https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/ekbylund+nybro?c=56.707589,15.791501&t=geos&z=12.03
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Käringskruv (Ekbylund)
Den gård som nu kallas Ekbylund hette ända tills för omkring hundra år sedan Käringskruv, ursprungligen Kärlingskruf, ibland förkortat Skruf. Första ledet i detta namn är ordet käring. Detta ord betyder ursprungligen helt enkelt kvinna utan den förklenande betydelse det sedan fått. Under medeltiden möter man ofta ordparet karl-kärling eller käring i betydelsen man-kvinna. Det andra ledet i ordet Kärlingskruf är ordet -skruf. Detta ord som slutled i ortnamn är karakteristiskt för våra trakter och förekommer fr.a. i Helleberga, men även i Ljuder, där stationsnamnet Skruv kanske är det äldsta exemplet på ortnamnstypen ifråga. I Madesjö finns Otteskruv och Käringskruv samt Skruvemåla, en utgård från Käringskruv. Ett Skruvemåla finns också i Gullabo. Vad ordet -skruv betyder i ortnamn är omtvistat. I de medeltida landskapslagarna användes ordet skruv i betydelsen bikupa, en konformig struktur. Man har vidare pekat på, att det kunnat betyda kvarn, men i senare tid, då forskningen alltmera fått upp ögonen för den stora betydelse järnutvinning och järnframställning hade i våra bygder under vikingatid och äldre medeltid, har man påpekat, att ordet skruf kan ha betytt kolmila, där den för järnframställning nödvändiga träkolen bereddes. Namnet Käringskruf skulle då anspela på en av en kvinna ägd kolmila. Formen ”Kärlingskruf” är den äldsta belagda. Den användes till 1590-talet, då bokstaven l definitivt försvann i namnet, som från 1598 stavas Käringskruf, då ej förkortningen Skruf användes, vilket f.f.g. skedde 1601.
Vi går nu över till gårdens historia. I 1533 års register nämnes ”Per i Kerlingeskruff” som brukare. Han erlade 1535 1 oxe i s.k. städsleöre till Kronan och hade då brukat hemmanet i minst 6 år. I 1539 års fogderäkenskaper upptages f.f.g. den ordinarie avraden för hemmanet: 1 pund (= ungefär 7 kg) smör, 1 spann (ungefär 50 liter) malt, 1 öre, 1 packe näver samt fodring för 2 hästar. Avradens storlek visar, att hemmanet inte tillhörde de svagare.
Per är 1541 avlöst av ”Nils Monson i Kierlingeskruff”, som för detta år borde erlagt 1 oxe i städsleöre, vilket han underlät. Ännu 1544 står han upptagen i fogderäken-skaperna för denna oxe, som alltså ännu ej erlagts. Nils Månsson dömdes 1547 att böta en oxe till Kronan för att han skjutit ett rådjur. Enligt 1550 års fogderäkenskaper hade avraden för hemmanet höjts. Den var nu 5 fyrkar, 2 skäppor malt, 1 skäppa korn, 1 pund smör, 1 packe näver, 3 löskedagsverken samt fodring för 6 hästar årligen och dessutom för 2 s.k. konungshästar vart tredje år. Nils Månsson lämnade 1556 hemmanet och flyttade till Madesjö på andra sidan sjön. Han upptages samma år tillsammans med Hermod i Ebbehult och Karl Krog i Kärlingeskruf i en grupp, som tillsammans skulle leverera 1 fodernöt till Kronan.
Nils Månssons efterträdare i Käringskruv var alltså ”Karl Krog”, som tycks ha brukat hemmanet under större delen av 1560-talet. Bakom namnet Krog torde dölja sig Kråk, tillnamn för Hermods i Ebbehult släkt. Det skulle då vara frågan om Hermods sannolikt äldste son Karl Hermodsson, som nu brukade Käringskruv, tills han efter Hermods död efterträdde honom i Ebbehult. När han efter Hermods död flyttade till Ebbehult, efterträddes han i Käringskruv av brodern Per Hermodsson, som 1569 hade att i avrad erlägga 1 öre 6 penningar, 1 skäppa korn, 1 pund smör, 1 packe näver, 4 dagsverken och fodring för ytterligare två hästar, de s.k. lagmanshästarna. Han erlade i tionde till Kronan samma år 1 skäppa råg och lika mycket korn, vilket motsvarade en skörd av 15 skäppor av vardera sädesslaget.
