Etikett: flerohopp

Järnbruket i Flerohopp

Bil. 1. Köpebrev 1725

Flerohopps Järnbruk

Undertecknade kommit såleds öfwerens om jord och watn platserna till nya giern brukets och masugnens ställe och rum på Råsa ägor, der till bem:te gambla Råsa qwarn och qwarnställe alldeles afståås, således, nembl:n.
Wij som ärom rätte skatte ägarne till före nämbde Rååsa 1 helt hemman i Madsiö sochn uplåtom förenämbde gambla qwarn med des uhråldriga stånd och jordplatsar till bruket och masugnen i en summa i et för alt åtta dahl:r s:mt samt för wår gierdsgårds flyttiande utom bruksplatsen twå dah:r sillf:mt. Så ärom wij utj alla måhl wäl förnögda och mot betalning, till samma bruks upsättiande gierna här efther så wäl som wij dageligen här tills giort, wara behjelpliga, i de mål och tijder wij kunna och hafwer tillfälle, allenast wij på annat ställe få upsätia oss en ny qwarn på wåra egne ägor, dock at det på intet sät skall skada brukets nytta eller stånd, och denna nya allenast till wåra egna mälls malande, som wij den gl. qwarnen här till brukat och nyttiat. Till denna fordran och påstående warder af mig Ionas Erickson på mine mäd höga och gunstiga herrar patroners wägnar stadfästadt att detta orygge-ligen hållas skall och nu gienast blifwer betalt. Att såleds slutat med, samt och enighet, warder här under med egna namn och bomärke bekräftat; af bruksplatsen på Rååsa ägor.

D. 11 maij 1725.

BIOGRAPHICA

Flerohopps Järnbruk
av Elis Hildebrand

Bergman, Axel, f. 1699 (på Öland enligt gängse uppgifter), död 26/3 1776. Furir vid Kalmar läns inf.-reg. 1718. Deltog i kriget 1718. Styckjunk. vid artilleriet i Jönköping 1726. Kvartermästare i fransk tjänst 1727-31. Lant­jägare i Kalmar län 1731, jägmästare därstädes 1733, överlantjägare därst. 1737. Avsked 1740. Bodde 1735 i Västervik, sedan 1736 på Marhult i Tveta. Gift 1733 m. Margareta Elisabeth Anström. Dotter Helena Margareta, f. 1736. — Anlade en lärfts- och linnefabrik vid Marhult. Anlade 1744 Fogelfors järn­bruk och Foglebo masugn. Kallas under senare år vanligen brukspatron.

Brock, Mathias, f. 1707, d. 1764. 1733 amiralitetsfiskal vid stockholmska eska­dern, 1738 avsked. Brukspatron; ägde Flerohopp, Sävsjöströms (sedan 1758) och Klavreströms järnbruk. Dog på Sävsjöström.

Broman,, Carl, f. 1703, d. 1784. Hovmarskalk, 1749 landshövding i Älvsborgs län, 1751 dito i Stockholms län. G. m. Antoniette Maria Stjerncrona av Söder­by, f. 1718, d. 1783. Barn: 1. Sofia Agneta, f. 1747, d. 1826; 2. Fredric Conrad, f. 1758, d. 1800, rikshistoriegraf; ogift.

Broman, Israel, f. 1709, d. 1753. Kammarherre, brukspatron på Gysinge.

Fehr, Carl August, f. 1812, d. 1889. Kammarråd och brukspatron. 1848 g. m. Hilda Hildebrand, f. 1830, d. 1889. Barn: 1. Fredrik Augusti, f. 1849, d. 1895. Fil. d:r, teol. kand., pastor primarius. 1879 g. m. Annie Martina Gibson, f. 1859, d. 1920; 2. Isac Nicolaus, f. 1850, d. 1927. Fil. d:r, lektor i Strängnäs. 1888 g. m. Charlotta Strömberg, f. 1867.

