Författare: Mats Johansson

Areskog, Carl (1867-1941)

Utdrag ur boken

”MITT OSKAR” av Carl Areskog

med förord av Nils-Holger Areskog
Förord
Kyrkoherde Carl Areskog (1867 – 1941) var komminister i Oskar i ett kvarts sekel (1901-26).
Han var stadspojken från Kalmar som blev den siste lantbrukaren på prästbostället 1901-1912. Han införde i socknen sådana tekniska moderniteter som hästräfsa, radsånings- och slåttermaskin, ofta under stark skepsis från konservativa odalmän. Han älskade sin församling och den honom från första ögonkastet, han erhöll t ex alla avgivna röster vid komministervalet. Han flyttade från Ålem till Oskar med sin familj, den blida hustrun Hilma, lärarinna som kom att helt ägna sig åt prästfruns kall (inklusive att vara lärarinna för barnen och inackorderade problembarn utifrån), en treårig son Nils och nyfödde Åke. I Oskar skulle familjen växa med Lisa (1907) som så småningom skulle gifta sig med Jan Redin sedermera prost i Långasjö, från grannprästgården Riddartorp och med Stig (1913).

Carl Areskog var en linnéansk präst i alla bemärkelser – nästan intet mänskligt var honom främmande. Förutom att vara församlingens trogne tjänare i helg och söcken i kyrka och hem för bl a sjukbesök och nattvard startade han och dirigerade tidvis kyrkokören, restaurerade kyrkan och skaffade den en altartavla, byggde nya skolor och fungerade även som akutläkare för kropp och själ för både människor och djur. Han införde bl a humanare slaktmetoder. Alltsedan gymnasieåren var han botanist av professionell klass. Han var en utomordentlig tecknare med tuschstiftet, snidade i trä och gjorde konsthantverk i både järn och mässing. Han tillhörde fotografpionjärerna och färglade sina älskade blommor på de fotografiska glasplåtarna, som han sedan visade vid sina föreläsningar runtom i Sverige. Han var nämligen en förkunnare och berättare av högsta rang, en ordens sirlige mästare. Alltjämt får jag frågan om jag är släkt med den lille föreläsaren med det stora budskapet om blomstren i vår Herres natur som man hörde på 30- och tidiga 40-talet. Bland hans mera udda sysslor var initiativet att snida vägmärken i ek (hans farfar var ålderman i Kalmars snickareskrå) då bilarna på 1910-talet började rulla på Oskars smala bygdevägar. Sista året av sitt liv ägnade han åt sitt stora verk ”En bok om Öland”, ett klassiskt verk som kommit ut i fyra upplagor, den senaste 1991. Hans hjärta stannade plötsligt, när han läst färdigt slutkorrekturet, så han fick själv aldrig se boken i färdigt skick. Åren före Ölandsboken ägnade han sig åt att teckna ned sina minnen från barnaåren på 1870-talet till emeritusåldern 1938, kallade ”Far berättar” i sex handskrivna band och avsedda för barnen och deras efterkommande. Intresse har länge funnits att publicera valda delar av dessa minnen inte minst de från Oskar som har ett oskattbart kulturhistoriskt värde. Bertil Svanberg från Oskarstrakten aktualiserade frågan redan för
fem år sedan. Eftersom nu 100 år förflutit och ingen av de skildrade längre finns i livet, nästan alla är dock kärleksfullt och förstående skildrade, har jag medgett publicering efter en del strykningar av de mera familjära avsnitten.
Vi var som en enda stor familj min församling och min familj skriver Carl Areskog på ett ställe och jag har genom åren hört många vittnesbörd från gamla oskarsbor med samma åsikt.

Stora Rör, Öland i december 2002
Professor Nils-Holger Areskog
Carl Areskogs sonson.

Komministerval i Oskar 1901

”Under eftervintern härjar influensan. Själv får jag en släng av den. Medan jag ligger till sängs, kommer sorgebudet, att prosten Ringberg plötsligt avlidit. Det var den 28 mars. Också han hade fått infektionssjukdomen, men hållit sig uppe och gått ut i friska luften med påföljd, att han fått en hjärtattack, som hastigt ändat hans liv. Den oväntade händelsen – i och för sig beklämmande, ty jag hade verkligen mer och mer lärt mig hålla av den gamle prosten – fyllde mig med oro för egen del. Ställningen var nu helt enkelt ohållbar. Enbart vid skolan varken ville eller kunde jag förbliva. Min prästerliga tjänstgöring i Ålem måste med den blivande kyrkoherdens tillträde självfallet upphöra. Sedan återstod intet annat än att som gift adjunkt eller vice pastor flacka omkring i stiftet. Himlen var överdragen med mörka moln och dem såg jag, men jag såg icke att ovanför molnen var det solsken, idel solsken för min räkning. När prostens begravningsdag kom, var jag fullt återställd och var med bland alla prästerna, som den dagen samlades på Hedersrum. Bland dessa befann sig även dåvarande komministern i Oskarshamn, Gustaf Linderoth. Vid ett tillfälle kom samtalet att röra sig om de komministraturer, som i de dagarna blivit lediga, bland vilka även var komministraturen i Oskar. Jag hade icke en aning om, var Oskar var beläget och kände för övrigt icke till någonting om Oskar, om icke möjligen, att i den avlägsna skogsbygden bodde ett släkte, som var känt för sitt bärsärkalynne med slagsmål vid kyrkan enligt gammal tradition annandag jul, då ynglingarna från angränsande socknar samlades där på kyrkbacken. Han förklarade emellertid, att däruppe levde ett präktigt folk i en härlig natur. Själv vore han vittnesgill, ty han var ”barnafödd” i Lillaverke by av Oskars församling, han liksom Thylander. Far och bror och brorsbarn hade han däruppe i det gamla hemmet. Församlingen var kyrklig och bestod av idel småbönder. Där funnes inga herremän och halvherrar. Arbetet var självständigt. Komministern skötte själv expeditionen och höll stämmorna. Han hade samma rörelsefrihet som en kyrkoherde. Oskars församling var den enda i stiftet, som ägde byggnadskassa, varför ingen som helst nybyggnads- eller underhållsskyldighet åvilade komministern. Oskars socken vore en liten idyll med höjder och dalar, skogar med träd av alla slag och väna fiskrika sjöar och åar, där det fanns gott om kräftor. Sist men icke minst, en rik flora för att vara på den sidan sundet, Viola uliginosa (sumpviol), Helichrysum (hedblomster), Pulsatilla vernalis (mosippa), Pyrola umbellata (ryl) osv, osv. – Jag borde tänka på saken, menade han, och trodde att jag med mitt sinne för naturen alldeles säkert skulle trivas där borta i hjärtat av Södra Möre.
Jag sökte och kom med som 3:a på förslaget. Under väntan på provet fick jag en dag höra något som högst betydligt slog ned mitt mod. Baron Rappe på Strömsrum hade från friherrinnan Rappe på Christinelund i Mortorp (moderförsamlingen till Oskar) fått underrättelse, att innehavaren av 1:a förslagsrummet, komminister Sohlberg i S:t Sigfrid, vore så gott som predestinerad till platsen, och nu lät han hälsa mig och säga, att jag icke skulle invagga mig i alltför stora förhoppningar. Sällan har jag känt mig så nedslagen och intresselös som då. Jag hade svårt att skriva min provpredikan och sköt upp arbetet därpå dag för dag. Det vore ju ett fullkomligt lönlöst arbete. Ännu när jag en lördag gav mig iväg för att prova, hade jag icke min predikan färdig. Jag kommer ihåg, hur jag vid ankomsten till Björstorps station (nuvarande Eskilsryd) under väntan på skjuts till Oskar satte mig ned på banvallen och fortsatte att skriva på mitt koncept, men när jag väl satt på skjutsen och det bar iväg genom skogar och fält, backe upp och backe ned, ofta längs blänkande vatten, och när hästen störtade utför den väldiga ”Sprängbergarbacken”, från vilkens krön man såg mer än milen framför sig över skogstopparna, då vaknade livsandarna och jag tyckte mig, liksom Mose en gång från Nebo, skåda in i ett förlovat land, bara med den skillnaden, att jag gjorde det med ett vaknande hopp att själv få komma in i landet………….”.

