http://kartor.eniro.se/m/Sy81s
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Namnet Gummemåla är sammansatt av Gumme och -måla. Gumme är en kortform av personnamnet Gudmund. Måla betyder ”avmätt jordstycke”. Hemmanet har således uppkommit, när någon gång under senmedeltiden en man vid namn Gudmund tagit upp en nyodling på häradsallmänningen. Detta område fick då namnet Gummes ”måla” eller Gummemåla. När detta kan ha skett är okäntmen sannolikt bör det ha skett tidigast under 1300-talet, då den stora nyodlingsverksamhet, som betecknas av-målanamnen tog sin början. Den fortsatte sedan in på 1600-talet. Gummemåla bör dock ha tillhört den tidigaste -målabebyggelsen. Härför talar, att Gummemåla, när det dyker upp i historiska källor 1539 är ett rikt hemman med stor avrad till Kronan.
I 1539 års lista över sakören, dvs böter till Kronan, nämnes ”Cronobonden Swen Aakasson”, som för slagsmål skulle böta 3 mark penningar. Sannolikt var han fader till ”Aake Stuth”, som samma år nämnes som länsman i Madesjö och vars avrad till Kronan var: 1 spann malt, 3 skäppor mjöl, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 öre och 1 packe näver. Denna avrad var bland de största i Madesjö och visar, att Gummemåla av Kronan ansågs vara ett rikt hemman. Härför talar också, att han var länsman. Som sådan intog han mellanställning mellan Kronan och socknens bönder. Till länsmän togs självfallet endast rika och ansedda bönder. Med befattningen följde som en erkänsla från Kronan frihet från att utgöra avraden, så länge man innehade länsmansbefattningen. Aake Stuth var också enligt anteckning i fogderäkenskaperna fri från avraden. Han var länsman under dackefejdens oroliga årmen hade 1544 lämnat tjänsten. I detta års saköreslängd är han istället antecknad ”för nogre dröfftehestar han haffuer dolt.” Det blev böter: 3 oxar och 1 stut. Om det var detta som föranledde avskedet från länsmanstjänsten framgår ej av notisen.
Åke Stuth har i fogderäkenskaperna 1551 efterträtts av sonen Swen Åkesson vars avrad ökats med fodring för två konungshästar vart tredje år. Han var 1553 knekt men torde ej ha förblivit knekt någon längre tid. Enligt 1561 års fogderäkenskaper hade hans avrad höjts med 1 skäppa malt och ett dagsverke, så att han var skyldig att göra 4 dagsverken. De löstes i allmänhet med pengar. Enligt tionderäken-skaperna 1565 erlade Swen Åkesson 2 skäppor råg och 11/2 skäppa korn i tionde till Kronan. Det svarar mot en skörd av 30 skäppor råg och 22 skäppor korn. År 1569 hade fodringen höjts med två s.k. lagmanshästar. Så kom 1570 med Älfsborgs lösen. Inför denna deklarerade Swen Åkesson: koppar-1 lispund (7-7,5 kg), oxar-7, kor-10, tvåårsungnöt-3, kalvar-2, får-4, svin-12, häst för 5 mark. Det blev en skatt på 23 mark. Swen Åkesson framstår som en av de rikaste bönderna i Madesjö!
I 1572 års tionderäkenskaper är Sven Åkesson uppförd för 2 skäppor råg och 3 skäppor korn. Det motsvarar en skörd på 30 skäppor råg och 45 skäppor korn, en godskörd efter den tidens förhållanden. Sven levde ännu 1573 men 1574 stod ”änkan i Gummemåla” för hemmanet. Därefter övertogs det avHåkan Swensson, som säkerligen var en son. Han var 1586-1590 fjärdingsman i norra fjärdingen, vilket innebar, att han var länsmannen Johan Hemmingssons i Gangsmad medhjälpare. För sina mödorsom fjärdingsman var han befriad från dagsverksskyldigheten till Kronan. Han brukade Gummemåla ännu 1601. I detta års s.k. rumpeskattlängd har Håkan deklarerat för 1 par oxar, 4 kor, 1 sto och 4 tunnor utsäde, vilket var något över genomsnittet.