Fleetwood, Georg Wilhelm, f. 26/9 1699. Friherre. 1684 stud., 1686 volontär vid Jönköpings reg:te, 1689 fänrik, 1693 löjtnant, 1699 kapten, 1700 major vid skånska tremännings komp., 1709 öv.-löjtnant vid Jönköpings reg:te, 1711 överste vid Upplands reg:te, 1717 gen.-major av infanteriet, 1721 landshöv­ding i Kalmar län och på Öland. Bevittnade fälttåg: 1698-1700 i Holstein och på Själland, 1718 Norge. G. m. 1:o Charlotta Beata Hård af Segerstad, f. 1672, d. 1696; 2:o Hedvig Charlotta Rehnberg, f. 1683, d. 1753. Barn: 1. Carl Mårten, f. 1703, d. 1751, landshövding; 2. Georg Adolf, f. 1705, d. 1742, kapten; 3. Gustaf Eric, f. 1707, d. 1762, major; 4. Johan Wilhelm, f. 1708, d. 1729.; 5. Charlotta Maria, f. 1709, d. 1759; 6. Zacharias, f. 1711, d. 1728, volontär; 7. Hedvig Beata, f. 1718, d. 1739; 8. Fredric, f. 1719, d. 1730; 9. Ulrika Eleonora, f. 1722, d. 1754.

Grill, Jean Abraham Abrahamsson, f. 1736, d. 1792. Direktör i Sv. ostindiska kompaniet, brukspatron, ägde: Flerohopp, Godegård och Bona järnbruk samt del i Dalsbergs bruk i Älvsborgs län. 1772 g. m. Ulrika Lovisa Lärling, f. 1744, d. 1824. Söner: Christian Ulric, f. 1777, d. 1831; brukspatron; 1811 g. m. frih:an

Hebbla Regina Cronhjelm, f. 1794, d. 1874; Fredric Wilhelm, f. 1784, d. 1861; prot.-sekr., brukspatron på Godegård och Mariedam; 1813 g. m. Regina Chri­stina Nordenfelt, f. 1791, d. 1873.

Hildebrand, Isac, f. 1793, d. 1838. Brukspatron på Flerohopp. 1827 g. m. Christine Jacobsson i hennes första gifte, f. 1806, d. 1882. Barn: 1. Emma, f. 1828, d. 1836; 2. Hilda Lovisa Christina, f. 1830, d. 1889, 1848 g. m. Carl August Fehr; 3. Ebba Amalia, f. 1838, d. 1899, 1860 g. m. Johan Adolph Wimmerstedt, f. 1835, d. 1908, godsägare, Bruatorp.

Hildebrand, Theodor (Ture) Emanuel, f. 25/4 1799, d. 8/9 1881, handl. o. godsäg. till Solberga, Öland; g. 1830 m. Johanna (Jeanette) Amalia Gumme-rus, f. 20/11 1811, d. 28/6 1906. Barn: Hildegard Göthilda Amalia, f. 29/7 1831, d. 8/7 1919, g. 1857 m. Anton Niclas Thelander, f. 2/1 1829, d. 29/9 1906, khde. i Bårslöv, Skåne, prost; Henrik Emanuel, f. 20/12 1832, d. 1912, v. häradshövd., fiskal i domänförv.; Carl Isak Theodor, f. 16/12 1834, d. 4/11 1916, godsäg., Skedemosse (Öland), g. 1856 m. Elise Charlotte Thornton, f. 14/6 1831, d. 3/3 1873; Maria Lovisa, f. 1/1 1837, d. 21/12 1845; Hilma Sofia, f. 5/1 1839, d. 2/12 1916; Elise Charlotte, f. 19/5 1841, d. 25/4 1851; Emil Albin Hildebrand, f. 9/3 1844, d. 18/9 1892, godsäg., Solberga (Öland); g. 1882 m. Anna Valborg Kjöhl-ström, f. 1857, d. 27/2 1927; Ebba Mathilda Maria Lovisa, f. 24/2 1850, d. 30/8 1891, g. 1876 m. Frans Johan AulM, f. 1847, d. 1904, kyrkoherde i Mortorp, Kalmar län.

