PRIVILEGIUM för järnbruket i Flerohopp år 1725

för Hr General Majoren och Landshöfdingen Fleetwood, Assessoren Rothlieb samt Rådmannen Hoppenstedt uppå en masugns, en stångjerns hammares med 2ne härdar och en kniphammares inrättning uppå Råsa skattehemmans ägor uti Madesiö sockn Södra-Möre härad och Calmare län.

Kongl. Maij:ts och Sveriges Rikes Berg Collegii Wij underskrefne president, berg råder och assessorer gjörom witterligit, at för oss hafwer general majoren och landshöfdingen högwälborne baron hr Georg Wilhelm Fleetwood tillika med assessoren i Kongl. Svea håfrätt ädel och wälbördig Gustav Fredrick Rothlieb skrifteligen tillkänna gifwit, huru the låtit sig wara angelägit at efterfråga och öfwerkomma utom andra metaller och mineraler, äfwen jern-malm neder i Småland. Och som de funnit der af tillgång på flere ställen i Södermöre härad, hwaraf i Madesiö sockn ymnoghet skal vara af myrmalm på åtskilliga cronoskattehemmans ägor, så hafwa bemälte hr general major och landshöfdinge samt assessor, såsom de der samme malmarter först angifwit, fattat hog och lust dem til publici och deras egen nytta och fördel at med arbete belägga och i anseende både til malmens tilräcklighet samt de på samma ort befintliga skogar och beqwämliga strömfall, ansökning giordt å egna och sin med interessents rådmannens i Callmar Casper Hoppenstedts wägnar, at med Kongl. collegii tilstånd och privilegio uppå Råsa crono skattehemmans ägor uti Madesiö sockn Södermöre härad och Calmare län en masugn samt en stångjerns och en kniphammar få inrätta. Hwar af Kongl. collegium föranlåtit blifwit, at förutan then besichtning som berg mästaren wälbetrodde Hinric Schnack på Kongl. collegii befallning wid tillfälle hållit öfwer de angifna jern-malmerna med thet mera, berörde berg mästaren i Skåne wälbetrodde Gustav Lemoine at anställa öfwer then sökte bruksbyggnaden en formel ransakning efter then wanliga och före skrifna methoden, samt föregången publication af prädikostolarne uti alla wederbörandes närwaro hwilka han uti innewarande år förrättat, och sedan med sin berättelse jemte sitt betänkande der öfwer inkommit.

Hwilket alt Kongl. collegium sig föredraga låtit och der af inhämtat, at på åtskillige orter uti Mortorp, Cristwalla, Madesiö, Liungby och Wissefjerda socknar efter en wid ransakningen ingifwen specification skal wara nog ym-noghet af sjö- och myrmalm jemte det at i skogarna der omkring äro träfade många små slaggwarp, som wisa, at i forna tider blifwit der arbetat, och skole gifwa anledning, at wid närmare eftersökande äfwen malm torde finnas i fast berg, om hwilka myrmalmers nyttiande interressenterne med upfinnarne och jordägarne sig förenat och öfwerenskommit, som och allmogen, på hwilkas ägor myrmalmerne äro, sig förklarat wara nögda then at aflåta med det för­behåll at under någon förståndig persons underwisning sielfwa then få uptaga och emot betalning framföra, på thet de måge kunna dymedelst förtiena något dl theras cronoskylder och annan sin nödtorft, samt i anseende ther til fägnat sig af thette tilfället. Hwarmed interessenterne utlåtit sig i Kongl. collegio wara tilfreds, så wida allmogen håller sig wid ett skiähligt pris och sit arbete ej för högt stegrar. Hwad skogen angår, så intygar ransakningen, at uti Madesiö och the flere ther intil gräntsande socknar, skal äfwen ther på wara ymnig fileing af tall och gran uti wäxtelig mark, och på tallar 2 eller 3 milers begrep ifrån något annat bruk. Sielfwa stället til then begärta bruks byggnaden, berättar berg mästaren wara funnit beqvämt och wäl belägit på Råsa crono skattehemmans ägor i Madesiö sochn, hwartill grunden så wäl som qwarnstället efter en den 11 Maij innewarande år emellan interessenterne och hemmans åboerne ingången förening äro uplåtne och afstådde, waranthes wat-tenfallet i en ther förbilöpande å tienligit och skal strömmen hafwa sine be-qvämlige qwarnfall, at ingen ny dam behöfwes, och således skal ingen för­medelst updämning på sihe ägor här igenom komma at lida förfördelar. För then skul, emedan utaf alt thetta med hwad mera, som ransakningen inne­håller, Kongl. collegium befinner, at efter bergmästarens utlåtelse, malm til thetta wärk intet kan tryta: och skogen ther til i längden skal wara tilräcklig, then ägarna godwilligt emot betalning til brukets drift wilja lemna: interes-senterne sig med jord och grundägarne förenat både om malmtäckten och bruksstället, hwarest tienligit wattufall utan andras förolämpande är; altså i anseende ther til, wil uppå Kongl. Maij:ts wår allernådigste konungs samt dragande kall och ämbetets wägnar, Kongl. collegium, i förmågo af thetta thes öpna privilegio, här med hafwa efter låtit general majoren och landshöf-dingen hr baron Fletwood, assessoren Rothlieb och rådmannen Hoppenstedt up­på Råsa crono skattehemmans ägor at få inrätta en masugn, en stångiernsham-mar med twänne härdar och en knip hammar, at på then sednare förarbeta allehanda småt och til landets tienst nyttigt smide: tilägnandes bemälte in-teressenter nijo års frihet af sielfwa wärken med alla the friheter och förmåner, som så wäl Kongl. Maij:ts sednaste af trycket 1723 utgångna nådiga placat, som de förre Kongl. bergordningarne i gemen slike wärk tillägga; dock med then precaution, at ingen härigenom på et eller annat sätt något för när må side, eller någon olägenhet tillskyndas. Thet alle som wederbör, sig til efter­rättelse, Malva att ställa, icke tillfogandes ägarna af thetta privilegierade wärk, som interessenterne nämna Flerihop hinder eller förfång i en eller annan måtto. Til yttermera wisso hafwa wij thetta med Kongl. Maij:ts och Riksens Berg collegii sigil samt wåra händers underskrift bekräftat.

Stockholm th. 24 Novemb. 1725.

J: Cederstedt            A: Strömmer          Ad: Leijell

1: Bergenstierna      Em: Svedenborg

/0. Colling.

Lämna ett svar