http://kartor.eniro.se/m/iDpps
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Ordet -lycke betyder i ortnamn ”inhägnad”. Harstenslycke är det enda exemplet i Madesjö på denna ortnamnstyp, som är väl företrädd i Torsås och Söderåkra socknar. I Torsås finns Farslycke, Sunelycke, Sloalycke, Vetelycke, i Söderåkra Fastlycke och Törnelycke, i Halltorp Torelycke, Prästlycke och Germundslycke. Denna ortnamnstyp hör således mera hemma nere vid kusten. Förleden i Harstenslycke är personnamnet Harsten eller Hallsten, som är betygat från äldre medeltid. Namnet Harstenslycke betyder således det av Harsten inhägnade området. Personnamnet Harsten är också belagt från Karlslunda, där Harstensbo är beläget. Harsten är väl den person, som någon gång under medeltiden inhägnade och odlade upp det område, som efter honom fick namnet Harstenslycke.
I skriftliga källormöter namnet först i fogderäkenskaperna 1539, i vilka ”Per Skraale i Harstenslichio” får sin avrad till Kronan fastställd till 5 marker smör och 2 fyrkar jämte fodring för 2 hästar varje år. Avraden var ganska obetydlig, vilket visar, att Harstens-lycke då ansågs som ett svagt hemman. Enligt 1548 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Karl Persson i Harstenslöcke”, tydligen en son till Per Skraale. Efter ytterligare 3 år, 1551, hade Karl Persson efterträtts av”Ernst Persson”, som kan ha varit Karls broder. Hans avrad var 2 fyrkar, 1/2 pund smör och fodring för 3 hästar varje år och ytterligare för en s.k. konungshäst vart tredje år.
År 1556 fanns det två brukare på hemmanet. Enligt fogderäkenskaperna hette brukaren ”Oloff Bergesson”men enligt den särskilda knektrullan fanns det en knekt ”Jon Bagge i Halstenslycke”. Han rekryterades just detta år och fick i lön 3 mark. Han tillhörde Jöns Abbes i Ljusås rote. År 1561 återfinns Ernst Persson som brukare. Hans avrad hade ökats med tre dagsverken. År 1565 klassificerades Harstenslycke som 1/2 hemman. Det brukades nu av knekten Håkan som var ansvarig för avraden, men tionden ansvarade Ernst för. Han gav 1 skäppa råg och lika mycket korn. Tydligen brukade Ernst hemmanet på våren, då tionden levererades, men på hösten hade Håkan trätt till. Han stannade några år i Harstenslycke. Enligt 1569 års räkenskap var hans avrad: 12 penningar, 10 marker smör, 3 dagsverken och fodring för ytterligare två s.k. lagmanshästar.
Till Älfsborgs lösen 1571 deklarerade Håkan sina tillgångar: koppar-1/2 pund, oxar-2, kor-2, treårsungnöt-3, kalv-1, får-4, svin-2, häst för 5 mark. Skatten på dessa till¬gångar blev 7 mark 6 öre, ett måttligt belopp. Följande år gav Håkan 1/2 skäppa råg och 2 skäppor korn i tionde, medan tionden 1575 var 1/2 skäppa råg och 1 skäppa korn.
Under loppet av 1570-talet efterträddes Håkan avTruls, som står för hemmanet 1580. Hur länge han bodde kvar är ovisst, då han ej var knekt och därför ej
medtagen i Abraham Nilssons knektrulla 1586. Först i jordeboken 1600 förekommer Harstenslycke på nytt. Det betecknas som 1/2 hemman och brukaren heter Håkan. Han kan väl knappast vara identiskmed den Håkan som bodde i Harstenslycke omkring 1570, men detta går ej att avgöra, då inga efternamn står upptagna. Håkan var emellertid en betrodd man och var fjärdingsman för östra fjärdingen. I 1601 års rumpeskattlängd deklarerade Håkan 1 par oxar, 2 kor och 2 tunnor utsäde, men 1604 förmådde han ej betala någon tionde. Håkan genomlevde Kalmarkriget. Han var icke knekt. Till Älfsborgs lösen 1613 erlade han 2 silverdaler och 3/4 koppardaler.