Hildebrandsson, Hildebrand, f. i Norrköping d. 23/10 1744, d. på Flerohopp d. 9/2 1811. 1765 stud., studerade i Uppsala några år, informator, bruksbok­hållare vid Skönnarbo bruk, 1779 askultant i Bergskollegium, s. å. brukskonst-mästare på Järnkontorets stat med titel bergsmekanikus, 1882 bruksdisponent på Flerohopp. 1786 g. m. Lovisa Mörck, f. 4/12 1769, d. 18/3 1859. Barn: 1. Hilde-brand, f. 1791, d. 1858, kapten, musikskriftställare. 1833 g. m. Ebba af WirAn,1813, d. 1899; 2. Isac (se ovan); 3. Theodor Emanuel (Ture), f. 1799, d. 1881, handlande i Borgholm och godsägare på Solberga på Öland. 1830 g. m. Jeanette Amalia Gummerus, f. 1811, d. 1906; 4. Albin, f. 1803, d. 1848. 1820 student i Lund, avlade där 1821 förber. jur. ex., 1821 inköpte kronolägenheten Skedemosse i Köpings s:n, Öland, vilken han uppodlade och bebyggde, ogift; 5. Bror Emil, f. 1806, d. 1884. Fil. jubeldoktor, riksantikvarie. 1841 g. m. Ma-thilda Ekecrantz, f. 1815, d. 1886. Äldste sonen kallade sig Hildebrandsson och de fyra yngre Hildebrand.

Hoppenstedt, Casper Didrik, f. 1684, d. 1745. Handlande, ill. rådman och 1734 —45 politie borgmästare i Kalmar, brukspatron, ägde 1/4 i Flerohopp, 9 gårdar i Kalmar och hemman i Gräsgård, Kastlösa, Möllstorp, Sjöbo, Hammarsbo, La. Möckelhult m. fl. Hoppenstedt liksom många andra av den tidens fram­stående kalmarbor härstammade från Tyskland. Stamfadern, som var bild­huggare, skall på 1640-talet hava inflyttat till Sverige. 1709 g. m. Emerentia Weijding, f. 1681, d. 1770. Barn: Catharina Dorothea, f. 1712, d. 1736; 1730 m. Lorentz Petersson Bauman, f. 1705, d. 1741; handl. i Kalmar. Baltzar Georg, f. 1718, d. 1762, brukspatron, ägde Kölby i Ljungby skn m. m.; 1744 g. m. Judith Helena Klint, f. 1726, d. 1785. Caspar Didric, f. 1719, d. 1769; brukspatron, ägde Orrefors ni. m.; g. m. Maria Elisabeth Kretzmer.

Hoppenstedt junior, Casper Didrik, f. 1719, d. 1769, brukspatron på Orrefors. 1758 g. m. Maria Elisabeth Kretzmer.

Luthman, Carl Daniel, f. 28/3 1706, d. 12/1 1768, överdirektör o. handlande. Riksdagsm. för Arboga 1765-66. — G. 1:o m. Clara Dahlström, o. 2:o m. Catharina Fröberg. 10 barn, 5 söner o. 5 döttrar, varav en, Ulrica Eleonora, blev g. m. O1. Holmgren på Boxholm. I medio 1730-talet inköpte Luthman Kortfors o. Nya Älvhytte bruk o. anlade c:a 1740 Carlsdahls masugn.

Morien, Lorens, f. c:a 1723 ell. 1727, spannmåls- o. viktualiehandlande, son av hökaren Eric M. och Anna Lind, d. 1749; ägde gård nr. 7 i kvart. Överkika­ren i Maria förs., Stockholm. Lorens M. levde ännu 1787.

Robsahm, Johan Ludvig, f. 1730, d. 1796; bergsnotarie; bruksp. på Björkbom. — G. 1769 m. Elsa Charlotta Geijer, f. 1744, d. 1797. — Barn: Abraham, f. 1770, död ogift 1807, bergmäst.; Henric, f. 1771, d. 1772; Johan Ludvig, f. 1772, d. 1802, advokatfiskal i kom.-koll,; g. m. Sofia Christina Wester, f. 1780, d. 1829.

