Kategori: Föreningar
Örsjö bygdegård
Örsjö byalag
S:t Sigfrids åsänkningsförening
Redan år 1909 togs första initiativet för att gräva ut S:t Sigfridsån genom ängsmarken från kvarnarna i Mölebo till dammen vid Skabro. Kontakt togs med Lantmäteriet i Kalmar av några av fastighetsägarna intill ån. 1914 gjorde expertis en projektering avseende utgrävningen och en kostnadsberäkning om 64 000 kr. Åsänkningsföreningen bildades 1918. År 1945 var reningsverket i Hanemåla dåligt och ett utsläpp av giftiga ämnen i Nybro tog död på nästan all fisk i Överstatorps damm och i S:t Sigfridsån. Fastighetsägarna klagade och en uppgörelse träffades med Nybro stad, föreningen erhöll skadestånd om 14 000 kr. Kommunen byggde 1973 ett nytt reningsverk i Överstatorp. För de olägenheter strandägarna haft under de sista åren betalade kommunen ett skadestånd om 150 975 kr att fördelas mellan strandägarna.
S:t Sigfrids mejeriförening
Föreningen bildades den 30 augusti 1913. Den 27 december 1913 föreslogs 2 platser att bygga mejeriet på, Sigfridsryd och Ekbacken, båda platserna ägda av S:t Sigfrids kommun, 4 januari 1914 beslöt kommunalstämman i S:t Sigfrid att till föreningen sälja tomten Sigfridsryd för 250 kr. I november 1938 tog mejerikonsulenten upp frågan om nedläggning av mejeriet och inträde i Nybro Centralmejeri. I december beslut om installation av elledningar med anledning av att området snart skulle elektrifieras. Den 27 januari 1948 beslutar styrelsen om att kalla till extra stämma 6 februari, för att föreslå att Nybro Centralmejeris erbjudande antas och att driften inställs 1april 1948. Auktion hölls den 19 juni 1948. Lösa inventarier försåldes till olika köpare med varierande priser det mesta som skrot, men någon apparat eller maskin inköptes av någon annan mejeriförening. Noterbart från auktionen är att en ångpanna köptes av Lappmarkens mejeriförening för 2 500 kr, medan ångmaskinen såldes för 100 kr. Föreningens högsta mjölkpris var 1920, 27,3 öre, det lägsta 1931, 9,11 öre. Högsta antalet leverantörer var 1945, med 65.
S:t Sigfrids kyrkliga missionssyförening
Syföreningen startades 1909 av komminister Mats Ebbe Björkman. Det har funnits 3 föreningar i olika delar av socknen, sen 1970-talet en enda förening. Symöten hålls en gång i månaden. Missionsauktion en gång per år. Fram till pastoratsregleringen 1963, då församlingen förlorade ”egen” präst, skötte prästen alla uppdrag i syföreningen. År 1963 tog lärarinnan Frida Johansson över kassaförvaltningen. Första valda ordförande, 1979 Constance Ohlsson, Gårdsryd, samt första sekreterare Maja Stenberg, Brändebo. Stadgar för föreningen upprättades 1983. Under alla år har medel delats ut till Sv. Kyrkans Mission och Lutherhjälpen, som numera slagits samman till Sv. kyrkans internationella arbete, samt Sv. Kyrkan i utlandet m.fl. gåvor skänks också till S:t Sigfrids kyrka och församlingshem, samt RIA i Nybro.
S:t Sigfrids hembygdsförening
S:t Sigfrids hembygdsförening bildades 1976. Vid denna tid uppgick S:t Sigfrids med flera socknars brandstolsbolag i Länsförsäkringar. Vid upphörandet av bolaget erhölls en penningsumma, som blev en grund för föreningen. Föreningens förste ordförande var Hilding Nilsson. Något år efter bildandet arrenderades fallfärdiga uthus till en avstyckad gård i Bosgård på 50 år. Husen renoverades under hand. Vid ägarbyte 1995 skänktes hus och mark av säljarna Sonja och Elisabet Franzen och en egen fastighet bildades. Föreningen hade i början av 2000-talet cirka 900 föremål i samlingarna, huvudsakligen från jordbruket. År 2010 erhöll föreningen en gammal smedja i Kyrkeryd, med tillhörande inventarier, som gåva av familjen Olofsson. Ett sågverk med fungerande tändkulemotor i Gårdsryd vårdas även av föreningen.
S:t Sigfrids byahus
Byahuset byggdes i början av 1900-talet av nykterhetsrörelsen N T O (logen Nr 1414 ”S:t Sigfrids framtid”). År 1920 köpte församlingen fastigheten för 650 kr till församlingshem. Samma år flyttades de lägre klasserna från Kyrkerydsskolan hit, på grund av att barnantalet ökat. Från 1948 hölls kommunalstämman här. År 1970 försåldes fastigheten till S:t Sigfrids Idrottsförening för 8000:- kr., det bildades en bordtennissektion som verkade till slutet av 1900-talet. Då bildades en andelsförening som med mycket ideellt arbete renoverade fastigheten grundligt, (invigdes den 20 okt. 2007) drivs nu som bygdegårds- förening med barn och idrottsverksamhet. Här finns även en uteskridskobana.
Ruskemåla skola och bygdegård
Lästips: Rune Karlsson: Ruskemåla skola i Hembygdskrönikan 2007 s 118.
Ruskemåla skola fungerade som undervisningslokaler från 1882 till 1960. Senare såldes skolan till Arne Bennarsten, som använde lokalerna som snickeriverkstad. Ruskemåla skola Intresseförening bildades 1983 och köpte in skolan som därefter används som samlingslokal.
1880 beslutades det att Ruskemåla skola skulle byggas år 1882 bestående av: skolsal, samlingsrum, 2 bostadsrum och kök på nedre botten, samt småskolesal och lärarinnebostad på 1 rum och kök på övre våningen. Olaus Svensson fick i uppdrag att bygga Ruskemåla skola för en kostnad av 6 700 kr. Den skulle byggas enligt storleken 62x31x16 fot.
En ny undervisningsplan för folkskolorna beslutades det om 1919. Detta medförde genomgripande förändringar bl.a. nya tillbyggnader av skolor. Ruskemåla skola fick då genom tillbyggnad ny småskolesal.
Under 1945 infördes slöjd för pojkar. Som slöjdlärare anställdes Henry Nilsson, Ruskemåla. Flickorna hade långt tidigare haft slöjd som frivilligt ämne.
Under 1950-talets början renoverades skolan, centralvärme installerades, fönster byttes och matsal inreddes. Eleverna i småskolan hade fått åka till Hanemålaskolan några år, men 1954 anställdes Gerd Gustavsson som småskollärare i den nyrenoverade skolan.
Elevunderlaget minskade sedan och 1959-1960 blev det sista läsåret för Ruskemåla skola. Rosa Olsson, som undervisade klass 1-2, och Marianne Evenäs blev de sista lärarna. De som skulle börja i klass 2 hösten 1960 fick fortsätta i Rismåla skola, medan klass 3 förflyttades till Kristvallabrunn.
Lästips: Hembygdskrönikan 2019 s 176-186