Författare: Mats Johansson

S:t Sigfrids åsänkningsförening

Redan år 1909 togs första initiativet för att gräva ut S:t Sigfridsån genom ängsmarken från kvarnarna i Mölebo till dammen vid Skabro. Kontakt togs med Lantmäteriet i Kalmar av några av fastighetsägarna intill ån. 1914 gjorde expertis en projektering avseende utgrävningen och en kostnadsberäkning om 64 000 kr. Åsänkningsföreningen bildades 1918. År 1945 var reningsverket i Hanemåla dåligt och ett utsläpp av giftiga ämnen i Nybro tog död på nästan all fisk i Överstatorps damm och i S:t Sigfridsån. Fastighetsägarna klagade och en uppgörelse träffades med Nybro stad, föreningen erhöll skadestånd om 14 000 kr. Kommunen byggde 1973 ett nytt reningsverk i Överstatorp. För de olägenheter strandägarna haft under de sista åren betalade kommunen ett skadestånd om 150 975 kr att fördelas mellan strandägarna.

S:t Sigfrids mejeriförening

Föreningen bildades den 30 augusti 1913. Den 27 december 1913 föreslogs 2 platser att bygga mejeriet på, Sigfridsryd och Ekbacken, båda platserna ägda av S:t Sigfrids kommun, 4 januari 1914 beslöt kommunalstämman i S:t Sigfrid att till föreningen sälja tomten Sigfridsryd för 250 kr. I november 1938 tog mejerikonsulenten upp frågan om nedläggning av mejeriet och inträde i Nybro Centralmejeri. I december beslut om installation av elledningar med anledning av att området snart skulle elektrifieras. Den 27 januari 1948 beslutar styrelsen om att kalla till extra stämma 6 februari, för att föreslå att Nybro Centralmejeris erbjudande antas och att driften inställs 1april 1948. Auktion hölls den 19 juni 1948. Lösa inventarier försåldes till olika köpare med varierande priser det mesta som skrot, men någon apparat eller maskin inköptes av någon annan mejeriförening. Noterbart från auktionen är att en ångpanna köptes av Lappmarkens mejeriförening för 2 500 kr, medan ångmaskinen såldes för 100 kr. Föreningens högsta mjölkpris var 1920, 27,3 öre, det lägsta 1931, 9,11 öre. Högsta antalet leverantörer var 1945, med 65.

S:t Sigfrids källa

På 1000-talet vandrade Sankt Sigfrid enligt folksägnen från Loverslund längs Hagbyån, förbi Arby och vidare den gamla åsvägen mot nordost förbi Mortorp med Växjö som mål. I Källebäcksmåla i norra kanten av Mortorp socken på gränsen till S:t Sigfrids församling finns en levande muntlig tradition att källan, som bryter fram på åsens nordsluttning, är densamma, vari Sankt Sigfrid döpte en liten skara av vårt folk.

http://www.upptacksverigeshistoria.se/sok-besoksmal/visa/468/?first=285&second=all&index=6