan levererade Hemming 1573 2 skäppor råg och 1¹/₂ skäppa korn, svarande mot en skörd av30 skäppor råg och 22¹/₂skäppor korn. Pers tionde var mindre: 1 skäppa råg och 2 skäppor korn. Hans skörd var följaktligen 15 skäppor råg och 30 skäppor korn. Från följande år är Hemming i egenskap av länsman befriad från den årliga avraden. Per Nilsson avled sannolikt detta år, ty 1575 står änkan för hemmanet. Tionden detta år var för Hemming 3 skäppor råg och 4 skäppor korn, svarande mot en skörd på 45 skäppor råg och 60 skäppor korn, medan änkans tionde var ¹/₂ skäppa råg och 1 skäppa korn. Hennes skörd var således endast 7¹/₂skäppor råg och 15 skäppor korn.

Jon Hemmingsson satt kvar som länsman i varje fall till 1601. I Stora Gangsmad satt han i varje fall kvar 1601. I Lilla Gangsmad heter den nye brukaren efter Per Nilssons änka Nils Olsson, som också satt kvar till 1601. Enligt detta års rumpeskattlängd deklarerade Jon Hemmingsson 1 häst, 1 par oxar, 6 kor, 1 sto, 4 tunnor utsäde, och Nils Olsson 1 par oxar, 2 kor, 1 sto och 3 tunnor utsäde. Klart är, att Jon Hemmingsson måste ha varit en avde mest inflytelserika bönderna i Madesjö under minst 30 år.

Jon Hemmingsson efterträddes av sonen Jon Jonsson. Han började liksom fadern som knekt och är nämnd i 1607 års knektrulla, men lämnade knekttjänsten före 1613. I 1612 års knektrulla är Per Karlsson i Gangsmad upptagen. Han brukade ett hemman och hans avrad var penningar-1 öre 6 penningar, städslepengar-3 mark, fodernötspengar-3 mark, korn-1 skäppa,smör-3 lispund, dagsverken-4, årliga hästar-6. I Lilla Gangsmad är ingen brukare nämnd: hemmanet kallas ”öde” 1/3. Avraden var 10 penningar, 1/3 skäppa korn, ingen smöravrad, 1/3 packe näver, 1/3 tåt klef, ¹/₂ penning i städslepengar, 1 penning i fodernötspengar, 1¹/₂ dagsverke, årliga hästar-2. Här kan man tala om en kraftig reducering av den årliga avraden. Följande år var Lilla Gangsmad icke längre ödeshemman. Det hade fått en nybrukare: Anders,som hade att betala till Älfsborgs lösen 3 silverdaler, medan Jon Jonsson, som var gift och hade en piga, måste betala ¹/₂ koppardaler och 3 silverdaler.

I boskapsmantalslängden 1620 finns endast Anders med. Hans tillgångar var: åker till 3¹/₂ tunna, svedjeland till 4 skäppor, 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 ungnöt, 6 getter, 3 unggetter, 2 svin, 2 ungsvin. Hans skatt blev2¹/₂ dlr 18 penningar. Varför Jon ej är medtagen är obekant. Han satt i varje fall kvar på Stora Gangsmad under 1620-talet. Den 12 maj 1625 utfärdades ett kungligt brev, varigenom länsmannen i Madesjö, Sven Ingemundsson i Köpstaden i förläning fick ”norre gården i Gangsmad quitt och fritt för wisse och owisse uthlagor”. Förläningen gällde till behaglig tid, dvs den kunde när omständigheterna påfordrade återkallas. Den innebar, att Sven Ingemundsson fick avraden från Stora Gangsmad i stället för Kronan. Han brukade således inte hemmanet utan drog avkastningen därav. Anledningen var säkerligen, att han bistått Sven Håkansson, när denne slog ner soldatmyteriet i Köl annandag påsk 1624. Liksom Sven Håkansson i belöning fick Ebbehult fick Sven Ingemundsson Gangsmad.

Två år senare är L. Gangsmad förmedlat till ¹/₂ hemman. Brukare var 1628 en Joen, som hade en häst, 2 oxar, 3 kor, 1 kviga, 1 ungsvin. Det var inga betydande tillgångar, men Joen var säkerligen nyetablerad på hemmanet efter Anders. Stora Gangsmad brukades fortfarande avJon. Det finns ingen anledning att tro annat än att han är identisk med Jon Joensson. Hans tillgångar var betydligt större: 6 tunnor utsäde, 2 skäppor svedjesäd, 1 sto, 3 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 6 får, 2 lamm, 2 svin, 4 ungsvin. I Lilla Gangsmad fanns dessutom en Inge Skog, som hade 2 kor och intet mera. Han var väl ”husman”.

Enligt jordeboken 1633 brukade Jon i L. Gangsmad hemmanet på frihet. Det var fortfarande förmedlat till ¹/₂. St. Gangsmad brukades fortfarande avJon, dvs Jon Joensson, son till Jon Hemmingsson. Enligt boskapsmantalslängden samma år hade han: säd-5¹/₂ tunna, svedjesäd-1 tunna, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Joen i Lilla Gangsmad hade 4 tunnor säd, ingen svedjesäd, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 2 kvigor, 2 ungsvin. I 1635 års jordebok är förhållandena lika med 1633 års jordebok.

Det måste ha bott en hel del människor i Gangsmad vid denna tid, människor, som inte togs med i mantalslängderna. I dessa förekom endast de, som avKronan ansågs ansvariga för skatten eller avraden från ett hemman. Domböcker och kyrkoräkenskaper låter andra framträda, som man annars inte skulle ha en aning om. Enligt 1634 års dombok för Södra Möre anklagade t.ex. Karin Svensdotter i Gangsmad sin granne Joen Månsson, också i Gangsmad, för att ha stulit en kviga. Sven i Ingemundsmåla anklagade Joen Månsson i Lilla Gangsmad för stöld av3 skäppor korn och 1 skäppa råg. Domstolen fällde Joen Månsson under åberopande avkap. i Tjuvabalken. Vem var Karin Svensdotter? Vem var Joen Månsson?

Enligt 1641 års mantalslängd brukades St. Gangsmad fortfarande avJon, som väl är identisk med Jon Joensson,son till Joen Hemmingsson. Han hade en son och en dotter hemma och ägde 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 5 kor, 3 kvigor, 5 får, 2 lamm, 2 ungsvin och 3¹/₂ tunna utsäde. På samma hemman fanns nu ytterligare en person mantalsskriven. Han hette Hemming och hade 1 häst, 2 oxar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 3 lamm, 1 ungsvin och 3¹/₂ tunna utsäde. Denne Hemming hade redan 1639 skänkt 2 mark till Madesjö kyrka enligt kyrkoräkenskaperna. Han var otvivelaktigt identisk med den son, som Jon Joensson hade hemma. Hemming var redan etablerad som husman på gården.

I 1644 års mantalslängd brukas Gangsmad avJon och Hemming, Jon Månsson och Bengt. Fast det inte direkt anges, måste de två sistnämnda ha brukat Lilla Gangsmad. Hemming, som tillhörde en ansedd släkt: farfadern hade varit länsman i Madesjö i nära trettio år, blevkyrkovärd i Madesjö underåren 1648-1654 tillsammans med Jon i Persmåla. Under deras tid som kyrkovärdar målades 1650 Madesjö kyrka, vartill Hemming skänkte 1 mark ”gott mynt”. Han fick vara med om den stora skogsbranden 1652, som bl.a. ödelade kyrka och prästgård.

I 1649 och 1650 års mantalslängder står en ”Jon i samma gård” som Hemming, medan en annan Jon står ensam för Lilla Gangsmad. 1655 upptages fyra brukare i Gangsmad: Hemming, Joen (sannolikt en son), ”Enkian, ibm” (Jon Månssons änka?) och Gumme. De två sistnämnda brukade tydligen L. Gangsmad. Änkan betecknas i mantalslängden som ”åldrig”. Hon hade en son mantalsskriven på gården. 1660 brukades St. Gangsmad fortfarande avHemming och Jon, under det att L.Gangsmad brukades av Olof, säkerligen identisk med den ovannämnde sonen, och Gumme. Denne Gumme förekommer tillsammans med Olof Jonsson i Holmen i domboken 1654 i en arvstvist mot Sven i Skedebäckshult. 1668 brukade Hemming ensam St. Gangsmad, men han hade en son på gården. Olof och Jon står upptagna ”i samma gård” varmed Lilla Gangsmad måste avses. 1669 brukades St. Gangsmad av Hemming, som fortfarande hade en son mantalsskriven på gården. Han hette Joen och var ännu ogift. Dessutom fanns ”Oluff i samma gård”. I Lilla Gangsmad fanns nu Joen Persson och Per Svensson. Om vi medräknar hustrurna fanns då icke mindre än 10 personer mantalsskrivna i Gangsmad, vartill man får lägga ett obestämbart antal icke mantalsskrivna personer. Enligt kyrkoräkenskaperna gav Per Svensson och hans hustru redan 1666 2 mark och Olof likaledes 2 mark till kyrkan. 1669 gavs i testamente efter ”Måns’ hustru” 3 mark. Denne Måns måste ha varit ”husman” på något av hemmanen, tydligen Lilla Gangsmad. 1670 gav Hemming och hans hustru icke mindre än 1 dlrsmt till kyrkans målning. 1677 föddes Pers son i L. Gangsmad och fick namnet Israel. 1678 döptes Håkans son i Gangsmad och fick namnet Hemming och Olofs son, som fick namnet Carl.