Håkan Swensson måste ha avlidit under det följande decenniet, ty när Älfsborgs lösen togs ut hette brukaren ”Joen i Gummemåla”. Han hade en piga mantalsskriven på hemmanet och erlade 21/2 koppardaler till Älfsborgs lösen. På hemmanet fanns utom honom ”Kerstin i Gummemåla”, som är antecknad som ”slätt utfattig” och inte betalade något till Älfsborgs lösen. Vem hon kan ha varit, är svårt att avgöra. Möjligen var hon änka efter Håkan, men det blir en gissning. Om den nye brukaren var son till Håkan är likaledes omöjligt att avgöra. Han kallas aldrig med annat än förnamnet i räkenskaperna, men efterträdaren hette Håkan Jonsson vilket kan betyda, att han var son till Jon och sonson till Håkan. Men säkerhetstår ej att vinna.
Jon brukade Gummemåla under lång tid. Han och hans hustru stod för hemmanet ännu 1655, men betecknas då som ”åldriga”. Jon deklarerade inför 1620 års extra-beskattning, d.s.k. boskapspenningen, åkerland till 6 tunnors utsäde, svedjeland till 4 skäppor, 1 häst, 1 sto, 3 oxar, 2 stutar, 4 ungnöt, 10 får, 6 lamm, 1 gammalt och två unga svin och fick härför betala 2 dlr 13 öre 20 penningar i boskapspenning. Till den nya boskapshjälp, som utlystes 1628 deklarerade Jon land till 6 tunnors utsäde, svedjeland till 1/2 tunna, 1 sto, 1 ungsto, 3 oxar, 3 stutar, 9 kor, 3 kvigor, 7 får, 7 lamm och 4 ungsvin. Han måste utan tvekan ha varit en av de mest välsituerade bönderna i Madesjö under 1620-talet, en tid som utmärktes av svaga skördar och många ödeshemman.
Till 1633 års boskapspenning deklarerade Jon 51/2 tunna åkerland, 1 tunna svedje-land, 2 oxar, 2 stutar, 7 kor, 3 kvigor, 6 får, 6 lamm och 3 ungsvin. Hemmanets standard var således ungefär oförändrad. I jämförelse härmed synes tillgångarna någotmindre 1641. Jon hade då en dotter mantalsskriven i hemmet och hans tillgångar var1 sto, 1 par oxar, 3 stutar, 6 kor, 3 kvigor, 6 får, 8 lamm, 2 ungsvin och 6 tunnors utsäde. Nu fanns även på hemmanet en Kerstin, som hade två kor, 1 kviga och 4 får.
I 1655 års mantalslängd, den sista i vilken Jon och hans hustru står upptagna som brukare, bodde två söner och en dotter hemma. Därjämte fanns en piga. I 1660 års mantalslängd harsonen Håkan Jonsson övertagit Gummemåla. Den andre sonen hette tydligen Nils Jonsson. Han var 1661 inblandad i ett slagsmål på Madesjö kyrkogård med den notoriske bråkmakaren Sven Svensson i Getahult. Det blevböter till kyrkan – 40 daler och dessutom ytterligare 40 dlr tre-skiftes. Enligt kyrkoräken-skaperna avled Jon 1666, varvid i testamente till kyrkan gavs 2 dlr. Håkan och hans hustru förekommer även vid andra tillfällen som givare till kyrkan. Så bidrog de 1670 till kostnaderna för ommålning av kyrkan.
I 1686 års jordebok står Håkan Jonsson som ensam brukare av Gummemåla men av andra källor framgår det, att också andra personer bodde på hemmanets ägor. Så vigdes 1679 Joen Hemmingsson i Gummemåla och gav i anledning därav 16 öre till kyrkan. År 1678 föddes Berges son i Gummemåla och fick namnet Håkan, och 1679 samme Berges dotter, som fick namnet Karin. År 1683 föddes Håkans son Oluf och 1688 vigdes Nils i Gummemåla vid Kerstin Gunnarsdotter. Nils hette Håkansson i efternamn och var son till Håkan Jonsson. Han fick 1692 dottern Karin.
