https://sv.wikipedia.org/wiki/Folke_Petersson
Folke Petersson föddes i Madesjö 1907. Han var son till instrumentmakaren Viktor Petersson och barnmoskan Lydia f. Johansson. Studentexamen tog han 1926 i Kalmar och därefter studerade han i Lund. Han blev teol. kand. 1930, fil.kand 1931, teol. lic. 1938 och avslutade sina studier med en teol. doktorsexamen 1941. Efter lärartjänst i Helsingborg, där han var lektor, kom han til Rostads lärar- seminarium i Kalmar 1954.Hans hustru var tandläkare Tora Torée. Han avled 1996 i Nybro. Folke Petersson var en skicklig och hängiven hembygds- och släktforskare. Särskilt Madesjö låg honom varmt om hjärtat. Han är huvudförfattare till Madesjö sockens historia, som utkom i början av 1960-talet. Under huvudsakligen 1970-talet bedrev han ett enormt forskningsarbete. Resultatet redovisades i en mängd artiklar i Nybro tidning under rubriken ”Gårdar i Madesjö”. Även byarna och gårdarna i Örsjö och Oskar har han forskat och skrivit om. Sammanlagt har det blivit ungefär 150 byar. För alla som intresserar sig för hembygds- och släktforskning i det här området är Folke Peterssons arbete av stort värde. I artiklarna finns allt om varje by redovisat, från första skattelängd till emigrationen. Dessutom finns berättelser om stora händelser i bygden. Folke Peterssons arbete besparar nutida forskare en hel del arbete. Texten ovan är hämtad från inledningen av Folke Peterssons dokumentation ”Byar och gårdar i Madesjö, Oskar och Örsjö” som finns att låna på Nybro Bibliotek.
Petersson publicerade: Olaus Svebilius intill ärkebiskopstiden : en biografisk studie (doktorsavhandling); Hälsingborgs läroverks historia / [Utg. av] Hälsingborgspojkarnas gille i Stockholm; Kyrkor i Torsås; Kalmarstiftet under 300 år.
Följande ordförklaringar innehåller ord som ofta förekommer i gamla texter i kyrkböcker och som man kan ha nytta av när man släktforskar:
ORDFÖRKLARINGAR
Avrad
Arrende eller årlig ränta att betala till Kronan för att få bruka ett kronohemman.
Avskedad
ex båtsman, kan närmast översättas med pensionerad.
Backstuga
Ursprungligen en stuga som ligger i en backe. I äldsta tider ibland delvis nedgrävd i en sluttning (jordkula) men vanligen en komplett stuga ovan mark. Backstugusittare (backstusittare): person som bor i en backstuga och försörjer sig på arbete hos jordägaren.
Brandstod
Enligt 1734 års lag har den som genom brand förlorar hus, boskap, säd och foder rätt att begära bidrag – brandstod – hos häradsrätten.
Båtsman
Förr i tiden indelt militär i örlogsflottan för tjänstgöring ombord och som för sitt uppehälle tilldelades ett båtsmanstorp.
Dackefejden
Dackefejden (1542-1545) betecknas som Sveriges största folkliga uppror genom alla tider och är uppkallad efter Nils Dacke, en bonde och upprorsledare från Torsås i södra Småland. Under 1500-talet växte böndernas missnöje med Gustav Vasas skattepålagor, vilket var den främsta anledningen till upproret.
Enskifte
Se under Storskifte.
Fjärding, fjärdingsman
Fjärding = fjärdedel. Betecknade förr en av de fyra delar, vari ett härad var delat. Benämningen fjärdingsman har sitt ursprung i häradets indelning i fjärdingslag, vart och ett med en fjärdingsman som biträde åt länsmannen.
Frihet, ”på frihet”
Ett hemman brukat ”på frihet” innebar frihet från att betala avraden under viss tid.
Fänika
Betyder liten fana. Betecknade under slutet av medeltiden och in på 1600-talet en avdelning fotfolk som följde en fana, sällan mer än 500 man. Ett antal fänikor förenades till ett regemente.