Enligt 1682 års jordebok brukades St. Gangsmad avJoen och Erich. Hemmanet var ”behållet” som 1 mtl. Räntan var 10 dlr 15 öre 9 1/5 penningarom året. Lilla Gangsmad brukades av”Pähr i Lilla Gangsmad” och var likaledes 1 mtl. I marginalen är emellertid antecknat: ”¹/₂ berättas wahra utj Cronones tijdh förmedlat i Owisst.” Räntan var 5 dlr 27 öre 9 1/5 penningar årligen.

Den ovannämnde Håkan hette fullständigt Håkan Persson och var gift med Kerstin Hemmingsdotter. Han hade tydligen gift in sig i Gangsmad. Han blev 1684 dräpt av den beryktade överstelöjtnanten Ridderlod på Ebbehult, som för detta blevdömd till landsförvisning. (Se härom Madesjö sockens historia, del 1, sid. 190.)

Enligt 1686 års mantalslängd står Hemming för St. Gangsmad men i jordeboken står att Gangsmad 1683 förmedlades till 3/8 mtl och brukades av Pehr Svensson, medan Lilla Gangsmad är behållet och brukades avJon Hemmingsson. Det är uppenbart, att en omkastning skett. Det framgår avatt räntan för Pehr Svensson uppges till 5 dlr 27 öre 9 penningar och för Jon Hemmingsson i Lilla Gangsmad till 10 dlr 15 öre 9 penningar. Det skall vara så, att Jon Hemmingsson brukade Stora och Per Svensson Lilla Gangsmad. Jon Hemmingsson fick samma åren dotter- Lisbet. 1692 fick Per i Lilla Gangsmad en son – Börje. I 1706-1708 års jordebok anges Stora Gangsmad vara anslaget till ”Kungl. Amiralitetet”, vilket innebar, att den årliga räntan gick till Karlskrona och flottan där.

Enligt mantalslängden 1717 fanns i Stora Gangsmad fyra bönder: Erik Nilsson, Joen Nilsson, Per Joensson och Nils Persson. I Lilla Gangsmad, 5/8 mtl, fanns 2 bönder: Sven Persson och Måns Persson. De var bröder och söner till Per Svensson. Per Jonsson och Erik Nilsson i Stora Gangsmad förekom vid tinget 1717 som vittnen i en tvist mellan nämndemannen Sven Olofsson i Köpstaden och en bonde i Toratorp. Vid tinget 1720 kärade Jon Nilsson från Ingemundsmåla till Måns Persson och Sven Persson i Lilla Gangsmad ”angående gjord åverkan på den skog inom rätta ägosträngen, som skall vara från Gummemåla kowall till Köpstadens grindar, därifrån till Kyrkogrinden på Kyrkovägen, därifrån till en gammal gran, som nu är bortruttnad, vid Lilla Gangsmads gamla hage och skiljogården mellan Ingemundsmåla och Gangsmads nyköpta skattehemman, därifrån till en stor hög sten på Kalmarmo, varom dess sal. fader Nils Jonsson honom berättat, och sedermera både kol och råflisor där funne; Sedan från Höge Stenen skall råsträngen gå till en tall vid Rås utmed stora farvägen från Skogsbygden till Kalmar (= Idåsavägen). Däremellan skola Svarandena gjort åverkan 1¹/₂ skäppland, vilket inom rå och rörsamt Ingemundsmåla gamla häfd varit.” Svarandena genmälde: ”ägosträngen går ifrån Gummemåla kowall till gamla ruttnade granen, men därifrån till en ekestubbe vid Idåsen och ej till den stora stenen på Kalmarmo.” Rätten förordnade om häradssyn d. 27 september. Den ledde till förlikning, som stadfästes avtingsrätten vid hösttinget 1720.

Vintertinget 1726 drogs ett släktgräl i Lilla Gangsmad inför tingsrätten. Israel Svensson och hans fader Sven Persson hade instämt farbrodern och brodern Måns Persson, den förre för att Måns Persson beskyllt Israel för att ”velat röva sig på vägen mellan järnbruket och St. Gangsmad”, den senare om den ”gamla ängen, som de båda skola köpt efter sina föräldrar”. Sven Persson hade därjämte instämt brodern för skällsord. Det blevförlikning inför sittande rätt.

Vid oktobertinget 1729 ”framställdes för Rätten arrestanten Bonden Joen Nilsson i Gangsmad, som uti förleden augusti månad på sig själv bekänt, att han skulle begått tidelag, vilken bekännelse han först gjort för prosten Witte i Ljungby uti vittnens åhöra d. 31 aug. eller 13 post Trinitatis, varpå han blevförd till Kalmar slott.” Tidelag var ett brott, som straffades med döden under åberopande av Mose lag: Leviticus 20:15. Under rannsakningen framkom följande. Protokollet anför: ”Han är 36 årmed trögt och dåligt uttal. Föregavatt han intet sagt detsom sant varit på sig, då han tillagt sig hava sådan stygghet bedrivit, utan det skett uti hans huvudyrhet och sinnessvaghet avdet tillfälle, att han gärna ville komma att begå H.H.N., men efter han förl. åren gång framkommit till disken och sakramentet nyttjat utan att vara fristat (= förhörd i katekesen) förut, ty hade hans kyrkoherde mag. Sandberg i Madesjö förehållit honom sådant och vägrat honom förr gå till Guds bord, då han kommit att umgälla för för-berörde sin förseelse så han måste sitta 14 dagar på Kalmarslott. Därför föll det honom före uti dess oförstånd att säga och bekänna på sig, att han bedrivit tidelag, på det han skulle komma in på slottet och sedan få begå H.H.N.” Onekligen en förvirrad motivering! Åklagaren, länsman Wahlsten, erkände inför tingsrätten ”att Jon Nilsson i 5 eller 6 års tid haft det namnet om sig, att han intet varit rätt klok utan ett och annat tecken avsig visat till fåkunnighet och huvudgriller, i det han ofta gått ifrån sitt arbete försig själv i enslighet samt ibland ridit bort och varit borta några dagar utan att göra besked, var han varit, om vilket han åberopade sig till vittnen Jon Nilssons grannar och gårdemän Jon Jonsson och Nils Persson i St. Gangsmad m.fl.” Domstolen resolverade: ”Då det är allmänt bekant och genom vittnen bekräftat, att Jon Nilsson i St. Gangsmad icke är vid sitt rätta förstånd utan i 5 à 6 års tid varit huvudsvag, frias han av Rätten från tiltal.” Det avlöpte således lyckligt för Jon Nilsson!

Från början av 1730 blevSt. Gangsmad säte fören nämndeman. Den bekante nämndemannen Sven Olofsson i Köpstaden lämnade 1728 nämndemanstjänsten till förmån för sin son Per Svensson, som då bodde i Köpstaden men flyttade till St. Gangsmad. Vid vintertinget 1730 kallas han Per Svensson i Gangsmad och hade således flyttat från Köpstaden. Han blev dock ej långvarig i Gangsmad utan flyttade snart tillbaka till Köpstaden, men bosatte sig omsider definitivt i Gangsmad. I 1740 års vallängd uppräknas de röstberättigade bönderna i Gangsmad och Lilla Gangsmad. I Stora Gangsmad innehade Sven Knutsson 1/6 mtl, Aron Knutsson 1/6 mtl, Jon Persson 1/3 mtl och ”nämndeman Per” 1/3 mtl. I L. Gangsmad innehade Måns Svensson 5/16 mtl och Olof Israelsson 5/16 mtl.

Från 1730-talet kan vidare nämnas, att länsman Wahlsten 1734 stämde Sven Persson i Gangsmad ”för det han förl. Juldag skall upphävet en Bro på allmänna kyrkowägen, så att ingen kunde komma där resandes fram, hvilket ännu intet är lagat.” Sven Persson erkände, att han efter hemkomsten från gudstjänsten på juldagen grävt ett dike för att avleda vattnet, som annars skulle stigit upp i ladugården och fördärvat hö och säd. Han erkände också, att gropen ännu fanns kvar och att ingen bro byggts däröver. Nämndemannen Per Svensson hade d. 23 jan. 1734 synat diket. Hans attest upplästes inför rätten.

I 1740 års vallängd upptogs fyra röstberättigade hemmansägare i Stora Gangsmad: Sven Knutsson för 1/6 mtl, Aron Knutsson för 1/6 mtl, Jon Persson för 1/3 mtl och ”nämndeman Per” för 1/3 mtl. Den sistnämnde var son till den bekante nämndemannen Sven Olofsson i Köpstaden och var född 1703 och gift med Maria, vars efternamn ej är angivet. Han hade med henne en dotter Maria Persdotter och en son Olof Persson, som var född 1725. Några år tidigare eller vid vintertinget 1734 förekom ett intressant mål från Stora Gangsmad. Länsman Wahlsten anklagade bonden Sven Persson i Gangsmad för att denne juldagen 1733 ”skall uphäft en Bro på allmänna kyrkvägen så att ingen kunde komma där fram, vilket ännu intet är lagat.” Sven Persson erkände att han grävt på juldagen efter hemkomsten från kyrkan, ”på det att vattnet som eljest hade stigit upp i dess ladugårdshus och fördärvat hö och säd, skulle utfalla.” Han nekade ej till att gropen alltjämt stod öppen och att ingen bro byggts däröver. Han uppvisade nämndeman Per Svenssons intyg, dat. d. 23 januari, ”att vattnet gått så uti Svens lada att det ej är mera än 8 famnar emellan, samt står ladan på sidlänt jord.” Det hjälpte inte! Länsmannen påstod att vattnet kunde avletts på julaftonen eller tredje dagen efter jul, som var söckendagar. Tingsrätten ansåg detsamma och dömde till 40 dlrsmt i böter för sabbatsbrott.

