Författare: Mats Johansson

Skräddaregärde

http://kartor.eniro.se/m/60eJC

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet bör väl tolkas som ”den av en skräddare inhägnade platsen”. Hemmanet har sannolikt tillkommit under medeltidens slutskede. Härför talar den ringa avraden, som är upptagen i de äldsta fogderäkenskaperna 1539. Men Skräddaregärde nämnes redan i registret över den extraskatt, som uttogs 1533 med anledning av inbördes-kriget i Danmark. Enligt detta register skulle ”Anders Gijsson” erlägga 2 mark penningar till gärden. Denne Anders skulle bruka hemmanet till första hälften av 1550-talet. Hans avrad var enligt de första fogderäkenskaperna 1539 ”ett klef tååt”, en öra och fodring för 1 häst. Det var lika med avraden för flera sannolikt nyupptagna hemman i trakten som Skäragärde och Siggegärde. Anders fick sin avrad höjd efter dackefejden. 1545 var den höjd till fodring för 4 hästar, hälften mot vad mera upp-odlade hemman måste leverera. Fodringen löstes med 3 öre per häst. 1547 före-kommer 2 namn i Skräddaregärde: Anders och Håkan Ömundsson. Denne Håkan hade året förut dömts att böta en oxe till Kronan för att ha fällt en grön ek. Ekar och bokar var reserverade för Kronan. Han nämnes ej vidare och var väl en tillfällig brukare. 1551 hade Anders’ avrad ökats med två dagsverken och denna avrad måste ”Enkian Anderses” betala 1556. Hon efterträddes 1561 av ”Per Thoresson”, vars dagsverksskyldighet ökades till 3 dagsverken. 1569 var Skräddaregärde anslaget till underhåll av en knekt, som hette ”Pelle Bosa”. Han kan vara identisk med ovannämnde Per Thoresson. Följande år hette knekten ”Sven i Skreddare-gerde”. Hans avrad hade höjts med fodring för 2 s.k. lagmanshästar.

När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1571 brukades Skräddaregärde av 2 bönder, som visade sig vara överraskande välmående. ”Germund i Skreddaregerde” deklarerade följande tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-3, treårsungnöt-2, kalv-1, får-3, svin-2, häst för 5 mark. Hans skatt blev 12 mark 3½ öre. ”Bijrger, ibm” var betydligt förmögnare. Han redovisade: silver-2 lod, koppar-1 lispund, oxar-3, kor-14 (!), treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-1, får-8, svin-4, hästar för 15 mark. Hans skatt blev 24 mark 6 öre, vilket torde vara den näst största i Madesjö. Varifrån han kom och vart han tog vägen, därom tiger källorna. Möjligen är han identisk med Birger i Örsjö, som också var välsituerad. Birger försvann från Skräddaregärde-räkenskaperna efter 1571, men Germund stannade kvar. Han erlade 1572 1½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde till Kronan, vilket motsvarade en skörd av 22½ skäppor råg och 15 skäppor korn. 1575 var skörden sämre. Germund kunde endast lämna ½ skäppa råg och ½ skäppa korn. Han brukade hemmanet t.o.m. 1601, då han deklarerade 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 3 tunnor säd.

När Älfsborgs lösen 1613 skulle betalas hade Germund försvunnit. Sannolikt var han död. Brukaren hette nu ”Joenn i Skräddaregärde”. Han betalade 3 dlr till Älfsborgs lösen. Dessutom upptages i registret 2 kvinnor ”slätt uthfattige” Kharin och Signe, som ej erlade något. Jon brukade hemmanet till 1625 även om en Anders ansvarade för tionden 1622. Men Anders stod från 1628 för avraden från Skräddaregärde. Han skulle göra det i nära trettio år. Enligt 1628 års mantalslängd över boskapspenningen hade Anders följande tillgångar: 3 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 6 kor, 2 kvigor, 6 får, 4 lamm, 3 svin och 4 ungsvin. Hemmanet räknades som ett halvt. Enligt 1633 års mantalslängd hade Anders 3½ tunna säd, 1 tunna svedjeråg, 2 oxar, 6 kor, 4 kvigor, 5 får, 4 lamm, 1 ungsvin. Anders förefaller ganska välbärgad. 1641 hade Anders 1 häst, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 5 kor, 4 kvigor, 5 får, 4 lamm, 2 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Sista gången Anders nämnes som brukare av Skräddaregärde var 1655, då han kallas ”åldrig”. Han hade nu en son skriven på hemmanet. Det var väl denne son som 1660 tagit över gården. Han hette Nils Andersson. Han brukade hemmanet till 1699. Redan 1669 hade han en ”Anders i samma gård”, som säkerligen var en son. Enligt 1682 års jordebok var den årliga räntan till Kronan 3 dlr 8 öre 9 penningar. Den var oförändrad i 1699 års jordebok, i vilken Skräddaregärde fått nr 222. 1717 är hemmanet delat mellan Pär och Anders Nilsson och i husförhörslängden 1728-1740 heter brukarna Anders Nilsson, Per och Anders Persson. Anders Nilsson uppges vara gift med Kierstin, Per Nilsson med Martha och Anders Persson med Ingrid. Båtsmannen för hemmanet hette Philippus Awalopp.

