Äldre tiders bönder nyttjade svedjandet för att skaffa ny mark för sädesodling, d.v.s. att man högg ner träd och buskar, tog tillvara det grövre virket och lät resten ligga och torka. Därefter brände man markområdet. Marken användes sedan som åkermark. Svedjandet hade sina risker särskilt torra år. Skogsbränder var inte ovanliga. Prästen i Åby församling hade befallt sina tjänare att bränna av en åkerlycka en dag det blåste starkt och vinden låg på åt nordväst. Tjänarna var emot men vågade inte trotsa prästen utan tände på. Elden spred sig, dels åt Bäckebo socken, samt i och omkring Älghult. Elden höll sig kvar i dessa trakter under 1650 över vintern. År 1651 tog elden ny fart och drev nu mot Lenhovda till skogarna kring Mörkhult och Merhult där den avstannade under vintern. Året därpå 1652 fördes elden med vinden österut och slutade först vid havet i närheten av Lovers alunbruk. Den hade då härjat i tre år. Flera gårdar i socknarna skadades genom branden eller brann ner. Gårdar i Nybro: Örsjö, Ramsjö, Toresbo, Agebo, Buttetorp, Ebbehult, Käringskruv, Parismåla, Bäckebo, Bruatorp, Långåker, Krumhall, Getahult, Transtorp, Ljusås, Persmåla, Ruskemåla, Harstenslycke och Köl. Gårdar i S:t Sigfrid: Grindemåla, Gräne och Bläsemåla. Gårdar i Mortorp: Gungärde, Igersdela, Kärrebo, Skärgöl, Pukeberg, Granngölsmåla, Källebäcksmåla och Tvärskog.
Bland annat brann kyrkan och prästgården i Madesjö och Örsjö kapell ner den 15:e augusti 1652. Samma söndag hade ett barn från Sävsjö blivit döpt i kyrkan. När föräldrarna och barnet var på väg hem blev de cirka en halv mil ifrån kyrkan mellan W. Madesjö och S. Sävsjö kringrända av elden varvid sju personer omkom. På platsen sattes en sten upp med texten: ”Till minne av 7 kyrkogångare från Södra Sävsjö, som här omvärvades av skogseld och omkomma X söndagen Trinitatis år 1652. Stenen restes 1906.Enligt domböckerna vid ting i Norra Möre 1653 förekommer flera mål där saken gällde att utkräva ansvar för skogseldens härjningar. Målsägare var några adelsmän såsom general Robert Douglas, Erik Oxenstierna och presidenten Gustav Larsson Grubb. De åtalade är frälsebönder i Gunnabo, Räggekulla, Vedby, Kvilla, Ugglerum, Fröstingtorp, Susekulla och Melstaö. Av domstolsförhandlingarna framgår att elden förekom på ett flertal ställen och Nämndens svar var att ”at dätt intet Wåda war uthan Guds wredes eld”. Och ”at de kunna icke döma Nödtuongne eller emot Samwitit”. Ingen blev fälld.
Sten H.
Lästips: G. Nilsson, Nybro Köpings Historia. Kyrkböckerna. N. och S. Möre härads domböcker. Om brandens härjningar i S. Möre, se Ljungby sockens krönika 1977. Nybro Tidning 28 nov. 1975.
