Författare: Mats Johansson

Pukaberg

http://kartor.eniro.se/m/Iyuis

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Pukaberg

Hemmanets tillkomsttid kan ej anges men är medeltida. Namnet betyder ”djävuls-berget”. Tydligen fanns det någon illa beryktad bergsknalle i närheten, ansedd som hemvist för onda makter. Förleden ”puke” betyder djävul. Hemmanet finns med i 1541 års fogderäkenskaper. Enligt dessa hette den förste kände brukaren av Pukaberg ”Nils i Pukaberg”. Han skulle i årlig avrad erlägga penningar-5 fyrkar, dvs 1¼ öre, korn-1 skäppa, tåt-1 kleff, näver-1 packe, bräder-½ tolft, 4 dagsverken och fodring för 5 hästar. Det betyder, att Pukaberg ansågs som ett medelgott hemman. Räkenskaperna nämner ytterligare 2 namn: Per Jönsson i Pukaberg och Anders Olsson, ibm skulle för var sin kronoutjord erlägga 9 fyrkar vardera. Men de slapp fodring! Nils brukade Pukaberg även följande år. Frågan är om han hade en son som hette Olof Nilsson. En man med detta namn i Pukaberg var med Nils Dacke, när han på höjden av makt residerade på Kronobergs slott hösten 1542. När Dacke lämnade slottet plundrades det och Olof Nilsson lade tydligen beslag på en del smått och gott. För det fick han böta när dackefejden var slut och efterräkningarna började.

I 1547 och 1548 års fogderäkenskaper heter brukaren Håkan. Avraden var höjd till fodring för 6 hästar. När Älfsborgs lösen 1571 skulle uttagas hette brukaren ”Oloff i Pukaberg”. Är han identisk med den ovan nämnde? Det är möjligt, ja rent av sanno-likt. Olofs tillgångar var: koppar-5 marker, oxar-2, kor-4, tvåårsungnöt-1, får-8, svin-3, häst för 10 mark. Olofs bidrag till Älfsborgs lösen blev 9 mark 2½ öre, vilket bekräftar vår uppfattning, att Pukaberg ansågs som ett medelgott hemman. Olof brukade fort-farande 1 hemman Pukaberg 1586, men 1591 står ”Enkian” för hemmanet tillsam-mans med ”Jon, knekt”. Avraden var: penningar-1 öre 6 penningar, korn-1 skäppa, malt-6 skäppor, näver-1 packe, bräder-½ tolft, tåt-2 kleff, dagsverken-4 och fodring för 8 hästar.

När vi går fram i tiden till registret över 1620 års boskapspenning saknas av någon anledning Pukaberg i detta. Kan det bero på, att det fortfarande var underhålls-hemman för en knekt? Knektar var till en början befriade från att utge boskaps-penningen. En överraskning möter oss när vi undersöker kvarntullmantalslängden 1628. Mycket folk bodde i Pukaberg. Anders deklarerar 3 tunnor råg och 4 tunnor malt och korn. Anders Andersson har samma mängd, ”Per Torsson, husman” 2 tunnor malt, Gertrud, huskvinna, 2 tunnor malt, gamle Anders och unge Anders 2 tunnor vardera. I vilken relation alla dessa stod till varandra går ej att avgöra. I registret över 3-markshjälpen samma år förekommer både gamle Anders och unge Anders. Anders stod för hemmanet hela 1630-talet. I 1641 års mantalslängd dekla-rerar ”Anders i Pukabärgh” sina tillgångar: 1 sto, 2 oxar, 3 kor, 2 kvigor, 5 tunnor utsäde. Han var kvar hela 1640-talet, men Pukaberg räknades från 1646 för ½ hemman. 1649 var avraden anslagen till underhåll av Fändrich Alexander Laird. 1655 är Anders befriad från skatt. 1663 är Anders’ avrad värderad till 7 dlr 18 öre 9 penningar. Hemmanet är nu förmedlat till ¼. I 1682 års jordebok kvarstår förmedlingen men brukaren heter nu Måns.

I 1688 års husförhörslängd upptages många invånare i Pukaberg. Måns Swensson, hustrun, 2 söner och en dotter, Jon Nilsson med hustru, båtsman Inge, hans mor, Sune Månsson, hans hustru, 3 söner: Eskil, Sven och Per, och båtsman Nils Karl med hustru. I 1699 års jordebok har Pukaberg nr 256. Brukarna heter Måns S och Håkan. Var och en brukade 7/16 mtl. Pukaberg var sålunda nu förmedlat till 7/8 mtl. I 1717 års mantalslängd var 7/8 mtl Pukaberg delat mellan 3 brukare: Måns Svensson 7/32 mtl, Håkan Olofsson 7/16 mtl och Sven Andersson 7/32 mtl. Båtsmannen hette Lillia. I 1725 års mantalslängd hade hemmansklyvningen gått vidare. 4 brukare delade nu på hemmanet: Pär Månsson 7/32, Håkan Olsson 7/32, Anders Håkansson 7/32 och Sven Andersson 7/32. I 1746 års mantalslängd hade antalet reducerats till 3: Sven Persson 21/64 mtl, Carl Sunesson 7/32 mtl och Anders Håkansson 21/64 mtl.