1740 års vallängd har också tre brukare: Anders Persson, 1/8 mtl, Jon Nilsson, 1/8 mtl, och Gumme Persson, ¼ mtl. Under perioden 1755-1788 förändrades hemmans-delarnas storlek, så att en blev på 1/12 mtl och två på 5/24 mtl vardera. Till en början hette brukarna Gumme Persson, Anders Persson och dennes son Nils Andersson. Anders Persson fick följande barn: Anders, Nils, född 1744, Sven, född 1747, Petter, född 1750, Jacob, född 1753, och Elin. Om Jacob är antecknat, att han längre fram bodde vid Hyltan, varmed väl menas Erengislahyltan. Nils Andersson brukade en hemmansdel. Han fick 4 barn: Maria, född 1767, Anders 1770, Jonas 1772 och Sven 1780.

Gumme Persson efterträddes av Pär Andersson och hans hustru Maria Andersdotter. De fick 1778 dottern Ingjärd, 1780 sonen Olof och 1785 dottern Catharina. Efter Anders Persson följde Peter Svensson och hans hustru Kerstin. De fick 1785 sonen Magnus. En hemmansdel innehades en tid av Johan Olofsson, född 1748 och gift med Stina Gummesdotter från Elmeberg, född 1735. De fick 4 barn: Karin, Peter, Brita Stina och Maria, den senare enligt uppgift född 1777. Båtsman var först Per Persson Svala, född 1737, därefter Magnus Månsson Svala, född 1753 och sist Petter Mattson Svala, född 1766.

Vi förflyttar oss fram i tiden till perioden 1815-1821. 1/12 mtl brukades av Nils Persson Lindberg, som var född 1755 och gift med Stina Persdotter, född 1768. De hade två döttrar: Stina, född 1794 och 1821 bortflyttad till Vissefjärda, och Sara, född 1800. 7/24 mtl ägdes nu av änkan Katharina Persdotter, född 1765 och hennes tre barn: Sven Månsson, född 1797, Peter Månsson, född 1800 och Elin, född 1805. 1/8 mtl ägdes av Gise Jonsson, född 1791 och hans hustru Ingrid Lena Persdotter, född 1780. De fick 1814 sonen Sven men flyttade 1817 till Vissefjärda. Gården övergick till Pehr Andersson, född 1762 och hans hustru Lena Pehrsdotter, född 1772. De fick 5 barn. De tre äldsta sönerna Magnus, född 1798, Andreas 1802 och Jöns 1813 flyttade 1821 till Vissefjärda. Kvar var döttrarna Maria, född 1811 och Ingrid, född 1800. Inhyses var Peter Svensson, f. 1789, med hustru Cajsa Anders-dotter och två barn: Brita Stina, född 1818, och Jonas, född 1820. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Sven Båtshake, född 1757 med hustru Cajsa Esbjörns-dotter, född 1747 och sjuklige sonen Peter, som var född 1789. Båtsmannen Peter Petersson Svala var född 1796. Han flyttade 1821 till Mortorp.

Under åren 1821-1829 avled 1824 Nils Persson Lindberg som undantagsman. Han efterlämnade änkan Stina Persdotter och dottern Sara Nilsdotter, född 1800, som 1822 gift sig med Peter Jonsson, född 1798. De övertog gården och fick 1823 sonen Johan Peter och 1825 dottern Brita Stina. 5/24 mtl ägdes av Sven Nilsson, född 1800 och h.h. Maria Olofsdotter, född år 1802. Deras dotter Ingrid Lena föddes 1822. På nästa gård på 5/24 mtl avled Catharina Andersdotter som undantagsänka 1828. Gården hade då övergått till Sven Månsson, född 1797 och h.h. Christina Gustafs-dotter från Vissefjärda, född samma år. De fick 1824 sonen Peter Magnus och 1829 dottern Anna Katharina. Undantag hade Per Andersson, född 1762, och h.h. Lena Persdotter, född 1772 i Algutsboda. Deras yngsta dotter Stina Persdotter, född 1805, blev gift med bonden Johannes Jonsson, född 1799. De fick 1828 dottern Stina. Familjen flyttade efter några år bort från Skräddaregärde.

