Gelebo

http://kartor.eniro.se/m/D61WH

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Längst bort i sydvästra Madesjö ligger Gelebo. Namnet är sammansatt av”gil” som betyder nedskärning i terrängen, sänka, och ”boda”, som är pluralformen avbod. Namnet Gelebo kan sålunda översättas med ”de lågt liggande bodarna”. Bodarna kan ha varit fäbodar eller dylikt. Ur dessa från början provisoriska bodar uppstod en fast bebyggelse sannolikt under högmedeltiden. Den omnämnes f.f.g. i 1533 års register över fodring och gärd. Enligt detta skulle ”Olof Brod i Gillebodum” erlägga 2 mark penningar. Han förekommer ej i 1535 års städsleöresregistermen finns däremotmed i de första fullständiga fogderäkenskaperna 1539. Där kallas han ”Olof Broders i Gillebodum”. Hans årliga avrad upptogs till 1 pund smör, en spann malt, en packe näver, ett öre och fodring för två hästar. I 1541 års fogderäkenskaper är namnet fullständigt: Olof Brodersson. Hur klarade sig Olof Brodersson under de följande årens Dackefejd? I 1545 års saköresregister förekommer en ”Oluff Swännssonn i Gehlebodum” som dömts att böta 4 oxar ”för han stod i Borgenn och römde ner till Blekinn.” Böterna var rest från 1544. De ha tydligen samband med Dackefejden. Vem Olof Svensson stod i borgen för nämnes ej. Det måste ha varit en dackeanhängare.
Olof Brodersson kom i varje fall helskinnad ut ur Dackefejden och satt kvar i Gelebo 1547, då han nästa gång nämnes, men också många år framåt. Enligt 1551 års fogderäkenskaper hade hans avrad ökats till 5 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 pund smör, 1 packe näver, 3 dagsverken, fodring för 6 årliga hästar och för 2 konungshästar vart tredje år. Gelebo var tydligen ur Kronans synpunkt ett bra hemman, och Olof Brodersson fortsatte att bruka det under hela 1550-talet och förra delen av 1560-talet. Enligt 1565 års tionderäkenskaper erlade Olof 21/2 skäppa råg och lika mycket korn i tionde till Kronan, vilket var det högsta belopp något hemman erlade detta år.
Olof Broddesson, som han ibland kallas till omväxling med Brodersson, efterträddes mellan 1565 och 1569 avsonen Brodde eller Bror Olofsson. Han var knekt och därmed befriad från att erlägga avraden under krigstid. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade ”Bror i Gilleboda” följande tillgångar: silver-5 lod, koppar-1/2 pund, oxar-2, kor-4, fyraårsnöt-2, tvåårsnöt-1, kalvar-2, får-3, svin-5, häst för 5 mark. För dessa tillgångar hade Bror att betala 10 % i skatt till Älfsborgs lösen. Skatten blev 12 mark 7 öre, vilket var ett avde högsta beloppen i Madesjö. Gelebo var således ett bra hemman.

Från 1572 fick Gelebo en ny brukare. Han hette ”Jödde Oloffsson” och erlade detta år i tionde 3 skäppor råg och lika mycket korn, vilket motsvarar en skörd av45 skäppor råg och lika mycket korn, återigen ett anmärkningsvärt gott resultat.
De två följande åren brukades Gelebo av”Biörn Oloffsson”, men 1575 hette han ”Bonde i Geleboda”. Nu var tionden 11/2skäppa råg och 3 skäppor korn, svarande mot en skörd av221/2 skäppor råg och 45 skäppor korn. Vem som brukade hemmanet under de följande årtiondena är ovisst, men 1598 hette brukaren ”Brode i Gielboda” och 1600 ”Håkan Brode i Göleboda” (sic!), sannolikt far och son. Den senare deklarerade 1601 i rumpeskattlängden, att han ägde 1 par oxar, 4 kor, 3 tunnorsäd. Följande år räknades Gelebo som ”öde” men Håkan Brode stod fortfarande för hemmanet. Han var knekt i Sven Ebbessons knektfänika för S. Möre. Hemmanet räknades nu som 1/2 hemman. Håkan tycks ha undkommit den stora knektdöden i Lifland 1608, då så många Madesjöbönderstupade, men han stupade kanske i Kalmarkriget, tyi 1612 års knektrulla har han ersatts av”Joen i Geleboda”. Nu är Gelebo åter räknatsom ett helt hemman. Den årliga avraden räknas detta år till: 1 öre, 1 mark 6 öre i städslepengar, 3 mark i fodernötspengar, 5 skäpporspann-mål, 1 pund smör, 1 packe näver, 4 dagsverken, fodring för 6 hästar.
Redan 1613 var Joen försvunnen från Gelebo och hemmanet brukades av”Gumme i Geleboda”, som till Älfsborgs lösen betalade 1 koppardaler och 11/2 silverdaler. På hemmanet fanns dessutom en knekt, ”Oluf i Geleboda”, som var gift och betalade 3 silverdaler. Gumme tycks också ha varit knekt, av en annan förteckning från samma år att döma. Han brukade Gelebo ännu 1620 men försvinner därefter ur källorna. Olof däremot finns kvar. Han betalade 1622 tionde för hemmanet, som också hyste andra.

