http://kartor.eniro.se/m/FxWat
Lästips: Bertil Abrahamsson: Från Bråtemåla kvarn till Bergs timber i Hembygdskrönikan 2015 s 130.
Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.
Så här skriver Folke Pettersson: Från Bråtemåla kvarn till Bergs timber i Hembygdskrönikan 2015 s 130.
Namnet Bråtemåla är sammansatt av ordet ”bråte” = större hög av fällda träd, även = svedjeland. Det nämnes första gången i 1641 och 1644 års mantalslängder. I 1641 års mantalslängd står under beteckningen ”inhyses” Gertrud i Brotemola. Hon ägde 1 ko och 1 kviga. I 1644 års mantalslängd står hon åter under beteckningen ”inhyses”. Hon har nu en dotter mantalsskriven. Men det märkliga är, att inget hemman med namnet Bråtemåla finns upptaget i mantalslängderna. Gertrud måste ha bebott en stuga, som inte ens ännu fått benämningen nybygge eller kronotorp. Bråtemåla förekommer inte heller i de närmaste årtiondenas mantalslängder förrän 1682. Det måste dock ha funnits någon slags bebyggelse, ty i 1677 års födelse- och doplängd för Madesjö är antecknat att detta år föddes och döptes Nils’ dotter i Bråtemåla och fick namnet Elin. I dödboken för 1679 står, att d. 14 dec. begravdes Nils’ dotter i Bråtemåla – Anna. Vidare står det i dopboken för 1682, att detta år döptes Nils’ dotter Ingrid. Först nu, i 1682 års jordebok, är Bråtemåla officiellt upptaget i den kamerala listan. Där står: Bråtemåla. Behållet-1/8 torpare. Räntan 1 dlr 5 öre. Termen ”behållet” förutsätter, att Bråtemåla tidigare i någon officiell längd värderats som 1/8 mantal. Denna längd synes dock ha förkommit. I 1686 års jordebok står samma formel, men med namnet Nils utsatt. Räntan är höjd till 1 dlr 6 öre. I 1697 års kvarnkommissions protokoll heter det: ”1/4 Brotemåla. Qwarn i en qwill, ganska swag.” I 1699 års jordebok är Bråtemåla uppskattat till 1/8 hemman. Brukaren heter fortfarande Nils och hemmanet förklaras vara anslaget till k. Amiralitetet, vilket innebar, att den årliga avraden gick till Karlskrona. Nästa gång Bråtemåla omtalas är i domboken för Södra Möre 1708, enligt vilken hustru Karin Nilsdotter i Bråtemåla är anklagad och dömd för enkelt hor. Om hon var dotter till Nils eller hustru framgår ej av domboken.
I 1717 års mantalslängd har 1/8 Bråtemåla delats mellan två ägare: Olof Persson och Börje Persson, men i husförhörslängden 1727-1740 står en ägare: Jon Nilsson och hans hustru Maria. Jon Nilsson måste ha varit en välkänd och ansedd man i Madesjö, eftersom han 1743 blev vald till ålderman och fungerade som sådan till 1749. Han hade två söner och två döttrar. Döttrarna hette Karin och Ingeborg, sönerna Nils och Per. Det blev den yngre dottern Ingeborg, som skulle stanna på gården. Hon gifte sig 1746 med en Zackris Zackrisson. De står upptagna i husförhörslängden 1749-1754 med en uppgiven ålder av 28 och 26 år. De hade då fått en son, Per, som var född 1748 och fick 1751 dottern Elin, 1764 sonen Jonas och 1774 sonen Olof. Det blev Elin som stannade kvar på gården. Hon ingick äktenskap med Per Nilsson. De fick 1776 dottern Maria.
Per Zackrisson vigdes 1772 vid Brita Persdotter. De fick 4 barn men bodde ej i Bråtemåla. Brodern Olof Zackrisson blev gift med Sigrid Svensdotter som var född 1766. De fick 4 barn: Magnus 1787, Brita Stina 1792, Carl 1794 och Fredrica 1799. Familjen flyttade 1801 till Hälleberga. Efterträdare blev Peter Jonsson och Stina Johansdotter. Zackris Zackrisson avled 1788 och hans hustru Ingeborg Jonsdotter 1791.
Under perioden 1815-1821 brukades Bråtemåla av Peter Jonsson och Stina Johansdotter. De fick tillsammans 8 barn: Jonas 1793, Magnus 1795, oläsligt namn 1798, Eva Stina 1800, Sven 1804, Johannes 1806, Lena Gertrud 1809 och Cajsa 1816. Stina Johansdotter avled 1821. I husförhörslängden står antecknat: ”bevistar läsemöten och Nattvard i Helleberga.” Det innebär, att familjen tillhörde Komminister Sellergrens åhörare. Sellergren var ju vid denna tid komminister i Hälleberga.
