Författare: Mats Johansson

Ramsjö

http://kartor.eniro.se/m/jZtQY

Lästips: Rune Lidberg: Ett gammalt undantagskontrakt i Ramsjö i Hembygdskrönikan 1999 s 159.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet på Ramsjö är väl sammansatt av ”ram” korp- och sjö. Namnet bör således betyda ”korpsjön”. Hemmanet torde ha upptagits under senmedeltiden dvs slutet av 1400- och början av 1500-talet. Då pågick en väldig nyodlingsverksamhet i Smålands skogsbygder, som fortsatte hela 1500-talet och ett stycke in på 1600-talet. Ramsjö nämns som kronohemman 1533, då dess brukare ”Inge i Ramsiö” betalade 2 mark penningar i ”gärd”. I 1535 års städsleöresregister heter den nye brukaren ”Massze i Ramsiö”. Som städsleöre eller tillträdesavgift till hemmanet betalade han 1 oxe och 1 hud. I 1539 års fogderäkenskaper är Inge fortfarande ansvarig för avraden, som bestod i fodring för 2 hästar, 1 lispund smör, 1 öra och 1 packe näver. I 1541 års räkenskaper står ”Masse Hulte” för hemmanet. 1542 är brukarens namn ”Ingeller” vilket väl är en något vårdslös skrivning för ”Inge”. Som överallt var nu avradens storlek betydligt ökad. Nu var avraden penningar-5 fyrkar, korn-1 skäppa, smör-1 lispund, näver-1 packe, ”tåt”-1 klev, dagsverken-3 samt fodring.

Efter dackefejden strävade Gustav Vasa efter att bygga upp en inhemsk nationell här och värvade unga män med dackesympatier till denna. En sådan var tydligen Sven Ingesson i Ramsjö. Han var sannolikt son till Inge och finns med bland de 1545 värvade knektarna. Han fick 3 mark i värvningspengar. Fadern Inge fick samma år sin fodring höjd till att gälla 8 hästar. Han brukade Ramsjö t.o.m. 1556 och är i 1561 års fogderäkenskaper ersatt med ”Sonne Svenson”. Han följdes 1565 av Sten Månsson. Ramsjö var 1565 knekthemman och Sten Månsson var knekt. Han var därmed befriad från att utge hemmanets avrad, så länge han var i aktiv tjänst. Enligt 1565 års tionderäkenskaper erlade Sten Månsson i tionde till Kronan 1 skäppa råg och 2 skäppor korn, vilket motsvarar en skörd av 15 skäppor råg och 30 skäppor korn. Ramsjö räknades nu som ett helt hemman. Enligt den förteckning över knekt-hemman i Madesjö, som kyrkoherden gjorde upp och daterade d. 21 juni 1569 brukades Ramsjö av ”Sten Masse”. Det är samma namn som Sten Månsson. Fortfarande var Ramsjö knekthemman. Älfsborgs lösen 1571 erlades av en annan man: Per i Ramsjö men eftersom Sten Månsson även i fortsättningen brukade Ramsjö, var denne Per endast en tillfällig brukare, kanske en son till Sten Månsson.
Per redovisade betydande tillgångar: silver-10 lod, koppar-1 lispund, oxar-4, kor-7, treårsungnöt-2, tvåårsungnöt-2, får-12, svin-12, hästar för 15 mark. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 1 lod silver och 18 mark 6 öre. Det var ett av de högsta beloppen i Madesjö och visar, att Per var förmögen. I en förteckning d. 15 juli 1571 över ödeshemman i Madesjö står åter Sten Månsson som brukare av Ramsjö vilket ökar sannolikheten av att Per var en son till honom. Sten Månsson brukade Ramsjö ända till slutet av 1500-talet. 1598 möter vi hans namn för sista gången. Han är då fortfarande knekt, men 1600 har han ersatts av Per som också är knekt. Ramsjö saknas i den s.k. rumpeskattlängden 1601, sannolikt därför att Per som knekt var befriad från den extraskatt, som skulle uttagas. I 1604 års knektrulla får vi Pers fullständiga namn: Per Stensson, som visar, att han var son till Sten Månsson. När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1613 hade Ramsjö fått en ny brukare, som hette ”Måns i Ramsjö”. Hans bidrag till Älfsborgs lösen var 3 silverdaler. Dessutom nämns två ”utfattiga” ”Byrie i Ramsjö” och ”Kerstin i Ramsjö”. De var utfattiga och behövde ej betala något.

Vi går fram till 1620. Nu heter brukaren av Ramsjö Håkan, som i 1622 års tionde-räkenskaper efterträtts av ”Gudmund i Ramsjö”. Han var knekt och heter i en knektrulla från 1623 ”Gumme Håkansson”. Han var tydligen son till Håkan. Efter ett tillfälligt avbrott 1625 av en Per i Ramsjö återkom Gumme som den officiellt ansvarige för Ramsjö. I 1628 års mantalslängd över boskapspenningen deklarerade Gumme följande tillgångar: 2½ tunna säd, ½ tunna svedjeråg, 2 kor, 1 kviga och 2 svin. Följande år, 1629, är Ramsjö förklarat för ödeshemman, men Gumme står som brukare och som vanligt betecknar ordet ”öde” oförmåga att betala avraden för året. Ramsjö betecknas nu som ½ hemman. I 1633 års jordebok står att Gumme brukar ½ hemman Ramsjö på frihet, dvs han slapp avrad och extra skatter fram till 1636. Mantalslängden för samma år 1633 upptager icke mindre än 4 brukare: Gumme, Håkan Broddesson, Per Svensson och Matz Stensson. Den särskilda mantals-längden över boskapspenningen nämner 2 brukare: ”Enkian i Ramsjö” som deklarerar för 2 tunnor säd, 1 oxe, 1 stut, 2 kor, 3 kvigor, 2 får, 2 lamm, 2 ungsvin. Vems änka var hon? Den andre i denna längd nämnde heter ”Måns Sonesson” och han har endast 2 kor. I 1635 års jordebok står Gumme ensam för Ramsjö. Han brukar det fortfarande på frihet. Att det bodde andra i Ramsjö framgår av kyrkoräken-skaperna. Enligt dessa gav 1639 Per Månsson i Ramsjö 2 mark till kyrkan och Joens hustru 1 mark. I 1641 års mantalslängd upptages två brukare av Ramsjö: Gumme och ovannämnde Joen. Gumme är gift och har en piga. Hans tillgångar var: 1 föl, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, 2 får, 1 lamm, 1 ungsvin och 2½ tunnor utsäde. Joen var också gift och hade 1 häst, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 3 kvigor, och 2½ tunnor utsäde.

I 1644 års mantalslängd möter oss ett nytt namn: löjtnant Erik Svensson. Han står kvar 1646 som brukare. Erik Svensson var son till ”majoren på Ebbehult” Sven Håkansson. Ungefär samtidigt som Erik Svensson fick Ramsjö fick hans broder Håkan Svensson Gelebo. Kom de hem från krigstjänst samtidigt? (Om Erik Svensson se Madesjö sockens historia, del 1, sid. 175 f.) 1646 fanns utom Erik Svensson ännu en brukare i Ramsjö: Erik Joensson, ogift. Efter 1646 försvinner Erik Svensson från Ramsjö. Har han dött? Brukarna växlar under de närmaste åren. 1648 heter brukaren Sven Nilsson, 1649 Peer Nilsson, som var kvar även 1650. 1652 drabbades Ramsjö av den stora skogselden, som sommaren detta år förhärjande drog fram över Madesjö. I 1654 års mantalslängd heter det om Ramsjö: ”Avbränt, upptaget på frihet till 1656. ¼ förmedlat. Brode i Ramsjö”. Brode hade alltså åtagit sig att bruka Ramsjö mot några års skattebefrielse. Samtidigt hade hemmanet ”förmedlats” till ¼.