Samma år omtalas en knekt i Bengt Björns kompani avKalmar regemente, ”Matzi Geleboda” och 1623-24 i samma kompani ”Såne Carlsson i Gilleboda”. Den egentlige brukaren var dock Olof. Han var 1626 fjärdingsman och tycks ha varit en både förmögen och ansedd man. I boskapspenningsmantalslängden 1628 uppges hans tillgångar: 5 tunnorsäd, 2 sk. svedjeråg, 1 ungsto, 6 kor, 3 kvigor, 8 får, 6 lamm, 3 svin, 9 ungsvin. Inte många hemman i Madesjö kunde uppvisa så stora tillgångar. Följande år, 1629, var ett svårt nödår, då många hemman i Madesjö var oförmögna att betala sin skatt, men Olof i Gelebo var icke bland dem. Några årsenare, 1633, gjordes en ny inventering avtillgångarna och då visade Olofs deklaration på följande: 51/2 tunnorsäd, 1 ungsto, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 4 kvigor, 4 får, 4 lamm, 4 ungsvin.

Olof måste ha brukat Gelebo till 1639. Då inträffade något ej så ovanligt under 1600-talet: han måste lämna hemmanet. I Södra Möre dombok för året 1647 berättas, att 8 år tidigare hade hemmanet tagits ifrån honom och tilldelats löjtnanten Håkan Svensson,son till ”majoren” på Ebbehult, Sven Håkansson. Olof berättade inför tinget 1647, att han då ”wisste sig intet hemwist utan flyttade till Rålsgårdsmåla till sin brorsdotter.” I samband härmed dementerade Olof inför rätten, att han skulle mördat sin hustru Marit Swensdotter! Rykten härom hade under de förflutna åren cirkulerat i bygden. Vid rannsakningen 1647 fanns inga som helst bevis för detta och Olof frikändes. Men Gelebo förblev brukat av Håkan Svensson. Hustrun levde ännu 1639 enligt kyrkoräkenskaperna, som upplyser, att Olofs hustru detta år gav2 mark till kyrkan, medan dottern gav4 öre. Formellt hade Kronan rätt att avhysa en krono-bonde från hemmanet, men nog förefaller tillvägagångssättet i detta fall brutalt.
Håkan Svenssons hustru hette Anna. Hon förekommer flera gånger i kyrkoräken-skaperna åren 1640 och 1641. Även Annas dotter i Gelebo har ihågkommit kyrkan med en gåva på 4 öre. Håkan självtycks dessa år ej ha vistats i Gelebo. Sannolikt var han i fält. I 1644 års mantalslängd förekommer emellertid ”löjtnant Håkan i Geleboda”. Han hade en dräng mantalsskriven på gården, vilket kan betyda, att han självej vari tillfälle att sköta sysslorna på gården. I 1646 års mantalslängd kallas han ”kapten Håkan Svensson”. Gården var nu på ett helt mantal. Håkan Svensson måste ha avlidit 1649, då ”Enkian i Gelebo” står för hemmanet. Det gjorde hon t.o.m. 1652. Antingen har hon avlidit detta år eller flyttat, kanske till Idehult. I kyrkoräkenskaperna för 1672 nämnes ”Frun i Idehult med dotter”. Det är sannolikt Håkans änka som avses.