På 1830-talet tog Sven Nilsson och Maria Olofsdotter på 1/12 mtl undantag av dottern Ingrid Lena Svensdotter, född 1822, och hennes man Olaus Petersson, född 1819. 5/24 mtl brukades av Jonas Svensson och Elin Månsdotter. De fick 4 barn: Helena Gustava 1825, Catharina 1828, Peter Magnus 1835 och Sven August 1838. Den andra gården på 5/24 mtl brukades alltjämt av Sven Månsson och Christina Gustafsdotter, som hade 3 barn: Petter Magnus, född 1824, Anna Catharina, född 1829, och Ingrid Lena, född 1834. Båtsman var Peter Pehrsson Svanström, född 1796. Hans hustru avled 1828, varefter han gifte om sig med Anna Maria Svens-dotter, född 1803.

På 1840-talet bodde 10 män och 10 kvinnor i Skräddaregärde, alltså totalt 20 personer, enligt en anteckning i husförhörslängden. På 1/12 mtl avled Sven Nilsson 1848. Gården övergick till dottern Ingrid Lena Svensdotter, född 1822, och hennes man Olaus Petersson. De fick på 1840-talet 3 barn: Johan 1846, Sven August 1848 och Johannes 1851. 5/24 mtl brukades av Jonas Svensson och Elin Månsdotter. De fick ytterligare 2 barn: Carl Johan 1842 och Mathilda 1847. Den andra gården på 5/24 mtl ägdes av Sven Månsson och Christina Gustafsdotter med deras 3 barn. Båtsman var Olof Johansson Svanström, född i Toresbo 1827 och gift med Anna Lena Jonsdotter från Ramkvilla, född 1821. De fick 184? dottern Mathilda. Avskedade båtsmannen Peter Pehrsson Svanström var född i Stora Kolfly 1796. Hans hustru Anna Maria Svensdotter var född i Björstorp 1803. Undantagsmannen Peter Andersson avled 1848.

Vi går fram till åren 1861-1871. Gården på 1/12 mtl ägdes nu av Frans Oscar Ottosson Allgurén, som var född 1833 i Algutsboda. Han ägde dessutom 1/16 mtl i Högahult. Han var gift med Cajsa Lena Petersdotter, född 1831. De hade 4 barn: Ida Mathilda, född 1861, Wilhelmina Catharina 1864, Erika Amelia 1867 och Hulda Carolina 1870. 5/24 mtl brukades av Peter Magnus Jonsson, som var född 1835 och ogift. Han var son till Jonas Svensson och Elin Månsdotter. Den andra gården på 5/24 mtl brukades av Peter Magnus Svensson, f. 1824 och son till Sven Månsson. Han var gift sedan 1852 med Carolina Petersdotter, född 1829. De fick 6 barn: Emma Christina föddes 1855, Carl Gustaf 1858, Ida Sophia 1861, Johan Amandus 1863, Pehr August 1867 och Hilda Augusta 1870. Jonas Svenssons hustru Elin Månsdotter avled 1861 och han själv 1869. Deras dotter Mathilda var född 1847. Båtsmannen Olof Johansson Svanström avled 1866 och efterlämnade änkan Anna Lovisa Jonsdotter och 4 barn. Ny båtsman blev 1867 Johan Ulric Abrahamsson Svanström, född 1845. Han kom från Rås. Avskedade båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle bodde på ägorna med hustru och 5 barn.