I 1660 års mantalslängd är utom Brodde en Anders upptagen som brukare. De brukade hemmanet hela 1660-talet tills 1669 Brodde ersatts av Per. 1667 gav Brodde 3 mark till Madesjö kyrka och 1669 gav Anders 2 mark. Brodde gav 1670 1 daler till kyrkans målning. 1669 heter brukarna ”Peer i Ramsjö” och ”Anders i samma gård”, men Brodde fanns kvar och är upptagen som brukare i 1682 års jordebok, i vilken den årliga avraden värderas till 6 dlr 25 öre 9 penningar. 1683 fick Brodde en dotter Ingrid och samma år fick en ”Sven i Ramsjö” en son Jon. I 1686 års jordebok får vi Broddes tillnamn Matzsson. Ramsjö räknas nu åter som ett helt hemman, men 1699 är det förmedlat till 5/8 mtl. Det är nu delat mellan ”Olof Broddesson” och ”Johan”. Var och en brukade 5/16 mtl. Dessutom har en utgård eller torp ”Ramsjömåla” skattlagts till 26 öre smt. Enligt 1706 års jordebok hade Ramsjö anslagits till ”K. Amiralitetet och Kronan”, dvs den årliga räntan gick till Karlskrona. Enligt 1717 års mantalslängd fanns det 3 brukare av Ramsjö: Olof Broddesson, Per Ingemansson och Per Nilsson. Av domboken 1728 framgår, att Per Nilsson kom från Otteskruf och var son till Nils Svensson därstädes.

Med husförhörslängderna ges utförligare uppgifter om hemmansägarna. Enligt den första husförhörslängden, som omfattar tiden 1728-1740, dvs i huvudsak 1730-talet fanns det fortfarande 3 hemmansägare i Ramsjö: Per Ingemarsson med hustru Kerstin, Per Nilsson med hustru Brita och Påfvel Larsson med hustru Maria. Påfvel Larsson hade en son Anders, som var gift med Brita. Båtsman var Nils Bult. I 1740 års vallängd har hemmansägarna ökats till 4: Påfvel Larsson, Per Jonsson, Anders Larsson och Per Ingemarsson. Var och en brukade 5/48 mtl. I husförhörslängden 1749-1754 är gårdarnas antal fortfarande 4 med följande ägare: Nils Andersson har övertagit den avlidne Per Ingemarssons gård, där dennes änka Kierstin Olofsdotter fortfarande bodde. Sonen Anders Nilsson uppges vara 24 år. Påfvel Larsson är död, 60 år gammal, men änkan Maria bor kvar. Anders Larsson är 50 år och h.h. Ingegärd 48 år. Hans första hustru Brita är död. Per Joensson är 31 år och h.h. Kierstin 25 år. 1755 köptes av Måns Joensson och h.h. Sigrid Påfvelsdotter från hennes bröder Anders Påfvelsson och Nils Påfvelsson hennes fädernegård för 200 dlr smt (domboken 1758). Redan 1757 drabbades Måns Joensson av en eldsvåda, vars skada vid häradsrätten bestämdes till 427 dlr, vilka häradsrätten beviljade Måns Joensson som brandskadeersättning.

Husförhörslängden 1755-1788 redovisar de förändringar, som under perioden skett i Ramsjö. Per Ingemanssons änka Kerstin Olofsdotter uppges i längden vara född 1698. Två barn vistades i hemmet: Brita född 1738 och Nils. Brita Persdotter blev senare gift med Per Svensson i Ramsjö, f. 1735. Nils var gift med Maria och bodde i Gelebo. Måns Joensson var född 1730. Han var först gift med Sigrid Påfvelsdotter och efter hennes död med Lisbeth Svensdotter, f. 1741. De gifte sig 1784. I det första äktenskapet föddes 4 barn: Brita 1756, Karin 1762, Jonas 1769 och Elin 1779. Jöns Svensson var född 1732 och gift med Brita Andersdotter, f. 1738. De fick 3 barn: Stina 1757, Jöns 1764 och Brita 1770. Per Joensson var född 1698. Hustrun hette Kierstin Håkansdotter (födelseåret ej angivet). De fick 1737 dottern Brita. Övriga boende var Jöns Persson, som 1785 gifte sig med Lisa Olofsdotter, född 1762. Anders Larsson innehade en tid en gård men flyttade snart till Kolfly. Olof Olofsson, f. 1729 och gift med Maria Andersdotter, f. 1722, flyttade till S:t Sigfrid. Vi har redan nämnt Per Svensson och Brita Persdotter. De fick 5 barn: Jöns 1762, Johan 1765, Per 1769, Karin 1774 och Jonas 1779. Nils Andersson var född 1736 och gift med Brita Persdotter, född 1739. De fick också 5 barn: Per 1764, Olof 1767, Peter 1770, Jonas 1775 och Stina 1780. Nils Anderssons fader Anders Nilsson var född 1723 och gift med Maria Persdotter, född samma år. De gifte sig 1753 och fick 5 barn: Nils, Maria, Gertrud, Ingeborg och Peter. Båtsman var Gumme Bult, som bodde i Mortorp. Torpare var Petter Persson, f. 1740, gift med Caisa Andersdotter. Deras dotter Brita Stina var född 1775.

Under perioden 1782-1801 avled Anders Nilsson som inhyses 1789 och hans hustru Maria Persdotter 1790. Av deras barn var Gertrud gift i Bällsjö, Ingeborg gift i Kroksjö och Peter sedan 1787 gift i Ramsjö. Nils Andersson och Brita Persdotter hade undantag. Sonen Jonas var båtsman i Ramsjö. Jöns Svensson avled 1789 liksom hans hustru Brita Andersdotter. Deras dotter Stina var gift i Algutsboda, sonen Anders gift i Ramsjö. Per Svensson och h.h. Brita Persdotter avled båda 1789. Alla deras 5 barn hade lämnat hemmet. Jöns Persson, född 1762, gifte sig 1786 med Lena Olofsdotter, f. 1761. De fick 1787 sonen Sven och 1790 dottern Brita Stina. Peter Andersson var född 1764 och gifte sig 1786 med Lena Olofsdotter, f. 1761. Han beviljades 1788 av tingsrätten 3:dje uppbud på sin nyinköpta hemmansdel i Ramsjö. De fick 4 barn: Nils 1788, Maria 1792, Peter 1794 och Jonas 1799. Olof Nilsson var född 1767. Hans hustru hette Ingjärd Olofsdotter, utan angivet födelseår. De fick 1794 dottern Maria och 1796 dottern Cajsa. Jöns Jönsson var född 1769 och gift med Stina Svensdotter, utan angivet födelseår. De fick 3 barn: Catharina 1794, Sven 1797 och Brita Stina 1799. Båtsman var Jonas Bult, född 1775. Torpare var Peter Svensson, f. 1740, och Sven Månsson, f. 1746. Han var gift med Karin Bengtsdotter. De hade 3 barn.

Under åren 1802-1814 avled Jöns Persson 1809. Han efterlämnade änkan Lisa Olofsdotter, f. 1761, och 4 barn. Äldste sonen Sven Jönsson, f. 1787, övertog de 5/32 som Jöns Persson brukat. Hans hustru hette Maria Olofsdotter, som var född 1794. De fick 1812 dottern Brita. Peter Andersson, f. 1764, gifte sig 1787 med Lena Petersdotter och fick 4 barn, samtliga födda före 1802. Även han brukade 5/32 mtl. Olof Nilsson, f. 1767, och Ingjärd Olofsdotter, f. 1764, fick 1805 sitt tredje barn, dottern Brita Stina. Jöns Jönsson, f. 1769, och Stina Svensdotter, f. 1775, fick ytterligare fyra barn: Maria 1802, Jonas 1805, Peter 1808 och Andreas 1811.

Under åren 1815-1821 fanns det 4 gårdar på 5/32 mtl vardera i Ramsjö. Peter Andersson och Lena Petersdotter tog nu undantag av Anders Jonsson, f. 1799 och ogift. Olof Nilsson och Ingjärd Olofsdotter tog också undantag. Det var deras dotter Cajsa Olofsdotter och hennes man Inge Nilsson, f. 1794, som övertog hemmans-delen. De fick 1819 sonen Peter. Sven Jönsson och Maria Olofsdotter fortsatte att bruka sin hemmansdel. De fick 1815 sitt andra barn, dottern Stina. Jöns Jönsson och Stina Svensdotter fick 1817 sitt åttonde barn, dottern Maja Lena. På ägorna bodde inhysesänkan Cajsa Andersdotter, f. 1740 och hennes dotter Brita Stina, f. 1778 samt inhysesänkan Lisbeth Svensdotter, f. 1741. Torpare var Jonas Olsson, f. 1767 och gift med Elin Johansdotter, f. 1775. På ägorna bodde också avskedade båts-mannen Jaen Blykula, som var ”blesserad” dvs sårad.