I 1697 års kvarnkommissions handlingar heter det, att Håkan och Nils i Gummemåla hade en mjölkvarn, som räntade 1 dlr 4 öre till Kronan. Två år senare i 1699 års jordebok är hemmansklyvningen ett officiellt faktum. Nu är Gummemåla delat på tre brukare: Håkan 1/2 mtl, Olof och Nils vardera 1/4 mtl. De var Håkans söner. I 1717 års mantalslängd har uppdelningen gått vidare. Där upptages 4 hemmansdelar brukade av Olof Håkansson, Joen Håkansson, Jon Nilsson och Nils Håkansson. De tre med efternamnet Håkansson var söner till Håkan Jonsson. Vem Joen Nilsson var är obekant. Han kan ha varit brorson till Håkan Jonsson.
Vid kyrkoherdevalet 1740 gjordes en röstlängd upp, där varje röstberättigad hemmansbrukare antecknades. Enligt denna fanns i Gummemåla Olofs änka, Jon Håkansson, gamle Jon Nilsson och unge Jon Nilsson. Var och en brukade 1/4 mtl. Unge Jon Nilsson var uppenbarligen son till Nils Håkansson.
Ägandeförhållandena undergick många förändringar under 1700-talets senare hälft. Ännu i husförhörslängden 1728-1740 är ägandeförhållandena lika med dem i 1717 års mantalslängd och 1740 års prästvalslängd, men under de följande årtiondena uppvisar domböckerna en del namn på personer, som en längre eller kortare tid bott i Gummemåla utan att de upptagits i husförhörslängderna. Vid sommartinget 1757 uppbjöds för andra gången för inspektoren Jacob Montell 1/4 kr.sk.-hemmanet Gummemåla, som han som det heter i protokollet ”sig tillhandlat av Måns Joensson d. 27 sept. 1757 för 650 dlr smt.” Denne Montell var anställd vid Flerohopps järnbruk och blevaldrig skriven i Gummemåla.
Vid vintertinget 1758 hade Olof Olofsson i Gummemåla å egna och sin hustrus Brita Joensdotter vägnar instämt sin svåger Petter Joensson och dennes hustru Karin Olofsdotter i Köpstaden att antingen ge Olof Olofsson 100 dlr smt ”såsom tillgift ur Köpstaden, effter Gummemåla skall vara sämre eller ock taga 100 dlrsmt och sedan ombyta hemmansdelar.” Det blevförlikning inför tingsrätten: Petter Joensson gav Olof Olofsson 80 dlrsmt för Köpstaden. Vid sommartinget 1758 skedde enligt protokollet följande. ”Till följe af Göta Hofrätts utslag af d. 18 jan. företrädde Måns Joensson i Gummemåla, och sedan han blifvit afstraffad med 23 parspö för det han haft smädeord motsin fader Joen Nilsson, gjorde Måns Joensson till sin fader den honom ålagda afbönen, fast fadern ej var tilstädes utan berättades gå omkring att tigga sig födan. Och som Måns Joenssons hustru Sara Olofsdotter ärsjuk och hafvande, så att hon intet kunde undergå något straff eller göra afbön, så bör sådant forderligast verkställas, vilket emedlertid i Domboken antecknades.” Vid ett senare ting avstraffades Sara Olofsdotter med 13 par ris och avbön. Övergrepp mot föräldrar var ett svårt brott på denna tid, då Mose lag i många fall bestämde straffen. Misshandel av föräldrar var t.ex. belagt med dödsstraff. Smädeord avstraffades med spö- eller risslitning. Måns Joensson var ej skriven i Gummemåla. Han bodde där väl en kortare tid.