Läs hela boken ”Mitt Oskar 1901-1926”

Appleryd

https://www.eniro.se/kartor/s%C3%B6k/appleryd%2C+nybro?c=56.841927,15.898833&t=geos&z=14

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Appleryd är ett resultat av den stora nyodlingsverksamhet, som under 1500-talet pågick i Möres skogstrakter. Namnet bör väl tolkas som äppleträdsröjningen. Appleryd omtalas f.f.g. i 1561 års fogderäkenskaper, i vilka ”Sune i Appelerydt” är pålagd en avrad av ½ lispund smör och 2 dagsverken. I 1565 års räkenskaper kallas han ”torpare”, dvs hans gård värderades till ¼ mantal eller mindre. Tionderäkenskaperna från samma år anger, att han ej betalat någon tionde till Kronan. Hemmanet måste ha upptagits omkring 1550, eftersom det i allmänhet dröjde cirka 10 år, innan ett nyupptaget hemman skattlades. När Älfsborgs lösen 1571 upptogs hette brukaren av Appleryd ”Truls i Apellaryd”. Han deklarerade för 2 oxar, 3 kor, 7 får, vilket gav en skatt av 5 mark 6 öre, ett mycket obetydligt belopp. I en samma år uppgjord förteckning över ödeshemman står ”Truls i Aplaryd” upptagen som torpare. Vid sidan av Truls fanns också en brukare ”Suen i Appellaryd”, som enligt 1572 års tionderäkenskaper svarade för tionden detta år: ½ skäppa råg och lika mycket korn. Det svarade mot en skörd av 7½ skäppa av vardera sädesslaget – mycket obetydligt. Under återstoden av 1570-talet står dock Truls för hemmanet. Under det allmänt usla skördeåret 1575 erlade han ingen tionde.

I 1580 års fogderäkenskaper har Truls ersatts av ”Per i Apellaryd” men i 1586 års knektrulla över Möre fänika står ”Bengtt i Appellarydh”. Han hade i lön 4 mark. Av en annan källa framgår, att hans fullständiga namn var Bengt Persson, vilket gör det sannolikt, att han var son till Per. Bengt nämnes för sista gången som brukare av Appleryd i 1598 års fogderäkenskaper och har i 1601 års rumpeskattelängd efterträtts av ”Bonde i Apellary”, som deklarerade ett innehav av 1 par oxar, 3 kor, 1 sto,  1½ tunna säd. I listan över Älfsborgs lösen 1613 dyker Bengt oförmodat upp igen, om det nu är samme man, och deklarerar, att han är gift och har en piga. Hans bidrag till Älfsborgs lösen blev 2 koppardaler och ¾ silverdaler. Denne Bengt, om han är densamme som den som redan 1586 brukade Appleryd, står 1620 fortfarande för hemmanet och kallas fortfarande kronotorpare. I registret över boskapspenningen 1620 deklarerar han åker till 3 tunnors utsäde, 2 ston, 2 oxar, 8 kor, 1 kviga, 1 tjur, 2 ungnöt, 6 får och 2 lamm. Skatten därför blev 2 dlr 13½ öre, vilket visar en ganska god standard. Bengt brukade sitt hemman under större delen av 1620-talet: han nämnes sista gången 1628. Redan 1623 fanns det dock en knekt Matz Persson i Applaryd. Han tillhörde Bengt Björns kompani av Kalmar regemente. Det var i detta kompani, som soldatmyteriet 1624 hade sitt centrum, men vi vet inte om Matz deltog i detta. Han nämns ej vidare.

I längden över boskapspenningen 1628 deklarerar Bengt i Appleryd 2 tunnor säd,

1 sto, 2 oxar, 2 stutar, 3 kor, 1 kviga, 5 får, 3 lamm, 1 svin, 3 ungsvin. Efter 1628 för-svinner Bengt och nya brukare träder till. I 1633 års jordebok förekommer en krono-torpare Lasse i Apleryd men i mantalslängden över boskapspenningen från samma år nämnes en Gudmund i Apleryd, som deklarerade 4 tunnor råg och lika mycket korn. På hemmanet var också en piga Britha mantalsskriven. Hon hade 2 tunnor råg och lika mycket korn. Hon måste ha haft ett eget hushåll vid sidan av Gudmunds. Hur förhållandena var under resten av 1630-talet är vi okunniga om. 1641 brukades Appleryd av knekten Åke i Apellaryd, som var gift och hade en piga. Han deklarerade 1 föl, 3 stutar, 5 kor, 6 kvigor, 2 får och 2 tunnors utsäde. Hemmanet räknades nu officiellt för ¼ mantal. Åke hade 1650 efterträtts av Joen, som fick hemmanet uppvärderat till ½ mantal, men i jordeboken 1658-59 hade det förmedlats till ¼ mantal. Den årliga räntan angavs nu till 1 dlr 20 öre. Appleryd brukades nu av en soldat Olof. Enligt kyrkoräkenskaperna 1668 skänkte Olofs syster 50 oblater till Madesjö kyrka. Följande år avled Olof och i testamente efter honom gavs till kyrkan 2 dlr. Följande år bidrog änkan i Appleryd med 1 dlr till målning av Madesjö kyrka.

Efterträdaren till Olof synes ha varit en Björn Erlandsson, som 1679 skänkte 16 öre till kyrkan. Han avled samma år och begravdes d. 14 dec. Efter honom kom enligt 1686 års jordebok Per Andersson. Hemmanet hade nu uppvärderats till 3/8 mantal och den årliga räntan höjts till 2 dlr 21 öre. I 1699 års jordebok står Appleryd som delat mellan Per Andersson och Oluf Persson. Den senare var säkerligen son till den förre. I mantalslängden 1717 står fortfarande Oluf Persson men jämte honom upptages en Lars Björnsson. Denne var väl son till Björn Erlandsson. I vallängden 1740 slutligen upptages för Appleryd Per Jonsson och Olof Jonsson, som vardera brukade 3/16 mantal.

