http://kartor.eniro.se/m/aYDQB

Lästips: Stern Gustafsson: Byvandring i Buttetorp i Hembygdskrönikan 2002 s 171.

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet är sammansatt av orden Butte och -torp. Vad förleden betyder är oklart. Det kan vara ett öknamn på en person, använt som tillnamn. I vilket fall som helst betyder namnet Buttetorp ”Buttes nybygge”. Det tycks ha anlagts relativt tidigt under medel-tiden. Den först kände brukaren hette ”Berge i Buttetorp”. Han förekommer i 1533 års register över gärden detta år. Först i 1539 års fogderäkenskaper får vi ett begrepp om hemmanets ställning. Enligt dessa räkenskaper skulle Berge årligen leverera fodring för 2 hästar à 2 öre per häst, 1 lispund smör, 1 spann (= 4 skäppor) malt, 6 fyrkar och 1 packe näver. Avradens storlek antyder, att Buttetorp ansågs som ett bra hemman. I fogderäkenskaperna 1541-42 är avraden höjd. Berge skulle årligen erlägga 7 fyrkar, 1 spann malt, 1 skäppa korn, 1 lispund smör, 1 packe näver och fodring för 8 hästar samt utgöra 3 dagsverken. Avraden för Berge 1551 var oföränd-rad. Han brukade hemmanet hela 1550-talet men 1553 fanns en knekt Gumme Persson, som fick sitt underhåll från Buttetorp. 1561 var Berge eller Birger kvar på gården men även Gumme fanns kvar, ty tionden för 1565 ansvarade Gumme för. Den uppgick till icke mindre än 6½ skäppa råg och 5 skäppor korn. Det motsvarade en skörd av 92 skäppor råg och 75 skäppor korn – en enorm skörd efter den tidens förhållanden. Birger måste ha varit en av de rikaste bönderna i socknen. Vid denna tid tycks Gudmund eller Gumme ha övertagit hemmanet, ty 1569 står han för hem-manet och Birger har definitivt försvunnit. Gudmund ansvarade för Älfsborgs lösen och deklarerade i samband därmed sina tillgångar: silver-1 lod, koppar-1 lispund, oxar-2, kor-10, tvåårsungnöt-3, ettårsungnöt-4, får-6, svin-6, häst för 10 marker. Hans skatt blev 17 mark – ett ganska högt om än icke bland de högsta beloppen i Madesjö.

Enligt 1572 års tionderegister erlade Gudmund i Buttetorp 4 skäppor råg och 4½ skäppa korn i tionde, vilket motsvarar en skörd av 60 skäppor råg och 64 skäppor korn – åter bland de bästa resultaten i Madesjö. Gudmund är död våren 1575, då årets tionderegister lades upp. ”Enkan i Buttetorp” kunde endast leverera 1½ skäppa råg och 2½ skäppa korn i tionde. Det svarar mot 22½ skäppa råg och 37½ skäppa korn i skörd. År 1574 efter vars skörd tionden beräknades var ett dåligt år i Madesjö.

1580 hette brukaren ”Håkan i Buttetorp”, men 1591 hette han ”Måns i Buttetorp”. Hans fullständiga namn var Måns Jonsson. Han deklarerade 1601 sina tillgångar i den s.k. rumpeskattlängden. Enligt denna hade han 1 häst, 1 par oxar, 4 kor och 4 tunnor säd. Det var något över medeltalet för bönder i Madesjö denna nödtid. Hur länge Måns Jonsson brukade hemmanet är ej känt, men när den nya Älfsborgs lösen skulle betalas hette brukaren ”Oloff i Buttetorp”, som erlade 1 koppardaler och 1½ silverdaler. Därjämte upptages i listan över bidrag ”Enckan, ibm”, som erlade 1 silverdaler. Hon var sannolikt Måns Jonssons änka.