Förmedling (av hemman) Se under Mantal.
Gratialist
Person som efter avsked (pension) åtnjuter understöd ur en pensionskassa. (Gratia = nåd, ynnest).
Grevefejden
I februari 1534 ingick danska riksrådet ett förbund med Gustav Vasa i Sverige i avsikt att hindra Hansan att återinsätta Christian II på Danmarks tron. Under juli månad satte sig lübeckarna under överbefälhavaren greve Christoffer av Oldenburg i besittning av hela Skåneland och de danska öarna. Det är efter denne tyske greve detta krig har blivit känt som ”Grevefejden”.
Hemman
Hemman är en äldre benämning för en jordbruksfastighet som bokförts i Kronans jordeböcker med visst mantalsvärde. På 1500- och 1600-talen motsvarade ett hemman vanligen en bondgård av sådan storlek att brukaren kunde försörja sig och sin familj på avkastningen av jorden och erlägga den skatt som åvilade egendomen. Ett sådant hemman åsattes ett helt mantal. Begreppet säger inte direkt något om gårdens areal; ett helt mantal på god åkerjord omfattade mindre areal än ett på sämre jord. Se vidare under Mantal.
Husfattig, husarm
Betyder närmast fattighjon.
Husman, -kvinna
I södra Sverige benämning på hantverkare, daglönare.
Härad
Administrativt distrikt för bland annat rättskipning. Begreppet härad upphävdes i och med fögderiindelningen år 1946 och häradsrätternas avskaffande år 1971.
Ibidem
Förkortning: ibm. Står för ”i samma gård”, ”på samma plats”.
Inhyses
Inneboende person utan att behöva vara tjänstefolk eller närmare släkt med familjen. Ägde ingen jord, betraktades som underklass.
Kalmarkriget
(1611-1613). Danmark angrep Sverige 1611 under de svenska regenterna Karl IX (1599- 1611) och Gustav II Adolf (1611-1632). Dansk regent: Christian IV (1588-1648). Erövringar: Kalmar slott den 3 augusti 1611 samt Älvsborgs fästning den 24 maj 1612 Den 19 januari 1613 undertecknades den för Sverige hårda freden i Knäred. En miljon riksdaler skulle erläggas som skadestånd och Älvsborgs fästning lämnas som pant för skulden. Sverige kunde med stora uppoffringar betala den enorma skulden. Se Älvsborgs lösen.
Kleff tåt
En bunt bast eller lin (mycket varierad stavning i texterna).
Kyrktagning
En kyrklig ritual för att efter en barnafödsel återuppta kvinnan i församlingen. Kallas också kyrkogång.
Laga skifte
Se under Storskifte.
Länsman
Länsmannen hade tillsyn över allmän ordning och säkerhet (polisuppgifter). År 1917 upphörde länsmansorganisationen och ersattes av landsfiskal 1918-1964 med något större distrikt än länsman haft. Kronolänsman tillsattes av landshövdingen.
Lönskaläge
I äldre rättsspråk beteckning för könsumgänge mellan ogifta. Lägersmål: olovligt könsumgänge mellan man och kvinna (otukt).
Mantal
Hemmantal, mantal: kameral taxeringsenhet. Talet utgjorde ett mått på gårdens skattekraft och de skatter eller arrenden som gården skulle prestera. Ursprungligen var måtten 1, 1/2 eller 1/4. Hemmansklyvningar och nedskrivningar av mantalet (förmedling) ledde efterhand till förskjutningar i kvoterna (t ex 3/4, 1/8).
Medborgerligt förtroende
Rättigheter och förmåner som tillkom en oförvitlig medborgare såsom rösträtt, valbarhet och rätt att utöva en näringsgren. Förlust av medborgerligt förtroende utdömdes som bistraff vid frihetsstraff.
Nordiska sjuårskriget
1563 till 1570 pågick det Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark. Danskarna erövrade Älvsborgs fästning och för att svenskarna skulle återfå den måste Sverige betala lösen på 150 000 daler. Lösensumman var oerhört stor och Johan III beordrade en särskild skatt för hela Sveriges befolkning. Fred slöts i Stettin 1570. Se Älvsborgs lösen.