I husförhörslängden 1749-1754 upptages två hemmansdelar i Appleryd. Den ena innehades av Pär Joensson och hans hustru Ingeborg, den andra av Pär Swänsson och hans hustru Marja. Intet nämnes om deras barn. Desto fullständigare är husförhörslängden 1755-1788. Den upptager tre hemmansdelar. Den första innehades av Johan Svensson, som uppges vara född 1716. Hans första hustru hette Maria Persdotter, som efterträddes av Ingrid Jonsdotter. Ett barn, dottern Ingrid blev gift i Kalmar. På den andra gården satt Olof Olofsson, f. 1742, och hans hustru Brita Persdotter f. 1749. De hade fyra barn. Hela familjen flyttade till Skårebo och efter-träddes av Johan Persson, f. 1732, och hans hustru Elin Johansdotter, f. 1732. Hon dog tidigt och efterträddes av Brita Danielsdotter, f. 1745. De hade sex barn, födda mellan 1765 och 1782. På en tredje gårdsdel satt Nils Persson, f. 1738. Hans hustru

Maria Olofsdotter var född 1740. De hade två barn. Familjen flyttade till Ingemunds-måla. Båtsman för Appleryd var Olof Bruhn, f. 1742. Hans hustru hette Karin Persdotter. De hade sonen Olof. Som undantagsman bodde Per Joensson kvar i byn. Hans hustru Ingeborg, som var född 1694 avled och efterträddes av Lisbet Bengtsdotter, f. 1715. Sonen Per uppges vara flyttad till Förlösa. Ett flertal inhyses fanns på ägorna.

Under 1700-talets två sista decennier skedde stora förändringar i Appleryd. På den första hemmansdelen satt nu Sven Andersson, f. 1766, och hans hustru Annika Christoffersdotter, f. 1772. De hade tre barn: Stina 1794, Isac 1797 och Andreas 1801. Den sistnämnde skulle efterträda fadern. Nästa gård innehades av Joen Josephsson, f. 1771. Med sin hustru, vars namn är oläsligt i husförhörslängden, hade han två söner: Jonas 1797 och Peter 1800. Den tredje gården innehades av Lars Persson, f. 1769, och Annika Pettersdotter, f. 1781. De fick 1800 dottern Lena Stina. Båtsmannen Olof Bruhn dog 1788. Han efterlämnade änkan Karin Persdotter och dottern Maria, som hade tjänst i Förlösa. Många inhyses fanns på hemmanet.

Vi förflyttar oss fram till 1830-talet. Sven Andersson hade nu överlämnat sin hemmansdel till sonen Andreas Svensson och dennes hustru Maria Danielsdotter, f. 1799. De hade fyra barn: Cajsa Lena 1828, Anna Stina 1831, Peter 1833, Jonas 1836. Fadern Sven Andersson avled 1834 och hans andra hustru Elin Nilsdotter 1838. Andreas Svenssons äldre broder Isac Svensson bodde kvar på gården som inhyses undantagsdräng. Denna hemmansdel omfattade 3/16 mtl. På 3/32 mtl bodde Sven Persson, f. 1793 i Högerås. Hans hustru Stina Lisa Persdotter var född i Hälleberga 1799. De fick till 1838 sju barn, av vilka det näst yngsta, sonen Anders Fredrik, f. 1834, skulle komma att övertaga gården. På den återstående hemmansdelen, 3/32 mtl, bodde nu Johannes Olsson, f. i Ekaryd 1790, och gift med Stina Månsdotter, född i Bäckebo 1779. Hon var vanför och avled 1843. Dottern Brita Johansdotter var född i Kristvalla 1822 och skulle genom giftermål bevara gården i familjen. Som inhyses bodde i Appleryd Isac Persson och Lisa Persdotter samt Jonas Månsson och Ingrid Olofsdotter. Båtsmannen Peter Jonsson Bruhn avled 1835 och efterträddes av Gustaf Svensson Bruhn.

På 1840-talet brukade Andreas Svensson fortfarande 3/16 mtl. Sven Persson satt kvar på 3/32 mtl. Johannes Olssons hustru Stina Månsdotter avled 1843. Sedan dottern Brita Johansdotter gift sig med Johan Gustafsson, f. 1820 i Ljungby övertog denne gården. De fick 1845 dottern Wendla Gustava, 1847 sonen Carl August och 1849 dottern Mathilda Christina. Båtsman var fortfarande Gustaf Svensson Bruhn. Backstugumännen Isac Persson och Jonas Månsson bodde fortfarande kvar.

På 1850-talet skedde en del förändringar i Appleryd. Andreas Svenssons hustru Maria Danielsdotter avled 1859 varefter han tog undantag av sonen Jonas Andersson, f. 1836. Han gifte sig samma år med Helena Petersdotter, född i Gislatorp 1833. Sven Persson och Stina Lisa Petersdotter tog undantag 1856 av sonen Anders Fredrik Svensson, som samma år gifte sig med Carolina Håkans-dotter, f. i Algutsboda 1836 men närmast kommande från Kristvalla. De fick 1859 dottern Hilda. Två barn avled 1858 och 1859 sannolikt i den svåra rödsotsepidemien, som då härjade i Madesjö. Johan Gustafsson och Brita Johansdotter flyttade 1856 till Kristvalla. Båtsman Olaus Petersson Bruhn var född i Kristvalla 1836 och kom till Appleryd 1856.

Vi går fram ett par decennier i tiden till åren 1871-1880. 3/16 mtl ägs nu av Carl Gustaf Olsson, f. 1833 i Kristvalla. Han gifte sig 1864 med Lovisa Johansdotter, som var född 1844 i Madesjö. De fick tillsammans sex barn: Adelina Christina 1867, Hilma Sophia 1869, Hanna Victoria 1871, Emelia Annette 1876, Isa Amanda 1879 och Anna Sigrid Maria 1884, således idel döttrar! Jonas Andersson på 3/16 mtl sålde 1875 sin gård till C.M. Carlsson i Mönsterås som från 18?? drev den genom arrendatorn Peter Johan Petersson, f. 1842. Jonas Andersson med familj flyttade 1875 till Mellan-Resebo. Åren 1877-1880 arrenderades denna gård av Frans Petersson, f. 1840 i Madesjö. Han kom från Kristvalla och emigrerade 1880 till USA med hela familjen, hustrun Stina Cajsa Petersdotter och fyra barn. Det fanns nu endast två hemmansdelar i Appleryd. På hemmanets ägor bodde även snickaren Olaus Stefansson, som inflyttade från Göljemåla 1877 men som dog 1880, efterlämnande änka och fem barn. En torpare fanns nu: Jonas Peter Andersson, f. 1855 i Kristvalla och 1878 gift med Clara Gustava Råberg, född 1856 i Madesjö. De fick 1878 dottern Hanna Charlotta Elisabet.