Låt oss nu i husförhörslängden se efter, vilka hemmansägare som var skrivna i Gummemåla under åren 1755-1788. Jon Håkanssons änka Kerstin Olofsdotter avled 1760. Det fanns fyra barn: Kerstin f. 1736, Nils f. 1741 och gift, Olof f. 1745, salpetersjudare, Sigrid f. 1748 och gift. Gården övergick till Christoffer Nilsson från Ramkvilla, f. 1730, och hans hustru Annika Danielsdotter, likaledes född 1730. Deras döttrar Lisa och Maria föddes 1760 resp. 1770. Den tidigare omnämnde Olof Olofsson var född 1732 och vigdes 1756 vid Brita Jonsdotter, f. 1732. De fick fyra barn: Stina 1756, Sven 1758, Jonas 1764 och Olof 1766. Ovan är omnämnd hans process mot svågern Petter Joensson i Köpstaden och förlikningen dem emellan 1758. Olof Olofsson synes ha haft dålig ekonomi. Då han ej kunde betala sina skulder resolverade K. Bef. 1770, att landsfogden Craelius skulle låta försälja 1/4 kr.sk.-hemmanet Gummemåla på auktion för att förnöja fordringsägarna. Innan denna resolution hann verkställas sålde Olof Olofsson i oktober 1770 sin gård till Ingemund Olsson i Västra Madesjö. Craelius lät dock exekutivauktionen ha sin gång och Ingemund Olsson köpte hemmansdelen för 100 dlr smt lägre pris än han lovat betala Olof Olofsson. Han sålde i sin tur gården 1773 till brukspatronen Löthmann på Kvarnekulla. Olof Olofsson klagade hos högre myndigheter i Stockholm och hans klagomål resulterade i att Justitiekanslern d. 19 juni 1777 remitterade Olofssons besvär till häradsrätten. Olof Olofsson bodde nu i Köpstaden. Det skulle taga för lång tid att här relatera den invecklade processen. Den slutade emellertid i att häradsrätten frikände Craelius, som endast lytt order, förklarade Ingemund Olssons inrop på auktionen giltigt och godkände Löthmanns besittning av 1/4 Gummemåla. Olof Olofsson dömdes för missbruk avrättegång till att böta 1 rdr 32 sk jämte att ersätta Craelius’ rättegångskostnader med 2 rdr och Ingemund Olssons med 32 sk. Olof Olofsson och hans hustru fick rätt att inom 8 dagar vädja till lagmansrätten. De behövde på grund avsin fattigdom ej lösa protokollet. De vädjade inom föreskriven tid men hur det gick till slut harjag ej haft tillfälle att följa. Olof Olofsson försvann emellertid definitivt från Gummemåla. Ingemund Olsson står däremot upptagen, men samtidigt anges, att han bodde i Västra Madesjö. Löthmann skrevs aldrig i Gummemåla, men han står skriven på Kvarnekulla.
Ägare av1/4 mtl enligt husförhörsboken 1755-1788 var Elias Månsson. Han var född 1744 och vigdes 1775 vid Marje Håkansdotter, född 1753 och dotter till Håkan Nilsson. Håkan hade dessutom följande barn: Stina, f. 1754, Cathrina 1758, Peter 1761, Maria 1766. Elias Månsson och Marje Håkansdotter fick 1776 dottern Karin. Olof Jonsson, f. 1746 och Cajsa Jonsdotter, f. 1740 hade två barn: Jonas, f. 1776, och Nils, f. 1779. På ägorna bodde vidare inhyses Jon Håkansson, som avled 1762, och h.h. Kerstin Persdottersamt änkan Ingrid Månsdotter. Hemmanets båtsman Peter Andersson Krusare med hustru Ingjerd Persdotter bodde på Ruskemåla ägor. Han efterträddes av Jonas Olofsson Krusare, f. 1757 och ogift.