Gelebo övergick nu för några år till en annan brukare: ”Peer Ödgesson i Gielebo”. Han klarade sig oskadd undan den stora skogsbranden 1652 och satt kvar under 1650-talet men efterträddes i början av1660-talet av”Mattis i Gelebo”. Från 1663 är Håkan Svenssons son Jeremias Kråk i besittning avGelebo. Han är upptagen i kyrkoräkenskaperna för detta år som Jeremias Kråk i Gelebo. Han skänkte 4 dlr till kyrkan – en betydande summa. Sannolikt 1666 gifte han sig med Juliana Silfverdufva, som detta år vid två tillfällen skänkte 4 dlr till kyrkan. Om Jeremias Kråks tvist med Anders Trälod i Ebbehult om rätten till bänkplats i Madesjö kyrka, kan man läsa i Madesjö sockens historia. Jeremias Kråk stupade i slaget vid Landskrona i det skånska kriget, varefter hans änka och barn flyttade till Lilla Idehult.
I 1686 års jordebok brukas 1 mtl Gelebo aven Börje Svensson. Den årliga räntan till Kronan var 8 dlr 12 öre 17 penningar, men i 1699 års jordebok är det förmedlat till 7/8 mtl och delat mellan två brukare, vardera på 7/16 mtl. De hette Börge S. och Gumme M. enligt längden. Börge S. syftar naturligtvis på Börge Svensson, men vem var Gumme M? När 1717 års mantalslängd gjordes upp hade delningen fortsatt. Gelebo var nu delat på fyra hemmansdelar, vardera på 7/32 mtl. Ägarna hette nu Börje Börjesson, som väl var son till Börje Svensson, Nils Gummesson, Måns Börjesson och ännu en Nils Gummesson. I husförhörslängden 1728-1740 finns dessa fyra kvar, men dessutom en femte bonde Anders Månsson, vars hustrus namn är struket. Hon var tydligen död. De båda Nils Gummesson kallas senior och junior. Seniors hustru hette Kerstin, juniors Sigrid, Börje Börjessons hustru hette Ingeborg och Måns hustru hette Brita. Anders Månsson var möjligen son till Måns Gummesson.
1719 åtalades ogifte bonden Nils Gummesson i Gelebo för lönskoläge med ogifta Kerstin Jonsdotter.
Under förra delen av 1700-talet delades således Gelebo upp på fem enheter. Under perioden 1755-1788 bestod denna indelning delvis, fastän ägarna växlade. Vid periodens början stod Nils Nilsson som innehavare aven hemmansdel. Han var född 1732 och gift med Stina Andersdotter, som var född samma år. De hade fyra barn:
Karin, Olof, Maria och Anders, vilkas födelseår ej är angivna. Nils Nilsson var sannolikt son till Nils Börjesson. Nästa hemmansdel innehades av Jacob Börjesson och hans hustru Karin Nilsdotter. De hade tre barn: Olof, Börje och Brita Stina. Anders Månsson vigdes 1750 vid Karin Svensdotter, som sannolikt var hans andra hustru. Sven Nilsson var född 1726 och gift med Karin Abrahamsdotter, som var född 1732. De hade tre barn: Karin, Abraham och Kerstin, födda 1755, 1756 och 1759. Per Månsson och hans hustru Maria (inget efternamn angivet) hade fem barn: Sofia, Sven, Nils, Maria och Elin. Per Olsson var född 1726. Han var gift med Sigrid Carlsdotter. De hade tillsammans fem barn: Maria, Per, Sven, Stina och Olof. De två sistnämnda anges vara födda 1769 resp. 1772. Under perioden fanns det två båtsmän i Gelebo: Per Persson Styckman och Daniel Persson Styckman, far och son.

Under tiden 1782-1801 skedde stora förändringar i Gelebo. Anders Isacsson, f. 1749, vigdes 1782 vid Ingeborg Danielsdotter, f. 1749. De fick fyra barn: Peter, Isac, Lena och Stina. Det blev Isac Andersson, f. 1783, och hans hustru Ingrid Petersdotter, som övertog hemmansdelen. Anders Isacsson flyttade så småningom till Bellsjö. Isac Andersson och hans hustru flyttade i sin tur 1805 till Dörby. Nils Jonsson med hustru och 6 barn flyttade 1801 till Öland. Jacob Börjesson och Karin Nilsdotter följdes av Daniel Jacobsson, f. 1752, och hans hustru Maja Nilsdotter, f. 1750. De fick tre barn: Stina, Peter och Brita Stina. Stina var född 1779 och blev 1804 gift i Ljungby. Sonen Peter Danielsson, f. 1786, övertog hemmansdelen. Hans hustru hette Maria Pers-dotter och var född 1789. De fick tre barn: Jonas, f. 1814, Fredrica, f. 1817 och Peter, f. 1819. Nästa hemmansdel ägdes av Olof Jonsson och h.h. Ulrica Petersdotter, som 1789 fick dottern Ingrid. Olof Nilsson och Ingeborg Nilsdotter, f. 1760 bebodde den sista hemmansdelen. De fick 1800 sonen Nils.
Under åren 1815-1821 skedde ytterligare hemmansklyvning i Gelebo. De 7/8 mantal, som hemmanet omfattade splittrades upp på de mest egendomliga småstycken. 7/32 mtl ägdes nu av Peter Håkansson, f. 1769 och hans hustru Elin Nilsdotter, f. 1776. De fick tre barn: Johannes, f. 1807, Helena, f. 1810, och Maria, f. 1813. 3/96 mantal ägdes avGumme Persson, f. 1775, och h.h. Stina Olofsdotter, född 1771 i Knapps-måla. De fick tre barn: Peter, Olof och Gustaf, födda 1804, 1809 och 1812. Familjen flyttade efter 1818 bort från Gelebo. Efterträdare blevNils Håkansson, som var född 1773 i Vissefjärda, och hans hustru Brita Caisa Vallentin, f. 1774 i Tingsås. De hade endast ett barn, dottern Elin, född 1808 i Vissefjärda. 7/48 mantal utgjorde änkan Susanna Carlsdotters gård. Hon hade två barn: Stina Cajsa, f. 1800, och Gustaf, f. 1801.