Rothlieb, Gustaf Fredric, f. 30/5 1686, d. 6/3 1758, till Ebbetorp i Dörby s:n, Kalmar län. 1708 kanslist vid K. kansliet, 1717 kanslist vid inrikes och kammarexp., s. å. registrator därstädes, 1719 e. o. assessor i Svea hovrätt, 1721 ord. assessor, 1725 lagman i Nerikes domsaga, 1737 dito på Gotland, 1744 dito i Tio härads domsaga, 1747 landshövding i Kronobergs län. Skicklig lant-hushållare; deltog också i anläggandet av Lovers Alunbruk. G. 1:o m. Magda­lena Regina von Schantz, f. 1687, d. 1714; 2:o m. Catharina Eleonora Faltz-burg, f. 1688, cl. 1748. Barn: 1. Philip Fredric, f. 1712, d. 1792, v. president i kammarkollegium; 2. Annna Regina, f. 1713, d. 1748; 3. Christina Eleonora, f. 1717, d. 1724; 4. Engel Fredrica, f. 1719, d. 1758.

Silléen, Carl G., f. 1689 5/5, d. 1743 19/2 i Stockholm. 1710 foderherre vid art.; s. å. tygmästare vid skånska fältstaten; 1713 öv.-stallmäst. vid art.; 1715 kapten vid art. i Göteborg; s. å. dito vid art. i Kalmar; 1738 major och tyg-mäst. vid Stockholms art.-stat. Blev 1715 i den hårda drabbningen vid Stresow på Rilgen blesserad samt vid Stralsunds övergång fången hos danskarna, men befriade sig själv och hemkom 1716 i juni; bevistade även 1718 års fälttåg i Norge; fick 1734 5/5 av konung Fredrik öppen resolution om adelskap och 1737 26/9 adl. privilegier för sig och efterkommande, dock utan sköldmärke. G. 1716 m. Catharina MoAen, f. 1686 23/12, d. 1741 15/9. Söner: Carl Gustaf, adl. af SilMen, f. 1721, d. 1775; kapten, arrendator av Borgholms kungsgård, där han dog. Lars, adl. af SilMen, f. 1722, d. 1801; major, ägde Åkerlänna gård, Bälinge skn, Uppland, där han dog.

Privilegium för järnbruk i Flerohopp

Bil. 2.

PRIVILEGIUM

för Hr General Majoren och Landshöfdingen Fleetwood, Assessoren Rothlieb samt Rådmannen Hoppenstedt uppå en masugns, en stångjerns hammares med 2ne härdar och en kniphammares inrättning uppå Råsa skattehemmans ägor uti Madesiö sockn Södra-Möre härad och Calmare län.

Kongl. Maij:ts och Sveriges Rikes Berg Collegii Wij underskrefne president, berg råder och assessorer gjörom witterligit, at för oss hafwer general majoren och landshöfdingen högwälborne baron hr Georg Wilhelm Fleetwood tillika med assessoren i Kongl. Svea håfrätt ädel och wälbördig Gustav Fredrick Rothlieb skrifteligen tillkänna gifwit, huru the låtit sig wara angelägit at efterfråga och öfwerkomma utom andra metaller och mineraler, äfwen jern-malm neder i Småland. Och som de funnit der af tillgång på flere ställen i Södermöre härad, hwaraf i Madesiö sockn ymnoghet skal vara af myrmalm på åtskilliga cronoskattehemmans ägor, så hafwa bemälte hr general major och landshöfdinge samt assessor, såsom de der samme malmarter först angifwit, fattat hog och lust dem til publici och deras egen nytta och fördel at med arbete belägga och i anseende både til malmens tilräcklighet samt de på samma ort befintliga skogar och beqwämliga strömfall, ansökning giordt å egna och sin med interessents rådmannens i Callmar Casper Hoppenstedts wägnar, at med Kongl. collegii tilstånd och privilegio uppå Råsa crono skattehemmans ägor uti Madesiö sockn Södermöre härad och Calmare län en masugn samt en stångjerns och en kniphammar få inrätta. Hwar af Kongl. collegium föranlåtit blifwit, at förutan then besichtning som berg mästaren wälbetrodde Hinric Schnack på Kongl. collegii befallning wid tillfälle hållit öfwer de angifna jern-malmerna med thet mera, berörde berg mästaren i Skåne wälbetrodde Gustav Lemoine at anställa öfwer then sökte bruksbyggnaden en formel ransakning efter then wanliga och före skrifna methoden, samt föregången publication af prädikostolarne uti alla wederbörandes närwaro hwilka han uti innewarande år förrättat, och sedan med sin berättelse jemte sitt betänkande der öfwer inkommit.