Under perioden 1782-1801 stabiliserades ägandeförhållandena i Gummemåla. Det fanns nu fyra hemmansägare där, en för varje fjärdedels mantal. Jonas Jonsson var född 1772 och gift med Cajsa Håkansdotter, född 1770. De hade 2 barn: Brita Stina, f. 1790, och Peter 1798. Nästa 1/4mtl ägdes nu avJonas Olofsson, f. 1776 och son till Olof Jonsson och Cajsa Jonsdotter. Han var gift med Lena Olofsdotter, f. 1774 och hade två döttrar: Stina Lena 1798 och Maja Lisa 1799. Enligt en anteckning i husför-hörslängden bodde familjen i Jonsryd. Håkan Olofsson ägde den tredje fjärdedelen. Han var född 1750 och gift med Kerstin Persdotter, f. 1749. De hade två barn: Peter 1780 och Christina 1785. Den fjärde hemmansdelen innehades av Per Andersson, som var född 1751, och hans hustru Kerstin Persdotter, född 1752. De hade tre barn: Brita, Lena och Cathrina. Den sistnämnda skulle stanna på gården genom giftermål med Johannes Persson, f. 1788. Flera inhyses och undantagsänkor bodde på ägorna.
Under perioden 1802-1814 brukade Jonas Jonsson och Jonas Ohlsson fortfarande sina hemmansdelar. Håkan Ohlsson överlät sin gård på sonen Peter Håkansson, f. 1780, som ingick äktenskap med Brita Stina Jonsdotter, f. 1783 och dotter till Jonas Jonsson. De fick tre barn: Olaus 1807, Lena 1808 och Jonas 1811. Som tidigare nämnts överlät Per Andersson sin gård till mågen Johannes Persson.
Ingen förändring inträdde ifråga om ägandeförhållandena under perioden 1815¬1821. Endast barnkullarna ökade i storlek. Jonas Jonsson fick fyra barn, Jonas Ohlssons barnskara var stor: Maja Lisa 1799, Brita Stina 1803, Olaus 1805, Daniel 1806, Katharina 1810, Peter 1811 och Stina 1814. Johannes Persson och h.h. hade 3 barn: Stina Cajsa 1813, Peter 1816 och Lena Gustafva 1819. Peter Håkansson och Brita Stina Jonsdotter slutligen hade fem barn: Olaus 1807, Lena 1808, Jonas 1811, Stina Cajsa 1815 och Cajsa Lena 1817. Per Andersson och Kerstin Persdotter bodde kvar på sin f.d. gård som undantagsfolk, liksom Håkan Olsson och hans hustru med samma namn: Kerstin Persdotter. Båtsmannen Edmund Krusare fanns i Kristianstad, medan familjen: hustru och tre barn bodde i Ingemundsmåla, ”föddes på socknen”, dvs fick fattigunderstöd. Det fanns en nybyggare på ägorna. Han hette Nils Svensson, var född 1792 och gift med Stina Persdotter, som var född 1794. De fick 1818 dottern Stina Cajsa. Om dem står antecknat i husförhörslängden: ”skall flytta”.
Stora förändringar inträffade i Gummemåla under decennierna 1820-1840. 1/4 mtl ägdes nu avJohannes Petersson, f. 1788 i Långåker, och hans hustru Johanna Svensdotter, f. 1808 i Östra Rismåla. De fick icke mindre än 8 barn, avvilka dock 4 avled i unga år. Ende överlevande sonen, Peter, var född 1816 och blevså småningom gift i Högemåla.
Johannes Andersson, f. 1786, och hans hustru Stina Jonsdotter, f. 1794, ägde nästa hemmansdel. De hade 3 barn: Johan Peter 1825, Andreas 1830 och Carolina 1832. Familjen flyttade 1835 till Ljungby. Efterträdare blev Jonas Danielsson, f. 1800, och hans hustru Lena Håkansdotter, f. 1799. De stannade endast sex år i Gummemåla och flyttade 1841 till Kulla. De hade 4 barn.