Om vad som hände med Pukaberg under 1700-talets senare hälft vet vi intet, efter-som husförhörslängderna från dessa årtionden saknas. Vi måste gå fram till husför-hörslängden för åren 1805-1810. Alltjämt var Pukaberg delat mellan 4 bönder. Bonden Anders Gustafsson var 29 år 1805 och h.h. Ingrid var 25 år. Deras son Gustaf föddes 1805. Bonden Nils Petersson är död. Änkan heter Stina, 58 år. Fosterbarnet Maria var 10 år. Undantagsmannen och änklingen Nils Andersson var 56 år. Dottern Stina var 27 år, sonen Peter 20 år, Anders var 14 år och Samuel 10 år. Bonden Peter Nilsson tillträdde 1809 och var då 26 år. Hustrun Catharina Jonas-dotter var 28 år. Bonden Nils Petersson d.y. var 1805 49 år gammal och h.h. Segrid 50 år. De hade 6 barn vid liv (2 var döda 1805): Stina 19 år, Peter utan angiven ålder, Lena 14 år, Jacob 12 år, Anders 9 år, Olof 7 år. Bonden Anders Olsson, 43 år, var nu inhyses. Hans hustru Kerstin var 36 år. Deras son Olaus var 1805 12 år, men kallas ”bonden”. Undantagsänkan Maja, 71 år, bodde med dottern Stina på ägorna. Torpareänkan Stinas son var båtsman med namnet Vestgren. Båtsman för hemma-net var Anders Berg. Hans son Olof var sjöman.

Vi går fram till tiden 1830-1849. Peter Nilsson tog undantag sedan hans hustru Catarina Jonsdotter 1833 avlidit. De hade 3 barn: Anders, f. 18??, Johan Peter 1821 och Maria, f. 1813 och gift. Gården övergick för en tid till Peter Johansson, född 1806 och gift med Maria Pehrsdotter, född 1813. Deras son Johan Gustaf föddes 1834. Gården övergick till Gustaf Jonasson från Algutsboda, född 1809 och h.h. Johanna Svensdotter från Madesjö, född 18??. En hemmansdel på 7/48 mtl innehades av Karl Gustaf Petersson, f. 1810 och Britta Stina Petersdotter, f. 1810. De fick 7 barn: Gustafva 1829, Johanna 1831, Johan Peter 1833, Karl Gustaf 1836, Karolina 1841, Helena 1843 och Per August 1849. 35/192 mtl innehades av Peter Nilsson, född 1788 och gift med Maja Lisa Svensdotter, född 1792 och sjuklig. De fick 5 barn: Jonas 1816, Olaus 1820, Anders 1822, Nils Peter 1825 och Maria 1829. Det blev Maria som övertog gården i samband med att föräldrarna tog undantag. Hon gifte sig med Peter Gummesson, f. 1825. De fick 1847 dottern Emma Christina och 1849 sonen Gustaf. De tog därefter undantag och överlät gården till Karl Gustaf Magnusson, född 1822 och h.h. Christina Petersdotter, f. 1827. De kom från Alguts-boda och fick 2 barn: Emma Christina 1847 och Johan Peter Wilhelm 1849.

Gustaf Andersson, f. 1805, och h.h. Britta Stina, f. 1807, innehade en tid en gård. De fick 3 barn: Ingrid Lena, född 1829, Andreas 1831 och Anna Stina 1835. Familjen flyttade därefter bort och gården övergick till Olaus Andersson, född 1792 och h.h. Ingeborg Petersdotter, född 1796. De tog undantag av Gustaf Jonsson från Vissefjärda, född 1805 och gift med Kajsa Andersdotter, född 1803. De fick 1833 i Vissefjärda dottern Anna Stina, 1835 dottern Ingrid Katharina, 1841 i Mortorp dottern Stina Kajsa och därefter utan födelseår Nils och Johanna. Enligt husförhörslängden 1849-1861 fick de 1839 en son Johan, som ej är nämnd i husförhörslängden 1830-1849. Johan Nilsson innehade en gård. Han var född 1811 och gift med Brita Stina Svensdotter, f. 1807. De fick 6 barn: Andreas 1831, Anna Stina 1835, Gustafva 1837, Johanna 1840, Peter Gustaf 1843 och Nils Peter 1845. Båtsmannen Andreas Berg avled 1831. Han var född 1784. Änkan Stina Nilsdotter var född 1786. De hade 5 barn. Ny båtsman blev Karl Johansson Berg, född 1811. Avskedade båtsmannen Målman bodde vid Ö. Alsjö. Båtsmannen Peter Bok var född 1799 och h.h. Ingrid Gummesdotter 1804. Båtsmannen Niclas Mul med hustru Carolina Andersdotter och sonen Nils Peter flyttade till Kroksjö. Båtsmannen Peter Olsson Gure var född 1802 och h.h. Maria Svensdotter 1811. De hade 4 barn. Båtsman Håkan Magnusson Speleman var född i Algutsboda 1819. Båtsman Nils Goliath flyttade 1835 till Käxgöl.