Nästa hemmansdel på 7/48 mtl ägdes fortfarande av Peter Danielsson med hustru och tre barn. Fadern och modern levde på gården som undantagsfolk. 7/32 mantal ägdes avänkan Ingeborg Nilsdotter, f. 1760 och änka efter Olof Nilsson. Sonen Niklas Olsson vigdes 1820 vid Stina Petersdotter, f. 1803 och tillträdde därefter hemmanet. 7/96 mantal ägdes av Samuel Petersson, f. 1786 och Brita Stina Petersdotter, f. 1783.
Under åren 1821-1840 skedde nya förändringar i Gelebo. Peter Håkansson blev undantagsman, då gården övertogs av sonen Johannes Petersson och hans hustru Stina Andersdotter, som var född i Vissefjärda 1800. De fick fem barn: Peter Gustaf, f. 1830, och Maria, f. 1834, Anna Christina, f. 1837, Johan, f. 1839 och FranzAnders, f. 1841. En liten stump på 7/128 mantal förvärvades avNicolaus Svensson på grannhemmanet Köket. På 3/96 mantal satt fortfarande Nils Håkansson och Brita Caisa Vallentin med enda barnet, dottern Elin. På hemmansdelen satt en tid Staffan Hansson, f. 1790 och Stina Svensdotter, f. 1793, vilkas dotter Ingrid Lena föddes 1825. På samma hemmansdel är även uppförd bonden Sven Petersson Cardell och Maria Staffansdotter med fyra barn, men deras vistelse där kan endast ha varit en kortare tid.
På hemmansdelen 7/48 mantal hade nu änkan Susanna Carlsdotter lämnat plats för sonen Gustaf Petersson och hans hustru Maria Olofsdotter, f. 1809, medan på nästa hemmansdel, även den på 7/48 mantal, Peter Danielsson och Maria Andersdotter bodde. Maria Andersdotter avled emellertid 1828. Det fanns tre barn i familjen: Peter, f. 1819, Stina Lisa, f. 1821, och Maria, f. 1824. Nästa hemmansdel, på 7/32 mantal, brukades avNicolaus Olsson och Brita Stina Petersdotter, men på hemmansdelen fanns också Peter Jonsson och hans hustru Christina, vars efternamn ej är upp¬tecknat. De bodde där endast en kortare tid liksom Israel Gummesson och Ingrid Andersdotter från Vissefjärda, födda 1792 resp. 1797. De hade tre barn: Christina, f. 1822, Anna Maria, f. 1825 och Cajsa Greta, f. 1829. Slutligen fanns Samuel Petersson kvar på sina 7/96 mantal. Han och hans hustru fick på 1820-talet tre barn: Stina Lena, Charlotta Maria och Peter Gustaf, födda 1822, 1827 och 1830.

