Författare: Mats Johansson

http://kartor.eniro.se/m/ISQqf

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet Skäragärde torde betyda ”den inhägnade platsen vid Skärsjön”. Hemmanet har sannolikt upptagits under medeltidens slutskede och var ett led i den stora nyodlingsvågen som började då och som fortsatte hela 1500-talet och in på 1600-talet. Skäragärde omtalas i registret över 1533 års gärd. ”Suen i Skerde” hette den förste kände brukaren. I 1535 års städsleöreregister förekom han och erlade 1 oxe och 1 ko för att få sitt arrende av hemmanet förnyat. Eftersom detta skulle ske vart sjätte år, måste Sven ha brukat hemmanet från 1529. Kanske hade han brukat det även dessförinnan. Härför talar, att städsleöret var ovanligt stort. Enligt 1539 års fogderäkenskaper var Svens avrad fodring för en häst, ”et kleff taat”, en öra. Avradens ringa storlek talar för att hemmanet var relativt nyanlagt. I 1541-1542 års räkenskaper är Sven avlöst av Håkan, som i sin tur 1545 avlösts av Gumme. Hans fodring var höjd till att gälla 4 hästar. 1551 hette brukaren Per Jonsson, som pålagts 2 dagsverken utöver den tidigare avraden. Per Jonsson ersattes 1556 tillfälligt av Lars Jonsson men återkom och brukade Skäragärde ännu 1565.

1561 hade hans dagsverksskyldighet höjts till 4. I tionde erlade han 156? 1 skäppa råg och 1 skäppa korn, vilket visar att han föregående år skördat 15 skäppor råg och lika mycket korn, ett vittnesbörd om hemmanets litenhet. 1569 var Skäragärde underhållshemman för en knekt och brukades av ”Mons i Skeregerde”. Älfsborgs lösen 1571 redovisades dock av en ”Håkan i Skeregerde”. Han deklarerade följande tillgångar: koppar-5 marker, kor-3, svin-1. Skatten härför blev 3 mark 2½ öre – en av de minsta i Madesjö! Vem var denne Håkan? Möjligen var han en son till Måns, som fått rycka in ett år, ty följande år har Måns kommit tillbaka i fogderäkenskaperna. Hans tionde detta år var 1 skäppa råg men inget korn. Skäragärde angavs nu vara ½ hemman och förklarades därjämte som ”ödeshemman”, dvs oförmöget att erlägga avraden. Måns nämnes sista gången 1574 och är i 1580 års räkenskaper ersatt av ”Jon i Skeriegerde”. I rullan över Abraham Nilssons knektar 1586 förekommer en ”Håkan Månsson i Skeriagerde”, som säkert är identisk med den tidigare nämnde Håkan och därmed son till Måns. Håkan brukade Skäragärde t.o.m. 1591, då hans tionde endast var ½ skäppa råg men inget korn. Hemmanet var svagt! 1600 hette brukaren ”Oloff i Skeriagerde”, som 1601 enligt rumpeskattlängden hade 1 par oxar, 2 kor och 2 tunnor säd. Hur länge Olof brukade hemmanet är obekant, men 1613 ansvarade en Germund för att bidraget till Älfsborgs lösen, 2 koppardaler, erlades.

Skäragärde räknades 1620 som ½ hemman, vars brukare hette ”Jon i Skärigärde”. I 1622 års tionderegister hette brukaren ”Lars i Schäregerde”, men 1625 anges ”Jöns i Skäregärde” som brukare av ½ hemman Skäragärde. I 1628 års mantalslängd över boskapshjälpen heter brukaren ”Niels i Skäragärde” som deklarerade 2 tunnor säd, 4 kor, 3 kvigor, 7 får, 5 lamm, vilket var rätt obetydliga tillgångar. 1633 års jordebok upptager en Gumme som ansvarig för avraden, men i mantalslängden samma år är brukarna två: Germund, som deklarerade 2½ tunna säd, 1 ungsto, 1 oxe, 1 stut, 3 kor, 4 får och 3 lamm. Gumme hade endast 4 tunnor säd. I jordeboken 1635 står Gumme fortfarande för avraden, som var densamma som på 1550-talet plus 2 lass ved årligen. Klart är att flera brukare fanns på hemmanet men att Gumme var så att säga den officiellt ansvarige. Också 1641 står Gumme för hemmanets avrad. Hans tillgångar var nu: 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 4 kor, 5 kvigor, 3 får, 3 lamm, 2 svin, 2 ungsvin och 3 tunnor utsäde. Gumme avled något av åren efter, ty 1644 upptages ”änkan i Skäragärde” som ansvarig för avraden. 1649 heter brukaren Måns. Han är väl identisk med den Måns Olsson, som redan 1635 omtalas i ett mål i domboken. Han står som brukare även 1650. Hur det var under 1650-talet förmäler ej källorna. Skäragärde saknas nämligen i 1655 års mantalslängd.