På 1890-talet var hela hemmanet 3/8 mtl förenat under en ägare: Carl Gustaf Olsson. Dessutom bodde i Appleryd rättaren Anders August Andersson och hans hustru Matilda Kristina Gustafsdotter och 6 barn. Familjen flyttade 1891 till Voxtorp.

Laga skifte skedde i Appleryd 1867-1868.

Emigrationen från Appleryd är förhållandevis obetydlig. Som ovan redan nämnts emigrerade 1880 arrendatorn Frans Petersson med hustru och fyra barn till USA. Familjen hade då bott endast tre år. Pigan Ida Olsson, f. 1865, flyttade 1883 till Danmark. Hon hade väl endast kort tid bott i Appleryd. Däremot var de tre sista emigranterna infödda Applerydbor. De var alla döttrar till Carl Gustaf Olsson. Hans näst äldsta dotter Hilma Sofia emigrerade 1888. Hon följdes 1899 av systern Ida Amanda Karlsson och 1905 av Anna Sigrid Maria Karlsson. Tillsammans utvandrade från Appleryd 10 personer, därav en till Danmark och nio till USA.

Anebo

http://kartor.eniro.se/m/nFec7

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gårdar i Oskar

Oskar var i äldre tid en del av Mortorps socken. Det kallades Mortorps skogsbygd. På grund av det stora avståndet till Mortorps kyrka från västra delen av socknen uppbyggdes ett kapell i skogsbygden. Enligt uppgift i Södra Möre dombok 1771 var kapellet byggt år 1709. Det byggdes om omkring 1770 och fick då Madesjö kyrkas gamla altartavla. År 1847 fick kapellbygden namnet Oskar med komministern i Mortorp boende i en egen prästgård, avskild från Alsjö nr 3. Kyrkan byggdes 1870 och renoverades 1925. Efter de senaste pastoratsregleringarna tillhör Oskar Madesjö pastorat.

Anebo

Anebo hette ursprungligen Aneboda. Slutändelsen föll bort omkring 1650. Slut-ändelsen -boda visar, att hemmanet har sitt ursprung i fäbodar eller möjligen fiske-bodar, som sedan permanentats. Sannolikt har detta skett under medeltidens mitt-skede, den s.k. högmedeltiden. Det äldsta dokument, i vilket hemmanet omtalas är Gustav Vasas fogderäkenskaper. I 1541 års räkenskaper nämnes ”Jon i Anebodum”. Han var liksom alla andra bönder i skogsbygden kronobonde, dvs han arrenderade sitt hemman av kronan. Vid tillträdet och sedan vart sjätte år hade han att erlägga s.k. städsleöre och därjämte varje år s.k. avrad eller arrende till kronan. Jons avrad 1541 var penningar-1 öre, korn-1 skäppa, tåt, dvs lin-1 kleff, dvs knippe, näver-1 packe, bräder-½ tolft, dagsverken-3 och s.k. fodring för 2 foderhästar och 2 fogde-hästar. Fodringen skulle lösas i pengar. 1541 var avlösningen 2 öre per häst men året därefter höjde Gustav Vasa godtyckligt summan till 3 öre per häst. Det missnöje som denna åtgärd väckte var en viktig orsak till dackefejden, som skulle få ett centrum i Oskar.

Enligt 1542 års fogderäkenskaper hette brukaren Per, som erlade samma avrad som Jon. Per överlevde dackefejden och satt kvar på hemmanet under hela 1540-talet. 1547 hade hans avrad höjts. Han skulle erlägga 11 öre i stället för 1 öre och betala fodring för 2 foderhästar, 4 fogdehästar och vart tredje år för 2 s.k. konungshästar.

År 1571 slöt Sverige fred med Danmark efter det nordiska 7-årskriget. Sverige måste betala ett stort belopp i lösen för fästningen Älfsborg, som danskarna höll besatt. För att betala denna lösen utskrev Johan III en extra skatt, kallad Älfsborgs lösen. Den skulle utgå med 10 % av värdet på silver, koppar och boskap hos varje bonde. För varje bonde upprättades listor över hans tillgångar och därpå grundad skatt. Dessa listor utgör en viktig källa till vår kunskap om den tidens ekonomiska förhållanden. Alla hemman som brukades fanns med i listorna över Älfsborgs lösen. Men Anebo saknas. Det måste bero på att hemmanet för tillfället saknade brukare. Från 1586 är brukaren känd. Han hette Per Svensson. Det går ej att avgöra, om han var son till den tidigare Per. Redan tre år senare eller 1591 brukades Anebo av en ny man, som hette Per Gummesson. Hans årliga avrad till kronan var följande: Penningar-1:6 öre, korn-1 skäppa, näver-1 packe, bräder-½ tolft, tåt-1 klef, dagsverken-4 och fodring för 6 årliga och 2 konungshästar.

Vi går fram till 1620. Detta år uttogs en extra skatt, den s.k. boskapspenningen, grundad på böndernas självdeklarationer, bestyrkta av sockenprästen. Brukaren hette nu ”Päder i Aneboda” och hans boskapspenning fastställdes till 2 dlr 6 öre. Päder kan vara en annan skrivning för den tidigare nämnde Per, och vara identisk med denne. 1628 uttogs en ny extraskatt, den s.k. kvarntullspenningen. Enligt listan över denna hette brukaren av Aneboda ”Suen i Aneboda”. Han hade 3 tunnor råg och 4 tunnor korn och malt. I Anebo fanns dessutom ännu en brukare, som hette Erik. Han hade samma spannmålsmängd som Sven. Han var kanske en så kallad ”husman”. I längden över den s.k. 3-markshjälpen samma år nämnes han ej. I 1635 års jordebok heter brukaren fortfarande Sven. Hans avrad var i stort sett densamma som tidigare hade vilat på hemmanet plus 4 lass ved årligen. Aneboda karakteriseras som ett helt hemman. 1638 hade emellertid nya inslag i avraden tillkommit, foder-nötspengar och städslepengar.