Under 1840-talet bodde 59 personer i Gelebo, varav28 män och 31 kvinnor. På 7/32 mtl bodde Johannes Petersson och hans hustru kvar. Fortfarande var 7/128 mtl avsöndrade och ägda avNicolaus Svensson i Köket. 7/64 mtl ägdes till en början av Olof Andersson, f. 1793 i Mortorp, och hans hustru. Han flyttade redan 1842 tillbaka till Mortorp. Efterträdare blevOlof Larsson, även han en Mortorpsbo, f. 1805. Hans hustru hette Ingrid Lena Nilsdotter, f. 1814. En avsöndrad del på 7/256 mtl ägdes av Nils Nilsson och Maja Stina Börjesdotter, men övertogs 1849 av Daniel Olsson, f. i Oskar 1814, och hans hustru Cajsa Lena Johansdotter, f. i Vissefjärda 1817. De hade tre barn: Peter Olaus, f. i Gränö 1841, Johannes, f. i Agebo 1847, och Joseph, f. i Gelebo 1849.
Nästa hemmansdel, på 7/48 mtl, ägdes under 1840-talet av Peter Petersson, f. 1819, och h.h. Ingrid Lena Staffansdotter, f. 1825. De fick 1843 dottern Maria Christina. 7/32 mantal brukades under 1840-talet av Olof Gummesson, som var född i Mortorp 1806 och kom till Gelebo 1837, då han ingick äktenskap med Fredrika Petersdotter, som var född 1817 och dotter till Peter Danielsson och Maria Persdotter. De fick fyra barn: Jonas Peter, f. 1838, Maria Christina, f. 1843, Nicolaus, f. 1847, och Ida Matilda, f. 1849. På ägorna fanns en torpare Daniel Göransson, som var född i Agebo 1820. Han gifte sig 1850 med Maria Olofsdotter från Knappsmåla. Den sista hemmansdelen ägdes från 1849 av Jonas Gustaf Nilsson, som var från Algutsboda och född 1820. Han och hustrun Cajsa Lena Jonsdotter från St. Idehult kom närmast från Olofsbo. Det fanns 6 barn i familjen. Båtsman för Gelebo under 1840-talet var Jonas Petersson Gillström, som 1850 ersattes av Johannes Svensson Gillström, född i Laggemåla 1822. Närmast kom han från Norra Svalehult.
Också under 1850-talet brukade Johannes Petersson och Stina Andersdotter sin hemmansdel. Fortfarande var 7/128 mtl avskilda och ägda avNicolaus Svensson i Köket. Daniel Olsson och Kajsa Lena Johansdotter fortsatte att bruka sina 7/256 mtl. Sonen Joseph avled 1858 i den stora rödsotsepidemien, men familjen ökades 1852 och 1857 med Franz och Charlotta. 7/96 mtl inköptes 1857 av Nils Peter Svensson från Mortorp. Närmast kom han från Oskars socken. Han var gift med Stina Lisa Petersdotter, f. 1821 och dotter till Peter Danielsson och Maria Andersdotter. 35/768 mtl förvärvades 1853 av Carl Gustaf Magnusson, f. i Vissefjärda 1825. Han kom från Oskar och flyttade 1857 till Svalehultmed hustrun Johanna Börjesdotter, f. 1831 i Kopparfly, och tre barn.

7/256 mtl ägdes några år av Jonas Petersson, f. i Björstorp 1822 och gift med Britta Stina Nilsdotter från S. Örsjö. De flyttade redan 1852 till Oskar. 35/768 mtl för-värvades 1853 avGustaf Börjesson från Käringskruf och h.h. Anna Stina Olaidotter, men de flyttade redan 1857 till Ö. Smedstorp. De hade då tre barn. Jonas Gustaf Nilsson och Cajsa Lena Jonsdotter flyttade däremot inte från sin hemmansdel men alla deras fyra barn lämnade hemmet under 1850-talet. Från Ramsjö kom 1850 Peter Jonas Petersson och Cajsa Gretha Israelsdotter. Hon var dotter till Israel Gummesson och Ingrid Andersdotter och född i Gelebo 1829. De ficksönerna Franz Johan och Peter August under Gelebotiden men flyttade redan 1855 till Agebo sedan de sålt till Johan Petersson i Krokstorp i Oskar. Från Oskar kom 1855 Peter Gustaf Israelsson. Han vigdes detta år vid Wendla Petersdotter, f. 1834 i Bällsjömåla. De fick fram till 1860 tre barn: FranzJohan, Peter Elof och Ida Mathilda. År 1860 inköpte Anders Andersson frånÄlghult 7/256 mtl. Han var gift med Gertrud Persdotter från Oskar. De hade två barn: Olivia Mathilda och Johan Alfred. Jonas Månsson och Anna Maria Israelsdotter hade vid 1850-talets slut 6 barn. Han var född i Mortorp 1822 och hon i Vissefjärda 1825. Om henne är antecknat, att hon hade svag hörsel.
7/32 mtl brukades fortfarande av Olof Gummesson och Fredrika Petersdotter. De fick till 1860 sju barn. 35/384 mtl förvärvades 1857 avAndreas Danielsson, som var född i Oskar 1830 och samma år gifte sig med Maria Magnidotter, som också var från Oskar. De fick 1858 dottern Ida Christina. Enligt anteckning i kyrkoboken hade Andreas Danielsson 1854 varit anklagad för delaktighet i dråp, men då endast ett vittne fanns mot honom blev han frikänd.
Tre torparfamiljer bodde i Gelebo under 1850-talet. Daniel Göransson, Peter Jonsson d.y. och Peter Jonsson d.ä. hette torparna. Efter ett år kom torparen och smeden Gabriel Karlberg från Oskar. Han var född i Nye liksom hustrun Carolina Petersdotter. De hade fyra barn.