Per Hermodsson lämnade efter några år Käringskruv och efterträddes av ”Jon i Kyllingskruff”, som 1571 inför Älfsborgs lösen redovisade sina tillgångar: ½ lispund koppar, 3 kor, 1 treårsungnöt, 1 tvåårsungnöt, 3 svin. Han var tydligen nyetablerad och hade ej hunnit bygga upp något större kreatursbestånd. Skatten blev endast 4½ mark, vilket var ganska obetydligt. Jon stannade endast till och med 1572. Detta år erlade han i tionde till Kronan 2 skäppor råg och lika mycket korn, vilket motsvarade en skörd som var dubbelt så stor som 1569.
Från 1573 hette brukaren ”Håkon Erichsson i Kyllingeskruff”. Hur länge han stannade på hemmanet är ovisst, men i 1586 års knektrulla upptages knekten ”Erland Persson i Kierlingeskruff”, som detta år fick 4 mark i lön. Han efterföljdes under 1590-talet av ”Suen Jonsson i Käringaskruff” eller ”Suen i Skruff”, som han kallas i 1601 års rumpeskattlängd. Han deklarerade i denna 1 par oxar, 1 ko och 2 tunnor säd. Han var ej knekt och saknas därför de följande åren, men 1613 stod ”Enckan i Käringe-skruff” för hemmanet. Hon erlade 1 silverdaler till Älfsborgs lösen.
Från 1620 står Gumme eller ”Gudmund i Schruff” som brukare av hemmanet, vilket 1622 betecknades som ”öde”, dvs det kunde ej leverera skatten detta år. Att Gudmund dock fortfarande var kvar framgår av att han var med i tiondelängden samma år. Från 1625 brukades hemmanet av Sven, som satt kvar under lång tid. I den 1625 upprättade kvarntullslängden är ”Suen i Skruff” debiterad för 6 öre 6 penningar för sin vattenkvarn. I den 1628 upprättade boskapsmantalslängden har Sven redovisat sina tillgångar: 4 tunnor utsäde, ½ tunna svedjeråg, 1 sto, 4 kor, 1 kviga, 4 får, 4 lamm, 3 svin, 4 ungsvin, 12 getter, 20 unggetter. Det var ganska aktningsvärda tillgångar men trots dessa upptogs hemmanet följande år som ”öde”. Detta år, 1629, var dock 1620-talets svåraste nödår, då ett stort antal hemman i Madesjö var oförmögna att utge sin skatt till Kronan. Redan 1633 upplades en ny boskapspenningsmantalslängd. ”Swen i Skrufwen” deklarerade nu för 2½ tunna utsäde, 1 tunna svedjeråg, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 1 kviga, 4 får, 4 lamm, 1 svin. Det var betydligt mindre tillgångar än 1628 och avspeglar nödårens strapatser.
Nästa mantalslängd upplades 1641. Sven satt fortfarande kvar på hemmanet. Enligt 1641 års mantalslängd hade ”Swen i Skruff” en son och en dotter i hemmet. Han ägde 1 häst, 2 oxar, 2 stutar, 4 kor, 2 kvigor, 4 får, 4 lamm, 4½ tunna utsäde. Han hade förbättrat sin ekonomi sedan 1633. Enligt den jordebok, som upplades 1633 vilade följande permanenta utlagor på hemmanet: penningar 1¼, korn-1 skäppa, malt-2 skäppor, smör-1 lispund, näver-1 packe, ved-4 lass, dagsverken-4, årliga hästar-6 och konungshästar-2. De två sista posterna avsåg fodring och löstes med pengar.
I 1644 års mantalslängd är ”Swen i Skruff” fortfarande upptagen som brukare av 1 helt hemman Käringskruv. Han hade en dotter och en dräng mantalsskrivna på hemmanet. Han måste ha avlidit under något av de följande åren, ty 1649 står sonen Jöns eller Jon Svensson för hemmanet, som nu reducerats till ½ hemman. Jöns Svensson drabbades 1652 av den stora skogsbranden, som vid den i närheten liggande plats, som nu kallas Korset, tog 10 människors liv. Jöns förlorade all sin egendom i branden och fick därför skattefrihet till 1659. Att han förlorade all sin egendom i branden framgår av en notis i Kalmar domkapitels arkiv. Där heter det, att Jöns stått skrift i Ljungby för tjuveri. Han hade dömts till böter men ”intet levererat. Miste allt han ägde i branden.” Det tycks över huvud taget ha varit dåligt beställt med moralen hos Joen eller Jöns Svensson! Vid tinget d. 26 januari 1659 anklagade länsmannen Olof Jönsson Joen Svensson i Käringskruf, gift, för hor med Gertrud Larsdotter, ogift. Det var enkelt hor och Joen Svensson dömdes till böter och då han ej kunde betala dessa till gatlopp. Tre år senare, 1662, anklagades han ånyo för samma förseelse. Han hade avlat barn med Karin Andersdotter. Han dömdes nu på nytt för enfalt hor till gatlopp-9 gånger. Karin dömdes att slita ris framför tingsstugans dörr. Två år senare bekände Ingeborg Jönsdotter i Käringskruv, att hon begått enfalt hor med Sven Svensson i Getahult, vilket denne förnekade. Om Sven Svensson i Getahult har jag skrivit i artikeln om Getahult. Var Ingeborg Jönsdotter en dotter till Jöns Svensson? Vid tinget 1666 besvärade sig ”Jon Swensson i Skruff” över att Sven Svensson i Getahult ”undsagt honom till liv eller välfärd”. Jon Svensson togs därför av häradsrätten ”i K.M:ts frid och försvar”.