Från 1620 till 1644 brukades Buttetorp av en Per eller Peder. Enligt 1628 års man-talslängd deklarerade ”Peder i Botetorp” åker till 2 tunnors utsäde, ½ tunna svedje-råg, 1 sto, 7 kor, 4 kvigor, 7 får, 3 lamm, 6 ungsvin. 1633 var tillgången 7 tunnor, 1 ungsto, 2 oxar, 4 stutar, 5 kor, 4 kvigor, 8 får, 2 ungsvin. Enligt 1635 års jordebok var ”Peders i Båttetorp” årliga avrad: penningar-1 öre, 1 skäppa korn, 4 skäppor malt, 1 lispund smör, 1 packe näver, 4 lass ved, 4 dagsverken, fodring för 8 hästar. Det var i stort sett samma avrad som fastställts redan på Gustav Vasas tid. Enligt en notis i domboken 1636 hette Peder Nilsson i efternamn. Han hade köpt Måns Månssons gård. Denne Måns var sannolikt son till förre brukaren Måns.

Enligt 1641 års mantalslängd fanns det då två brukare i Buttetorp. Per hade 1 sto, 2 stutar, 1 ko, 3 kvigor, 2 får, 3 lamm, 1 ungsvin. Nils Persson, som väl var en son, var gift och hade en piga. Han ägde 2 stutar, 2 kor, 2 kvigor, 2 får och 2 lamm. Utom dessa upptages i längden ”Corporal Sven Larsson” men han tycks ej ha några tillgångar. I 1644 års mantalslängd är däremot ”Corporalen Sven i Bottetorp” samt ”Enkian, ibm” de båda brukarna. Per är väl död och Nils Persson har lämnat hemmanet. Från 1649 har Buttetorp en ny brukare: ”Oloff i Buttetorp”, som skulle stanna till 1669. Enligt domboken 1662 sökte han få hemmanet ”förmedlat” dvs nedvärderat ifråga om avraden. Han motiverade sin begäran med att hemmanet lidit stora skador av 1652 års skogsbrand. Om han fick förmedling, kan denna endast ha varit tillfällig, ty i fortsättningen förblev Buttetorp ett helt hemman.

I 1682 års jordebok heter brukaren ”Håkan i Buttetorp”. Hans årliga ränta värderades till 8 dlr 12 öre 19 penningar. Av 1686 års jordebok framgår, att hans fullständiga namn var Håkan Oloffsson. Han var säkerligen en son till Olof. Enligt 1697 års kvarnkommissions protokoll fanns det 2 brukare av Buttetorp. Det heter: ”Håkan och Esbjörn kunna något mehra mahla än sin säd. Mjölkvarn. Skatt 16 öre.” Två år senare, 1699, har Esbjörn avlösts av Olof. Håkan och Olof brukade var sin halva av hemmanet. Nu börjar hemmansklyvningen. I 1717 års mantalslängd är Buttetorp delat mellan 4 brukare: Hans Joensson, Håkan Persson, Håkan Esbjörnsson och Lars Håkansson. 1740 hade antalet reducerats till 3: Hans Jonsson brukade ¼ mtl, Håkan Esbjörnsson ½, Lars Håkansson ¼.

Vid tinget 1720 anklagade länsman Jonas Eriksson Buttetorps åbor för försumlighet i att underhålla Buttetorps åbro. Härmed måste avses en bro över Hagbyåns övre lopp. Över denna bro gick Kopparflys och Buttetorps kyrkväg. Tingsrätten beslöt, att underhållsplikten skulle delas mellan Buttetorps och Erengislahyltans åbor och att Kopparflys åbor borde bidraga. Vid hösttinget 1726 tilltalade Håkan Persson Hans Jönsson i Buttetorp för överfall och skällsord. Den senare hade kallat den förre ”rotetjuv” och det hade skett på en söndag! Det blev böter för Hans Jonsson! Vid vintertinget 1735 hade Håkan Esbjörnsson instämt sin styffader Håkan Persson ”om resterande arvspersedlar”. Hans fordran uppgick till 18 dlr smt. Esbjörnsson ansåg sig ha anspråk på 1/8 av Buttetorp ”helst som Håkan Persson var blefven ingift i gården och intet har med den att göra.” Håkan Persson uppvisade ett testamente, daterat d. 2 maj 1726, i vilket hans avlidna hustru Karin Nilsdotter lämnade honom 1/8 av gården och den andra 1/8 för de 58 dlr smt, som han tagit utur sin första gård. Håkan Esbjörnsson protesterade mot testamentet. Någon tingsrättens resolution saknas i protokollet, varför målet tydligen avgjorts i godo. Men Håkan Persson saknas 1740, då antalet bönder i Buttetorp reducerats till tre.