Det är förvånande hur splittrat på många hemmansdelar Gelebo var under 1850-talet. En annan omständighetsom förvånar är rörligheten bland hemmansägarna. De kom, bodde i Gelebo några år och flyttade bort. Vidare är det anmärkningsvärt hur stark inflyttningen från Oskar och Mortorp var.
Vi förflyttar oss fram i tiden till 1870-talet. 7/64 mtl brukas nu av Franz Anders Johansson, f. 1841 och son till Johannes Petersson och Stina Andersdotter. Hustrun, Christina Carlsdotter, var född 1841. De fick mellan 1863 och 1879 icke mindre än åtta barn. Under 1880-talet skulle ytterligare fyra barn födas, men tre av dem dog i barndomen.
Nästa 7/64 mtl ägdes avPeter Gustaf Johansson, som var äldre broder till Franz Anders Johansson. Han var gift med Christina Petersdotter, f. 1830. De fick mellan 1859 och 1871 sexbarn. 7/128 mtl ägdes på 1870-talet avPehr August Johansson i Köket, 7/256 mtl ägdes intill 1875 av Peter Gustaf Eliasson, f. 1834 i Vissefjärda, och hans hustru Christina Håkansdotter, f. 1840. De fick tre barn, alla döttrar, innan de 1875 flyttade till Oskar. De efterträddes på samma hemmansdel avCarl Vilhelm Jacobsson, f. 1845 i Algutsboda. Han kom närmast från Björstorp och ingicksamma år äktenskap med Maria Christina Olofsdotter, f. 1843 och dotter till Olof Gummesson och Fredrika Petersdotter. De fick 1876 sonen Axel Ferdinand och 1878 dottern JennyAugusta. 133/762 mtl ägdes av Nils Peter Svensson sedan 1857. 7/256 mtl ägdes avAnders Andersson, som var änkling och som avled 1871. Hemmansdelen övergick då till Johan Gustaf Jonsson, f. 1845 och hans hustru Ida Charlotta Olsdotter, f. 1850. De fick 1877 dottern Ida Augusta.
7/32 mtl ägdes på 1870-talet av Jonas Peter Olofsson, f. 1838 och äldste son till Olof Gummesson och Fredrika Petersdotter. Hans hustru hette sedan 1867 Emma Gustava Magnidotter, f. 1844. De fick fyra barn: Pehr Elof, Carl Amandus, Anna Emilia och Johan Emil, födda mellan 1869 och 1878. 7/256 mtl ägdes nu avGustaf Jonsson, f. 1818 i Oskar, och hans hustru Ingrid Gustava Olsdotter, f. 1828. De hade fem barn: Ida Christina, Hedvig, Damma, Carl Anders och Franz Otto. Samtliga voro födda mellan 1856 och 1869. Den sista hemmansdelen ägdes avAndreas Danielsson sedan 1857. Han blevänkling 1877. Fem barn vistades vid 1870-talets utgång i hemmet: Franz Johan, Thilda, Pehr, Carl Anders och Ida Christina, samtliga födda mellan 1861 och 1873. Tre undantagsfolk, tre torparefamiljer och flera back¬stugusittare fanns under 1870-talet på Gelebo ägor.