1660 heter brukaren ”Nilss i Skäregärde”. Om han är släkt till 1628 års brukare är omöjligt att avgöra. Från 1668 brukades hemmanet av Matthis, som ännu var kvar 1682. Hemmanets ränta uppskattas i detta års jordebok till 2 dlr 17 öre 9 penningar – ett lågt belopp. 1686 hade Skäragärde ”förmedlats” till 1/8 mtl. Brukaren hette nu Lars Nilsson. Var han son till ovannämnde Nils? Skäragärde hade tydligen ingen egen kvarn, eftersom det saknas i 1697 års kvarnkommissions protokoll. I 1699 års mantalslängd är ”Skieragerde” förmedlat till 3/8 mtl, vilket skulle bli definitivt. Det är nu delat mellan två officiella brukare: ”Sven L.” och ”Håkan”. Vardera brukade 3/16 mtl. Den årliga räntan var nu 2 dlr 20 öre 9 penningar. Enligt 1717 års mantalslängd var Skäragärde delat mellan Håkan Månsson och Åke Håkansson, sannolikt fader och son.

I husförhörslängden 1728-1740, som återger förhållandena på 1730-talet, står Åke Håkansson med hustru Agda för den ena hemmansdelen och Pär Swensson med hustru Kierstin för den andra. Åke har sonen Håkan och döttrarna Ingierd och Margareta. I 1740 års vallängd har Åke Håkansson efterträtts av Lars Håkansson. Per Svensson brukade fortfarande sina 3/16 mtl. I husförhörslängden för åren 1749-1754 anges Lars Håkanssons ålder till 66 år och hans hustru Kerstins till 46 år. Per Svensson var gift med Ingierd och efterträddes något av åren mellan 1749 och 1754 av sonen Sven Persson med hustru Maria. Båtsman var Eric Båtshake.

Husförhörslängden 1755-1788 upplyser, att Lars Håkansson avled 1788, efter-lämnande änkan Kierstin Svensdotter, född 1704, och dottern Elin Larsdotter, född 1745 och gift med Jonas Svensson, född 1732. De fick 4 barn: Måns 1762, Håkan 1768, Lars 1769 och Stina 1772. Sven Persson var född 1734 och gift med Maria Persdotter, född 1734. De fick 1756 sonen Peter men flyttade därefter till Vissefjärda. Gården övertogs av Jon Persson, född 1724 och gift först med Caisa Carlsdotter, född 1730 och efter hennes död med Brita Abrahamsdotter, född 1747. Det senare giftermålet ingicks 1772. Följande barn föddes i de båda äktenskapen: Stina 1763, Peter 1774, Jonas 1778, Stina 1781 och Håkan 1784. På ägorna bodde änkan Brita Jonsdotter med fyra barn: Carl, född 1751 och gift, Kaisa 1754, Simon, född 1757 och båtsman, och Sven, född 1759. Båtsman för Skäragärde var nu Eric Båtshake, född 1734 och gift med Brita Månsdotter. De bodde på Kroksjö ägor. Per Svensson levde ännu. Han bodde tillsammans med en son Per, född 1745. Åke Håkanssons änka Agda bodde på ägorna med sonen Per Åkesson.