Hwilket alt Kongl. collegium sig föredraga låtit och der af inhämtat, at på åtskillige orter uti Mortorp, Cristwalla, Madesiö, Liungby och Wissefjerda socknar efter en wid ransakningen ingifwen specification skal wara nog ym-noghet af sjö- och myrmalm jemte det at i skogarna der omkring äro träfade många små slaggwarp, som wisa, at i forna tider blifwit der arbetat, och skole gifwa anledning, at wid närmare eftersökande äfwen malm torde finnas i fast berg, om hwilka myrmalmers nyttiande interressenterne med upfinnarne och jordägarne sig förenat och öfwerenskommit, som och allmogen, på hwilkas ägor myrmalmerne äro, sig förklarat wara nögda then at aflåta med det för­behåll at under någon förståndig persons underwisning sielfwa then få uptaga och emot betalning framföra, på thet de måge kunna dymedelst förtiena något dl theras cronoskylder och annan sin nödtorft, samt i anseende ther til fägnat sig af thette tilfället. Hwarmed interessenterne utlåtit sig i Kongl. collegio wara tilfreds, så wida allmogen håller sig wid ett skiähligt pris och sit arbete ej för högt stegrar. Hwad skogen angår, så intygar ransakningen, at uti Madesiö och the flere ther intil gräntsande socknar, skal äfwen ther på wara ymnig fileing af tall och gran uti wäxtelig mark, och på tallar 2 eller 3 milers begrep ifrån något annat bruk. Sielfwa stället til then begärta bruks byggnaden, berättar berg mästaren wara funnit beqvämt och wäl belägit på Råsa crono skattehemmans ägor i Madesiö sochn, hwartill grunden så wäl som qwarnstället efter en den 11 Maij innewarande år emellan interessenterne och hemmans åboerne ingången förening äro uplåtne och afstådde, waranthes wat-tenfallet i en ther förbilöpande å tienligit och skal strömmen hafwa sine be-qvämlige qwarnfall, at ingen ny dam behöfwes, och således skal ingen för­medelst updämning på sihe ägor här igenom komma at lida förfördelar. För then skul, emedan utaf alt thetta med hwad mera, som ransakningen inne­håller, Kongl. collegium befinner, at efter bergmästarens utlåtelse, malm til thetta wärk intet kan tryta: och skogen ther til i längden skal wara tilräcklig, then ägarna godwilligt emot betalning til brukets drift wilja lemna: interes-senterne sig med jord och grundägarne förenat både om malmtäckten och bruksstället, hwarest tienligit wattufall utan andras förolämpande är; altså i anseende ther til, wil uppå Kongl. Maij:ts wår allernådigste konungs samt dragande kall och ämbetets wägnar, Kongl. collegium, i förmågo af thetta thes öpna privilegio, här med hafwa efter låtit general majoren och landshöf-dingen hr baron Fletwood, assessoren Rothlieb och rådmannen Hoppenstedt up­på Råsa crono skattehemmans ägor at få inrätta en masugn, en stångiernsham-mar med twänne härdar och en knip hammar, at på then sednare förarbeta allehanda småt och til landets tienst nyttigt smide: tilägnandes bemälte in-teressenter nijo års frihet af sielfwa wärken med alla the friheter och förmåner, som så wäl Kongl. Maij:ts sednaste af trycket 1723 utgångna nådiga placat, som de förre Kongl. bergordningarne i gemen slike wärk tillägga; dock med then precaution, at ingen härigenom på et eller annat sätt något för när må side, eller någon olägenhet tillskyndas. Thet alle som wederbör, sig til efter­rättelse, Malva att ställa, icke tillfogandes ägarna af thetta privilegierade wärk, som interessenterne nämna Flerihop hinder eller förfång i en eller annan måtto. Til yttermera wisso hafwa wij thetta med Kongl. Maij:ts och Riksens Berg collegii sigil samt wåra händers underskrift bekräftat.

