Kategori: Byggnader
Örsjö bygdegård
Villköls gästgivaregård
Lästips: Småländska gästgivaregårdar och skjutsstationer, 1983, s 110-112.
Kjellström, Kaj: Gästgiverier och skjutsstationer : Kalmar län 1649-1933.
S:t Sigfrids mejeriförening
Föreningen bildades den 30 augusti 1913. Den 27 december 1913 föreslogs 2 platser att bygga mejeriet på, Sigfridsryd och Ekbacken, båda platserna ägda av S:t Sigfrids kommun, 4 januari 1914 beslöt kommunalstämman i S:t Sigfrid att till föreningen sälja tomten Sigfridsryd för 250 kr. I november 1938 tog mejerikonsulenten upp frågan om nedläggning av mejeriet och inträde i Nybro Centralmejeri. I december beslut om installation av elledningar med anledning av att området snart skulle elektrifieras. Den 27 januari 1948 beslutar styrelsen om att kalla till extra stämma 6 februari, för att föreslå att Nybro Centralmejeris erbjudande antas och att driften inställs 1april 1948. Auktion hölls den 19 juni 1948. Lösa inventarier försåldes till olika köpare med varierande priser det mesta som skrot, men någon apparat eller maskin inköptes av någon annan mejeriförening. Noterbart från auktionen är att en ångpanna köptes av Lappmarkens mejeriförening för 2 500 kr, medan ångmaskinen såldes för 100 kr. Föreningens högsta mjölkpris var 1920, 27,3 öre, det lägsta 1931, 9,11 öre. Högsta antalet leverantörer var 1945, med 65.
S:t Sigfrids byahus
Byahuset byggdes i början av 1900-talet av nykterhetsrörelsen N T O (logen Nr 1414 ”S:t Sigfrids framtid”). År 1920 köpte församlingen fastigheten för 650 kr till församlingshem. Samma år flyttades de lägre klasserna från Kyrkerydsskolan hit, på grund av att barnantalet ökat. Från 1948 hölls kommunalstämman här. År 1970 försåldes fastigheten till S:t Sigfrids Idrottsförening för 8000:- kr., det bildades en bordtennissektion som verkade till slutet av 1900-talet. Då bildades en andelsförening som med mycket ideellt arbete renoverade fastigheten grundligt, (invigdes den 20 okt. 2007) drivs nu som bygdegårds- förening med barn och idrottsverksamhet. Här finns även en uteskridskobana.
Stora Hotellet
På sommaren 1935 var hotellet och det påbyggda stadshuset klara att invigas.
Lästips: Nybro får nytt hotell och stadshus i Nybro förr i tiden pärm 3.
Lennart K Persson: Hotellens historia i Nybro i Hembygdskrönikan 2021 s 49.
Hotellverksamheten upphörde under 2014. Faroy AB köpte huset som var asylboende 2015-2017. Nya lokala ägare har renoverat husen, och verksamheten har under pandemin 2020-2021 öppnat upp med hotell, restaurang och delen som är Stadshus.
http://www.barometern.se/nybro/kommunen-flyttar-sina-konstskatter/
Soldattorp
http://diginpast.se/bmregister/
Lästips: Kurt Holmström Soldater och soldattorp i Hälleberga i Hällebergaboken 2010.
Ruskemåla skola och bygdegård
Lästips: Rune Karlsson: Ruskemåla skola i Hembygdskrönikan 2007 s 118.
Ruskemåla skola fungerade som undervisningslokaler från 1882 till 1960. Senare såldes skolan till Arne Bennarsten, som använde lokalerna som snickeriverkstad. Ruskemåla skola Intresseförening bildades 1983 och köpte in skolan som därefter används som samlingslokal.
1880 beslutades det att Ruskemåla skola skulle byggas år 1882 bestående av: skolsal, samlingsrum, 2 bostadsrum och kök på nedre botten, samt småskolesal och lärarinnebostad på 1 rum och kök på övre våningen. Olaus Svensson fick i uppdrag att bygga Ruskemåla skola för en kostnad av 6 700 kr. Den skulle byggas enligt storleken 62x31x16 fot.
En ny undervisningsplan för folkskolorna beslutades det om 1919. Detta medförde genomgripande förändringar bl.a. nya tillbyggnader av skolor. Ruskemåla skola fick då genom tillbyggnad ny småskolesal.
Under 1945 infördes slöjd för pojkar. Som slöjdlärare anställdes Henry Nilsson, Ruskemåla. Flickorna hade långt tidigare haft slöjd som frivilligt ämne.
Under 1950-talets början renoverades skolan, centralvärme installerades, fönster byttes och matsal inreddes. Eleverna i småskolan hade fått åka till Hanemålaskolan några år, men 1954 anställdes Gerd Gustavsson som småskollärare i den nyrenoverade skolan.
Elevunderlaget minskade sedan och 1959-1960 blev det sista läsåret för Ruskemåla skola. Rosa Olsson, som undervisade klass 1-2, och Marianne Evenäs blev de sista lärarna. De som skulle börja i klass 2 hösten 1960 fick fortsätta i Rismåla skola, medan klass 3 förflyttades till Kristvallabrunn.
Lästips: Hembygdskrönikan 2019 s 176-186
Grönskogs bryggeri

Bryggeriet Grönskog, Nybro, bildades 1876, övergick till Stockholmsbryggerier 1944. Avvecklades 1951. Richter, Karl Gustaf Vilhelm, f. 1863 i Lösen Blekinge län, Bryggerifabrikör.
Nybro Folkets Hus
Lästips: Föreningen Nybro Folkets Hus och Park 1907-1937, 1937.
Raving: Folkets Hus: en studie över Folkets Hus utveckling i Nybro kommun, 2006.
Filmtips: Folkets hus Nybro : invigningen 1964 (DVD Nybro bibliotek)