Torpare Anders Petersson blev änkling 1848 då hans hustru Vendla avled. Han var född 1816. Torparen Måns Ericsson var född 1779 och sjuklig. Hans hustru Stina Olsdotter avled 1849. Torparen Olaus Petersson var född 1820 och gift med Elin Swensdotter, född 1827. De hade 2 barn. Torparen Sven Danielsson var född 1786 och avled efter 1843. Änkan hette Cajsa Olsdotter, född 1801. 6 barn. Två socken-skräddare bodde i Pukaberg. Niclas Jonsson var född 1818 och gift med Anna Brita Gabrielsdotter. 3 barn. Karl Hindricksson var född i Vissefjärda 1819 och gift med Brita Maja Nilsdotter från Arby, född 1821.

Enligt husförhörslängden 1849-1861 hade Pukaberg 49 män och 53 kvinnor eller tillsammans 102 invånare. Ett folkrikt hemman! På 1/8 mtl satt Gustaf Jonsson och Kajsa Andersdotter, som 1860 tog undantag av sonen Johan Gustafsson, född 1839 och h.h. Emma Gustafva Andersdotter från Arby, född 1840. Undantagsparet Olaus Andersson och Emma Gustafva Andersdotter bodde på gården. ¼ mtl ägdes av Johan Nilsson och Brita Stina Svensdotter. Deras 6 barn bodde i hemmet. 7/64 mtl ägdes av Anders Nilsson, född i Oskar 1825, och h.h. Ingrid Lena Gummesdotter, född 1817. De fick 1859 en dotter. Undantag på gården hade Peter Nilsson d.y. En annan gård på 7/64 mtl ägdes av Karl Johan Andersson, född i Oskar 1825 och h.h. Catharina Gudmundsdotter, född 1822. De fick 5 barn: Anders Gustaf 1848, Ingrid Lena 1850, Johan 1852, Christina 1855, Pehr Olof 1857. Undantag hade Peter Nilsson d.ä., född i Oskar 1783. Från Mortorp inflyttade 1852 Peter Erland Petersson, född i Älghult 1808, och h.h. Helena Johansdotter, född i Älghult 1800. Deras dotter Johanna föddes i Mortorp 1836. Hon gifte sig 1856 med Johan Peter Gustafsson från Madesjö, f. 1830. De övertog gården och Peter Erland Petersson fick undantag. 1858 föddes sonen Carl och 1860 dottern Ida Christina.
På Pukabergs ägor bodde inhyses, f.d. bonden August Jonsson, född i Oskar 1827. Han flyttade hit 1854 från Karstorp och vigdes samtidigt vid Cajsa Gustafsdotter från Arby, född 1827. Torparen Nicolaus Nilsson var född i Oskar 1828. Han flyttade hit från Björnasjö 1858 och vigdes 1860 vid Anna Maria Andersdotter från Pukabergs-måla, född 1834. Förre torparen, inhyses Peter Petersson var född i Oskar 1812. Hans hustru Stina Israelsdotter var född i Mortorp 1810. De hade 5 barn. Hon var bräcklig. Torpet innehades från 1859 av sockenskräddaren Niclas Jonsson, som flyttade hit från sin föregående boplats. Torparen Olaus Petersson och h.h. Elin Svensdotter hade 5 barn. Torparen Jonas Petersson och h.h. Elin Lovisa Jonsdotter från Kläckeberga hade 5 barn. Från Svängemåla inflyttade 185? torparen Johan Gustaf Månsson, född i Madesjö 1827. Hans hustru hette Gustafva Andersdotter från Arby, född 1824. De hade 3 barn. Torparen Jonas Svensson var också från Madesjö och född 1816. H.h. Ingrid Lena Svensdotter var född i Oskar 1816. De hade 4 barn. Från Arby inflyttade 1855 torparen och skomakaren Håkan Henriksson Karström, född i Vissefjärda 1820. Han var gift med Ingrid Lena Gustafsdotter, född i Oskar 1832. De hade 2 barn. Två båtsmän bodde på hemmanet. Peter Olof Gure var född i Oskar 1802. Hans hustru hette Maria Svensdotter, född 1811. De hade 6 barn. Olaus Svensson Berg var född i Oskar 1834 och kom hit 1855. Han var gift med Johanna Jonsdotter, f. 1831. De hade 2 barn. Skollärarinnan Johanna Jonsdotter var född i Hagby 1830 och kom hit som lärarinna 1860.

Vi går fram till 1870-talet. Johan Gustafsson ägde 7/32 mtl. Han var född i Oskar 1839 och gift med Emma Gustafva Andersdotter, f. 1840 i Arby. De hade 7 barn, när de 1877 flyttade till Söderåkra. Andreas Gustafsson, född 1831 i Oskar och gift med Brita Stina Danielsdotter från Madesjö, född 1831, hade 7 barn. Familjen flyttade bort 1876. 7/64 mtl ägdes av Johan G. Petersson i Pukabergsmåla. 7/32 mtl ägdes först av Jacob Olsson, född 1829 i Thörnfalla, Kristianstads län. Han var gift med Elna Andersdotter, född 1812 i Vittsjö. De hade 7 barn, av vilka sonen Karl Jacobsson 1877 övertog gården och gav föräldrarna undantag. Han var född 1834 i Finja. 7/32 mtl ägdes av Johan Gustafsson men arrenderades av Per August Gustafsson, som tillträdde arrendet 1880. 7/64 mtl ägdes av Carl Magnus Petersson, född i Oskar 1847 och sedan 1869 gift med Johanna Mathilda Andersdotter, född i Madesjö 1841. De hade två barn, när de 1872 flyttade bort.