Näste brukare hette Per eller Peder. I 1620 års mantalslängd över boskaps-penningen deklarerade Per i Harstenslycke 3 tunnor åkersäd, 11/2 skäppa svedjeråg, 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 1 kviga, 3 ungnöt, 4 får, 2 lamm. För dessa tillgångar blev det en skatt på 1 dlr 181/2 öre, vilket är ganska lågt. Per var knekt och tillhörde i varje fall 1623 Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Hans fullständiga namn var Per Joensson. I Claude de Lavals kompani fanns ytterligare en knekt från Harstenslycke, Nils Nilsson, men han hörs ej av efter 1623. Från 1624 upptogs hemmanet på frihet av Carl i Harstenslycke. Om honom heter det: ”förbrent om våren 1624, när de myterister i Möre blefvo antastade.” På ett annatställe i fogderäkenskaperna heter det: ”affbrent när de 2 mytereriske skyttarne skulle fängslas 1624 om 2 dagh Posk. Optaget på frihet 1624. Till skatt 1627.” Det syftar på de sensationella händelserna annandag påsk 1624, när Sven Håkansson överrumplade högkvarteret för Jon Stims upprorsförsök i Köl och två av deltagarna i myteriet flydde från Köl men blev upphunna vid Harstenslycke och då förskansade sig i en gård. Gården antändes av förföljarna och de två skyttarna innebrändes. Carl var helt oskyldig. Han var de närmaste åren nämndeman och som sådan befriad från dagsverken till Kronan. År 1628 deklarerade Carl för 3 tunnor säd, 1/2 tunna svedjesäd, 1 ungsto, 2 oxar, 1 stut, 5 kor, 3 kvigor, 3 får och 3 lamm. Det pekar på ett visst välstånd.
Carl måste ha dött 1629, då han försvinner ur häradsnämnden. I 1633 års mantals-längd heter brukaren Nils, som deklarerade 21/2 tunna säd, 1 sto, 1 oxe, 3 stutar, 5 kor, 4 kvigor och 4 får. Hur länge denne Nils brukade Harstenslycke är obekant, men 1641 har han avlösts avTruls. Han står under rubriken ryttare och knektar och har således tillhört en avdessa kategorier. Han deklarerade för 1 sto, 2 stutar, 3 kor, 2 kvigor, 4 får och 2 tunnor utsäde. På hemmanet fanns då också en ”Elin, ibm”. Hon har ej deklarerat några tillgångar.
Truls brukade Harstenslycke under lång tid. I den stora skogsbranden 1652 drabbades han. I 1654 års mantalslängd står om Harstenslycke: ”Afbränt. Bonden krympl. 1/2 Truls i Harstenslycke.” Säkerligen fick han skattefrihet till 1657, som alla de fick, som lidit av branden. 1660 var Truls död men hans änka stod för hemmanet hela 1660-talet, tills 1668 års mantalslängd upptager ”Truls änka i Harstenslycke, Håkan, son.” Denne Håkan Trulsson stod åtalad inför häradsrätten för att ha avlat barn med Anna Persdotter i Madesjö Prästgård! Håkan fick böta 20 dlr, Anna 10 dlr för lönska-läge. Följande år, 1669, stod Truls änka fortfarande för hemmanet men hon hade två söner hemma. Den ene var väl Håkan den andre Måns Trulsson. Denne stod ensam för gården i 1686 års jordebok. Hemmanets ränta var enligt jordeboken 3 dlr 11 öre 21 penningarom året. Enligt domboken var Måns Trulsson också sockenskräddare. I 1699 års jordebok har situationen helt förändrats. Hemmanet är nu delat mellan Per och Johan, som brukar 1/4 mtl vardera. Räntan för hela hemmanet är sänkt till 3 dlr 7 öre 21 penningar. I 1717 års mantalslängd heter de båda brukarna Nils Israelsson och Lars Olofsson. Nils Israelsson förekommer i domboken 1722 vid oktobertinget som vittne till ett testamente av Per Månsson i Spaksmåla.