I 1669 års mantalslängd är Käringskruv uppdelat på två brukare: Joen Swensson och Per Swensson. Båda var gifta och Per Swensson hade en dräng. Fem personer var därför mantalsskrivna på hemmanet. Man får väl antaga, att Jon och Per var bröder. Samma år, 1669, angav överstelöjtnanten Anders Trälod i Stora Ebbehult ”skräddaren Per Swensson och Carl Nilsson i Skruf” för att ha stulit hö från honom. Hans skäl för anklagelsen var svaga och de anklagade frikändes. Vem Carl Nilsson var framgår ej av mantalslängderna, men han måste brukat en del av hemmanet utan att vara mantalsskriven där.
Vid den omfattande insamling som 1670 gjordes för att få medel till Madesjö kyrkas målning bidrog enligt kyrkoräkenskaperna ”Per i Skruff” med en daler. Jon omtalas ej vidare och har antagligen dött vid denna tid. År 1678 omtalas en 12 års pojke, ”Daniel Joensson i Skruff” som vittne i ett mål vid häradsrätten. Han var sannolikt en son till Joen Svensson. Per Svensson var däremot kvar och förekommer i 1679 års kyrkoräkenskaper. Han gav d. 9 mars i testamente efter sin son Anders 16 öre till kyrkan. Den 20 juni gav han och hustrun, som hette Karin, 16 öre. I 1686 års jordebok är Per Svensson ensam brukare av 1 mtl Käringskruv, vars årliga ränta till Kronan anges till 7 dlr 10 öre. Samma år nämnes i kyrkoräkenskaperna en ”Lars i Skruf”, som tillsammans med sin hustru gav 16 öre till kyrkan. Han var sannolikt ”husman”, dvs han brukade en del av hemmanet men var ej officiellt upptagen i mantalslängden.
I 1699 års jordebok har hemmanet förmedlats till ½ mtl och den årliga räntan sänkts till 6 dlr 11 öre 16 penningar. Där fanns nu en båtsman, som hette Israel Stycke. Denne fick 1692 en son, som i dopet fick namnet Pehr. Fortfarande fanns på hemmanet den ovannämnde ”Lars i Skruf”, som 1697 skänkte 16 öre till kyrkan.
Med 1700-talet inträdde den stora förändringen i böndernas villkor, att kronobönder, som hittills varit Kronans arrendatorer, fick rätt att friköpa sina hemman till skatte-krono. De kunde hädanefter sälja sina hemman och dessa kunde delas mellan flera ägare. Hemmansklyvningens tid var nu inne. Enligt 1717 års mantalslängd var Käringskruv nu officiellt uppdelat på två ägare: Håkan Danielsson och Olof Jönsson. Den senare var möjligen son till Jöns Svensson. Vem Håkan Danielsson var eller varifrån han kom, är okänt. Dessa två innehade fortfarande ¼ mtl vardera vid kyrkoherdevalet 1740. Enligt den äldsta husförhörslängden, som omfattar åren 1728-1741, hette Olof Jönssons hustru Brita och Håkan Danielssons hustru Maria. Hemmanets båtsman hette nu Jöns Stycke, vars hustru hette Karin. Utom dessa fanns flera inhyses i Käringskruv: Anders, Jon Olsson med dottern Maria, Sven Olsson, pigan Maria och Per Olsson.