På 1820-talet gifte sig Anders Jonsson med Maria Petersdotter, f. 1792. De fick 3 barn: Jonas Peter 1824, Johannes 1825 och Andreas 1831. Peter Andersson bodde kvar på gården som undantagsman. Inge Nilsson och Cajsa Olofsdotter fick sitt andra barn, då dottern Stina Lena föddes 1822. Olof Nilsson och h.h. Ingjärd Olofsdotter avled under 1820-talet, den sistnämnda 1824. Sven Jönsson och Maria Olofsdotter fortsatte att bruka sina 1/3 mtl. Jöns Jönsson och Stina Svensdotter tog undantag, innan Jöns Jönsson avled 1831. Gården överläts till äldsta dottern Brita Stina Jönsdotter och hennes man Fredrik Olsson från Mortorp, född 1794. De hade från 1824 sonen Johan. Den näst äldsta dottern Maria Jönsdotter, f. 1802, blev gift med Magnus Ericsson, f. 1795, men de flyttade bort från Ramsjö. På ägorna bodde båtsmannen och torparen Staffan Hansson Trafvare från Vissefjärda, född 1790, och h.h. Stina Svensdotter, f. 1793. De hade sonen Ingemund. Torparen Jonas Olsson och h.h. Elin Johansdotter bodde kvar på ägorna en tid men flyttade därefter bort. Torparen och båtsmannen Jonas Snäll var född 1800 och hans hustru Anna Nils-dotter från Hagby 1797. De hade 3 barn. Torpare var Jonas Pettersson, f. 1802 och gift med Martha Lena Månsdotter, f. 1797.

Under 1830-talet avled Anders Jonsson men änkan Maria Petersdotter fortsatte att bruka gården tillsammans med de tre minderåriga barnen. Sven Jönsson och Maria Olofsdotter tog undantag av Jonas Peter Andersson, som var son till Anders Jonsson och Maria Petersdotter och var född 1824. Fredric Olsson och Brita Stina Jönsdotter tog också undantag av sonen Johan Fredricsson och h.h. Christina Petersdotter. Inge Nilsson avled och hans änka tog undantag av dottern Stina Lisa och hennes man Johannes Svensson från Södra Örsjö, f. 1817. Undantagsmannen Olof Nilsson avled 1831. Flera inhyses är strukna i kyrkoboken och alltså döda eller bortflyttade. Torparen Jonas Petersson betecknas som vanför. Om avskedade båtsmannen Adam Malm från Åseda, f. 1782 och h.h. Maria Håkansdotter, f. 1775 heter det, att han hade en byggnad i Ramsjö och att hustrun bodde på Kroksjö ägor.

Under åren 1841-1850 fanns det 14 män och 16 kvinnor i Ramsjö eller tillsammans 30 personer. På 5/32 mtl avled Anders Jonsson 1844. Änkan Maria Petersdotter tog undantag av sonen Jonas Peter Andersson, som redan 1846 gifte sig med Cajsa Lena Olofsdotter från Långåker, f. 1813. Hon dog redan 1848, varefter Johan Peter Andersson 1850 gifte om sig med Anna Gustava Håkansdotter från Toresbo, f. 1830. Hon avled redan samma år i kopporna, varpå han ånyo stod som änkeman. I första äktenskapet föddes 1846 sonen Johan. På nästa 5/32 mtl dräpte 1844 Sven Jönsson avskedade båtsmannen Trafvare i Olofsbo och blev därför av häradsrätten dömd till döden. K. M:t förvandlade straffet till två års fästning i Landskrona. Från detta straff hemkom Sven Jönsson 1846. Gården hade då övertagits av Carl Johan Petersson från Norra Otteskruf, född 1826. Han vigdes 1847 vid Stina Svensdotter, född i Ramsjö 1815 och dotter till Sven Jönsson. De fick 1848 dottern Wendla Johanna och 1850 dottern Hilda Christina. Fredric Olsson och Brita Stina Jönsdotter tog undantag av sonen Johan Fredricsson och h.h. Christina Petersdotter från Norra Örsjö, f. 1823. De fick 1846 sonen Frans. Brita Stina Jönsdotter avled 1844. På nästa 5/32 mtl avled Inge Nilsson 1842, efterlämnande änkan Cajsa Olofsdotter och sonen Peter, f. 1819 och dottern Stina Lena, f. 1822 och gift med Johannes Svensson från Södra Örsjö, f. 1817. De övertog gården. De fick 3 barn: Wendla Gustava, f. 1843, Frans Johan 1844 och Peter August 1847. Torpare var Peter Danielsson, född i Floahult 1811 och hitflyttad från Mellan-Örsjö 1830. Han var gift med Lena Axelsdotter, född i Södra Örsjö 1812. De hade 5 barn. Båtsman var från 1847 Andreas Petersson Rahm, född i Toresbo 1830.

Under 1850-talet flyttade änklingen Jonas Peter Andersson 1855 till Otteskruf med sin 1846 födde son Johan. Gården övertogs av Gustaf Petersson från Agebo, f. 1818 och h.h. Maria Petersdotter, f. 1814. De medförde 5 barn men flyttade 1856 till Olofsbo. Efterträdare blev Nils Petersson, född i Vissefjärda 1799, som dock avled redan 1857. Han efterlämnade änkan Gertrud Olofsdotter, född 1819, och 6 barn. Nästa 5/32 mtl brukades alltjämt av Carl Johan Petersson och Stina Svensdotter. På nästa 5/32 mtl sålde Johan Fredsson till Anton Holm i Stora Ebbehult och flyttade 1853 till Krumhall. Gården brukades från 1857 av Jonas Peter Andersson, som flyttade tillbaka hit från Södra Otteskruf, men han avstod gården redan följande år, 1858, till Gustaf Olsson, född 1825 i Virrmo men närmast kommande från Norra Persmåla. Han var gift med Christina Nilsdotter från Kolsbygd, f. 1817. De hade sedan 1849 dottern Johanna. Den fjärde gården på 5/32 mtl ägdes av Johannes Svensson och Stina Lena Ingelsdotter, som dock avled 1858. De hade 3 barn: Wendla Gustava, Frans Johan och Peter August.

Från Kolsbygd inflyttade 1860 undantagsmannen Zackris Nilsson, född i Kolsbygd 1810 och h.h. Ingrid Lena Gustava Petersdotter, född i Norra Örsjö 1832. De hade barnen Ida Mathilda, född i Mellan-Örsjö 1853 och Franz Elof, född i Kolsbygd 1858. Båtsman var Anders Petersson Rahm, född i Toresbo 1830 och gift med Cajsa Lena Jonsdotter från Norra Örsjö, född 1817. De hade 3 barn. Torpare var Johannes Svensson, född i Gränö 1811 och gift med Christina Johansdotter, född i Mortorp 1824. De hade 4 barn. Från St. Ebbehult kom 1858 nybyggaren Alfred Israelsson Molin, född i Björstorp 1836 och h.h. Helena Petersdotter, född i V. Agebo 1840. De hade 2 barn.