I Lilla Gangsmad fanns 1740 två röstberättigade hemmansägare: Måns Svensson och Olof Israelsson. Den senare fick vid vintertinget samma år 3:dje uppbud på 5/16 mtl å hustrun Brita Månsdotters vägnar, som de tillsammans förvärvat från hennes halvsyskon Per Månsson i Rås och Jon Håkansson i Gummemåla enligt tingsrättens dom d. 9 maj 1732. Vid samma ting beviljades 1:sta uppbud på 1/3 mtl av Stora Gangsmad för Joen Persson,som d. 10 nov. 1739 köpt gården avsin svåger Nils Persson och dennes hustru Ingrid Persdotter för 80 dlrsmt, hans egen arvsrätt däri ej inräknad.

I husförhörslängden 1749-1754 upptages i Stora Gangsmad Per Svensson, Jon Persson, Aron Knutsson och Gumme Jonsson. I Lilla Gangsmad upptages Måns Svensson med hustru Elin och Olof Knutsson med hustru Brita Månsdotter. Vid sommartinget 1757 beviljades första uppbud för brukspatronen Jacob Montell, som köpt 1/6 mtl i Stora Gangsmad avGumme Jonsson för 600 dlr smt. Montell blevdock aldrig mantalsskriven i Stora Gangsmad, utan sålde snart sin nyförvärvade gård.

I husförhörslängden 1755-1788 återspeglas förändringarna i ägandeförhållandena under de cirka 30 år längden omfattar. Vid periodens början fanns det 3 hemmans-delar i Stora Gangsmad. Den första innehades alltjämt avnämndemannen Per Svensson och hans hustru Maria (efternamnet ej angivet). Dottern Maria, som var född 1747 gifte sig med tiden med Jonas Svensson, som d. 24 februari 1764 köpte 2/3 mtl avjungfru Juliana Schröder för 1800 dlr smt. Vem denna Juliana Schröder var har jag ej kunnat utröna. Hon var i varje fall ej Madesjöbo. Per Nilsson, f. 1724, innehade en hemmansdel. Han var gift med Sigrid Eriksdotter, f. 1729 och hade tre barn: Nils, f. 1755, Eric 1758 och Jonas 1761. Hela familjen är i husförhörslängden antecknad som bortflyttad. Tydligen delades gården mellan Jon Gummesson, född 1720 och Gumme Jonsson. Den senare var gift med Elin Svensdotter, f. 1743 och hade 5 barn: Stina, f. 1771, Jonas 1774, Cathrina 1776, Sven 1779 och Peter u.å.

Den tredje gården innehades i början av Nils Persson, f. 1724, och hans hustru Sara Danielsdotter, f. 1738. De fick ett barn: Håkan 1760, och flyttade sedan bort från Stora Gangsmad. Gården delades mellan Peter Nilsson, f. 1741 och gift med Maria Persdotter, f. 1747, och Eric Jonsson, f. 1754 och gift med Stina Petersdotter, f. 1758. Peter Nilsson hade 6 barn: Brita Stina var född 1766, Nils 1767, Olof, Maria, Cathrina och Ingrid u.å. Eric Jonsson och Stina Petersdotter fick dottern Brita Stina född 1784. Mot slutet avperioden kom Peter Svensson och Ingjerd Persdotter. De fick 1784 sonen Peter.

I Lilla Gangsmad ökade under perioden 1755-1788 antalet gårdar till 3. Måns Svenssons och hans hustrus gård övergick till Per Svensson, f. 1744, och hans hustru Kjerstin Olofsdotter, född samma år. De fick 1775 dottern Ingjerd, 1776 dottern Maria och 1779 sonen Nils. De övertog halva gården. Den andra hälften övergick till Abraham Månsson, f. 1736 och hans hustru Ingjärd Månsdotter, som från 1758 till 1779 fick icke mindre än åtta barn: Stina 1758, Olof 1760, Maria 1765, Olof 1767, Sven 1769, Pehr 1772, Måns 1775 och Peter 1779. Olof Israelsson och hans hustru Brita Månsdotter fortsatte att bruka sin gård. De fick också många barn: Kierstin 1749, [1739?], Sven 1741, Karin 1747, Maria 1751, Israel 1753, Karin 1757, Peter 1759, Nils 1761 och Ingjärd 1764. Båtsmän för Lilla Gangsmad var under denna tidsperiod först Jon Larsson Boglina och efter hans bortflyttning Nils Boglina.

Under perioden 1782-1801 blevPeter Nilsson i Stora Gangsmad ålderman för Madesjö socken och behöll denna förtroendepost till 1799. Han flyttade emellertid från Gangsmad till Södra Bäckebo och efterträddes av Olof Jonasson. En hemmansdel brukades av Daniel Persson och Brita Persdotter, sedan Jonas Svensson avlidit 1795 och hans hustru Maria Persdotter avled 1805. En gård brukades av Nils Börjesson, f. 1762, som 1798 gifte sig med Brita Stina Gummesdotter, f. 1779. De fick 1801 sonen Peter. Eric Jonsson och Stina Persdotter fick 1784 dottern Brita Stina. De flyttade därefter till Kvarnekulla. Gården brukades därefter av Peter Pettersson, f. 1778, och Lena Nilsdotter, född samma år. De fick 1801 dottern Maria. En gård innehades en tid avGumme Persson, f. 1739, och hans hustru Annika Eriksdotter, f. 1739. De hade tre barn: Peter, f. 1767, Jonas 1772 och Brita Stina 1779. Peter Svensson brukade fortfarande en gård i Stora Gangsmad. Han och Ingjerd Persdotter fick fem barn: Peter 1784, Caisa Lena u.å., Israel 1792, Brita Stina 1792 och Sven 1795. Gumme Persson och Annica Eriksdotter hade nu undantag. Sönerna Peter och Jonas tjänade i Ljungby, dottern Brita Stina var kvar i hemmet. Olof Jonsson brukade en tid en gård men flyttade snart. Han efterträddes av Jonas Olofsson, f. 1756, och gift med Stina Olofsdotter, f. 1755. De fick fyra barn: Olof 1779, Peter 1782, Stina Cajsa 1784 och Caisa Lena 1787. Båtsman för Stora Gangsmad varvid denna tid Peter Fors.

I Lilla Gangsmad tog Olof Israelsson undantag. Hans hustru Brita Månsdotter avled 1800. Av barnen övertog sonen Israel Olofsson, f. 1753, gården. Han gifte sig 1794 med Ulrika Olofsdotter men dog redan 1798. Olof Israelssons son Peter avled 1789, dottern Ingierd var gift i Ramsjö. Gården gick till Sven Pettersson och sedan till Sven Månsson den äldre och Anna Catharina Kastman, f. i Vimmerby och från dem till Jonas Persson, f. 1777 och hans hustru Sigrid Månsdotter, f. 1774. En hemmansdel innehades av Per Svensson, f. 1744 och Kierstin Olofsdotter. Håkan Svensson och Brita Jonsdotter var nu undantagstagare. Båtsman var Johannes Boglina.

Vi övergår till perioden 1801-1815.I Stora Gangsmad lämnade Daniel Persson och Brita Persdotter med sina tre barn sin gård till brukaren Sven Nilsson, f. 1789, och hans hustru Stina Olsdotter. Nils Börjesson avled 1814. Han efterlämnade änkan Brita Stina Gummesdotter och tre barn: Peter, f. 1802, Lena 1804 och Helena 1809. Gården övertogs av Peter Pettersson, f. 1773, och Lena Nilsdotter, f. 1772. De hade dottern Maria, f. 1802. Sven Jonsson, f. 1750, och Catharina Andersdotter, f. 1768, tog undantag. De hade två barn: Catharina, född 1794, och Nils, född 1798. Gården övergick till Jonas Håkansson, f. 1768, och hans hustru Annika Nilsdotter, f. 1775. De fick 4 barn: Catharina föddes 1804, Anna Stina 1807, Christina 1807 och Jonas 1814. Nils Eriksson, f. 1769, och Annica Persdotter, f. 1771 brukade en hemmansdel. De fick 4 barn: Peter 1796, Christina 1800, Eric 1810 och Johannes 1814. Den femte gården brukades avOlof Pettersson, f. 1786, och Regina Månsdotter, f. 1792. De fick 1812 dottern Caisa Lena.

I Lilla Gangsmad tog under perioden 1801-1815 Per Svensson och Kjerstin Olofs-dotter undantag. Deras dotter Ingierd var gift i St. Agebo och gården övergick till Peter Gummesson, född 1778 och hans hustru Catharina Olofsdotter, f. 1779. De fick 3 barn: Stina 1805, Maria 1806 och Ingrid Lena 1814. Jonas Persson och Sigrid Månsdotter fick 3 barn: Peter 1806, Gustaf 1808 och Stina Lena 1812. De sålde gården till Nils Persson, f. 1779 och Maria Carlsdotter, f. 1781, som också fick 3 barn: Peter 1802, Catharina 1805 och Brita Stina 180?. En hemmansdel innehades av Peter Persson, f. 1776, och hans hustru Brita Stina Petersdotter, f. 1773. De fick 4 barn: Catharina 1806, Maria 1808, Jonas 1811 och Lena 1814. Båtsman för Lilla Gangsmad var Jonas Boglina, som var född 1778.