Peter Jonsson blev undantagsman efter hustruns död. Gården övertogs av Jonas Jonsson, som var född i Flemmingeland 1809. Hustrun hette Eva Stina Petersdotter och var född 1800 i Hälleberga och dotter till Peter Jonsson och Stina Johansdotter. Jonas Jonsson var således måg till Peter Jonsson. De fick 3 barn: Carl 1827, Johan August 1834 och Wendla Gustafva 1839. På ägorna bodde inhyses Anders Peter Petersson, vars hustru avled 1833, varefter han mestadels höll till i Köpstaden hos Johannes Metal. De två barnen Eva Stina och Carl Johan vistades hos mormodern änkan Maria Svensdotter i Kolsbygd. De fick uppfostringsbidrag av norra fjärdingen. Båtsmannen Peter Rydberg, född 1806, avled redan 1839 och efterlämnade änkan Stina Johansdotter och fem barn. Hon fick fattighjälp av församlingen till barnen.
På 1840-talet brukade Jonas Jonsson fortfarande Bråtemåla men 1850 arrenderade han ut kvarnen till Carl Peter Sandberg, som var från Hälleberga och född 1820. Han kom till Bråtemåla från Flerohopp. Han vigdes samma år vid Lovisa Petersdotter, som var född i Kvarnekulla 1830, men närmast kom från Östra Skedebäckshult. Båtsman Rydbergs änka fick fortfarande fattighjälp till barnen.
På 1850-talet brukades 1/8 Bråtemåla en kortare tid av Carl Johan Jonsson, f. 1827, som dock redan 1851 flyttade till N. Smedstorp. Efter honom övertogs gården av Johan Gustaf Fredriksson Hultman, som var född 1822 och kom till Bråtemåla från
S. Svalehult 1856. Han var gift med Lena Stina Svensdotter, född i Älghult 1820. De hade sonen Fredrik, född 1847 och dottern Ida Christina, född 1850 i Nybro. Hultman var tidigare sockenskomakare och verksam i Nybro till 1852, då han flyttade till S. Svalehult. Mjölnaren och änklingen Olaus Johansson, f. 1803, kom 1856 till Bråtemåla från Oskar men flyttade redan 1859 till Bäckebo. 1854 inflyttade inhyses Carl Johan Joensson, f. 1827, och hans hustru Stina Lisa Petersdotter, f. 1826 i Ö. Skedebäckshult. De fick två barn under vistelsen i Bråtemåla men flyttade 1858 till Lindås. Undantagsmannen Jonas Jonsson och hans hustru Eva Stina Petersdotter bodde fortfarande kvar med sina tre barn. Därjämte fanns det ett antal backstugu-sittare och inhyses under längre eller kortare tid.
På 1860-talet sålde Hultman gården till Gustaf Fredriksson i Norra Rismåla men förblev i Bråtemåla som arbetskarl. Sonen Fredrik och dottern Ida Christina flyttade 1869 till Nybro. Undantagsmannen Jonas Olssons son Johan August blev 1870 gift till Gislatorp. Icke mindre än 4 mjölnare avlöste varandra i Bråtemåla.
År 1878 tillträdde Carl August Johansson Bråtemåla. Han ingick samtidigt äktenskap med Carolina Gustafsdotter, f. 1856. De fick fem barn: Per Arfvid 1879, Almida Matilda 1880, Ester Gustava Viktoria 1884, Gottfrid Amandus 1885 och Edit Gottfrida 1889. Han överlät gården till kvarnägaren Peter August Gustafsson, född 1853 och gift med Ida Augusta Johansdotter, f. 1856. De fick fem barn: Carl Emrik Teodor 1878, Per Albert 1880, Matilda Augusta 1882, John Amandus 1886 och Ester Emilia 1889. På hemmanets ägor bodde fortfarande arbetaren Carl August Sjöström med hustru och 4 barn, samt änkan Ingrid Lena Eriksdotter.
Under 1890-talets första hälvt drevs gård och kvarn fortfarande av Peter August Gustafsson och hans hustru Ida Augusta Johansdotter. År 1892 föddes deras sjätte barn, sonen Axel Rudolph Konstantin. Arbetaren Carl August Sjöström flyttade 1894 bort från Bråtemåla.
Emigrationen från Bråtemåla omfattar 8 personer. Det började redan 1870, då drängen Erland Svensson emigrerade. Sedan dröjde det till 1885, då arbetaren Karl Johansson, f. 1847, hans hustru Wendla, f. samma år, och de tre barnen Jenny, Ida och Matilda reste till USA. År 1907 utvandrade hemmansägaren Karl Gustaf Fransson, f. 1874, och 1911 Helga Ingeborg Linnea Jonsson, f. 1902. Denna endast 9-åriga flicka hade väl någon därute att resa till.