Under 1860-talet avled Carl Johan Peterssons hustru Stina Svensdotter 186? varpå han gifte om sig med Maria Gustava Jonsdotter, f. 1837. Han tog därefter undantag av dottern Hilda Christina Carlsdotter och hennes man Fredrik Nilsson, f. 1835. Han kom 1868 från Södra Säfsjö. På nästa gård tog Gustaf Olsson och Christina Nils-dotter undantag av dottern Johanna Gustafsdotter och hennes man Carl Petersson från Ljungby, född 1836. Det skedde 1867 och 1868 fick de dottern Emma Charlotta och 1870 dottern Anna Eugenia. Johannes Svensson utökade sin gård till 5/16 mtl. Han var änkling sedan 1858 och gifte 1866 om sig med Johanna Jonsdotter. I sitt första äktenskap hade han 3 barn: Wendla Gustafva, Frans Johan och Peter August. I sitt nya äktenskap fick han 1869 dottern Hilda Gustafva. 5/64 mtl ägdes av Olaus Nilsson, som var född i Vissefjärda 1838 och kom till Ramsjö 1869, då han gifte sig med Emma Charlotta Gustafsdotter, född 1849 i S:t Sigfrid. De fick 1870 dottern Carolina Sophia. Till Ramsjö inflyttade 1869 från Sillhöfda frånskilda hustrun Gertrud Olsdotter, f. 1813. På ägorna bodde undantagsmannen Zackris Nilsson med hustru Ingrid Lena Gustava Petersdotter, f. 1832, och barnen Johanna Mathilda, f. 1853, och Frans Elof, f. 1858. Båtsman var fortfarande Andreas Petersson Rahm. Med hustrun Cajsa Lena Jonsdotter hade han 4 barn. Backstugumannen Israel Håkansson Molin, f. 1811, hade en son skräddaren Otto Israelsson Molin, f. 1838 och gift med Johanna Gustava Petersdotter, som var född 1836. Han dömdes för lägersmål 1862, varefter han 1863 flyttade till Olofsbo. Från Bällsjö inflyttade 1867 skomakaren Peter Gustaf Jonsson, född 1843. Från Södra Agebo kom samma år nybyggaren Andreas Svensson, född i Arby 1832. Han var gift med Helena Olsdotter, som också var från Arby och född samma år. De hade 6 barn.

Vi går fram till åren 1871-1881. Fredrik Nilsson och h.h. Hilda Christina Carlsdotter fick 1876 sonen Carl Gustaf. Carl Petersson med hustru Johanna Josefina Gustafs-dotter och 3 barn flyttade 1875 till Kalmar. Gården övergick till Olaus Andersson i Toresbo. På 15/64 mtl fick Johannes Svensson och Johanna Jonsdotter fyra barn under 1870-talet: Clara Sophia 1871, Frans Oscar 1873, Carl Johan 1876 och Gerda Amanda 1879. På 5/64 mtl fick Olaus Nilsson och Emma Charlotta Gustafsdotter 6 barn under 1870-talet: Carolina Sophia 1870, Ida Charlotta 1872, avliden 1876, Carl Theodor 1874, avliden samma år, Emilia Ottilia 1875, Carl August 1878 och Ida Amanda 1880. Carl Johan Petersson och Christina Jonsdotter hade undantag. De fick 1877 sonen Johan Peter och 1879 sonen August Ferdinand.

Undantagsmannen Zackris Nilsson och h.h. Ingrid Lena Gustava Petersdotter hade 2 barn boende hos sig: Ida Mathilda, f. 1853, och Frans Elof, f. 1858. Den senare dömdes 1876 för mordbrand till 2 års fängelse. Undantagsmannen Gustaf Olsson och h.h. Christina Nilsdotter flyttade 1878 till Kalmar slottsförsamling. Undantags-änkorna Cajsa Olofsdotter, Maria Petersdotter och Maria Jönsdotter avled 1873, 1876 och 1880. Snickaren Carl Johan Nilsson, f. 1844 i Vissefjärda, flyttade 1873 till Stockholm. Skomakaren Peter Gustaf Jonsson flyttade 187? till Floahult. Snickaren Nils Peter Jonsson var född 1846 och gifte sig 1876 med Ida Sofia Gustafsdotter, f. 1856. Han kom till Ramsjö 1875 och hon 1876, då de gifte sig. Redan 1879 flyttade de bort. Snickaren Jonas Peter Jonsson var född 1843 och sedan 1864 gift med Christina Petersdotter, f. 1843. Han vistades i Stockholm. Båtsman var fortfarande Andreas Petersson Rahm. Han hade 5 barn. Torpare var Andreas Svensson från Arby. Han hade 8 barn. Från Norra Örsjö inflyttade 1877 skräddaren Carl Gustaf Israelsson Molin, f. 1850. Han flyttade bort 1880. År 1879 inflyttade lanthandlaren Gustaf Petersson, född 1818 och änkling från 1872. Han hade 3 barn. Folkmängden i Ramsjö var 1875 57 personer och taxeringsvärdet 23833 kr.

Vi övergår till perioden 1881-1891. Fredrik Nilsson sålde 1890 sina 5/32 mtl och emigrerade till USA. Familjen lämnade han tills vidare hemma. Köpare var Fredrik Adolfsson, född 1824. Han kom närmast från Mortorp. Han var änkling och medförde sonen Janne, född 1865 i Mortorp. 5/32 mtl förvärvades av Johan Emrik Lundin, f. 1862. Han gifte sig 1884 med Edla Sofia Petersson, född 1865. De fick 4 barn: Karl Emil 1884, Ester Viktoria 1886 och tvillingarna Viktor Fabian och Thure Valdemar 1890. Johannes Svensson avled 1881, efterlämnande änkan Johanna Jonsdotter, f. 1845, och 4 barn: Klara Sofia, f. 1871, Frans Oskar 1873, Karl Johan 1876 och Gerda Amanda 1879. Johanna Jonsdotter fick 1885 sonen Ernst Hjalmar Vilhelm, som således var född utom äktenskapet. Hon ägde den lägenhet, som lanthandlaren Gustaf Petersson förut ägt i Ramsjö. Olaus Nilsson och Emma Charlotta Gustafs-dotter fick på 1880-talet sonen Johan Hjalmar 1883 och dottern Anna Augusta Vilhelmina 1885.

Till 15/64 mtl inflyttade 1882 från Oskar Peter August Johansson, född 1846 i Madesjö och 1867 gift med Sofia Gustava Nilsson, född i Oskar 1851. Deras två äldsta barn Karl Viktor och Adolf Theodor emigrerade till USA 1887 och 1890. Från Oskar medförde Peter August Johansson och h.h. ytterligare 4 barn: Johan Ansgarius född 1873, Ida Mathilda 1877, Arvid Oskar 1880 och Axel Hjalmar 1881. I Ramsjö föddes ytterligare 3 barn: Albert Anders 1883, Hanna Ester Viktoria 1889 och Robert Hugo Abandon 1891. Undantag hade Karl Johan Petersson och Kristina Jonsdotter med två barn. Undantagsmannen Zackris Nilsson avled 1883 och h.h. Ingrid Lena Gustava Petersdotter 1885. Lanthandlaren Gustaf Petersson flyttade bort från Ramsjö 1885 och snickaren Jonas Peter Svensson med hustru och 5 barn 1881. F.d. båtsmannen Andreas Petersson Rahm med hustru och 3 barn bodde kvar på ägorna. Så gjorde ett flertal arbetare och inhyses.

Under åren 1891-1894 brukade Fredrik Adolfsson sina 5/32 mtl. Johan Emrik Lundin flyttade med hustru och 4 barn till Södra Otteskruf 1892. Gården köptes av Peter August Johansson, som förut ägde 15/64 mtl. Han sålde till Frans Johan Andersson, som 1894 kom hem från USA. 5/64 mtl brukades av Olaus Nilsson och Emma Charlotta Gustafsdotter. Deras dotter Karolina Sofia emigrerade 1893 till USA. Peter August Johansson och h.h. Sofia Gustava Nilsson såg äldste sonen Johan Ansgarius emigrera till USA 1893. De fick i stället 1894 sonen Josef Rudolf. De hade 8 barn tillsammans. Undantag hade Carl Johan Petersson med hustru och 2 barn och änkan Johanna Jönsdotter, som hade 5 barn. Fredrik Nilsson hade tidigare emigrerat till USA. Nu reste hela hans familj efter 1893. Det var hustrun Hilda Kristina Carlsdotter och barnen Karl Gustaf, Anna Kristina Albertina och Johan Mauritz. F.d. båtsmannen Andreas Rahm bodde kvar med sin hustru Cajsa Lena Jonsdotter. Dessutom fanns arbetaren Johan Petersson från Vissefjärda, f. 1847, som var änkling och hade 5 barn. Dessutom bodde flera änkor och arbetspigor på ägorna. Folkmängden var 1894 52 personer, varav 26 män och lika många kvinnor.

Under tiden 1887-1893 emigrerade 10 personer från Ramsjö. Märkligast är Fredrik Nilsson, som emigrerade 1890 och som 1893 fick över sin familj: hustru och 3 barn.

Pukeberg

Bruksmiljön vid ”Djävulsberget”


Det är glasbruksmiljön som ger stadsdelen Pukeberg dess särprägel. Denna karaktär förstärks både av de äldre bostäder som uppförts av bruket och de senare tillkomna bostäder som medvetet utformats med anspelning på äldre bruksarbetarbostäder.