I den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1740 förekommer Nils Israelsson, född 1689, och hans hustru Brita. Den andre bonden heter nu Jöns Olofsson. Hustrun heter Ingrid Olofsdotter. En rad inhyses bor nu på hemmanets ägor. Båtsman var Jacob Knipa. I vallängden till kyrkoherdevalet 1740 upptages dessa två brukare liksom i husförhörslängden 1749-54. Av husförhörslängden 1755-88 framgår, att Jöns Olofsson var från Gislatorp och född 1708. Hustrun Ingrid Olofsdotter var född 1712. Familjen flyttade till Harstenslycke 1740. De hade en son, Olof, född 1737, och en dotter, Maria, f. 1748. I domboken 1747 återges ett mål, i vilket Måns Nilsson i Gislatorp åsin hustrus Ingrid Månsdotter vägnar hade stämt dennas halvsyskons förmyndare Jöns Olofsson i Harstenslycke att taga lösen ur 1/4 mtl Gislatorp. Vid 1749 års ting vittnade Nils Israelsson i ett mål mot Joen Jonsson i Ö. Persmåla angående vidskepelse. Nils Israelsson gifte under 1740-talet om sig med en Maria. I familjen fanns 6 barn: Sven, f. 1734 i det första äktenskapet, Olof 1744, Daniel 1747, Aron 1749, Ingjärd 1751, Ingeborg 1753. Vid tinget 1767 skedde 3:dje uppbud för Sven Nilsson på 1/4 mtl kronoskatte Harstenslycke, ”som han dels ärft och dels sig tillöst af sina syskon”. Sven Nilsson ingick äktenskap med Botil Pers-dotter, f. 1721, som medförde dottern i ett föregående äktenskap: Caisa Nilsdotter.
Jöns Olofsson efterträddes av sonen Olof Jönsson,som var född 1737 och gifte sig med Christina Persdotter. De fick 4 barn: Caisa 1766, Olof 1769, Israel 1771 (död 1789) och Peter 1774. Olof Jönsson var en betrodd mani Madesjö. Efter att någon tid ha tjänstgjort som extra nämndeman blev han 1786 ordinarie nämndeman. Nämndemannaämbetet var vid denna tid i regel förbehållet några ansedda släkter, i vilka det nästan gick i arv. I motsats härtill var Olof Jönsson en ”novus homo” som genom sin duglighet kunnat tränga sig in i denna utvalda krets. Han avsade sig 1794 nämndemannaskapet ”på grund av sjukdom och kroppsbräcklighet.” Han dog kort tid därefter. Dottern Caisa vigdes 1785 vid Johan Svensson, som i samband därmed köpte hemmansdelen avOlof Jönsson. De brukade denna gård till i varje fall 1793, då Jon Svensson i egenskap av hemmansägare i Harstenslycke var inblandad i den stora tvisten om vattenföringen i den bäck, som ett halvt sekel senare skulle komma att kallas ”Bolanders bäck”, men som vid denna tid hette Videbäcken. Familjen flyttade sedan till Persmåla och gården övertogs av Olof Jönssons son Peter Olofsson, f. 1774, och dennes hustru Stina Jonsdotter, född samma år. De fick till 1814 barnen Jonas 1794, Axel 1799, Maja Lisa 1801, Maja Signe 1803, Caisa Lena 1812 och Helena 1814.
Sven Nilsson och Botil Persdotter tog undantag och följdes av Nils Olofsson, som 1795 ingått äktenskap med Sigrid Larsdotter, f. 1765. De fick barnen Måns och Jonas, innan Nils Olofsson avled 1801. Änkan Sigrid Larsdotter bodde kvar som undantagsänka. Från Ljungby kom 1803 Anders Larsson, f. 1755, och hans hustru Gertrud Persdotter, f. 1763. De blev i sin tur undantagsfolk mellan 1815 och 1821, då 1/4 mtl utarrenderades till Jonas Andersson i Uddabo, som möjligen kan ha varit en son. Båtsmannen för Harstenslycke hade hittills alltid hetat Knipa, men nu ändrades namnet till Högstedt.