Under perioden 1782-1801 tog Jonas Svensson och Elin Larsdotter undantag. Elin Larsdotter avled. De hade två barn: Maria och Håkan. Jon Persson dog 1785 och hans hustru Brita Abrahamsdotter 1801. Äldste sonen Peter var gift i Mortorp och det blev äldsta dottern Stina Jonsdotter, som 1802 gifte sig med Sven Nilsson, f. 1784, varefter de övertog gården. En broder Håkan, f. 1784, blev båtsman för Eskilsryd. En hemmansdel innehades av Carl Jonsson, f. 1751, och h.h. Elin Ingesdotter, f. 1774. De fick 1778 sonen Jonas och 1782 sonen Simon [frågetecken för moderns kontra barnens födelseår]. En hemmansdel innehades av Håkan Jonsson, f. 1765, och 1794 gift med Stina Ingesdotter, f. 1776. De fick 1795 sonen Sven och 1799 dottern Anna Stina. Båtsman var först Sven Jonsson Båtshake, f. 1759 och 1787 gift med Karin Esbjörnsdotter. De hade två söner: Johannes och Petter. Ny båtsman blev Nils Båtshake, född 1772 och 1795 gift med Maja Andersdotter, född 1777. De fick 1796 sonen Peter, varefter modern 1801 avled.

Under perioden 1802-1815 överlämnade Carl Jonsson och Elin Ingesdotter sin hemmansdel till sonen Simon Carlsson, som gifte sig med Caisa Lena Nilsdotter. De fick 1807 sonen Jonas, 1812 sonen Carl och 1815 dottern Caisa Lena. Håkan Jonssons hustru Stina Ingesdotter avled under perioden. En hemmansdel innehades av Sven Svensson, f. 1774, och h.h. Ingeborg Andersdotter, f. 176?. De hade 4 barn: Sven, född 1796, Måns, född 1798, Ingeborg Lisa, född 1804 och Stina, född 1808.

Under perioden 1815-1821 flyttade Sven Svensson 1819 till Mortorp med hustru och 6 barn. Hemmansdelen på 3/16 mtl övertogs av Simon Carlsson. Håkan Jonsson överlämnade sina 3/16 mtl till sonen Sven Håkansson och hans hustru Brita Nils-dotter, f. 1790. De fick 4 barn: Peter 1815, Stina 1817, Johannes 1819 och Nils 1821. Sven Håkanssons syster Elin Håkansdotter, f. 1804, var piga på gården. Båtsman var Måns Båtshake, f. 1798. Undantagsmannen Jonas Svensson avled 1816. På ägorna bodde även inhysesänkan Lena Persdotter, född 1763 med sonen Peter, född 1796 och dottern Maria, född 1804.

På 1820-talet brukades de två hemmansdelarna av Simon Carlsson och Sven Håkansson. Simon Carlsson och Cajsa Lena Nilsdotter hade nu tillsammans 7 barn: Jonas, f. 1807, Carl 1812, Cajsa Lena 1815, Johannes 1822, Sven 1825, Maria 1826 och Johanna 1828. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter hade 8 barn: Peter, f. 1815, Stina 1817, Johannes 1819, Nils 1821, Maria Lena 1823, Israel 1826, Johanna 1828 och Lovisa 1831. Båtsman var fortfarande Måns Båtshake. Inhysesänkan Lena Persdotter flyttade nu till Vissefjärda.

På 1830-talet skedde ingen förändring i ägandeförhållandena. Simon Carlsson och Sven Håkansson brukade sina hemmansdelar. Sven Håkansson fick 1833 ännu en son, Carl Johan. Undantagsmannen Håkan Jonsson avled 1839.

På 1840-talet var folkmängden i Skäragärde 7 män och 5 kvinnor eller tillsammans 12 personer. Simon Carlsson och Cajsa Lena Nilsdotter tog undantag av sonen Johannes Simonsson, född 1822, som 1851 gifte sig med Dorothea Israelsdotter från Ljungby, född i Madesjö 1829. Simon Carlsson avled 1848. Johannes Simonssons syskon Sven Simonsson och Maria Simonsdotter stannade på gården som dräng och piga. Den äldre brodern Carl hade 1842 flyttat till Algutsboda. På den andra hemmansdelen satt Sven Håkansson och Brita Nilsdotter kvar under 1840-talet. Deras dotter Maria Lena blev gift till Ellebäck och sonen Israel avled 1848.

På 1850-talet avled Johannes Simonssons hustru Dorothea Israelsdotter 1859 liksom äldste sonen Ingemund, som var född 1852. Kvar var dottern Ida Maria, född 1854. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter tog nu undantag av äldste sonen Johannes Svensson, född 1819. Han var tillsvidare ogift. Han hade sina syskon Nils Svensson och Lovisa Svensdotter som dräng och piga. Brodern Carl Johan Svensson, f. 1833, gifte sig med Sigrid Sofia Håkansdotter från Nässjömåla, född 1834, och flyttade till Nässjömåla. En torpare etablerade sig nu på ägorna: Nils Daniel Petersson, född i Algutsboda 1835. Han flyttade till Skäragärde 1860.