Under perioden 1871-1881 bytte 1/12 mtl ägare flera gånger. Frans Allgurén avled 1875, varefter änkan Cajsa Lena Petersdotter 1877 flyttade till Skäregärde. Gården övertogs 1877 av Carl Johan Johannesson från Kroksjö, som 1874 gift sig med Emma Petersdotter, f. 1852. De fick 1876 sonen Peter Ingemund Theodor och 1878 dottern Jenny Sally Charlotta. Familjen flyttade redan 1879 bort från Skräddaregärde. Efterträdare blev Daniel Danielsson, född 1821 i Nättraby och hans hustru Anna Maria Olsdotter, född 1822 i Vissefjärda. De hade två barn: Peter Gustaf, född 1856, och Ingrid Matilda, född 1858. Peter Magnus Jonsson överlät 1877 sina 5/24 mtl till Jonas Peter Nilsson från Granhult, född 1829 och gift med Charlotta Jonasdotter från Lenhofda, född 1832. De hade 4 barn: Nils Johan var född 1855 i Lenhofda och student i Uppsala, Elise Marie, född 1859, Emilia Christina, född 1866, och Carl August, född 1872. På den andra gården på 5/24 mtl satt Peter Magnus Svensson och Carolina Petersdotter. Äldsta dottern Emma Christina, född 1855, flyttade 1875 till Norra Säfsjö.

En hel del människor flyttade till Skräddaregärde på 1870-talet. Bland dem var snickaren Sven Magnus Petersson, som var född 1821 i Algutsboda, och f.d. marinsoldaten Peter Johan Niklasson Björk från Kroksjö med hustru Maria Christina Jonasdotter, f. 1845. Avskedade båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle var född 1812 och gift med Stina Lisa Petersdotter, född 1814. De flyttade från Bällsjö till Skräddaregärde med 5 barn: Johanna, född 1846, Per August 1853, båtsmannen Johannes Niklasson Pihl, f. 1858, som tillträdde 1877, inhyses arbetspigorna Emma Gustava Nicolaidotter och Mathilda Wilhelmina Nicolaidotter. Båtsmannen Johan Ulrik Svanström avled 1874.

På 1880-talet tog Daniel Danielsson och hans hustru undantag 1882 och flyttade 1883 till Vissefjärda. Gården på 1/12 mtl övertogs av dottern Ingrid Mathilda, född 1858 och hennes man från 1882 Peter August Johansson, född 1858 i Oskar. De flyttade redan 1883 bort från Skräddaregärde och efterträddes av Peter Magnus Jonsson, född 1835 och ogift. 5/24 mtl brukades av Jonas Peter Nilsson och Charlotta Jonsdotter. Deras son Karl August avled 1881. Den andra gården på 5/24 mtl brukades till en början av Peter Magnus Svensson och Karolina Peters-dotter. De flyttade 1882. Äldste sonen Karl Gustaf Petersson, född 1858, övertog gården. Han gifte sig 1883 med Jenny Charlotta Petersson, född 1857. De fick på 1880-talet tre barn: Ester Augusta 1884, Helga Henrika 1886 och Janne Gunnar 188?. I övrigt kan nämnas, att avskedade båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle avled 1882.

Åren 1891-1894 medförde den förändringen att Carl Gustaf Petersson avled 1893. Han efterlämnade änkan Jenny Charlotta Petersson och 4 barn, av vilka sonen Gustaf Bernhard var född 1891. Av övriga på ägorna kan nämnas arbetaren Johan August Sjölin, född 1864 och 1892 gift med Ida Matilda Svensdotter, född 1866. De fick samma år sonen Karl Anton. Arbetaren Johan Peter Nilsson var född 1824 i Oskar och gift med Maria Petersdotter, född 1819. Deras son Nils Peter var född 1861. Snickaren Sven Magnus Petersson var född 1827 i Algutsboda. F.d. marin-soldaten Peter Johan Niklasson Björk blev änkling redan 1882. Från Ryssby inflyttade 1893 folkskollärarinnan Agnes Cordelia Charlotta Lindell, som var född i Ryssby 1865.

Fram till 1/5 1894 hade ingen emigrerat från Skräddaregärde.

Skruvemåla

http://kartor.eniro.se/m/DlOGm

Lästips: Bern Olsson: Lilla Ebbehult och Skruvemåla i Hembygdskrönikan 2001 s 80

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Gården 1/8 mtl Skruvemåla omtalas f.f.g. i 1668 års mantalslängd, vilket innebär, att den upptagits under 1660-talet. Det brukade dröja 8-10 år från det att ett hemman tagits upp tills det blev skattlagt. Skruvemåla är därför ett av de senast upptagna hemmanen i Madesjö. I mantalslängden 1668 anges som hemmanets brukare ”Oloff i Skrufwemåla”. Han hade hustru och en dotter som hette Lisbeth. Nästa års mantals-längd upptager samma personer och dessutom en ”Erich Jönsson i s. gård”, som uppges vara gift. Enligt domboken vittnade några år senare en Erik Jönsson i Skruvemåla i processen mellan Anders Trälod i Ebbehult och Christina Swanstierna. Han uppges då vara ”gewaldiger karl”, vilket väl innebar, att han var kronoläns-mannens medhjälpare.