Ur Ericsson & Lamkes Nybros stadsdelar (2006):

PukebergLadda ner

Pukabergsmåla

http://kartor.eniro.se/m/jPO9Q

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Pukabergsmåla

Som namnet anger är detta hemman från början en ”utgård” från Pukaberg. Av namnet framgår, att det är yngre än Pukaberg. Det framgår också av dess förekomst i källorna. Det finns ej med i 1541 års fogderäkenskaper men 1542 förekommer ”Swen i Måla” omedelbart efter Pukaberg. Det är ännu ej skattlagt utan endast omnämnt. Först i 1547 års fogderäkenskaper förekommer en notis: ”optaget anno 1547: Wibjörn i Pugebergsmåla”. Hemmanet har alltså skattlagts 1547. Avraden fastställdes då till penningar-4 fyrkar (= 1 öre), thått-1 kleff, bräder-½ tolft och fodring för 4 hästar. Enligt 1548 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Wibjörn Nielsson i Pugebergsmåla”. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade brukaren Nils följande tillgångar: ko-1, tvåårsungnöt-2, häst för 5 mark. Det blev en skatt på 2 mark, den lägsta i skogsbygden.

I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren av ½ kronohemman Pouel, men 1591 heter det: ”½ husarm-Per Jonsson”. Avraden hade höjts med 2 dagsverken. Fort-farande har man ett intryck av små förhållanden. I 1620 års register över boskaps-penningen saknas Pukabergsmåla men i 1628 års register över kvarntullen nämns Nils i Pukabergsmåla. Han har 4 tunnor råg och 6½ tunna malt och korn. Det fanns 3 personer på gården. Nils anges fortfarande som brukare i 1635 års jordebok men är 1638 ersatt av Anders. I 1641 års mantalslängd heter brukaren ”Swen i Puka-bergzmåle”. Han hade 1 sto, 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, 2 tunnor utsäde. I 1645 års mantalslängd kvarstår han. Han är gift och har en piga skriven på hemmanet. Pigan har försvunnit 1646. Sven stod kvar som brukare 1649-1655, men har försvunnit 1663, då ingen brukare nämnes. I jordeboken står endast ”behållet Pukabärgzmåla -½–2 dlr 9 öre 9 penningar”. För tillfället fanns tydligen ingen brukare. Så var även fallet i 1682 års jordebok men i 1688 års husförhörslängd nämnas följande inbyggare i Pukabergsmåla: ”Per Månsson, hustrun kan wähl läsa men intet i Book, Håkan Olsson kunde väl alla buden utantill, Hustrun abfuit (= var ej närvarande vid förhöret) Inhyses Wind Jon abfuit, Hustrun”. Åtminstone 6 personer bodde således 1688 på gården.

I 1699 års jordebok har Pukabergsmåla nr 266. Brukaren heter Måns och avraden är densamma som redan 1663. I 1717 års mantalslängd nämnes 2 brukare: Erland Nilsson 1/3 mtl och Måns Smed 1/6 mtl. Båtsman var Oluf Svahla. 1725 var brukarna desamma, men båtsmannen hette nu Jacob Swahla. I 1746 års mantalslängd är hemmanet delat mellan Anders Olsson, 1/3 mtl och Jon Giertson, 1/6 mtl.

Vi går fram till husförhörslängden 1805-1810. Den upptager 2 hemmansdelar i Pukabergsmåla. Bonden Ingel Gustafsson tillträdde den ena 1806, och var då 26 år. Hustrun Stina var 25 år. Sonen Gustaf föddes 1807 och sonen Anders 1810. Undan-tagsänkan Elin var 52 år. Var hon Ingel Gustafssons moder? Den andra gården inne-hades av bonden Peter Jaensson, som 1805 var 46 år. Hans hustru Cecilia var 49 år. De hade 3 barn: Stina 12 år, Nils 10 år och Cecilia 8 år. Inhyses var båtsman Peter Törne.

Enligt husförhörslängden 1830-1849 var situationen helt förändrad. Det fanns nu 3 hemmansdelar i Pukabergsmåla. Vid periodens början ägde Nils Nilsson en gård. Han var född 1782 och gift med Catharina, född 1782. De hade 6 barn: Johan, född 1811, Gustaf 1813, Cajsa Lena 1815, Nils Peter 1818, Maria 1821 och Cecilia 1825. Någon gång på 1840-talet överlät Nils Nilsson gården på sonen Gustaf Nilsson, som gifte sig med Helena Jonsdotter, född 1825. De fick 1848 sonen Per August. Gustaf Nilssons två systrar Maria och Cecilia bodde kvar på gården. Nils Nilsson hade undantag.

Den andra gården innehades av Nils Petersson, f. 1794 och son till Peter Jaensson. Han var gift med Ingrid Lena Andersdotter, f. 1798. De hade 3 barn: Christina, född 1820, Anders, född 1825 och Stina Lena, född 1828. Stina Lena vigdes 5 juli 1849 vid Johannes Jonsson, född 1828. De övertog gården. Den tredje gården ägdes av Peter Jaensson, född 1806 och gift med Maria Petersdotter, född 1813. De fick 5 barn: Johan August 1834, Kajsa Lena 1837, Johanna 1840, Jonas 1844 och Karl Magnus 1847.

Båtsmannen Peter Törne var född 1775 och dog 1836. Hans hustru hette Lena Svensdotter, född 1793. De hade 2 döttrar. Båtsman var nu Peter Börjesson Mållberg, född 1813. Hustrun hette Kajsa Olsdotter, född 1799. De hade en son Gustaf, född 1842. På ägorna bodde också ”Gustaf Ingelssons änka Kajsa Lena Petersdotter, f. 1815” med 5 barn: Ingrid Maria, född 1832, Johan Peter, född 1834, Nikolaus 1837, Stina Lena 1840 och Gustafva 1844. Den tidigt avlidne Gustaf Ingelsson var son till Ingel Gustafsson och född 1807.

Under perioden 1849-1861 fortsatte Gustaf Nilsson och Helena Jonsdotter. De fick 6 barn ytterligare under 1850-talet: Frans Johan 1850, Karolina 1852, Nils Peter 1854, Maria Christina 1855, Joel Elof 1857 och Carl 1859. Nils Nilsson var nu änkling och undantagsman. På den andra gården fortsatte Johannes Jonsson och Stina Lena Nilsdotter. De fick 4 barn på 1850-talet. Emma Mathilda föddes 1852, Wendla Sofia 1855, Ida 1857 och Hedda Serafia 1859. Undantag hade Nils Petersson och Ingrid Lena Andersdotter. På den tredje gården avled Peter Jaensson 1860. Han var då undantagsman. Äldste sonen Johan Gustaf, född 1834 övertog gården 1856 och gifte sig 1857 med Maria Johansdotter från Madesjö, född 1834. De fick 1858 dottern Amanda Gustafva och 1860 sonen Frans. På ägorna bodde undantagsänkan Kristina Persdotter, född 1781.

Inhyses Peter Magnus Berggren var född i Algutsboda 1817. Hans hustru Stina Kajsa Petersdotter var från Oskar och född 1818. Båtsman för hemmanet var Nils Peter Håkansson Målberg, född i Mortorp 1830 och 1851 vigd vid Johanna Kristina Petersdotter, född i Oskar 1830. De hade 4 barn. Avskedade båtsmannen Peter Målberg, född i Vissefjärda 1803 flyttade 1849 till Karstorp med hustru Kajsa Olsdotter. Torparen och båtsmannen nr 256 Olaus Berg var född i Oskar 1834 och gift med Johanna Jonsdotter. De flyttade 1855 till Pukaberg.

Hela folkmängden i Pukabergsmåla var under perioden 17 män och 23 kvinnor eller tillsammans 40 personer, enligt anteckning i kyrkoboken.