Under 1860-talet gifte Johannes Simonsson 1863 om sig med Fredrika Jonsdotter, född 1834. Han avled snart eller 1869. Från sitt första äktenskap hade han dottern Ida Maria, född 1854, som 1870 flyttade till N. Björnahult. I det andra äktenskapet föddes 4 barn: Amanda Dorothea 1864, Carl och Charlotta, tvillingar, 1866, och Mathilda 1869. Johannes Svensson avstod sin hemmansdel på 3/16 mtl till Peter Fredrik Jönsson, f. 1835, som 1864 gifte sig med Johannes’ syster Lovisa Svens-dotter, f. 1831. Peter Fredrik Jönsson kom från Korpahult. De fick 2 barn: Johannes Lorentz 1864 och Carl Emrik 1866. Sven Håkansson och Brita Nilsdotter hade undantag liksom änkan Cajsa Lena Nilsdotter, Simon Carlssons änka. Torparen och nybyggaren Nils Daniel Petersson från Algutsboda bodde kvar på ägorna.

Under perioden 1871-1881 gifte änkan Fredrika Jonsdotter 1875 om sig med Jon Andersson, född 1835 i Vissefjärda. De fick 1877 dottern Anna Mathilda. Peter Fredrik Jönsson och Lovisa Svensdotter fick 1871 sitt tredje barn, sonen Frantz Gottfrid. Torparen Nils Daniel Petersson flyttade 1875 till Nässjömåla. Sven Håkansson avled 1875. Skollärarinnan Johanna Josefina Holmqvist var född i Kalmar. Hon blev lärarinna i Madesjö 1874 men flyttade 1877 till Mjällby.

Under perioden 1881-1891 blev Fredrika Jonsdotter för andra gången änka, då hennes andre man Karl Andersson avled. Peter Fredrik Jönsson avled 1887 och efterlämnade änkan Lovisa Svensdotter och de tre barnen Johannes Lorentz, född 1864, Karl Emrik och Frans Gottfrid, födda respektive 1866 och 1871. Undantags-änkan Cajsa Lena Petersdotter flyttade med sina 4 barn 1889. Båtsmannen Johan August Petersson Lidberg, som var född 1848 i Algutsboda kom till Skäragärde 1881 med hustru Karolina Jonsdotter och 3 barn men flyttade bort redan 1882. I stället inflyttade 1883 soldaten Johan August Hjelm, född 1843 i Madesjö men närmast kommande från Algutsboda. Han var gift med Gustava Jonsdotter, född 1841 i Madesjö och hade 5 barn. Äldsta barnet dottern Hulda Emilia, född 1871, emigrerade 1889 till USA. Övriga barn var Gottfrid Nicolaus, f. 1875, John Fritiof, f. 1877, Helena Augusta, f. 1880 och Nanny Elise Marie, f. 1884.

Under åren 1891-1894 tog Fredrika Jonsdotters äldsta dotter Amanda Dorothea Johansson 1893 ut flyttningsattest till USA men återlämnade samma år attesten och tycks sålunda ha ångrat sig. Den andra gården på 3/16 mtl brukades av Lovisa Svensdotter, änka efter Peter Fredrik Jönsson. Hon hade sina tre barn hemma. Soldaten Johan August Hjelm bodde kvar med sin hustru och 4 barn.

Folkmängden i Skäragärde var 1875 15 personer och hemmanets taxeringsvärde 9000 kr. År 1894 var folkmängden 8 mankön och 8 kvinnkön eller tillsammans 16 personer.

Under åren fram till 1894 emigrerade 3 eller eventuellt 4 personer från Skäragärde, alla till USA. Drängen Frans Gustafsson var född 1858 och emigrerade 1883. Hulda Emilia Hjelm emigrerade 1889 och Charlotta Johansson 1891. Huruvida Amanda Johansson verkligen reste är ovisst. Hon har enligt en anteckning i kyrkboken lämnat tillbaka sin utreseattest.

http://kartor.eniro.se/m/60eJC

Följande text har hämtats från Folke Petterssons hembygdsforskning. Du kan läsa mer om Folke Pettersson och även få förklaringar till en del ord som används i gamla kyrkböcker via denna länk.