I 1686 års jordebok kallas Skruvemåla kronotorp-1/8 mtl. Brukaren hette nu Swen och den årliga räntan till Kronan var 1 dlr 20 öre, en mycket låg summa. I 1699 och 1706 års jordeböcker är Skruvemåla upptaget för samma ränta men brukarens namn är ej angivet. Först i 1717 års mantalslängd anges han heta Måns. Han blev stamfader för en släkt, som i mer än hundra år skulle bruka Skruvemåla. I 1740 års röstlängd till kyrkoherdevalet har Måns efterträtts av sonen Jacob Månsson. Denne var född 1702 och gift med Elin, som var född 1708. Hennes efternamn är ej angivet. De fick tre barn: sonen Måns, f. 1742, och döttrarna Karin och Ingrid, födda 1745 resp. 1747. Vid tinget i Vassmolösa 1757 uppgav Jacob Månsson, att gården brunnnit ned. Häradsrätten beviljade honom 365 dlr smt i brandstod.

På 1780-talet övertogs Skruvemåla av Jacob Månssons son Måns Jacobsson och dennes hustru Elin Gummesdotter, f. 1762. De fick 4 barn: Lena 1791, Stina 1794, Catharina 1796 och Jacob 1799. Den senare, Jacob Månsson d.y. övertog omkring 1820 Skruvemåla från föräldrarna. Han gifte sig med Cajsa Jonsdotter och fick med henne 4 barn: Johanna 1821, Carl Magnus 1827, Helena 1830 och Lotta utan födel-seår angivet. Jacob Månsson var en känd man i Madesjö och fick flera förtroende-uppdrag, varom är talat i artikeln om Käringskruv. Han flyttade dit 1842 och efter-träddes av Olof Jonsson, f. 1810 och hans hustru Christina Jonsdotter, f. 1821. De fick tillsammans 8 barn: Wendla 1847, som 1877 flyttade till N. Bäckebo, Johan 1850, som 1866 inskrevs i Kalmar skola och antog namnet Sjölander. Han blev jurist och är känd för gamla Madesjöbor under titeln ”häradshövding Sjölander”. Hans broder Alfred Teodor föddes 1852, Carl August 1855, Ida Christina 1858, Axel 1860, Emma 1863 och Otto Hildemar 1866.

Omkring 1860 fanns också en torpare på ägorna. Han hette Peter Ludvig Petersson, var född 1833 och 1856 gift med Anna Maria Falck. De fick tre barn: Anna Charlotta, f. 1861, Hulda Amanda, f. 1865, och Carl Oscar. Två bröder: Gustaf Elis Petersson, f. 1842, och Carl Johan Petersson, f. 1838, flyttade till Skrufvemåla 1863 och 1864, men lämnade gården redan året därpå. 1872 kom en ny torpare i st.f. Gustaf Elis Petersson. Han hette Johan August Petersson, var född 1827 och gift med Maria Håkansdotter, f. 1828. De hade sonen Carl Johan, f. 1860. Familjen kom från Södra Otteskruf.

På 1890-talet var Olof Jonsson död – han avled 1890 – men hans änka Kristina Jons-dotter satt kvar på hemmanet med undantag. Gården ägdes nu av v. häradshövding Johan Sjölander, som dock bodde i Stockholm och hade gården utarrenderad till brodern Alfred Teodor Olsson, som 1894 ingick äktenskap med Charlotta Johansson från Helleberga, f. 1859. De fick 1895 sonen Ernst Teodor och flyttade samma år till Ekbylund. Två andra syskon till Sjölander, Emma Olofsdotter, f. 1863, och Otto Hildemar Olsson, f. 1866, bodde hos modern. Torparen Johan August Petersson innehade fortfarande sitt torp.

Skolkarin

Skolkarin var en av de första lärarna i Nybro. Hennes stuga finns på hembygdsgården i Qvarnaslät. Sture Ljungdahl berättar om Skolkarin i ”Mina minnen”. Han har själv fått undervisning av henne. Vill du skriva mer om Skolkarin, så finns ett utdrag ur ”Mina minnen” i del 3 av ”Hänt och känt i Nybro”, en samling pärmar på biblioteket med klipp ur Nybros historia.