Jonas Månsson var född 1809 och gift med Stina Jonsdotter, f. 1811 och dotter till Jonas Jonsson och Cajsa Håkansdotter. De fick 1826 sonen Peter August Jonsson. Jonas Månsson avled 1834, varefter änkan gifte om sig med Peter Carlsson från Markustorp och född 1774. Det var 27 års åldersskillnad mellan dem! Jonas Månssons gård ägdes några år av Jonas Petersson, f. 1810, och Lovisa Jonsdotter, f. 1807, även hon dotter till Jonas Jonsson och således syster till Stina Jonsdotter. De flyttade till Ljungby 1839. Avövriga i Gummemåla boende avled undantagsänkan Lena Olsdottter 1839. Hon var änka efter Jonas Olsson. Alla barnen hade lämnat hemmet. Båtsmannen Johannes Krusare, f. 1807, avled 1835 på sjukhuset i Karlskrona. Han efterlämnade änkan Petronella Petersdotter, f. 1812, och sonen Peter Magnus,som var född 1834. På hemmanet Gummemåla fanns också under 1830-talet inhyses Jonas Johansson, f. 1815, med hustrun Stina Cajsa Petersdotter och dottern Wendla Lovisa, som föddes 1839. Där fanns också sockenskomakaren Lars Johansson Rosengren, f. 1814, och hans hustru Johanna Sophia Eriksdotter, f. 1816. De kom från Kalmar 1838. Han blevbruksskomakare på Flerohopp 1841.
Vi går fram ettdecennium till 1840-talet. Ägaren av1/4 mtl Peter Håkansson, f. 1779, avled 1845. Hans efterlämnade änka Brita Stina Jonsdotter, f. 1783, tog undantag. Äldsta dottern Cajsa Lena flyttade 1842 till Kalmar. Den andra dottern, Lovisa Petersdotter, gifte sig 1845 med Sven Jonsson, f. i Wirrmo 1821. Därmed hade en förgrundsgestalt i Madesjö kommunala livframträtt. Sven Jonsson i Gummemåla skulle bli Madesjö förste vice ordförande i kommunalstämma och kommunalnämnd 1863, landstingsman och nämndeman på 1860-talet för att sluta som häradsdomare. Vi återkommer till honom. Under 1840-talet fick makarna tre barn: Ida Mathilda 1846, Alfred 1847 och Wilhelmina 1850. Det skulle bli flera senare!
Nästa 1/4 mtl ägdes under 1840-talet fortfarande av Johannes Petersson och Johanna Svensdotter. Under 1840-talet ökade deras barnskara med Wendla Sophia 1842, Emma Mathilda 1845 och Johan August 1849. Som redan tidigare nämnts gifte sig äldste sonen Peter till Högemåla 1847. Brukaren av 1/4 mtl Jonas Petersson, f. 1811, och hans hustru Maria Olofsdotter, f. 1817, hade tre barn: Peter August Fredrik 1840, Gustaf Adolph 1841 och Olaus 1844. Familjen flyttade 1846 till Lilla Gangsmad.
Peter Carlsson och Stina Jonsdotter överlät 1850 1/4 mtl till hennes son i första giftet Peter August Jonsson, f. 1826, som detta år ingick äktenskap med Charlotta Johansdotter, som var född i Hälleberga 1829. Till Gummemåla ägor flyttade 1850 från Köpstaden torparen Peter August Jönsson, född i Gunnarsmo 1828. Han gifte sig samma år med Anna Charlotta Johansdotter, född i Hälleberga 1827. Hon kom närmast från Gunnarsmo. Samma år inflyttade från Karlskrona marinsoldaten nr 19 vid andra kompaniet Johan Svärd, f. 1829 i Gunnarsmo. Han hade permission till d. 25 april 1850 för att arbeta på Flerohopps järnbruk.
På 1850-talet ökade Sven Jonssons familj med ytterligare 5 barn till 8: Hanna föddes 1851, Fridolf 1854, Rickard 1856, Hilda 1858 och Otteli 1860. Johannes Petersson och Johanna Svensdotter fortsatte att bruka sin hemmansdel. Dottern Cajsa Lena blev 1852 gift i Köpstaden och dottern Wendla Sophia 1859 i Gummemåla. Emma Mathilda avled 1859. Sonen Johan August, f. 1849 stannade i hemmet. Peter August Jonsson och Charlotta Johansdotter fick två barn: Pehr Elof 1855 och Ida Mathilda 1859. Från Lilla Idehult kom 1859 Johannes Andersson och ingick äktenskap med Johannes Peterssons dotter Wendla Sophia. De fick 1860 dottern Mathilda Sophia.
