Pukabergsmåla

http://kartor.eniro.se/m/jPO9Q

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Pukabergsmåla

Som namnet anger är detta hemman från början en ”utgård” från Pukaberg. Av namnet framgår, att det är yngre än Pukaberg. Det framgår också av dess förekomst i källorna. Det finns ej med i 1541 års fogderäkenskaper men 1542 förekommer ”Swen i Måla” omedelbart efter Pukaberg. Det är ännu ej skattlagt utan endast omnämnt. Först i 1547 års fogderäkenskaper förekommer en notis: ”optaget anno 1547: Wibjörn i Pugebergsmåla”. Hemmanet har alltså skattlagts 1547. Avraden fastställdes då till penningar-4 fyrkar (= 1 öre), thått-1 kleff, bräder-½ tolft och fodring för 4 hästar. Enligt 1548 års fogderäkenskaper hette brukaren ”Wibjörn Nielsson i Pugebergsmåla”. Inför Älfsborgs lösen 1571 deklarerade brukaren Nils följande tillgångar: ko-1, tvåårsungnöt-2, häst för 5 mark. Det blev en skatt på 2 mark, den lägsta i skogsbygden.

I 1586 års fogderäkenskaper heter brukaren av ½ kronohemman Pouel, men 1591 heter det: ”½ husarm-Per Jonsson”. Avraden hade höjts med 2 dagsverken. Fort-farande har man ett intryck av små förhållanden. I 1620 års register över boskaps-penningen saknas Pukabergsmåla men i 1628 års register över kvarntullen nämns Nils i Pukabergsmåla. Han har 4 tunnor råg och 6½ tunna malt och korn. Det fanns 3 personer på gården. Nils anges fortfarande som brukare i 1635 års jordebok men är 1638 ersatt av Anders. I 1641 års mantalslängd heter brukaren ”Swen i Puka-bergzmåle”. Han hade 1 sto, 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, 2 tunnor utsäde. I 1645 års mantalslängd kvarstår han. Han är gift och har en piga skriven på hemmanet. Pigan har försvunnit 1646. Sven stod kvar som brukare 1649-1655, men har försvunnit 1663, då ingen brukare nämnes. I jordeboken står endast ”behållet Pukabärgzmåla -½–2 dlr 9 öre 9 penningar”. För tillfället fanns tydligen ingen brukare. Så var även fallet i 1682 års jordebok men i 1688 års husförhörslängd nämnas följande inbyggare i Pukabergsmåla: ”Per Månsson, hustrun kan wähl läsa men intet i Book, Håkan Olsson kunde väl alla buden utantill, Hustrun abfuit (= var ej närvarande vid förhöret) Inhyses Wind Jon abfuit, Hustrun”. Åtminstone 6 personer bodde således 1688 på gården.

I 1699 års jordebok har Pukabergsmåla nr 266. Brukaren heter Måns och avraden är densamma som redan 1663. I 1717 års mantalslängd nämnes 2 brukare: Erland Nilsson 1/3 mtl och Måns Smed 1/6 mtl. Båtsman var Oluf Svahla. 1725 var brukarna desamma, men båtsmannen hette nu Jacob Swahla. I 1746 års mantalslängd är hemmanet delat mellan Anders Olsson, 1/3 mtl och Jon Giertson, 1/6 mtl.

Vi går fram till husförhörslängden 1805-1810. Den upptager 2 hemmansdelar i Pukabergsmåla. Bonden Ingel Gustafsson tillträdde den ena 1806, och var då 26 år. Hustrun Stina var 25 år. Sonen Gustaf föddes 1807 och sonen Anders 1810. Undan-tagsänkan Elin var 52 år. Var hon Ingel Gustafssons moder? Den andra gården inne-hades av bonden Peter Jaensson, som 1805 var 46 år. Hans hustru Cecilia var 49 år. De hade 3 barn: Stina 12 år, Nils 10 år och Cecilia 8 år. Inhyses var båtsman Peter Törne.

Enligt husförhörslängden 1830-1849 var situationen helt förändrad. Det fanns nu 3 hemmansdelar i Pukabergsmåla. Vid periodens början ägde Nils Nilsson en gård. Han var född 1782 och gift med Catharina, född 1782. De hade 6 barn: Johan, född 1811, Gustaf 1813, Cajsa Lena 1815, Nils Peter 1818, Maria 1821 och Cecilia 1825. Någon gång på 1840-talet överlät Nils Nilsson gården på sonen Gustaf Nilsson, som gifte sig med Helena Jonsdotter, född 1825. De fick 1848 sonen Per August. Gustaf Nilssons två systrar Maria och Cecilia bodde kvar på gården. Nils Nilsson hade undantag.

Den andra gården innehades av Nils Petersson, f. 1794 och son till Peter Jaensson. Han var gift med Ingrid Lena Andersdotter, f. 1798. De hade 3 barn: Christina, född 1820, Anders, född 1825 och Stina Lena, född 1828. Stina Lena vigdes 5 juli 1849 vid Johannes Jonsson, född 1828. De övertog gården. Den tredje gården ägdes av Peter Jaensson, född 1806 och gift med Maria Petersdotter, född 1813. De fick 5 barn: Johan August 1834, Kajsa Lena 1837, Johanna 1840, Jonas 1844 och Karl Magnus 1847.