Under åren 1815-1821 skedde en del förändringar i Stora Gangsmad. Jonas Håkansson och Annika Nilsdotter överlät sin gård till Peter Jonsson, f. 1780 och 1805 gift med Maria Petersdotter, f. 1780. De hade tre barn: Jonas var född 1810, Peter 1812 och Olaus 1814. Nils Ericsson fortsatte att bruka sin gård. Nils Svensson, f. 1792, och Maria Persdotter, f. 1794, flyttade till Östra Skedebäckshult. De efterträddes avGustaf Johansson, f. 1782 och hans hustru Elin Olofsdotter, f. 1792. De fick 1818 dottern Maja Lena. De efterträddes avJonas Petersson, f. 1795 och hans hustru Lena Jonsdotter, f. 1796. De hade vid periodens slut tre barn: Peter var född 1806, Stina Lisa 1810 och Jonas Gustaf 182?. En tid innehade Sven Petersson och Lisa Svensdotter en gård men de flyttade före periodens slut. Jonas Håkansson flyttade över till Lilla Gangsmad.

I Lilla Gangsmad fortsatte Peter Persson och Brita Stina Petersdotter. De fick ytterligare 2 barn: Lovisa 1817 och Jonas 1819. Nils Persson överflyttade till Inge-mundsmåla med hustrun Maria Carlsdotter och fyra barn. Gården köptes av Peter Persson, som lät Jonas Nilsson och Maria Pehrsdotter bruka den men de flyttade till Ljungby, varpå han själv brukade den. Den andra hemmansdelen ägdes alltjämt av Peter Gummesson och Katharina Olofsdotter. De fick sitt fjärde barn 1816, då sonen Jonas föddes. En tredje hemmansdel brukades av Jonas Håkansson och Annika Nilsdotter. De fick 1817 sitt fjärde barn sonen Peter. Undantagsmän var Per Svensson, vars hustru Kjerstin Olofsdotter avled 1817, och Håkan Svensson, vars hustru dog 1818. Hon hette Brita Jonsdotter. Båtsman var Peter Boglina, född 1786, och avskedad båtsman Johan Boglina, som var gift och hade 3 barn. Inhyses var Jonas Nilsson med hustru och 3 barn samt änkorna Brita Olsdotter och Elin Måns-dotter. Den sistnämnda var fattighjon.

På 1820- och 1830-talen inköpte brukspatron Isak Hildebrand på Flerohopp ¹/₂ mtl av Stora Gangsmad. Gården brukades först av Samuel Petersson, f. 1804 och hans hustru Maria Petersdotter, f. 1806 och därefter avJohannes Jonsson, född i Åsheda 1801 och gift med Stina Svensdotter frånÄlghult, f. 1803. De fick 4 barn. Wendla var född i Hälleberga 1826 och Erland 1829, Carolina Gustava 1832 och Johan August 1836 i Madesjö. 1/6 mtl brukades avHåkan Ericsson, f. 1793 och hans hustru Lena Nilsdotter, f. 1804. De fick 4 barn: Ingrid Lena 1824, tvillingarna Lovisa och Christina 1829 och Jonas August 1835. På den andra gården på 1/6 mtl överlät änkan Annika Persdotter gården på sonen Jonas Nilsson, f. 1807, och hans hustru Stina Cajsa Johansdotter, f. 1813. De fick 3 barn: Peter 1833, Johannes 1836 och Gustaf 1839. Annika Persdotter avled 1841. En annan hemmansdel på 1/6 mtl innehades till en början av Peter Jonsson och Christina Olsdotter men överläts 1839 till Johannes Nilsson, f. 1814 som detta år gifte sig med Johanna Magnidotter frånÄlghult, född 1819. De fick 1840 dottern Emma Christina. På ägorna bodde en tid torparen Olaus Hedström frånÄlghultmed hustru och 4 barn. 1/6 mtl ägdes från 1838 av Peter Petersson från Mortorp, f. 1807. Han var gift med Johanna Carolina Lander, f. 1814 och dotter till Johannes Lander och Stina Svensdotter. De fick 1839 sonen Johan Ludvig.

I Lilla Gangsmad fanns på 1820- och 1830-talen flera småbruk på 5/32 mtl. Den första gården av denna storlek brukades i början av Sven Olsson, f. 1802 men övertogs 1831 avJonas Olsson från Kristvalla, f. 1804 och gift med Stina Peters-dotter, f. 1805. Nästa gård på 5/32 mtl innehades till en början av Jonas Håkansson och Annika Nilsdotter, som tog undantag och överlät gården på Peter Jonsson från Ljungby, f. 1809, och hans hustru Catharina Jonsdotter, f. 1809. Jonas Håkansson flyttade 1836 till Kristvalla. Peter Jonsson överlät i sin tur gården på Jonas Petersson, född i Ingemundsmåla 1811. Han gifte sig om några år med Maria Olofsdotter från Öfratorp, f. 1817. Peter Petersson avled 1833 och änkan Brita Stina Petersdotter tog undantag. De hade 6 barn. 5/16 mtl brukades av Peter Axelsson, f. 1804. Hans hustru Maria Petersdotter avled och efterlämnade de tre barnen Christina, f. 1835, Olof 1837 och Gustaf 1839. En gård på 5/32 mtl brukades av Peter Jonsson, f. 1806 och Christina Olsdotter, f. 1814 och en annan på samma mantal avCarl Ericsson, f. 1801 i Kristvalla och bosatt i Lilla Gangsmad 1840. Hans hustru Maria Johans-dotter, f. 1796, avled redan 1841. De hade två barn: Carl Johan var född i Ryssby 1830 och Peter August likaledes i Ryssby 1836. På Lilla Gangsmads ägor fanns nu torparen Sven Svensson, f. 1810, torparen och nybyggaren Jonas Andersson, som tog upp nybygge 1837 samt torparen och sedan inhysesmannen Peter Danielsson med hustru och son.

I Stora Gangsmad innehades på 1840-talet 1/6 mtl avbrukspatron Sahlin i Köpstaden. De förra ägarna Jonas Nilsson och Stina Cajsa Johansdotter flyttade 1849 till Ekaryd med sina fem barn. Johannes Nilsson och Johanna Magnidotter på den andra gården på 1/6 mtl fick på 1840-talet ytterligare 4 barn: Johan August föddes 1842, Carl Elis 1845, Johanna Ulrika 1847 och Ottilia Sophia 1850. På den tredje gården på 1/6 mtl fick Peter Petersson och Johanna Carolina Lander ytterligare 3 barn på 1840-talet: Sophia Charlotta 1841, Carl Elis 1844 och Jaen Emrik 1847. ¹/₂ mtl ägdes nu av”gamla frun på Flerohops bruk” Christina Hildebrand och arrenderades av Johannes Jonsson från Åsheda och hans hustru Stina Svens-dotter från Älghult. Deras äldsta dotter Wendla Sophia flyttade 1847 till Östra Skedebäckshult. På ägorna bodde undantagsparet Johannes Lander och Stina Svensdotter och undantagsänkan Brita Stina Gummesdotter. Undantagsänkan Catharina Andersdotter avled 1841. Båtsman var Anders Jonsson Fors, född 1823 i Mellan-Örsjö och 1842 gift med Ingrid Lena Olofsdotter från Göttorp, f. 1818. Hon kom närmast från Holmen.

I Lilla Gangsmad fortsatte på 1840-talet Jonas Olsson på 5/32 mtl. Peter Axelsson, som var född i Flemmingeland 1809 brukade 5/16 mtl. Hans hustru Maria Peters-dotter var född 1803 och avled 1846. De hade 5 barn: Christina var född 1835, Olof 1837, Gustaf 1839, Johannes 1842 och Maria 1845. På nästa 5/32 mtl bodde till en början Carl Ericsson men han flyttade 1842 till Kläckeberga med sina två söner. Han var änkling. Han efterträddes avJonas Petersson,som var född 1811 i Ingemunds-måla och som kom till Lilla Gangsmad från Gummemåla med sin hustru Maria Olofs-dotter, född i Öfratorp 1817. De sålde 1851 till Per Jaensson från Kristvalla, född 1800, och hans hustru Lovisa Jonsdotter, född i Kristvalla 1798. De hade 3 barn: Lena Maria, född 1833, Johan August 1839 och Emma Christina 1843. Flera inhyses och backstugufolk bodde på ägorna.