I husförhörslängden 1728-1740, som avser förhållandena under 1730-talet är Håkan Persson med. Hans hustru Karin är struken och dog sannolikt 1735. Håkan Esbjörnssons hustru hette Ingrid, Hans Jönssons Kerstin och Lars Håkanssons hustru Elin. Hemmanets båtsman hette Nils Klinga, hans hustru Botil och hans dotter Brita.

I husförhörslängden 1755-1788 får vi mera utförliga uppgifter. Håkan Esbjörnssons hustru Ingrid uppges vara född 1703. De hade 5 barn: sönerna Per och Olof och döttrarna Ingeborg, Karin och Marja, den sistnämnda född 1746. Vid nästa gård möter vi ett nytt namn Måns Månsson, född 1724. Hustrun hette Maria Johansdotter från Södra Örsjö. De hade 3 barn: Elin, Segrid och Johan. Nästa gård innehades av Lars Håkanssons änka Elin. Hon var född 1697. Sonen Olof Larsson var född 1725 och gift. Dessutom fanns dottern Ingeborg och sonen Nils. Olof Larsson övertog gården. Hustruns namn är struket, tydligen var hon död, men de 4 barnen hette i tur och ordning Elin, Jonas, Stina och Ingrid Helena. Den sistnämnda var född 1770. För de äldre anges inget födelseår. Måns Månssons son Johan Månsson blev gift med Lars Håkanssons dotter Ingeborg, f. 1735. De fick sonen Lars. En fjärde hemmansdel brukades av Peter Danielsson, f. 1746 och hans hustru Märta Håkansdotter, född samma år. De hade gift sig 1773 och fick 4 barn: Stina 1776, Daniel 1779, Peter 1781 och Ingrid 1784. Den sista gården innehades av Jonas Jacobsson, född 1764 och Elin Håkansdotter. De fick 3 barn: Ingrid 1780, Stina 1783 och Håkan 1788.

Husförhörslängden 1782-1801 visar, att ägosplittringen snarast ökat. Håkan Esbjörnsson, f. 1755, var gift med Brita Larsdotter, f. 1767. De hade 3 barn: Peter, född 1791, Stina 1794 och Lena 1799. Peter Danielsson och Märta Håkansdotter fick 1789 sitt sista barn, dottern Lena. Jonas Jacobsson och Elin Håkansdotter brukade fortfarande sin hemmansdel med sina 3 barn. En hemmansdel brukades nu av Jonas Jonsson, f. 1759 och sedan 1782 gift med Segrid Månsdotter, född 1763. En annan hemmansdel brukades av Jonas Olofsson, f. 1777 och gift med Stina Petersdotter, född 1776. Olof Larsson avled 1786 och änkan Ingrid Jonsdotter, f. 1744, blev inhyses med barnen Elin, f. 1762, Stina 1768, Ingrid Helena 1770 och Maria född 1784. Även Johan Månsson kallas nu inhyses. Han var född 1736 och sedan 1762 gift med Ingeborg Larsdotter, f. 1735. Deras dotter Karin, född 1771, blev gift i gården. Bonden Nils Jonsson var född 1766. Han gifte sig 1787 med Ingiärd Anders-dotter. De fick 1788 sonen Johannes och 1793 sonen Magnus. Båtsman var Peter Knutsson Klinga, f. 1753 och gift med Brita Jonsdotter, f. 1753. De hade 3 barn.

Under perioden 1802-1814 avled Håkan Esbjörnsson 1814. Äldste sonen Peter Håkansson är antecknad som skriven för gården. En gård brukades av Petter Petersson, f. 1781, och Stina Danielsdotter, f. 1785. Han var son till Peter Danielsson, född 1746 och nu undantagsman, sedan hustrun Ingrid Håkansdotter avlidit 1802. Även Jonas Jacobsson hade nu undantag, sedan hans hustru Elin Håkansdotter avlidit 1806. Sonen Håkan Jonsson brukade nu gården. Han gifte sig ej under denna period utan var ungkarl. Peter Svensson, f. 1793, och Sara Håkans-dotter, född 1790 fick 1813 sonen Jonas. Jonas Ohlsson, f. 1777, och Stina Peters-dotter, f. 1776, hade 2 barn: Brita Stina, född 1804 och Maria som föddes 1811. Båtsman var nu Sven Moberg, född 1769 och gift med Elin Månsdotter. De hade 2 barn.