Under 1880-talet brukades 7/64 mtl fortfarande av Franz Anders Johansson och hans hustru. Av deras 12(!) barn dog tre och äldste sonen Carl Johan, f. 1870 emigrerade 1889 till USA. Peter Gustaf Johansson ägde fortfarande nästa 7/64 mtl. Icke mindre än fyra av hans barn emigrerade på 1880-talet till USA. Äldste sonen FranzElof och yngsta dottern Hulda lämnade Sverige 1882, sonen Carl Emrik 1887 och Johan 1890. Den avsöndrade stumpen på 7/256 mtl tillhörde nu Josefina Jonsdotter i Köket. På 7/256 mtl bosatte sig 1887 Per August Johansson, f. 1845, och hans hustru Charlotta Carlsdotter. De hade 8 barn. De flyttade redan 1888 bort från Gelebo. En del omfattande 7/256 mtl förvärvades under 1880-talet av den riksbekante bondepolitikern Nils Petersson i Runtorp, men han bodde inte i Gelebo. Carl Vilhelm Jakobssons och Maria Kristina Olofsdotters hemmansdel omfattade nu 35/768 mtl. De fick under 1880-talet ytterligare två barn: Hilma Kristina och Anna Viktoria, födda 1881 och 1884. Nils Peter Svensson och Stina Lisa Petersdotter flyttade 1883 från 133/768 mtl till Karlslunda. 7/64 mtl köpte 1886 Johannes Jonsson från Oskar, som emellertid samma år sålde till Johan Johansson i Ebbehult och därefter emigrerade till USA. Från Vissefjärda kom 1889 Peter Andersson, f. 1841, och hans hustru Anna Maria Nilsdotter, f. 1844. De hade tre barn, av vilka äldste sonen Aron Gottfrid, f. 1868, år 1891 emigrerade till USA. På 7/256 mtl avled ägaren Johan Gustaf Jonsson och hans hustru Charlotta Olsdotter 1886 resp. 1885. Gården inköptes av Johan A. Olsson. 49/192 mtl ägdes fortfarande av Jonas Peter Olofsson och Emma Gustava Magnidotter. De fick fram till 1889 åtta barn. De två äldsta: Per Elof, f. 1869, och Carl Amandus, f. 1871, emigrerade till USA 1888 resp. 1891.
Gustaf Jonsson och Ingrid Gustava Olsdotter flyttade 1882 till Oskar. Från Karlslunda kom samma år Jonas Håkansson, f. 1820 i Vissefjärda, och hans hustru Helena Nilsdotter, f. 1826. Hon och äldste sonen Carl Alfred emigrerade 1888 till USA. Yngsta dottern Ida hade 1886 gift sig med Josef Anders Jonsson, f. 1865 i Mortorp. De övertog de 133/768 mtl, men 1888 emigrerade hon till USA. 343/2304 mtl ägdes avP.A. Johansson i Ramsjö. Anders Danielsson blevänkling 1877 och flyttade 1883 till Oskar. Av barnen emigrerade Frans Oskar 1889 till USA, dottern Tilda flyttade 1883 till Oskarmed fadern liksom syskonen Carl Anders och Ida Kristina. 49/384 mtl inköptes 1883 av Frans Oskar Jönsson, som var född 1857. Han flyttade tillbaka till Grötsjö i Karlslunda redan 1884. Från Vissefjärda kom 1885 Johan August Olsson och hans hustru Kajsa Lena Gustafsson, född 1843 i Oskar. Efter hennes död 1890 gifte han om sig med Kajsa Lena Olaidotter, f. 1849 i Vissefjärda. De brukade 7/128 mtl. 7/256 mtl innehades från 1883 avPeter August Johansson, som var född 1844 i Vissefjärda och sedan 1875 gift med Wendla Olsdotter, f. 1848. De fick till 1891 sex barn, alla utom det sista döttrar. Sonen Karl Viktor föddes 1891. 7/384 mtl slutligen förvärvades 1886 avJohan Peter Petersson, som redan 1860 ingått äktenskap med Ingrid Lena Petersdotter. De hade 5 barn. Äldste sonen, f. 1867 hette Karl Algot och tog namnet Sjöström. Dottern Amanda Mathilda, f. 1873, emigrerade till USA 1890.

På Gelebo ägor bodde på 1880-talet ganska många människor. Några var undan-tagsfolk, andra var torpare och åter andra kallas arbetare. År 1890 flyttade en hantverkare, skräddaren Otto Israelsson Molin, till Gelebo i samband med att han gifte om sig med Wendla Gustava Israelsdotter. Smeden Gabriel Karlberg bodde fortfarande i Gelebo. Snickaren Johan August Lindell var född 1858 och sedan 1885 gift med Johanna Jonasdotter från Skrö. Förre båtsmannen Johan August Svensson Stycke flyttade till Gelebo 1886. Han var född 1817 i Algutsboda.
Vi avslutar denna skildring av Gelebo historia med att undersöka situationen under åren 1891-1896. Det visarsig, att uppsplittringen på många hemmansdelar fortsatt. Det förefaller,som om Gelebo mer än något annat hemman i Madesjö varit utsatt för denna hemmansklyvning. Vi börjar listan över hemmansägare med att 7/64 mtl fortfarande ägdes av Peter Gustaf Johansson och Kristina Petersdotter. 7/256 mtl ägdes avPer August Svensson i Köket, gift med Josefina Jonsdotter. ”Runtorparn” den bekante politikern ägde fortfarande 7/256 mtl. 35/768 mtl ägdes fortfarande av Carl Vilhelm Jakobsson och Maria Kristina Olofsdotter. Peter Andersson och Anna Maria Nilsdotter ägde två hemmansdelar, en på 7/64 mtl och en på 7/288 mtl. En hemmansdel på 343/2304 mtl (sic!) ägdes avP.A. Johansson i Ramsjö, en del på 49/192 mtl ägdes av Jonas Peter Olsson och Emma Gustava Magnidotter med åtta barn hemma. 7/256 mtl ägdes av Carl Johan Jonsson i Bällsjö. 7/128 mtl ägdes fortfarande avJohan August Olsson och hans 2:dra hustru Cajsa Lena Olsdotter. 7/384 mtl ägdes också avsamme man, Johan Peter Petersson och hans hustru Ingrid Lena Petersdotter. Som ovan sagts emigrerade 1890 en dotter till USA. Hon följdes 1895 av systern Anna Augusta. Endast två barn bodde därefter kvar i hemmet: Hilda Gustava och Pehr Gottfrid. På 7/256 mtl bodde fortfarande Peter August Johansson och Wendla Olsdotter. Alla barnen bodde kvar i hemmet.

