Kategori: Händelser

Eldsvådan i Ekebylund 1872

I den lilla byn Ekebylund (Käringskruv) inträffade förskräckliga händelser på julen 1872. Tio personer omkom i en brand; de ligger i en gemensam grav på Madesjö kyrkogård. I april avled en bonde med anknytning till branden. Senare kunde man visa att han utsatts för arsenikmord. Enligt uppgifter i samtiden hade branden och giftmordet ett samband. I skriften av Slättengren/Carlsson är alla relevanta rättsdokument publicerade men inget tyder på en sådan förbindelse.

Nästa 1/8 mtl ägdes nu av Johan August Fransson, f. 1842 och äldste son till Frans Petersson. Han var gift med Emma Mathilda Petersdotter, f. 1849. De fick intill 1880 fyra barn: Frans Aron 1872, Nanny Augusta 1875, Carl Conrad 1878 och Hilda Betty Mathilda 1880.

1/8 mtl slutligen ägdes av Johan Peter Jonsson och Emma Johansdotter. De hade följande sex barn: Peter Alfred 1861, Carl Johan 1863, Axel Amandeus 1865, Hulda Carolina 1867, Victor Theodor 1869 och August Vilhelm 1872. Hela denna familj utplånades vid branden på juldagens afton 1872. Dessutom omkom drängen Per Elof Petersson från Övratorp, f. 1855 och pigan Johanna Petersdotter, f. 1853. Pigan Mathilda Johansdotter, f. 1849 undkom. Hon var sannolikt inte hemma, när branden inträffade. Man trodde till en början att branden var en olyckshändelse som upp-kommit genom att barnen lekt med elden, men snart uppstod misstankar att mord-brand förelåg. En kvinna åtalades men kunde mot sitt nekande ej fällas. Senare lär hon ha erkänt och begått självmord. De tio döda begravdes en vardag. En gripande likpredikan hölls av nyutnämnde komministern i Madesjö, J.A. Medelius inför en till trängsel fylld kyrka. En gravsten står fortfarande i sydöstra hörnet av Madesjö kyrkogård.

Klipp från Folke Petterssons artikel om Käringskruv.

Lästips: Eldsvådan i Kärringskruv i Nybro förr i tiden pärm 1.

Slättengren/Carlsson: Brand och giftmord utan domslut (finns på Nybro bibliotek).

Pesten

Pesten rasade under åren 1710 och 1711 så svårt i vårt land som den icke gjort sedan digerdödens dagar. Längderna över de döda bära också vittnesbörd om, huru skoningslöst den farit fram här i skogsbygderna. Under det att de avlidnas antal i Madesjö församling icke översteg 50 om året, krävde de båda nämnda peståren resp. 244 och 252 offer här. Värst var dess framfart under december 1710. Ensamt i denna månad avledo 95 personer i Madesjö.- Av prästerna i stiftet bortrycktes 14 stycken under peståren.

Utdrag ur Nybro köpings historia 1824-1924 av J.Gottfr.Nilsson

Lästips: Hembygdskrönikan 2007 s 20 f.