Under 1870-talet fortsatte Gustaf Nilsson och Helena Jonsdotter. De fick ytterligare två barn på 1860-talet: Amanda 1862, Hilda Sofia 1866 och hade tillsammans 8 barn. Gustaf Nilsson överlät 1877 gården på sonen Pehr August Gustafsson, född 1848, som 1880 gifte sig med Anna Gustafva Johannisdotter från Madesjö, född 1860. Johannes Jonsson och Stina Lena Nilsdotter fortsatte och fick ytterligare 5 barn på 1860- och 1870-talen: Carl Anders 1861, Pehr Elof 1864, Frans Otto 1866, Amanda 1871 och Elise 1872. Också Johan Gustaf Petersson och Maria Johansdotter fortsatte, tills den senare avled 1876, varefter han gifte om sig 1879 med Karolina Petersdotter från Vissefjärda, född 1854. Med henne fick han 1879 dottern Ellen Maria och 1880 sonen Frans. Tillsammans fanns det 9 barn i familjen. På gården bodde också studeranden Sven Augustinus Svensson Nylin, född 1861 i Oskar och hitflyttad 1880. Båtsman var Nils Peter Håkansson Målberg med 7 barn. På ägorna bodde snickaren Peter Magnus Berggren, som tidigare räknades till inhyses. Han hade 2 barn. Undantagsmannen Nils Petersson var född 1794 i Oskar. Han blev änkling 1866. Undantagsänkan Maria Petersdotter var född 1813 i Oskar.

Vi går till sist över till 1880-talet. På 1/6 mtl fortsatte Per August Gustafsson. Hans hustru Anna Gustafva Johannisdotter avled 1890. De hade 3 barn: Hilda Sofia föddes 1883, Albertina Viktoria 1885 och Karl Axel Leonard 1888. Johannes Jonsson och Stina Lena Nilsdotter överlät 1888 sina 1/6 mtl på sonen Per Elof Johansson, född 1864. Han gifte sig samma år med Emma Kristina Johansson, född 1865 i Ekeberga. De fick 1889 dottern Ellen Kristina och 1891 dottern Anna Sofia Charlotta. På den tredje gården överlät Johan Gustaf Pettersson och Kristina Petersdotter till sonen Frans Johansson, född 1860, som 1884 gifte sig med Sofia Karlsson, född 1856 i Kristvalla. Hon kom närmast från Kalmar. De fick 4 barn: Karl Sigurd 1886, John 1887, Johan Martin 1889 och Anders Gottfrid 1891. Avskedade båtsmannen Nils Peter Håkansson Målberg med hustru och 3 söner bodde kvar. 1886 tillträdde båtsman Frans Julius Målberg, född 1866 i Oskar. Snickaren Pehr Magnus Berggren avled 188?. Han efterlämnade änkan Stina Kajsa Petersdotter och 2 döttrar. Studeranden Sven Nylin bodde kvar på ägorna.

Pukaberg

http://kartor.eniro.se/m/Iyuis

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Pukaberg

Hemmanets tillkomsttid kan ej anges men är medeltida. Namnet betyder ”djävuls-berget”. Tydligen fanns det någon illa beryktad bergsknalle i närheten, ansedd som hemvist för onda makter. Förleden ”puke” betyder djävul. Hemmanet finns med i 1541 års fogderäkenskaper. Enligt dessa hette den förste kände brukaren av Pukaberg ”Nils i Pukaberg”. Han skulle i årlig avrad erlägga penningar-5 fyrkar, dvs 1¼ öre, korn-1 skäppa, tåt-1 kleff, näver-1 packe, bräder-½ tolft, 4 dagsverken och fodring för 5 hästar. Det betyder, att Pukaberg ansågs som ett medelgott hemman. Räkenskaperna nämner ytterligare 2 namn: Per Jönsson i Pukaberg och Anders Olsson, ibm skulle för var sin kronoutjord erlägga 9 fyrkar vardera. Men de slapp fodring! Nils brukade Pukaberg även följande år. Frågan är om han hade en son som hette Olof Nilsson. En man med detta namn i Pukaberg var med Nils Dacke, när han på höjden av makt residerade på Kronobergs slott hösten 1542. När Dacke lämnade slottet plundrades det och Olof Nilsson lade tydligen beslag på en del smått och gott. För det fick han böta när dackefejden var slut och efterräkningarna började.

I 1547 och 1548 års fogderäkenskaper heter brukaren Håkan. Avraden var höjd till fodring för 6 hästar. När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas hette brukaren ”Oloff i Pukaberg”. Är han identisk med den ovan nämnde? Det är möjligt, ja rent av sanno-likt. Olofs tillgångar var: koppar-5 marker, oxar-2, kor-4, tvåårsungnöt-1, får-8, svin-3, häst för 10 mark. Olofs bidrag till Älfsborgs lösen blev 9 mark 2½ öre, vilket bekräftar vår uppfattning, att Pukaberg ansågs som ett medelgott hemman. Olof brukade fort-farande 1 hemman Pukaberg 1586, men 1591 står ”Enkian” för hemmanet tillsam-mans med ”Jon, knekt”. Avraden var: penningar-1 öre 6 penningar, korn-1 skäppa, malt-6 skäppor, näver-1 packe, bräder-½ tolft, tåt-2 kleff, dagsverken-4 och fodring för 8 hästar.

När vi går fram i tiden till registret över 1620 års boskapspenning saknas av någon anledning Pukaberg i detta. Kan det bero på, att det fortfarande var underhålls-hemman för en knekt? Knektar var till en början befriade från att utge boskaps-penningen. En överraskning möter oss när vi undersöker kvarntullmantalslängden 1628. Mycket folk bodde i Pukaberg. Anders deklarerar 3 tunnor råg och 4 tunnor malt och korn. Anders Andersson har samma mängd, ”Per Torsson, husman” 2 tunnor malt, Gertrud, huskvinna, 2 tunnor malt, gamle Anders och unge Anders 2 tunnor vardera. I vilken relation alla dessa stod till varandra går ej att avgöra. I registret över 3-markshjälpen samma år förekommer både gamle Anders och unge Anders. Anders stod för hemmanet hela 1630-talet. I 1641 års mantalslängd dekla-rerar ”Anders i Pukabärgh” sina tillgångar: 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 5 tunnor utsäde. Han var kvar hela 1640-talet, men Pukaberg räknades från 1646 för ½ hemman. 1649 var avraden anslagen till underhåll av Fändrich Alexander Laird. 1655 är Anders befriad från skatt. 1663 är Anders’ avrad värderad till 7 dlr 18 öre 9 penningar. Hemmanet är nu förmedlat till ¼. I 1682 års jordebok kvarstår förmedlingen men brukaren heter nu Måns.

I 1688 års husförhörslängd upptages många invånare i Pukaberg. Måns Swensson, hustrun, 2 söner och en dotter, Jon Nilsson med hustru, båtsman Inge, hans mor, Sune Månsson, hans hustru, 3 söner: Eskil, Sven och Per, och båtsman Nils Karl med hustru. I 1699 års jordebok har Pukaberg nr 256. Brukarna heter Måns S och Håkan. Var och en brukade 7/16 mtl. Pukaberg var sålunda nu förmedlat till 7/8 mtl. I 1717 års mantalslängd var 7/8 mtl Pukaberg delat mellan 3 brukare: Måns Svensson 7/32 mtl, Håkan Olofsson 7/16 mtl och Sven Andersson 7/32 mtl. Båtsmannen hette Lillia. I 1725 års mantalslängd hade hemmansklyvningen gått vidare. 4 brukare delade nu på hemmanet: Pär Månsson 7/32, Håkan Olsson 7/32, Anders Håkansson 7/32 och Sven Andersson 7/32. I 1746 års mantalslängd hade antalet reducerats till 3: Sven Persson 21/64 mtl, Carl Sunesson 7/32 mtl och Anders Håkansson 21/64 mtl.

Om vad som hände med Pukaberg under 1700-talets senare hälft vet vi intet, efter-som husförhörslängderna från dessa årtionden saknas. Vi måste gå fram till husför-hörslängden för åren 1805-1810. Alltjämt var Pukaberg delat mellan 4 bönder. Bonden Anders Gustafsson var 29 år 1805 och h.h. Ingrid var 25 år. Deras son Gustaf föddes 1805. Bonden Nils Petersson är död. Änkan heter Stina, 58 år. Fosterbarnet Maria var 10 år. Undantagsmannen och änklingen Nils Andersson var 56 år. Dottern Stina var 27 år, sonen Peter 20 år, Anders var 14 år och Samuel 10 år. Bonden Peter Nilsson tillträdde 1809 och var då 26 år. Hustrun Catharina Jonas-dotter var 28 år. Bonden Nils Petersson d.y. var 1805 49 år gammal och h.h. Segrid 50 år. De hade 6 barn vid liv (2 var döda 1805): Stina 19 år, Peter utan angiven ålder, Lena 14 år, Jacob 12 år, Anders 9 år, Olof 7 år. Bonden Anders Olsson, 43 år, var nu inhyses. Hans hustru Kerstin var 36 år. Deras son Olaus var 1805 12 år, men kallas ”bonden”. Undantagsänkan Maja, 71 år, bodde med dottern Stina på ägorna. Torpareänkan Stinas son var båtsman med namnet Vestgren. Båtsman för hemma-net var Anders Berg. Hans son Olof var sjöman.