Åren 1815-1821 fanns det 6 bönder i Buttetorp. 1/8 mtl brukades av Håkan Jonsson, f. 1788. Jonas Jacobsson var undantagsman. ¼ mtl brukades av Peter Håkansson, född 1791 och 1816 gift med Ingrid Petersdotter, f. 1796. De fick 2 barn: Lena 1817 och Catharina 1820. 1/8 mtl brukades av Jonas Jonsson, f. 1759, och Segrid Måns-dotter, f. 1763. 1/8 mtl brukades av Jonas Ohlsson, f. 1777 och Stina Petersdotter, f. 1776. De hade två döttrar: Brita Stina, f. 180? och Maria, f. 1811. 1/8 mtl brukades av Peter Petersson, f. 1781, och Stina Danielsdotter, f. 1795. Deras dotter Cajsa Lena föddes 1820. 1/8 mtl brukades av Peter Svensson, f. 1793, och Sara Håkans-dotter, f. 1790. De hade 3 barn: Jonas född 1813, Stina 1817 och Cajsa Lena 1819. Båtsman var Håkan Klinga, född 1792 och gift med Maria Nilsdotter. De hade 3 barn. Båtsman Sven Moberg var född 1761 och gift med Elin Månsdotter, f. 1758. Deras dotter Ingrid föddes 1792.

Under 1820- och 1830-talen fick Håkan Jonsson och Lena Stina Månsdotter 3 barn: Carl Magnus föddes 1826, Maria 1829 och Carolina 1833. Undantagsmannen Jonas Jacobsson avled under perioden. Peter Håkansson, f. 1791, var gift med Ingrid Petersdotter, f. 1796. De fick 5 barn: Lena 1817, Catharina 1820, Maria 1823 och tvillingarna Fredrik och Fridolph 1827. En anteckning i kyrkoboken meddelar, att Peter Håkansson ”super och lever illa med hustrun.” Peter Håkanssons moder Brita Larsdotter flyttade 1827 till Algutsboda. Var det hennes reaktion på sonens superi? Jonas Jonsson avled 1824 och efterträddes på gården av Peter Brynjelsson, född i Kopparfly 1802. Hans hustru hette Sigrid Månsdotter. På nästa gård tog Jonas Olsson och Stina Petersdotter undantag av en yngre Jonas Olsson, född 1802 och gift med Brita Stina Jonsdotter, f. 1804. De fick 2 barn på 1820-talet: Christina 1826 och Johanna 1829 samt Carolina 1836. Peter Petersson och Stina Danielsdotter tog undantag av Olaus Petersson från Kolsbygd, f. 1807, och hans hustru Cajsa Lena Petersdotter, som var född i Buttetorp 1820. En hemmansdel innehades av Peter Svensson, som var född 1793 och Sara Håkansdotter, f. 1790. De fick 6 barn: Jonas 1813, Stina 1817, Caisa Lena 1819, Sven Gustaf 1824, Maria Christina 1826 och Ingrid Lena 1828. De båda båtsmännen Sven Moberg och Erik Klinga bodde kvar på ägorna.