Båtsmannen Peter Törne var född 1775 och dog 1836. Hans hustru hette Lena Svensdotter, född 1793. De hade 2 döttrar. Båtsman var nu Peter Börjesson Mållberg, född 1813. Hustrun hette Kajsa Olsdotter, född 1799. De hade en son Gustaf, född 1842. På ägorna bodde också ”Gustaf Ingelssons änka Kajsa Lena Petersdotter, f. 1815” med 5 barn: Ingrid Maria, född 1832, Johan Peter, född 1834, Nikolaus 1837, Stina Lena 1840 och Gustafva 1844. Den tidigt avlidne Gustaf Ingelsson var son till Ingel Gustafsson och född 1807.

Under perioden 1849-1861 fortsatte Gustaf Nilsson och Helena Jonsdotter. De fick 6 barn ytterligare under 1850-talet: Frans Johan 1850, Karolina 1852, Nils Peter 1854, Maria Christina 1855, Joel Elof 1857 och Carl 1859. Nils Nilsson var nu änkling och undantagsman. På den andra gården fortsatte Johannes Jonsson och Stina Lena Nilsdotter. De fick 4 barn på 1850-talet. Emma Mathilda föddes 1852, Wendla Sofia 1855, Ida 1857 och Hedda Serafia 1859. Undantag hade Nils Petersson och Ingrid Lena Andersdotter. På den tredje gården avled Peter Jaensson 1860. Han var då undantagsman. Äldste sonen Johan Gustaf, född 1834 övertog gården 1856 och gifte sig 1857 med Maria Johansdotter från Madesjö, född 1834. De fick 1858 dottern Amanda Gustafva och 1860 sonen Frans. På ägorna bodde undantagsänkan Kristina Persdotter, född 1781.

Inhyses Peter Magnus Berggren var född i Algutsboda 1817. Hans hustru Stina Kajsa Petersdotter var från Oskar och född 1818. Båtsman för hemmanet var Nils Peter Håkansson Målberg, född i Mortorp 1830 och 1851 vigd vid Johanna Kristina Petersdotter, född i Oskar 1830. De hade 4 barn. Avskedade båtsmannen Peter Målberg, född i Vissefjärda 1803 flyttade 1849 till Karstorp med hustru Kajsa Olsdotter. Torparen och båtsmannen nr 256 Olaus Berg var född i Oskar 1834 och gift med Johanna Jonsdotter. De flyttade 1855 till Pukaberg.

Hela folkmängden i Pukabergsmåla var under perioden 17 män och 23 kvinnor eller tillsammans 40 personer, enligt anteckning i kyrkoboken.

Under 1870-talet fortsatte Gustaf Nilsson och Helena Jonsdotter. De fick ytterligare två barn på 1860-talet: Amanda 1862, Hilda Sofia 1866 och hade tillsammans 8 barn. Gustaf Nilsson överlät 1877 gården på sonen Pehr August Gustafsson, född 1848, som 1880 gifte sig med Anna Gustafva Johannisdotter från Madesjö, född 1860. Johannes Jonsson och Stina Lena Nilsdotter fortsatte och fick ytterligare 5 barn på 1860- och 1870-talen: Carl Anders 1861, Pehr Elof 1864, Frans Otto 1866, Amanda 1871 och Elise 1872. Också Johan Gustaf Petersson och Maria Johansdotter fortsatte, tills den senare avled 1876, varefter han gifte om sig 1879 med Karolina Petersdotter från Vissefjärda, född 1854. Med henne fick han 1879 dottern Ellen Maria och 1880 sonen Frans. Tillsammans fanns det 9 barn i familjen. På gården bodde också studeranden Sven Augustinus Svensson Nylin, född 1861 i Oskar och hitflyttad 1880. Båtsman var Nils Peter Håkansson Målberg med 7 barn. På ägorna bodde snickaren Peter Magnus Berggren, som tidigare räknades till inhyses. Han hade 2 barn. Undantagsmannen Nils Petersson var född 1794 i Oskar. Han blev änkling 1866. Undantagsänkan Maria Petersdotter var född 1813 i Oskar.

Vi går till sist över till 1880-talet. På 1/6 mtl fortsatte Per August Gustafsson. Hans hustru Anna Gustafva Johannisdotter avled 1890. De hade 3 barn: Hilda Sofia föddes 1883, Albertina Viktoria 1885 och Karl Axel Leonard 1888. Johannes Jonsson och Stina Lena Nilsdotter överlät 1888 sina 1/6 mtl på sonen Per Elof Johansson, född 1864. Han gifte sig samma år med Emma Kristina Johansson, född 1865 i Ekeberga. De fick 1889 dottern Ellen Kristina och 1891 dottern Anna Sofia Charlotta. På den tredje gården överlät Johan Gustaf Pettersson och Kristina Petersdotter till sonen Frans Johansson, född 1860, som 1884 gifte sig med Sofia Karlsson, född 1856 i Kristvalla. Hon kom närmast från Kalmar. De fick 4 barn: Karl Sigurd 1886, John 1887, Johan Martin 1889 och Anders Gottfrid 1891. Avskedade båtsmannen Nils Peter Håkansson Målberg med hustru och 3 söner bodde kvar. 1886 tillträdde båtsman Frans Julius Målberg, född 1866 i Oskar. Snickaren Pehr Magnus Berggren avled 188?. Han efterlämnade änkan Stina Kajsa Petersdotter och 2 döttrar. Studeranden Sven Nylin bodde kvar på ägorna.