Gården övergick till Niklas Gustafsson, född 1837 i Oskar, och 1872 gift med Christina Adolfsdotter från Madesjö, född 1829. De flyttade bort 1874. 7/32 mtl ägdes av Johan Peter Gustafsson, född i Madesjö 1830 och gift med Johanna Petersdotter från Mortorp, född 1836. De fick 7 barn: Carl 1858 i Oskar, Hilda Augusta 1864 i Oskar, Amanda Ottilia 186?, Anna 1869, Emilia 1873, Stina Maria 1876 och Ida Sofia 1878. På 7/64 mtl avled Peter Erland Petersson 1877 och änkan Helena Johans-dotter 1879. 7/32 mtl ägdes av Olaus Petersson, född 1851 i Mortorp och gift 1876 med Matilda Jonsdotter, född 1852 i Vissefjärda. De tillträdde 1876. De fick 2 barn: Karl Hjalmar 1878 och Gerda Maria 1880. 7/64 mtl ägdes av Pehr Gustaf Johansson, född 1822 i Oskar och gift 1866 med Carolina Mathilda Nilsdotter, född 1842 i Arby. De fick 5 barn: Johan Egidius 1867, Conrad Theodor 1871, Anna Serafia 1874, Carl Robert 1877 och Oskar Reinhold 1879. Undantag hade Johan Nilsson, född 1811 i Oskar, och h.h. Brita Stina Svensdotter, född 1807.

Torparnas antal var under 1870-talet 8. Torparen Niclas Nilsson och Anna Maria Andersdotter hade 2 barn. Torparen Niclas Jonsson och Anna Britha Gabrielsdotter hade 1 barn. Torparen Olaus Petersson och Elin Svensdotter hade 5 barn. Torparen Jonas Petersson och Elin Lovisa Svensdotter hade 4 barn. Torparen Johan Hinriksson Karström och Ingrid Maria Gustafsdotter hade 4 barn. Han tycks ha upphört att vara sockenskräddare. Torparen Andreas Petersson Sjöman och Lena Christina Johansdotter hade 3 barn. Torparen Peter August Nilsson och Lena Stina Johansdotter flyttade hit från Algutsboda 1872. Torparen Carl Johan Olsson och Ingrid Lena Svensdotter hade 10 barn. Torparen August Johansson Nyman och Stina Cajsa Gustafsdotter var från Madesjö och Arby. Torparen Sven Johan Jonsson var ogift och född 1851 i Oskar. Båtsman var Olaus Berg, född 1834 i Oskar och gift med Anna Christina Johansdotter från Algutsboda, född 1844. Utom de nu nämnda fanns ett antal arbetarefamiljer, änkor och fattighjon på Pukabergs ägor på 1870-talet.

Vi går fram till 1880-talet. 7/64 mtl ägdes formellt av Johan August Petersson i Pukabergsmåla. 7/32 mtl ägdes från 1881 av Johan Wilhelm Petersson, född 1839 i Arby och sedan 1870 gift med Gustafva Gustafsdotter, född 1837 i Oskar. De hade 3 barn: Mina Augusta, född 1873, Per Alfred, född 1875 och Helena Elvira, född 1880. 7/32 mtl ägdes först av Johan Peter Gustafsson och Johanna Petersdotter och från 1889 av Johannes Jonsson, född 1828 i Madesjö och Stina Lena Nilsdotter, född 1828 i Oskar. De fick 1872 dottern Elin och dottern Amanda. 7/32 mtl ägdes av Olaus Petersson och Mathilda Jonsdotter, som dock avled 1889. Dessförinnan hade hon på 1880-talet fött 4 barn: Johanna Matilda 1882, Gerda Viktoria 1884, Selma Kristina 1886 och Jenny Emilia 1888. 7/64 mtl ägdes av Per Gustaf Johansson och Karolina Matilda Nilsdotter till 1883. De flyttade då med sina 6 barn. 3/32 mtl ägdes från 1885 av Per Anders Niklasson Norlin, f. 1861 i Oskar. Han var ogift. 5/32 mtl ägdes från 1883 av Karl Johan Pettersson, f. 1842 i Vissefjärda, och Sofia Johannisdotter, född i Vissefjärda 1847. Deras äldste son Per Johan, född 1869, emigrerade 1889 till USA. De fick 4 barn på 1880-talet: Anna Oliva 1881, Karl August 1884, Gustaf Henrik 1887 och Oskar Sextus 1889.