På 1840-talet var 47 personer bosatta i Buttetorp, 19 män och 28 kvinnor. 1/8 mtl ägdes fortfarande av Olaus Petersson och Kajsa Lena Petersdotter. Deras dotter Mathilda föddes 1832, sonen Johan August 1842, dottern Emma 1844, Carl 1847 och Johanna Sophia 1850. På nästa 1/8 mtl avled Peter Brynjelssons hustru Segrid Månsdotter 1842, varefter han sålde sin gård till Håkan Jonsson och flyttade till Algutsboda 1848. Han var då sedan en tid omgift med Maria Johansdotter från Virrmo, född 1816. De fick 3 barn: Christina föddes 1843, Gustafva 1844 och Johan August 1847. ¼ mtl brukades fortfarande av Peter Håkansson och Ingrid Peters-dotter. De hade sina 6 barn hemma tills äldsta dottern Lena 1849 flyttade till Stora Kolfly. Peter Håkanssons moder Brita Larsdotter flyttade tillbaka till Buttetorp från Algutsboda, dit hon flyttat tidigare. På 1/8 mtl avled Jonas Petersson 1842, endast 24 år gammal. Han var relativt nygift. Hans hustru Anna Lena Jonsdotter hade kommit till Buttetorp från Älghult 1839. Gården övergick till Johannes Jonsson, som var född i Norra Björnahult 1817. Han var gift med Maria Nicolaidotter från Mortorp, född 1823. De flyttade redan 1848 till Oskar. De hade då 2 barn. Samma år övergick gården till Johannes Petersson, född i Sjöahult 1823 och 1848 gift med Helena Svensdotter från Mellan-Örsjö, född 1828. 1/8 mtl ägdes av Jonas Olsson, född i Kopparfly 1802. Hans hustru Brita Stina Jonsdotter avled 1846. Det fanns 5 barn: Carolina, född 1826, Johanna 1829, Christina 1836, Johannes 1841 och Maria Gustafva 1844. Som redan tidigare omtalats köpte Håkan Jonsson 1/8 mtl av Peter Brynjelsson. Han brukade därefter 3/8 mtl. Han var änkling med 5 barn. Båtsman var Erik Jonsson Klinga, som var född i Södra Säfsjö 1811 och gift med Maria Jonsdotter från Norra Svalehult, född 1809. Peter Persson och Stina Danielsdotter levde som undantagsfolk liksom Jonas Jonsson, som var änkling.

På 1850-talet tog Olaus Petersson och Cajsa Lena Petersdotter undantag. De hade 5 barn i livet, sedan 3 dött unga. Johan August var född 1842, Emma 1844, Johanna Sophia 1850, Carl Emrik 1855 och Ida Charlotta 1858. Gården övergick till Johannes Jonsson, född i Krumhall 1832. Han kom närmast från Norra Björnahult. Han var ogift vid tillträdet 1860. Peter Håkansson och Ingrid Petersdotter tog också undantag av sonen Fredrik Petersson, som tillträdde 1860. Även han var ogift vid tillträdet 1860. 1/8 mtl brukades alltjämt av Johannes Petersson och Helena Svensdotter. De fick på 1850-talet 3 barn: Carl August 1854, Ida 1857 och Amanda 1860. På nästa 1/8 mtl tog änklingen Jonas Olsson d.y. 1858 undantag av dottern Christina Jonsdotter, f. 1826, och hennes man Peter August Petersson, som var född i Parismåla 1824. Undantag tog också 1857 änklingen Håkan Jonsson av äldste sonen Carl Magnus Håkansson, född 1826. Han var ogift men hade två systrar som pigor på gården. Ännu en undantagsänkling fanns i Buttetorp: Jonas Olsson d.ä., som var född 1777. Torparen Johannes Börjesson var från Kopparfly och född 1815. Han var gift med Stina Håkansdotter från Stora Ebbehult, f. 1818. De hade 5 barn. Båtsman var från 1856 Peter August Olsson Klinga, född i Västra Säfsjö 1834. Hans hustru Christina Johansdotter var född i Eskilsryd 1826. De hade 2 barn. Flera inhyses och back-stugufolk bodde på ägorna.