Moralen förefaller fortfarande ha varit låg i Käringskruv! Vid tinget d. 13 juni 1720 anklagades Håkan Danielsson för enkelt hor med ogifta Karin Israelsdotter, som tjänade som piga på gården. Håkan dömdes till 80 dlr i böter och Karin till 40 dlr. Bägge skulle 3 söndagar i rad undergå kyrkoplikt i Madesjö kyrka. Om de ej kunde betala böterna skulle Håkan få 26 par spö och Karin 13 par ris. Håkan ålades vidare betala barnuppfostringsbidrag med 4 dlr smt om året. Karin hade till samma ting stämt Håkan på utebliven avtalad lön: 5 dlr smt, 3 par skor, 2 marker ull, 2 blaggarns särkar och 5 alnar lärft hade hon lovats men ej fått mer än 28 öre smt, eftersom hon på grund av sin grossess ej förmått tjäna hela året. Håkan medgav kravet och lovade betala, vilket enligt häradsrätten borde ske inom två månader.
Vid samma ting 1720 avgjordes en gränstvist mellan Käringskruv och Västra Madesjö. Tvisten gällde Storön i sjön. Förlikning träffades inför rätten enligt följande: ”Parterna överenskommo, att emellan Västra Madesjö och Käringskrufs ägor drages en rät linje över sjön, begynnandes vid skillnaden på Sjökanterne emellan Skrufvemåla och Käringskruf, gåendes därifrån över till bryggestaden emellan östra Madesjö och västra Madesjö ägor, sedermera in åt hemmanet Käringskrufs land i en linje emellan Storö och Flatehall, som ligger på Käringskrufs land, varifrån åter linjen föres till Stora Sten vid Käringskrufs grind och sedan i en rätt råå efter gamble märken över landet till Flisebäcks råmärke.” Häradsrätten godkände denna förlikning och stadfäste de så utstakade gränserna.
Håkan Danielsson följdes av Per Håkansson och dennes hustru Kerstin Månsdotter, som i sin tur efterträddes av Per Persson och Sigrid Håkansdotter, säkerligen dotter till Håkan Danielsson och syster till Per Håkansson. Per Persson gifte sig således till hemmanet. Han fick fem barn: Maria, f. 1765, Ester, f. 1769, Jonas, f. 1772, Stina, f. 1775, och Måns, f. 1781. På den andra hemmansdelen satt under denna tid Carl Jonsson, f. 1722 och 1755 vigd vid Sigrid Nilsdotter. Carl Jonsson avled 1790 och efterlämnade Sigrid, som dog 1799. De hade fyra barn: Olof, Jonas, Stina och Peter.
Under senare hälften av 1700-talet delades Käringskruv ytterligare. Vid sekelskiftet hade Carl Jonsson och Sigrid Nilsdotter efterträtts av Olof Olsson och hans hustru Stina Persdotter. De hade två barn: Lena, f. 1786, och Peter, f. 1792. Per Persson var nu undantagsman och änkling, sedan hans hustru Sigrid Håkansdotter avlidit 1784. Av barnen var Maria gift i Ljuder medan Peter Persson brukade gården till sin död 1809. Hans hustru hette Cajsa Olofsdotter och var född 1775. De hade tre barn: Olaus, f. 1797, Stina, f. 1803, och Lena, f. 1806. Per Perssons och Sigrid Håkans-dotters son, Jonas, som var född 1772 var nu gift i Ljungby och deras dotter Stina gift i Toresbo. En tredje hemmansdel ägdes nu av Jonas Persson, f. 1772 och Stina Persdotter, f. 1776. De hade sex barn: Sigrid, f. 1796, Petter, f. s. år, Stina, f. 1803, Cathrina, f. 1810, Olof, f. 1813 och Maria, f. 1815. En fjärde hemmansdel ägdes av Olof Svensson, f. 1771, och hans hustru Maria Andersdotter, f. 1780. De hade 5 barn: Brita, f. 1803, Ingrid Lena, f. 1806, Sven, f. 1809, Stina Caisa, f. 1811 och Anders Peter, f. 1814. Denne Olof Svensson spelade en roll i det kommunala livet i Madesjö. Han valdes 1807 till ett av socknens ombud i en process mot kronoläns-mannen Smedberg för felaktig vägsynslängd. Under åren 1810-1813 var han medlem av den 1810 inrättade s.k. beredskapskommitten i Madesjö. Åren 1814-1816 var han sexman i södra fjärdingen och hade därmed hand om fattigförsörjningen i sin fjärding.
Sexmännen hade från 1760-talet fått alltmera att göra med fattigvården. Det var de som utdelade säd och kontanter till behövande. Flera sådana i Käringskruv omtalas. Redan 1784 heter det, att ”Låde-Anna på Käringskrufs ägor ej förmådde vandra omkring och söka sin föda genom allmosor.” Socknen lovade henne därför ett stop säd av varje matlag i fjärdingen. År 1798 gavs understöd till ”gamle afskedade båtsmannen Stycke på Skrufs ägor” med ½ skäppa säd i månaden. År 1800 omtalas ”gamla bräckliga pigan Ingeborg Lärka på Skrufs ägor”. Hon fick i understöd ½ skäppa säd och 8 skilling i månaden. År 1805 fick ”gamla Björna-Maja vid Skruf” understöd. Käringskruvs ägor tycks vid denna tid haft ovanligt många fattiga, som måste underhållas på socknens bekostnad. Fattigvård existerade redan vid denna tid, även om den var primitiv för vårt sätt att se. Läs kapitlet om vården om fattiga och sjuka i Madesjö sockens historia!!