Stockholm th. 24 Novemb. 1725.

J: Cederstedt            A: Strömmer          Ad: Leijell

I: Bergenstierna      Em: Svedenborg

/O. Colling.

PS: Emanuel Swedenborg: Utnämndes till assessor vid Bergskollegium och arbetade som Polhems assistent, bland annat vid byggandet av Trollhättekanal. Emanuel Swedenborg startade Sveriges första vetenskapliga tidskrift, Dædalus Hyperboreus, år 1716 och bekostade utgivningen själv. Uppsatserna skrevs på svenska och inte latin, som var vetenskapens språk på den tiden. Det var banbrytande, men ledde även till att uppsatserna inte fick någon större spridning utanför Sverige. Endast sex nummer av Dædalus Hyperboreus publicerades mellan 1716 och 1717 (Dessa finns i Tekniska museets samlingar). Anledningen till att tidskriften upphörde var troligtvis brist på pengar. Dessutom var Emanuel Swedenborg upptagen med andra ingenjörsprojekt. Bland annat konstruerade han en rullmaskin för att kunna transportera svenska krigsfartyg landsvägen från Strömstad till Idefjorden.

PRIVILEGIUM för järnbruket i Flerohopp år 1725

för Hr General Majoren och Landshöfdingen Fleetwood, Assessoren Rothlieb samt Rådmannen Hoppenstedt uppå en masugns, en stångjerns hammares med 2ne härdar och en kniphammares inrättning uppå Råsa skattehemmans ägor uti Madesiö sockn Södra-Möre härad och Calmare län.

Kongl. Maij:ts och Sveriges Rikes Berg Collegii Wij underskrefne president, berg råder och assessorer gjörom witterligit, at för oss hafwer general majoren och landshöfdingen högwälborne baron hr Georg Wilhelm Fleetwood tillika med assessoren i Kongl. Svea håfrätt ädel och wälbördig Gustav Fredrick Rothlieb skrifteligen tillkänna gifwit, huru the låtit sig wara angelägit at efterfråga och öfwerkomma utom andra metaller och mineraler, äfwen jern-malm neder i Småland. Och som de funnit der af tillgång på flere ställen i Södermöre härad, hwaraf i Madesiö sockn ymnoghet skal vara af myrmalm på åtskilliga cronoskattehemmans ägor, så hafwa bemälte hr general major och landshöfdinge samt assessor, såsom de der samme malmarter först angifwit, fattat hog och lust dem til publici och deras egen nytta och fördel at med arbete belägga och i anseende både til malmens tilräcklighet samt de på samma ort befintliga skogar och beqwämliga strömfall, ansökning giordt å egna och sin med interessents rådmannens i Callmar Casper Hoppenstedts wägnar, at med Kongl. collegii tilstånd och privilegio uppå Råsa crono skattehemmans ägor uti Madesiö sockn Södermöre härad och Calmare län en masugn samt en stångjerns och en kniphammar få inrätta. Hwar af Kongl. collegium föranlåtit blifwit, at förutan then besichtning som berg mästaren wälbetrodde Hinric Schnack på Kongl. collegii befallning wid tillfälle hållit öfwer de angifna jern-malmerna med thet mera, berörde berg mästaren i Skåne wälbetrodde Gustav Lemoine at anställa öfwer then sökte bruksbyggnaden en formel ransakning efter then wanliga och före skrifna methoden, samt föregången publication af prädikostolarne uti alla wederbörandes närwaro hwilka han uti innewarande år förrättat, och sedan med sin berättelse jemte sitt betänkande der öfwer inkommit.