Så här skriver Folke Pettersson:

Namnet bör väl tolkas som ”den av en skräddare inhägnade platsen”. Hemmanet har sannolikt tillkommit under medeltidens slutskede. Härför talar den ringa avraden, som är upptagen i de äldsta fogderäkenskaperna 1539. Men Skräddaregärde nämnes redan i registret över den extraskatt, som uttogs 1533 med anledning av inbördes-kriget i Danmark. Enligt detta register skulle ”Anders Gijsson” erlägga 2 mark penningar till gärden. Denne Anders skulle bruka hemmanet till första hälften av 1550-talet. Hans avrad var enligt de första fogderäkenskaperna 1539 ”ett klef tååt”, en öra och fodring för 1 häst. Det var lika med avraden för flera sannolikt nyupptagna hemman i trakten som Skäragärde och Siggegärde. Anders fick sin avrad höjd efter dackefejden. 1545 var den höjd till fodring för 4 hästar, hälften mot vad mera upp-odlade hemman måste leverera. Fodringen löstes med 3 öre per häst. 1547 före-kommer 2 namn i Skräddaregärde: Anders och Håkan Ömundsson. Denne Håkan hade året förut dömts att böta en oxe till Kronan för att ha fällt en grön ek. Ekar och bokar var reserverade för Kronan. Han nämnes ej vidare och var väl en tillfällig brukare. 1551 hade Anders’ avrad ökats med två dagsverken och denna avrad måste ”Enkian Anderses” betala 1556. Hon efterträddes 1561 av ”Per Thoresson”, vars dagsverksskyldighet ökades till 3 dagsverken. 1569 var Skräddaregärde anslaget till underhåll av en knekt, som hette ”Pelle Bosa”. Han kan vara identisk med ovannämnde Per Thoresson. Följande år hette knekten ”Sven i Skreddare-gerde”. Hans avrad hade höjts med fodring för 2 s.k. lagmanshästar.

När Älfsborgs lösen skulle uttagas 1571 brukades Skräddaregärde av 2 bönder, som visade sig vara överraskande välmående. ”Germund i Skreddaregerde” deklarerade följande tillgångar: koppar-5 marker, oxar-2, kor-3, treårsungnöt-2, kalv-1, får-3, svin-2, häst för 5 mark. Hans skatt blev 12 mark 3½ öre. ”Bijrger, ibm” var betydligt förmögnare. Han redovisade: silver-2 lod, koppar-1 lispund, oxar-3, kor-14 (!), treårsungnöt-4, tvåårsungnöt-1, får-8, svin-4, hästar för 15 mark. Hans skatt blev 24 mark 6 öre, vilket torde vara den näst största i Madesjö. Varifrån han kom och vart han tog vägen, därom tiger källorna. Möjligen är han identisk med Birger i Örsjö, som också var välsituerad. Birger försvann från Skräddaregärde-räkenskaperna efter 1571, men Germund stannade kvar. Han erlade 1572 1½ skäppa råg och 1 skäppa korn i tionde till Kronan, vilket motsvarade en skörd av 22½ skäppor råg och 15 skäppor korn. 1575 var skörden sämre. Germund kunde endast lämna ½ skäppa råg och ½ skäppa korn. Han brukade hemmanet t.o.m. 1601, då han deklarerade 1 par oxar, 3 kor, 1 sto och 3 tunnor säd.