Torparen Jonas Pettersson och h.h. avstod sitt torp till sonen Johan Adolf Jonsson, f. 1859. Torparen Johan Karström avled 1885 och hans hustru 1889. Torpet ägdes sedan av dottern Karolina i Stockholm. Sonen Karl August emigrerade 1890 till USA. Torparen Gustaf Johansson flyttade hit 1885 och gifte sig 1887 med Helga Karolina Eriksson, född 1867. Torparen Andreas Petersson Sjöman var född i Oskar 1840 och sedan 1866 gift med Lena Kristina Johansdotter, född 1843 i Linneryd. Torparen Peter August Niklasson avled 1884 och h.h. Lena Stina Johansdotter 1885. Torparen Johan Gustaf Olsson var född 1859 i Oskar och flyttade hit 1887 samtidigt som han gifte sig med Klara Johansdotter, född 1858 i Oskar. Familjen flyttade bort redan 1889.

Torparen Karl Johan Olausson var född 1834 i Oskar. Han var gift med Ingrid Lena Svensdotter, född 1837 i Oskar. De hade 16 (sexton!!) barn, av vilka 5 emigrerade till USA 1890 och 1891. Torparen August Johansson Nyman var född 1837 i Madesjö och sedan 1875 gift med Stina Kajsa Gustafsdotter från Arby, som avled 1887. År 1888 inflyttade torparen Peter Nilsson, född 1859 i Oskar. Ogift. Torparen Nils Peter Jonsson var född i Oskar 1856. Han flyttade hit 1881 och gifte sig samma år med Ida Kristina Olsdotter, född 1859. De fick 3 barn. Torparen Elof Niklasson var född 1863 i Karlslunda. Han gifte sig 1886 med Emma Matilda Olsson, född i Oskar 1857. De fick 2 barn.

Snickaren Janne Holmström flyttade hit 1891. Han var född 1864 i Oskar och gifte sig med Amanda Sofia Johansson från Madesjö, född 1864. På ägorna bodde f.d. båts-mannen Olaus Berg, född 1834 i Oskar. Båtsmannen Johan Wiktor Pettersson Berg var född 1865 i Karlslunda och flyttade hit 1882 men avled 1884. Båtsmannen Oscar Pettersson Berg var också från Karlslunda och född 1868. Han kom hit 1885 men avled 1892. Var de bröder? Utom de nu nämnda fanns åtminstone 5 arbetarefamiljer i Pukaberg under 1880-talet.

Petersson, Folke (1907-1996)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Folke_Petersson

Folke Petersson föddes i Madesjö 1907. Han var son till instrumentmakaren Viktor Petersson och barnmoskan Lydia f. Johansson. Studentexamen tog han 1926 i Kalmar och därefter studerade han i Lund. Han blev teol. kand. 1930, fil.kand 1931, teol. lic. 1938 och avslutade sina studier med en teol. doktorsexamen 1941. Efter lärartjänst i Helsingborg, där han var lektor, kom han til Rostads lärar- seminarium i Kalmar 1954.Hans hustru var tandläkare Tora Torée. Han avled 1996 i Nybro. Folke Petersson var en skicklig och hängiven hembygds- och släktforskare. Särskilt Madesjö låg honom varmt om hjärtat. Han är huvudförfattare till Madesjö sockens historia, som utkom i början av 1960-talet. Under huvudsakligen 1970-talet bedrev han ett enormt forskningsarbete. Resultatet redovisades i en mängd artiklar i Nybro tidning under rubriken ”Gårdar i Madesjö”. Även byarna och gårdarna i Örsjö och Oskar har han forskat och skrivit om. Sammanlagt har det blivit ungefär 150 byar. För alla som intresserar sig för hembygds- och släktforskning i det här området är Folke Peterssons arbete av stort värde. I artiklarna finns allt om varje by redovisat, från första skattelängd till emigrationen. Dessutom finns berättelser om stora händelser i bygden. Folke Peterssons arbete besparar nutida forskare en hel del arbete. Texten ovan är hämtad från inledningen av Folke Peterssons dokumentation ”Byar och gårdar i Madesjö, Oskar och Örsjö” som finns att låna på Nybro Bibliotek.

Petersson publicerade: Olaus Svebilius intill ärkebiskopstiden : en biografisk studie (doktorsavhandling); Hälsingborgs läroverks historia / [Utg. av] Hälsingborgspojkarnas gille i Stockholm; Kyrkor i Torsås; Kalmarstiftet under 300 år.

Följande ordförklaringar innehåller ord som ofta förekommer i gamla texter i kyrkböcker och som man kan ha nytta av när man släktforskar:

ORDFÖRKLARINGAR

Avrad
Arrende eller årlig ränta att betala till Kronan för att få bruka ett kronohemman.

Avskedad
ex båtsman, kan närmast översättas med pensionerad.

Backstuga
Ursprungligen en stuga som ligger i en backe. I äldsta tider ibland delvis nedgrävd i en sluttning (jordkula) men vanligen en komplett stuga ovan mark. Backstugusittare (backstusittare): person som bor i en backstuga och försörjer sig på arbete hos jordägaren.

Brandstod
Enligt 1734 års lag har den som genom brand förlorar hus, boskap, säd och foder rätt att begära bidrag – brandstod – hos häradsrätten.

Båtsman
Förr i tiden indelt militär i örlogsflottan för tjänstgöring ombord och som för sitt uppehälle tilldelades ett båtsmanstorp.