Käringskruv var nu uppdelat på fyra hemmansdelar, vardera på 1/8 mtl. Denna upp-delning bestod under 1800-talet. Under perioden 1815-1821 fick Olof Svensson och Maria Andersdotter ytterligare 2 barn: Leander och Jonas. Jonas Persson och Stina Persdotter fick ytterligare dottern Ingrid 1818 och hade därefter en barnskara på sju, av vilka äldsta dottern Sigrid, som var född 1796, gifte sig och lämnade hemmet.
Olof Olofsson blev nu undantagsman. Hans gård övertogs av Peter Olofsson, som var född 1792 och till 1823 ogift. Detta år ingick han äktenskap med Lena Axels-dotter, f. 1796. De fick 1824 sonen Olaus Petersson. Peter Olofsson avled redan 1826.
Peter Perssons änka Cajsa Olofsdotter brukade 1/8 mtl efter mannens död 1809, tills äldste sonen Olaus Petersson, f. 1797, kunde övertaga den. Han gifte sig då med Maria Andersdotter, som var född 1811. Av övriga bosatta på hemmanets ägor omkring 1820 kan nämnas sockenskräddaren Jonas Pettersson, f. 1793 och hans hustru Ingrid Nilsdotter, f. 1791.
Under 1820- och 1830-talen skedde en del förändringar i Käringskruv. Olof Svenssons 1/8 mtl övergick till Petter Jonsson, f. 1798, och h.h. Stina Olsdotter, f. 1813. De fick en son, Johan. Jonas Persson och Stina Persdotter överlät sina 1/8 mtl till dottern Maria, f. 1818, och hennes man Adolph Axelsson, f. 1814. Peter Olsson avled, som redan påpekats, 1826 och efterlämnade änkan Lena Axelsdotter och sonen Olaus, som var minderårig.
Caisa Olofsdotter hade nu undantag och sonen Olaus Petersson med sin hustru Maria Andersdotter, f. 1811, hade övertagit hemmansdelen. De fick 1829 sonen Peter Johan och 1831 sonen Jonas. Olaus Petersson blev 1834 skogsuppsynings-man över stomhemmanet Göstorps skogar. På Käringskruvs ägor bodde vidare avskedade båtsmannen Peter Stycke, f. 1756 med dottern Helena. Hustrun hade dött 1822. Torparen Olof Jönsson Palm var född 1798 och gift med Gertrud Johansdotter. De hade 2 söner.
På 1840-talet var situationen följande: 1/8 mtl ägdes för en kort tid av Andreas Horn, f. 1808, och hans hustru Stina Nilsdotter, f. 1810. De hade tre barn: Johan Elis, f. 1834, Henrik Ferdinand, f. 1837, och Carl, f. 1841. Andreas Horn var son till smeden Johan Horn i kyrkbyn, tillverkaren av de berömda s.k. Masjöknivarna. Andreas Horn med familj flyttade redan 1842 från Käringskruv till Algutsboda präst-gård. Efterträdare på hemmanet blev Jacob Månsson, som var född i Skruvemåla 1799 och gift med Cajsa Månsdotter från Blägdegärde, född 1797. Jacob Månsson hade förut ägt Skruvemåla och redan då blivit en ganska känd man i Madesjö. Han var kronofjärdingsman och valdes 1840 till nämndeman. Året innan hade han invalts i kommitten, som skulle utarbeta en ny skallordning för Madesjö. Rovdjursplågan var svår under 1830-talet. 1840 blev Jacob Månsson magasinsföreståndare för södra fjärdingen vid spannmålsmagasinet. Allt detta skedde medan han ännu bodde i Skruvemåla. Till Käringskruv kom han 1842. Han hade 5 barn: Johanna, f. 1821, Christina, f. 1823, Carl Magnus, f. 1827, Helena, f. 1830 och Lotta, f. 1837. Det blev Christina, som kom att stanna på gården. Hon gifte sig med Carl Johan Jonsson, född i Vissefjärda 1827. De fick 1849 dottern Charlotta men flyttade 1853 till Krumhall. Därifrån kom efterträdaren på hemmanet: Johannes Petersson, född i Ingemundsmåla 1818 och hans hustru Stina Petersdotter, som var född i Södra Sävsjö 1819.