Av övriga förändringar kan nämnas att undantagsmannen Peter Carlsson avled 1859 och efterlämnade änkan Stina Jonsdotter. Undantagsänkan Brita Stina Jonsdotter bodde kvar i Gummemåla. Från Lindås kom 1866 pigan Emma Svensdotter, f. 1839. Torparen Peter August Jonsson flyttade med hustru och en son till Ingemundsmåla 1851. I stället kom 1855 torparen Jonas Joensson, som var född i Gummemåla 1830. Han var gift med Christina Jonsdotter, f. 1834 i Nybro. De flyttade 1858 till Kulla. Ännu en torpare fanns nu: Gustaf Fredrik Jonsson, f. i Gunnarsmo 1829. Hans hustru hette Anna Stina Jonsdotter och var född i Ingemundsmåla 1823. De kom till Gummemåla 1853 men flyttade redan 1853 till Ryssby. Samma år inflyttade nybyggaren Carl Johan Andersson från Flerohopp. Han var född i Lenhofda 1817 och gift med Adena Maria Lundgren, f. i Kalmar 1808. Från Flerohopp flyttade 1855 lanthandlaren Peter Johan Olsson, född i Käringskruf 1829. Han gifte sig 1858 med Johanna Christina Johansdotter från Algutsboda, f. 1838. De fick sonen Mandus 1859. Flera backstusittare bodde på ägorna. Från Käringskruf inflyttade 1852 August Petersson och Ingrid Lena Jonsdotter med barn, och från Ljusaberg kom 1857 Håkan Axelsson.
Under 1860-talet uppnådde Sven Jonsson höjden av anseende och förtroende i Madesjö. Hans äldsta dotter Ida Mathilda gifte sig 1867 med Peter Adolph Olausson i Göljemåla, och dottern Wilhelmina flyttade 1869 till M. Skedebäckshult. Dottern Edla avled i rödsot 1865. Johannes Andersson och Wendla Sophia Johansdotter fortsatte att bruka sitt hemman. De fick på 1860-talet tre barn: Mathilda Sophia 1860, Amanda Johanna 1863 och Gottfrid 1869. Hemmanet omfattade nu 1/2 mtl, varför det numera endast fanns tre gårdar i Gummemåla. Peter August Jonsson avled 1865. Änkan Charlotta Johansdotter gifte 1867 om sig med Jonas August Carlsson,som var född 1839 i Hälleberga. I första äktenskapet fanns sonen Pehr Elof Petersson och dottern Ida Mathilda Petersdotter. I det nya äktenskapet föddes 1868 en dotter, som avled samma år. Under 1860-talet förvärvade lanthandlaren Peter Johan Olsson 5/32 mtl i Lilla Gangsmad. Båtsmannen Carl Gustaf Jonsson Krusare flyttade 1869 till Bruatorp. Inhysesdrängen Isak Peter Nilsson, f. 1836, var bräcklig till följd avbränn-skador och förmådde ej utföra tungt arbete. På församlingens bekostnad sändes han därför 1861 till Kalmar för att utbildas till småskollärare. (Se om honom Madesjö sockens historia, del 1,sid. 565.) Utom ettflertal backstusittarefamiljer bodde fortfarande nybyggaren och snickaren Carl Johan Andersson på ägorna.