När Älfsborgs lösen 1613 skulle betalas hade Germund försvunnit. Sannolikt var han död. Brukaren hette nu ”Joenn i Skräddaregärde”. Han betalade 3 dlr till Älfsborgs lösen. Dessutom upptages i registret 2 kvinnor ”slätt uthfattige” Kharin och Signe, som ej erlade något. Jon brukade hemmanet till 1625 även om en Anders ansvarade för tionden 1622. Men Anders stod från 1628 för avraden från Skräddaregärde. Han skulle göra det i nära trettio år. Enligt 1628 års mantalslängd över boskapspenningen hade Anders följande tillgångar: 3 tunnor säd, ½ tunna svedjeråg, 6 kor, 2 kvigor, 6 får, 4 lamm, 3 svin och 4 ungsvin. Hemmanet räknades som ett halvt. Enligt 1633 års mantalslängd hade Anders 3½ tunna säd, 1 tunna svedjeråg, 2 oxar, 6 kor, 4 kvigor, 5 får, 4 lamm, 1 ungsvin. Anders förefaller ganska välbärgad. 1641 hade Anders 1 häst, 1 sto, 1 oxe, 1 stut, 5 kor, 4 kvigor, 5 får, 4 lamm, 2 ungsvin och 4 tunnor utsäde. Sista gången Anders nämnes som brukare av Skräddaregärde var 1655, då han kallas ”åldrig”. Han hade nu en son skriven på hemmanet. Det var väl denne son som 1660 tagit över gården. Han hette Nils Andersson. Han brukade hemmanet till 1699. Redan 1669 hade han en ”Anders i samma gård”, som säkerligen var en son. Enligt 1682 års jordebok var den årliga räntan till Kronan 3 dlr 8 öre 9 penningar. Den var oförändrad i 1699 års jordebok, i vilken Skräddaregärde fått nr 222. 1717 är hemmanet delat mellan Pär och Anders Nilsson och i husförhörslängden 1728-1740 heter brukarna Anders Nilsson, Per och Anders Persson. Anders Nilsson uppges vara gift med Kierstin, Per Nilsson med Martha och Anders Persson med Ingrid. Båtsmannen för hemmanet hette Philippus Awalopp.

1740 års vallängd har också tre brukare: Anders Persson, 1/8 mtl, Jon Nilsson, 1/8 mtl, och Gumme Persson, ¼ mtl. Under perioden 1755-1788 förändrades hemmans-delarnas storlek, så att en blev på 1/12 mtl och två på 5/24 mtl vardera. Till en början hette brukarna Gumme Persson, Anders Persson och dennes son Nils Andersson. Anders Persson fick följande barn: Anders, Nils, född 1744, Sven, född 1747, Petter, född 1750, Jacob, född 1753, och Elin. Om Jacob är antecknat, att han längre fram bodde vid Hyltan, varmed väl menas Erengislahyltan. Nils Andersson brukade en hemmansdel. Han fick 4 barn: Maria, född 1767, Anders 1770, Jonas 1772 och Sven 1780.

Gumme Persson efterträddes av Pär Andersson och hans hustru Maria Andersdotter. De fick 1778 dottern Ingjärd, 1780 sonen Olof och 1785 dottern Catharina. Efter Anders Persson följde Peter Svensson och hans hustru Kerstin. De fick 1785 sonen Magnus. En hemmansdel innehades en tid av Johan Olofsson, född 1748 och gift med Stina Gummesdotter från Elmeberg, född 1735. De fick 4 barn: Karin, Peter, Brita Stina och Maria, den senare enligt uppgift född 1777. Båtsman var först Per Persson Svala, född 1737, därefter Magnus Månsson Svala, född 1753 och sist Petter Mattson Svala, född 1766.

Vi förflyttar oss fram i tiden till perioden 1815-1821. 1/12 mtl brukades av Nils Persson Lindberg, som var född 1755 och gift med Stina Persdotter, född 1768. De hade två döttrar: Stina, född 1794 och 1821 bortflyttad till Vissefjärda, och Sara, född 1800. 7/24 mtl ägdes nu av änkan Katharina Persdotter, född 1765 och hennes tre barn: Sven Månsson, född 1797, Peter Månsson, född 1800 och Elin, född 1805. 1/8 mtl ägdes av Gise Jonsson, född 1791 och hans hustru Ingrid Lena Persdotter, född 1780. De fick 1814 sonen Sven men flyttade 1817 till Vissefjärda. Gården övergick till Pehr Andersson, född 1762 och hans hustru Lena Pehrsdotter, född 1772. De fick 5 barn. De tre äldsta sönerna Magnus, född 1798, Andreas 1802 och Jöns 1813 flyttade 1821 till Vissefjärda. Kvar var döttrarna Maria, född 1811 och Ingrid, född 1800. Inhyses var Peter Svensson, f. 1789, med hustru Cajsa Anders-dotter och två barn: Brita Stina, född 1818, och Jonas, född 1820. På ägorna bodde avskedade båtsmannen Sven Båtshake, född 1757 med hustru Cajsa Esbjörns-dotter, född 1747 och sjuklige sonen Peter, som var född 1789. Båtsmannen Peter Petersson Svala var född 1796. Han flyttade 1821 till Mortorp.