Dackefejden
Dackefejden (1542-1545) betecknas som Sveriges största folkliga uppror genom alla tider och är uppkallad efter Nils Dacke, en bonde och upprorsledare från Torsås i södra Småland. Under 1500-talet växte böndernas missnöje med Gustav Vasas skattepålagor, vilket var den främsta anledningen till upproret.

Enskifte
Se under Storskifte.

Fjärding, fjärdingsman
Fjärding = fjärdedel. Betecknade förr en av de fyra delar, vari ett härad var delat. Benämningen fjärdingsman har sitt ursprung i häradets indelning i fjärdingslag, vart och ett med en fjärdingsman som biträde åt länsmannen.

Frihet, ”på frihet”
Ett hemman brukat ”på frihet” innebar frihet från att betala avraden under viss tid.

Fänika
Betyder liten fana. Betecknade under slutet av medeltiden och in på 1600-talet en avdelning fotfolk som följde en fana, sällan mer än 500 man. Ett antal fänikor förenades till ett regemente.

Förmedling (av hemman) Se under Mantal.

Gratialist
Person som efter avsked (pension) åtnjuter understöd ur en pensionskassa. (Gratia = nåd, ynnest).

Grevefejden
I februari 1534 ingick danska riksrådet ett förbund med Gustav Vasa i Sverige i avsikt att hindra Hansan att återinsätta Christian II på Danmarks tron. Under juli månad satte sig lübeckarna under överbefälhavaren greve Christoffer av Oldenburg i besittning av hela Skåneland och de danska öarna. Det är efter denne tyske greve detta krig har blivit känt som ”Grevefejden”.

Hemman
Hemman är en äldre benämning för en jordbruksfastighet som bokförts i Kronans jordeböcker med visst mantalsvärde. På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård av sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal. Begreppet säger inte direkt något om gårdens areal; ett helt mantal på god åkerjord omfattade mindre areal än ett på sämre jord. Se vidare under Mantal.

Husfattig, husarm
Betyder närmast fattighjon.

Husman, -kvinna
I södra Sverige benämning på hantverkare, daglönare.

Härad
Administrativt distrikt för bland annat rättskipning. Begreppet härad upphävdes i och med fögderiindelningen år 1946 och häradsrätternas avskaffande år 1971.

Ibidem
Förkortning: ibm. Står för ”i samma gård”, ”på samma plats”.

Inhyses
Inneboende person utan att behöva vara tjänstefolk eller närmare släkt med familjen. Ägde ingen jord, betraktades som underklass.

Kalmarkriget
(1611-1613). Danmark angrep Sverige 1611 under de svenska regenterna Karl IX (1599- 1611) och Gustav II Adolf (1611-1632). Dansk regent: Christian IV (1588-1648). Erövringar: Kalmar slott den 3 augusti 1611 samt Älvsborgs fästning den 24 maj 1612 Den 19 januari 1613 undertecknades den för Sverige hårda freden i Knäred. En miljon riksdaler skulle erläggas som skadestånd och Älvsborgs fästning lämnas som pant för skulden. Sverige kunde med stora uppoffringar betala den enorma skulden. Se Älvsborgs lösen.

Kleff tåt
En bunt bast eller lin (mycket varierad stavning i texterna).

Kyrktagning
En kyrklig ritual för att efter en barnafödsel återuppta kvinnan i församlingen. Kallas också kyrkogång.

Laga skifte
Se under Storskifte.

Länsman
Länsmannen hade tillsyn över allmän ordning och säkerhet (polisuppgifter). År 1917 upphörde länsmansorganisationen och ersattes av landsfiskal 1918-1964 med något större distrikt än länsman haft. Kronolänsman tillsattes av landshövdingen.

Lönskaläge
I äldre rättsspråk beteckning för könsumgänge mellan ogifta. Lägersmål: olovligt könsumgänge mellan man och kvinna (otukt).

Mantal
Hemmantal, mantal: kameral taxeringsenhet. Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatter eller arrenden som gården skulle prestera. Ursprungligen var måtten 1, 1/2 eller 1/4. Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet (förmedling) ledde efterhand till förskjutningar i kvoterna (t ex 3/4, 1/8).

Medborgerligt förtroende
Rättigheter och förmåner som tillkom en oförvitlig medborgare såsom rösträtt, valbarhet och rätt att utöva en näringsgren. Förlust av medborgerligt förtroende utdömdes som bistraff vid frihetsstraff.

Nordiska sjuårskriget
1563 till 1570 pågick det Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark. Danskarna erövrade Älvsborgs fästning och för att svenskarna skulle återfå den måste Sverige betala lösen på 150 000 daler. Lösensumman var oerhört stor och Johan III beordrade en särskild skatt för hela Sveriges befolkning. Fred slöts i Stettin 1570. Se Älvsborgs lösen.

Possessionat
Betecknar närmast begreppet godsägare.

Pupill
Liten flicka eller gosse, myndling.

Resolvera
Besluta i rätt, avkunna utslag.

Rumpeskatt
En av många skatter som drottning Margareta lade på bönderna i form av en avgift för varje enskilt kreatur. Skatten räknades efter djurens svansar och fick i folkmun öknamnet ”drottning Margaretas rumpeskatt”.

