Författare: Mats Johansson

Barometern

Tidningen Barometern grundades den 2 oktober 1841 av Jon Engström, som inrättade den första redaktionen på Knapegården i Ryssby.
I boken ”Livet i Nybro – Madesjö 1880-1900” berättar Carola Selbing om sin farfar Gustaf Roséen som var kantor i Madesjö och samtidigt arbetade som lokalreporter för tidningen Barometern under signaturen G. R. Gustaf skrev sin första artikel för tidningen den7 maj 1877.

Teckning av John Selbing

Barck, Janne (1852-1932)

(1852-1932)

J.B. var den siste garvaren i Barkeström. (Platsen ligger mellan Orranässjön och Hälleberga. Här finns en vandringsled med skyltar som upplyser om platsens historia. Följ en liten vit vägskylt.) Redan 1790 anlade hans förfäder garveriet här. Från början hette platsen ”Gamla masugnen” eller ”Kliftetorp såg”. Namnet Barkeström skapades som varumärke omkring 1820, då en garvare Grönkvist började kalla anläggningen Barkeström factori. Janne Barck drev alltså ett garveri – en anläggning som gör hudar användbara till skor, remmar, väskor, sadlar osv. Till detta går åt mycket vatten och en del mekanisk kraft från vattenhjulet; att krossa bark för att få fram garvämnen. Behovet av läder minskade till förmån för andra material. Behovet av sadlar och tömmar minskade. Nyare och snabbare metoder för gravning utvecklades. Det började gå dåligt för garverier i början av 1900-talet J.B. bodde sedan 1885 i ett förnämligt hus som han själv bekostat. Han hyrde mark av Orrefors Bruk. Trots en stor familj drev han gästgiveri i sett hem. Han upplät detta till ett fackligt möte med glasarbetare. Detta var inte populärt hos ledningen för glasbruket. De ägde ju marken där J.B. hade sitt hus. Resultatet blev att han och hans familj handgripligen blev utkastade en regnig dag i maj 1905 Resten av sitt liv processade han mot Orrefors med syfte att få komma tillbaka till sitt hem. Han visste att bruket olagligt avverkade skog på mark som inte tillhörde bruket. Det var s.k. ödeheman som övergavs under digerdöden på 1300-talet. Han påpekade också för staten att bruket för länge sedan lagt ner sin järnhantering men fortsatte att avverka timmer i statens skogar – vilket var helt i sin ordning så länge de var ett järnbruk . Staten var mån om att järnbruket skulle få tillräckligt med kol till sina ugnar. Det hela ledde till att staten stämde Orrefors Bruk som fick återlämna stora skogar. J.B. startade hotell och var delägare i ett glasbruk och levde ett hyfsat liv trots sin olycka. Han processade dock in i det sista men kom aldrig mer tillbaka till sitt hem Läs mera i Hällebergaboken 2000.

Se även uppslagsordet: Barkeström

DM

Balder

En av stadens mest välkända byggnader och en symbol för hela kommunen. En tidstypisk förvaltningsbyggnad från slutet av 1970-talet (stod färdig 1982) som även har en förhistoria typisk för tiden. Under efterkrigstiden växte de kommunala förvaltningarna, i synnerhet efter sammanslagningarna i storkommuner. Lokalfrågan för den kommunala apparaten blev ett ämne i många svenska städer. År 1969 bildades Nybro storkommun. Kvarteret Balder låg centralt och i nära anslutning till stadshuset från 1930-talet. Det var ett typiskt innerstadskvarter, bebyggt med småskaliga affärs- och bostadshus under 1900-talets första årtionden. Under 1970-talet revs de successivt för att ge plats åt ett nytt kommunhus. Därmed fick staden en ny märkesbyggnad, väl värd att vårda som en typisk representant för sin tid. Men också för sina arkitektoniska och materialmässiga kvaliteter, där det bl.a. finns en ambition att bryta ned den storskaliga byggnadsvolymen. Ligger inom varsamhetsområde Centrum.

Källa: Kalmar läns museum rapport om värdefulla byggnader i Nybro.

Kommunhuset Balder 2017.

https://www.barometern.se/artikel/kvarteret-som-blev-kommunhus