Mantalslängden 1641 ger en inblick i förhållandena i Anebo. Den upptager tre brukare: Sven, Inge och Olof Svensson, den senare säkerligen Svens son. Sven hade 2 stutar, 2 kor och 2 kvigor. Inge hade 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 2 kor och 2 kvigor. Olof Svensson hade 1 sto, 2 oxar, 4 stutar, 2 kor, 3 kvigor, 3 får och 2 svin. Denna tredelning av hemmanet var tillfällig. I 1645 års mantalslängd fanns det 2 brukare av Anebo: Inge i Anebodum och Olof. De brukade Anebo under resten av 1640-talet. Från 1650 är Inge ersatt av Lars. Olof Svensson satt kvar på hemmanet till följande år, då hans änka stod för hans del. Lars fanns kvar, men 1655 möter ett nytt namn: Per, som fått hemmanet förmedlat till ¼. Det var tydligen omöjligt att prestera den för ett helt hemman fastställda avraden. I 1663 års jordebok saknas Anebo. Sannolikt fanns ingen brukare eller var hemmanet ”öde”, dvs oförmöget att betala. Först 1682 möter vi en brukare av Anebo. Hans namn var ”Pähr i Anebo” och han åtnjöt fort-farande förmedling till en fjärdedel för hemmanet. Hans avrad värderades nu i pengar till 6 dlr 16 öre 21 penningar. Pers fullständiga namn var Per Larsson. Det framgår av den husförhörslängd som upprättades 1688. Det fullständiga namnet antyder, att Per var son till tidigare nämnde Lars. Per Larsson var gift och hade sonen Lars hemma liksom en dotter. Där fanns också en Sven Persson med hustru. Det är oklart i vilket förhållande denne stod till Per Larsson. Var han son till denne? Det senare tycks ha varit fallet, ty i 1699 års jordebok upptages Sven Persson som brukare av ½ hemman Anebo. Dess status hade höjts från ¼ hemman till ½ hemman. Den årliga räntan till kronan var nu 3 dlr 26 öre. År 1701 utkom den kungliga kungörelse, som gav krono-bönder rätt att friköpa gårdarna till skattekrono. Som en följd härav började nu på allvar hemmansklyvning. Anebo delades i två gårdar eller hemmansdelar. I 1717 års mantalslängd upptages Anebo fortfarande som ½ hemman. Det var delat mellan Sven Persson, ¼, och Nils Svensson, ¼. Den senare var säkert en son till den förre. Nu anges också hemmanets båtsman: Johan Compass.

Enligt 1725 års mantalslängd brukades ¼ av Lars Månsson och ¼ av Nils Svensson. På den senare hemmansdelen fanns även en inhyses hustru Brita. Johan Compass var fortfarande hemmanets båtsman. Enligt 1746 års mantalslängd hette brukarna Lars Svensson och Nils Svensson.

För senare delen av 1700-talet är vi dåligt underrättade. Husförhörslängderna för denna tid för Mortorp saknas nämligen, varför vi inte vet vilka som brukade de olika hemmanen. Först för åren 1805-1810 finns dessa längder bevarade. Vid början av 1800-talet hade Anbeo klyvts till 4 gårdar, som innehades av Lars Nilsson, Germund Olsson, Jonas Svensson och Jon Månsson. Lars Svenssons son Nils Larsson hade mot undantag överlämnat sin hemmansdel till sonen Lars Nilsson, som 1805 angavs vara 21 år gammal och således bör vara född 1784. Hans hustru hette Caisa, som 1809 vid giftermålet var 23 år. Hon var således född 1786. De fick 1810 dottern Ingrid. En hemmansdel innehades av Germund Olsson, 41 år gammal. Hans hustru hette Stina, 32 år gammal. De fick 5 barn: Elin, 10 år gammal 1805, Brita Stina, 8 år, Sara, 4 år, Olof, född 1806, Stina Cajsa, född 1809. Den tredje hemmansdelen innehades av Jonas Svensson, 45 år, och hans hustru Caisa, 43 år, som dock avled 1809. De hade sönerna Gumme, 18 år, Nils, 14 år, och Sven, 11 år. Den fjärde hemmansdelen innehades av Jon Månsson, 38 år. Hustrun Gertrud, 40 år, avled 1809. De hade 3 barn: Måns, 13 år, Anna Stina, 12 år, och Zackris, 10 år.

Hemmanets båtsman hette Blysa, 35 år, gift med Stina, 31 år. De fick 3 barn: Nils, 7 år, Peter, 4 år, och Cajsa, f. 1806. Dessutom bodde en båtsman Compass på ägorna. Han var 24 år och gift med Stina, 20 år. Sonen Sven var 1805 2 år, Elin föddes 1807 och Eskil 1810. Torpbildningen hade fortskridit långt. Åtminstone 7 torp hade 1805 upptagits. Torparen Jonas Pehrsson var gift med Gertrud, 45 år, som dock avled 1810. De hade 5 barn. Torparen Pehr Larsson är antecknad som avliden 1805 i en ålder av 54 år. Han efterlämnade hustrun Segrid, 67 år, och två barn. Torparen Magnus Stropp dog 1810 44 år gammal. Änkan hette Elin. De hade 5 barn. Torparen Sven Nilsson var 1805 43 år gammal. Hans hustru Gjörel var 37 år. De hade många barn. Torparen Olof Pehrsson har ingen ålder angiven i husförhörs-längden. Hans hustru hette Sara. De hade 1805 tre barn och fick ett ytterligare 1810. Torparen Jaen Andersson var 1805 42 år gammal och hans hustru Maja 44 år. De hade icke mindre än 9 barn. Torparen Jonas Jonsson var 35 år gammal och hustrun Stina 38 år. De hade tre barn och fick 1807 ett fjärde. Ett ”ställe” beboddes av ogifta Gertrud, 42 år gammal och med 2 barn.

Vi går fram till husförhörslängden för åren 1830-1836, som i verkligheten även omfattar 1840-talet. Anebo omfattade som förut 4 hemmansdelar. Sven Svensson, f. 1774, och hans hustru Ingeborg Johannisdotter, f. 1766, uppges nu hava undantag av dottern Stina Svensdotter och hennes man Lars Svensson. De var födda resp. 1808 och 1807. De fick 1835 sonen Nils Peter, 1840 sonen Johan och 1843 dottern Ingrid Stina. Stina Svensdotter avled därefter. Måns Jaensson var född 1791 och hans hustru Malena Olufsdotter 1798. De fick 6 barn: Anna Maria 1823, Joseph 1825, Niclas 1828, Peter Johan 1831, Jöran 1834 och Christina 1837. Jonas Olsson innehade en hemmansdel. Han var född 1796 och gift med Anna Stina Johansdotter, född 1793. De hade 5 barn: Maria, född 1819, Johan Peter 1821, Nils Peter 1824, Greta Stina 1826 och Joel 1829. På ägorna bodde undantagsmannen Olof Jonsson, f. 1769. Han var Jonas Olssons fader. Den fjärde gården innehades av Johan Petersson, född 1822 och gift med Anna Stina Nilsdotter, född 1820. De fick 1844 sonen Joseph och 1849 dottern Johanna Sophia. Undantag hade Peter Jonas Broström, född 1784, och hans hustru Margareta Andersdotter, född 1783.