Hwilket alt Kongl. collegium sig föredraga låtit och der af inhämtat, at på åtskillige orter uti Mortorp, Cristwalla, Madesiö, Liungby och Wissefjerda socknar efter en wid ransakningen ingifwen specification skal wara nog ym-noghet af sjö- och myrmalm jemte det at i skogarna der omkring äro träfade många små slaggwarp, som wisa, at i forna tider blifwit der arbetat, och skole gifwa anledning, at wid närmare eftersökande äfwen malm torde finnas i fast berg, om hwilka myrmalmers nyttiande interressenterne med upfinnarne och jordägarne sig förenat och öfwerenskommit, som och allmogen, på hwilkas ägor myrmalmerne äro, sig förklarat wara nögda then at aflåta med det för­behåll at under någon förståndig persons underwisning sielfwa then få uptaga och emot betalning framföra, på thet de måge kunna dymedelst förtiena något dl theras cronoskylder och annan sin nödtorft, samt i anseende ther til fägnat sig af thette tilfället. Hwarmed interessenterne utlåtit sig i Kongl. collegio wara tilfreds, så wida allmogen håller sig wid ett skiähligt pris och sit arbete ej för högt stegrar. Hwad skogen angår, så intygar ransakningen, at uti Madesiö och the flere ther intil gräntsande socknar, skal äfwen ther på wara ymnig fileing af tall och gran uti wäxtelig mark, och på tallar 2 eller 3 milers begrep ifrån något annat bruk. Sielfwa stället til then begärta bruks byggnaden, berättar berg mästaren wara funnit beqvämt och wäl belägit på Råsa crono skattehemmans ägor i Madesiö sochn, hwartill grunden så wäl som qwarnstället efter en den 11 Maij innewarande år emellan interessenterne och hemmans åboerne ingången förening äro uplåtne och afstådde, waranthes wat-tenfallet i en ther förbilöpande å tienligit och skal strömmen hafwa sine be-qvämlige qwarnfall, at ingen ny dam behöfwes, och således skal ingen för­medelst updämning på sihe ägor här igenom komma at lida förfördelar. För then skul, emedan utaf alt thetta med hwad mera, som ransakningen inne­håller, Kongl. collegium befinner, at efter bergmästarens utlåtelse, malm til thetta wärk intet kan tryta: och skogen ther til i längden skal wara tilräcklig, then ägarna godwilligt emot betalning til brukets drift wilja lemna: interes-senterne sig med jord och grundägarne förenat både om malmtäckten och bruksstället, hwarest tienligit wattufall utan andras förolämpande är; altså i anseende ther til, wil uppå Kongl. Maij:ts wår allernådigste konungs samt dragande kall och ämbetets wägnar, Kongl. collegium, i förmågo af thetta thes öpna privilegio, här med hafwa efter låtit general majoren och landshöf-dingen hr baron Fletwood, assessoren Rothlieb och rådmannen Hoppenstedt up­på Råsa crono skattehemmans ägor at få inrätta en masugn, en stångiernsham-mar med twänne härdar och en knip hammar, at på then sednare förarbeta allehanda småt och til landets tienst nyttigt smide: tilägnandes bemälte in-teressenter nijo års frihet af sielfwa wärken med alla the friheter och förmåner, som så wäl Kongl. Maij:ts sednaste af trycket 1723 utgångna nådiga placat, som de förre Kongl. bergordningarne i gemen slike wärk tillägga; dock med then precaution, at ingen härigenom på et eller annat sätt något för när må side, eller någon olägenhet tillskyndas. Thet alle som wederbör, sig til efter­rättelse, Malva att ställa, icke tillfogandes ägarna af thetta privilegierade wärk, som interessenterne nämna Flerihop hinder eller förfång i en eller annan måtto. Til yttermera wisso hafwa wij thetta med Kongl. Maij:ts och Riksens Berg collegii sigil samt wåra händers underskrift bekräftat.

Stockholm th. 24 Novemb. 1725.

J: Cederstedt            A: Strömmer          Ad: Leijell

1: Bergenstierna      Em: Svedenborg

/0. Colling.