Av övriga bosatta i Gelebo under 1890-talets första hälft kan nämnas smeden Gabriel Karlberg och dennes son, Per Viktor Karlberg, som också var smed, skräddaren Otto Molin med hustru och 4 familjer, där husfadern kallas arbetare. Gelebo var fort¬farande en folkrik by, trots de åderlåtningar emigrationen till USAåstadkommit. Vi går över till denna.
Som redan framgått avdet föregående var emigrationen kraftig från Gelebo. Redan 1869 tog pigan Emma Johansdotter ut utflyttningsbetyg till Kiel i Tyskland. Om det var en definitivutflyttning eller temporär, går ej att avgöra. Sedan dröjde det till 1880-talet, årtiondet med de dåliga tiderna, innan någon emigrerade från Gelebo. Början gjordes 1881, då pigan Emma Danielsson utvandrade till USA. Hon följdes 1882 av Franz Elof Petersson, son till Peter Gustaf Johansson, och avarbetaren Jonas Lindblom. Den sistnämndes öden i USAär okända. Han hördes aldrig mera av och dödförklarades avS. Möre häradsrätt 1921.
Det dröjde till 1885, innan näste emigrant hördes av. Det var Lindbloms syster, kallad hustru Amanda Göransson, som då tog ut betyg. Även hon dödförklarades i sinom tid, 1936, avS. Möre häradsrätt. Hemmansägaren Johannes Jonsson kom till Gelebo 1886 men utvandrade samma år. Nästa år utvandrade fyra syskon Carlsson, barn till arbetaren Carl Gustaf Eriksson. De hette Per Viktor, Carolina Sofia, Frans och Johan Emil. Nästa år, det stora emigrantåret 1888, nådde också utvandringen från Gelebo sitt maximum, då sju personer utvandrade, nämligen drängen Peter Jonsson, hemmansägaren Jonas Peter Olssons äldste son, Per Elof Jonsson,smeden Per Viktor Karlberg, snickaren Frans Lindblom, försvunnen och dödförklarad liksom sina syskon, Ida Jonsson, hustru till arbetaren Josef Anders Jonsson, hemmansägaren Jonas Håkanssons hustru Helena Nilsdotter och son Carl Alfred Jonsson.

Året därpå, 1889, utvandrade endast 2 personer, Anders Danielssons äldste son, Frans Johan Andersson och Frans Anders Johanssons äldste son, Carl Johan Fransson. År 1890 emigrerade endast en person, hemmansägaren Johan Peter Peterssons dotter, Amanda Mathilda. År 1891 utvandrade 3 personer: hemmans-ägaren Jonas Peter Olssons son Carl Amandus Jonsson, hemmansägaren Peter Gustaf Johanssons son Johan Petersson och drängen Carl Algot Carlsson. Det blev nu en paus till 1895, då hemmansägaren Johan Peter Peterssons dotter Anna Augusta Johansdotter lämnade Sverige.
Åter blev det en paus på 3 år, innan bonddottern Tilda Andersson endast 16-årig emigrerade. År 1900 utvandrade bondsönerna och bröderna Johan Emil och Frans Oskar Olsson och 1901 fem personer: arbetaren Teodor Fabian Kronlund, hemmans-ägaren Johan Peter Söderlund med hustru Amanda Kristina Lindell, sonen Ruben Albin och dottern Serafia Kristina. År 1902 emigrerade bondsonen Gustaf Theander Johansson, son till hemmansägaren Jonas Peter Olsson, 1905 tre syskon: Johan Alfred Kronlund, Viktoria Teresia och Artur William Kronlund. Nästa år, 1906, utvandrade endast en person, Karl Ernst Albert Svensson och 1909 hemmansägaren Karl Oskar Petersson. Sammanlagt emigrerade underåren 1869-1914 38 personer, varav 37 till USAoch 1 till Tyskland. Det är ganska många från en enda by.
Endast en sak bör tilläggas till denna skildring avGelebo öden under fyrahundra år: laga skifte förrättades åren 1844-1845. Det var säkert ingen lätt uppgift i detta splittrade hemman.