Saköre, saköreslängd
Äldre namn på böter, förteckning över böter som utdömts av domstol eller annan myndighet.

Sappör
Ingenjörssoldat som utförde befästnings- och skansbyggnadsarbete.

Sexman
Av sockenstämman vald tillsynsman för kyrkans och prästgårdens underhåll samt för övervakning av tukt och goda seder i församlingen.

Sic
Sic är latin och betyder så. Som det används i de aktuella texterna betyder det närmast ”ja, så står det faktiskt!”. Används vid citat för att markera en besynnerlighet eller en felstavning i citatet. Man markerar alltså med (sic) att underligheten finns redan i det citerade och inte är ens egen.

Skvaltkvarn
Namn på kvarn som drevs med vattenkraft. I modernare litteratur har man ersatt benämningen med vattenkvarn.

Storskifte, enskifte, laga skifte
Storskiftesreformen 1749 medförde en omskiftning av åker och äng till färre och större tegar, högst fyra skiften i åker och lika många i äng per gård. Enskifte benämns det skiftessystem för jord som började genomföras i Sverige i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Det innebar att man försökte sammanföra varje gårds jordegendomar till en enda enhet, ett enda skifte. Laga skifte är benämning på det skiftessystem för jord som infördes genom 1827 års skiftesstadga. Målsättningen med denna skiftesstadga var i viss mån densamma som hade varit gällande för enskiftesreformen, d v s man ville lägga samman jordägarnas ägor i så få skiften som möjligt.

Tionde
Skatteform som övertagits av kyrkan från Gamla Testamentet. Avkastning av jordbruk och boskapsskötsel. Utgick vanligen med 1/3 till sockenprästen och 2/3 till kyrkan.

Tolvmannaed
Om en person dragits inför tinget och anklagats för en förseelse kunde han slippa straff om tolv personer intygade att han var oskyldig.

Undantag, undantagsstuga
När det var tid för ett generationsskifte på en gård flyttade de gamla ut från mangården till en stuga på gårdens ägor till förmån för den tillträdande generationen – de tog undantag.

Uppenbar kyrkoplikt, uppenbar skrift
Avbön i kyrkan inför församlingen. Innebar att personer som begått brott och förseelser fick stå i kyrkan inför församlingen medan prästen läste ur bibeln om deras synd.

Urbota straff
I äldre lagspråk straff för brott som inte kan sonas med böter. Innebar alltså frihetsberövande (fängelse).

Vargskall
Vargskall (drev) skulle påbjudas då vargarnas härjningar bland boskapen, som vallades långt borta från gården, ansågs särskilt svåra. Torpare och bönder var tvungna att gå med i vargskallet där man bildade långa drevkedjor. Uteblev man från vargskall fick man böter. Bestämmelser för jakten utarbetades i särskild Skallordning.

Åbo, åbo(e)r
Betyder närmast jordägare.

Ålderman
Ordföranden i ett byalag.

Älvsborgs lösen
Älvsborgs lösen erlades första gången 1571 efter freden i Stettin 1570 och andra gången 1613 efter freden i Knäred. Lösensumman var båda gångerna oerhört stor och för att klara betalningen beordrades en särskild skatteutskrivning för hela Sveriges befolkning. Se Nordiska sjuårskriget och Kalmarkriget.

Öde, ödeshemman
Ett hemman som förklarades öde var oförmöget att betala den på hemmanet vilande avraden.

/Janne

Persmåla hage

Persmåla Hage stod färdig för invigning 1933. Det var Madesjö SLU-avdelning som beslutade att bygga festplatsen. Byggfirma var Köhlins. Persmåla Hage blev en välkänd festplats, där många ungdomar har varit och dansat. Det anordnades fester fram till början av 1960-talet.

Premiärfesten skulle bli midsommarhelgen 1933, med stora festligheter både midsommarafton och midsommardagen, med dans till Köliner-kapellet och körsång och amatörteater under midsommardagen. Inträde var 40 öre. Det blev en mycket olycklig start då det midsommaraftonen kom ca 100 mm regn över bygden. Man gav inte upp utan det anordnades många fester framledes. Midsommarfirandet var en stor festhelg, men det anordnades också stora höstfester och ibland var det andra föreningar som fick hyra Persmåla Hage och anordnade fester.

Det genomfördes en hel del olika arrangemang för att det skulle komma in pengar till föreningen, skjutning med luftgevär, tombola, konditoriförsäljning, inträde, dansbiljetter och servering av kaffe och kroppkakor. Man kunde köpa dansbiljetter 3 st för 25 öre.

1942 beslutade man att bygga om festplatsen, elektricitet drogs fram och kulörta lampor blev modernt. Många lokala band har spelat i Persmåla Hage t. ex. Köhlins, Willes, Bores, Bäckstrands och Blombergs. Några gånger engagerades berömda orkestrar, två av Sveriges största Hawaiorkestrar, Yngve Stoors och Kicki Stenfelts drog mycket publik vid sina besök. Thory Bernhards, Hälsingeflickorna och Gösta Westerlunds var orkestrar som drog stor publik. Publikrekordet slogs dock i slutet av 1940-talet när Calle Jularbo med orkester besökte Persmåla Hage. Det var över 2000 personer som dansade och lyssnade till det bejublade framträdandet.