Under 1820- och 1830-talen övertog Axel Petersson och hans hustru Ingrid Peters-dotter, f. 1806, Peter Olofssons hemmansdel, men den övergick snart till Olof Jonsson, f. i Ljungby 1802, och hans hustru Stina Svensdotter, f. 1789. De hade barnen Andreas, f. i Ljungby1817, och Christina. Andreas Jonsson, som var född i Ljungby 1817 och sannolikt broder till Olof Jonsson, gifte sig 1838 med Charlotta Israelsdotter, f. 1823. Hon kom från Kråksmåla till Harstenslycke. De fick 1841 sonen Joel och 1843 dottern Emma Mathilda.
Den andra hemmansdelen på 1/4 mtl brukades av Peter Jonsson, f. i Ö. Smedstorp 1808, och hans hustru Christina Jonsdotter, f. i Ljungby 1821. De fick två barn: Emma och Johan, födda 1841 resp. 1845.
Under 1840-talet flyttade Andreas Jonsson 1845 till Ö. Persmåla. Hans företrädare Olof Jonsson flyttade 1848 till Köl. Hemmansdelen övergick till Carl Fredrik Petersson, som var från Högebo och född 1819. Han köpte Andreas Jonssons gård och ingick 1848 äktenskap med Olof Jonssons dotter Christina, född i Harstenslycke 1828. Deras son Per Olof föddes 1849. Den andra hemmansdelen ägdes fortfarande av Peter Jonsson och Christina Jonsdotter. Deras barnskara ökades med Johan 1845, Peter Lorenz 1848 och Andreas 1850. På ägorna bodde undantagsänkorna Stina Jonsdotter och Maria Nilsdotter samt inhysesänkan Helena Petersdotter, som flyttade hit från Vissefjärda 1846 med sonen Johan August Gustafsson.
Under 1850-talet växte båda bondefamiljerna. Carl Fredrik Petersson och Christina Olofsdotter fick ytterligare 3 barn: Ida Charlotta 1852, Johan August 1857 och Carl Amandus 1860. Peter Jonssons och Christina Jonsdotters barnskara ökades med Hilda Sophia 1855 och Amanda Rebecka 1859. Maria Nilsdotter och Stina Jons-dotter avled 1860 resp. 1858, medan Helena Petersdotter flyttade till Spakstorp efter sonens död. Som båtsman kom 1851 från Åby August Petersson Kjölberg, som var född i Madesjö 1829. Han var gift med Emma Maria Gustafsdotter från Nottebäck, f. 1839. Dottern Amanda Charlotta föddes 1860.
Om vi slutligen går fram några årtionden till 1890-talet, så är situationen i avseende på de båda hemmansdelarna i så måtto förändrad, att Carl Fredrik Petersson och Christina Olofsdotter tagit undantag till förmån för sonen Johan August Karlsson, som 1893 ingick äktenskap med Amanda Charlotta Petersson från Älghult, f. 1866. Samma år, 1893, avled brodern Gustaf Ernst. Året efter föddes dottern Gerda Anna Charlotta. På den andra hemmansdelen efterträddes Peter Jonsson avsonen Andreas Petersson, f. 1850. På hemmansdelen bodde undantagsänkan Christina Jonsdotter, änka efter Peter Jonsson. Tre döttrar till dem vistades fortfarande i hemmet. Torparen Frans Henriksson var född 1848 och gift med Johanna Jonsdotter. De hade 6 barn. Till Harstenslycke inflyttade 1893 från Johannes församling i Stockholm Ida Christina Petersdotter, som var född i Madesjö 1857 och sedan 1878 gift med arbetaren Peter Gustaf Blomquist, som emigrerade till USA samma år. I familjen fanns det 7 barn. Enligt kyrkoboken hade Blomquist 1884 utträtt ur Svenska Kyrkan och inträtt i Metodistepiskopalkyrkan. Tre av barnen hade därför döpts i metodistkyrkan. På hemmanet bodde också arbetaren Johan Peter Andersson, avskedade båtsmannen August Högstedt och båtsmannen Carl Oskar Högstedt, f. 1865, om vilken är antecknat i kyrkboken, att han varit frånvarande från familjen i 7 år och införts i boken om obefintliga.
Två personer är antecknade som emigranter från Harstenslycke. 1892 flyttade ogifta Emma Matilda Högstedt, f. 1863, till Danmark och 1893 ovannämnde Peter Gustaf Blomquist till USA.
Laga skifte skedde i Harstenslycke så sent som åren 1908-1909.