Under åren 1821-1829 avled 1824 Nils Persson Lindberg som undantagsman. Han efterlämnade änkan Stina Persdotter och dottern Sara Nilsdotter, född 1800, som 1822 gift sig med Peter Jonsson, född 1798. De övertog gården och fick 1823 sonen Johan Peter och 1825 dottern Brita Stina. 5/24 mtl ägdes av Sven Nilsson, född 1800 och h.h. Maria Olofsdotter, född år 1802. Deras dotter Ingrid Lena föddes 1822. På nästa gård på 5/24 mtl avled Catharina Andersdotter som undantagsänka 1828. Gården hade då övergått till Sven Månsson, född 1797 och h.h. Christina Gustafs-dotter från Vissefjärda, född samma år. De fick 1824 sonen Peter Magnus och 1829 dottern Anna Katharina. Undantag hade Per Andersson, född 1762, och h.h. Lena Persdotter, född 1772 i Algutsboda. Deras yngsta dotter Stina Persdotter, född 1805, blev gift med bonden Johannes Jonsson, född 1799. De fick 1828 dottern Stina. Familjen flyttade efter några år bort från Skräddaregärde.

På 1830-talet tog Sven Nilsson och Maria Olofsdotter på 1/12 mtl undantag av dottern Ingrid Lena Svensdotter, född 1822, och hennes man Olaus Petersson, född 1819. 5/24 mtl brukades av Jonas Svensson och Elin Månsdotter. De fick 4 barn: Helena Gustava 1825, Catharina 1828, Peter Magnus 1835 och Sven August 1838. Den andra gården på 5/24 mtl brukades alltjämt av Sven Månsson och Christina Gustafsdotter, som hade 3 barn: Petter Magnus, född 1824, Anna Catharina, född 1829, och Ingrid Lena, född 1834. Båtsman var Peter Pehrsson Svanström, född 1796. Hans hustru avled 1828, varefter han gifte om sig med Anna Maria Svens-dotter, född 1803.

På 1840-talet bodde 10 män och 10 kvinnor i Skräddaregärde, alltså totalt 20 personer, enligt en anteckning i husförhörslängden. På 1/12 mtl avled Sven Nilsson 1848. Gården övergick till dottern Ingrid Lena Svensdotter, född 1822, och hennes man Olaus Petersson. De fick på 1840-talet 3 barn: Johan 1846, Sven August 1848 och Johannes 1851. 5/24 mtl brukades av Jonas Svensson och Elin Månsdotter. De fick ytterligare 2 barn: Carl Johan 1842 och Mathilda 1847. Den andra gården på 5/24 mtl ägdes av Sven Månsson och Christina Gustafsdotter med deras 3 barn. Båtsman var Olof Johansson Svanström, född i Toresbo 1827 och gift med Anna Lena Jonsdotter från Ramkvilla, född 1821. De fick 184? dottern Mathilda. Avskedade båtsmannen Peter Pehrsson Svanström var född i Stora Kolfly 1796. Hans hustru Anna Maria Svensdotter var född i Björstorp 1803. Undantagsmannen Peter Andersson avled 1848.

Vi går fram till åren 1861-1871. Gården på 1/12 mtl ägdes nu av Frans Oscar Ottosson Allgurén, som var född 1833 i Algutsboda. Han ägde dessutom 1/16 mtl i Högahult. Han var gift med Cajsa Lena Petersdotter, född 1831. De hade 4 barn: Ida Mathilda, född 1861, Wilhelmina Catharina 1864, Erika Amelia 1867 och Hulda Carolina 1870. 5/24 mtl brukades av Peter Magnus Jonsson, som var född 1835 och ogift. Han var son till Jonas Svensson och Elin Månsdotter. Den andra gården på 5/24 mtl brukades av Peter Magnus Svensson, f. 1824 och son till Sven Månsson. Han var gift sedan 1852 med Carolina Petersdotter, född 1829. De fick 6 barn: Emma Christina föddes 1855, Carl Gustaf 1858, Ida Sophia 1861, Johan Amandus 1863, Pehr August 1867 och Hilda Augusta 1870. Jonas Svenssons hustru Elin Månsdotter avled 1861 och han själv 1869. Deras dotter Mathilda var född 1847. Båtsmannen Olof Johansson Svanström avled 1866 och efterlämnade änkan Anna Lovisa Jonsdotter och 4 barn. Ny båtsman blev 1867 Johan Ulric Abrahamsson Svanström, född 1845. Han kom från Rås. Avskedade båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle bodde på ägorna med hustru och 5 barn.