Antalet torpare, som längre eller kortare tid under denna tidsperiod var verksamma på Anebo ägor hade ökat sedan föregående period. Icke mindre än 19 torpare är förtecknade i husförhörslängden. Torparen Jonas Persson var född 1805 och gift med Sara Stina Jonsdotter, född 1805. De hade 4 barn. Torparen Isac Jonsson, född 1801, och h.h. Johanna Johannisdotter hade 3 barn. Familjen flyttade en tid till Runtorp men återkom till Anebo. Torparen Olof Mattsson var född 1804 och gift med Gertrud Jonsdotter, f. 1805. De hade 2 barn och flyttade till Kroksmåla. Torparen Israel Göth var född 1781 och hans hustru Marja Petersdotter 1784. De hade en son. Lumpsamlaren och torparen Peter Petersson, född 1800, och h.h. Christina Olsdotter född samma år var skrivna i Anebo men vistades i Lillaverke. De hade en son. Torparen Gumme Andersson var född 1787 och hans hustru Christina Nilsdotter 1792. De hade en son. De flyttade bort. Torpet Gåragöl brukades av torparen Abraham Johansson, född 1809, och h.h. Maria Hansdotter, f. 1800. De hade 2 barn.

Torparen Zackarias Jaensson var född 1806 och h.h. Maria Germundsdotter 1801. De hade 2 barn. Torparen Johannes Petersson, f. 1800, och h.h. Elin Petersdotter, f. 1804, hade 4 barn. De flyttade till Kalmar. Torparen Pehr Goliath var född 1761 och dog 1833. Torparen Jonas Jonsson var född 1770 och hans hustru Stina Daniels-dotter 1767. De flyttade bort. Torparen Nils Petersson var född 1793 och hans hustru Ingrid Svensdotter 1794. Med sina 5 barn flyttade de till Öland. Torparen Jonas Olsson var född 1802 och h.h. Stina Johansdotter 1806. De hade 4 barn. Torparen Nils Olsson var född 1796 och hans hustru Maria Månsdotter 1803. De hade 6 barn. Torparen Johannes Petersson var född 1799 och h.h. Maria Andersdotter 1799. De hade 3 barn. Torparen Måns Flyckt var född 1780 och hustrun Ingeborg Johansdotter 1776. De hade 7 barn. Torparen Niclas Petersson var född 1795 och hans hustru Sara Stina Jonsdotter 1794. De hade 3 barn. Från Madesjö inflyttade 1859 torparen Johan Jonsson, f. 1812, och hans hustru Cajsa Lena Olsdotter, f. 1813. Torparen Jonas Trulsson var född 1809 och hans hustru Maria Svensdotter 1811. De hade 6 barn. Torparen Lars Ericsson var född 1808 och hans hustru Maja Stina Jonsdotter 1804. De hade 5 barn. Båtsman för Anebo var nu Matts Petersson Compass, född 1815, och gift med Lovisa Petersdotter, född 1812. De hade 2 barn. Avskedad båtsman var Andreas Rundin, född 1810 och gift med Kajsa Persdotter, f. 1812. De hade 2 barn. Avskedade båtsmannen Nils Blysa kallas ”gratialist”, vilket väl betyder, att han åtnjöt särskild pension. Han hade hustru och 3 barn. Anebo var som synes mycket folkrikt under denna period.

Vi förflyttar oss fram till perioden 1849-1861, alltså i stort sett 1850-talet. I husförhörs-längden för dessa år är antecknat hur många som var skrivna i Anebo. Det var 67 män och 68 kvinnor eller tillsammans 135 personer. Anebo var ett av de folkrikaste hemmanen i Oskar, som just 1847 blivit annexförsamling till Mortorp. Bebyggelse-situationen i Anebo redovisas i det följande. Jonas Olssons hustru Anna Stina Jonsdotter avled 1855. Jonas Olsson överlät nu gården på sonen Joel Jonsson och tog undantag. Joel Jonsson gifte sig samma år med Kajsa Maria Petersdotter från Arby, född 1831. De fick 1856 sonen Pehr Albin och 1858 dottern Emmeli. På gården bodde också undantagsmannen Olof Jonsson, född 1769 och död 1859. På nästa hemmansdel, 1/8 mtl, avled 1856 som undantagsman Måns Jaensson. Han var född 1791. Han efterlämnade änkan Malena Olsdotter, f. 1798 och 5 barn: Joseph, född 1825, Brita, som flyttade till Kalmar 1853, Peter Johan, född 1832, som 1858 fick betyg till lantbruksskola, Jöran, f. 1834 och Christina, född 1838. Joseph Månsson övertog gården. Han vigdes 1852 vid Johanna Jonsdotter, född i Oskar 1834. De fick 1858 dottern Aurore.

Nästa gård på 1/8 mtl ägdes av Johan Fredrik Petersson, född 1822, och h.h. Christina Nilsdotter, född 1820. De hade sonen Joseph, född 1847 och dottern Johanna Sofia, född 1849. Gården såldes 1859 till Nils Petersson, född 1811 och hans hustru Stina Olsdotter, f. i Mortorp 1812, som kom från Östra Alsjö. De medförde 3 barn: Peter Olaus, f. 1848, Johan August, f. 1853 och Helena, f. 1855. Som undantagsmän bodde på gården Lars Nilsson och Kajsa Gummesdotter, som flyttade till Ö. Alsjö, samt Peter Jonsson Broström och Margareta Andersdotter, som flyttade till V. Alsjö. På gård nr 4, 1/8 mtl, avled Lars Svensson 1854. Han var född i Arby 1807. Hans hustru Stina Kajsa Petersdotter var född i Mortorp 1818. Hon flyttade efter mannens död till Mortorp. Äldste sonen Nils Peter Larsson, f. 1835, övertog gården. Han gifte sig 1857 med Stina Maria Nilsdotter, f. 1837. De fick 1858 dottern Ida Augusta och 1860 sonen Pehr Victor. Nils Peter Larsson hade 4 syskon: Sven Emanuel, Joseph, Ingrid Stina och Joel. De stannade på gården.

Torparna var fortfarande många. Torparen Nils Olsson och h.h. Maria Månsdotter överlät 1861 sitt torp på sonen Jonas Nilsson, som samma år vigdes vid Stina Svensdotter från Madesjö, f. 1829. Torparen Johannes Petersson var född i Madesjö 1793 och avled som inhyses 1858 efterlämnande änkan Maria Samuelsdotter, född i Ekeberga 1799, och 2 barn. Torpet övergick till Jonas Trulsson, född i Mortorp 1804, och h.h. Maria Svensdotter, född i Oskar 1811. De hade 7 barn. Torparen Lars Ericsson var född i Mortorp 1805 och gift med Maja Stina Jonsdotter från Mortorp, f. 1804. De hade 5 barn och flyttade till Mortorp 1859. Torpet överläts till Peter August Johansson, som var född i Oskar 1835 men som närmast kom från Mortorp. Han vigdes 1860 vid Anna Maria Nilsdotter, född i Mortorp 1833. Torparen Anders Petersson var född i Arby 1819 och gift med Stina Lena Petersdotter från Oskar, född 1819. Han benämnes i kyrkboken ”alldeles okunnig i sin kristendom”. Han avträdde 1854 torpet till avskedade båtsmannen Johan Johansson Björk, född i Oskar 1820, och h.h. Maria Svensdotter, född i Oskar 1818. De hade 6 barn. Samma år 1854 inflyttade torparen Nils Börjesson från Ö. Alsjö. Han var född i Hälleberga 1818 och gift med Catharina Johansdotter från Algutsboda, född 1800. De hade 3 barn.