På 1850-talet fanns det 3 hemmansdelar i Stora Gangsmad. 1/6 mtl brukades alltjämt av Peter Petersson och hans hustru Johanna Carolina Lander. De fick 1853 sitt femte barn, sonen Pehr Linus. 1/3 mtl ägdes nu av Magnus Nilsson i Flögstorp men brukades av Johannes Nilsson och Johanna Magnidotter. De fick ytterligare 4 barn. 1852 föddes Hilda Augusta, 1854 Carolina, 1857 Otto Leonard och 1859 Ida Jenny. Hilda Augusta skulle för eftervärlden bli känd som den stränga lärarinnan Hilda Sterner vid kyrkskolan! ¹/₂ mtl tillhörde nu Flerohopps bruk men arrenderades av Johannes Jonsson och Stina Svensdotter. De flyttade 1851 till Månsamåla. Ny arrendator blevJonas Peter Svensson från Appleryd men han flyttade redan samma år och efterträddes av Carl Gustaf Petersson, som var född i Lenhofda 1818 och som 1852 gifte sig med Helena Christina Petersdotter från Holmen, f. 1825. De fick på 1850-talet tre barn: Christina Helena föddes 1853, Hilda Augusta 1857 och Gustaf Rudolf 1860. Detta år inflyttade till Stora Gangsmad en broder till Carl Gustaf Petersson som hette Pehr Olof Petersson, f. i Lenhofda 1829 och gift med Lena Stina Jonsdotter från Algutsboda, f. 1834. De kom närmast från Markustorp. De fick 1860 dottern Augusta Christina. Båtsman var från 1856 Peter Johan Svensson Fors, född i Högebo 1836. Han kom närmast från Östra Rismåla. Förre båtsmannen Anders Jonsson Fors flyttade 1856 till Nybro med hustru och 2 döttrar. Från Flerohopps bruk inflyttade 1859 byggmästare Nicolaus Sandberg med hustru och 4 barn. Undantagsänkan Brita Stina Gummesdotter avled 1853. Flera inhyses bodde längre eller kortare tid på ägorna.

Lilla Gangsmad var på 1850-talet fortfarande delat på flera småbruk på 5/32 mtl. Ett sådant ägdes avJonas Olsson till sin död 1861. Han efterlämnade änkan Stina Petersdotter. Nästa 5/32 mtl ägdes från 1851 av Pehr Jaensson och Lovisa Jons-dotter, som 1855 tog undantag avdottern Lena Maria Pehrsdotter, född 1833 och hennes man Jonas Peter Carlsson, född i Lenhofda 1825. De fick 1857 sonen Carl Johan. De överlät i sin tur gården till Johannes Magnusson från Algutsboda, f. 1830 och gift med Anna Christina Johansdotter från Sigislaryd, f. 1838. De flyttade samma år, 1860, till Sigislaryd och gården övertogs avJohannes Gustaf Svensson från Algutsboda, f. 1834. Det blev många ägarebyten på ett årtionde! 5/16 mtl ägdes fortfarande av Peter Axelsson, som var änkling och hade fyra barn. Torpare var Johannes Petersson, född i Ekeberga 1832 och gift med Helena Johannisdotter från Algutsboda, f. 1834, samt Peter August Jonsson, född i Gunnarsmo 1828 och gift med Anna Charlotta Johansdotter från Hälleberga, f. 1827. De flyttade från Ingemundsmåla till Lilla Gangsmad 1853. Torparen Johannes Jonsson var född i Gunnarsmo 1831. Han och hans hustru Hedvig Josephina Johannisdotter inflyttade 1854 från Transtorp men återflyttade dit 1859. Torparen Jonas Nilsson var född 1822. Han var gift med Rebecka Sophia Jonsdotter från Långemåla, f. 1821. De flyttade in 1854 men flyttade till Östra Resebo 1858. Båtsman nr 236 Johannes Petersson Sjögren var född i Södra Svalehult 1821. Han kom till Lilla Gangsmad från Norra Rismåla 1845 men flyttade till Rås 1853. Båtsman Johannes Månsson Boglina avled 1858.

Vi går fram till 1860-talets Stora Gangsmad.¹/₂ mtl ägdes nu avFlerohopps bruks nye ägare kommerserådet Fehr i Stockholm. Arrendator var fortfarande Carl Gustaf Petersson och hans hustru Helena Christina Petersdotter. De fick ytterligare 2 barn på 1860-talet: dottern Lovisa Albertina föddes 1862 och Hulda Carolina 1867. På 1/6 mtl tog Peter Petersson undantag avsonen Johan Ludvig Petersson, född 1838 och 1865 gift med Charlotta Petersdotter, f. 183?. Brodern Carl Elis Petersson, f. 1844, emigrerade 1868 till USA. 1/3 mtl ägdes fortfarande av Magnus Nilsson i Flögstorp. Hans hustru Ulrika Maria Magnidotter dog 1864, varpå han 1866 gifte om sig med Anna Cathrina Jonsdotter från Slätthög, f. 1812 och i samband därmed flyttade till 1/6 mtl i Sigislaryd. 2/9 av gården inköptes av Johannes Nilssons tre äldsta barn Emma Christina, Johan August och Carl Elis, under det att den återstående 1/9 mtl ägdes gemensamt avalla barnen. Drängen Carl Svensson på gården, f. 1830, emigrerade 1868 till USA. På ägorna bodde båtsmannen för Flyebo nr 217 Johan Fredrik Petersson Flygt, som gifte sig 1865 och i samband därmed flyttade till Stora Gangsmad. Hemmanets egen båtsman var nr 196 Carl Alfred Adolfsson Fors, född 1847 i Elmeberg, som flyttade till Gangsmad 186?.

I Lilla Gangsmad avled Jonas Olsson 1861. Gården som var på 5/32 mtl övertogs av Johannes Håkansson, f. 1832. Han gifte sig samma år med Johanna Svensdotter, f. 1828. De fick tre barn innan de 1866 flyttade till Elmeberg. Efterträdare blev Gustaf Israelsson, född 1825 i Transtorp. Han var gift med Anna Christina Andersdotter, född 1834 i Knalltorp. De fick tre barn: Pehr Adolf Amandus 1866, Emelia Mathilda 1867 och Hilda Christina 1870. Den andra gården på 5/32 mtl ägdes nu av lanthandlare Peter Johan Olsson i Gummemåla, som 1869 köpte den avJohannes Gustaf Svensson och Maria Israelsdotter, som detta år flyttade till Algutsboda. På 5/16 mtl tog Peter Axelsson undantag avsonen Olof Petersson, f. 1837, som 1865 gifte sig med Wendla Gustafva Petersdotter, som var född 1845. De fick två barn: Amandus Victor 1866 och Carl Johan 1868. Peter Jaensson och Lovisa Jonsdotter bodde kvar som undantagsfolk. Torpare på ägorna var Gustaf Carlsson Ljungman, född 1834 och gift med Charlotta Månsdotter. De hade 5 barn. Torparen Johan Peter Nilsson, som var född 1831 i Mortorp, avled 1870. Torparen Peter August Jonsson flyttade 1861 till Kristvalla. På ägorna bodde smeden och backstugumannen Peter Danielsson, som var änkling. Dessutom bodde några backstusittare och en arbetskarl på ägorna.

På 1870-talet ägdes ¹/₂ mtl i Stora Gangsmad avkommerserådet Fehr och arrenderades avCarl Gustaf Petersson, tills gården 1879 köptes avJohan Gottfrid Petersson, f. 1855 i Kristvalla och samma år gift med Amanda Charlotta Gustafs-dotter från Ljungby. De fick 1880 dottern Hanna Hildegard. 1/6 mtl ägdes fortfarande av Johan Ludvig Petersson och Charlotta Petersdotter. De fick på 1870-talet ytterligare 3 barn: JennyVilhelmina 1872, Carl Enock 1876 och Pehr Elof 1878. På 1/3 mtl bestod uppdelningen mellan å ena sidan de tre äldsta barnen till Johannes Nilsson och å andra sidan alla barnen med 8/9 resp. 1/9 mtl. I sistnämnda del var inräknad 1/90 mtl, som brukades avJohan August Johannesson. Peter Petersson och hans hustru hade nu undantag. Byggmästare Sandberg flyttade 1873 med hustru och 8 barn till Norra Örsjö. Dottern Augusta Sandberg tog lärarinneexamen i Skara 1873. Båtsmannen för Flyebo Johan Fredrik Petersson Flygt bodde alltjämt i St. Gangsmad med hustru och 6 barn. Dess egen båtsman var fortfarande Carl Adolfsson Fors. Han hade hustru och 5 barn. Skomakaren Wilhelm Petersson flyttade 1876 till Nybro. Fortfarande fanns det flera inhyses på ägorna.

I Lilla Gangsmad fanns på 1870-talet tre gårdar, en på 5/16 mtl och två på 5/32 mtl. Gården på 5/16 mtl ägdes av Olof Petersson, född 1837 och 1865 gift med Wendla Gustafva Petersdotter, f. 1845. De fick på 1870-talet ytterligare 3 barn: Hulda Christina 1871, Alma Victoria 1873 och Nanny Ida Charlotta 1879. En gård på 5/32 mtl ägdes av Gustaf Israelsson, f. 1825, och Anna Christina Andersdotter, f. 1834. De fick på 1870-talet ytterligare 3 barn: Hulda Christina 1870, Augusta Victoria 1872 och Alma Amanda 1878. Den andra gården på 5/32 mtl ägdes fortfarande av Peter Johan Olsson i Gummemåla. Det fanns nu fyra torpare på ägorna: Gustaf Carlsson med hustru och 6 barn, Carl August Jonsson,som med hustru och 3 barn flyttade till Kolsbygd 1879, Fredrik Wallentin flyttade hit 1875. Han hade hustru och 4 barn. Johan August Petersson flyttade hit från Kristvalla 1879. Han hade hustru och 3 barn. Från Algutsboda inflyttade 1878 undantagsmannen Johannes Petersson med sin hustru Gustafva Jonasdotter. På ägorna bodde också undantagsmannen Peter Axelsson. Peter Jaenssons hustru Lovisa Jonsdottter avled 1875 och han följde efter 1877. Bland andra kan nämnas avskedade marinsoldaten Peter Petersson Bok, som flyttade hit från Karlskrona 1871. Han hade hustru och 3 barn. Flera arbetarefamiljer bodde också på ägorna. August Petersson i Nybro och flyttade till Ljungby. Johan Ludvig Petersson överlät 1881 1/6 mtl till Jonas Johansson, f. 1842, och Mathilda Charlotta Jonasdotter, f. 1846. De hade 5 barn: Johan August var född 1871, Almida Augusta 1873, Carl 1876, Helena Viktoria 1881 och Ester Gunhild Maria 1889. Johan Ludvig Peterssons äldsta dotter Augusta Sofia, f. 1866, emigrerade 1881 till USA. De tre syskonen Johansson brukade fortfarande 1/3 mtl. Deras yngre syster Hilda var nu lärarinna i Madesjö och tjänstgjorde från 1879 i skolhuset vid kyrkan. En yngre broder Otto Leonard emigrerade 1881 till USA. Torparen Peter Johan Svensson, f. 1836, flyttade 1885 till Lilla Gangsmad med hustru Emma Jonsdotter och 6 barn.