Vi går fram till tiden 1830-1849. Peter Nilsson tog undantag sedan hans hustru Catarina Jonsdotter 1833 avlidit. De hade 3 barn: Anders, f. 18??, Johan Peter 1821 och Maria, f. 1813 och gift. Gården övergick för en tid till Peter Johansson, född 1806 och gift med Maria Pehrsdotter, född 1813. Deras son Johan Gustaf föddes 1834. Gården övergick till Gustaf Jonasson från Algutsboda, född 1809 och h.h. Johanna Svensdotter från Madesjö, född 18??. En hemmansdel på 7/48 mtl innehades av Karl Gustaf Petersson, f. 1810 och Britta Stina Petersdotter, f. 1810. De fick 7 barn: Gustafva 1829, Johanna 1831, Johan Peter 1833, Karl Gustaf 1836, Karolina 1841, Helena 1843 och Per August 1849. 35/192 mtl innehades av Peter Nilsson, född 1788 och gift med Maja Lisa Svensdotter, född 1792 och sjuklig. De fick 5 barn: Jonas 1816, Olaus 1820, Anders 1822, Nils Peter 1825 och Maria 1829. Det blev Maria som övertog gården i samband med att föräldrarna tog undantag. Hon gifte sig med Peter Gummesson, f. 1825. De fick 1847 dottern Emma Christina och 1849 sonen Gustaf. De tog därefter undantag och överlät gården till Karl Gustaf Magnusson, född 1822 och h.h. Christina Petersdotter, f. 1827. De kom från Alguts-boda och fick 2 barn: Emma Christina 1847 och Johan Peter Wilhelm 1849.

Gustaf Andersson, f. 1805, och h.h. Britta Stina, f. 1807, innehade en tid en gård. De fick 3 barn: Ingrid Lena, född 1829, Andreas 1831 och Anna Stina 1835. Familjen flyttade därefter bort och gården övergick till Olaus Andersson, född 1792 och h.h. Ingeborg Petersdotter, född 1796. De tog undantag av Gustaf Jonsson från Vissefjärda, född 1805 och gift med Kajsa Andersdotter, född 1803. De fick 1833 i Vissefjärda dottern Anna Stina, 1835 dottern Ingrid Katharina, 1841 i Mortorp dottern Stina Kajsa och därefter utan födelseår Nils och Johanna. Enligt husförhörslängden 1849-1861 fick de 1839 en son Johan, som ej är nämnd i husförhörslängden 1830-1849. Johan Nilsson innehade en gård. Han var född 1811 och gift med Brita Stina Svensdotter, f. 1807. De fick 6 barn: Andreas 1831, Anna Stina 1835, Gustafva 1837, Johanna 1840, Peter Gustaf 1843 och Nils Peter 1845. Båtsmannen Andreas Berg avled 1831. Han var född 1784. Änkan Stina Nilsdotter var född 1786. De hade 5 barn. Ny båtsman blev Karl Johansson Berg, född 1811. Avskedade båtsmannen Målman bodde vid Ö. Alsjö. Båtsmannen Peter Bok var född 1799 och h.h. Ingrid Gummesdotter 1804. Båtsmannen Niclas Mul med hustru Carolina Andersdotter och sonen Nils Peter flyttade till Kroksjö. Båtsmannen Peter Olsson Gure var född 1802 och h.h. Maria Svensdotter 1811. De hade 4 barn. Båtsman Håkan Magnusson Speleman var född i Algutsboda 1819. Båtsman Nils Goliath flyttade 1835 till Käxgöl.

Torpare Anders Petersson blev änkling 1848 då hans hustru Vendla avled. Han var född 1816. Torparen Måns Ericsson var född 1779 och sjuklig. Hans hustru Stina Olsdotter avled 1849. Torparen Olaus Petersson var född 1820 och gift med Elin Swensdotter, född 1827. De hade 2 barn. Torparen Sven Danielsson var född 1786 och avled efter 1843. Änkan hette Cajsa Olsdotter, född 1801. 6 barn. Två socken-skräddare bodde i Pukaberg. Niclas Jonsson var född 1818 och gift med Anna Brita Gabrielsdotter. 3 barn. Karl Hindricksson var född i Vissefjärda 1819 och gift med Brita Maja Nilsdotter från Arby, född 1821.

Enligt husförhörslängden 1849-1861 hade Pukaberg 49 män och 53 kvinnor eller tillsammans 102 invånare. Ett folkrikt hemman! På 1/8 mtl satt Gustaf Jonsson och Kajsa Andersdotter, som 1860 tog undantag av sonen Johan Gustafsson, född 1839 och h.h. Emma Gustafva Andersdotter från Arby, född 1840. Undantagsparet Olaus Andersson och Emma Gustafva Andersdotter bodde på gården. ¼ mtl ägdes av Johan Nilsson och Brita Stina Svensdotter. Deras 6 barn bodde i hemmet. 7/64 mtl ägdes av Anders Nilsson, född i Oskar 1825, och h.h. Ingrid Lena Gummesdotter, född 1817. De fick 1859 en dotter. Undantag på gården hade Peter Nilsson d.y. En annan gård på 7/64 mtl ägdes av Karl Johan Andersson, född i Oskar 1825 och h.h. Catharina Gudmundsdotter, född 1822. De fick 5 barn: Anders Gustaf 1848, Ingrid Lena 1850, Johan 1852, Christina 1855, Pehr Olof 1857. Undantag hade Peter Nilsson d.ä., född i Oskar 1783. Från Mortorp inflyttade 1852 Peter Erland Petersson, född i Älghult 1808, och h.h. Helena Johansdotter, född i Älghult 1800. Deras dotter Johanna föddes i Mortorp 1836. Hon gifte sig 1856 med Johan Peter Gustafsson från Madesjö, f. 1830. De övertog gården och Peter Erland Petersson fick undantag. 1858 föddes sonen Carl och 1860 dottern Ida Christina.
På Pukabergs ägor bodde inhyses, f.d. bonden August Jonsson, född i Oskar 1827. Han flyttade hit 1854 från Karstorp och vigdes samtidigt vid Cajsa Gustafsdotter från Arby, född 1827. Torparen Nicolaus Nilsson var född i Oskar 1828. Han flyttade hit från Björnasjö 1858 och vigdes 1860 vid Anna Maria Andersdotter från Pukabergs-måla, född 1834. Förre torparen, inhyses Peter Petersson var född i Oskar 1812. Hans hustru Stina Israelsdotter var född i Mortorp 1810. De hade 5 barn. Hon var bräcklig. Torpet innehades från 1859 av sockenskräddaren Niclas Jonsson, som flyttade hit från sin föregående boplats. Torparen Olaus Petersson och h.h. Elin Svensdotter hade 5 barn. Torparen Jonas Petersson och h.h. Elin Lovisa Jonsdotter från Kläckeberga hade 5 barn. Från Svängemåla inflyttade 185? torparen Johan Gustaf Månsson, född i Madesjö 1827. Hans hustru hette Gustafva Andersdotter från Arby, född 1824. De hade 3 barn. Torparen Jonas Svensson var också från Madesjö och född 1816. H.h. Ingrid Lena Svensdotter var född i Oskar 1816. De hade 4 barn. Från Arby inflyttade 1855 torparen och skomakaren Håkan Henriksson Karström, född i Vissefjärda 1820. Han var gift med Ingrid Lena Gustafsdotter, född i Oskar 1832. De hade 2 barn. Två båtsmän bodde på hemmanet. Peter Olof Gure var född i Oskar 1802. Hans hustru hette Maria Svensdotter, född 1811. De hade 6 barn. Olaus Svensson Berg var född i Oskar 1834 och kom hit 1855. Han var gift med Johanna Jonsdotter, f. 1831. De hade 2 barn. Skollärarinnan Johanna Jonsdotter var född i Hagby 1830 och kom hit som lärarinna 1860.

