Levnadstid: 8 december 1627 – 20 maj 1707
Elisabeth Månsdotter Alandria föddes i Kalmar och var dotter till kyrkoherden i Ljungby Magnus Magni Alander och dennes hustru Elisabeth Eriksdotter.
Det är oklart när Elisabeth Månsdotter Alandria ingick äktenskap med Aron Petri Stolpe. Folke Petersson uppger i Madesjö Sockens Historia band 1 att de båda personerna bör ha ingått i äktenskap i slutet av 1640-talet samt att Aron Petri Stolpe hade haft en hustru av okänd härkomst och namn sedan innan. De fick fyra barn; sönerna Petrus (f.1651) och Magnus (f.1653) samt döttrarna Elisabet (f.165?) och Maria (f.1659.) Det bör även nämnas att Aron Petri Stolpe hade barn ifrån det tidigare äktenskapet. Något som kom att spela en stor roll i arvstvisten efter Aron Petri Stolpes död.
Kyrkoherdetvisten efter Aron Petri Stolpes död
Vid Aron Petri Stolpes bortgång i april 1673 blev Elisabeth Månsdotter Alandria en central figur i konflikten om vem som skulle efterträda herr Stolpe som kyrkoherde i Madesjö. I vanliga fall skulle en efterträdare ha utsetts av domkapitlet i Kalmar stift. Det som gjorde saken mer komplicerad var att greven i Södra Möre grevskap, Axel Oxenstierna d. y. hade medbestämmanderätt i frågan. Axel Oxenstierna d. y. agerade inte direkt i frågan utan lät utse två representanter i förhandlingarna med socknen och domkapitlet. Dessa var två ämbetsmän vid namn Israel Lagerfelt och Jakob Sneckenberg.
Lagerfelt, Sneckenberg och domkapitlet i Kalmar kom snabbt överens om en lämplig kandidat vid namn Lars Bonde. Lars Bonde tycktes vara ett säkert kort för han var gift med Brita, en dotter till Aron Petri Stolpes och hans första hustru. Den här planen gick i stöpet när Lars Bonde av oklar anledning vägrade att lämna en försäkran angående försörjningen av änkan efter Aron Petri Stolpe, Elisabeth Månsdotter Alandria. Tack vare sin make åtnjöt Elisabeth Månsdotter Alandria en hög popularitet hos befolkningen i Madesjö. En kyrkoherde som inte kunde försörja änkan var därmed otänkbart.
I den här situationen steg komministern Olof Juncaeus i Idehult fram som en självutnämnd kandidat till kyrkoherdeposten. Juncaeus hade många anhängare i socknen och baserade sitt anspråk på att försöka tona ner Aron Petri Stolpes popularitet i socknen. Domkapitlet i Kalmar tog dock inte Juncaeus anspråk på allvar och han avfärdades. Samtidigt befäste Elisabeth Månsdotter Alandria sin position genom att kontakta kung Karl XI, som av en händelse var på resa genom trakterna kring Kalmar under hösten 1673. Med kunglig hjälp lyckades Elisabeth Månsdotter Alandria nå en kompromiss med Lagerfelt och Sneckenberg att tjänsten skulle ges till någon som var villig att änkekonservera* Elisabeth Månsdotter Alandria eller att den skulle ges till Lars Bonde med dennes uttryckliga löfte att ta hand om änkan.
Den 8 mars 1674 kallades samtliga inblandade parter till möte i Madesjö prästgård. Där slogs det fast att Lars Bonde fortsatte sin vägran att ta hand om Elisabeth Månsdotter. Därmed var hans kandidatur till ända. Istället tillsattes en student vid namn Nicolai Grysenius tillfälligt på posten. Grysenius var villig att gifta sig med Elisabeth Månsdotter, men han blev snabbt impopulär bland den falang som tidigare hade stött Olof Juncaeus. Detta gjorde att domkapitlet gav Juncaeus beskedet att han aldrig kunde bli kyrkoherde i Madesjö samt ett ultimatum där Juncaeus tvingades upphöra med sina intriger, eller avlägsna sig ifrån socknen.
Trots domkapitlets beslut blev Grysenius avfärdad av socknen på grund av sin ”nyckfullhet.” Domkapitlet och greve Oxenstierna utsåg Nicolaus Brodderi Braun till kyrkoherde i Madesjö. Brodderi Braun hade blivit änkeman 1674 och kunde därmed uppfylla kravet angående försörjningen av Elisabeth Månsdotter Alandria. Giftermålet ägde rum den 24 juni 1676.
Mellanspel och efterspel
Samtidigt som konflikten om kyrkoherdeämbetet i Madesjö var Elisabeth Månsdotter Alandria indragen i en komplicerad arvstvist med sina styvbarn. Det existerar inga dokument som säger hur den här konflikten löstes. Vad som är klarlagt är att Elisabeth Månsdotter Alandria hade en mycket ansträngd relation till sina styvbarn, som kan ha bidragit till Lars Bondes ovilja att försörja sin styvsvärmor. När Nicolaus Brodderi Braun dog i maj 1693 tog Elisabeth Månsdotter Alandria ut ett nådår och flyttade därefter till Hagnebo.
Referenser
Olsson, Bror, Kalmar stifts herdaminne: det gamla kalmarstiftets klerus från äldsta tider till våra dagar, Dillbergs bokhandel [distributör], Kalmar, 1947-1980
Westmar, Helge (red.), Madesjö sockens historia. 1, Madesjö, 1961
* änkekonservering innebär att den som tillträder en tjänst måste gifta sig med företrädarens änka. Förekom främst inom prästerskapet och särskilda hantverkargrupperingar.
AP