Possessionat
Betecknar närmast begreppet godsägare.
Pupill
Liten flicka eller gosse, myndling.
Resolvera
Besluta i rätt, avkunna utslag.
Rumpeskatt
En av många skatter som drottning Margareta lade på bönderna i form av en avgift för varje enskilt kreatur. Skatten räknades efter djurens svansar och fick i folkmun öknamnet ”drottning Margaretas rumpeskatt”.
Saköre, saköreslängd
Äldre namn på böter, förteckning över böter som utdömts av domstol eller annan myndighet.
Sappör
Ingenjörssoldat som utförde befästnings- och skansbyggnadsarbete.
Sexman
Av sockenstämman vald tillsynsman för kyrkans och prästgårdens underhåll samt för övervakning av tukt och goda seder i församlingen.
Sic
Sic är latin och betyder så. Som det används i de aktuella texterna betyder det närmast ”ja, så står det faktiskt!”. Används vid citat för att markera en besynnerlighet eller en felstavning i citatet. Man markerar alltså med (sic) att underligheten finns redan i det citerade och inte är ens egen.
Skvaltkvarn
Namn på kvarn som drevs med vattenkraft. I modernare litteratur har man ersatt benämningen med vattenkvarn.
Storskifte, enskifte, laga skifte
Storskiftesreformen 1749 medförde en omskiftning av åker och äng till färre och större tegar, högst fyra skiften i åker och lika många i äng per gård. Enskifte benämns det skiftessystem för jord som började genomföras i Sverige i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Det innebar att man försökte sammanföra varje gårds jordegendomar till en enda enhet, ett enda skifte. Laga skifte är benämning på det skiftessystem för jord som infördes genom 1827 års skiftesstadga. Målsättningen med denna skiftesstadga var i viss mån densamma som hade varit gällande för enskiftesreformen, d v s man ville lägga samman jordägarnas ägor i så få skiften som möjligt.
Tionde
Skatteform som övertagits av kyrkan från Gamla Testamentet. Avkastning av jordbruk och boskapsskötsel. Utgick vanligen med 1/3 till sockenprästen och 2/3 till kyrkan.
Tolvmannaed
Om en person dragits inför tinget och anklagats för en förseelse kunde han slippa straff om tolv personer intygade att han var oskyldig.
Undantag, undantagsstuga
När det var tid för ett generationsskifte på en gård flyttade de gamla ut från mangården till en stuga på gårdens ägor till förmån för den tillträdande generationen – de tog undantag.
Uppenbar kyrkoplikt, uppenbar skrift
Avbön i kyrkan inför församlingen. Innebar att personer som begått brott och förseelser fick stå i kyrkan inför församlingen medan prästen läste ur bibeln om deras synd.
Urbota straff
I äldre lagspråk straff för brott som inte kan sonas med böter. Innebar alltså frihetsberövande (fängelse).
Vargskall
Vargskall (drev) skulle påbjudas då vargarnas härjningar bland boskapen, som vallades långt borta från gården, ansågs särskilt svåra. Torpare och bönder var tvungna att gå med i vargskallet där man bildade långa drevkedjor. Uteblev man från vargskall fick man böter. Bestämmelser för jakten utarbetades i särskild Skallordning.
Åbo, åbo(e)r
Betyder närmast jordägare.
Ålderman
Ordföranden i ett byalag.
Älvsborgs lösen
Älvsborgs lösen erlades första gången 1571 efter freden i Stettin 1570 och andra gången 1613 efter freden i Knäred. Lösensumman var båda gångerna oerhört stor och för att klara betalningen beordrades en särskild skatteutskrivning för hela Sveriges befolkning. Se Nordiska sjuårskriget och Kalmarkriget.
Öde, ödeshemman
Ett hemman som förklarades öde var oförmöget att betala den på hemmanet vilande avraden.
/Janne