Under 1890-talets förra hälft växlade ¹/₂ mtl ägare flera gånger. Handlanden August Petersson sålde gården till hemmansägaren Frans Petersson i Brånahult, som i sin tur sålde till hemmansägaren Carl Gottfrid Petersson, f. 1864. Han tillträdde 1893 och gifte sig samma år med Amanda Johanna Jonsson, f. 1862. De fick 2 barn: Ruth Edit Gunhild Ingeborg föddes 1894 och Berta Lilli Amanda 1895. Med de två övriga hemmansdelarna skedde ingen förändring.

I Lilla Gangsmad skedde ingen förändring beträffande de tre hemmansdelarna. 5/16 mtl ägdes fortfarande av Olof Petersson och Wendla Gustafva Petersdotter, som 1887 ficksitt femte barn: Erik Enoch Hildemar. Den ena gården på 5/32 mtl ägdes alltjämt av Gustaf Israelsson, som dock avled 1895 och den andra av handlanden Olsson i Gummemåla. Flera undantagsmän avled under dessa år: Johannes Petersson 1889 och h.h. Gustava Jonsdotter 1890. Peter Axelsson avled 1886. Torparen Gustaf Carlsson Ljungman flyttade bort 1883 och torparen August Erlandsson kom hit samma år men han emigrerade till USA 1888. Torparen Fredrik Wallentin kallas nu arbetare liksom torparen Carl Gustaf Petersson,som flyttat hit från Stora Gangsmad 1882. Äldsta dottern Hulda Karolina emigrerade till USA 1887. Kvar som torpare var Johan August Petersson, född 1859 i Kristvalla. Han var gift och hade 6 barn. Snickaren Peter Johan Svensson, f. 1836, skaffade sig egen lägenhet, kallad Kölbäck, på K.G. Peterssons ägor. Han var gift och hade fem barn.

Muraren August Erlandsson avled i Minnesota i USA d. 7 juli 1895. Hans hustru hade dött 1892 och de tre barnen utackorderades på olika håll i socknen. År 1894 inflyttade båtsmannen nr 175 Johannes Carlsson Säf. Han var gift och hade fyra barn.

Laga skifte ägde rum i Lilla Gangsmad 1835 och i Stora Gangsmad 1855-1856.

Emigration

Nödåret 1868 emigrerade tre personer från Gangsmad. I fortsättningen blevemigra-tionen rätt obetydlig. Följande personer har emigrerat från Gangsmad:

1868 drängen Johan Lander, f. 1847 till USA

drängen Carl Svensson, f. 1830 ”
bondsonen Carl Elis Svensson, f. 1844 ”

1881 bonden Otto Johansson, f. 1857 ”

(Johannes Nilssons son)

flickan Hulda Johansson, f. 1866 ”

1887 Hulda Carolina Carlsson, f. 1867 ”

(dotter till torparen Carl Gustaf Petersson)

1890 murare August Erlandsson ” död i Minnesota 1895

1904 bonddottern Hilma Viktoria

Johannesson, f. 1891 ”
(dotter till Jonas Johansson)

Sammanlagt utvandrade 8 personer till USA, därav 6 från Stora och 2 från Lilla Gangsmad.

Gadderås

http://www.gadderås.se/

Lästips: Djärva tag: Hyttepoker i förvandling i Flygsfors och Gadderås, 1989.

Lästips: Bertil Abrahamsson: Gadderås ett samhälle i förändring I i Hembygdskrönikan 2018 s 90.

Ann-Christin Bayard: Gadderås ett samhälle i förändring II i Hembygdskrönikan 2018 s 94.

Doreen Fried: Gadderås ett samhälle i förändring III i Hembygdskrönikan 2018 s 100.

Flögstorp

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/fl%C3%B6gstorp?c=56.843207,15.772512&t=geos&z=14.49

Så här skriver Folke Pettersson:

Vid Ljungbyåns övre lopp nära den gamla häradsgränsen ligger Flygstorp. Den vanligaste namnformen under äldre tid var ”Fligstorp”, men 1547 möter vi formen ”Flögstorp”, som också påträffas 1571. Under 1600-talets senare del blir den senare formen den vanligaste. Det förefaller sannolikast, att Flygstorp anlagts västerifrån: någon har följt ån och röjt upp ett hemman intill denna. Det har skett någon gång undermedeltiden, tyi den äldsta källan, 1533 års register, är Flygstorp med. Brukaren heter detta år ”Peder i Fligstorp”. I 1535 års städsleöresregister kallas han ”Per i Fligstorp”. Han var detta år skyldig att i städsleöre ge en hud. Städsleöre var den avgiften tillträdande kronobonde gavKronan. Den skulle upprepas vart sjätte år.Enligt 1539 års fogderäkenskaper var Pers årliga avrad 1 lispund smör och fodring till 2 hästar. Denna avrad höjdes 1541 till 1 fyrk i penningar, 1 skäppa korn, 1 pund smör och fodring för 6 hästar, som skulle lösas med 2 öre per häst. Gustav Vasas ekonomiska politik började ge utslag. Redan 1542 höjdes godtyckligt fodrings-avlösningen till 3 öre per häst och 1545 tillkom fodring för ytterligare 2 hästar. Enligt 1551 års fogderäkenskaper tillkom 3 dagsverken. I 1553 års knektrulla nämnes en Pelle Persson i Fligstorp, som fick 2 alnar gott brabant. Sannolikt var han son till Per, som fortsatte att bruka hemmanet och 1561 fick ytterligare höjd avrad till 2 lispund smör och 4 dagsverken. Pelle Persson var fortfarande knekt 1556 och fick då 4/5 mark i lön. Ett begrepp om hemmanets beskaffenhet ger 1565 års tionderegister. Enligt detta erlade Per 11/2skäppa råg och 11/2skäppa korn i tionde till Kronan. Det motsvarar en skörd av221/2 skäppor råg och lika mycket korn. 1569 hade Pers avrad ökats med fodring för ytterligare 2 hästar, s.k. lagmanshästar. Pers tillgångar 1571 inför Älfsborgs lösen var: 3 pund koppar, 4 oxar, 8 kor, 2 treårsungnöt, 2 tvåårs-ungnöt, 2 årsgamla nöt, 9 får, 8 svin och hästar för 15 mark. Skatten härpå var 10 % vilket blev 19 mark 1 öre, ett bland de högsta beloppen i Madesjö. Per måste ha varit en bland de förmögnaste bönderna i socknen. Nästa år gavhan 3 skäppor råg och 21/2 skäppa korn i tionde, motsvarande en skörd av45 skäppor råg och 37 skäppor korn, ett utmärkt resultat.
Från 1573 står Per Pedersson som brukare av Flygstorp. Han måste ha varit son till Per och identisk med den f.d. knekten Pelle Pedersson. Han är kvar år 1600 men är 1601 ersatt av”Per Åke i Flixtorp”, som deklarerade 1 par oxar, 6 kor, 2 ston, 4 tunnorsäd. Fortfarande var tillgångarna över genomsnittet.
Brukarna av Flygstorp tycks under de följande oroliga åren ha lyckats undvika att bli uttagna till knektar. De saknas i de ofta förekommande knektrullorna. När Älfsborgs lösen 1613 skulle uttagas fanns det två brukare i Flygstorp: Håkan och Karl, bägge ogifta. Tillsammans fick de erlägga 6 koppardaler till Älfsborgs lösen. Karl försvann snart men Håkan brukade Flygstorp t.o.m. år 1625. Det är emellertid möjligt, att Karl var kvar på hemmanet inofficiellt, ty 1622 förekom ”Enkian i Flyxtorp”. Det kan ju inte ha varit Håkans änka, eftersom han fortfarande levde, men det kan ha varit Karls. Håkans tillgångar inför uttagandet av boskapspenningen 1620 var: åker till 4 tunnors utsäde, svedjeland till 2 tunnor, 1 häst, 1 sto, 2 oxar, 6 kor, 3 kvigor, 2 stutar, 4 ungnöt, 10 får, 5 lamm, 1 svin och 3 ungsvin. Det blev3 dlr 21/2 öre i boskapspenning. Flygstorp var otvivelaktigt ett avde bättre hemmanen i Madesjö.
I 1628 års register över boskapspenningen har Håkan efterträtts av”Peder Olsson i Flyxtorp”. Han hade 4 tunnors utsäde, svedjeland till 1/2 tunna, 1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 6 kor, 4 kvigor, 6 får, 4 lamm, 6 ungsvin. Peder eller Perskulle komma att bruka Flygstorp under mycket lång tid. Han omtalas sista gången 1669 och hade då bott i Flygstorp i minst fyrtio år! Han övervann det svåra nödåret 1629 och kunde 1633 redovisa följande tillgångar: 41/2 tunna säd, 1 sto, 1 ungsto, 1 oxe, 3 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 4 lamm, 1 svin och 1 ungsvin och 1641 1 sto, 2 oxar, 1 tjur, 2 stutar, 5 kor, 2 kvigor, 4 får, 4 lamm, 2 ungsvin och 5 tunnor utsäde. En så förmögen man kunde ej undgå att bli förtroendeman i socknen. Vid sockenstämman d. 12 maj 1639 förordnades Per Olsson att jämte Jöns Olsson i Bäckebo vara kyrkovärd i Madesjö de följande tre åren. Från 1668 var sonen Per mantalsskriven på hemmanet och i 1686 års jordebok har han efterträtt fadern. Den årliga räntan för hemmanet var nu satt till 6 dlr 17 öre 9 penningar.
I 1697 års kvarnkommissions protokoll är två brukare uppförda på Flygstorp: ”Swen Pehrsson och Pehr Eriksson”. Om dem är antecknat: ”äger 1/2 Strömmen med dem
som bor i Upwidinge Härad. Kan stundom hielpa grannarne öfwer sin mälld näär stoor Ström ähr. Miöl kvarn.” Strömmen avser Ljungbyån. Huruvida Swen Pehrsson är son till föregående Per är ovisst. I 1699 års jordebok stårsamma brukare för 1/2 var avhemmanet, men 1717 års mantalslängd upptager tre ägare: Håkan, Olof Börgesson och Pär Eriksson, och vallängden 1740 fyra röstberättigade: Per Håkansson 1/4 mtl, Nils Jonsson 1/4 mtl, Per Persson 1/4 mtl och Jon Persson 1/4 mtl.
I husförhörslängden 1727-1740 upptages följande fyra namn på hemmansägare i Flygstorp: Per Persson med hustru Maria, Olof med hustru Brita, Håkan med hustru Elin och Jon Persson med hustru Lisbeth. Därjämte nämns många inhyses och tjänare. Längden återspeglar förhållandena på 1730-talet.
I husförhörslängden 1755-1788 stårsom första namn Per Olofsson,som anges vara född 1722. Hans hustru hette först Kerstin, men efter hennes död gifte Per Olofsson om sig med en Karin Jonsdotter. Hemmanet nr 2 ägdes av Berge Håkansson, född 1728, och hans hustru Anna, vars efternamn ej är angivet. De fick 4 barn: Elin, Nils, Sven och Håkan. Denna hemmansdel övergick undersenare delen av perioden till Anders Jacobsson, f. 1741, och Karin Månsdotter, f. 1753. De fick 5 barn. Äldste sonen Peter Andersson gifte sig 1799 med Maria Nilsdotter, f. 1770. De fick barnen Lena Stina 1799 och Johannes 1801. Den näst äldste sonen Eric Andersson gifte sig med Cajsa Lena Jonsdotter, som var född 1778. Bägge dessa söner övertog en del av gården. Den tredje hemmansdelen ägdes avJon Olofsson och Karin Jonsdotter, som hade 5 barn. Den övertogs av sonen Olof Jonsson, f. 1746, och Maria Svensdotter. De fick sonen Peter 1776. Efter en tid övergick gården till Daniel Carlsson och Maria Månsdotter. De fick fyra barn: Helena 1766, Carl 1770, Christina 1775 och Magnus 1786. Den fjärde gården ägdes avJacob Svensson och Brita Persdotter. De fick fyra barn. På Flygstorps ägor bodde bl.a. avskedade båtsmannen Nils Stare jämte många inhyses.
Undertiden 1782-1801 bodde Jacob Svensson och hans hustru kvar på sin hemmansdel. Om Anders Jacobssons söner är redan talat. Den tredje gården ägdes nu av Johan Zackrisson, f. 1737, och hans hustru Kerstin Månsdotter, f. 1747, men äldste sonen Nils Johansson, f. 1769, och hans hustru Annika Månsdotter övertog den. Den fjärde gården ägdes av Sven Jonsson, f. 1762, och Maria Johansdotter, f. 1772. De fick 1794 sonen Jonas och 1799 dottern Stina. Båtsman för Flygstorp var nu Olof Rydberg.
Under åren 1802-1814 fanns fortfarande fyra hemmansdelar i Flygstorp. Sven Jonsson och hans hustru Maria Johansdotter med de två barnen Zackris och Lena Lisa, födda resp. 1792 och 1794, Johannes Jonsson, f. 1778, och Maria Nilsdotter, f. 1776, med 6 barn: Lena Stina 1800, Johannes 1801, Stina 1803, Jonas Peter 1808, Ulrica 1814 och Peter 1816. Nils Johansson, f. 1769 och Annika Månsdotter ägde en gård men bodde i Kolsbygd. Eric Andersson och Cajsa Lena Jonsdotter med sina 6 barn flyttade till Hälleberga 1816 och efterträddes av Johannes Månsson, f. 1765 och Lena Månsdotter, f. 1774. De kom från Lenhofda och hade 8 barn: Magnus född 1795, Lovisa 1797, Johannes 1800, Anders 1803, Gustaf 1805, Jonas Peter 1807, Daniel 1811 och Frans 1814.
Under åren 1821-1840 skedde en hel del förändringar i Flygstorp. 1/4 mtl brukades av Magnus Nilsson, f. 1799 och hans hustru Ulrika Månsdotter, född 1812 i Älghult och gift 1838. Johannes Månsson och Lena Månsdotter överlämnade sin gård till sonen Gustaf Johansson, f. 1805 och hans hustru Lena Caisa Johansdotter, f. 1812. De fick 1830 sonen Karl Peter. Olof Johansson bodde i Mellan-Resebo. Hans gård brukades avJonas Andersson, f. 1790, och h.h. Sara Lisa Petersdotter. Han var född 1793 och hon 1803.
Under 1830-talet fanns fortfarande fyra bönder i Flygstorp. Magnus Nilsson och Ulrika Månsdotter, Sven Petersson, f. 1803, och Ingrid Lena Petersdotter, f. 1807. De hade fyra barn: Gustaf Johan f. 1827, Jonas Peter 1830, Lena Stina 1835 och Charlotta 1839. Gustaf Johansson och Lena Cajsa Johansdotter satt kvar på sin hemmansdel. Jonas Petersson, f. 1793, och Sara Lisa Petersdotter fick fem barn: Jonas Peter 1824, Johan August 1831, Johannes 1834, Carl Johan 1837 och Wendla Gustafva 1840. På hemmanets ägor bodde båtsmannen nr 265 Hemming Jonsson Öman med hustru och 2 barn. Han var båtsman för Öjarsmåla men bodde alltså på Flygstorps ägor. Hemmanets egen båtsman var nr 191 Peter Jonsson Rydberg, som var gift och hade en son. Vidare bodde nybyggaren Johannes Hult med hustru och en dotter samt från Kristvalla 1836 inflyttade nybyggaren Jonas Peter Johansson med hustru och 2 barn. Om honom är emellertid antecknat: ”den 18 nov. 1836 blef icke mantalsskrifven, emedan ingen borgensförbindelse enl. Förf. före¬teddes. Infördes på lösdrifvarelistan. Likaså skedde 13/11 1837.” Den saknade borgensförbindelsen skulle ha innehållit en försäkran från vederbörande hemmans-ägare, att han icke skulle komma att ligga fattigvården till last. Johansson bodde i varje fall minst ett år på ägorna utan borgen!