På nästa 1/8 mtl blev det också flera ombyten av ägare. Peter Jonsson med familj flyttade 1846 till Södra Agebo och efterträddes av Sven Nilsson, som var född 1818 i Toresbo. Han flyttade redan 1848 till Östra Persmåla och efterträddes av Israel Petersson, som var från Algutsboda och född 1822. Han var gift med Matilda Jonsdotter från Södra Otteskruv. Hon var född 1824. De fick sonen Carl Magnus 1848, medan familjen vistades i Södra Björnahult.
På nästa 1/8 mtl bodde fortfarande Olaus Petersson med sin hustru Maria Israels-dotter och 7 barn. Jonas Petersson och hans hustru Cajsa Lena Svensdotter ägde den sista hemmansdelen på 1/8 mtl. Han var född i Lilla Ebbehult 1811. Hustrun var född i Flyebo 1810. De hade 6 barn: Stina Lotta, f. 1833, Mathilda, f. 1835, Johan Peter, f. 1838, Carl August, f. 1840, Emma Maria, f. 1842, Johanna Gustava, f. 1844. Han efterträddes av Franz Petersson, född 1819 i Sjöahult, och dennes hustru Johanna Jacobsdotter. De gifte sig 1842 och bodde under 1840-talet i Käringskruv, där sonen Johan August och dottern Emma Gustava föddes 1842 resp. 1846. 1849 flyttade familjen till Stora Ebbehult, där sonen Carl Jacob föddes, men återvände efter något år till Käringskruv, där sonen Jonas Peter föddes 1856. Franz Petersson i Käringskruv var en av de mera kända sockenpolitikerna i Madesjö under 1850- och 1860-talen. År 1862 blev han medlem av den första kommunalnämnden i Madesjö, 1864 blev han medlem i kommitten för utarbetande av nytt brandstodsreglemente för Madesjö, 1867-1871 var han nämndeman.
Av övriga boende på hemmanets ägor under 1840-talet kan nämnas båtsmannen Johan August Svensson Stycke, undantagsmännen Jonas Petersson och Jonas Olofsson, undantagsänkan Cajsa Olofsdotter och torparen Gustaf Börjesson. Den senare var född i Kopparfly 1822 och gift med Carolina Olaidotter. De kom från Oskars socken 1850. Sammanlagda folkmängden i Käringskruv vid 1840-talets utgång var 62, därav 34 män och 28 kvinnor.
Under 1850-talet skedde några förändringar. Som redan nämnts flyttade Carl Johan Jonsson och Christina Jacobsdotter 1853 till Krumhall och efterträddes av Johannes Petersson och Stina Petersdotter. Israel Petersson brukade under hela 1850-talet sina 1/8 mtl. Äldste sonen dog 1858 men i stället föddes ytterligare fyra: Fredrik Julius, f. 1852, Johan, f. 1854, Ida Charlotta, f. 185? och Emma Mathilda, f. 1860.
Om Franz Petersson är redan talat. På den fjärde hemmansdelen avled Jonas Petersson 1859. Han efterlämnade hustru och 6 barn. Av dessa övertog sonen Johan Peter Jonsson gården. Han var född 1838 och gifte sig 1860 med Emma Johansdotter, född i Kåtterås 1838. Tilläggas kan, att den gamle Jacob Månsson fortfarande levde, nu som undantagsman.
Under decenniet 1870-1880 var förhållandena i Käringskruf följande. Det var under detta årtionde som namnet Käringskruf utbyttes mot namnet Ekbylund. På 1/8 mtl satt Johannes Petersson, född 1818, och hans hustru sedan 1868 Christina Peters-dotter från Lenhofda, f. 1822. Hon hade tidigare varit gift och medförde två barn i det nya äktenskapet: dottern Ida Augusta Israelsdotter, född 1853, som 1871 blev gift i Ebbehult, och sonen Carl Johan Israelsson, f. 1861. Johannes Petersson avled 1879 och hustrun följde honom endast några månader senare. Hemmansdelen övergick till Israel Petersson, som var född 1822 i Algutsboda, och hans hustru Mathilda Jons-dotter, som var 6 år yngre än mannen. De hade nio (9) barn med sig till Ekbylund: Frans Julius 1852, Johan 1854, Ida Charlotta 1857, Emma Mathilda 1860, Anna Lovisa 1863, Amanda Christina 1867, Carl August 1869, Aron Algot 1872 och Lydia Josephina Julia 1876.