Vi går fram till 1870-talet. Johan Gustafsson ägde 7/32 mtl. Han var född i Oskar 1839 och gift med Emma Gustafva Andersdotter, f. 1840 i Arby. De hade 7 barn, när de 1877 flyttade till Söderåkra. Andreas Gustafsson, född 1831 i Oskar och gift med Brita Stina Danielsdotter från Madesjö, född 1831, hade 7 barn. Familjen flyttade bort 1876. 7/64 mtl ägdes av Johan G. Petersson i Pukabergsmåla. 7/32 mtl ägdes först av Jacob Olsson, född 1829 i Thörnfalla, Kristianstads län. Han var gift med Elna Andersdotter, född 1812 i Vittsjö. De hade 7 barn, av vilka sonen Karl Jacobsson 1877 övertog gården och gav föräldrarna undantag. Han var född 1834 i Finja. 7/32 mtl ägdes av Johan Gustafsson men arrenderades av Per August Gustafsson, som tillträdde arrendet 1880. 7/64 mtl ägdes av Carl Magnus Petersson, född i Oskar 1847 och sedan 1869 gift med Johanna Mathilda Andersdotter, född i Madesjö 1841. De hade två barn, när de 1872 flyttade bort.

Gården övergick till Niklas Gustafsson, född 1837 i Oskar, och 1872 gift med Christina Adolfsdotter från Madesjö, född 1829. De flyttade bort 1874. 7/32 mtl ägdes av Johan Peter Gustafsson, född i Madesjö 1830 och gift med Johanna Petersdotter från Mortorp, född 1836. De fick 7 barn: Carl 1858 i Oskar, Hilda Augusta 1864 i Oskar, Amanda Ottilia 186?, Anna 1869, Emilia 1873, Stina Maria 1876 och Ida Sofia 1878. På 7/64 mtl avled Peter Erland Petersson 1877 och änkan Helena Johans-dotter 1879. 7/32 mtl ägdes av Olaus Petersson, född 1851 i Mortorp och gift 1876 med Matilda Jonsdotter, född 1852 i Vissefjärda. De tillträdde 1876. De fick 2 barn: Karl Hjalmar 1878 och Gerda Maria 1880. 7/64 mtl ägdes av Pehr Gustaf Johansson, född 1822 i Oskar och gift 1866 med Carolina Mathilda Nilsdotter, född 1842 i Arby. De fick 5 barn: Johan Egidius 1867, Conrad Theodor 1871, Anna Serafia 1874, Carl Robert 1877 och Oskar Reinhold 1879. Undantag hade Johan Nilsson, född 1811 i Oskar, och h.h. Brita Stina Svensdotter, född 1807.

Torparnas antal var under 1870-talet 8. Torparen Niclas Nilsson och Anna Maria Andersdotter hade 2 barn. Torparen Niclas Jonsson och Anna Britha Gabrielsdotter hade 1 barn. Torparen Olaus Petersson och Elin Svensdotter hade 5 barn. Torparen Jonas Petersson och Elin Lovisa Svensdotter hade 4 barn. Torparen Johan Hinriksson Karström och Ingrid Maria Gustafsdotter hade 4 barn. Han tycks ha upphört att vara sockenskräddare. Torparen Andreas Petersson Sjöman och Lena Christina Johansdotter hade 3 barn. Torparen Peter August Nilsson och Lena Stina Johansdotter flyttade hit från Algutsboda 1872. Torparen Carl Johan Olsson och Ingrid Lena Svensdotter hade 10 barn. Torparen August Johansson Nyman och Stina Cajsa Gustafsdotter var från Madesjö och Arby. Torparen Sven Johan Jonsson var ogift och född 1851 i Oskar. Båtsman var Olaus Berg, född 1834 i Oskar och gift med Anna Christina Johansdotter från Algutsboda, född 1844. Utom de nu nämnda fanns ett antal arbetarefamiljer, änkor och fattighjon på Pukabergs ägor på 1870-talet.

Vi går fram till 1880-talet. 7/64 mtl ägdes formellt av Johan August Petersson i Pukabergsmåla. 7/32 mtl ägdes från 1881 av Johan Wilhelm Petersson, född 1839 i Arby och sedan 1870 gift med Gustafva Gustafsdotter, född 1837 i Oskar. De hade 3 barn: Mina Augusta, född 1873, Per Alfred, född 1875 och Helena Elvira, född 1880. 7/32 mtl ägdes först av Johan Peter Gustafsson och Johanna Petersdotter och från 1889 av Johannes Jonsson, född 1828 i Madesjö och Stina Lena Nilsdotter, född 1828 i Oskar. De fick 1872 dottern Elin och dottern Amanda. 7/32 mtl ägdes av Olaus Petersson och Mathilda Jonsdotter, som dock avled 1889. Dessförinnan hade hon på 1880-talet fött 4 barn: Johanna Matilda 1882, Gerda Viktoria 1884, Selma Kristina 1886 och Jenny Emilia 1888. 7/64 mtl ägdes av Per Gustaf Johansson och Karolina Matilda Nilsdotter till 1883. De flyttade då med sina 6 barn. 3/32 mtl ägdes från 1885 av Per Anders Niklasson Norlin, f. 1861 i Oskar. Han var ogift. 5/32 mtl ägdes från 1883 av Karl Johan Pettersson, f. 1842 i Vissefjärda, och Sofia Johannisdotter, född i Vissefjärda 1847. Deras äldste son Per Johan, född 1869, emigrerade 1889 till USA. De fick 4 barn på 1880-talet: Anna Oliva 1881, Karl August 1884, Gustaf Henrik 1887 och Oskar Sextus 1889.

Torparen Jonas Pettersson och h.h. avstod sitt torp till sonen Johan Adolf Jonsson, f. 1859. Torparen Johan Karström avled 1885 och hans hustru 1889. Torpet ägdes sedan av dottern Karolina i Stockholm. Sonen Karl August emigrerade 1890 till USA. Torparen Gustaf Johansson flyttade hit 1885 och gifte sig 1887 med Helga Karolina Eriksson, född 1867. Torparen Andreas Petersson Sjöman var född i Oskar 1840 och sedan 1866 gift med Lena Kristina Johansdotter, född 1843 i Linneryd. Torparen Peter August Niklasson avled 1884 och h.h. Lena Stina Johansdotter 1885. Torparen Johan Gustaf Olsson var född 1859 i Oskar och flyttade hit 1887 samtidigt som han gifte sig med Klara Johansdotter, född 1858 i Oskar. Familjen flyttade bort redan 1889.

Torparen Karl Johan Olausson var född 1834 i Oskar. Han var gift med Ingrid Lena Svensdotter, född 1837 i Oskar. De hade 16 (sexton!!) barn, av vilka 5 emigrerade till USA 1890 och 1891. Torparen August Johansson Nyman var född 1837 i Madesjö och sedan 1875 gift med Stina Kajsa Gustafsdotter från Arby, som avled 1887. År 1888 inflyttade torparen Peter Nilsson, född 1859 i Oskar. Ogift. Torparen Nils Peter Jonsson var född i Oskar 1856. Han flyttade hit 1881 och gifte sig samma år med Ida Kristina Olsdotter, född 1859. De fick 3 barn. Torparen Elof Niklasson var född 1863 i Karlslunda. Han gifte sig 1886 med Emma Matilda Olsson, född i Oskar 1857. De fick 2 barn.

Snickaren Janne Holmström flyttade hit 1891. Han var född 1864 i Oskar och gifte sig med Amanda Sofia Johansson från Madesjö, född 1864. På ägorna bodde f.d. båts-mannen Olaus Berg, född 1834 i Oskar. Båtsmannen Johan Wiktor Pettersson Berg var född 1865 i Karlslunda och flyttade hit 1882 men avled 1884. Båtsmannen Oscar Pettersson Berg var också från Karlslunda och född 1868. Han kom hit 1885 men avled 1892. Var de bröder? Utom de nu nämnda fanns åtminstone 5 arbetarefamiljer i Pukaberg under 1880-talet.