Ett uppmärksammat inslag i midsommarfirandet 1957 utgjorde Madesjö SLU:s festtåg som midsommardagen utgick från torget i Nybro och avslutades i Persmåla Hage. Gatorna var kantade med många skådelystna när tåget satte sig i rörelse via Storgatan, Stora Trädgårdsgatan och Transtorpsvägen ut mot Persmåla Hage, där eftermiddagen ägnades åt trevlig familjefest. Förridare i tåget var Maritza Joelsson på Gehör och Berne Joelsson på Baron. I tåget ingick dessutom ett gammalt herrgårdsekipage och en handdriven brandspruta från 1800-talet. Man medförde även en egen ”eldsvåda”, som tog fart på Transtorpsvägen, varvid brandkåren gjorde en bejublad utryckning och släckte elden.

annons.gif

Texten kommer från Ruskemåla skola Intresseförenings webbplats efter godkännande.

Lästips: Lennart K Persson: På cykelavstånd från Nybro. Dansbanorna
Lunsagärdet och Persmåla hage i Hembygdskrönikan 2017 s 174.

Per Don

Legend eller verklighet? Stortjuven Per Don utförde tillsammans med sin undersköna kumpan Brita Dådig storstölder i våra trakter. Deras undangömda silverskatt ligger där fortfarande och väntar. Enligt berättelserna halshöggs de båda på galgbacken i Växjö i början av 1840-talet. Legend eller verklighet? Olle Madeland gjorde 1955 en film om Per Don som engagerade många i norra Madesjö. Den finns på DVD-kopior i Madesjö hembygdsförenings museum.

Lästips: Vill du skriva utförligare, så finns material att hämta i del 1 av ”Hänt och känt i Nybro”, en samling pärmar på biblioteket med klipp ur Nybros historia. Benny Holmberg, Per Don – en legendarisk gestalt från 1800-talets Madesjö (Vi smålänningar nr 80, april 1984)

Lästips: Werner Andersson: Stortjuven Per Don – en legendarisk gestalt från 1800-talets Madesjö i Hembygdskrönikan 2007 s 178.

Olle Madeland: Några reflektioner till berättelsen om Per Don i Hembygdskrönikan 2008 s 107.

Peter Sigfridsson, Per och Brita – 1800-talets stortjuvar (Barometern 1991) Werner Andersson, Stortjuven Per Don – en legendarisk gestalt från 1800-talets Madesjö Robin Hood på småländska med illustrationer av Kalmarkonstnären Helle Hellgren (Kalmar Läns Tidning 2002), Sven Slättengren Skrönan om Per Don och stölden på Flerohopps Järnbruk, 2006, Sven Slättengren Hildebrandska brev från 1853 : om stölden på Flerohopps jernbruk, u.å.

http://www.barometern.se/opinion/insandare/darfor-gar-det-inte-att-hitta-stortjuven-per-don(1868718).gm?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+bot-nyheter+%28BOT+Nyheter%29

Persson, Lennart K f. 1942

Lennart K Persson, född 1942, har varit verksam som professor i historia vid Göteborgs universitet. Han är bördig från Ljungbyholm och tillhörde Nybros första studentkull 1961. Han har sedan mitten av 1960-talet regelbundet besökt den skildrade bygden och är från mitten av 1970-talet fritidsboende i Lillaverke. Han har varit medlem i Alsjöholms IF under ca 30 år.

I boken Bygden och Idrotten, Alsjöholms IF 1955-2005 skildrar Lennart Alsjöholms IF under dess 50-åriga existens och idrottens betydelse för en liten ort som Alsjöholm.

Bygdens historia studeras i boken Oskars kyrka och församling, Historia och nutid som kom ut 2008. I skriften har tonvikten lagts på kyrkan, församlingen och församlingslivet – alltifrån 1600-talet fram till 2008. Området utgjorde ursprungligen vad som kallas Mortorps ”skogsbygd”. Under 1700-talets första hälft byggdes ett kapell, benämnt Mortorps capell, och under senare delen av samma århundrade börjar dokumenten tala om ”kapellförsamlingen”. År 1847 blev församlingen egen kyrkosocken med namnet Oscar, inspirerat av den dåvarande regenten, och fick egen präst. Den nuvarande kyrkan byggdes 1870 och invigdes 1872. Oskars församling tillhörde först Mortorps pastorat, ingick senare i Karslunda-Mortorps-Oskars pastorat och är från 1977 knuten till Madesjö kyrkliga samfällighet. Sedan 1969 utgör Oskars församling en del av Nybro kommun. Hembygdskrönika 2009 utgiven av Hembygdsföreningen i Madesjö, Örsjö och Kristvalla redovisar Lennart K Persson under rubriken Den offentliga dansen i sydöstra Småland under mellankrigstiden. Ambitionen har här varit att göra en regional studie av dansbanors uppkomst, storhetstid och nedläggning under den ungefärliga perioden 1920-1965.

Janne