Inhyses Peter Karlsson var född i Arby 1816 och gift med Brita Stina Nilsdotter från Arby, f. 1801. De hade 2 barn. Avskedade båtsmannen Måns Flyckt var född i Halltorp 1780. Han var änkeman och avled 1858. Han efterlämnade dottern Gertrud Månsdotter, f. i Arby 1817. Hon sålde 1859 torpet till en Johan Danielsson enligt anteckning i kyrkoboken. På torpet Selemålen bodde från 1856 torparen Johan August Jonsson, född 1827 i Krokstorp, och h.h. Anna Maria Andersdotter, f. 1840. De gifte sig 1858 och fick ett barn. På torpet bodde även avskedade båtsmannen Måns Blysas två döttrar Kajsa, f. 1806, och Ingrid Lena, f. 1817. Båtsmannen Matthias Petersson Compass var född i Vissefjärda 1815 och gift med Lovisa Petersdotter från Algutsboda, f. 1816. De hade 3 barn. Från Ö. Alsjö inflyttade 1858 torparen Johan August Carlsson, f. i Oskar 1830. Hans hustru hette Maria Anders-dotter, f. 1836. Hon var dotter till torparen Anders Petersson, förut nämnd. Tidigare nämnde torparen och avskedade båtsmannen Andreas Runsten kallas nu inhyses. Han var gift med Cecilia Persdotter, f. 1810. De hade en dotter, född 1838, kvar i hemmet. År 1850 inflyttade torparen Karl Gustaf Olsson, född i Arby 1825. Han gifte sig samma år med Brita Stina Johansdotter, född i Oskar 1819. Torparen Gustaf Jönsson var född i Oskar 1816 och gift med Cecilia Månsdotter från Arby, f. 1819. De flyttade hit 1854. De fick 2 barn. Torparen Nils Petersson var född i Madesjö 1827. Han gifte sig 1851 med Brita Stina Nilsdotter, också från Madesjö, f. 1831. De flyttade till Anebo samma år men fortsatte till Arby 1855. De hade en son.

Torparen Samuel August Samuelsson var född i Oskar 1828 och gift med Kristina Petersdotter från Torsås, f. 1821. De flyttade hit 1851. De hade 3 barn. Torparen Olaus Olsson var född i Vissefjärda 1830 och gift med Lena Stina Gustafsdotter från Arby, f. 1835. De hade en dotter. De flyttade in till Anebo 1861. Avskedade båts-mannen Gustaf Granqvist var född i Oskar 1799 och blev änkling 1855. Torparen Peter Magnus Petersson var född i Algutsboda 1829. Han var gift med Kajsa Petersdotter från Mortorp, född 1826. De kom till Anebo från Madesjö 1851. De hade 3 barn. Från Mortorp inflyttade 1851 torparen Abraham Johansson Snäll, född i Älghult 1810. Hans hustru var Maria Hansdotter, född i Oskar 1810. De hade 4 barn. Torparen Johan Månsson var född i Algutsboda 1823. Han flyttade hit från Ljungby 1854 och gifte sig samma år med Charlotta Månsdotter från Dörby, född 1832. De fick 2 barn. Torparen Johannes Jonsson var född 1828 i Mortorp. Han var gift med Lotta Petersdotter från Mortorp, född 1826. De kom till Anebo från Mortorp 1860. Som synes av föregående redogörelse var Anebo rikligt försett med torp vid denna tid.

Vi går fram till perioden 1881-1891. På 1/8 mtl flyttade Joel Jonsson och Cajsa Maria Petersdotter 1889 till Kalmar. De hade 5 barn: Peter Albin, född 1856, reste 1884 till Stockholm, Haman, f. 1861, gick i Kalmar elementarskola, Sofia Emilie, f. 1863, John Walfrid, f. 1866 och Gustaf Hjalmar, f. 1871. Gården köptes av Per Gustaf Johansson i Kroksmåla. Han var född 1842 i Oskar och sedan 1866 gift med Karolina Mathilda Nilsdotter från Arby, född 1842. De hade 6 barn: Johan Egidius, f. 1867, Konrad Teodor, f. 1871, som 1892 emigrerade till USA, Anna Serafia, f. 1874, Oskar Reinhold, f. 1879, Karl Robert, f. 1883 och Rudolf, f. 1885. 1/8 mtl ägdes av Peter August Johansson, född i Madesjö 1843 och sedan 1867 gift med Sofia Gustafva Nilsdotter, född i Oskar 1851. De hade 6 barn. Familjen flyttade 1882 till Madesjö. På nästa 1/8 mtl avled Nils Peterssons hustru Anna Stina Olsdotter 1884. Sonen Peter Olaus Nilsson, född 1848 i Oskar, flyttade 1889 till Ö. Alsjö. Hans yngre broder Johan August Nilsson, f. 1853, flyttade 1882 till Mortorp. Nils Petersson sålde gården 1888 till färgaren Pehr Teodor Nyqvist från Madesjö, född där 1845. 1889 gifte sig Nyqvist med Hilda Petersson från Oskar, född 1869. Samma år föddes sonen Gustaf Ruben. Från Mörbylånga inflyttade 1889 ”mamsell” Karolina Nyqvist, född 1833 i Madesjö, tydligen en syster till Nyqvist. 1/16 mtl ägdes av Sven Emanuel Larsson, född 1838 i Oskar och hans hustru Erika Nilsdotter, född 1844. De hade 8 barn: Hilda Sabina, född 1866, Johan Albert, född 1868, Ester Sofia, född 1871, Karl Fritiof, född 1874, Peter Victor, född 1877, Frida, född 1879, Lydia Kristina, född 1881 och Axel Ragnar Emanuel, född 1885. En andra gård på 1/16 mtl ägdes först av Daniel Petersson, född i Mortorp 1832 och sedan 1864 gift med Stina Maria Nilsdotter, född i Oskar 1837. Han avled 1889 och änkan flyttade 1890 till S:t Sigfrid med sina 2 barn.