Under perioden 1871-1881 bytte 1/12 mtl ägare flera gånger. Frans Allgurén avled 1875, varefter änkan Cajsa Lena Petersdotter 1877 flyttade till Skäregärde. Gården övertogs 1877 av Carl Johan Johannesson från Kroksjö, som 1874 gift sig med Emma Petersdotter, f. 1852. De fick 1876 sonen Peter Ingemund Theodor och 1878 dottern Jenny Sally Charlotta. Familjen flyttade redan 1879 bort från Skräddaregärde. Efterträdare blev Daniel Danielsson, född 1821 i Nättraby och hans hustru Anna Maria Olsdotter, född 1822 i Vissefjärda. De hade två barn: Peter Gustaf, född 1856, och Ingrid Matilda, född 1858. Peter Magnus Jonsson överlät 1877 sina 5/24 mtl till Jonas Peter Nilsson från Granhult, född 1829 och gift med Charlotta Jonasdotter från Lenhofda, född 1832. De hade 4 barn: Nils Johan var född 1855 i Lenhofda och student i Uppsala, Elise Marie, född 1859, Emilia Christina, född 1866, och Carl August, född 1872. På den andra gården på 5/24 mtl satt Peter Magnus Svensson och Carolina Petersdotter. Äldsta dottern Emma Christina, född 1855, flyttade 1875 till Norra Säfsjö.

En hel del människor flyttade till Skräddaregärde på 1870-talet. Bland dem var snickaren Sven Magnus Petersson, som var född 1821 i Algutsboda, och f.d. marinsoldaten Peter Johan Niklasson Björk från Kroksjö med hustru Maria Christina Jonasdotter, f. 1845. Avskedade båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle var född 1812 och gift med Stina Lisa Petersdotter, född 1814. De flyttade från Bällsjö till Skräddaregärde med 5 barn: Johanna, född 1846, Per August 1853, båtsmannen Johannes Niklasson Pihl, f. 1858, som tillträdde 1877, inhyses arbetspigorna Emma Gustava Nicolaidotter och Mathilda Wilhelmina Nicolaidotter. Båtsmannen Johan Ulrik Svanström avled 1874.

På 1880-talet tog Daniel Danielsson och hans hustru undantag 1882 och flyttade 1883 till Vissefjärda. Gården på 1/12 mtl övertogs av dottern Ingrid Mathilda, född 1858 och hennes man från 1882 Peter August Johansson, född 1858 i Oskar. De flyttade redan 1883 bort från Skräddaregärde och efterträddes av Peter Magnus Jonsson, född 1835 och ogift. 5/24 mtl brukades av Jonas Peter Nilsson och Charlotta Jonsdotter. Deras son Karl August avled 1881. Den andra gården på 5/24 mtl brukades till en början av Peter Magnus Svensson och Karolina Peters-dotter. De flyttade 1882. Äldste sonen Karl Gustaf Petersson, född 1858, övertog gården. Han gifte sig 1883 med Jenny Charlotta Petersson, född 1857. De fick på 1880-talet tre barn: Ester Augusta 1884, Helga Henrika 1886 och Janne Gunnar 188?. I övrigt kan nämnas, att avskedade båtsmannen Nicolaus Andersson Rulle avled 1882.

Åren 1891-1894 medförde den förändringen att Carl Gustaf Petersson avled 1893. Han efterlämnade änkan Jenny Charlotta Petersson och 4 barn, av vilka sonen Gustaf Bernhard var född 1891. Av övriga på ägorna kan nämnas arbetaren Johan August Sjölin, född 1864 och 1892 gift med Ida Matilda Svensdotter, född 1866. De fick samma år sonen Karl Anton. Arbetaren Johan Peter Nilsson var född 1824 i Oskar och gift med Maria Petersdotter, född 1819. Deras son Nils Peter var född 1861. Snickaren Sven Magnus Petersson var född 1827 i Algutsboda. F.d. marin-soldaten Peter Johan Niklasson Björk blev änkling redan 1882. Från Ryssby inflyttade 1893 folkskollärarinnan Agnes Cordelia Charlotta Lindell, som var född i Ryssby 1865.

Fram till 1/5 1894 hade ingen emigrerat från Skräddaregärde.