Skogsbränder

Äldre tiders bönder nyttjade svedjandet för att skaffa ny mark för sädesodling, d.v.s. att man högg ner träd och buskar, tog tillvara det grövre virket och lät resten ligga och torka. Därefter brände man markområdet. Marken användes sedan som åkermark. Svedjandet hade sina risker särskilt torra år. Skogsbränder var inte ovanliga. Prästen i Åby församling hade befallt sina tjänare att bränna av en åkerlycka en dag det blåste starkt och vinden låg på åt nordväst. Tjänarna var emot men vågade inte trotsa prästen utan tände på. Elden spred sig, dels åt Bäckebo socken, samt i och omkring Älghult. Elden höll sig kvar i dessa trakter under 1650 över vintern. År 1651 tog elden ny fart och drev nu mot Lenhovda till skogarna kring Mörkhult och Merhult där den avstannade under vintern. Året därpå 1652 fördes elden med vinden österut och slutade först vid havet i närheten av Lovers alunbruk. Den hade då härjat i tre år. Flera gårdar i socknarna skadades genom branden eller brann ner. Gårdar i Nybro: Örsjö, Ramsjö, Toresbo, Agebo, Buttetorp, Ebbehult, Käringskruv, Parismåla, Bäckebo, Bruatorp, Långåker, Krumhall, Getahult, Transtorp, Ljusås, Persmåla, Ruskemåla, Harstenslycke och Köl. Gårdar i S:t Sigfrid: Grindemåla, Gräne och Bläsemåla. Gårdar i Mortorp: Gungärde, Igersdela, Kärrebo, Skärgöl, Pukeberg, Granngölsmåla, Källebäcksmåla och Tvärskog.

Bland annat brann kyrkan och prästgården i Madesjö och Örsjö kapell ner den 15:e augusti 1652. Samma söndag hade ett barn från Sävsjö blivit döpt i kyrkan. När föräldrarna och barnet var på väg hem blev de cirka en halv mil ifrån kyrkan mellan W. Madesjö och S. Sävsjö kringrända av elden varvid sju personer omkom. På platsen sattes en sten upp med texten: ”Till minne av 7 kyrkogångare från Södra Sävsjö, som här omvärvades av skogseld och omkomma X söndagen Trinitatis år 1652. Stenen restes 1906.Enligt domböckerna vid ting i Norra Möre 1653 förekommer flera mål där saken gällde att utkräva ansvar för skogseldens härjningar. Målsägare var några adelsmän såsom general Robert Douglas, Erik Oxenstierna och presidenten Gustav Larsson Grubb. De åtalade är frälsebönder i Gunnabo, Räggekulla, Vedby, Kvilla, Ugglerum, Fröstingtorp, Susekulla och Melstaö. Av domstolsförhandlingarna framgår att elden förekom på ett flertal ställen och Nämndens svar var att ”at dätt intet Wåda war uthan Guds wredes eld”. Och ”at de kunna icke döma Nödtuongne eller emot Samwitit”. Ingen blev fälld.

Sten H.

Lästips: G. Nilsson, Nybro Köpings Historia. Kyrkböckerna. N. och S. Möre härads domböcker. Om brandens härjningar i S. Möre, se Ljungby sockens krönika 1977. Nybro Tidning 28 nov. 1975.

Skogsbranden 1650-1652

Under ett svedjebruk 1650 på Åby prästgårds ägor spred sig elden på grund av hård vind. Elden drabbade stora ytor och slocknade inte förrän 1652. Gårdar brändes ner i Koppartorp och Alebo, och Madesjö kyrka och Örsjö kapell brann ner. Den väldiga skogsbranden sommaren 1652 ödelade ett 20-tal byar kring Madesjö och sju människor, däribland ett spädbarn omkom i lågorna. Söndagen den 15 augusti var det dop i kyrkan. Efter gudstjänsten när kyrkfolket kom ut kände man en skarp röklukt och alla skyndade hemåt. Dopföljet som bestod av sex vuxna och barnet begav sig mot hemmet i Södra Sävsjö. Ett par kilometer från hemmet möttes de av elden och var snart infångade av elden och kunde inte fly utan omkom. På platsen restes senare ett träkors som försvann i mitten av 1800-talet men minnet levde kvar och 1906 restes en minnessten på platsen.