Under 1870-talet flyttade Sven Jonssons son Alfred till Sigislaryd. Dottern Hanna tog ut utflyttningsbetyg till USA 1872. Johannes Anderssons dotter Mathilda Sophia flyttade 1880 till Åby och yngsta dottern Emma avled 1878. Johan August Carlsson och Charlotta Johansdotter tog undantag och hennes son i första giftet Pehr Elof Petersson, f. 1855, övertog gården 1878. Han gifte sig samma årmed Ida Helena Jonsdotter. De fick 1880 dottern Hilda Herfrida Sofia. Det fanns nu tre hemmansdelar i Gummemåla. Från Lenhofda inflyttade 1876 mjölnaren Carl Alfred Samuelsson, f. 1845 i Algutsboda. Han lämnade emellertid Gummemåla redan 1878. Lanthandlaren
Olsson drev fortfarande sin verksamhet. Han hade 9 barn! Snickaren Carl Johan Andersson blev änkeman 1877. Ett par arbetarefamiljer flyttade till Gummemåla under detta årtionde. Johan Alfred Johansson var född i Kråksmåla 1847 och ingick 1876 äktenskap med Emma Charlotta Augustsdotter, f. 1850. De fick 4 barn. Arbetaren Frans John Augustsson var född i Madesjö 1855 och gifte sig 1880 med Wendla Gustava Jonsdotter, f. 1848. De fick två barn.
Vi går fram i tiden till förra hälften av 1890-talet. 1/2 mtl ägs nu av Johannes Andersson och Wendla Sofia Johansdotter. Sonen Gottfrid Johansson, f. 1869, gifte sig 1894 med Ottilia Amanda Karlsson, f. 1871 och arrenderade i samband därmed halva gården. De fick 1894 dottern Ellen Gertrud Amanda. Carl Johansson, f. 1852 i Hälleberga, gifte sig 1879 med Ulrika Carlsdotter, f. 1850 i samma socken och övertog 1/4 mtl. De fick två barn: Hulda Emilia 1880 och Carl Johan 1883. Charlotta Johansdotters son i hennes första äktenskap Pehr Elof Petersson brukade den hemmansdel han 1878 övertagit från styvfadern Jonas August Karlsson. Han och hustrun Ida Helena Jonsdotter fick ytterligare två barn: Gerda Viktoria 1883 och Edla Serafia 1885. Föräldrarna bodde kvar som undantagsfolk. Handlanden Peter Johan Olsson överlät 1893 sin verksamhet på sonen Ernst Ohlsson, f. 1863. Han gifte sig samma år med Annette Sofie Franzén, f. 1866 i Ekeberga. De fick 1894 sonen Ernst Herbert. Torparen Sven Olof Carlsson var född 1855 i Älghult. Han hade 1877 gift sig med Sofia Samuelsdotter, f. 1845 i samma socken. De emigrerade bägge till USA 1893, liksom sonen Edvin Linus Teodor, som var född 1878. Snickaren Carl Johan Andersson avled 1894. Mjölnaren Carl Peter Lindblom gifte sig 1890 med Ida Charlotta Olsson, f. 1853. De flyttade bort 1893. Ett flertal arbetarefamiljer bodde nu i Gummemåla. De hade väl sitt arbete på glasbruket.
Laga skifte skedde i Gummemåla 1847. Till sist emigrationen. Först att utvandra från Gummemåla var Sven Jonssons dotter Hanna, f. 1851, som 1872 fick utflyttnings¬attest till USA. Tio år senare eller 1882 följdes hon av bonden Amandus Olsson, f. 1859. En Joab Olsson emigrerade 1886 och drängen Johan August Petersson, f. 1866, följde den stora emigrantströmmen 1888. Torparen Sven Olof Carlsson, hans hustru Sofia Samuelsdotter och deras son Edvin lämnade 1893 Sverige för USA. Ogifta hemmadottern Ida Matilda Ohrbäck emigrerade 1898. Hon var dotter till handlanden Peter Johan Olsson i Gummemåla. År 1903 emigrerade ogifte mjölnaren Oskar Viktor Franzén, som var född 1879. Han följdes 1905 av hemmansägaren Karl August Gideon Petersson, f. 1878. Siste emigrant till USAföre första världskrigets utbrott var pigan Ida Alfrida Jakobsson, som tog ut utflyttningsbetyg 1914. Tillsammans blir det 12 personer, som emigrerat från Gummemåla, om man får tro anteckningarna i utflyttningslängderna. Några av dem kan ju tänkas ha återvänt till Sverige, men detta har jag ej haft anledning att utforska.