Gården övergick till garvaren August Johansson, född 1840 i Smedby och gift 1869 med Dorothea Lundberg, född 1837 i Mörbylånga. De tillträdde 1891. De hade 4 barn: Marie Lovisa, född 1870, Hildegard Sofia, född 1873, Ernst Emil, född 1875 och August Julius, född 1879. Från Madesjö inflyttade 1882 Peter Gustaf Danielsson, född i Vissefjärda 1856. Han gifte sig samma år med Emma Gustafva Jonsdotter, född 1840 i Madesjö. Hon hade fyra barn i ett föregående gifte: Josef Anders, född i Mortorp 1865, Karolina Sofia, född i Oskar 1867, Fridolf, född i Oskar 1871 och Karl Alfred, född 1876. Familjen flyttade 1884 bort från gården. Efterträdare blev Johan Peter August Olsson, född 1833 i Madesjö och hans hustru Maria Lena Petersdotter, född 1834 i Madesjö. Mannen avled samma år, 1884, varpå änkan med fyra barn flyttade till Alsjö. Som undantagsman och senare som arbetare betecknas Josef Månsson, som var född 1825 i Oskar och 1885 gifte sig med Johanna Andersdotter, född 1846. Han hade varit gift tidigare och medförde 5 barn: Oskar, född 1861, Pehr August, f. 1865, Herman, f. 1867, Karl, f. 1870 och Hilda, f. 1872. Viktor Vilhelm föddes 1879 och Maria samma år (tvillingar). De hade samma föräldrar men föddes före äktenskapet. Hugo föddes 1887.

Torpare och inhyses på ägorna var fortfarande många. Torparen Anders Nilsson var född 1841 i Oskar. Torparen Nils Peter Petersson var född 1843 i Arby och gift med Emma Nilsdotter från Ljungby, född 1844. Hon hade 2 barn i ett föregående gifte. Hon avled 1881, varpå han flyttade till Madesjö 1884. Till Madesjö flyttade samma år f. handlanden Joel Mattsson, född 1836 i Oskar och bosatt i Anebo 1882. Han var gift med Johanna Månsdotter, född 1831. De hade 3 barn, av vilka dottern Hilda Augusta, f. 1864, år 1883 emigrerade till USA. Mjölnaren Karl Oskar Gustafsson var född 1865 i Vissefjärda och inflyttad till Anebo 1889. Han flyttade till Mortorp 1891. Torparen Johan August Jonsson dog 1885. Han efterlämnade änkan Anna Maria Andersdotter och 9 barn. Torparen Johan Danielsson var född 1830 i Rumskulla och gift med Anna Stina Nathanaelsdotter från Ljungby, född 1831. De hade 7 barn. Torparen Johan August Karlsson var född i Oskar 1830 och gift med Maria Anders-dotter, född 1836. De hade 3 barn. Torparen Pehr August Svensson var född 1858 i Oskar. Hustrun hette Ingrid Stina Dahlström, född 1854 i Torsås. De gifte sig 1880, fick en son 1881 och flyttade samma år till Mortorp. Torparen och avskedade båts-mannen Jonas Pettersson Styf var född 1824 i Madesjö. Från Madesjö härstammade också hustrun Sara Lovisa Danielsdotter, f. 1833. De hade 3 döttrar. Torparen Peter Magnus Petersson och h.h. Kajsa Petersdotter avstod sitt torp till sonen Per August Petersson, f. 1862, och dennes hustru sedan 1887 Hilda Sofia Nilsson, f. 1866 i Karlslunda.

Torparen Abraham Johansson Snell var född 1810 i Älghult. Hans hustru Lena Maria Jonsdotter var född 1819 i Madesjö. Han avled 1889 och hon 1892. Torparen Jonas Månsson var född i Algutsboda 1823. Han gifte sig 1854 med Charlotta Månsdotter, född 1832 i Oskar. De hade 4 barn. Torparen Olaus Nilsson var född 1832 i Oskar och gift med Kristina Nilsdotter, född 1841 i Ljungby. Han sålde torpet till Karl Johansson i Runtorp men bodde kvar som arbetare. Torparen Johan Frans Andersson var född 1834 i Oskar, gifte sig 1877 med Kerstin Nilsdotter från Mortorp, född 1836. De hade 4 barn. Torparen Johannes Gustafsson var född 1839 i Oskar. Han gifte sig 1873 med Maria Gustafsdotter, f. 1855 i Oskar. De fick 10 (tio) barn!! Torparen Abraham Isacsson var född 1816 i Mortorp. Han gifte sig 1865 med Kristina Andersdotter, som var född 1836 i Madesjö. De hade 5 barn. Torparen Peter Johan Jonsson var född 1841 i Vissefjärda. Hans hustru Kristina Zackrisdotter var född 1824 i Oskar. De hade 4 barn. Från Madesjö inflyttade 1892 skomakaren Josef Johansson, född 1866 i Oskar och sedan 1890 gift med Ebba Sofia Sandberg från Kalmar, född 1871. De hade en son. Torparen Måns Pettersson var född 1811 i Oskar. Hans hustru Gertrud Petersdotter var född 1823. Han avled 1888 och hon 1889. Murmästaren Frans August Petersson Elmquist var född i Madesjö 1847. Han gifte sig 1879 med Emilia Jonsdotter, f. 1858 i Oskar. De fick en dotter, innan de 1881 flyttade till Ladugårdslands församling i Stockholm.

F.d. gästgivaren Jonas Nikolausson var född i Algutsboda 1817. Han var gift med Johanna Gustafsdotter, född i Algutsboda 1828. De kom till Anebo från Sillhöfda i Blekinge 1884 men flyttade till Algutsboda 1891. De hade en dotter. Mjölnaren Frans Otto Andersson var född 1841 i Åseda. Han var sedan 1870 gift med Emma Mathilda Petersdotter, född i Madesjö 1851. De hade 8 barn. Familjen flyttade till Madesjö 1892. Skomakaren John Peter Andersson var född 1836 i Mortorp och gift med Wendla Nilsdotter, född 1825 i Oskar. De hade 3 barn. Torparen Peter Olaus Nilsson var född 1848 i Oskar. Han gifte sig 1889 med Amanda Johansson från Mortorp, född 1860. Torparen Nils Peter Petersson var född 1864 i Oskar och gift med Jenny Olsson, f. 1870. De flyttade till Anebo 1891. Utom nu nämnda fanns tio arbetare-familjer och ett flertal änkor på hemmanets ägor.

Andersson, John (1905-1990)

Nybropoet, bekant under namnet Silla-John. Träarbetare, fiskförsäljare och diktare. Har givit ut åtta diktsamlingar i bokform; flera av dem finns på Nybro bibliotek. De kom ut på 1950- och 1960-talen. A fick Nybro kommuns kulturstipendium 1986. Vill du skriva mer om honom, så finns en artikel i del 3 av ”Hänt och känt i Nybro”, en samling pärmar på Nybro bibliotek med klipp ur Nybros historia. Artikeln är hämtad ur Östra Småland, 3 september 1986

A:s böcker: Ursäkta om jag stör edert goda humör (1954), Hårt-saltat och lätt-rimmat (1955), Saltomortalen med salt i mortalen (1956), ”Petmoj” (1958), Utkast i natten gav ringar på vatten (1958), Smått och gott i blandad kompott (1959), Galenskap och bottenskrap (1961), Utsikt från vattentornet (1962).

 

Lästips: Williams, Henrik  John Andersson och hans poesi : Reflektioner kring definitionen av termen pekoral.

Silla-John-1Ladda ner