Nästa 1/8 mtl ägdes nu av Johan August Fransson, f. 1842 och äldste son till Frans Petersson. Han var gift med Emma Mathilda Petersdotter, f. 1849. De fick intill 1880 fyra barn: Frans Aron 1872, Nanny Augusta 1875, Carl Conrad 1878 och Hilda Betty Mathilda 1880.
1/8 mtl slutligen ägdes av Johan Peter Jonsson och Emma Johansdotter. De hade följande sex barn: Peter Alfred 1861, Carl Johan 1863, Axel Amandeus 1865, Hulda Carolina 1867, Victor Theodor 1869 och August Vilhelm 1872. Hela denna familj utplånades vid branden på juldagens afton 1872. Dessutom omkom drängen Per Elof Petersson från Övratorp, f. 1855 och pigan Johanna Petersdotter, f. 1853. Pigan Mathilda Johansdotter, f. 1849 undkom. Hon var sannolikt inte hemma, när branden inträffade. Man trodde till en början att branden var en olyckshändelse som upp-kommit genom att barnen lekt med elden, men snart uppstod misstankar att mord-brand förelåg. En kvinna åtalades men kunde mot sitt nekande ej fällas. Senare lär hon ha erkänt och begått självmord. De tio döda begravdes en vardag. En gripande likpredikan hölls av nyutnämnde komministern i Madesjö, J.A. Medelius inför en till trängsel fylld kyrka. En gravsten står fortfarande i sydöstra hörnet av Madesjö kyrkogård.
Året efter tragedien fick gården en ny ägare. Från Holmen kom 1873 Gustaf Petersson, f. 1819. Hans hustru hette Sophia Johansdotter och var född 1829. De hade 5 barn: Emilia Augusta 1853, Frans Emrik 1857, Pehr August 1861, Karl Gottfrid 1864 och Gustaf Vilhelm 1867. Gustaf Petersson avled redan 1878 och änkan tog undantag av sönerna Karl Gottfrid och Gustaf Vilhelm, som arrenderade gården tillsammans. Karl Gottfrid flyttade dock 1889 till en egen hemmansdel på 1/16 mtl, medan Gustaf Vilhelm brukade 1/16 mtl. Dottern Emilia Augusta ingick 1882 äktenskap med Johan Edvard Petersson, som var född 1852 i Dörby, änkling 1881 och kom från S:t Sigfrid 1882. Han hade med sig sonen Edvin Albin, f. 1879. I Ekby-lund föddes tre barn: Ester Augusta Antonia 1883, Gunhild Thora Turenia 1886 och Karl Emrik Albert 1887.
1/8 mtl ägdes av Johannes Jonsson, f. 1841, och Emma Petersdotter, f. 1845. De hade 4 barn: Alma Augusta 1869, Carl 1872, Emil Hjalmar 1876 och Matilda Constance 1878.
På 1870-talet var Käringskruf-Ekbylund tättbefolkat. Frans Petersson och Zackarias Isaksson hade undantag. Det fanns två torpare: Olof August Håkansson med hustru Emma Gustava Fransdotter, f. 1846 och dotter till Frans Petersson. De hade fem barn, födda mellan 1867 och 1878. Den andre torparen hette Jonas Olofsson, f. 1814. Hans hustru hette Brita Stina Johansdotter, f. 1819. Båtsman var Carl Gustaf Johansson Stycke, som kom från Persmåla 1877. Avskedade båtsmannen Johan August Svensson Stycke var född 1817 i Algutsboda och gift med Cajsa Lena Håkansdotter, f. 1828. De hade 5 barn. Familjen flyttade 1877 till Hermanstorp. Dessutom fanns det många inhyses och backstusittare. Bland de senare kan nämnas Peter Jonsson, f. 1798 och död 1873. Hustrun hette Stina Olofsdotter och var född i Mortorp 1813. Deras dotter Charlotta Petersdotter, f. 1848, blev 1864 småskol-lärarinna i Madesjö och kvarstod som sådan fram till 1880-talet.
På 1880-talet utvandrade Israel Peterssons och Mathilda Jonsdotters dotter Emma Mathilda 1882 till USA. Dottern Anna Lovisa ingick samma år äktenskap och flyttade följande år till Ljungby. Dottern Ida Charlotta gifte sig 1884 med Johan Elof Karlsson, f. 1850. De flyttade 1889 bort från Ekbylund. 1/8 mtl ägdes fortfarande av Johan August Fransson och Emma Mathilda Petersdotter. De fick under 1880-talet ytter-ligare tre barn: Ester Viktoria 1884, Johan Emrik 1887, Anna Elly Maria 1889. Den 1878 avlidne Gustaf Peterssons änka Sofia Johansdotter flyttade 1883 bort från Ekbylund. Om hennes söner är förut talat. Johannes Jonsson emigrerade 1888 till USA. Han följdes 1889 av sonen Carl. De övriga familjemedlemmarna stannade i Sverige. Hemmanet ägdes av Gustaf Petersson i Madesjö nr 1.
