http://kartor.eniro.se/m/2YFDG
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson:
Gården med det egendomliga namnet Köket ligger ett stycke in i skogen till vänster, när man färdas vägen Gelebo-Olofsbo. Hur gården fått detta namn undandrager sig vår kunskap. Hemmanet är ett av de sista om inte det allra sista, som tagits upp i Madesjö, en sista del av den stora nyodlingsverksamhet, som började på 1400-talets senare del och oavbrutet fortsatte till 1600-talet. Namnet Köket påträffas f.f.g. 1683, då en notis i Madesjö kyrkobok förtäljer: ”d. 29 okt. föddes Pehrs i Kjöket oäkta barn-Pehr.” Sedan är gården upptagen i 1686 års jordebok: ”Behållet. Enkian Hustru—1/8 mtl.” Den anges här som kronotorp, dvs en gård på mindre än ½ mtl. Räntan är synnerligen obetydlig: 1 dlr 6 öre. Gården har tydligen upptagits på 1670-talet. Den saknas i mantalslängderna för 1660-talet. Den i notisen omtalade Per var säkerligen den förste brukaren av Köket. Eftersom 1686 års jordebok talar om ”änkan” så måste Per ha avlidit mellan 1683 och 1686.
I 1699 års jordebok finns Köket med. Brukaren heter nu Nils Svensson. Den årliga räntan var nu höjd till 1 dlr 8 öre, men i 1706-1708 års jordebok hade den sänkts till 1 dlr 5 öre. Nils Svensson anges fortfarande som brukare av Köket i 1717 års mantalslängd, men i den röstlängd, som gjordes upp inför kyrkoherdevalet 1740, anges Måns Börgesson som ägare av hemmanet. Denne hade 1755 följts av Gumme Nilsson och h.h. Maja Nilsdotter. De fick 5 barn: Nils 1761, Per 1763, Sigrid 1766, Jonas 1769 och Olof 1772. Ingen av sönerna fortsatte på gården, som övergick till Per Andersson, f. 1747, och Kerstin Danielsdotter, f. 1738. De fick 2 barn: Maria, f. 1769 och Anders, f. 1771. På hemmanet bodde också änkan Maja Jons-dotter. Kerstin Danielsdotters föräldrar inhyses Daniel Nilsson och Elin Persdotter bodde i Mellan-Agebo.
Per Andersson och Kerstin Danielsdotter tog undantag och avträdde gården i slutet av 1790-talet till dottern Maria och hennes man Sven Nilsson, f. 1773. De fick icke mindre än 15 barn! Under något av åren kring 1820 tog Sven Nilsson undantag och överlät gården till sonen Nicolaus Svensson, f. 1805. Han gifte sig med Cajsa Lena Johansdotter från Stora Agebo. De brukade Köket under lång tid ända in på 1860-talet och fick 9 barn! Mot slutet av 1860-talet avträdde Nicolaus Svensson hemmanet till sonen Per Nicolausson, född 1844 och gift med Matilda Kristina Jonasdotter, född 1848. Denne sålde Köket 1871 till Per August Johansson, f. 1845 och dennes hustru Brita Charlotta Karlsdotter, f. samma år. De fick 9 barn, det sista föddes 1886, året innan hela familjen lämnade Köket. Gården köptes nu av Pehr August Svensson, som var född 1860 i Torsås och kom till Köket från Gullabo. Han var gift med Josefina Jonsdotter, född 1860. Fram till 1890 fick de 2 barn: Hilma Augusta Viktoria, f. 1887 och Karl Ernst Albert, f. 1889. Per Nicolausson stannade kvar på gården som torpare men avled 1888. Fadern Nicolaus Svensson avled 1881. Av de många barnen stannade Johan med efternamnet Sjögren till 1884 och den yngste sonen Gustaf Fredrik till 1881.
Under tiden 1891-1896 innehades fortfarande hemmanet av Pehr August Svensson och hans hustru Josefina Jonsdotter med sina två barn. Efter Per Nicolaussons död 1888 brukades torpet av hans änka Matilda Kristina Jonasdotter, som hade att försörja icke mindre än fem barn: Carl August, f. 1878, Alma Augusta, f. 1879, Axel Herman, f. 1882, Gustaf Hjalmar, f. 1884 och Anna Viktoria, f. 1888.