Under 1860-talet flyttade Johannes Jonsson 1863 till Appleryd. Gården hade redan året förut övertagits av David Nilsson, född i Linneryd 1839 och samma år gift med Gustafva Magnidotter från Algutsboda, f. 1836. De flyttade 1870 till Linneryd, varefter gården, 1/8 mtl, övertogs av Carl Petersson, som var född 1834 i Södra Örsjö. Han var gift med Maria Gustafva Jonsdotter, född 1844. De fick 1870 sonen Johan Viktor. På ¼ mtl satt alltjämt Fredrik Petersson, ogift. På 1/8 mtl fick Johannes Petersson och Helena Svensdotter på 1860-talet ytterligare 3 barn: Amanda 1860, Johan Oskar 1863 och Hulda Amalia 186?. På nästa 1/8 mtl fick Peter August Petersson och Christina Jonsdotter på 1860-talet 2 söner: Carl Gustaf 1861 och Johan Peter 1867. 3/8 mtl ägdes av Carl Magnus Håkansson, som emellertid flyttade till Ljuder 1862. Gården delades då så att systern Carolina Håkansdotter fick 3/16 mtl och Gustaf Danielsson från Floahult 1863 förvärvade 3/16 mtl. Han var född 1835 och gifte sig 1865 med den andra systern Mathilda Håkansdotter, f. 1837. De fick 1865 sonen Carl Ernst, 1867 dottern Aulina och 1870 sonen Frantz Elof. Carolina Håkansdotter gifte sig 1864 med Johannes Jonsson från Krumhall, f. 1832. De fick 1865 sonen Carl Johan och 1866 dottern Ida Amalia. Sonen Alfred föddes 1869. Många med undantag levde på 1860-talet i Buttetorp. Dit hörde Olaus Petersson med hustru och 4 barn, Peter Håkansson, som avled 1869, samma år som hustrun, efterlämnande 3 vuxna barn, Jonas Olsson d.y. med en vuxen dotter, Håkan Jonsson och Jonas Olsson d.ä. Peter Peterssons änka Stina Danielsdotter avled 1870. Torpare var Johannes Börjesson med hustru Stina Håkansdotter och 6 barn. Båtsman var Johan August Carlsson Klinga, f. 1847. Han kom från Mortorp 1868. Avskedade båts-mannen Peter August Olsson Klinga var gift med Christina Johansdotter. De hade 4 barn. Avskedade båtsmannen Olaus Jonsson Elmgren flyttade bort 1862, då han blev änkling.

Vi går fram till 1880-talet. Carl Petersson, som gift sig med Maria Gustafva Jons-dotter flyttade 1887 med hustru och 6 barn till Algutsboda. Hans gård övertogs samma år av Per Elof Johansson, född i Algutsboda 1852 och sedan 1877 gift med Emma Mathilda Gustafsdotter, född 1856 i Madesjö. De fick 4 barn: Carl Johan 1878, Axel Linus 1880, Gustaf Amandus 1885 och Jenny Mathilda 1888. På 1/4 mtl gifte sig 1882 Fredrik Petersson med Wilhelmina Kristina Andersdotter, f. 1846. De fick 1888 tvillingarna Annie Ester Marie och Signe Cajsa Lisa Hedvig Charlotta. På 1/8 mtl satt fortfarande Johannes Petersson och Helena Svensdotter med sina 6 barn. På nästa 1/8 mtl satt Peter August Petersson och Christina Jonsdotter med sina 2 barn. 3/16 mtl brukades alltjämt av Gustaf Danielsson och Mathilda Håkansdotter. De fick 1876 sitt fjärde barn Algot Ferdinand och 1880 sitt femte, dottern Anna Josefina. På nästa 3/16 mtl satt alltjämt svågern Johannes Jonsson och Karolina Håkansdotter med 4 barn, det sista, sonen Pehr August var fött 1872. På den sista gården på 1/8 mtl tillträdde 1890 Carl Magnus Johansson från Långasjö, född där 1855 och sedan 1876 gift med Ingrid Maria Olsdotter, f. 1856 i Sillhöfda i Blekinge. De medförde 5 barn och fick 1890 det sjätte, som fick namnet Hilma Eva Maria. Torpare var fortfarande Johannes Börjesson och hans hustru Stina Håkansdotter. Dottern Johanna for 1885 till Köpenhamn.

Åren 1891-1894 skedde den förändringen att Peter August Petersson och Christina Jonsdotter tog undantag av sonen Johan Peter Petersson med tillnamnet Dahl, gift med Jenny Elisa Helena Petersson, f. 1870. De fick 1891 dottern Jenny Gunhild Ingeborg. Samma år, 1892, flyttade Carl Magnus Johansson och Ingrid Maria Ols-dotter bort från Buttetorp. Deras gård köptes av handlanden August Jonsson i Norra Örsjö. Övriga hemmansägare satt kvar på sina gårdar. Torparen Johannes Börjesson avled 1892. På ägorna bodde förre båtsmannen Peter August Olsson Klinga med hustru och 2 barn liksom arbetaren Per Elof Johansson, som lämnat sin gård.

Emigration

1873 utvandrade arbetskarlen Joh. August Petersson till Stralsund i Tyskland, 1877 drängarna Vilhelm och Carl Johansson till Danmark och 1885 pigan Johanna Johansdotter till Danmark. Om de till Danmark utresta sedan fortsatte till USA är obekant.