På 1840-talet fanns fortfarande fyra hemmansägare i Flygstorp. Var och en brukade 1/4 mtl. Magnus Nilsson och Ulrika Månsdotter var barnlösa. Sven Petersson var född i Bråtemåla 1814 och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter, f. 1807, fick 7 barn. På 1840-talet föddes Mathilda 1842, Johannes 1845 och Wendla Sophia 1850. Anders Johansson, f. i Lenhofda 1803, och Lena Cajsa Svensdotter, född i Algutsboda 1802, var barnlösa. Jonas Petersson, f. i Hälleberga 1793, och Sara Lisa Petersdotter, f. 1803 i Rås, fick tillsammans 6 barn, av vilka Wendla Gustafva föddes 1840 och Adolf 1844. Båtsmannen nr 265 Hemming Jonsson Öman bodde fortfarande på ägorna. Flygstorps egen båtsman nr 191 Peter Jonsson Rydberg var nu pensionerad men bodde kvar. Änkan Stina Nilsdotter avled 1844.
På 1850-talet avled Sven Peterssons hustru Ingrid Lena Petersdotter 1858. Näst äldste sonen Jonas Peter Svensson, som var född 1830, övertog 1859 gården och gifte sig samma år med Maria Charlotta Olofsdotter, som var född 1830 i Brunsryd. De fick 1860 sonen Peter Olof. Jonas Petersson och Sara Lisa Petersdotter avträdde sin gård till näst äldste sonen Johan August Jonsson 1858. Han gifte sig 1860 med Anna Stina Andersdotter från Appleryd, f. 1831. Anders Johansson och Lena Cajsa Svensdotter innehade fortfarande sin gård. De hade inga egna barn men var förmyndare för ett par föräldralösa barn, Lovisa och Emma Franzdöttrar, födda 1838 och 1841. Dessa flyttade 1858 och 1859 till Gislatorp och Hälleberga. På ägorna fanns nybyggaren Johannes Jonsson, född i Solberga 1805, och hans hustru Stina Petersdotter, född i Madesjö 1815. De gifte sig 1859, då hon kom från Vissefjärda. Hon medförde från ett tidigare äktenskap 3 barn: Pehr August, född 1845, Carl Johan 1849 och Jacob Wilhelm 1855. I sitt nya äktenskap fick hon 1861 sonen Frantz Elof. Torparen Lars Erik Petersson flyttade in på ägorna 1857. Hustrun hette Carolina Carlsdotter. De fick 1859 dottern Hilda Christina.
På 1860-talet flyttade Magnus Nilsson och Ulrika Maria Magnidotter. I stället kom Otto Hammargren hit från Hälleberga 1863. Han var född där 1830 och gift med Johanna Petersdotter, f. 1826 i Madesjö. De hade flyttat omkring innan de kom till Flygstorp. De två äldsta barnen Carl Johan och Aron Albin var födda i Dref 1854 resp. 1856, Frantz Jacob var född i Hofmantorp 1858, Johanna Sophia var född i Hälleberga 1860. I Flygstorp föddes Jonas Edvin 1865, August Robert 1867 och Otto Fredrik 1870. Hälftenbrukaren Carl Peter Johansson flyttade 1863 till Östra Skedebäckshult med hustru och 3 barn. 1/4 mtl ägdes av Johan Peter Svensson, f. 1830, och hans hustru Maria Charlotta Olofsdotter född samma år. De fick på 1860-talet 5 barn: Pehr Olof 1860, Johan Conrad 1861, JennySofia 1864, Carl Albert 1866 och August Robert 1868. Nästa 1/4 mtl ägdes avAnders Johansson, f. 1803 i Lenhofda, och hans hustru Lena Kajsa Svensdotter, född samma år i Algutsboda. De flyttade 1869 till Lilla Idehult. De efterträddes 1870 av Peter Johan Petersson, f. 1840 i Jonsryd, och h.h. Mathilda Emma Sophia Carlsdotter, f. 1849 i Rismåla nr 2. 1/4 mtl ägdes av Carl Peter Johansson, f. 1833 och Lena Stina Svensdotter, f. 1835. De fick 5 barn: Johan Alfred 1857, Emilia Helena 1861, Hilda Josephina 1864, Carl Robert 1866 och Anna Sophia 1869. Johan August Jonsson var född 1831 och gift med Anna Stina Andersdotter, som också var född 1831. De fick fyra barn: Emilia Sophia 1861, Amanda Charlotta 1866, Alma Augusta 1866 och Axel Robert 1870.
En broder till Otto Hammargren smeden Aron Hammargren flyttade in till Flygstorp samtidigtmen flyttade därifrån till Flerohopp 1874. I stället kom hammarsmeden Samuel Hammargren, f. 1833 i Hälleberga och gift med Lena Nilsdotter, född i Åsheda 1831. De hade fyra barn. Bland övriga i Flygstorp under 1860-talet kan nämnas en rad smedsdrängar vid den smedja, som Otto Hammargren startade och drev. Men de kom och gick. Där bodde också arbetskarl Carl Magnus Johansson, f. 1818, hans hustru Cajsa Lena Petersdotter, f. 1819, och deras 7 barn, av vilka 4 emigrerade till USAåren 1873 och 1880. Avskedade båtsmannen Öman bodde fortfarande kvar i Flygstorp med hustru och 2 barn. År 1877 inflyttade backstugu-mannen Gustaf Petersson, f. 1822 i Lenhofda. Han kom från Sigislaryd med hustrun Wendla Gustafva Johansdotter, f. 1823. Johannes Hult levde fortfarande men hans hustru avled 1880.
Vi går fram till åren 1891-1896. Carl Jonas Johansson blevänkling 1894 och flyttade från sin gård,som köptes avägaren till detstraxt förut grundade glasbruket Flygsfors Carl August Svensson,som också köpte 1/4 mtl avJohan Peter Emil Johansson. Denne var född i Hälleberga 1851 och hade 18?? gift sig med Amanda Charlotta Johansson, f. 1862 och dotter till Johan August Jonsson och Anna Stina Anders-dotter. De fick 1892 sonen Karl Emil Albin och 1893 dottern Anna Charlotta Viktoria. Johannes Johansson brukade 1/4 mtl. Han var född 1866 i Hälleberga och sedan 1889 gift med Ida Mathilda Johansson, f. 1867. Johannes Johanssons föräldrar hette Johannes Nilsson och Brita Kristina Svensdotter. Rättaren August Petersson och hans hustru Johanna Matilda Axelsdotter brukade Svenssons hemmansdelar. De hade tre barn: Matilda, född 1873, Oskar Teodor 1878 och Alfred Gottfrid 1882. I Flygstorp bodde också vagnmakaren Johan Thernström, som var född 1860 i Madesjö. Han emigrerade 1898 till USA. Undantagsmannen Johan August Jonsson och hans hustru flyttade 1894 tillÄlghult. Undantagsänkan Maria Charlotta Olsdotter levde ännu, men hennes fyra barn hade lämnat hemmet. På ägorna bodde arbetaren Per Olof Johansson, född 185? och gift 1883 med Hilda Karolina Larsson. De hade sexbarn. Dessutom fanns arbetarna på det nystartade glasbruket, men de kom och gick och stannade inte längre än konjunkturerna gav dem arbete. De utelämnas därför här.
Enskifte ägde rum i Flygstorp 1806. Vi kommer nu till emigrationen från Flygstorp, som visar sig ha varit omfattande. Redan d. 22 april 1870 tog pigan Wendla Sofia Svensdotter ut utflyttningsbetyg till USA. Hon var dotter till Sven Petersson och Ingrid Lena Petersdotter och var född 1850. Hon följdes d. 16 maj 1872 avbrodern Johannes Svensson, f. 1845. Samma månad tog Otto Hammargrens son Carl ut utflyttningsbetyg till USA. Han var född 1854 och således endast 18 år gammal. D. 2 maj 1873 följde systrarna Carolina Charlotta och Christina Carlsdöttrar. De var döttrar till arbetskarlen Carl Magnus Jonsson. Senare samma år följde Aron Hammargren och smeddrängen Peter Wärme. Under 1870-talet var det relativt goda tider och det dröjde till 1879, innan tre syskon Hammargren följde efter: Johanna Sofia, August Robert och Otto Fredrik. Därefter dröjde det till 1880, innan arbetarna Adolf och Wilhelm Freuk emigrerade, följda 1882 avEmilia Karlsson, f. 1861 och dotter till Carl Peter Johansson och Lena Stina Petersdotter, och Wilhelm Karlsson, arbetare. Hilda Josephina emigrerade 1886. Hon var född 1864 och dotter till hälften-brukaren Carl Peter Johansson och Lena Stina Svensdotter. Brodern Carl Robert, f. 1866, emigrerade samtidigt. Systern Anna Sofia, f. 1869, följde efter nästa år. Det stora emigrationsåret 1888 såg endast en emigrant från Flygstorp: Karl Johan Petersson, f. 1871 och son till Peter Johan Petersson och Mathilda Carlsdotter. År 1890 utvandrade glasbruksarbetaren Lundquist med hustru och 6 barn till Norge. Det var dåliga tider för glasbruken dessa år. Många arbetare utvandrade till Norge eller Finland för att söka arbete. År 1891 utvandrade Alma Ottosdotter och en hel familj, bestående av arbetaren Carl Peter Johansson med hustru och 5 barn till USA.
Efter denna åderlåtning blev det en paus till 1896, då August Robert Jonsson emigrerade. Han var född 1868 och son till Jonas Peter Svensson och Maria Charlotta Olofsdotter. Samma år emigrerade glasarbetaren Johan Peter [Fransson?] med hustru och två barn till USA. Det skedde d. 18 augusti. Den 3 oktober utvandrade glasarbetaren Karl Leonard Merkel med hustru och en son till Finland. Som redan tidigare omtalats emigrerade 1898 vagnmakaren Thernström. Han reste till Norge. Så gjorde också två år senare glasblåsaren Franz Edvard Brauer med hustru och tre barn, och 1902 arbetaren Alfred Gottfrid Petersson, född 1882 och son till rättaren August Petersson och Johanna Matilda Axelsdotter. Det dröjde till 1907, innan näste emigrant tog steget. Det var sågmästare Gustaf Robert Ström, f. 1874. Glasarbetaren Axel Manfred Hansson emigrerade till USA 1912 och arbetardottern Anna Gertrud Terese Slättman, f. 1897, for till Danmark 1913. Kanske hon kom tillbaka. Danmark var ju ej så avlägsetsom USA. Som ovan visats var emigrationen från Flygstorp-Flygsfors mycket omfattande. Sammanlagt 52 personer tog ut emigrationspapper under åren 1870-1913. Flygstorp var otvivelaktigt ett av de stora utvandringsområdena i Madesjö.