På 1890-talet brukade fortfarande Israel Petersson och Johan August Fransson sina hemmansdelar. Den av Gustaf Petersson i Madesjö nr 1 ägda delen övergick 1893 till Olof Svensson, som var född 1840 i Madesjö men närmast kom från Hälleberga. Han var gift med Gustava Johansdotter från Algutsboda. De hade två döttrar: Karolina Elisabet 1869 och Jenny Sofia 1873. Familjen återflyttade till Hälleberga 1894. I stället kom Frans Gustafsson 1894 hit från Skedebäckshult. Han var född 1846 och gift med Kristina Charlotta Jonsdotter från S:t Sigfrid, född 1847. De hade sex barn: Alma Augusta 1878, Anna Mariana 1880, Janne Martin 1883, Ellen Viktoria 1885, Johan Albert 1887 och Edit Gunhild Kristina 1890. Gustaf Wilhelm Gustafsson flyttade 1895 till Göstorp. Brodern Carl Gottfrid Gustafsson arrenderade 1/16 mtl, som ägdes av A.T. Olsson i Skrufvemåla. Carl Gottfrid Gustafsson var nu gift med Amanda Kristina Augustsson, f. 1864. De hade två barn: Carl Einar 1889 och Elsa Edit Ingeborg 1890.
De två undantagsmännen Frans Petersson och Zackarias Isaksson bodde fortfarande kvar i Ekbylund. Den sistnämnde blev änkling 1891. På ägorna bodde vidare fastighetsägaren Otto Andersson, f. 1857 och 1892 gift med Emma Matilda Petersdotter, f. 1855. Hon hade varit gift förut och medförde två barn: Anna Viktoria, f. 1888, och Carl August Vilhelm, f. 1891. Sonen Johan Emrik föddes 1893. Torparen Olof Danielssons änka Kristina Olsdotter och hennes dotter Anna Charlotta Sofia bodde på ägorna. Som banvakt tjänstgjorde torparen Carl Johan Andersson, gift med Emma Charlotta Olsdotter. De hade tre barn. Torparen Gustaf Eugen Lindberg var född 1865 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Han var gift med Ida Mathilda Carlsson. De hade tre barn. Stenhuggaren Carl Johan Andersson var född 1851. Han var ogift. Arbetaren Johan Edvard Petersson var född i Dörby. Han var gift med Emilia Augusta Gustafsson. De hade 9 barn. Slutligen fanns på ägorna jordägande soldaten Alfred Algot Ryd, född 1845 i Algutsboda och gift med Emma Sofia Sjö från Vena. De hade en dotter Ida Serafia, som var född 1875. Till sist kan nämnas, att den 1888 emigrerade Johannes Jonsson 1891 följdes av hela den återstående familjen, hustru och 5 barn.
Detta leder oss över till en översikt av emigrationen från Ekbylund. Det började 1882 med Israel Peterssons dotter Emma Mathilda. Hon följdes 1887 av att en arbetare Carl Thorsell, f. 1859, emigrerade till USA. Han följdes 1890 av resten av familjen: hustrun Johanna Thorsell och barnen Johan, Hanna och Edit. Vi har redan nämnt hemmansägaren Johannes Jonsson 1888, hans son Carl 1889 och resten av familjen, 6 personer, 1891. Ett intressant fall är pigan Jenny Maria Rosengren, f. 1863, som 1888 invandrade från Tyskland och bosatte sig i Ekbylund med sin 1885 utom äktenskapet födde son Martin Gustaf Leander. År 1894 är fru Jenny Maria Rosengren-Widman antecknad som utvandrad till Köpenhamn. Året därpå följde sonen efter till Danmark. År 1902 och 1904 emigrerade två bondsöner Hammar. De hette Johan Fredrik och Karl Viktor Hammar. År 1911 utvandrade järnarbetaren Johan Gustaf Waldemar Olsson, f. 1886, och 1913 järnarbetaren Ernst Teodor Olsson, sannolikt en broder, samt arbetaren Karl Abel Gunnar Lindebal, f. 1894. Sammanlagt emigrerade fram till 1915 21 personer från Ekbylund, varav 19 till USA.
Till sist kan nämnas, att laga skifte skedde i Käringskruf 1834.
